Energi fixar gallringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energi fixar gallringen"

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms NYTT JÄTTEKRAFTVERK: Energi fixar gallringen Skogen får nyckelroll i Köpenhamn Satu håller koll på EU HA RÖJAREN PÅ RYGGEN! Så slipper du älgen BASTU AV EGEN SKOG Stridsman öppnar för gödsling

2 Ny hemsida Stor kapacitet Köttkvarnar 1-fas 230V MR9 1 hk 250 kg/h 3180: MR10 1,5 hk 400 kg/h 4120: 556: Vi har kvarnsatser till de flesta köttkvarnar Eka slaktset Flå, ben och köttkniv plus buköppnare. Vakuumpackar Alice Automatic 2240: Turbo Max 3780:, 50st 20 29cm 148: 2st rullar, 6m 20cm 124: 2st rullar, 6m 30cm 148: Charkbackar Rabatt 5st 10%, 10st 20%. 40liter vit eller röd 172: 16liter röd 104: Lock till 40liter 92: Lock till 16liter 56: 1276: inkl. väska 184: Skyddshandske Saltlake- 980: Tigersåg Effekt 1010W 400mm 165: 5-pack 140: /st Bradleyrökar Lämplig för kall och varmrökning. Sköter sig själv utan tillsyn upp till 8 timmar. Smakbriketter för olika smaker finns. 3740: Rostfri 4760: 4760: 5596: 230V. Freonfritt, väggmonterat. Gratis bygganvisningar. CU W 8996: CU W 9380: CU W 11780: Ange rumsvolym, temperatur och inläggningsmängd/dygn : 14400: Professionell timmervagn för ATV. Högsta kvalitet. Lastförmåga 1500kg. Längd mm. Bredd 1360mm. Vikt 220kg. Kranhöjd 1800mm. SuperVision Duralux Robust konstruktion gör att den lämpar sig utmärkt för skogs och grävmaskiner, marin miljö m.m. Klarar 3m vattendjup. Mycket ljus. Låg strömförbrukning. Extrem livslängd. IP68. 4st 10W LED-lampor. Ger 3600lumen vid 12V. 3,3A. Diameter lamphus 4". Spänning 9 60V. Duralux 3100: Fler LED-modeller, se katalogen. Nima Maskinteknik AB Box 1505, Örebro Välbyggd proffsig vagn från Thule. Lastförmåga 1500kg. Totallängd 3040mm. Invändigt flak mm. Fördjupning bredd 730mm. Motorsvets 174 Med Hondamotor A. Elektrod 1,6 3,2mm. 130A 30%. Vikt 40kg : finner du även: och svärd Telwinsvetsar under Och mycket mycket mycket mer... Sits Activo Plus 4420: Butik: Gryts ind. omr. Örebro Pris ex moms Fraktfritt över 2400: 6680: 12V Kraftfull 12V kompressor försedd med intercooler. Klarar tuffa arbeten i fält. Fritt 566lit/min. 266lit/min vid 620KPA. Sits Activo Alto 5380: Order Växel Trädfällriktare Mod I+ 2460: Mod II 2820: Mod III 3820: Bensindrivna tryckstvättar Bärbar 110bar 3120: Större mod. 160bar 1860: Sits De Luxe 2396: 21cm 396: 26cm 484: 1700: Fax

3 INNEHÅLL Nummer ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Södra Skogsägarna Mellanskog Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se Norra Skogsägarna REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: Fax: E-post: Redigeringsansvarig: Mikael Sylvander Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: Annonsmaterial: PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Ola Persson, Carin Bengtsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2008: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö ULF EMILSSON Sidan 22 5 LEDARE: 6 PROFILEN: 10 NÄRINGSPOLITIK: 12 ENERGI: 16 SKOGSGÅRDEN: 18 MARKNADEN: 20 MILJÖ: 22 NÄRINGSPOLITIK: 26 SKOGSSKÖTSEL: HANS HURTIG Sidan NYHETER: 32 FÖRÄDLING: 36 TEKNIK: 38 POLITIK: 40 EKONOMI: 42 DEBATT: 44 INTERNATIONELLT: LARS-ERIK LILJE- LUND är en av Sidan 20 RESERVATET Sidan NAMN&NYTT: 54 KRÖNIKAN: Omslagsfoto: Pär Fornling Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms NYTT JÄTTEKRAFTVERK: Energi fixar gallringen Skogen får nyckelroll i Köpenhamn Satu håller koll på EU BASTU AV EGEN Så slipper SKOG du älgen Stridsman öppnar för gödsling HA RÖJAREN PÅ RYGGEN! Mellanskogs ansvarige för bioenergi Staffan Persson vid ett ackumulerande aggregat. 3

4 Limited Edition Grizzly 700 4x4 LE Nu har du chansen att byta upp dig till en unik version av populära Grizzly 700. Vi har två Limited Edition versioner av Grizzly 700 med en unik färgsättning i röd eller blå metallic. De är dessutom utrustade med gjutna blankpolerade aluminumfälgar. OBS: Tillgången är mycket begränsad, först till kvarn gäller... Grizzly 450 4x4 Grizzly 550 4x4 Grizzly 700 4x4 Yamaha är marknadsledare och det mest sålda märket i Sverige. Vi har blivit det för att vi bara bygger maskiner av absolut högsta kvalitet. Robusta 4-hjulingar med massor av användbara finesser, som hög/ lågväxel, in/urkopplingsbar 2WD/4WD och diffspärr. Grizzly 550 4x4 och storebror Grizzly 700 4x4 är till och med standardutrustade med en genialisk servostyrning, det var vi först med på marknaden. Våra återförsäljare är stabila företag som tar ansvar för att du som kund alltid är nöjd. Självklart har de serviceverkstad, original reservdelar, tillbehör och finansieringsalternativ.tor.se Förmånlig finansiering via Handelsbanken Finans

5 Dimhöljda lagförslag Det är väl en överdrift att älska parkeringsböter, men de har sin charm. Om jag ställer mig på en p-ruta och inte matar in tillräckligt med pengar i automaten är det lätt att förutse vad som händer då vakten patrullerar förbi med block och vakande öga. En sådan förutsägbarhet kan man bara drömma om i andra sammanhang. När riksdagen beslutar om lagar, mål och regler är det ofta oklart vad det egentligen innebär i den verklighet skogsägare och andra lever i. LEDAREN VATTENDIREKTIVET är ett exempel med risk för många kallsupar. I grunden är det utmärkt att värna om vårt vatten. Tyvärr är resultatet av förslagen omöjliga att överblicka. Till att börja med gäller det att gaffla in hur vattnet är i dag. Med sjöar och oändliga mil vattendrag har det med nödvändighet blivit bedömningar på lös grund. Om diagnosen är fel finns inte mycket som talar för att medicineringen blir rätt. Vattnet delas upp i fem klasser. Målet är att alla vatten ska höjas upp till de två bästa nivåerna. Frågan är bara hur. Kanske kommer breda skyddszoner runt vattnet, där inget normalt skogsbruk får bedrivas. Kanske något annat. Ingen vet riktigt vare sig vilka metoder som ska användas eller hur mycket det får kosta. INSTRUMENTET för förvirring brukar vara ramlagstiftning som fingerfärdiga politiker kom på i slutet av 60-talet. Riksdagen beslutar bara om en yttre ram. Först när ramen fylls över brädden med föreskrifter och praktiskt tillämpning skingras dimmorna. Då är det så dags! Verkligheten uppdagas långt efter att riksdagsmännen och remissinstanserna fått säga sitt. Att arbeta med näringspolitik och skriva remisser kräver fantasi och väl utvecklad framsynthet, fullt i klass med oraklet i Delfi. GÖDSLING omges av en annan dimmig verklighet. Problemet är att Skogsstyrelsens beslut om allmänna råd är i otakt med verkligheten. De rimmar dåligt med både forskningsresultat och produktionsmål. Råden uppfattas ofta som lag, men är bara råd. Det skarpa lagvapnet är miljöbalken och den som påvisbart påverkat naturvärden kan dömas för miljöfarlig verksamhet. Ett allmänt tips brukar ändå vara att rådgöra med Skogsstyrelsen. Ibland kan det bli ok att gå förbi myndighetens allmänna råd. Ibland inte. Det tycks lika mycket bero på vilken handläggare man råkar tala med som sakläget. LÄNGRE FRAM i tidningen kan ni läsa om bröderna som inte vågade avverka skogen inför osäkerheten kring nyckelbiotoper. Det kostade dem, förmodligen helt i onödan, långt över kronor. Men vem vet, kanske gjorde de rätt. I vilket fall som helst är det lätt att förstå deras handlade. Längre fram i tidningen kan ni också läsa om positiva försök att skingra dimmorna. Jan-Åke Lunden föreslår oberoende omprövning av nyckelbiotoper, Monika Stridsman talar om att ompröva gödslingsråden, länsstyrelsen i Västerbotten tar tillbaks reservatsförslag och för en dialog med markägarna. Det är bra. NÄR REGLER och lagar inte är begripliga skapar det osäkerhet, motsättningar och leder fel. Det finns ett gemensamt intresse att ha bra vatten och gå försiktigt fram med skogsbruksmetoderna. För att nå framgång krävs engagemang och delaktighet från alla berörda. Det underlättar om lagar och regler är begripliga, förutsägbara och i takt med tiden. Då p-böter börjar kännas som glädjeämnen finns uppenbarligen mycket att göra. Pär Fornling, Chefredaktör

6 PROFILEN Snabbväxande skog löser klimatproblem Intensivare skogsbruk på 15 procent av skogsmarken kan halvera Sveriges klimatpåverkan! Det framgår av en rapport till regeringen med Tomas Lundmark som en av författarna. I den här persiljan finns ju lösningen!!! Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel, sätter gaffeln i grönsaken på middagstallriken och håller triumfatoriskt upp en slokande persiljekvist i luften. Över en lång och sen middag pratar vi om barndom och yrkesliv i Lantbruksuniversitetets försökspark. Om alla möjligheter för landsbygden i allmänhet och Vindeln i synnerhet. Och om det rekordstora forskningsprogrammet Future forests (Framtidens skogar). Det är här persiljan kommer in i bilden. PROFESSORN VIFTAR med gaffeln och talar hängivet om biologins möjligheter. Om jordklotet ska hålla ihop måste vi bygga välfärden på hållbara resurser. Kärnan i forskningen om Framtidens skogar är en ny försökspark i Västerbotten och en i Småland. Där ska man maximera produktionen av skog och samtidigt försöka hitta vägar att klara både miljö och friluftsliv. En utgångspunkt är att klimatet ändras och efterfrågan på förnybara produkter ökar över hela världen. I stället för att tala om gödselgivor och rödlistade arter fångar Tomas in visionen med en annan infallsvinkel: Vi ska göra om känslan av hopplöshet till framtidshopp. Lösningen finns i att skruva på de biologiska systemen. Text & foto: Pär Fornling Persiljan är bara en liten biologisk pusselbit. Den stora kraften finns i skogen där ökad tillväxt binder allt mer kol och levererar miljövänliga material. Är du själv skogsägare? Vi har en liten gård i Vindeln på 35 hektar. För egen del blir det mest vedhuggning. Avverkningar får Norra Skogsägarna sköta. Har du skogen med dig sedan barnsben? Det kan man verkligen säga! Jag växte mer eller mindre upp på Vindelns försökspark där pappa var chef. Jag blev själv jägmästare och efterträdde pappa Vad gör en parkchef? Han eller hon ansvarar för några av lantbruksuniversitetets skogliga försöksparker. Dit kommer forskarna och lägger ut praktiska försök i samråd med parkchefen. När jag hör hur man håller på att räkna utsläpp och kolförråd får jag en känsla att man inte inser vad skogen kan bidra med i ett klimatperspektiv. Ibland talas det om att de långsiktiga skogliga försöken är hotade... Det tycker jag inte är fallet. Första försöket, produktionsyta nummer ett, anlades utanför Lycksele Där mäter vi fortfarande den löpande tillväxten, precis som vi har koll på en massa efterföljande försök. I slutet av 80-talet var det en svår tid för tillämpad forskning, men universitetet hade några framsynta personer som upprätthöll försöken. Nu har det uppenbarligen vänt? Absolut. Det är fantastiskt att anlägga två nya parker i projektet Framtidens skogar. Beskriv framtidsskogarna i korthet? Vi ska ha produktionsmålet för ögonen och se vad det får för miljöeffekter. Hur mycket kan produktionen öka? På beståndsnivå räknar vi med en ökning på 100 procent genom gödsling, bra markberedning, bästa plantmaterialet, rätt trädslag och bra skogsvård. På landskapsnivå blir det lite mindre. Vad är nytt, vi vet ju möjligheterna från ett antal försök? För att exempelvis testa olika gallringsprogram i skog som gödslas ofta krävs större arealer. Vi vill också se effekterna på landskapsnivå och kontrollera vattenkvaliteten vid ett intensivare skogsbruk. Och det finns många andra kunskapsluckor. Ett snabbväxande trädslag som poppel vet vi mycket om på grundvetenskaplig nivå, men inte då det gäller praktisk skogsskötsel. Hur går det med miljön? Ett problem med miljömålen är att de är svåra att identifiera och veta när de är uppfyllda. Vi ska försöka förstå vad som är viktigt både för friluftsliv och biologisk mångfald. Det handlar mycket om folks värderingar. Kanske väger det då tungt att ha stora orörda arealer. Kanske kan vi maximera miljönyttan på en mindre areal, en typ av skogarnas Skansen med många värden samlade på mindre arealer. Betyder artrikedom något för produktionen? Vi brukar prata om artsammansättningens funktionalitet. Det handlar exempelvis om behovet av pollinerande insekter, naturliga fiender till skadegörare och behovet av marksvampar för att det inte ska bli kväveläckage. Det ska vi också kolla. Hur stor är budgeten för forskningen om framtidsskogen? 40 miljoner kronor om året i åtta år. En tredjedel kommer från Mistra, en tredjedel från skogsnäringen, en tredjedel från SLU och Umeå universitet. Det är ett sanslöst roligt program! Är det här samma sak som plantageskog, eller intensivodling av skog? Nej, men det finns beröringspunkter. Därför fick SLU regeringens uppdrag att titta på effekterna av intensivodling. Vad menas med intensivodling? Det är områden inriktade på produktion med ett intensivare skogsbruk än vad som i dag är tillåtet eller rekommenderas. I utredningen har vi räknat på vad som händer om man utnyttjar 15 procent av skogsmarken och hektar åkermark till intensivodling. Vilka metoder handlar det om? Tre viktiga ingredienser är mer grankloner, mer contorta och ökad gödsling. Alla metoderna förekommer i dag men vi 6

7 Tomas Lundmark, 54 år, med tillväxt i sikte. Om det leder till sådana här jätteträd återstår att se. tittar på en tillämpning som överskrider dagens rekommendationer. Och vad blir resultatet? Det är en successiv ökning av produktionen som faller fullt ut om år. Därefter ger intensivodlingen 42 miljoner kubikmeter extra om året, inklusive grenar och toppar (grot). Detta är utöver den allmänt förväntade tillväxten i skogen om den sköts som i dag. Gör siffran mer begriplig... Dagens avverkningsnivå ligger kring 95 miljoner kubikmeter stamved. Det är alltså betydande volymer. Man kan också säga att det leder till att halvera de svenska klimat ut- Fortsättning sid 8 7

8 PROFILEN Fortsättning: Snabbväxande skog löser... släppen av koldioxid om den extra tillväxten används till att ersätta cement, betong, naturgas, olja och kol. Vad är medaljens baksida? En av de saker vi pekar på är att utsläppen av kväve till Bottenhavet, enligt våra modellberäkningar, ökar med 800 ton. Är det värt priset? Det är en politisk fråga att väga fördelar mot nackdelar. Jämfört med det totala kväveläckaget från jordbruk och reningsverk är det en väldigt liten andel. Den lilla ökningen ska ställas mot en möjlig halvering av koldioxidutsläppen. Du är själv politiker... Det är på ett helt annat plan, hemma i Vindeln. Jag är gruppledare för socialdemokraterna och ordförande i näringslivbolaget. Vad fick dig engagerad? I stället för att bara gå omkring och vara kritisk beslöt jag att försöka bidra med lösningar. Det var som att närma sig en magnet, plötsligt var jag kommunalråd i opposition. Bidrog du med lösningar? Det tycker jag. Många går omkring och tror att det inte lönar sig att försöka göra något, det är precis tvärtom. Det finns oerhörda möjligheter att göra skillnad genom att engagera sig i lokalpolitiken. Betyder den ökade tillväxten i skogen något för Vindeln och andra landsbygdskommuner? Absolut. Vi måste fråga oss om det är rimligt att tillåta landsbygden avfolkas samtidigt som allt tyder på att välfärd i framtiden bygger på tillgång av naturresurser. Då måste man fråga sig vem som ska sköta jordbruket och skogsbruket när alla bor i stan. Har politikerna förstått skogens möjligheter? När jag hör hur man håller på att räkna utsläpp och kolförråd får jag en känsla att man inte inser vad skogen kan bidra med i ett klimatperspektiv. I stället för att tala förrådsuppbyggnad i kvarlämnad skog är det finurligaste att sätta högsta fart på tillväxten och nyttja den för att ersätta kol och oljeprodukter. Lever du som du lär? Jag hugger en hel del ved på gården och är därmed oberoende av olja. Vad gör du för övrigt på fritiden? Vår dotter Annelie är hästintresserad, vilket involverar hela familjen. Så gillar jag att plöja med min gamla Volvo BM. Det känns härligt påtagligt och produktivt efter att ha suttit på möten eller klurat på formuleringar i olika rapporter hela veckan. Så vill forskarna öka tillväxten Lantbruksuniversitetet tycker det finns anledning att satsa på intensivodling av skog. Fördelarna framgår av intervjun med Tomas Lundmark, här ovan. Han är en av författarna av rapporten Möjligheter till intensivodling av skog tillsammans med Stig Larsson och Göran Ståhl. De förslår att regeringen ger klartecken för intensivskog med så kallad adaptiv skötsel. Det innebär att projektet utvärderas och prövas under tiden i takt med ökad kunskap och nya insikter. I korthet handlar det om att fördubbla produktionen, vilket kräver en del undantag från skogsvårdslagen. Här är några av möjligheterna som lyfts fram i utredningen och det regelverk man behöver tänja på: Contorta Jämfört med vanlig tall ökar produktionen med 36 procent i lyckade odlingar. Dagens begränsningar: Contorta får inte planteras söder om 60:e breddgraden och på höjder över 200 meter i norr och 700 meter i söder. En del i receptet är mer contorta. För att odla den inom större geografiska områden behöver regelverket ändras. Totalt får det planteras maximalt hektar om året. Gödsling av contorta. Ett fåtal försök visar väl så bra tillväxtökningar som när vanlig tallskog gödslas. Gödsling av dikad torvmark med kalium och fosfor. Det finns hektar där produktionen kan öka med 25 kubikmeter per hektar under en tioårsperiod. Eftersom det inte behövs kväve på torvmarken är vedaska ett bra gödslingsmedel. Fastmarksgödsling Fastmarksgödsling är traditionell gödsling där varje omgång i normalfallet ger kubikmeter extra per hektar. Fyra gödslingar ger därmed En annan del i receptet är flera former av gödsling. kubikmeter extra under en omloppstid. Behovsanpassad ungskogsgödsling. Ungskogsgödsling, eller behovsanpassad gödsling, är ett intensivare gödslingsprogram. Ungskogen gödslas vart annat eller vart tredje år fram tills beståndet sluter sig. Därefter görs ytterligare någon gödsling. Gödselgivan justeras efter en analys av barren. Produktionen kan öka med kubikmeter per hektar och år i sydvästra Sverige och kubikmeter i norra Sverige. Dagens begränsningar: Gödslingen styrs av Skogsstyrelsens allmänna råd (även om de i sig inte är några egentliga förbud). Enligt råden bör man inte alls gödsla i centrala Götaland. Nu flaggar Skogsstyrelsen för att råden ska omprövas (se sidan 38). Skogsstyrelsen har också gett klartecken till att testa ungskogsgödsling på hektar. Klonskogsbruk av gran. Jämfört med oförädlat material växer dagens kloner 30 procent bättre. Dagens begränsningar: Klonerna får användas på 20 hektar, eller 5 procent av brukningsenheten. Det gör det relativt fritt för privata markägare med mindre arealer. Sitka och hybridlärk. På bördiga marker växer sitkan procent bättre än inhemsk gran. Hybridlärken kan också ha fördelar. Dagens begränsningar: Likt för andra så kallat främmande trädslag krävs tillstånd för planteringar över 0,5 hektar och enligt skogsvårdslagen ska det bara användas i undantagsfall. 8

9 Efter alla år tillsammans vet vi vad du vill ha. I Husqvarnas breda sortiment finns både proffsutrustning för dig som jobbar i riktigt tuff terräng och maskiner för lättare trim- och röjarbete. Produkterna är utvecklade tillsammans med yrkesanvändare och kombinerar prestanda och ergonomi så att ditt jobb blir effektivt. HUSQVARNA 346 XP G E-TECH TRIOBRAKE Högprestandasåg med vevhus i robust magnesium. Skoningslöst testad innan den lämnar fabriken och ergonomiskt designad för att minimera fysisk stress och ansträngning. Cyl.vol cm 3, effekt 2.7 kw, vikt 5.1 kg. Rek. cirkapris 9.100:- Vi byter in din gamla fungerande motorsåg till ett inbytespris av kronor när du köper en 346 XP G E-Tech TrioBrake :- FÖR DIN GAMLA FUNGERANDE MOTORSÅG! HUSQVARNA 355Fx/Fxt MED RÖJSELE BALANCE XT Professionell skogsröjsåg optimerad för tuffa förhållanden. X-Torqmotor för råstyrka, snabb acceleration och överlägsen bränsleekonomi. Finns även med värme i handtagen (Fxt). Cyl.vol cm 3, effekt 2.8 kw, vikt exkl. skärutrustning 8.9 kg. 355 Fx :- 355 Fxt :- Priserna är rek. cirkapriser. 50 ÅR I SKOGEN PROFESSIONELL SKOGSUTRUSTNING FRÅN HUSQVARNA Husqvarna AB (publ). All rights reserved. Husqvarna and other product and feature marks are trademarks of Husqvarna AB (publ). DEMODAGAR I din Husqvarnabutik 1 31 oktober.

10 När jag skriver det här har jag vårt skogsägarting och dess exkursion i färskt minne. Syftet med exkursionen, Gudrun vad hände sedan? var att visa hur vi med samlade krafter lyckades ganska bra med att åtminstone minimera skogsägarnas rent ekonomiska lidanden efter stormen. Det visade Södra på ett bra sätt. NÄRINGSPOLITIKÄr döda granar bra naturvård? Men det som fastnade i huvudet på mej var besöket i Kråketorps naturreservat. Vi fick se hektar efter hektar med granar dödade av granbarkborren. Det ställdes många frågor under vårt besök, men merparten blev för mej obesvarade. Vad tycker naturvården tycker dom att ett sånt här reservat är ett värdefullt bidrag till Sveriges samlade naturvård? Är det väl använda skattepengar? Syftet med reservatet är att bevara en lite större, sammanhängande äldre granskog. Särskilt när man som nu lämnar området helt utan åtgärd så torde det ta 100 år innan verkligheten på nytt stämmer med reservatets syften. Det finns ett skämtsamt talesätt som säger att om verkligheten och kartan inte stämmer överens så är det kartan som gäller. Är det så naturvården ser det? Vad blir den samlade kostnaden för mej som skattebetalare och för samhället i stort? Då tänker jag även på skador på skog som ligger omkring reservatet och på det merarbete och den sorg som skogsägarna där drabbas av. Man kan hoppas att barkborrarna Kråketorps naturreservat är fullt av döda granar. efter Gudrun är enstaka företeelser, men tyvärr tror jag det kommer att hända igen. Sårbarhetsutredningen pekar på att i ett ändrat klimat kommer vi att se mera extrema väderlägen och ökad risk för olika former av skadegörare. Därför behöver vi en diskussion om vad naturvården är till för. Är det väl använda skattepengar att lämna reservat som Kråketorp till fri utveckling oavsett vad som händer i omvärlden? Eller behöver vi snarare flexiblare regler, och dialogformer för att snabbt hitta alternativa lösningar när något händer? Det här är bara några av de frågor som jag ställer mej kring naturvården, och hur den ska fungera fr amöver. Många fler finns, och behöver ställas. Jag skulle vilja se en förutsättningslös debatt om målsättningen för naturvården i en föränderlig värld. 10 Ur kalendern 30 sept 1 okt: EU:s skogsdirektörer (generaldirektörer etcetera) har möte i Sverige under svenskt EU-ordförandeskap. Vi har fått möjlighet till en exkursionspunkt. Mötet hålls nära Landvetter. 27 oktober: Skogforsk och SLU håller konferens om Framtidens naturvård. Oktober: Världsskogskongress i Argentina där Christer Segerstéen kommer att deltaga som ordförande för Europeiska skogsägarna. November: IFFA, vår internationella skogsägarorganisation, och PEFC har årsmöten i Paris november: SLU:s årliga skogskonferens, i år i Alnarp på tema lövskog. 9 december: Skogsstyrelsens nationella sektorsråd i Stockholm. December: FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn, av stor vikt för hur skogen ska hanteras i de globala förhandlingarna. Linda Hedlund LRF Skogsägarna

11 Magdalena Forsberg är flerfaldig världscupvinnare och OS-medaljör i skidskytte. Hon har erhållit Jerringpriset fyra gånger. Magdalena har även verkat som skattekonsult på revisionsbyrå samt varit programledare på TV. Hon är uppväxt på familjegården i Ullånger, vilket har bidragit till hennes stora intresse för natur och jakt. Gillar du lugnet? Ta ett hypotekslån. Att köpa en skogs- eller lantbruksfastighet skiljer sig på många punkter från ett vanligt husköp. Vi vet vad det innebär att finansiera en dröm. Ett liv. En tillvaro med traditioner som ofta sträcker sig många generationer bakåt i tiden. Det handlar inte om vilket hus som helst. Med vår bakgrund och vårt kunnande hittar vi tillsammans de lösningar som passar just dig. Flexibla lösningar. Trygga lösningar. Så att du kan känna dig helt lugn. För det kan vara ett av de största beslut du kommer att ta under hela ditt liv. Ett beslut som påverkar allt. Läs mer på

12 ENERGI Mest energi från biobränsle Biobränsle 125 TWh Kärnkraft 61,5 TWh Vattenkraft 62,5 TWh 0 Prognos för energiförsörjningen Källa: Energimyndigheten Pannan Mellanskogs virkeschef Sture Karlsson på energispåret. Här besiktigar han den väldiga terminalen för bioenergi, mitt i föreningens kärnområde. Kraftverk slukar energi från skogen Nu börjar landets största panna för skogsflis att eldas. Bränsle hämtas från nästan hela landet. Text & foto: Pär Fornling Titta på bilden här intill. Den gråsvarta bilen i förgrunden antyder vilken gigantisk betongsilo som tornar upp sig till höger i bild. Den rymmer kubikmeter träflis. Det är vad vi eldar upp på två dagar, säger Leif Bodinson glatt och tar prövande ett par grabbnävar av den färska flisen. Han är vd för Söderenergi som i dagarna drar igång nordens största kraftverkvärmeverk för biobränsle. 12 DET FINNS visserligen en större panna i finska Jacobsdal, men där eldas också en del kol. Här, på Igelsta-verket utanför av Södertälje, är det skogsflis som gäller. Genom vår nya järnvägsterminal kan vi hämta råvara från Götaland upp till mellersta Norrland. Dessutom har vi hamnen för längre transportavstånd, säger Leif Bodinson. Från början trodde vi mer på import, men ryska virkestullar och annat gör att vi blivit mer inriktade mot de svenska skogarna. Importen består mest av så kallade bränslekrosspellets av papper och plast som förväntas stå för en fjärdedel av bränslet. Men i huvudsak kommer alltså råvaran direkt från skogen. Den jättelika pannan sväljer långt mer än en full järnvägsvagn av skogsflis i timmen, dygnet runt året runt. NAVET FÖR försörjningen av biobränsle är en järnvägsterminal i Nykvarn, ett par mil bort. På det som i dag är ett åtta hektar asfalterat område byggs ett mellanlager upp för tre veckors eldning i Södertälje. Det är hit bränslet från landets skogsägarföreningar och andra leverantörer körs via bil och järnväg genom ett nätverk av transporter över landet. Totalt har vi olika leverantörer, säger Leif Bodinson. Leif Bodinson, vd för Söderenergi, med ena foten i skogsbruket. Att en hel del massaved eldas upp i stället för att bli papper är inget han ser som ett problem. Det handlar om att bygga system så man får ut bägge sortimenten. Vi går i den riktning som politikerna pekat ut. Den här investeringen vore inte möjlig om vi inte fått stimulans genom elcertifikaten. ENERGIBOLAGET kommer att vara synligt i skogen. Vi ska engagera oss bakåt i ledet, konstaterar bränslechef Jan Steinele och nämner ökad skogstillväxt och stubbskörd som exempel. Kvaliteten på stubbarna kan bli jämnare. Askhalten när vi eldar varierar mellan 1 och 30 procent. Därför lägger vi mycket kraft på kvalitetskontroll och mätning av biobränslet för att ge rätt betalning. DEN NYA PANNAN invigs successivt och förväntas vara i full drift i början av nästa år. Det är en investering på 2,5 miljarder. Vid full drift ger den 85 MW el och 200 MW värme. Utöver det rekordstora kraftvärmeverket finns en mängd

13 mindre byggen som gör att bioenergin nu är större än kärnkraften och vattenkraften tillsammans. Enligt energimyndighetens prognos kommer bioenergin i Bränslet år att stå för 125 TWh av landet energiförsörjning. Vattenkraft och kärnkraft når upp till 124 TWh. Sedan 1990 har användningen av biobränslen ökat Pannan finns i den röda byggnaden och bränslet i den grå betongsilon. med 74 procent och vi kan fortsätta att växa i samma takt även under de kommande åren, tror Gustav Melin, vd för svenska bioenergiföreningen (Svebio). Ett ackumulerande aggregat fångar in flera stammar. I övrigt arbetar maskinföraren som vid en vanlig gallring med stickvägar och en lång kran in i beståndet. Ny metod ger vinst Med traditionell teknik hade förstagallringen blivit en förlustaffär. Av Pär Fornling Genom att hoppa över massaveden och låta allt virket bli energived blev det vinst. Ett extra plus är närheten till Igelstaverket och alla andra kraftvärmeverk i Mälardalen. Mellanskog kallar metoden energigallring och presenterade ett praktiskt exempel vid föreningen Skogens höstexkursion. Egentligen borde tallskogen ha röjts hårdare för länge sedan. Nu ser det ut som på många håll, en tät djungel av långa klena stammar. Men det har inte gått så långt att skogen kan kallas ett konfliktbestånd. Nu när beståndet gallrats har de kvarlämnade stammarna alla möjligheter att utvecklas till en vacker och värdefull timmerskog. Det är här energigallringen kommer in i bilden. GENOM ATT plocka ut allt (stamved, kvistar och toppar) får markägaren ett blygsamt netto på 200 kronor per hektar. Energigallringen ger 145 kubikmeter flis (m 3 s) som är värt kronor. Från det ska dras kostnader för drivning Fortsättning sid 14 13

14 EFTER ENERGI I bakgrunden syns den nygallrade skogen. Hans Hurtig har all anledning att se glad ut när han diskuterar resultatet med Kristofer Astbring som utfört energigallringen. Fortsättning: Ny metod ger vinst ( kronor) och flisning (4 700 kronor). En traditionell massavedsgallring hade däremot kostat kronor per hektar. Kostnaden för drivning ( kronor) är mycket högre än intäkterna från massaveden (8 250 kronor). Även i ett bestånd som röjts i tid, med betydligt grövre stammar, hade det varit en bättre affär för markägaren att sälja allt som energi. Det gäller i första hand Sörmland som är lite extremt i de här sammanhangen, med närheten till de stora värmeverken, konstaterar Dan Glöde, skogsskötselchef i Mellanskog. När vi kommer fram till andragallringen med grövre massaved och klentimmer är det annorlunda. FÖRDELARNA MED att enbart ta ut energi är enkelheten att bara hantera ett sortiment. Man slipper sortera och det blir inget vrakavdrag som sänker värdet. Den kritiska punkten är tekniken. Kristofer Astbring som gallrade åt skogsägaren Hans Hurtig körde en John Deere med ett ackumulerande skördeaggregat som hanterar flera stammar åt gången. Men det blir likväl ganska dyrt att hantera klena träd. Vi har lång väg att vandra både när det gäller metoder och teknik, säger Sture Karlsson, virkeschef på Mellanskog. Kostnaden för att hantera biobränsle bör kunna sänkas FÖRE Den ogallrade skogen. Även om det är möjligt att ta tillvara en del massaved hade gallringen blivit en ren förlustaffär för markägaren Hans Hurtig procent, vilket ger mycket pengar direkt ner i fickan på skogsägaren. Mellanskog arbetar mot målet att fördubbla föreningens volymer bioenergi inom tre år. DEN VERKLIGA vinsten kommer på sikt genom att energigallringen skapar värdefullare skog. Det här blir en gallring helt enligt skolboken, när grönkronan når halva trädets höjd. I praktiken brukar det annars vara svårt att hinna göra åtgärden i tid, men det här blir bra, säger Dan Glöde när han ser sig runt i den gallrade tallskogen. Han tror fortfarande på konventionell skogsskötsel. Att medvetet vänta med röjningen för att skörda energi är inget Dan Glöde rekommenderar. Också i det här exemplet visar nuvärdeskalkyler att en rejäl röjning varit det lönsammaste alternativet. Nu blev i stället energigallringen ett bra andraalternativ inför framtiden. Läs tidigare nummer på Två tidningar samma sida 14

15 Södra i stort energiavtal Genom en norsk allians ökar Södra trycket på energisatsningarna. Uppgörelsen handlar om investeringar på över 10 miljarder kronor. Den tyngsta delen i avtalet med Statkraft, som ägs av norska staten, är att bolaget fullföljer byggandet av vindkraft på medlemmarnas marker. Men alliansen har flera tunga komponenter. FRÅN MASSABRUKET i Värö byggs en av landets längsta fjärrvärmekulvertar fram till Kungsbacka. Där ansluts ledningen till Statkrafts fjärrvärmeverk. Invånarna i Kungsbacka kommer alltså att få överskottsvärme från massabruket. Det blir ett av Västsveriges största infrastrukturprojekt med en byggtid på två år. Dessutom är det inte helt lätt att komma in och få leverera till kommunernas fjärrvärmenät, men nu är en del av isen bruten Av Pär Fornling genom avtalet med Statkraft. I ett första skede handlar det om leveranser från Värö motsvarande 135 GWh per år. Uppgörelsen handlar också om leveranser av biobränsle till Statkrafts fjärrvärmeanläggningar i Sverige och el till Södras norska bruk SÖDRA VINDKRAFT, som bolaget heter, har mötts av stort intresse från föreningens medlemmar. I projektportföljen finns runt 300 vindkraft på medlemmarnas marker. Att bygga alla kostar kring 10 miljarder kronor. Statkraft tar nu ansvaret för finansieringen genom att gå in som huvudägare i bolaget med 90 procent av aktierna. Avtalen med medlemmarna ligger fast, där kärnpunkten är Gustav Tibblin, vd för Södra vind, är nöjd med uppgörelsen med norska Statkraft. att markägaren får 4 procent av intäkterna från vindkraften. Det här är ett bra sätt att finansiera vindkraftsbyggandet. Statkraft är en stark aktör där energi och vindkraft tillhör kärnverksamheten, säger Gustav Tibblin, vd för Södra vind. FRAMTIDA VINSTER från vindkraftsbolaget kommer förstås huvudsakligen Statskraft till del. Föreningens egna planerade vindkraftverk, runt massabruken, ligger dock utanför uppgörelsen. Egentligen hade södra ett tak på ungefär 300 verk, men nu kan det bli ännu fler. Statkraft har signalerat att de gärna går vidare, vilket vi Det här är ett bra sätt att finansiera vindkraftsbyggandet. ska diskutera med dem, säger Gustav Tibblin. FÖR STATKRAFT är det här fortsättningen på en målmedveten vindsatsning. För något år sedan gjordes en liknande överenskommelse med SCA om vindkraft i Jämtland och Västernorrland på 2,8 TWh om året. De 300 vindkraftverken som nu är aktuella förväntas ge 1,6 TWh. Men innan elen kan levereras är det en lång omständlig tillståndsprocess att gå igenom, med många intressen att ta hänsyn till. Därför tar det över ett år innan det första vindkraftverket börjar snurra på medlemmarnas marker. Kanske någon gång nästa vinter, gissar Gustav Tibblin. FÖR KRÄVANDE ARBETE UNDER TUFFA FÖRHÅLLANDEN Är det viktigt för dig att vara effektiv och produktiv när du arbetar med skogsröjning? För att uppnå bästa möjliga resultat erbjuder vi nu vår nya, högpresterande Jonsered FC Den är vår mest kraftfulla röjare någonsin! Den kommer garanterat leva upp till dina förväntningar. GARANTI NÖJD KUND Om du inte är nöjd med arbetsresultatet kan du inom 7 dagar byta till en annnan Jonsered maskin, eller få pengarna tillbaka. JONSERED FC 2255 / FC 2255 W Jonsered FC 2255 är en mycket kraftfull röjare utvecklad för tuffa förhållanden. Clean Power motorn ger råstyrka, snabb acceleration och låg bränsleförbrukning. Uppvärmda handtag gör arbetet smidigt under kalla och våta pass (FC 2255 W). Kort riggrör och vinkelväxel som är vinklad 24 grader f örenklar riktad fällning i tät skog. 53,3 cm³, 2,8 kw/3,8 hk, 9,0 kg. FC 2255 NU 8.900:- FC 2255 W NU 9.500:- ord. pris: 9.900:-/10.500:- Du hittar din närmaste återförsäljare på eller ringer Kampanjen gäller v , eller så långt lagret räcker. Reservation för ev.tryckfel. Angivna priser är rek. ca priser inkl. moms. Copyright 2009 Jonsered. All rights reserved.

16 Gärna service på helgen SKOGSGÅRDEN Utbo efterlyser rådgivning när familjen är vid skogsgården På flera sätt tillhör Jenny den nya tidens skogsägare, men det tog lite tid att ta steget. Aha-upplevelsen kom efter en introduktionskurs för skogsägare. Text & foto: Pär Fornling Ända sedan barnsben har gården i jämtländska Bräcke en plats i hjärtat som en vacker bild av eviga sommarlov och många semesterresor. Det är vår plats på jorden. Pappa växte upp på gården, även om han flyttade förblev den en fast punkt i livet, berättar Jenny Spets Wojarski. Han försökte tidigt få mig intresserad av skogsbruket, men för en tonåring är det inte så jätteroligt. Även om jag alltid tyckt om att vara där är det skillnad på bärplockning och skogsbruksplaner. VÄNDNINGEN blev en grundkurs för skogsbrukare som skogsstyrelsen höll på Ladvik, utanför Stockholm. Jag gick den tillsammans med maken, Lukas. Vi fick smakprov på allt från markberedning till skatterådgivning. Det öppnade dörrarna till en värld som vi nu tycker är riktigt spännande. Tanken med att gå kursen var att förbereda ett tidigt generationsskifte. Så blev det inte riktigt, men när Jenny för fyra år sedan ärvde den 250 hektar stora gården var hon någorlunda förberedd på vad skogsägandet innebär. SÅ OFTA TILLFÄLLE ges packar familjen in sig i Nissanbilen och styr från Stockholm mot Jämtland. Bilvalet är självklart med tanke på att Jenny är kommunikationschef på Nissan Sverige. Det är ett händelserikt jobb, med högt tempo. Därför tycker jag skogen är så skön kontrast. När allt annat går så fort blir det blir en sorts terapi att få tänka i långa cykler 16 Jenny Spets Wojarski gillar fortfarande bärplockning men intresset har växt till att omfatta hela skogsbruket. där det tar hundra år från planta till träd. HON HAR engagerat sig i Norr skogs utbo-råd för skogsägare i Stockholm. Det ger ett nätverk av kunskap och inblickar i en spännande bransch. Tiden är knapp med små barn och en hel del jobb, men jag tycker det är roligt och bidrar så mycket jag hinner med. Jag tror det är bra för hela föreningen att engagera folk som befinner sig i olika skeenden i livet. Och så är det i många sammanhang. Oavsett om det är en bolagsstyrelse eller ett skogsbruksområde vinner alla på att blanda kön, ålder och kompetens. Nyckeln till skötseln av gården är kontakterna med inspektoren från Norrskog. Det är en bra rådgivare och vi har ett utmärkt samarbete, som bygger på att också jag som skogsägare engagerar mig och blir en bra beställare av olika tjänster. Det blir mycket mer givande om man inte bara beställer plantor utan också diskuterar vilken sort som kan vara bäst och hur arbetet bör utföras. Eftersom vi, likt många andra utbor, ofta åker till gården på helgerna vore det bra om vi kunde träffa inspektoren även om det är lördag eller söndag. Kanske kan det vara en utbyggd service för framtiden. Ett bra steg på samma tema är att inspektorerna nu kommer för träffar i Stockholm. EFTER FLERA aktiva säsonger i skogen är det nu dags att ta ett extra tag med byggnaderna. Det händer alltid någonting. Våra långsiktiga planer är att området närmast huset ska vara lite av en familjeskog, med många naturvärden. Det är dit vi går med barnen för bärplockning. Lite längre bort är ett skifte med produktion för hundra procent.

17 8,4 m räckvidd! Maskinkatalogen: Vår/ sommar

18 MARKNAD Holmens skog mer värt än hela företaget Trots uppskrivningar är skogsbolagen minst sagt försiktiga i värderingarna av den egna skogen, en jämförelse med börsvärdet ger tankeväckande resultat. Stockholmsbörsen har när detta skrivs stigit med nästan 40 procent i år och några experter spår att uppgången fortsätter. De mest optimistiska tror till och med att årets börsuppgång kan komma att överträffa tidigare rekorduppgångar på 66 procent från åren 1983 och Inflödet av kapital till aktiemarknaden väntas fortsätta under hösten och det kommer att driva på kurserna, resonerar de. I synnerhet som räntorna är rekordlåga och inte erbjuder någon avkastning på banksparande och räntebärande papper. Dessutom är det fortfarande många som ännu inte har hoppat på aktietåget men som vill kliva på, poängterar de mer optimistiskt lagda bedömarna. SKOGSBOLAGEN SCA och Holmen har inte hängt med i årets uppgång. Ett skäl är att skogsbolagens halvårsbokslut inte var någon munter läsning. Rapporterna ingav ändå ett hopp att bottnen nu är nådd och att niomånadersrapporterna kommer att se något bättre ut. I SCA, som försöker tvätta bort skogsstämpeln och vill betraktas som ett konsumentföretag, var det ett svagt resultat i förpackningsrörelsen som skrämde placerarna. Såväl Holmen som SCA har, till skillnad från exempelvis Stora Enso, valt att behålla skogen. Det får betraktas som en klok strategi då alla är överens om att kampen om denna strategiska resurs kommer att hårdna. På senare år har värdet på skog stigit betydligt mer än värdet på aktier och så har faktiskt även varit fallet på längre sikt, från 1950 och fram till nu, visar exempelvis en utredning av skogsvetaren och fastighetsmäklaren Tomas Lusth på LRF Konsult. HOLMEN OCH SCA är två av landets största skogsägare men deras skogsinnehav värderas inte fullt ut på aktiemarknaden. Holmen har ungefär 1 miljon hektar skog med ett bokfört värde på 11 miljarder kronor. Det motsvarar ett hektarpris på kronor. Alla skogsintresserade vet att marknadsvärdet på skog är betydligt högre än så. Huvuddelen av Holmens skogar ligger i norra Sverige där priserna är kronor per hektar, enligt Lantmäteriet. Kubikmeterpriset är närmare 300 kronor i norra Sverige (det kan jämföras med 353 kronor i medelpris för hela Sverige och kronor i södra Sverige respektive Mälardalen), enligt LRF Konsult. Med hjälp av dessa siffror skulle Holmens skog kunna värderas till miljarder kronor vilket är betydligt mer än vad hela Holmen värderas till på börsen (cirka 17 miljarder kronor i mitten av september 2009). SCA är Europas största privata skogsägare med en areal på 2,6 miljoner hektar. Av den totala arealen brukas 2 miljoner hektar. I 2007 års bokslut skrev SCA, i likhet med Holmen, upp värdet på skogen i enlighet med nya internationella redovisningsregler. MOTIVERINGEN till uppskrivningen var att virkespriserna långsiktigt kommer att ligga på en högre nivå än vad som använts vid den tidigare avkastningsvärderingen. SCA gjorde en uppskrivning med 5,2 miljarder kronor till ett bokfört värde på 24 miljarder kronor. Det ger ett pris på drygt kronor per hektar. Det förefaller vara en mycket försiktig värdering, vilket SCA också skriver i årsredovisningen, mot bakgrund av att priserna på skogsmark nästan fördubblats under de senaste fem åren. Om man utgår från skogsbeståndet som är 200 miljoner skogskubikmeter (m 3 sk) och multiplicerar antalet skogskubikmeter med skogskubikpriserna enligt LRF:s och Lantmäteriets statistik, hamnar man på ett värde på närmare 60 miljarder kronor. Det är nästan lika mycket som vad hela SCA värderas till på börsen (cirka 65 miljarder kronor). KAN MAN då räkna på detta sätt? Nej, egentligen inte. Och det gör ju placerarna inte heller, väl medvetna om att det handlar om olika marknader. Skulle SCA och Holmen försöka sälja all skog skulle priserna sjunka eftersom det inte finns köpare till så stora arealer. Å andra sidan går det att till skillnad från fabriker sälja skog i mindre delar. Det har Sveriges största skogsägare, Sveaskog, gjort. Till marknadsmässiga priser. Den största fördelen med egen skog för skogsindustri bolagen ligger framför allt i en säker tillgång till råvara väl så viktigt i takt med att konkurrensen om virket hårdnar och att skogen kan belånas om bolagen behöver pengar för investeringar i industrin. Christer Hedberg, medarbetare i Skogsland Svartlut från massabruk blir biodiesel Nästa sommar räknar Chemrec i Piteå med att börja leverera biodiesel (BioDME) från fabriken i Piteå. Råvaran i form av svartlut kommer från det näraliggande massabruket, Smurfit Kappa. Produktionen beräknas bli 18 fyra ton om dagen. Volvo, som är en av delägarna i projektet, kommer att köra 14 lastbilar på det nya bränslet. Går det som planerat är nästa steg att bygga en fullskalig anläggning med svartlut från massabruken som råvara. Globalt räknat Chemrec med att svartluten räcker till att ersätta 30 miljoner kubikmeter diesel. I framtiden kan upp till hälften av alla tunga vägtransporter i Sverige komma drivas med Bio-DME, säger Chemrecs vice vd Jonas Rudberg. Kungen tar första spadtaget till fabriken.

19 Stora Enso fortsätter bantningen i Finland Stora Enso forsätter att dra ner verksamheten i Finland. För någon månad sedan beslöt bolaget att stänga två finska bruk och ett sågverk (Sunila massabruk, Varkaus finpappersbruk och Tolkkinen sågverk). Dessutom begränsas produktionen vid flera andra enheter. Förra året lade Stora Enso ned massabruket i Norrsundet i Gästrikland, annars har de svenska enheterna klarat sig relativt helskinnade genom krisen. Holmens jättesåg klar om drygt ett år Bygget att Holmens stora såg i Braviken fortsätter som planerat. Första spadtaget togs tidigt i höstas och enligt planerna ska den vara i drift vid årsskiftet 2010/2011. Det är en investering kring en miljard kronor och sågen får en årlig kapacitet på kubikmeter. Bra massamarknad I flera omgångar har Södra höjt massapriset, senast den 1 oktober. Priset på blekt barrsulfatmassa ökade då med 30 dollar per ton till 760 dollar. Priset på lövsulfatmassa med 50 dollar per ton till 650 dollar. Vi har låga lager och den internationella lagerstatistiken avspeglar motsvarande situation för hela världsmarknaden för massa. Samtidigt fortsätter efterfrågan från Asien att vara stark, säger Ulf Edman, vd för Södra Cell International. Första FSC-lasten I mitten av september gick de första leveranserna av FSCcertifierade trävaror från Södra Timber till holländska kunder. I vissa länder är FSC ett starkt önskemål i offentliga upphandlingar, vilket innebär att våra kunder upplever det som ett krav för att få leverera trävaror, säger Andreas Jonasson, marknadschef på Södra Timber. Medlemmarna i Södra har möjlighet att certifiera sig både enligt PEFC och FSC. Målet är att under 2010 dubbelcertifiera två tredjedelar av den nuvarande PEFC-arealen Priset för avverkning, Transporter transporter och skogsvård Om man ser flera årtionden tillbaka har virkespriserna inte hängt med inflationen. Nettot från avverkningarna har ändå räddats genom att virkestätare bestånd, grövre dimensioner och inte minst ny effektivare teknik. MEN FÖR ett par år sedan inträffade ett trendbrott med ökande kostnader i skogsbruket. Gallring, avverkning och inte minst transporter har blivit dyrare. En anledning är bränslekostnaderna som ökat procent. Förra året var dessutom högkonjunktur, vilket driver upp kostnaderna, säger Torbjörn Brunberg på Skogforsk, som följer skogsbrukets kostnader. Virkespriser KPI 90 Föryngringsavverkning Han konstaterar att det behövs fortsatt teknikutveckling och vardagsrationaliseringar för att hålla kostnaderna stången. GRUNDEN TILL det hela är en enkät till föreningar, bolag och andra aktörer. Kostnaderna jämförs med konsumentprisindex. Även om det blivit dyrare att avverka och gallra har det ur skogsägarens synvinkel vägts upp av virkespriserna som i det här kortare perspektivet tagit ett kliv uppåt och hunnit ifatt inflationen. Det handlar förstås om medelvärden, med en hel del variationer mellan högsta och lägsta kostnader. Drivningskostnaden (avverkning och transport till bilvägen) år 2007 var 84 kronor per kubikmeter i norra Sverige och 77 kronor i Södra Sverige. År 2008 hade kostnaderna ökat till de här nivåerna: Söder Norr Avverkning Skotning Omkostnad 6 9 Summa Skogsvård Skogsbrukskostnad KPI Gallring Kostnaden för skogsbruk stiger Under ett par år har kostnaderna i skogsbruket skjutit i höjden. Den negativa utvecklingen fortsatte under förra året. Av Pär Fornling Setra har organiserat om verksamheten. Vd Börje Bengtsson motiverar det med kortare beslutsvägar och tydligare affärsfokus, hela vägen från råvara till färdig produkt. Alla cheferna har rekryterats internt. Affärschef förädlat och marknadsdirektör är Mats Ekström. Förädlat Mitt, Johan Johannesson. Förädlat Nord, Anders Olofsson. Trävaror Gran, Per Fredrikson. Kurvorna visar den procentuella utvecklingen utifrån 1996 som basår. Den röda streckade kurvan är konsumentprisindex vilket visar inflationen. Källa: Skogforsk Nya chefer och affärsområden för Setra Att kostnaderna är högre i norra Sverige beror på att träden är klenare, 0,22 kubikmeter jämfört med 0,39 i södra Sverige. DÅ DET GÄLLER planteringar är det tvärtom. Det är dyrare i södra Sverige, inte minst genom ökade konkurrens med gräset och hotet från snytbaggar. Kostnaderna för skogsvård fördelar sig så här i kronor per hektar: Söder Norr Markberedning Plantering Röjning Gödsling Om man bara tittar på Götaland blir kostnaderna ännu högre. Där kostar markberedning upp till kronor och plantering upp till drygt kronor per hektar. Gallringskostnaderna är nästan desamma över hela landet: Söder Norr Avverkning Skotning Omkostnad Summa Trävaror Furu, Jerker Nyström. Råvara, Tor Marntell. Setras verksamhet inom träbyggnation och industriella byggsystem koncentreras till det delägda dotterbolaget Plusshus. 19

20 MILJÖ Chans för skogen på avgörande klimatmöte Kanske bör vi titta på hur ett kolsnålare skogsbruk kan bedrivas? Tanken väcks av statsministerns högra hand i klimatfrågor. Han tror på en ökad betydelse för skogen i förhandlingarna. Av Pär Fornling Den 19 december i Köpenhamn kan på många sätt bli en historisk dag för skogsbruket. Enligt tidtabellen avslutas då ett nästan två veckor långt klimatmöte. Då ska hela världen enas om hur man går vidare efter uppgörelsen i Kyoto, som sträcker sig till Den gången handlade det enbart om att dra ner utsläppen av kol och andra defensiva åtgärder. Även om det är huvudnumret också i Köpenhamn är skogen på väg in i förhandlingarna som ett offensivt medel i kampen mot klimatförändringar. UTÖVER TRÄVAROR, massa, papper och alla andra produkter erbjuder skogen också rekreation, fritid och biologisk mångfald. Nu är det alltså dags för ytterligare en dimension: Skogen som producent av klimatnytta. Det är ingen nyhet, men allt talar för att det blir ett sorts officiellt erkännande vid klimatmötet i Köpenhamn. Genom avtalet blir skogen en klimatfaktor att räkna med. RESULTATEN kan man bara spekulera om: Handel med kolsänkor. (På något sätt kan man få betalt för ökade virkesförråd som binder mer kol). Exportmöjligheter både för bioenergi och bioenergiteknik. Nygamla skogsbruksmetoder där produktion och kolbindning står i fokus. Exportmöjligheter av svensk kunskap för att hålla koll på skogens tillväxt och utveckling. DET ÄR NÅGRA av de saker statsministerns klimatrådgivare, Lars-Erik Liljelund, nämner i ett samtal inför mötet i Köpenhamn. Samtidigt konstaterar han att allt inte kommer på en gång och tonar ner förväntningarna på ett färdigt avtal under de dagar som står till förfogande i Köpenhamn. Tidigare var Lars-Erik Liljelund generaldirektör för Naturvårdsverket och nu är han Det finns forskare som tror på en total katastrof. Jag tror inte det. Lars-Erik Liljelund, 62 år, håller en orolig koll på termometern. Han är en i nätverket kring världens ledare vilka arbetar intensivt inför mötet i Köpenhamn. 20

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

En fantastisk möjlighet

En fantastisk möjlighet En fantastisk möjlighet Bakgrunden till detta möte grundar sig i ett projekt som Närljus med stöd av Tillväxtverket genomförde 2009-2010. Syftet var att skapa tillväxt och sysselsättning av den skogsråvara

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen.

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen. Förnybar energi till 50 000 hushåll Vinden är en oändlig resurs att ta vara på. Den energin som får håret på ditt huvud att svalla, löven att rassla och trädkronor att vaja omvandlar vi till el. El som

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Klimateffekter och anpassningsstrategier

Klimateffekter och anpassningsstrategier Mistra-Swecia Fredrik Lagergren Lunds universitet Rapport nr 6 Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk exempel Holmen Skog M istra-swecia Climate Impacts adaptation www.mistra-swecia.se

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

-ett stort litet aggregat

-ett stort litet aggregat -ett stort litet aggregat - Låg Friktion 1. Proportionellt vinklade matarhjul innebär att när aggregatet är fullt öppet, dvs vid max trädstorlek, har också matarhjulen mest vinkel och bärkraft mot stammen.

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

Välkommen till Holmen Skog!

Välkommen till Holmen Skog! Välkommen till Holmen Skog! Detta är Holmen Skog Holmen Skog finns över nästan hela Sverige. Verksamheten är organiserad i de tre regionerna Örnsköldsvik, Iggesund och Norrköping. Dessa består i sin tur

Läs mer

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis 23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Bedriver FSC -certifierat skogsbruk. Nyckeltal 2010 2009 Antal anställda

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Detta är Södra 2014 Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Södra i korthet Södra är Sveriges största

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Skellefteå Kraft på kartan

Skellefteå Kraft på kartan Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Försiktig optimism bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar

Läs mer

En ny standard för skog och väg

En ny standard för skog och väg En ny standard för skog och väg i samarbete med Alucar, Kilafors och MST Nu spränger vi hållbarhetsgränsen för timmerekipage! Jag heter Bosse Hjelm. Många i åkeribranschen känner säkert till mig sedan

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125. anna.lundborg@energimyndigheten.se

Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125. anna.lundborg@energimyndigheten.se Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125 anna.lundborg@energimyndigheten.se Läget är bekymmersamt Klimatproblem (fossila bränslen, avskogning) Världens energiförsörjning är 80 % fossil Växande befolkning,

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Skogbrukets bidrag till ett bättre klimat KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Milstolpar i Köpenhamn 2009 Copenhagen Accord

Läs mer

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Biomass for energy poten0al from forest and by products from forest industry

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer