Retorik och lärande RETA31 STUDIEHANDLEDNING VT -13

Transkript

1 Anders Sigrell Retorik Inst. för kommunikation & medier Lunds universitet Retorik och lärande RETA31 STUDIEHANDLEDNING VT -13

2 Retorik är en gammal konst, så är också konsten att undervisa i retorik. Ur en infallsvinkel uppstod retorik som ämne ur en önskan att lära sig kommunicera konstruktivt (eller i alla fall effektivt). Retoriken, med början i antiken, har utvecklat teori och praktik för att med hjälp av språklig kommunikation, också med oss själva, underlätta ett förhållningssätt till alla frågor "som kan vara på annat sätt" (Aristoteles definierade retorikens studieobjekt som "det som kan vara på annat sätt"). Och det gäller ju, vid närmare eftertanke, de allra flesta intressanta utsagor om vår kunskap och hur vi kan och bör förhålla oss till vår omvärld. Den teoretiska grunden för kursen är det vetenskapliga studiet av kunskapsbildning som, vare sig det har kallats pragmatik, pedagogik eller didaktik, har sin grund i retorik som vetenskap. Utgångspunkten för den här kursen är att vår kunskap, liksom våra tankar, åsikter, attityder och handlingar till mycket stor del formas av kommunikation med vår omgivning. Det kommer att vara fallet i er framtida yrkesutövning, liksom i era studier. Ja, man kan rent av slå fast att er yrkesgärning kommer handla om att kommunicera kunskap i olika sammanhang, som sändare (talare/skribent) och som mottagare (lyssnare/läsare). I universitetsvärlden är vad som ska gälla som sant och riktigt i vetenskapliga sammanhang ett resultat av framgångsrik kommunikation. Det främsta redskapet för denna kommunikation är vårt språk. En kommunikationsform av betydelse för vår åsikts- och kunskapsbildning är t.ex. att argumentera för det berättigade i en ståndpunkt. För att få kunskap och komma fram till det mest konstruktiva förhållningssättet i en fråga är det många gånger nödvändigt att låta olika förhållningssätt mötas och brytas mot varandra i en kommunikation som genom att anföra skäl för eller emot argumenterar och prövar bärkraften hos ett förhållningssätt. Retoriken kan, med sin helhetssyn på människa och hennes förmåga att med hjälp av kommunikation få kunskap om sin omvärld, hjälpa oss med redskap för en reflektion över grunderna för ett konstruktivt ställningstagande. Grunder som, med retorikens helhetssyn, inte stannar vid den logiska stringensen i en argumentation utan också erkänner och tillmäter trovärdigheten och känslan sin rättmätiga betydelse. Hmm, märker att jag flera gånger har använt det personifierade uttrycket retoriken som subjekt. Sådant språkbruk öppnar dörren för metonymiska glidningar: retoriken har aldrig gjort något, människor har gjort saker med hjälp av vad som kallas retoriska kunskaper. Det kanske mest övergripande målet med denna kurs handlar om sambandet retorik-etik. Som en av kursböckerna avslutas: Att tala är en rättighet. Rättigheter medför

3 skyldigheter. Ansvar för vad vi gör med språket, och vad språket gör med oss. Vad vi kan och vad vi vet om omvärlden är inte ett resultat av våra sinnesintryck. För att ge mening åt dessa sinnesintryck behöver vi språket (i vid mening) för att med hjälp av detta tolka och försöka skapa en begriplig bild av vår omvärld. Ur en infallsvinkel kan det sägas vara vad såväl vetenskap som all yrkesutövning sysslar med. Om det var så att våra sinnesförnimmelser gav oss den enda sanna uppfattningen om omvärlden och språket enbart speglade sanningar som vi direkt kunde känna, då skulle det knappast finnas någon motsättning mellan olika kunskapsanspråk och inte någon anledning att argumentera för en övertygelse. Den helhetsuppfattning som vi eftersträvar är inte skild från det språk vi använder för att göra denna uppfattning gripbar och förståelig. Betydelsen av språkets symboler är beroende av sambandet till övriga delar i den uppfattade helheten, så att varje meningsfullt yttrande hänger samman med ett antal andra meningsfulla yttranden. För att själva kunna bilda oss en uppfattning om det konstruktiva i ett förhållningssätt måste vi göra en bedömning av dessa samband. Att söka och att pröva sådana samband och framlägga skäl för det konstruktiva i dem är ett sätt att definiera den retoriska konsten. Definitionen är också tillräckligt vid för att låta t.ex. hyllningstalet och anklagelse-/försvarstalet vara självklara medel för att prova dessa samband. Efter den här något teoretiska inledningen är det hög tid att säga att kursen främst är praktiskt orienterad, att hela kursen kommer att ha fokus på den retoriska konsten (Aristoteles bestämde retorik som techné, alltså både det vetenskapliga studiet av vad som utmärker framgångsrik kommunikation, och konsten att kommunicera konstruktivt). Kursen Retorik och lärande syftar till att fördjupa dina kunskaper om de tekniker som kan användas för språklig påverkan i olika lärandesituationer, både som sändare och mottagare. Enkelt uttryckt kan man säga att syftet är att öka medvetenheten och den praktiska kännedomen om språkets betydelse som grund för vår kunskap liksom våra åsikter och handlingar. Eftersom vi alla möter påverkande information dagligen och själva försöker påverka vår omgivning, har vi inom oss tolkningsmodeller; modeller som vi byggt upp under en längre tid och som är betingade av den kultur och det sammanhang vi lever i. Till exempel så genomskådar vi reklamens idealbild om vitare tänder och vackrare hy, och tror mer på Aktuellt än på en som jämt skryter och skrävlar. Därför syftar också kursen till att lära känna och utnyttja våra egna, fungerande tolkningsmodeller.

4 Därav följer att det är viktigt, precis som på A-kursen, att du som student ges tillfälle att tänka efter och själv prova, och inte bara passivt försöker lära dig vad läraren eller boken har att säga. Universitetsstuderande måste ta ett stort ansvar för sina egna studier, och själv tvingas tänka efter vad som är viktigt i kurslitteratur och föreläsningar. Kunskap om språkets betydelse för vår kunskaps- och åsiktsbildning tydliggör, bearbetar och förändrar de tolkningsmodeller som vi har inom oss. Det är meningen att kurslitteraturen ska locka fram ett aktivt/konstruktivt användande av dessa modeller. Förhoppningsvis införlivas därmed den kunskap litteraturen vill förmedla med det egna tänkandet. Och det är just det som är kunskap; inte att lära sig något utantill (för att läraren säger det) utan låta det nya bli en bearbetad del av den kunskap man alltid bär med sig. Kursens uppläggning Meningen är alltså att teori och praktik ska ingå en skön förening. Kurslitteraturen består av fyra böcker (mellan 110 och 170 s.). Det är Wayne Booth The Rhetoric of Rhetoric Blackwell 2004; Tina Kindeberg Pedagogisk retorik Natur och kultur 2011; Mats Rosengren Doxologi Retorikförlaget 2008; Anders Sigrell Retorik för lärare. Konsten att välja språk konstruktivt Retorikförlaget Till detta hittar ni i Undervisningsplattformen ett antal artiklar. På första föreläsningen har vi en genomgång för i vilken ordning läsningen kan ske och när de olika texterna behandlas (se Upplägg nedan). Tillsammans med föreläsningarna utgör kurslitteraturen basen för kursens teoretiska kunskapsinhämtande. Redovisning av denna sker i form av seminarieuppgifter, muntliga redovisningar samt skriftliga inlämningar (som också är en form av praktiska övningar ). Praktiska övningar Allt kunskapstillägnande bygger som sagt på en förening mellan teori och praktik. Ni ska under kursen hålla muntliga anföranden, göra skriftliga inlämningsuppgifter samt skriva och kommentera en hemtenta ni själva konstruerat. Utgångspunkterna för våra diskussioner är ventileringsschemat som användes under A-kursen (som också kan användas som checklista i arbetet med den egna kommunikationen). Ventileringsschema eller responsguide När man ventilerar/ger respons på en skriven/muntlig uppgift använder man sig av trattmetoden, d.v.s. man går från det stora övergripande till det mer detaljerade. Tyngdpunkten läggs alltså på texten i stort; har skribenten/talaren lyckats med kommunikationen, går det fram till

5 mottagaren vad skribenten vill säga, uppnås syftet, varför/varför inte. Viktigt är att all kritik är konstruktiv - det är med andra ord viktigt att alltid lyfta fram det som är positivt, på alla nivåer, och först därefter peka på vad som eventuellt kan uppfattas som tillkortakommanden och föreslå möjliga alternativ. Här följer en checklista man kan ha som utgångspunkt (och, som sagt, använda som checklista när man själv är talare/skribent). Intellectio analys av kommuniaktionssituationen Är syftet tydligt, förstår man som mottagare varför man skall läsa/lyssna, är hänsyn tagen till mottagarens behov och intressen? Finns det någon huvudtanke eller tes som svarar mot syftet, är denna klar och tillgänglig för mottagaren? Inventio - innehållet Är ämnet väl valt med tanke på målgrupp och syfte? Är perspektivet, utgångspunkten, väl vald med tanke på syfte och kontext (d.v.s. vilka mottagarna är och situationen i stort). Finns docere, movere och delectare med (lär sig mottagaren något, förflyttas mottagarens åsiktsposition, behagas mottagaren)? Är topikläran utnyttjad för att finna bra material, är t.ex. egna erfarenheter utnyttjade för att via ethos öka förtroendet och det personliga engagemanget? Får logos och pathos sin beskärda del (det förståndsmässiga innehållet och de känslor som detta väcker hos sändaren)? Är det lagom mycket och lagom svårt innehåll med tanke på syfte och kontext? Stöds och utvecklas huvudtanken/tesen med lämpligt material (induktion, deduktion, exempel, jämförelser, definitioner )? Dispositio - uppläggningen Är dispositionen tydlig, fyller inledning, huvudparti och avslutning sin funktion? Hänger alla delar ihop med huvudtanken/syftet, går den röda tråden lätt att följa? Är övergångarna mellan delarna och hänvisningarna (textbindningarna) till andra delar gjorde så att mottagaren uppfattar texten/talet som en helhet? Finns sammanfattningar och läsanvisningar som gör det lätt att se helheten och följa tråden? Elocutio - den språkliga utformningen Är stilen anpassad till syfte, mottagare och kontext? Är språket klart, lättförståligt och lagom koncentrerat? Utnyttjas stilistiska figurer och andra språkliga hjälpmedel (underförståddheter, expressivt/socialt språk och läsartilltal för att engagera läsaren) för att kommunikationen skall vara framgångsrik?

6 Memoria minnets betydelse för kommunikationsresultatet Det kan låta negativt att lära sig något utantill, men om vi kan något så minns vi det. Därför säger retorikteorin att vi bör kunna åtminstone delar av vårt tal så väl att vi kan framföra dem utan störande minnesstöd. Möjliggör memoriaarbetet ett möte med åhörarna? Litar vi på att han/hon kan det han/hon talar om? Pronuntiatio/Actio - röst och kropp, textens ytstruktur Stöder och underlättar blick, kroppshållning och gester en förståelse och ett accepterande av budskapet? Är röstens kvaliteter - tempo, betoning, volym, pausering, känsla och glöd - utnyttjade? Är skriften aptum och decorum d.v.s. är det snyggt och lättillgängligt uppställt med styckeindelningar, varierad meningslängd, utan störande felstavningar och med underlättande användning av interpunktioner? Den bästa texten är när man inte tänker på att man läser/lyssnar utan innehållet går direkt in I korthet: Är innehåll och utformning sådana att att de väcker intresse för budskapet att de får mottagarna att förstå budskapet att de får mottagarna att godta budskapet att de får mottagarna att reagera som tänkt på budskapet Uppgift 1. Vad är retorik? Du ska svara på frågan vad retorik är för något. Ange kontexten, farmor på familjemiddagen, en gammal gymnasiekamrat på bussen, frisören el.dyl. Personen frågar vad du gör; du svarar att du läser retorik, varpå hen frågar: Vad är det? Svaret ska vara på 400 ord (+-10 %), och lämnas på Undervisningsplattformen den 31/1 kl 16. Läs igenom de andras svar. På lektionen den 4/2 diskuterar vi vad vi kan lära av denna övning. Läs: Wayne Booth och artiklarna av José Ramirez och Sigrell. Uppgift 2. Tjuvlyssna På introduktionsföreläsningen till A-kursen fick ni i uppgift att tjuvlyssna. Nu är det dags för redovisning av den uppgiften. Om du inte gjorde några anteckningar då är det läge att göra om uppgiften. Du ska tjuvlyssna, på bussen, ett café eller någon annan lämplig plats. Det första du ska göra är att träna på att styra lyssnandet geografiskt. Börja med att lyssna på det bordet, sedan klipper du av den tråden och styr över lyssnandet till ett helt annat bord (det går förvånansvärt enkelt). Efter det ska du försöka styra kvaliteten på ditt lyssnande. Börja med ett förståelseorienterat lyssnande, byt sedan till ett kritiskt lyssnande, av samma samtal alltså. När du har lyckats med det ska du försöka byta till ett empatiskt lyssnande. Det är

7 möjligt att du måste tjuvlyssna till flera samtal för att lyckas. Reflektera över hur det gick och vad vi kan lära av övningen. Skriv ned dina reflektioner (400 ord +/- 10 %) och lämna in på lektionen den 4/2. Läs: Plutarchos, Harsting och repetera Booths tankar om Listening Rhetoric. Uppgift 3. Seminarium Nästa praktiska övning är ett aktivt seminariedeltagande. En vanlig form av kunskapsbearbetning i universitetsvärlden är just seminariet. I ert framtida yrke kommer det att motsvaras av mötet. Vad är det som gör att ett seminarium fungerar och fyller sin funktion? Frågan tas upp i Tina Kindebergs bok. Din uppgift blir att utifrån artiklarna om genus och seminariepedagogik förbereda er inför seminariet runt frågan Talar kvinnor och män olika/ska vi ha könskvotering?. Examinationen består i att du måste yttra dig på seminariet den 28/1. Före seminariet är ni schemalagda lärarlöst för att i smågrupper få prova era argument (ett diskussionsprotokoll lämnas in från varje grupp). Retorikens mest grundläggande teoretiska antagande är att vi väljer språk. Retorik som konst och vetenskap finns då för att hjälpa oss välja så konstruktivt som möjligt. Ur den infallsvinkeln är den retoriska vokabulären inget annat än ett metaspråk som kan hjälpa oss reflektera över kommunikationssituationens villkor och utfall. Alla har vi varit med om seminarier/möten som varit riktigt bra, och motsatsen. Seminarieseminariet handlar inte bara om den intressanta seminariefrågan. Utan också om att använda retorikens metareflexiva redskap för att just kunna reflektera över vad det som gör att ett seminarium/möte blir konstruktivt, och vilken roll jag själv spelar för den bedömningen. Läs Kindeberg, Hellspongs Butlerartikel, Mral och Wester. Uppgift 4. Auskultation Nästa uppgift är att auskultera på en föreläsning vid en annan fakultet. Ett retorikteoretiskt fundament är som sagt att vi väljer språk fullständigt fritt. Men det är en sanning med modifikation, vi väljer fullständigt fritt ja, men bara från den repertoar/register vi har att välja från. Den retorikteoretiska termen för denna repertoar är som bekant copia. Så, ur en retorikpedagogisk infallsvinkel finns retorik för att hjälpa oss välja, och att hjälpa oss utöka vår copia. Vi får fler saker att välja på genom att bli inspirerade av goda exempel. Vilket är något som självklart måste tränas. Du ska på din auskultation föra anteckningar över vad du uppfattar som konstruktiva kommunikativa val utifrån din bedömning av kommunikationssituationen (syfte, mottagaranalys, kontext ).Vad ser du som du skulle vilja ha i din copia? Anteckningarna renskrivs och lämnas på kurshemsidan den 5/2 kl 16, 400 ord (+-10 %). Läs: Melanchton, Bitzer, Vatz, Quintilianus.

8 Uppgift 5. Faktisk undervisning Ni ska hålla ett retoriskt undervisningsmoment. Momentet ska innehålla tre steg: först en teoretisk genomgång av dig, en praktisk övning och någon form av pedagogisk reflektion över kunskapstillägnande. Du skriver ned din planering och lämnar in den inför seminariet den 13/2, tillsammans med en reflektion över hur det gick. Antal ord, 800 +/- 10 %. Rent praktiskt kan ett bra förslag vara att du hör av dig till din gamla svensklärare och frågar om du får komma och hålla en lektion (Chansen är ganska stor att hen jublar. Det står i styrdokumenten för gymnasiet att undervisning ska ske enligt den retoriska arbetsprocessen, vilket din gamla lärare statistiskt sett inte har fått någon undervisning i). Andra förslag kan vara att erbjuda sig att hålla en memoriaövning för spexaspiranter inför uttagningarna; hur man kan tänka runt vad som utmärker ett gott möte för den styrelse du är med i eller en flörtövning eller annat för korridorisarna. Du får självklart komma med helt egna förslag. Men börja kolla alternativ redan nu. Vi går igenom våra erfarenheter den 13/2. Läs: Sigrell Retorik för lärare, Nordkvelle, Mendelson, Bommenell & Irhammar, Hellspong Retorik och didaktik. Uppgift 6 och 7. Hemtenta och kommentar Den sista praktiska uppgiften är att ni ska konstruera en hemtenta, göra den, och rätta/kommentera en kamrats hemtenta. I inledningen till den här Studiehandledningen skrev jag att universitetsstudenter måste ta ett stort ansvar för sina studier, och själva tvingas tänka efter vad som är viktigt i kurslitteratur och föreläsningar. Kunskap språkvalets betydelse för vår kunskaps- och åsiktsbildning tydliggör, bearbetar och förändrar de tolkningsmodeller som vi har inom oss. Det är meningen att kurslitteratur och fysiska träffar ska locka fram ett aktivt/konstruktivt användande av dessa modeller. Förhoppningsvis införlivas därmed den kunskap kursen önskar förmedla med det egna tänkandet. Det här betyder att kunskapsbearbetningen fyller en utomordentligt viktig funktion. Som ett led i denna bearbetning har du en uppgift vid sidan av de övriga övningarna. Du ska formulera fem möjliga hemtentafrågor - fem frågor på just det du tycker är viktigast att kunna inom området retorik och kommunikation; det du tror du kommer få störst nytta av i ditt framtida yrke och som medmänniska i vårt informationssamhälle. Börja redan efter första föreläsningen att formulera lämpliga frågor. Ha alltid den tanken present vid läsningen av kurslitteraturen, liksom efter seminarierna. Frågorna lämnas i mappen på Undervisningsplattformen senast kl 16 den 13/2. Ni schemaläggs lärarlöst för att i grupper om fem reducera ned antalet frågor till en lämpligt

9 hemtenta. På lektionen den 15/2 bestämmer vi sedan den slutgiltiga tentautformningen. Detta är ett led i bearbetningsprocessen som jag vill tro både underlättar och förstärker inlärningen. Kan man svara på dessa frågor och har gjort övriga tillämpningsövningar tillfredsställande, har man genomgått kursen med godkänt resultat och förhoppningsvis skaffat sig bestående kunskaper inom området retorik och lärande. Er uppgift blir också att kommentera en kursares hemtenta. Ni har alla fått tentakommentarer och vet att vissa är synnerligen konstruktiva i den meningen att de stimulerar och utvecklar. Ert framtida professionella skrivande kommer till en absolut övervägande del att ske kollegialt (det finns inga namn på skrivelserna från Boverket eller andra myndigheter/företag; det är en kollegial produkt som gjorts mer eller mindre gemensamt). Att kommentera en kamrats hemtenta är ett led i att träna på att ge konstruktiva kommentarer på skriftliga alster. Det bör kanske påpekas att det självklart är jag som examinator som sätter betygen. Tentan skickas till mig, ander.sigrell@kom.lu.se, senast kl 16 den 19/2. Med vändande post får du då en kursares hemtenta att kommentera. Kommentarerna skickas till mig och kursaren senast den 20/2. Läs: Rosengren, Reboul. Extrauppgift B-kursen i retorik avslutas med B-uppsatsen. Du ska redan nu börja fundera över perspektiv (vilka teoretiska ansatser du vill använda dig av), empiri (vilken analysartefakt du vill titta på) och tillvägagångssätt. Som en hjälp i detta arbete kommer vi den 11/2 att ha ett synopsisseminarium. Du ska redogöra för dina funderingar på ansatserna ovan och göra en tentativ disposition. Synopsen, på ord lämnas på Undervisningsplattformen senast kl 16 den 7/2. Det är uppläggningen på kursen. I mina ögon verkar det klart spännande. Men ett ödmjukt ord kan vara på sin plats. Det är första gången den här ges på det här sättet. Ni blir lite av försökskaniner, och det kommer helt säkert att finnas saker som ser konstruktiva ut på skrivbordet, men visar sig fungera mindre bra i praktiken. Ordet kommunikation betyder som sagt göra gemensam, och med gemensamma ansträngningar vill jag ändå tro att vi kommer kunna göra något riktigt givande tillsammans. Välkommen till en förhoppningsvis stimulerande kurs om retorik och lärande. Anders

10 Litteraturförteckning Bitzer, Lloyd F. (1997) Den retoriske situation. Rhetorica scandinavica 3. (övers. av Jens Kjeldsen) [12 sidor, ISSN ] Bommenel/Irhammar (red) Osynligt och självklart? En antologi med exempel på ledarskap i undervisning och lärande i högre utbildning. (2009) CED Lunds universitet. [150 sidor] Booth, Wayne (2008). The Rhetoric of Rhetoric. Blackwell Publishing. [224 sidor] Brännström, Maria (2011): Delprov A muntlig argumentation och retorik (ännu inte publicerad licentiatavhandling). [198 sidor] Harsting, Pernille (2008). Lögn och retorik i antiken Ingår i Retorikmagasinet 39/40. [6 sidor, ISSN ] Hellspong, Lennart (2002) Retorik och didaktik Ingår i Svensklärarnas årsskrift [9 sidor] Hellspong, Lennart (2003). Judit Butler. En genusteoretisk metaforanalys Ingår i Rhetorica Scandinavica 26. [17 sidor, ISSN ] Kindeberg, Tina (2011). Pedagogisk retorik - den muntliga relationen i undervisningen. Natur och kultur. [50 sidor av totalt 142, ISBN ] Melanchton (2000). Om efterligning. Rhetorica scandinavica 16. Övers. Christian Kock. [13 sidor, ISSN ] Mendelson, Michael (2001). Quintilian and the Pedagogy of Argument. Argumentation 15: Kluwer Academic Publishers. [16 sidor]. Mral, Brigitte (2011). Ur inledningen till Talande kvinnor. 2:a utg. Retorikförlaget. [10 sidor av totalt 232, ISBN ] Nordkvelle, Yngve (2002). "Didaktikk. Fra retorikk til kjøkkenlatin". Nordisk pedagogik 3 [14 sidor] Plutarchos (2000). Konsten att lyssna. Rhetorica scandinavica 14. Övers. Ingemar Düring. [13 sidor, ISSN ] Quintilianus (2000). Om efterligning. Rhetorica scandinavica 16. Övers. Pernille Harsting. [13 sidor, ISSN ] Ramirez, José Luis (2001). Positivism eller hermeneutik. Tullinge: Forskarkooperativet Dialogos [55 sidor] Ramírez, José Luis (2004). Retorik som humanvetenskaplig kunskapsteori. Rhetorica Scandinavica 31. [18 sidor, ISSN ] Reboul, Oliver (1988). Can there be non-rhetorical argumentation?. Övers. H. W. Johnstone, H.W. Philosophy and Rhetoric, vol. 21, No. 3. Pennsylvania State University Press. [13 sidor] Rosengren, Mats (2008). Doxologi. Åstorp: Retorikförlaget [115 sidor] Sigrell, Anders (2008). Retorikens etik - och progymnasmata I: Texter om svenska med didaktisk inriktning. Femte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Maria Lindgren et al (red.).växjö University Press. [19 sidor] Sigrell, Anders (2011). Retorik för lärare. Åstorp: Retorikförlaget [132 sidor] Vatz, Richard E (2000). Myten om den retoriske situation. Rhetorica scandinavica 15. Övers. Gabrielsen & Pontoppidan. [13 sidor, ISSN ] Wester, Vivianne (2001) Bör kvinnor sära på benen? Ingår i Retorikmagasinet 10. [5 sidor, ISSN ]

11 Upplägg RETA31 VT 2013 Dag Tid Lokal Lärare Må 21/ A214 AS Introduktion Ti 22/1 On 23/ A214 AS Inför auskultationen To 24/1 Fr 25/ A214 AS Genusföreläsning Må 28/ A310, A311, A320, A A214 Lärarlöst AS Smågrupper Genusseminarium Ti 29/1 On 30/ A214 TK Pedagogisk retorik To 31/1 Fr 1/ A214 AS Inför undervisningen Må 4/ A214 AS Tjuvlyssna + Vad är ret.-sem Ti 5/2 On 6/2 To 7/ A214 AS Auskultationssem Fr 8/2 Må 11/ A214 AS Synopsissem Ti 12/2 On 13/ A214 AS Undervisningssem To 14/ A311, A320, A333 Lärarlöst Smågrupp tentakonstr. Fr 15/ A313 AS Tentakonstruktion Må 18/ A214 AS Avslutning Ti 19/2 On 20/2 To 21/ A214 SQ Introduktion dk 2 Fr 22/2