Försöksverksamhet med ny lärlingsutbildning. Lärdom är en skatt, som följer sin ägare överallt. (Kina).

Transkript

1

2 Lärdom är en skatt, som följer sin ägare överallt. (Kina). 2

3 Bakgrund Lund och Malmös utbildningsförvaltningar har haft i uppdrag att undersöka möjligheten att förnya nuvarande, i gymnasieförordningen reglerad, lärlingsutbildning så att fler ungdomar och företag finner intresse för denna form av utbildning. När Lunds och Malmös kommuner i början av år 2000 skapade ett nytt informellt samrådsorgan definierades särskilt intressanta samarbetsmöjligheter. Lärlingsutbildningen var en av dessa där Lunds och Malmös näringsliv kan komplettera varandra på ett utmärkt sätt. Ett kommungemensamt arbete med att förnya lärlingsutbildningen inleddes år

4 Varför behövs en ny lärlingsutbildning? Ungdomarnas utbildningsval till vissa branscher har minskat. En orsak kan vara att antalet anställda inom dessa har minskat, men i större omfattning än vad rationaliseringen har orsakat. Detta märks bl a inom verkstads- och livsmedelsbranscherna. Det är viktigt att bryta den negativa bilden av vissa branscher/utbildningar och locka nya målgrupper. Samtidigt som allt fler ungdomar önskar och behöver en annan form av yrkesutbildning än den som ges på en del av gymnasieskolans nationella program, har företrädare för vissa branscher pekat på arbetslivets förändrade kompetensbehov. En utbildningsform där arbetslivet har större möjlighet att påverka utbildningens innehåll och genomförande behövs, som ett komplement till existerande utbildningar och ett sätt att säkra och utveckla kvaliteten i yrkesutbildningarna. Alla vinner Eleverna får en ny form av yrkesinriktad utbildning som alternativ till den traditionella gymnasieskolan. För elever med bestämda yrkesplaner kan denna form vara mer motiverande och utvecklande. De kan genom en arbetsplats försorg få yrkeskunnande inom ett speciellt område som efterfrågas av branschen. Utbildningsformen kan också anpassas till elevens speciella behov och förutsättningar. I denna utbildning ska eleverna ha möjlighet att få yrkesbevis eller i vissa branscher gesällbrev som kompletterande dokument efter slutförd utbildning. Eleven kan således förvärva ytterligare ett bevis på kompetens inför inträdet i arbetslivet. Bransch/företag En ny lärlingsutbildning kan stärka och utveckla samarbetet mellan skola och näringsliv. Branscherna får ett större inflytande över utbildningens innehåll och genomförande och kan på så sätt säkerställa att rätt utbildad arbetskraft med kvalitetsgaranti i form av yrkesbevis/gesällbrev finns att tillgå i framtiden. Skolan utvecklar sitt samarbete med näringslivet och kan erbjuda sina elever ytterligare ett utbildningsalternativ med hög grad av individualisering. Eftersom utbildningen skräddarsys efter varje elevs behov behöver inte en hel klass inrättas för att starta utbildningen. Den nya lärlingsutbildningen ska motsvara de nationella programmen på gymnasieskolan och samtidigt ge pluseffekter ur elev-, bransch- och kommunperspektiv. 4

5 Lär av nya böcker, men av gamla lärare. (Turkiet). 5

6 Några definitioner När vi ska förnya nuvarande form av lärlingsutbildning behöver vi dels klargöra vad vi menar med lärling, dels redovisa vilka former som redan prövats i vårt utbildningssystem. Lärlingssystem är en form av lärande i arbetslivet som har en lång historisk förankring. Ända sedan medeltiden har hantverksmässig lärlingsutbildning skett hos mästare. Sentida lärlingssystem är en fortsättning på denna tradition. Lärling: Med lärling menas för närvarande en anställningsoch löneform där ett företag åtar sig att anställa en ung person och samtidigt i arbetet ge grundläggande eller fortsatt yrkesutbildning. Lärlingsutbildning: Med lärlingsutbildning menar vi en metod att ge yrkesutbildning som ligger nära övrig arbetsplatsförlagd utbildning men där det råder ett anställningsförhållande för en viss tid eller tillsvidare. Traditionell lärlingsutbildning: En utbildningsform som sker helt i företagens regi. Företaget skulle ge den anställde yrkesutbildning enligt en kursplan som fastställts av skolstyrelsen samt teoretisk utbildning i gymnasieskolan. Utbildningsformen permanentades läsåret 1984/85 och ingick i det gymnasiala utbildningsutbudet. Nuvarande lärlingsutbildningsmöjligheter Med den reformerade gymnasieskolan infördes fr.o.m. läsåret 1992/93 en lärlingsutbildning i form av ett individuellt program. Utbildningen i skolan anpassas så att den kan kombineras med yrkesutbildning i företag, inom ramen för en anställning. Utbildningen i skolan ska minst omfatta kärnämnena svenska, engelska, religionskunskap, samhällskunskap och matematik. Elever som så önskar erbjuds att läsa samtliga kärnämnen. Utbildningen ska omfatta tre årskurser. Formen innebär ett delat huvudmannaskap där företagen ansvarar för själva yrkesutbildningens innehåll, uppläggning och kvalitet, medan skolan svarar för kärnnämnesutbildningen. Eftersom lärlingarna är anställda hos företag regleras anställningsvillkoren genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. Gymnasial lärlingsutbildning: Utbildningsformen infördes på försök 1980/81 som ett komplement till gymnasieskolans studievägar. Den innebar att lärlingen som var anställd på ett företag även var elev i gymnasieskolan. 6

7 Man är alltid en lärling i levnadskonst. (Drottning Kristina, ). 7

8 Strukturmodell för en ny lärlingsutbildning Malmö-Lund Utbildningen vänder sig till ungdomar under 20 år. Studietiden är beräknad till tre år men kan i enskilda fall, utifrån elevens individuella studieplan, utökas till fyra år. Skolan är huvudman för utbildningen. Utbildningens omfattning Lärlingsutbildningen ska motsvara utbildningen på ett nationellt program och omfatta 2500 poäng fördelade på olika nationella kurser. För vissa lärlingar och företag kan lokala kurser skapas. Utbildningen kan starta när som helst under året men kommer att bli vanligast vid höstterminens start. Ansökan och intagning Eleverna ansöker om intagning i fri kvot - lämplighet och personliga skäl bedöms i samarbete med Lärlingsrådet. Platstillgången på företagen avgör hur många elever som kan tas in. Före den definitiva antagningen till lärlingsutbildningen i åk 2 görs en praktisk-teoretisk lämplighetsbedömning för att såvitt möjligt garantera att elevens och företagets intressen sammanfaller. Se modell, sid 15. Första året följer utbildningen gymnasieskolans tider medan arbetsplatsförlagd utbildning (APU) år 1 och den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen år 2 3 följer arbetsplatsens tider. Efter slutförda studier får eleven slutbetyg eller ett samlat betygsdokument från gymnasieskolan. Företaget utfärdar ett sammanfattande yrkesbevis. Om eleven genomgått godkänt gesällprov erhålls gesällbrev. 8

9 Jag började inte lära mig något förrän jag var färdig med mina studier. (France, Anatole, ). 9

10 Studiernas uppläggning Kärnämneskurser och yrkesteoretiskt inriktade kurser förläggs till en gymnasieskola i Malmö eller Lund och praktiska yrkesinriktade kurser till företag i regionen. För varje elev upprättas i åk 1 en individuell studieplan. Ett utbildningsavtal mellan skola arbetsplats elev upprättas. I utbildningsavtalet ska det framgå vilka kurser som ska förläggas till företaget/företagen och vilka som ska förläggas till skolan. I utbildningsavtalet regleras därmed skolans och företagets olika ansvarsområden. Efter första året gör skolan och Lärlingsrådet en bedömning huruvida eleven är lämplig att gå vidare till år 2 och 3 då eleven anställs som lärling av företaget. Ett anställningsavtal/ lärlingsavtal utifrån branschens yrkesutbildningsavtal upprättas mellan eleven och företaget. De mörka fälten i modellens åk 2 och 3 illustrerar hur den skolförlagda delen av studierna kan förläggas till en dag i veckan eller en/flera perioder under året. Första året får eleven en förberedande yrkesteoretisk utbildning som till största delen är skolförlagd. Året är tänkt som ett preparandår med en stor del av studierna på skolan varvat med inslag ute på företag. Under första året kan också utbildningen i kärnämnen påbörjas. De ljusa fälten i modellens åk 1 illustrerar hur studierna (APU) på företaget kan förläggas till exempelvis en dag i veckan eller en eller flera perioder under året. Förläggningen och omfattningen kan variera från elev till elev. 10

11 Erfarenheten är inte vad som händer oss utan vad vi gör av det som händer oss. (Huxley, Aldous ). 11

12 Organisation Kommunen/skolan Kommunen är huvudman för utbildningen och har uppföljningsansvar för eleverna. Utbildningen administreras av en gymnasieskola i Lund eller Malmö. En lärare inom motsvarande yrkesområde i gymnasieskolan bistår handledaren på företaget med råd och tolkning av kursplan och betygssättning. Betyget sätts av läraren/rektorn på gymnasieskolan i samråd med handledaren på respektive företag. Skolan ansvarar för samordning, kvalitetsuppföljning, undervisning under den skolförlagda delen samt de uppgifter som tillkommer rektor enligt gällande författningar bl a utfärdande av betyg. I skolans samordningsansvar ingår att tillsammans med branschen: skaffa kunskaper om branscherna bygga nätverk upprätta individuella studieplaner genomföra handledarutbildning hantera löpande dokumentationen följa upp utbildningen. Lärlingsråd Ett lärlingsråd med representanter från branschen och skolan ska bildas för att samverka om utbildningens innehåll och genomförande. Rådets ordförande bör vara en representant för branschen. Viktiga frågor för rådet blir dimensionering av utbildningen, urval av företag, urval av elever och lämplighetsbedömning och kvalitetssäkring. Finansiering Under det första året är eleverna studerande i gymnasieskolan och får studiebidrag. Under de följande åren får eleven studiebidrag under de skolförlagda dagarna/perioderna. Enligt gällande regler för elever på individuellt program utgår halvt studiebidrag för 15 skoldagar. Under de företagsförlagda perioderna, andra och tredje året är eleven lärling och får lön enligt branschens yrkesutbildningsavtal, eller anpassning av lönenivån för lärlingar genom annan överenskommelse mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisation. För företagens åtagande enligt denna överenskommelse utgår kommunalt bidrag per elev och timme enligt av kommunen beräknad utbildningskostnad. Bidragets storlek avgörs av hur stor del av elevens utbildning som förlagts till företaget, dock högst 2440 timmar. 12

13 Jag hör och jag glömmer. Jag ser och jag kommer ihåg. Jag gör och jag förstår. (Konfucius, f. Kr). 13

14 Försöksperiod Malmö och Lunds kommuner avser att hos Utbildningsdepartementet anhålla om att få projektmedel för en 5-årig försöksverksamhet enligt ovanstående modell. Även möjligheten till sänkt arbetsgivaravgift för lärlingarna under den 5-åriga försöksperioden bör prövas. Malmö i april 2004 Projektgruppen för en ny Lärlingsutbildning inom branscherna Hotell- och restaurang, Livsmedel, Metall och teknik: Matz Nilsson Utbildningsdirektör, Malmö Sten-Bertil Olsson Skoldirektör, Lunds kommun David Kallos Arbetsgivarrepresentant, restaurang Peter Sörbom Näringslivschef, Lunds kommun Bertil Elvin Livsmedelsföretagen, Li Göran Kryhl Livsmedelsarb.förb. avd 55 Mikael Lazo Arbetstagarrepresentant, hotell och restaurang Ruben Lidborn Arbetsgivarrepresentant, hotell Magnus Nyberg Teknikföretagen Magnus Jeppsson Metall avd 4 Bengt Lövdén Tf Näringslivsdirektör, Malmö 14

15 Strukturmodell Försöksverksamhet med ny lärlingsutbildning Modellen visar ansvarsfördelning mellan lärlingsråd och skola samt tidsfördelning skola-arbetsliv. (ca 60% arbetsförlagd utbildning, 40% undervisning i skolan under 3 år). 15

16 Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningen, Ledebursgatan 5, Box 17195, Malmö, tel: Grafisk form: Utbildningsförvaltningens informationsavdelning, Tryckt genom: Ranelid Reklambyrå