Trygghetsplan för Malmens förskoleområde: Lingon, Hallon, Jordgubben, Smultron, Nyponrosen och Kullerbyttan

Transkript

1 1(7) Trygghetsplan för Malmens förskoleområde: Lingon, Hallon, Jordgubben, Smultron, Nyponrosen och Kullerbyttan Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskoleområde Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med de svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem (Lpfö 98/10) Vår vision På vår förskola skall alla känna sig trygga och vara respekterade för den man är. Vår förskola skall vara fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Barnens delaktighet I vardagen ska vi prata med barnen om det sociala samspelet och de regler som hör dit. Barnen ska visas respekt och uppmuntras att visa både vad som är okej och vad som inte känns bra. Det är individen själv som vet och bestämmer vad som är kränkande. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi lägger ut trygghetsplanen på hemsidan. Vi samtalar om trygghetsplanen vid enskilda samtal och på föräldramöte. Vi uppmuntrar vårdnadshavarna att ha en öppen dialog med förskolepersonalen om barnens trivsel. Personalens delaktighet Vi ska prioritera tid i vardagen för samtal med barnen om det sociala samspelet. Vi pedagoger ska hjälpa och stötta barnen i samspelet med andra, samt vara goda förebilder. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post KUMLA Stadshuset, Torget kommun@kumla.se

2 (7) Förankring av planen Vi samtalar om trygghetsplanen vid föräldramöte och vid enskilda samtal. Alla pedagoger i verksamheten skall känna till trygghetsplanen. Den finns tillgänglig på hemsidan och på varje förskoleavdelning. Vad säger lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever? Från och med januari 2009 gäller lagen om förbud mot diskriminering av barn och elever enligt SFS 2008:567. Dessutom gäller Skollagen kap.6 om åtgärder mot kränkande behandling. Lagens syfte är att förtydliga förskolans ansvar när det gäller alla barns trygghet i förskolan och skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder förbjuds i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Lagen ställer även skärpta krav på att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Det anger en skyldighet att utreda omständigheter när det kommit till personalens kännedom att ett barn eller en elev blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Det handlar om barns mänskliga rättigheter och om att förverkliga FN:s barnkonvention i förskolan. Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Trakasserier- är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan utföras av vuxna gentemot barn men även mellan barn och barn. Mobbing - när ett barn, upprepade gånger, blir utsatt för negativa handlingar t.ex. knuffar, elaka kommentarer, utfrysning, från ett eller flera barn. Det är mobbing när parterna i en konflikt inte är jämnstarka utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt. Annan kränkande behandling kan vara ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet såsom våld och misshandel, kroppsspråk, kränkningar genom text och bild, etc.

3 (7) Det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet Det främjande arbetet Vi försöker synliggöra positiva förmågor och samspel för att stärka självkänslan. Vi planerar aktiviteter som knyter ihop gruppen och som utgår från barnens intresse. Aktiviteterna ska tilltala både pojkar och flickor. Vi som arbetar i förskolan medverkar aktivt till en öppen, nyfiken, tillåtande och positiv atmosfär genom att vara goda förebilder. Vi pedagoger bemöter varandra med respekt. Vi är där barnen är. Det förebyggande arbetet Vi pratar om och förmedlar att olikheter är positivt för gruppen, att våra olikheter är vår styrka. Pedagogerna är observanta, lyhörda och medvetna på det som sker i barngruppen. På personalträffarna samtalar vi om samsyn på barnen, värdegrundsfrågor, metoder och arbetssätt. För att så tidigt som möjligt kunna se negativa tendenser och mönster gör vi en anteckning om större konflikter förekommer. Allt för att kunna bryta det negativa så snabbt som möjligt. Vi uppmuntrar ett vårdat språkbruk gentemot varandra och vi accepterar inte nedsättande kommentarer, miner eller suckar mellan barn-barn, pedagog-barn eller pedagog-pedagog. Vi accepterar inte heller repliker som t.ex. Jag/Vi bara skojade i en konfliktsituation. Vi har extra tillsyn på platser där barnen upplever otrygghet eller där vi tror att barnen kan uppleva otrygghet. Det åtgärdande arbetet Vi som pedagoger är noga med att inte ge negativa handlingar mer utrymme än nödvändigt. Vi lämnar ingen kränkning obearbetad. Vi visar, i stunden, för barnen när någon blivit kränkt (ledsen/rädd). När känslorna lagt sig tar vi ett samtal. Om det upprepas bli föräldrarna informerade och tillsammans söker vi en lösning. Om situationen inte förändras tas kontakt med förskolechef. Minnesanteckningar görs av ansvarig pedagog.

4 (7) Vår årliga plan för Malmens förskoleområde Målsättning På Malmens förskoleområde skall vi sträva efter att jobba på ett sådant sätt att vi i vardagen skall kunna hjälpa barnen att känna sig trygga både tillsammans med de andra barnen och med oss pedagoger. Vår strävan är att ha noll-tolerans mot alla former av diskriminering och kränkande behandling. Barn och vårdnadshavare skall känna att de har förtroende för verksamheten och pedagogerna. Alla skall känna sig respekterade. Kartläggning Genom iakttagelser har vi tittat på var våra riskområden är. Riskområden: Nyponrosen: Utomhus: I och bakom lekstugan, i och bakom förrådet, gungorna och pildungen. Betongtrappan vid utgången och trappan till rutschkanan. Djupa vattenpölar vid riklig nederbörd. Inomhus: På toaletten, i hallen och rum där ingen pedagog befinner sig. Matvagnen. Kullerbyttan: Utomhus: I och bakom förråd, vid källarfönstren och bakom kullen. Vid handikapsrampen. Busken på stora gården. På Kullerbyttan finns två stora fruktträd. På sensommaren blir det mycket fallfrukt som lockar till sig stora mängder getingar. Stor risk för getingstick och allergiska reaktioner finns. Barnreaktioner: Rädsla för getingar. Kan ramla om man klättrar på staketen. Inomhus: Stengolvet i hallen och rum där ingen pedagog befinner sig. Trappan vid nödutgången samt på toaletten och i hallen. Malmen: Smultron och Hallon Utomhus: Bakom lekstugan och förrådet samt bakom hörnet av huset som är anslutet till stora gården. Vid stora grinden pga. att markspärren till grinden är rörlig och åtkomlig för barnen. Vid riklig nederbörd eller snösmältning bildas en vattensamling på gården. Runt brunnar då det är väldigt brant där. Marken runt brunnen är ojämn och det finns gropar. Äppleträdens frukt faller in på gården och barnen tuggar och sätter lätt i halsen. Utanför Hallons och Smultrons ytterdörrar växer det mycket ogräs vilket inte är bra för barnen. Eventuellt ett getingbo under taket vid ytterdörren. Mycket skräp och fimpar på gården efter helger och kvällar.

5 Malmen: Lingon och Jordgubben (7) Utomhus: I och bakom lekstugan, förråden och rutschkanan. I buskagen mellan Lingon och Hallon på stora utegården. Klätterträdet bakom stora förrådet. Träden som växer/står precis vid staketet är klättervänliga och rymningsvägar. Hög kant vid stora rutschkanan det fattas sand. Klättring på taken på lekhusen. Öppna grindar, markspärren vid grinden mot parkeringen på fel sida (insidan). Bör finnas dubbellås på grindarna. Skadegörelse och nedskräpning på gården. Dålig belysning på gården. Personal och barn vågar och kan inte vara ute på eftermiddagarna vintertid. Inomhus: Utrymmen där ingen vuxen ser in eller befinner sig i samt på toaletterna. Förrådet inne på Lingon. Eluttag. Klämskydd saknas på flera dörrar. Låset på toaletten i hallen på Lingon. Barnreaktioner: Rädda för att bli instängda på toaletten. Läskigt att vara för många barn utan en vuxen i ett rum. I stora rummet kan kompisar slåss om det inte finns en vuxen där. Läskigt om någon stänger in mig i förrådet ute på gården. Kompisar åker på mig i rutschkanan. Läskigt att vara själv bland buskarna och själv i rummen på Lingon. På Nyponrosen känner sig barnen trygga. Inga kompisar är dumma. Barnen är rädda för spöken. Så här tänker vi arbeta vidare med kartläggningen: Vi pedagoger finns alltid med och är tillgängliga för barnen. Vi pedagoger sprider ut oss både ute på gården och inomhus i de olika rummen som finns. Vi ska vara lyhörda och så nära barnen som möjligt utan att störa deras lek eller integritet. Vi ska observera och dokumentera var riskområden finns. Vi stöttar barnen genom att vara lyhörda för deras samspel och vid behov vägleder vi dem. Likabehandlingsarbetet ska diskuteras vid våra verksamhetsträffar på Malmens förskoleområde. Utvärdering av planen genomförs med hela arbetslaget under oktober månad. Detta år arbetar vi med att utveckla förskolan på följande sätt: Vi arbetar med pedagogiska miljöer, genus och normer och värden.

6 (7) Åtgärdstrappan. Så här gör vi om ett barn upplever sig utsatt: När någon i arbetslaget uppmärksammar eller får veta att något barn är eller kan vara utsatt för kränkande eller diskriminerande handling, utreds vad som har hänt. Samtal hålls med de barn som är berörda. Samtalen är tydliga och konkreta så att det tydliggörs att den kränkande eller diskriminerande handlingen måste upphöra. Vi gör en bedömning av läget och diskuterar situationen med varandra, de berörda barnen och vårdnadshavare. Dokumentation sker fortlöpande av ansvarig pedagog. Frågor som bör besvaras är: Vad har hänt? Hur har det gått till? Vilka är inblandade? Hur länge har det pågått? Vad gör vi nu? Hur går vi vidare? Vid återkommande kränkande eller diskriminerande handling Ytterligare kontakt sker med vårdnadshavare. Dokumentationen och uppföljning sker fortlöpande. Datum, iakttagelser, vidtagen åtgärd, ansvarig för åtgärden samt när uppföljning ska ske ska antecknas. Om problem kvarstår kallar förskolechef till en träff med vårdnadshavare och pedagoger och eventuellt också relevant funktion från Elevhälsoteamet. Alla vidtagna åtgärder dokumenteras. Ansvarig: Förskolechef Om ett barn riskerar att fara illa, vare sig det själv är utsatt eller utsätter någon annan, har vi anmälningsplikt till socialtjänsten. Ansvarig: Förskolechef Om det är en vuxen som kränker ett barn överlämnas ärendet omedelbart till förskolechefen. Vad gör man som vårdnadshavare om ens barn känner sig utsatt? Om du som vårdnadshavare känner dig orolig för något eller om ditt barn känner sig utsatt på något sätt, kontakta alltid pedagog på förskolan eller förskolechef. Uppföljning och utvärdering Likabehandlingsarbetet diskuteras som en stående punkt vid våra verksamhetsträffar på förskolan. Likabehandlingsplanen utvärderas samt revideras årligen i oktober månad. Ansvariga för ovanstående punkter är samtliga pedagoger på förskolan.

7 (7) Vi ser till att övrig personal, så som vaktmästare, lokalvårdare och vikarier får information om vår trygghetsplan. Telefonnummer och e-postadresser Likabehandlingsansvarig Utvecklingspedagogerna Förskolechef Anna Mill tel: , Specialpedagog Liselotte Avenbrand tel: , Kurator Ingela Hagenfors tel: ,