Förslag till gymnasial lärlingsutbildning GY-07

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till gymnasial lärlingsutbildning GY-07"

Transkript

1 Enheten för nationellt referenscentrum och kompletterande utbildningar Björn Schéele (19) till gymnasial lärlingsutbildning GY-07 OBS! Detta förslag innehåller inte några färdiga beslut eller förslag till beslut.

2 2 (19) Innehållsförteckning En gymnasial lärlingsutbildning...3 Skolverkets uppdrag...3 Gymnasial lärlingsutbildning...5 Bakgrund...5 Ett livslångt lärande...5 ens utveckling i Sverige...6 Tidigare försöksverksamhet med lärlingsutbildning...7 Arbetsmarknadens parters syn på lärlingsutbildning...9 Gymnasieskolans kontakter med arbetslivet...10 Handledarutbildning...11 i Europa...11 Norge...12 Irland...12 Italien...13 Definition av begreppet lärling...13 Kombinationen anställning med gymnasiestudier...14 Elevstatus...14 Avtal om lärlingsutbildning mellan skolhuvudman och företag...15 Skolhuvudmannens rätt att anordna lärlingsutbildning...16 Kvalitetssäkring kvalitetsredovisning...16 Certifiering av arbetsplatser/företag...16 Elevens rätt att söka utbildningen i annan kommun frisök...17 Entreprenad...17 Lärarrollen...17 Lärlingsråd...17 Handledare...17 Dokumentation...18 Elevers tillträde till utbildningen...18 Lärotider...18 Gymnasial lärlingsutbildning - struktur...19

3 3 (19) En gymnasial lärlingsutbildning Skolverkets uppdrag I gymnasiepropositionen föreslås att det utvecklas en lärlingsutbildning som en valbar alternativ studieväg inom alla yrkesinriktade program. Det är väsentligt att kraven på uppnådd kompetens och kraven för gymnasieexamen är detsamma för den gymnasiala lärlingsutbildningen som för motsvarande skolförlagda utbildning. Under såväl de skolförlagda som de arbetsplatsförlagda delarna av utbildningen skall gymnasielärlingen ha status som elev. Särskilda krav bör ställas på de arbetsplatser som får användas för lärlingsutbildning inom gymnasieskolans nationella yrkesinriktade program, så att kvaliteten på utbildningen kan säkras. Det bör t.ex. övervägas om någon form av certifiering av dessa arbetsplatser skall komma ifråga. Det är väsentligt att ansvarsfördelningen mellan skola och företag blir tydlig för de delar av utbildningen som är arbetsplatsförlagda. Skolverket bör utreda och lämna förslag på utformning och reglering av gymnasial lärlingsutbildning. Vidare bör verket utreda vilka formella beslut som skall krävas lokalt för att en skolhuvudman skall ha rätt att erbjuda lärlingsutbildning som en alternativ gymnasieutbildning och vilka följder det skall få för bl.a. en elevs rätt att ansöka om utbildning i annan kommun etc. Skolverket bör dessutom kartlägga de möjligheter och hinder som kan finnas med att förena en anställning med studier på ett nationellt program med yrkesämnen. Propositionen Kunskap och kvalitet elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan som överlämnades till riksdagen anger när det gäller yrkesutbildning att: Kvaliteten på den gymnasiala yrkesutbildningen behöver öka, bl.a. genom en bättre koppling till arbetslivet. Lokalt samråd mellan kommuner och arbetsmarknadens parter i frågor som rör alla yrkesinriktade utbildningar görs obligatoriskt. Gymnasial lärlingsutbildning bör utvecklas som ett attraktivt och valbart alternativ inom gymnasieskolan. Propositionen betonar särkilt att den gymnasiala lärlingsutbildningen skall vara ett valbart alternativ inom alla nationella yrkesinriktade program; Utbildningen skall vara ett intressant alternativ för alla elever; Det skall vara samma krav på lärlingsutbildning som på skolförlagd utbildning när det gäller t ex Kompetens, gymnasieexamen och möjlighet till byte av studieväg; Validering av kunskaperna i kärn- och karaktärsämnen ska kunna tillämpas vid byte av studieväg; Gymnasielärlingen har elevstatus under hela studietiden;

4 4 (19) Ansvaret mellan företag och skola regleras i avtal; inom IV i nuvarande form att förena studier i minst fem kärnämnen med en anställning behålls;

5 5 (19) Gymnasial lärlingsutbildning Bakgrund I Sverige är man, liksom i OECD-länder och Europeiska Unionens medlemsstater, eniga om att förnyelsen och utvecklingen av yrkesutbildningarna bör ske i samverkan med arbetslivet. För att skolans och arbetslivets relationer ska kunna bli långsiktiga och varaktiga behöver samverkan breddas både i omfattning som inriktning. Ur arbetslivets perspektiv behöver man närma sig skolan för att långsiktigt säkra rekryteringen och se till att den presumtiva arbetskraften får rätt kompetens. Avståndet mellan arbetslivets verklighet och de nationellt uppställda målen i skolans arbetslivskontakter harmoniserar inte inom flera yrkesområden. För att överbrygga dessa skiljaktigheter behöver samverkan mellan skolan och arbetslivet utvecklas. Samverkansformerna mellan arbetslivet och skolan har förändrats över tid från de tvååriga yrkesutbildningarna på 1970-talet där inslag av praktik förekom i varierande omfattning. I samband med översynen av yrkesutbildningen på 80-talet genomfördes en försöksverksamhet, ÖGY-försöken (översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen). Ett av syftena med försöksverksamheten var att eleverna skulle få bättre möjligheter att delta i utvecklingen av yrket på en arbetsplats genom en reglering av ett arbetsplatsförlagt lärande (APU). De företagsförlagda delarna av utbildningen skulle vara kopplade till kursplaner och betraktas som utbildning. I tidigare verksamhet med praktik betraktades som färdighetsträning av redan förvärvade kunskaper i skolmiljö. Arbetsplatsförlagt lärande (APU) har en central roll i dagens gymnasieskola på program med yrkesämnen med en omfattning på minst 15 veckor. I gymnasieskolan är samverkan betydelsefull för att dels ge förutsättningar för de yrkesförberedande programmen att nå utbildningsmålen, dels att anpassa yrkesutbildningarna till utvecklingen i arbetslivet. Det framgår inte i gymnasieskolans styrdokument (Lpf 94) hur samverkan mellan skolan och arbetslivet skall ske. Däremot framgår att det är rektor som ansvarar för att samverkan mellan skola och arbetsliv utvecklas och att styrelsen för utbildningen ansvarar för anskaffandet av utbildningsplatser för arbetsplatsförlagt lärande och kvalitet. Staten har, på central nivå, samverkat med företrädare för arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer och skolan har, på lokal nivå, samverkat med arbetsmarknadens parter. Det har framkommit att tidigare ansatser för samverkan inte längre bedöms vara tillräckliga, utan samarbetsformerna bör följaktligen förbättras. Ett livslångt lärande I Skolverkets rapport Det livslånga och det livsvida lärandet (2000) konstateras att vissa strukturella förändringar i utbildningssystemet har medfört en - förskjutning av ansvar för utbildning och lärande från den offentliga sfären till den privata och civila.

6 6 (19) - förskjutning av ansvar från stat till individ Det offentliga utbildningsmonopolet minskar och ersätts av en mångfald lärmiljöer, aktörer och huvudmän. Det formella utbildningssystemets inriktning och ansvar bör bedömas i relation till lärande som sker i andra miljöer. Förskjutning från stat till individ innebär att individens förhållningssätt till vidarelärande blir avgörande, liksom förmågan att lära nytt och attityden till utbildning. Individens ökade ansvar för det egna lärandeprojektet innebär att social bakgrund riskerar att slå igenom med ökade skillnader mellan olika individer och grupper av individer som konsekvens. Livslångt lärande kan inte implementeras ovanifrån och det kan knappast styras. Det statliga ansvaret och åtagandet handlar istället om att skapa förutsättningar och incitament för individer, företag och organisationer och offentliga aktörer att investera i utbildning och lärande. Olika individer har olika behov och behovet förändras över tid. Vid varje tid under en livscykel skall det finnas en utbildningsmöjlighet. Lärandet sker i många andra miljöer än det formella utbildningssystemet. Utifrån detta individperspektiv ställs krav på studievägledning, individuella studieplaner och en mångfald utbildningsmiljöer, som kan tillgodose individers olika behov och bakgrund. I betänkandet Samverkan mellan skola och arbetsliv (Ds 2000:62) kan det sägas ge motiv och inriktning för arbetet med arbetslivs- och omvärldskontakter. Det kanske mest centrala i texten är följande stycke. Kontakterna med arbetslivet bör öka i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Eftersom det förbättrade samarbetet skall resultera i bättre förutsättningar för elevernas lärande, måste fokus i förbättringsarbetet ligga på lokal nivå. ens utveckling i Sverige Efter det att skråväsendet upphörde bildades i stället hantverksföreningar för att tillvarata hantverkarnas intressen. Dessa kom att få en svag ställning och utbildningsfrågan hamnade långt ned på dagordningen. Förhoppningen var att de nya institutionerna för yrkesutbildning skulle tillgodose även hantverkarnas framtida yrkesbehov. Så har det också varit under hela talet och yrkesutbildningar har bedrivits inom det offentliga skolväsendet i stor utsträckning. Först ut var lärlingsskolorna. Riksdagsbeslutet från 1918 innebar att den som hade en anställning inom industri eller hantverk skulle kunna komplettera med teoretiska studier och därefter söka vidare till yrkesskola. Denna utbildningsform kritiserades dock och från 1940-talet och framåt, då antalet lärlingar uppgick till , minskade antalet drastiskt för att ersättas av en mer skolförlagd yrkesutbildning. Hantverksbranscherna försökte dock behålla den arbetsplatsförlagda typ av utbildning som de varit vana vid och detta ledde till det som i dagligt tal kallas

7 7 (19) för traditionell lärlingsutbildning eller kollektivavtalsutbildning. Så småningom kom delar av avtalsutbildningen att ingå i gymnasieskolan med ett eller två års komplettering på företag efter avslutat gymnasium. Avtalen reglerar allt från lärlingslön till anskaffande av verktyg och eftersom varje bransch förhandlat fram sina egna avtal så varierar dessa mellan olika branscher. Staten har genom att ta ett större ansvar för skolförlagd yrkesutbildning bidragit till att förse arbetslivet med utbildad arbetskraft, genom att i mitten av 1900-talet till stor del finansiera etableringen av yrkesskolor. De följande skolreformerna fram till i dag innebar ett stort steg mot en i huvudsak skolförlagd utbildning med inslag av praktik i arbetslivet. Som en följd av utbyggnaden av skolförlagd yrkesutbildning har den traditionella lärlingsutbildningen påtagligt minskat i omfattning. Enligt Skolverkets rapport 248; Beskrivande data 2004 kan det konstateras att enbart 40 elever genomgår lärlingsutbildning inom gymnasieskolans Individuella program. Försöksverksamhet med lärande i arbetslivet (LIA) som pågår fram till 2006, uppgår antalet elever till 1800, fördelat på flertalet nationella program med yrkesämnen. Tidigare försöksverksamhet med lärlingsutbildning Regeringens satsning på att genomföra en försöksverksamhet med lärlingsutbildning som ett alternativ att genomföra en gymnasial yrkesutbildning startades 1997 genom Förordningen1997: 762 om försöksverksamheten med lärlingsutbildning inom gymnasieskolan. Den kom att förlänga gymnasiestudierna från tre till fyra år. Omfattningen av denna försöksverksamhet var blygsam, enbart 150 elever deltog i försöket. En av anledningarna till detta var bl.a. att utbildningen inledningsvis bedrevs som skolförlagd utbildning under två år samt att utbildningen förlängdes till att omfatta fyra år. Det ekonomiska bidraget för skolor att delta i försöksverksamheten var ett statligt bidrag på 1500: -/elev för hela utbildningstiden vilket ansågs för lågt av skolhuvudmännen. Utbildningsdepartementet tillsatte våren 1999 en arbetsgrupp bestående av representanter för arbetsmarknadens parter och företrädare för departementet. Uppdraget var att diskutera förutsättningarna för införandet av en reguljär lärlingsutbildning samt lämna förslag till hur samverkansformer mellan skolan och arbetslivet kan utvecklas. Arbetsgruppen föreslår i departementspromemoria (Ds 2000:690) inrättandet av en ny försöksverksamhet med lärande i arbetslivet. Försöksverksamheten syftar till att vara en alternativ väg till att uppnå målen för ett nationellt eller specialutformat program. Utbildningstiden skall vara tre år och rymmas inom gymnasieskolans programstruktur. Försöksverksamheten innebär att kurser motsvarande 700 poäng kan ersättas med studier i en särskild nationell kursplan. Lärande i arbetslivet (LIA) är avsett för samtliga program med yrkesämnen.

8 8 (19) Förordningen om försöksverksamhet med lärande i arbete trädde i kraft 15 september, 2000, vilket innebar vidgade möjligheter till samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet: Försöksverksamhet med lärande i arbetslivet inom gymnasieskolan, (SFS 2000:690). Genom förordningen erbjuds kommunerna deltagande i en ny försöksverksamhet med lärande i arbetslivet. Enligt förordningen får försöket omfatta högst 2000 elevplatser. Utbildningarna måste påbörjas före den 1 juli I huvudsak innebär försöksverksamheten att eleverna får utbildning i yrkesämnen motsvarande 700 poäng under minst 30 veckor förlagd till en arbetsplats. Försöksverksamheten skall ses som en alternativ väg att uppnå skolans mål. Lärande i Arbetslivet (LIA) är en modern form av lärlingsutbildning. Den skiljer sig från traditionell lärlingsutbildning genom att det inte råder något anställningsförhållande för eleven. Därmed utgår inte heller någon lön. Skolhuvudmannen ansvarar för eleven under hela utbildningstiden. Syftet med försöksverksamheten är att möta arbetslivets förändrade kompetensbehov, att ge arbetslivet möjlighet att påverka utbildningens innehåll och genomförande samt att ge elever som vill möjlighet att genomföra en större del av utbildningen, minst 30 veckor, på en arbetsplats. Innehållet i den särskilda kursplanen för LIA (700 poäng) konkretiseras lokalt utifrån programmålen för den utbildning som eleven valt och utifrån de lokala mål som fastställs i programrådet. LIA-kursen ersätter karaktärsämneskurser om sammanlagt 700 poäng inom utrymmet för inriktningar och valbara kurser på nationella program. Försöksverksamheten gällde elever som påbörjat sin utbildning i gymnasieskolan i år 1 från och med höstterminen 2000 till och med juni Den är frivillig för eleven vilket innebär att en elev har rätt att välja mellan LIA och ett skolförlagt nationellt program. Försöksverksamheten riktar sig till kommuner, landsting och fristående gymnasieskolor och omfattar alla nationella och specialutformade program med yrkesämnen. Således omfattas inte Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Estetiska programmet av försöksverksamheten. En statlig ersättning på : -/elevplats för att underlätta samverkan mellan skolan och arbetslivet utgår till skolhuvudmannen. I författningstexten regleras åtaganden för utbildningens styrelse och samrådsorgan (programråd), betygsättning samt statsbidragets utformning och handläggning. Regeringen beslutade att försöksverksamheten med LIA skulle fortsätta förlängas med ytterligare tre år efter 1 juli 2003, längst till 1 juli 2006 men utan statsbidraget på : -/elevplats. Anledningen till beslutet att förlänga försöksverksamheten var att få fördjupade erfarenheter som kan ligga till grund för gymnasiereformen 2007.

9 9 (19) Med erfarenhet från tidigare försöksverksamhet med lärlingsutbildning och pågående försöksverksamhet med lärande i arbetslivet LIA formulerar regeringen ett uppdrag till Skolverket om en ny gymnasial lärlingsutbildning. Arbetsmarknadens parters syn på lärlingsutbildning Företagarnas riksorganisation anser att konjunkturläget skiljer sig åt mellan branscherna, men att förväntningarna om framtida nyanställningar är låga. Vid 2015 beräknas det uppstå stora pensionsavgångar med en betydande arbetskraftsbrist som påföljd. Mer än vart femte småföretag anger att bristen på arbetskraft utgör ett stort tillväxthinder. Hälften av de företag som har haft problem med att rekrytera har sökt personal med yrkesinriktad gymnasieutbildning. För att ta emot en lärling i ett småföretag finns det ett antal hinder, där tid och extra kostnad uppkommer i samband med utbildningen. Här är det även viktigt att det inte finns krav på anställning eller avtal efter avslutad lärlingstid, eftersom förutsättningarna skiljer sig mellan branscherna samt om det är små respektive stora företag. Hälften av de företagarna uppger att de kan ta emot elever på arbetsplatsförlagd utbildning i lärlingsliknande former. Det förutsätter att de minsta företagen får ersättning. Den arbetsplatsförlagda delen bör komma in så tidigt som möjligt i den gymnasiala yrkesutbildningen och bör utformas i nära samverkan med företagen som följer med arbetslivets snabba tekniska och organisatoriska utveckling. Om företagen får möjlighet till handledarutbildning kan det vara en avgörande faktor för en framgångsrik och effektiv lärlingsutbildning. Idag tycker Företagarna att det finns två parallella utbildningssystem och där yrkesutbildningen bör utformas i enlighet med elevernas och arbetsmarknadens behov. Det efterfrågas en ny utbildningsform som ger utrymme för grundläggande yrkesutbildning i lärlingsliknande former. Svenskt Näringsliv ser problem för företagen med att rekrytera utbildade medarbetare, vilket är avgörande för företagens konkurrenskraft. För att få ett ökat utbud av relevant kompetens behövs bl.a. en kvalitativ yrkesutbildning, ökad samverkan mellan skola och näringsliv samt ett livslångt lärande. Kvaliteten och relevansen i yrkesutbildningen behöver förbättras. Tiden i yrkesämnena måste utökas och en närmare koppling mellan teori och praktik leder till högre kvalitet i utbildningen. Utbildningen måste överge inriktningen till att endast utbilda till anställning till förmån för entreprenörskapsutbildning. SN ser att det idag råder brist på yrkeslärare och att de bör lösas genom att utbilda fler. Samtidigt förbättras situationen för de verksamma lärarna, genom att de ges större möjligheter att utveckla sin kompetens med att anpassa undervisning och innehåll till branschernas krav. En ständig utveckling av kompetens är helt avgörande för företagens verksamhet, där behoven av lärande och nya kunskaper ökar i förhållande till konkurrensen. En lärlingsutbildning gör det lättare att komma in på arbetsmarknaden, genom att yrkesutbildningen är förlagd hos företag.

10 10 (19) SN är positiva till att skapa attraktiva lärlingsutbildningar, men företagen kan inte medverka utan att få betalt. I företagens kostnad ingår handledning, användning av utrustning, produktionsbortfall m.m. LO har i en rapport presenterat ett urval av fyra grupper yrkesförberedande gymnasieutbildningar där det kan konstateras att Elprogrammet och Byggprogrammet tycks ha en positiv utveckling när det gäller andelen elever med slutbetyg. Inom industrisektorn finns ett stort behov av att både skolor och praktikplatser kvalitetssäkras. Företagen måste erbjudas handledarutbildning och att det inte får ske APU på avtalslösa företag. Idag framhåller företagen att skolorna utbildar eleverna i gammal teknik. Det är svårt för skolorna att inneha den senaste tekniken och ett samarbete med industrin ses som en nödvändighet. Fackföreningarna förordar arbetsplatsförlagd utbildning, yrkeslärarna ska vara på plats och att det finns handledare på företagen. Det finns ett uttalat intresse hos yrkeslärarna att samarbeta med näringslivet. Fackföreningarna menar att det finns möjligheter inom nuvarande regelverk att göra förändringar för att förbättra utbildningen, men att det finns ett motstånd hos skolorna. Inom servicesektorn är det framtida rekryteringsbehovet lågt. Dagsläget för vårdsektorn är i balans inom omvårdnadsutbildad personal, men att på längre sikt kommer det att uppstå brist. Andra bristyrken är läkare och sjuksköterskor samt inom barnomsorgen. Problemen inom vårdsektorn är att andelen som inte slutfört sina studier är relativt hög och att det är svårt att attrahera elever att söka till denna sektor. Syftet med en modern lärlingsutbildning anser LO, måste vara att förändra de yrkesförberedande programmen till att det blir mer praktik utan att göra avkall på kärnämnena. Det är av stor vikt att inte bygga upp två parallella varianter av yrkesförberedande utbildningar, utan det som krävs är en integrering mellan kärnämnen och karaktärsämnen samt utökad praktik för att kunna motivera elever. LO ser det som önskvärt att det tas fram stödmaterial till skolor och företag samt att certifiering av arbetsplatser kommer till. Gymnasieskolans kontakter med arbetslivet En grundtanke i 90-talets gymnasiereform var att elevernas val skulle styra utbudet och dimensioneringen av kommunernas gymnasieprogram. En huvudfråga för branscherna är samtidigt att det antal elever som utbildades för varje yrke i så stor utsträckning som möjligt stämde överens med det förväntade behovet inom branschen. Hur skolorna klarade denna balansgång vad gällde dimensioneringen och samtidigt ta hänsyn till elevers önskningar kunde vara en viktig kvalitetsfråga att belysa. Här har de partsammansatta lokala programråden en viktig roll i att utveckla hållbara samverkansformer. Det har dock visat sig att dessa programråd eller motsvarande samarbetsorgan i den mån sådana överhuvudtaget existerar och är aktiva ofta inte fungerar tillräckligt bra för att utgöra en god länk mellan skolan och arbetslivet i alla de frågor som

11 11 (19) ett sådant samarbete behövdes. Programrådens engagemang är särskilt viktigt för att utgöra en plattform för APU, APL och i förlängningen för elevernas etablering i arbetslivet. Programråden är även viktiga för att för att stötta handledarutbildningar, påverka och konkretisera kursplaner, ge synpunkter på programdimensionering samt kvalitetsaspekter i elevbedömningar och undervisning mm. Handledarutbildning Handledarens roll är central i utbildningen, och fungerar som en brygga mellan skolan och företaget och är en viktig förmedlare av både yrkeskunskaper och sociala och etiska värderingar i arbetslivet. Enligt Skolverkets tidigare undersökningar i projektet Samverkan Skola Arbetsliv har erfarenheter från bland annat förekomsten av handledarutbildning presenterats Förutsättning för arbetsplatsförlagd utbildning, 1996 Handledarutbildningens funktion, innehåll och form, 1998 Arbetsplatsförlagd utbildning i gymnasieskolan. Resultatet från undersökningarna visar att samtliga branscher som berörs av utbildningarna stödjer arbetet med handledarutbildning. De flesta programansvariga och handledare uppger att samverkan mellan skola och arbetsplats fungerar bra. Det är däremot stor variation i vilket stöd som ges från respektive bransch mellan olika program. Vid undersökningen 1996 visar det sig att endast hälften av de utbildningar som medverkar i undersökningen anordnar utbildning för handledare. Av dem som verkar som handledare i företag har cirka 40 procent inte deltagit i någon utbildning. Försöksverksamheten med LIA visar på att programrådets aktiva roll i utbildningen påverkar andelen utbildade handledare samt att den ekonomiska ersättningen i försöksverksamheten är en bidragande framgångsfaktor när det gäller rekrytering och utbildning av handledare. Tidigare försök med lärlingsutbildning och APU har visat att genom en kvalitativ samverkan mellan skola och arbetsliv inom yrkesutbildningen är en av förutsättningarna en väl fungerande handledarutbildning. En viss ekonomisk ersättning för genomförandet av handledarutbildning är en faktor som gör att kraven på genomförd utbildning är en bidragande faktor för att kvalitetssäkra yrkesutbildningen. i Europa Inom de europeiska länderna är lärling ofta en vanligt förekommande form av yrkesutbildning. en är upplagd med inriktning på ett anställningsförfarande i kombination med teoretiska studier i yrkesämnen som genomförs både på företag och i skolmiljö. Elever som genomgår lärlingsutbildning har liksom övrig

12 12 (19) yrkesutbildning inom EU inte tillträde till högre studier direkt efter avslutad utbildning utan att komplettera med studier av teoretiska ämnen. Norge Utbildningen tar sin utgångspunkt i en reform som genomfördes 1994 och ger elever med avslutad grundskoleutbildning rätt till tre års heltidsupplärning som leder fram till studie- eller yrkeskompetens. Elever som väljer en lärlingsutbildning genomgår en fyraårig utbildning som startar med två års skolförlagd utbildning som åtföljs av två år i arbetslivet med lärlingsavtal inom privat eller offentlig sektor godkända av fylkets opplärningskontor. Lärlingssystemet har till uppgift att tillgodose ungdomars rätt till utbildning och arbetslivets behov av lärlingar. Fylkeskommunerna är ansvariga för förmedling av lärlingar genom yrkesupplärningsnämnden för de branschförbund som ingått lärlingsavtal med kommunen. Yrkesupplärningsnämdens uppgift är att på uppdrag av fylkeskommunen förmedla lärlingar så att branscherna får de lärlingar som de är mest betjänta av. Ansvaret för att söka sin lärlingsplats ligger på den enskilde eleven. Om det är fler sökande till lediga lärlingsplatser så tas hänsyn till elevens och arbetslivets önskemål, geografiska förhållanden och könsfördelning. Lärlingsplatser kan fördelas över kommungränserna för att tillgodose arbetslivets önskemål. Irland Utbildningen är fyraårig och ansvaret ligger sedan 1991 under National Appreticeship Advisory Committé som representeras av arbetsmarknadens parter och Department of Education and Science. Läroplanen för lärlingsutbildningen baseras på en enhetlig specificerad standard som är överenskommen med arbetslivet. Läroplanen är skriven av experter som nominerats av arbetsgivare, fackförening och Utbildningsdepartementet. Utbildningen är indelad i sju steg varav tre är skolförlagda och fyra arbetsplatsförlagda. Steg 1,3, 5 och 7 är arbetsplatsförlagda och steg 2,4 och 6 är skolförlagda. De uppgår sammanlagt till 40 veckor. Första arbetsplatsförlagda steget är en introduktion till lärlingsutbildningen som består i säkerhet och baskunskaper i företagande. Resterande steg ägnas åt praktik och utveckling av yrkeskunnande som grundlagts i den skolförlagda delen. Den skolförlagda delen ägnas i huvudsak till att integrera nödvändig teori till de praktiska momenten som matematik och personlig utveckling. För att få tillgång till lärlingsutbildning krävs en lägsta ålder på 16 år samt godkänt från en generell grundutbildning från 12 till 16 år (the junior cycle). Det finns 26 olika utbildningsområden (yrken) som omfattas av ett standardiserat system. Ungdomar som genomgår lärlingsutbildning har ökat från till

13 13 (19) år 2002, vilket motsvarar ca % av dem som lämnar grundläggande utbildning motsvarande vår grundskola. Italien ens utformning regleras sedan 8 april 1998 genom ett beslut av utbildningsministeriet att utbildningen måste omfatta kurser på minst 120 timmar per år utanför arbetsplatsen. Kurserna skall omfatta komplement till den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen som språk, matematik, IT, yrkesvägledning och inslag av samhällsorientering. en är indelad i tre kategorier 1. för ungdomar mellan 15 och 18 år som ett komplement till grundläggande utbildning motsvarande vår grundskola. 2. för ungdomar mellan 18 och 29 år som en mer specialiserad lärlingsutbildning 3. för de som vill förvärva diplom som leder till en yrkeskvalifikation Lärlingskontrakten är i de flesta fall mellan 18 månader till 4 år med en maximal längd på 6 år. Ungdomar som genomgår lärlingsutbildning med kontrakt 2001 uppgick till st. Definition av begreppet lärling Begreppet lärlingsutbildning återfinns på flera nivåer i utbildningssystemet och skiljer sig åt beroende på var och hur den genomförs förekommer som arbetsmarknadsåtgärd för arbetslösa i Länsarbetsnämndens regi regionalt. I de fall detta förekommer så utgår ersättning till företag som åtar sig lärlingar i syftet att öka anställningsbarheten för individen. bedrivs som eftergymnasial i vissa branscher (bygg, el, VVS, plåt etc.) för att uppnå yrkesbevis (eller motsvarande) kopplat till en löneutveckling. inom traditionella hantverksyrken (eftergymnasial) som leder fram till gesäll eller mästarbrev. genomförs inom gymnasieskolans Individuella program med studier i minst fem kärnämnen (matematik, svenska, engelska, samhällskunskap och religion). Eleven har en anställning i företaget men skolhuvudmannen har ansvaret för eleven. sliknande former genomförs av exempelvis gymnasieskolor som erbjuder Byggprogrammet utom inriktning plåt. Skolan tecknar överenskommelser med lokala företag och branscher om att företaget an-

14 14 (19) svarar för karaktärsämnesundervisning samt bekostar utbildning vid branschskola. I vissa fall betalas ersättning till företag. Entreprenadförhållande, då skolan köper utbildning i karaktärsämnen av företag och själva ansvarar för kärnämnesundervisningen. I samtliga av de ovanstående formerna används begreppet lärling. För den som inte har ingående kunskaper om gymnasieutbildningen i Sverige och för övriga länder inom Europa är detta ett otydligt begrepp då lärling generellt sett avser ett anställningsförhållande kopplat till en lärprocess i företag. Efter ett flertal kontakter med yrkesnämnder och branschföreträdare framkommer det att begreppet lärling är förknippat med en anställning i företag med lön. För att inte tydliggöra att det inte rör sig om ett anställningsförfarande är det viktigt att tydliggöra att gymnasial lärlingsutbildning innebär utbildning i företag utan anställningsförfarande. Samtliga utbildningar inom gymnasieskolan är avgiftsfria och innebär inte någon form av anställning för eleven. är ett etablerat begrepp både inom och utom landet. Genom att tillföra gymnasial klargörs det att något anställningsförfarande inte råder utan det är skolhuvudmannen som ansvarar för elevens studiegång. Kombinationen anställning med gymnasiestudier Möjligheten att kombinera studier med en anställning återfinns inom ramen för Individuella programmet. Elever som saknar godkänt betyg i flertalet behörighetsgivande ämnen från år 9 och väljer IV-programmet erbjuds möjligheten till lärlingsutbildning enl. Gymnasieförordningen 2 kap 21 ; att kombinera en anställning med studier i minst fem kärnämnen; svenska, matematik, engelska, samhällskunskap och religionskunskap. Att kombinera gymnasial lärlingsutbildning med en anställning inom nationella program får konsekvenser när det gäller huvudmannaskapet för eleven. En konsekvens är vilken som skall ha huvudmannaskapet för eleven skolan eller företaget, eftersom det kan uppstå komplikationer med ett delat huvudmannaskap. När ett anställningsförfarande råder uppbär eleven lön från företaget och skall inte uppbära studiemedel. Med detta scenario är eleven inte längre elev i skolan utan anställd. Elevstatus Fördelen är att utbildningen är ett sökalternativ och ingår i kommunens antagningsorganisation Avtal som tecknats inom flertalet branscher när det gäller ersättningsnivåer till lärlingar gäller inte för utbildning som bedrivs inom gymnasieskolans nationella program.

15 15 (19) skall ses som ett reellt och attraktivt alternativ till skolförlagd utbildning för eleven. Elever som vill genomföra sin gymnasieutbildning med en större andel av utbildningen förlagd till arbetslivet inom ett specifikt yrkesområde får möjligheten till detta genom den gymnasiala lärlingsutbildningen. Utbildningen förläggs till en eller flera arbetsplatser under så stor del av studietiden att den omfattar avsevärt mer än de 15 veckor som ingår i samtliga nationella program med yrkesämnen. Utbildningen på arbetsplatsen bör komma in tidigt i utbildningen under första terminen. För att kunna garantera kvalitén på utbildningen och gymnasieskolans uppdrag när det gäller grundläggande värden, är det av största vikt att skolhuvudmannen organiserar arbetet på ett sådant sätt att detta kan uppfyllas. Karaktärsämneslärare inom yrkesområdet ansvarar för uppföljning av de elever som befinner sig på arbetsplatsen och medverkar vid genomförandet av handledarutbildning. Det är viktigt att möta arbetslivets förändrade kompetensbehov, samt ge arbetslivet möjlighet att aktivt medverka i yrkesutbildningens genomförande. Skolan och arbetslivet ska tillsammans i ett lärlingsråd planera och kvalitetssäkra utbildningen. Det innebär bl.a. att deltagande parter i lärlingsråden avgör när och hur arbetsplatslärandet skall genomföras på arbetsplatsen. Uppföljning och utvärdering skall tydligt finnas dokumenterat, med hänsyn till att den studerande genomför en betydande del av utbildningstiden i arbetslivet (minst 40 veckor under 3 år). Genom att skolhuvudmannen har upparbetade kontakter med näringslivet påvisar det att utbildningen utgör ett attraktivt utbildningsalternativ för både eleven och näringslivet. Det visar på att skolan och arbetslivet gemensamt tar ett ansvar för att medverka till att utbilda kompetent och efterfrågade medarbetare. Gymnasieskolans nationella program är treåriga. De elever som väljer gymnasial lärlingsutbildning skall uppnå samma mål som gäller för ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan. Avtal om lärlingsutbildning mellan skolhuvudman och företag För att kunna genomföra gymnasial yrkesutbildning som till stora delar förläggs till en eller flera arbetsplatser är det viktigt att det finns ett väl fungerande regelverk. Regelverket utformas så att det ger en tydlighet vad alla deltagande parter förväntas uppfylla. Det bör även vara öppet i sin struktur så att deltagande parter får möjlighet att fatta lokala beslut när det gäller upplägg och genomförande av verksamheten. För att detta skall vara realiserbart måste en tydlig ansvarsfördelning mellan skola och företag formaliseras i avtal mellan parterna. För att både skolhuvudmannen och företag skall inse vikten av att kvalitetssäkra utbildningen är det viktigt att upprätta utbildningskontrakt mellan samtliga inblandade parter. Kontraktens uppgift är att tydliggöra vilka förväntningar och åtaganden som inblandade parter åtar sig.

16 16 (19) För varje utbildningsplats skall det upprättas ett utbildningskontrakt mellan skolan, ansvarig företrädare för arbetsplatsen och eleven. Utbildningskontraktet skall ange vilken omfattning och vilka delar av utbildningen som eleven skall uppnå. Utbildningskontraktet skall innehålla uppgifter om den eller de arbetsplatser som är berörda samt om lärare och handledare som ansvarar för utbildningen. Utbildningskontraktet skall även ange ansvarsfördelningen mellan företag och skola när det gäller t.ex. försäkringsfrågor, ersättningar vid ev. skada, arbetskläder, resor, matersättning till elev. Skolhuvudmannens rätt att anordna lärlingsutbildning För att skolhuvudmannen skall ha rätt att starta gymnasial lärlingsutbildning krävs att minst 1000 poäng/40 veckor av utbildningens totala 2500 poäng förläggs till arbetslivet. Utbildningens arbetsplatslärande om minst 1000 poäng kommer att utgöras av nationella kurser. Utbildningen kan bedrivas som ett alternativ till ett skolförlagt nationellt eller specialutformat program utan att skolhuvudmannen anordnar dessa i reguljär form. För att bedriva gymnasial lärlingsutbildning krävs att skolhuvudmannen tillgodoser kravet på utbildad yrkeslärare inom det yrkesområde som utbildningen avser. Skolhuvudmannen kan genom samverkan i regionförbund bedriva utbildning på en eller flera orter i en region. Väl uppbyggda samverkansformer med arbetslivet och tydliga kontrakt som reglerar vem av parterna som ansvarar för vilka delar av utbildningen skall formaliseras i avtal/kontrakt. Samverkansformerna/utbildningskontrakten som prövats inom försöksverksamheten med LIA bör ligga till grund för utformning av kontrakten. Kvalitetssäkring kvalitetsredovisning Då skolhuvudmannen är ansvarig för all utbildning inom verksamhetsområdet erfordras inte någon särskild kvalitetsredovisning för den gymnasiala lärlingsutbildningen. All verksamhet redovisas i den årliga skriftliga kvalitetsredovisningen som varje skola är skyldig att upprätta enl Förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet SFS 2004:48. I Skolverkets uppdrag med utbildningsinspektion av skolverksamheter omfattas även lärlingens arbetsplatsförlagda del av utbildningen. Någon ytterligare reglering av den gymnasiala lärlingsutbildningen anses inte nödvändig. Certifiering av arbetsplatser/företag Vår bedömning är att de företag som skall ta emot lärlingar certifieras av det lokala rådet för utbildningen (lärlingsråd). Lärlingsrådet skall bestå av representanter för skolhuvudmannen, skola, branschföreträdare, företagsrepresentant och arbetsmarknadens parter. Rektor för utbildningen är ordförande i lärlingsrådet.

17 17 (19) Elevens rätt att söka utbildningen i annan kommun frisök Uppfyller skolhuvudmannen ovanstående kriterier med att förlägga minst 1000 poäng/40 veckor av utbildningen i arbetslivet, gäller samma regler för frisök som för övrig gymnasial utbildning. Entreprenad Utbildning som förläggs till arbetslivet skall kunna regleras i avtal mellan skolhuvudmannen och företaget. Kostnader som uppkommer i samband med att arbetslivet åtar sig en större del av utbildningen utgår från de faktiska kostnader som skolhuvudmannen har för motsvarande skolförlagd utbildning. Lärarrollen Lärarens roll vid gymnasial lärlingsutbildning skiljer sig mot skolförlagd utbildning i det avseendet att en större del av elevens lärande sker på en eller flera arbetsplaster med handledare. Lärarens roll blir att i nära samverkan med handledaren följa elevens kunskapsutveckling och bedöma den enskilda elevens planering mot uppsatta mål. En förutsättning för läraren att erhålla underlag för betygssättning är att det finns tillräcklig tid för uppföljning och kontakt med handledaren och eleven. Tid för detta bör ingå som en del i lärarens årsarbetstid. Tidigare erfarenheter från APU och försöksverksamhet med lärande i arbetslivet (LIA) visar att en avgörande faktor för en kvalitativ uppföljning är att mellan procent av lärarens totala arbetstid avsätts till samverkan mellan arbetsplats och skola. Lärare som har sin huvudsakliga undervisning förlagd till lärlingsutbildning bör omfattas av detta. Lärlingsråd För att en skolhuvudman skall ha rätt att erbjuda lärlingsutbildning skall det inrättas ett lärlingsråd för den inriktning som lärlingsutbildningen avser. Deltagande parter som skall ingå är skolhuvudmannen, representant för arbetsmarknadens parter, yrkesnämnd (i förekommande fall), företagsrepresentant, elevrepresentant. Medverka till införandet av kvalitetsinstrument för uppföljning och utvärdering av den arbetsplatsförlagda verksamheten. Lärlingsrådets uppgift är att garantera utbildningens kvalitet på den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen så att den motsvarar nationella och lokalt fastställda mål för utbildningen. Handledare Handledarens kompetens (yrkeserfarenhet) skall lägst motsvara det som krävs för en utbildad yrkesman inom respektive yrke som utbildningen avser.

18 18 (19) I de fall handledaren saknar formell kompetens skall det vara möjligt att validera handledarens kompetensnivå. Valideringen genomförs av respektive branschförbund, yrkeskommitté eller motsvarande. Handledarutbildningen skall till omfattning och uppläggning ske genom en överenskommelse mellan skolan och arbetsplatsen. Skolhuvudmannen har det formella ansvaret för utbildningens genomförande och uppföljning. Lärlingsrådet är det organ som operativt ansvarar för handledarutbildningens uppläggning och utformning. Handledarutbildningens genomförande och omfattning skall tydligt framgå av skolans kvalitetsredovisning. När skolhuvudmannen kan uppvisa att ett avtal ingåtts med ett eller flera företag om lärlingsutbildning, utgår särskilt statsbidrag för handledarutbildning. Dokumentation Ett lokalt dokument/kontrakt som beskriver uppläggningen av lärlingsutbildningen upprättas mellan skolan och inblandade parter från arbetslivet. Dokumentets syfte är att tydliggöra vad som förväntas av respektive part, samtidigt som det fungerar som del i kvalitetssäkringen av utbildningen. Elevers tillträde till utbildningen skall ses som en alternativ väg genom gymnasieskolan och vara öppen för samtliga elever inom gymnasieskolans yrkesinriktade program. Följande elever avses Elever som är behöriga till ett nationellt program (godkänd i samtliga behörighetsgivande ämnen) Elever som inte är behöriga till ett nationellt program men som bedöms kunna följa undervisningen på ett nationellt eller specialutformat program. PRIV skall enligt Skollagen 5 kap 4b inrättas för en grupp elever. Den studerande har elevstatus under den del av utbildningstiden som genomförs på arbetsplatsen. Eleven skall inte uppbära lön eller annan ersättning från arbetsplatsen under utbildningstiden. Arbetsgivaren är inte skyldig att anställa eleven efter genomförd utbildning. Lärotider När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan skall den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om inte rektor bestämmer annat. Gymnasieförordningen 3 kap 5 En veckas utbildning anses normalt motsvara garanterad undervisningstid om 25 timmar. Detta anger inte vilka tider eleven är på arbetsplatsen utan är en angivelse för beräkning av garanterad undervisningstid.

19 19 (19) Skolhuvudmannen får besluta att utbildningen skall bedrivas under andra tider än vad som gäller enl 3 kap, 1 och 2 i gymnasieförordningen (119:394), för att ge möjlighet att eleven följer tider som normalt används på arbetsplatsen. Detta ger skolhuvudmannen möjlighet att förlägga utbildning på andra tider än de som annars gäller om läsår. Gymnasial lärlingsutbildning - struktur Strukturbilden beskriver fördelning mellan skolförlagd och arbetsplatsförlagd utbildning. Samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen möjliggörs genom en förläggning av utbildningen till såväl skola som arbetsplats. Genom förläggning av hela eller delar av elevens individuella val till arbetsplatsen möjliggör det att en större del av utbildningen kan förläggas till företag. Gymnasiearbetet ingår som en del i gymnasieexamen. Den delen av utbildningen skall präglas av elevens yrkesval, vilket innebär att gymnasiearbetet sker i nära samverkan med arbetslivet.

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2006:1090 Utkom från trycket den 12 september 2006 utfärdad den 31 augusti 2006. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

Läs mer

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i

Läs mer

Cecilia Wigerstad Undervisningsråd Stefan Karlsson Kristoffer Nilsson Nationella apl-utvecklare

Cecilia Wigerstad Undervisningsråd Stefan Karlsson Kristoffer Nilsson Nationella apl-utvecklare Kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet Cecilia Wigerstad Undervisningsråd Stefan Karlsson Kristoffer Nilsson Nationella apl-utvecklare Program 13.15 Apl i styrdokumenten 14.00 Gruppdiskussion och

Läs mer

Kommittédirektiv. Yrkesdansarutbildning i klassisk dans. Dir. 2008:32. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008

Kommittédirektiv. Yrkesdansarutbildning i klassisk dans. Dir. 2008:32. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Kommittédirektiv Yrkesdansarutbildning i klassisk dans Dir. 2008:32 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för att

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Gymnasieförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2039 Utkom från trycket den 5 januari 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV 1(11) German Bender Tel: 08 782 91 85 German. bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV (Ds 2015:41) TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

Regeringsuppdrag om yrkesutbildning

Regeringsuppdrag om yrkesutbildning Missiv Dnr: 403-3012:3815 Regeringsuppdrag om yrkesutbildning I enlighet med regleringsbrev för Statens skolinspektion 2012 överlämnas härmed bifogade regeringsuppdrag. I detta ärende har generaldirektör

Läs mer

Utbildningskontrakt och traineejobb

Utbildningskontrakt och traineejobb Tjänsteutlåtande Enhetschef 2016-01-27 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2016:19 20791 Utbildningskontrakt och traineejobb Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott

Läs mer

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Välja yrke (SOU 2015:97) Västra Götalandsregionens

Läs mer

Remissyttrande från Djurbranschens Yrkesnämnd över förslag till Gymnasial lärlingsanställning 2011-01-10

Remissyttrande från Djurbranschens Yrkesnämnd över förslag till Gymnasial lärlingsanställning 2011-01-10 Utbildningsdepartementet Er referens: U2010/5775/G 103 33 STOCKHOLM e-post: registrator@education.ministry.se Yttrande över Lärlingsutredningens betänkande Lärling en bro mellan skola och arbetsliv (SOU

Läs mer

Dnr 44-2011:2115 2011-06-23. Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Yrkesgymnasiet Skellefteå i Skellefteå kommun

Dnr 44-2011:2115 2011-06-23. Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Yrkesgymnasiet Skellefteå i Skellefteå kommun Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Yrkesgymnasiet Skellefteå i Skellefteå kommun Beslut Thorengruppen AB Att. Anders Marklund V. Norrlandsgatan 29 903 29 UMEÅ 1 (3) Tillsyn i den fristående

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för

Läs mer

Konferens för huvudmän 19-24 aug 2009

Konferens för huvudmän 19-24 aug 2009 Konferens för huvudmän 19-24 aug 2009 Program 09.30-10.00 Registrering och kaffe 10.00-11.00 Reformhistorik Vad är på gång? Styrsystemet Gymnasiepropositionen 11.00-11.10 Bensträckare 11.10-12.00 Forts.

Läs mer

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Regionalt kunskapslyft... 3 Bakgrund... 4 Vår politik för ett regionalt

Läs mer

Redovisning av uppdrag om Skolverkets samverkan med de nationella programråden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan

Redovisning av uppdrag om Skolverkets samverkan med de nationella programråden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (21) Redovisning av uppdrag om Skolverkets samverkan med de nationella programråden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan Dnr U2011/7258/SAM,

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens

Läs mer

Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden

Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden PRESSMEDDELANDE 2014-10-02 Från Skolverkets hemsida www.skolverket.se Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden 75 procent av ungdomarna som har fått slutbetyg med behörighet till högskolan

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund

Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund Den 22 januari 2008 förordnade chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Björklund, en arbetsgrupp (U 2007:D) inom departementet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om kvalificerad yrkesutbildning; SFS 2001:1131 Utkom från trycket den 14 december 2001 utfärdad den 6 december 2001. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Statligt

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över

Läs mer

Vuxenutbildning efter reformerna

Vuxenutbildning efter reformerna Vuxenutbildning efter reformerna Lägesbeskrivning ur SKL perspektiv Gymnasieskola, gymnasiesärskola,särvux Kompetensförsörjning Regionförbundet Västerbotten, Skellefteå 24 feb 2011 mats.soderberg@skl.se

Läs mer

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut

Läs mer

Förhållandet mellan mästare och lärling

Förhållandet mellan mästare och lärling Fjärde nordiska mötesplatsen på Island Den 25 och 26 september hölls den fjärde mötesplatsen inom projektet Lärande på arbetsplats som skolmyndigheter från de nordiska länderna turas om att arrangera för

Läs mer

1 Nyckeltal. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens.

1 Nyckeltal. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens. 1 Nyckeltal 2 Bakgrundsfrågor 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare 4 Måluppfyllelse och kvalitet 5 Kunskaper och kompetens 6 Vägledning 7 Samverkan 8 Företagande, entreprenörskap och eget företagande

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen fin Beslut Dnr 44-2015:9612 Framtidsgymnasiet i Göteborg aktiebolag Org.nr. 556478-1606 sandra.haag@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Framtidsgymnasiet

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-2009:2833 Beslut Baggium AB Ängbackevägen 15 428 34 Kållered

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Gymnasial lärlingsanställning Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 31 oktober 2013 Jan Björklund Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola 2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10 Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Kommittédirektiv. Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll. Dir. 2011:87

Kommittédirektiv. Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll. Dir. 2011:87 Kommittédirektiv Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll Dir. 2011:87 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och

Läs mer

Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF

Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2011 1 (10) Datum: 2011-09-01

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över remiss av departementpromemorian Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux (Ds 2015:60) Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande över remiss av departementpromemorian Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux (Ds 2015:60) Remiss från kommunstyrelsen Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2016-01-21 Handläggare Tinna Nilsson Telefon: 08-508 35 906 Till Arbetsmarknadsnämnden den 2 februari 2016 Ärende

Läs mer

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet Kompetensförsörjning Gemensamma metallavtalet 1 2 Vad är kompetens? Kompetens är ett begrepp som många använder sig av. Men vad betyder det egentligen? Kompetens är inte detsamma som formell utbildningsnivå.

Läs mer

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammantrades datum 2015-12-08 Blad 16 Ksau 213 Dnr 42/2014-101 Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar I en motion inkommen till

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan 1 (9) Elever med heltäckande slöja i skolan Inledning Frågan om möjligheten för en elev att bära religiös klädsel i skolan i form av heltäckande slöja (burqa eller niqab) har aktualiserats i samband med

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

Kvalitetssäkring av lärandet i yrkesintroduktion

Kvalitetssäkring av lärandet i yrkesintroduktion Kvalitetssäkring av lärandet i yrkesintroduktion Elin Landell Jonas Olofsson Helena Asp Peter Holmberg Annika Jervgren Uppdraget (Fi 2013:D) Kartlägga och analysera former av lärande på arbetsplatser arbetsgivarnas

Läs mer

Uppdraget. Yrkesprogramsutredningen

Uppdraget. Yrkesprogramsutredningen Uppdraget Stärka den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft Underlätta ungdomars övergång mellan skola och arbetsliv Förstärka den nationella kompetensförsörjningen Matchning vad är

Läs mer

Fler vägar till j obb för unga Ungdomspaket på 8, 1 milj arder kronor i budgetpropositionen för 2013

Fler vägar till j obb för unga Ungdomspaket på 8, 1 milj arder kronor i budgetpropositionen för 2013 Fler vägar till j obb för unga Ungdomspaket på 8, 1 milj arder kronor i budgetpropositionen för 2013 För att skapa fler vägar till jobb för unga föreslår regeringen ett ungdomspaket på 2,2 miljarder kronor

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112 Kommittédirektiv Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad Dir. 2015:112 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden. Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän

Läs mer

Till statsrådet Jan Björklund

Till statsrådet Jan Björklund Till statsrådet Jan Björklund Den 23 oktober 2012 uppdrog statsrådet Jan Björklund åt utbildningsdirektören Thomas Persson (U2012/5725/SAM) att biträda Utbildningsdepartementet med att utarbeta förslag

Läs mer

Kartläggning av befintliga verksamheter

Kartläggning av befintliga verksamheter Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Särskilda medel Utifrån att Mönsterås kommun hade en oproportionerligt hög ungdomsarbetslöshet år 2013, så beslutade kommunstyrelsen 1 att år 2014 avsätta

Läs mer

Arvika kommun. Uppföljningsansvar ungdomar 16-20 år. KPMG Bohlins AB 2008-10-13 Antal sidor: 12

Arvika kommun. Uppföljningsansvar ungdomar 16-20 år. KPMG Bohlins AB 2008-10-13 Antal sidor: 12 Uppföljningsansvar ungdomar 16-20 år KPMG Bohlins AB Antal sidor: 12 2009 KPMG Bohlins AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium i Malmö

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium i Malmö Beslut JENSEN education college AB Box 111 24 100 61 Stockholm 17 augusti 2009 1 (3) Dnr 44-2008:703 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium i Malmö Skolinspektionen

Läs mer

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Här redovisas hur den gemensamma verksamheten ska se ut och genomföras för att vi ska uppnå målen. Med vi avses parterna

Läs mer

örighet och särskild behörighet genom tillval.

örighet och särskild behörighet genom tillval. örighet och särskild behörighet genom tillval. Utbildningskatalog 2013-2014 Hästskötare Djurskötare - lantbruksdjur Djurskötare - djurparksdjur Arbete med hundar Djurvårdare - djursjukvård Djurvårdare

Läs mer

Många vinster med väl fungerande LPA

Många vinster med väl fungerande LPA SLUTKONFERENS Många vinster med väl fungerande LPA Den tredje december arrangerade Skolverket slutkonferensen i projektet Lärande på arbets plats i Norden, som drivits på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

Läs mer

Yrkeshögskolan För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29)

Yrkeshögskolan För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29) Yrkeshögskolan För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29) Särskild utredare: Anders Franzén Sekreterare: Dan Fagerlund Helena Nybom Roger Karlsson Lagkedjan 1. Kommittédirektiv 2. SOU 3. Remiss till

Läs mer

Departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Utbildningsdepartementet Vår referens/dnr: Gymnasie- och vuxenutbildningsenheten SN Dnr 166/2015 Registrator Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Ds 2015:41 2015-11-13 Remissvar Departementspromemorian En

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

Verksamhet i samverkan

Verksamhet i samverkan Bilaga 3 till lokal överenskommelse mellan Eskilstuna Kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna Verksamhet i samverkan Eskilstuna kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna har identifierat samverkansområden

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport K-2013:1. Lärlingsutbildningen för vuxna

Kvalitetsgranskning Rapport K-2013:1. Lärlingsutbildningen för vuxna Kvalitetsgranskning Rapport K-2013:1 Arbetsplatsförlagt lärande Lärlingsutbildningen för vuxna Skolinspektionens rapport K-2013:01 Diarienummer 400-2011:6490 Stockholm 2013 Foto: Monica Ryttmarker Innehåll

Läs mer

Ansökan om statliga medel för gymnasial yrkesutbildning för vuxna

Ansökan om statliga medel för gymnasial yrkesutbildning för vuxna UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN VUXENUTBILD NINGSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 09-433/292 SID 1 (7) 2009-03-12 Handläggare: Elisabeth Ryde Telefon: 508 33 937 Till Utbildningsnämnden 2009-03-12 Ansökan om

Läs mer

Återkallande av vissa beslut rörande gymnasieskolan

Återkallande av vissa beslut rörande gymnasieskolan Utbildningsutskottets betänkande 2006/07:UbU3 Återkallande av vissa beslut rörande gymnasieskolan Sammanfattning I betänkandet behandlas budgetpropositionen utgiftsområde 16 (prop. 2006/07:1) såvitt avser

Läs mer

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt

Läs mer

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-11-18 Utvecklingsförvaltningen 1 (11) Karin Sundström Diarienummer Dnr 2013/GAN 0072 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Sommarjobb i Tyresö kommun 2014 Förslag till

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Inplaceringar av utbildning i svenska för invandrare och andra utbildningar i NQF

Inplaceringar av utbildning i svenska för invandrare och andra utbildningar i NQF YH2000, v1.3, 2012-01-13 1 (8) Datum: 2012-10-05 Diarienr: YH2012/1344 FÖRSLAG Inplaceringar av utbildning i svenska för invandrare och andra utbildningar i NQF Er organisation/myndighet/bransch ges här

Läs mer

Gymnasieexamen. För högskoleförberedande examen krävs 2500 poäng 2250 godkända poäng godkänt i sv/sva 3, en 2 och ma 1 godkänt gymnasiearbete

Gymnasieexamen. För högskoleförberedande examen krävs 2500 poäng 2250 godkända poäng godkänt i sv/sva 3, en 2 och ma 1 godkänt gymnasiearbete GY 2011 Betyg mm Ny betygsskala Kursbetyg Betygsskala A F fr o m ht 2011 Enligt betygspropositionen en ny betygsskala, (prop. 2008/09:66) Skolverket ska utfärda nationella kunskapskrav för betygsstegen

Läs mer

Reformerad Yrkeslärarutbildning. En nyckelfråga för svenskt näringsliv

Reformerad Yrkeslärarutbildning. En nyckelfråga för svenskt näringsliv Reformerad Yrkeslärarutbildning En nyckelfråga för svenskt näringsliv PM Augusti 2007 Vi behöver en reformerad yrkeslärarutbildning som löser bristen på kvalificerade yrkeslärare Näringslivet är beroende

Läs mer

Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar

Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar SFS nr: 1994:519 Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet Utfärdad: 1994-05-11 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:622

Läs mer

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). 1 kap. Inledande bestämmelser Gäller både grundskola och gymnasieskola 1-6 kap Syftet med utbildningen

Läs mer

Statliga betänkanden/direktiv som påverkar vuxenutbildningens inriktning och uppläggning under de närmaste åren

Statliga betänkanden/direktiv som påverkar vuxenutbildningens inriktning och uppläggning under de närmaste åren 1 Lars Hanson 2008-01-24 Statliga betänkanden/direktiv som påverkar vuxenutbildningens inriktning och uppläggning under de närmaste åren 1. En fristående vuxenutbildning (dir 2007:32, senast redovisas

Läs mer

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun Vision - En yngre befolkning - En kommun med ett starkt varumärke, framtidstro och en positiv självbild - Förverkliga ett gott liv för

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24

Kommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24 Kommittédirektiv Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå Dir. 2016:24 Beslut vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Skola arbetsliv Prioriterat område för Skolverket

Skola arbetsliv Prioriterat område för Skolverket Skola arbetsliv Prioriterat område för Skolverket Utökat uppdrag till Skolverket Instruktionen: Myndigheten ska bidra till att trygga den nationella kompetensförsörjningen och underlätta ungdomars etablering

Läs mer

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Verksamhetsområde Denna handlingsplan

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020 38 Regionalt Vård- och Omsorgscollege i Sörmland - särskild

Läs mer

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2006:127 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Bes lut S kolrapport Beslut Mona Hurtig Skol AB Solskiftegatan 4 442 53

Läs mer

2013-04-05 U2013/2230/S

2013-04-05 U2013/2230/S Promemoria 2013-04-05 U2013/2230/S Utbildningsdepartementet Vissa frågor om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).

Läs mer

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm Beslut Melleruds kommun 4644 80 Mellerud kommunen@mellerud.se 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423 Komm munbeslut efter tillsyn av Melleruds kommunn Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besök: Kungsgatan

Läs mer

2015-01-30 U2015/500/UH

2015-01-30 U2015/500/UH Promemoria 2015-01-30 U2015/500/UH Utbildningsdepartementet En mer flexibel ämneslärarutbildning Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). I promemorian lämnas

Läs mer

Nytt kunskapslyft för fler jobb

Nytt kunskapslyft för fler jobb 2014-08-22 PM Nytt kunskapslyft för fler jobb Vallöften Det finns ett absurt fenomen i Sverige. Samtidigt som 400 000 människor går arbetslösa hittar många företag inte utbildad arbetskraft att anställa.

Läs mer

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan MYH/SUHF 2015-09-17 Dnr (MYH) 2014/3999, (SUHF) 14/052 Rapport (REV) Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan Uppdraget SUHF:s presidium och Myndigheten

Läs mer

REMISSYTTRANDE. En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Från Stockholms studentkårers centralorganisation. Utbildningsdepartementet

REMISSYTTRANDE. En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Från Stockholms studentkårers centralorganisation. Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 2015-11-16 REMISSYTTRANDE Från Stockholms studentkårers centralorganisation En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Sammanfattning Synpunkter

Läs mer

Ansökan om att starta ett helt nytt specialutformat program Hotell och turism på Tyresö Gymnasium

Ansökan om att starta ett helt nytt specialutformat program Hotell och turism på Tyresö Gymnasium TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2008-09-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (9) Eva Svensson, rektor Tyresö Gymnasium Tel: 08-5782 99 35 Diarienummer 2008 GAN 043 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan om

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan Dir. 2015:36 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:85

Regeringens proposition 2014/15:85 Regeringens proposition 2014/15:85 Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning Prop. 2014/15:85 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2015 Stefan

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

Lathund om tillträde till högre utbildning

Lathund om tillträde till högre utbildning Lathund om tillträde till högre utbildning Omvärldskunskap som stöd vid studieplanering på folkhögskolan. Ett komplement till Folkbildningsrådets Riktlinjer för folkhögskolans behörighetsintygande. Agneta

Läs mer

Regeringens proposition 1990/91:85

Regeringens proposition 1990/91:85 Regeringens proposition 1990/91:85 Växa med kunskaper om gymnasieskolan och vuxenutbildningen 1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 85 Regeringens proposition 1990/91: 85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan

Läs mer