Hur vi lärde oss sluta ängslas och använda Bomben

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur vi lärde oss sluta ängslas och använda Bomben"

Transkript

1 Hur vi lärde oss sluta ängslas och använda Bomben Tack mest av allt för kärnkraften den som ännu inte dödat en endaste människa, såvitt man vet, åtminstone inte i det här landet! Homer Simpson ber bordsbön i TV-avsnittet Oh, Brother Where Are Thou (andra säsongen, 21 februari 1991) Alla vet hur illa det blir. Ingen budbärare från underjorden behöver berätta det. Nej, vad vi behöver är starka tolkningar som hjälper oss bemästra, uthärda, undvika, besvärja eller avvärja katastrofen Om någon säger att Spielberg och Lucas ger folk vad folk vill ha lyckliga slut måste svaret bli att denna ständiga längtan efter ordning, hopp och lösningar förtjänar respekt. Richmond Crinkley, Looking at Nucklar Aesthetics (National Review, 1984, s 32) Allt jag såg var en glimrande glassig rishög till farkost där mänsklighetens viktigaste problem löser sig genom att man släpper en bomb. Stuart Klawans, Stuff Happens (The Nation, aug 13/ , s 36) 56

2 Essäer och analyser Kärnvapen och populärkultur har i mer än hundra år varit sammanbundna i en kreativ och katastrofal omfamning. Det ligger i kärnvapnens natur att de alltid varit väldigt tacksamma att skriva om, något som de som forskar om kärnvapen och kultur gång på gång påpekat. Fram till 1945 fanns dessa vapen bara i science fictionförfattarnas och filmmakarnas fantasier. Ett halvt århundrade innan USA sprängde sin första atombomb under Trinity-proven i New Mexico gav den irländske författaren Robert Cromie ut en berättelse, The Crack of Doom (ungefär: Domedagens gryning; 1895), om en grupp galningar som ville utplåna universum med hjälp av atomenergi. Intressant nog kom Cromies påhittade beskrivning av atomenergi ut samma år som den tyske fysikern Wilhelm C Röntgen upptäckte radioaktiviteten och bröderna Lumière bjöd häpna åskådare i Paris på en ny form av folklig underhållning, kommersiell film. Ett tjugotal år senare publicerade den brittiske författaren H G Wells ett nyskapande verk inom kärnkraftsfiktionen, The World Set Free (1914). Boken beskriver en kärnvapenattack, utförd av en ensam fransk pilot, som utplånar Berlin och lämnar efter sig en obeboelig hög av glödande radioaktiv aska. Det gryende filmmediet följde i spåren av dessa skrivna berättelser. Frågor om kärnvapen och atomkrig dök upp i en rad tidiga visuella berättelser, som The War o Dreams (1915), Sur un Air de Charleston (1927) och Things to Come (1936). Den tidiga populärkulturens existentiella roll då det gällde att ge kärnvapnen gestalt i det kollektiva medvetandet antyder vilket inflytande kulturella verk kan ha, inte bara över hur teknologier skildras utan också över hur de utvecklas. En forskare uttryckte det som att vetenskapsmän översatte uppfinningar från folkliga fantasier till faktisk verklighet. Atombomben kom till slut till användning i verkliga livet. I augusti 1945 sattes den in mot Hiroshima och Nagasaki, med fasansfull men efter vad man sade effektiv verkan på 57

3 städernas invånare. Ändå har de flesta på vår planet i sina dagliga liv bara teoretiska föreställningar om atomvapen och atomkrigets fasor. Kärnvapen finns lagrade i åtskilliga länder (även om mycket få har sett dem), men i brist på verkliga kärnvapenkrig kan vi bara fortsätta att tala och skriva om det som ännu inte har hänt. Som forskare inom humaniora och samhällsvetenskap har påpekat kan dock sättet på vilket vi talar och skriver om kärnvapen och kärnvapenkrig påverka sannolikheten för att ännu en kärnvapenattack eller ett verkligt kärnvapenkrig inträffar. Kulturlivet (och kulturvetarna) tillerkänns därmed en kritisk roll i samhället som många av populärkulturens verk (och de som analyserar dem) knappast lever upp till. Icke desto mindre är böcker, television, biofilmer, datorspel, musik och andra uttryck för den moderna skräpkulturen kanske den vanligaste och mest tillgängliga mötesplatsen mellan vanliga medborgare och de atombomber som finns någonstans där ute. I den här essän undersöker jag hur populärkulturen, i det här fallet typiska Hollywood-filmer, skildrar kärnvapnen där ute för dagens publik. Här menar jag att det har skett en mycket stor omvärdering av bomben i många mainstream -filmer efter det kalla kriget. Efter att tidigare ha beskrivits som den absoluta världsförgöraren och det yttersta beviset för mänsklig ondska och dårskap framställs atombomben ofta i dag på vita duken som en mildare, vänligare bomb en som kan rädda vår värld och som därmed visar hur mästerlig och klipsk människan kan vara. Det är förstås svårt att veta om och hur bilderna av en snällare, räddande bomb har påverkat biopubliken. Men nog verkar det rimligt att anta att det som visas på filmduken på ett eller annat sätt samspelar med verkliga händelser eller tankeströmningar i världen utanför biosalongen. Som jag kommer att hävda i slutet av essän kan omvandlingen från ond bomb till god bomb i filmer som gjorts efter kalla kriget 58

4 Essäer och analyser inte särskiljas från två skeenden som framträtt allt starkare under samma period. Det ena är att skiljelinjen mellan konventionella vapen och kärnvapen åtminstone i amerikanskt tänkande blivit suddigare. Det andra är kärnkraftens renässans som den energiform som säkrast kan rädda vår jord från dess värsta fiende, den globala uppvärmningen. Symboliska omsvängningar: onda bomber blir goda I New York Times ondgjorde sig år 2000 den kände fredsoch nedrustningsskribenten Jonathan Schell över att ungdomar som vuxit upp efter kalla kriget inte har samma känsla för det nukleära hotet som äldre generationer. För att hitta orsaken till den nya generationens nukleära förnekelse riktade han blickarna mot populärkulturen. I Hollywoods succéfilm Armageddon från 1998 skildras hur man med hjälp av en atombomb lyckas spränga en stor asteroid som annars i en krock skulle ha förintat jorden. Schell såg med oro hur Michael Bays film totalt vände ut och in på den syn på kärnvapen som funnits i tidigare populärfilmer. Åren strax före Armageddon brottades många sådana filmer med doktrinen om Ömsesidig Garanterad Förintelse (Mutual Assured Destruction; MAD-doktrinen), liksom med atomvintern och kärnkraftens inneboende risker. Här märks China Syndrome (Kinasyndromet) från 1979 (om nukleär mörkläggning och korruption vid ett lokalt kärnkraftverk), The Day After från 1983 (om kärnvapenkrigets fysiska och psykologiska fasor), Mad Max Beyond Thunderdome från 1985 (om den laglösa och brutala tillvaron efter katastrofen) och Miracle Mile från 1988 (om livet några ögonblick före och efter att kärnvapnen detonerat). Men i Bays film finns inget av denna brottning. I stället för bomben som massförstörelsevapen erbjöd Armageddon 1990 års filmpublik en bild av bomben som ett redskap för att rädda mänskligheten. I händerna på rätt- 59

5 framma, hårt arbetande civila (oljeborrare) måste den, som filmtiteln antyder, användas i sista striden mot en ondsint asteroid, stor som Texas, som hotar att utplåna jorden. Armageddon är inte den enda filmen på senare tid som handlat om goda kärnvapen som räddar människorna och deras värld. Mick Broderick spårar de goda kärnvapnens färskaste ursprung tillbaka till två filmer från kalla krigets sista tid, där användandet av atomteknologi för militära eller civila ändamål visar sig vara enda sättet att rädda människor och deras värld från hot utifrån. I Aliens från 1986 (svensk titel: Aliens Återkomsten; uppföljare till Alien från 1979) inträffar en atomexplosion då kraftfulla fusionsreaktorer tillhörande en mänsklig koloni i yttre rymden förstörs. Explosionen utplånar rymdvarelser som använt de stackars kolonisterna och hjältinnans manskap som levande äggkläckningsmaskiner. I Total Recall från 1990, en film med ena foten i det kalla kriget och den andra i perioden efter, spelade Kaliforniens nuvarande guvernör, Arnold Schwarzenegger, huvudrollen. Hans rollfigur lyckas omstarta kärnkraftsdrivna luftgeneratorer som länge varit avstängda på planeten Mars. Därmed kan halvkvävda människor som koloniserat Mars andas igen och planetens ekologiska hälsa återställs. Släpp bomberna! Jorden måste räddas! Det är viktigt att lägga märke till att båda dessa filmer, i motsats till Armageddon, utgår från rymdmiljöer och människors överlevnad där. Hotet om planetär förstörelse är överhängande, men det är inte vår planet jorden som riskerar att förstöras. Den symboliska omvändningen i bägge filmerna kärnteknologier som det godas vapen eller som redskap för räddning blev kanske möjlig just därför att åskådarna såg dessa teknologier tillämpas någon annanstans, på platser som klart och tydligt inte var jorden. I över- 60

6 Essäer och analyser gångsperioden mellan den onda bomben i det tidiga talets filmer och den goda bomben i Bays Armageddon fungerade filmiska beskrivningar av kärnteknologin som räddande ängel så länge det var Mars (Total Recall) eller planeten LV-426 (Aliens) som räddades och inte Los Angeles eller New York. I kontrast till detta står storfilmer från det sena 1990-talet som Independence Day (1995), Armageddon (1998) och Deep Impact (1998). Där används kärnvapen utan prut, som det enda medel som förmår rädda jorden och dess invånare från total eller nästan total förintelse. I Independence Day räddar kärnvapnen vår värld från att invaderas av utomjordingar; i Deep Impact används de åter för att avleda ett stort rymdföremål här en komet på kollisionskurs med jorden. Men även om dessa goda bomber först kan gå fel når de till slut sina mål, när de väl hamnat i de rätta händerna det vill säga hos ärliga, hårt arbetande civila som förstår omfattningen av det hot som världen står inför. Den goda bomben är också central i två moderna filmer som tillkommit efter millennieskiftet. I Sunshine från 2007 är solen döende, och därmed också jorden. I ett försök att rädda jorden skickas en grupp astronauter ut för att tända nytt liv i solen genom att spränga en kraftig atombomb på dess yta. Sedan de först utsända misslyckats skickas en ny grupp jordens sista hopp sju år senare, och den lyckas atombomba nytt liv i solen. I en tidigare film från 2003, The Core, har jordklotets innersta kärna slutat rotera. Det har påverkat den elektromagnetiska planetariska skölden, vilket lett till att jordens invånare utsätts för kosmisk strålning, förödande superåskväder och all slags elektromagnetisk oreda. För att åtgärda detta borrar sig en grupp civila och militära terranauter ned genom jordmanteln och rivstartar kärnan med en kärnvapenexplosion på ettusen megaton. Uppdraget lyckas och jordkärnan snurrar som den ska igen. 61

7 Något som skiljer The Core från andra, både tidigare och senare filmer, är att kärnvapen här används, med i dubbel mening strålande resultat, innanför jordens atmosfär i själva verket mitt inuti vår planet. Som i ingen annan film räddar den goda bomben här inte bara vår planet utan jorden från jorden själv från dess oförmåga att fungera och det gör bomben, märkligt nog, utan att på minsta vis skada jordens miljö eller jordvarelsernas hälsa. Filmens vetenskapliga underlag är dåligt, som för de flesta filmer i den här essän, men budskapet är klart: kärnvapen kan vara bra om de används av rätt personer för rätt ändamål. Den taktiska användningen av kärnvapen i filmen är också logisk, inom berättelsens ramar, eftersom de kärnvapen som används visar sig vara rena. De har bara lokal effekt där de sprängs långt under jordytan (eller, omvänt, de representerar bara ett begränsat hot djupt där nere.) Vad som i filmen börjar under jorden stannar också under jorden, så att folk kan återgå till sin vanliga tillvaro utan rädsla för omedelbara eller senare skador på jordens miljö. Nuclearism, suddiga gränser och miljövänliga atomer Som redan en snabb titt på atomålderns historia visar är bilden av den goda eller räddande bomben i dessa filmer inget nytt. Med atombomben som segervapnet som påstods bringa andra världskriget till ett snabbare slut har denna godhet uppenbarligen varit en del av bombens identitet sedan den släpptes lös i världen Föreställningarna om den avgörande inverkan bomben väntades få på politik, diplomati, ekonomi och krigskonst väckte en entusiasm för dess inneboende möjligheter, sida vid sida med en fasa för verkningarna och för den nukleära förintelse som också blivit möjlig. I den engelskpråkiga världen har kärnkraftskritiker och kärnkraftsmotståndare myntat termen nuclear- 62

8 Essäer och analyser ism en stark, nästan religiös tro både på bombens och atomernas räddande kraft och på den praktiska nytta man kan ha av dem. Tänkta användningsområden har sträckt sig från att trygga nationen och säkerställa fred i världen med hjälp av avskräckning och MAD-doktrinen till att förse folk med atombilar, atomenergivitamintabletter (!) och kommersiell kärnkraft. Som historikern Paul Boyer visar i sitt arbete om bomben i amerikanskt tänkande och amerikansk kultur representerar den symboliska omvärdering som Jonathan Schell beklagar i Armageddon och som vi ser fortsätta i filmer som The Core och Sunshine inte undantaget utan huvudregeln i mänsklighetens laddade, och ytterst cykliska, förhållande till kärnvapnen efter augusti Även om denna senaste omvärdering av bomben i många Hollywoodfilmer är slående utgör den alltså inte nödvändigtvis något brott med det förflutna. Atomålderns historia erbjuder dessutom ytterligare två observationer av stor betydelse. För det första har många, ända sedan bomben först dök upp, haft svårt att fullt ut skilja mellan kärnvapen och kärnkraft ville president Dwight D Eisenhower främja en mer positiv attityd till kärnkraft i sitt program Atomer för fred, där allmänheten förevisades hur atomens destruktiva kraft nu skulle tas i anspråk för fredliga ändamål. Ändå kvarstår än i dag en obehaglig osäkerhet kring atomenergin som dels en skrämmande destruktiv kraft (den förstörande atomen), dels en kraft i det godas tjänst (den fredliga atomen). Som bland annat opinionsundersökningar visat har många människor i den engelskspråkiga världen länge associerat N-ordet (där N står för nuclear ) inte bara med kärnkraft i största allmänhet utan också med explosioner, bomber och krig. Den här osäkerheten har gjort det svårt för kärnkraftsindustrin att övertyga om fördelarna med kommersiell kärnkraft, den fredliga atomen. Samtidigt har kärnkraftsfientliga grupper som No Nukes! kunnat sprida budskapet att kärnkraft och 63

9 kärnvapen är två sidor av samma förstörande atom och att båda därför utgör lika allvarliga hot mot människans och planetens hälsa och säkerhet. För det andra har atomens Janus-ansikte fått många grupper som är kritiska mot kärnkraftsteknologin att uttrycka allvarlig oro för dess förödande effekter på miljön. Men sida vid sida med denna oro, och kopplad till föreställningen om den segrande bomben (jämför ovan), har det också alltid funnits en idé om att atomen, bokstavligt talat, räddar miljön eller rentav förbättrar den. Böcker som Almighty Atom: The Real Story of Atomic Energy and Atomic Energy in the Coming Era från 1940-talet, avhandlar inte bara de relativa fördelarna med kärnkraftsdrivna flygplan utan också hur vi med kärnkraftens hjälp kan påverka vädret. Författaren föreslår till exempel att polarisarna ska smältas ned med hjälp av atombomber som gång på gång sprängs över Arktis något som ska leda till att världen får ett fuktigare och varmare klimat! I böcker som denna är inte bara atomen miljövänlig utan bomben är i sig själv en sann miljövän, i stånd att hjälpa miljön att överträffa sig själv. Renässans för kärnkraft renässans för kärnvapen? Som jag har försökt visa här är förändringen från ond bomb till god bomb i de nämnda filmerna från tiden efter kalla kriget ingen ny omsvängning. Tron på en räddande kraft hos bomben och de atomer som sätter fräs på den är inte ny, och särskilt ny är inte heller föreställningen om den miljövänliga atomen respektive bomben. Vad är det då för särskilt med det byte av image vi ser i flera av dagens efter-kalla-kriget-filmer? För det första är det kanske att dagens filmer om den goda bomben som räddar miljön på ett ganska obehagligt vis sammanfaller med diskussioner i vissa amerikanska rege- 64

10 Essäer och analyser ringskretsar om legitim användning av taktiska kärnvapen i kriget mot terrorismen. Föreställningen om taktiska kärnvapen är inte ny ett påhittigt seminariepapper efter Kuwaitkriget 1991 argumenterade för att USA behövde små minikärnvapen för att hantera riskerna i den nya omgivningen efter kalla kriget. Att den senaste administrationen visat sådant intresse för små, hanterliga kärnvapen stämmer dock till eftertanke. Sedan ett tioårigt förbud mot att utveckla mindre, mer hanterliga kärnstridsspetsar avskaffades 2003 inledde den amerikanska regeringen exempelvis en studie över den föreslagna Robust Nuclear Earth Penetrator (RNEP), ett kärnvapen som kunde tränga ned några meter i marken innan det detonerade. Även om RNEP-planerna till slut övergavs 2006 hade vapnet förbryllande likheter med det neddrillade kärnvapen som gjorde sådan lycka i The Core (som också lanserades 2003). Om vi rör oss bort från den konventionella synen på kärnvapen som ett medel för avskräckning och i stället börjar se kärnvapen som ett medel för att utkämpa krig ibland mot fiender utan kärnvapen blir inte bara gränslinjen mellan kärnvapen och konventionella vapen suddigare, menar kritiker av taktiska kärnvapen. Tröskeln för att använda kärnvapen riskerar också att sänkas. I filmerna Independence Day, Armageddon, The Core och Sunshine finns ingen kärnvapentröskel här är kärnvapen mänsklighetens enda försvar, och att använda taktiska kärnvapen mot en icke-nukleär fiende (en väldig asteroid eller en döende sol) är, enligt filmens speciella logik, inte bara möjligt utan oundvikligt. Samtidigt som kriget mot terrorismen börjat framstå som alla förklaringars moder, när det gäller att kasta ljus över världshändelser efter 2001, finns det kanske ett visst samband mellan omfamnandet av den goda bomben i dagens filmer och en ljusare syn på kärnkraft, inte bara i USA utan i många länder. Efter att i mer än två decennier ha hukat i skuggan av haverierna i Three Mile Island (1979) och 65

11 Tjernobyl (1986), insupit kritik mot kärnkraftverkens lönsamhet och säkerhet och påverkan av en mäktig global antikärnkraftsrörelse, har många i dag ändå övergått till att se kärnkraften som en både miljömässigt sund och säker källa till nationell energi. Tidigare trogna kärnkraftsmotståndare som Stewart Brand, med sin The Whole Earth Catalogue, och Greenpeace-pionjären Patrick Moore argumenterar nu för kärnkraft som ett möjligt alternativ till fortsatt användning av fossila bränslen. Kärnkraft är med andra ord inne, och allt fler röster höjs för att kärnkraften, trots återstående problem med bland annat avfallet, är bästa sättet att rädda jorden från den miljöförstöring som följer på global uppvärmning. Som nya studier visat i Storbritannien, USA och Sverige har attityderna till kärnkraft börjat ändras, i takt med att rädslan för klimatförändringar blivit större än rädslan för kärnkraften. Samtidigt tillkännager länder som Storbritannien och USA planer på att bygga nya kärnkraftverk, efter årtionden av byggstopp, och Internationella atomenergiorganet IAEA förutspår nu att kärnkraften nära nog kan fördubblas inom två decennier. Som högste chefen för ett franskt atomenergibolag sade om kärnkraftsrenässansen: Kärnkraft är inte längre djävulen. Djävulen är kol. När kärnkraften inte längre är djävulen kan man undra om den därmed blivit god, eller är på väg att bli god? Och vilken effekt, om någon alls, har den symboliska omvändningen i kärnkraftssfären fått på kärnvapnen? Atomålderns historia antyder att upplösandet av gränsen mellan kärnvapen och kärnkraft mellan den förstörande atomen och den fredliga bomben kan ha varit ett grundläggande element i den kärnteknologiska utvecklingen sedan I så fall verkar det sannolikt att senare tids omvärdering av kärnkraften måste inverka på vårt förhållande till kärnvapnen i det nya millenniet. Ser vi på detta förhållande som det nu gestaltas i biosalonger världen över hittar vi en bomb som bokstavligt 66

12 Essäer och analyser talat räddar jorden från en nära förestående miljökatastrof. Vi ser en bomb som efterlämnar liten eller ingen skada på miljön efter att den detonerats (ren energi?). Vi ser en bomb som oftast hanteras av experter men ibland också av ickeexperter vanliga medborgare som tvingas använda bomben om de vill att deras nära och kära och deras planet ska få uppleva morgondagen. Om kärnkraften i verkliga livet blivit mindre hotfull och mer hanterlig har i den allmänna föreställningsvärlden samma sak hänt med bomben och till stora delar av samma skäl. Kärnkraften och bomben tycks båda, säger man oss, vara enda sättet att ta strid med de krafter som hotar vår planet. Stephanie Buus Utrikespolitiska Institutet (Översättning från engelskan: Kerstin Furubrant) 67

Människan och Teknik

Människan och Teknik Mobiltelefon Historia Trådlös kommunikation har funnits sedan 40-talet, men det användes mest av militären, brandkåren, polisen etc. Det allra första telefonisystemet utvecklades av Sverige år 1950. Det

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik

Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik DOODA Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik Ett ledningssystem är så komplext att vi inte kan studera systemet som helhet Olika metoder för olika syften Vi kommer idag endast prata

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem:

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: L/A KRIG I ALLMÄNHET Varför krigar människor? Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: 1. Människans natur Vissa hävdar att människan är krigisk av sin natur, och att det är därför det

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 1 Swedish www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 15 april 2013 Hur känns det att bli upplyst? (What Does Enlightenment Feel Like?)

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING APOKALYPSEN DET KOMMER ATT GÅ DÅLIGT LINDHOLMEN HISINGEN WWW.BACKATEATER.SE 031 708 71 01

LÄRARHANDLEDNING APOKALYPSEN DET KOMMER ATT GÅ DÅLIGT LINDHOLMEN HISINGEN WWW.BACKATEATER.SE 031 708 71 01 LÄRARHANDLEDNING APOKALYPSEN DET KOMMER ATT GÅ DÅLIGT LINDHOLMEN HISINGEN WWW.BACKATEATER.SE 031 708 71 01 HEJ När du var 11 år, vad var du rädd för då? Vad hände i världen? Vad hände i ditt liv? Berättade

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Bruksanvisning. 2001 Pangea Software, Inc. Alla rättigheter förbehållna Otto Matic är ett varumärke som tillhör Pangea Software, Inc.

Bruksanvisning. 2001 Pangea Software, Inc. Alla rättigheter förbehållna Otto Matic är ett varumärke som tillhör Pangea Software, Inc. Bruksanvisning 2001 Pangea Software, Inc. Alla rättigheter förbehållna Otto Matic är ett varumärke som tillhör Pangea Software, Inc. 1 STORYN OCH VAD DET GÅR UT PÅ Året är 1957 och en armada av flygande

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad "De redovisade argumenten för mänsklig uppvärmning av Jorden via förbränning av fossila bränslen är långt ifrån övertygande. I själva verket finns det

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.) Lektion 24 SCIC tis18/03/2014 TEMA: ENERGI OCH NATURRESURSER A. Tre år efter katastrofen i Fukushima (http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4882778) Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Rymdresan. Äventyret börjar.

Rymdresan. Äventyret börjar. 1 Rymdresan Äventyret börjar. Isac är en helt vanlig kille på 15 år och är trött på morgonen och han älskar äpplen. Han har en katt som heter Snawboll 2. Han har ett kompisgäng också. I kompisgänget så

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Mopedens historia. Mopedens början:

Mopedens historia. Mopedens början: Mopeden Mopedens historia Mopedens början: Det var Euge ne och Michel Werner som uppfann motorpeden år 1897 och samma år visades den upp för först gången på parissalongen. Den såg ut som en cykel med en

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET

HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET 1 Swedish Translation, Aug. 2007. EVENT TEMPLES PROJECT INTRODUCTION HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET Följande introduktion är en utskrift av en intervju med James, den visionära skaparen av

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren Boksammanfattning NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys I den nya tidens digitala och snabbt föränderliga värld har en ny generation medarbetare, blivande chefer och kunder vuxit fram. Dagens

Läs mer

Samla dina vänner och uppmana Lego att avbryta samarbetet med Shell!

Samla dina vänner och uppmana Lego att avbryta samarbetet med Shell! LEGO SKYDDA ARKTIS BRYT SAMARBETET MED SHELL Samla dina vänner och uppmana Lego att avbryta samarbetet med Shell! I det här dokumentet har vi samlat allt du behöver för att komma igång. Börja med att läsa

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod 2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod och 30340 30856,983,953 sitt pn U52 ] 172,983,901 ofta 535,2 551,971,897 i PP 27867 29461*,946.902 dessa 1141 1188,960,876 står

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

Kalla krigets slut vad kan vi lära av historien?

Kalla krigets slut vad kan vi lära av historien? Kalla krigets slut vad kan vi lära av historien? Du arbetar som utrikespolitisk rådgivare och har fått i uppdrag att hålla ett anförande vid en konferens dit många av världens ledare är inbjudna. Anförandet

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

4 SJÄLVKÄNSLA OCH VÄRDERINGAR

4 SJÄLVKÄNSLA OCH VÄRDERINGAR Pedagogens manus till bildspel 4 SJÄLVKÄNSLA OCH VÄRDERINGAR 1. Manus: Det sista bildspelet från QLeva är nästan det viktigaste eftersom det handlar om självkänsla och värderingar. Det kan vara viktiga

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling Om vi inte ändrar livsstil och teknik kommer vi behöva använda resurser från mer än två planeter år 2030. Vi har faktiskt möjligheter att välja väg, men det behövs en omställning

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Utbildningsutmaningar för ATLAS-experimentet

Utbildningsutmaningar för ATLAS-experimentet Utbildningsutmaningar för ATLAS-experimentet Erik Johansson Stockholms universitet 1 Projektledare Michael Barnett Lawrence Berkeley Nat. Lab. Erik Johansson Stockholms universitet 2 ATLAS utmaningar 1.

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

Vi i Femman 2012 Semifinal 2

Vi i Femman 2012 Semifinal 2 Vi i Femman 2012 Semifinal 2 Snabbfrågor del 1 Lag Lag 1. En man vid namn Elvis föddes 1935 och kom att bli världskänd artist. Vad hette Elvis i efternamn? Svar: Presley 2. Hur många gram är ¼ (ett fjärdedels)

Läs mer

en Universella Lagen - Anne Pedersen

en Universella Lagen - Anne Pedersen en Universella Lagen - Anne Pedersen Anne Pedersen är ordförande i det Danska Edgar Cayce Selskab och mycket insatt i Edgar Cayces readingar. Som en utgångspunkt för sin föreläsning hade hon filmen The

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux Kurskatalog Lärvux Läsåret 2015-2016 Innehåll Innehåll... 3 Vem kan gå på Lärvux?... 1 Syftet med Lärvux... 1 Studierna... 2 Betyg... 2 Vilka ämnesområden finns på träningsskolenivå?... 3 1. Språk och

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer