Kunskapsmål. Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen

Transkript

1 Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen Kunskapsmål Radhlinah Aulin, 2009 Efter föreläsningen skall ni: Veta vad arbetsmiljö är Förstå rollen av alla aktörer på byggarbetsplatsen Förstå hur arbetsmiljön påverkar arbetet på byggarbetsplats. Fått en introduktion om Systematiskt Arbetsmiljö (SAM) Arbetsolyckor/1000 personer på hela byggverksamheten ( ) Samuelsson, (2009) 1

2 Arbetssjukdomar/1000 personer på hela byggverksamheten ( ) Samuelsson, 2009 Dödsfall i arbetsolyckor Samuelsson, 2009 Antal olyckor/sjukdomar 2008 Tillverkningsindustrin Hela riket Byggverksamhet (exkl bygg) Antal sysselsatta Antal arbetsolyckor 2, Arbetsolyckor/1000 personer 10,1 10,9 6,1 Antal arbetssjukdomar Arbetssjukdomar/1000 personer 3,1 4 2,4 Dödsolyckor Samuelsson 2009 Samuelsson,

3 Exempel av händelseförloppen vid olyckorna: -Ställningsbyggare föll -Snickare föll vid montering av köksinredning -Byggsmed klämd under container - Brunnsborrare träffad av maskindel -Betongarbetare föll från brobygge -Takläggare föll från tak -Ställningsbyggare träffad av ställningsrör Samuelsson, 2009 Samuelsson,

4 Vad speglar statistiken? Speglar inte verkligheten på byggarbetsplatserna. Statistiken utelämnar flera viktiga faktorer och är därmed missvisande. Is accident an Act of God? In every sphere of human activity there is always the possibility of an accident! Med den utgångspunkten är det fel att använda statistiken som grund för en bedömning om förhållandena i arbetsmiljön på arbetsplatserna. Den utgör inte heller någon bra grund för en bedömning av om antalet olyckor i realiteten minskar eller ökar. Det kan konstateras att problemen och missförhållanden är långt mycket värre än vad statistiken visar, men hur mycket är svårt att bedöma. Hereditary and environment Fault of person Unsafe act and/or unsafe condition Heinrich s Domino Theory Model (1950) (Kunju Ahmad, 2000) Bird s accident triangle (Hughes & Ferret, 2007) 1 Serious injuries 10 Minor injuries (first-aid injuries) Accident 30 Damage accidents Injury 600 Near miss accidents 4

5 The Swiss cheese model of how defences, barriers, and safeguards may be penetrated by an accident trajectory Human error: models and management James Reason, professor of psychology. Department of Psychology, University of Manchester, Manchester M13 9PL HSE, 2003 Accident causation theories Vad är arbetsmiljö? Pure chance/act of God Accidents Unsafe acts Accidents Active failure Accidents Latent failures Allt som vi påverkas av på arbetsplatsen (BAM) Effekter på människans hälsa, säkerhet och välbefinnande (Bonnier) Accident-prone individuals Unsafe conditions Mental diversion System climate Human error Safety management Hälsa är fullständigt fysiskt, psykiskt och social välbefinnande (WHO) Emergent theories Domino Theory Present theories Hänsyn till arbetsmiljö skall tas redan vi planering Evolution of the accident causation theories (Kunju. Ahmad, 2000). Skall vara en naturlig del av verksamheten 5

6 6

7 Enligt AML kap 6 7

8 Introduktion på arbetsplats Statistiken visar att det nyanställd som är oftast drabbas av skador i arbetet. Introduktionen på arbetsplats är en unik tillfälle att ge den kunskaper om företaget och arbetskamraterna, om yrket och arbetsplatsen och om risker och hur de ska hanteras. Den nyanställde har rätt att få information om hur arbetet ska utföras, men också om arbetsplatsen och arbetsmiljön i stort. Frågor som arbetstagare kan ställe fram: Vem har ansvaret Vem vänder man till olika situationer? Vilka är rättigheterna och skyldigheterna? Arbetstagare måste få rimlig tid att lära sig arbetet och rutinerna innan det ställs presentationskrav på honom/henne. Arbetsmiljölagen 2009/1 1 kapital - Lagens ändamål och tillämpningsområde (vilka arbeten och personer lagen gäller) 2 kapital - Arbetsmiljöns beskaffenhet (working condition) 3 kapital - Allmänna skyldigheter 4 kapitel - Bemyndiganden 5 kapitel Minderåriga 6 kapitel Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare 7 kapitel Tillsyn (supervision) 8 kap Påföljder (penalties) 9 kap Överklagande 8

9 Bygg- och anläggningsarbete Ny regler som gäller byggherren Enligt AML 3 kap 6 & 7 ; AFS 1999:3 13 & 14 Nya regler från jan Kritik från EU Direktiv and byggplats (92/57/EEG) För många olyckor och belastningsskador Kostar samhället pengar Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet beaktas i planering och projektering Exempel på byggnads och anläggningsarbete är schaktning, markarbeten, byggnadsarbete, montering och nedmontering av prefabricerade element, inredning eller installation av utrustning, ändringar, renovering, reparationer, nedmontering, rivning, löpande underhåll, periodiskt underhåll måleri- och rengöringsarbeten, dränering och sanering. AFS 1993:3 Byggnads- och anläggningsarbete 1 Byggherreansvaret också i planering, inte bara projektering som tidigare. Byggherres ansvar kan övertas av en självständig uppdragstagare En byggarbetsmiljösamordnare (BAS) ska utses - för planering och projektering (BAS-P) och för utförandet (BAS-U) BAS ska ha utbildning, kompetens och erfarenhet som uppgifter kräver Överlåta ansvaret Byggherren kan inte överlåta det juridiska ansvaret för projekteringen eller för förhandsanmälan, arbetsmiljöplan och dokumentation, till någon annan, varken i sin helhet eller delvis. Observera särskilt att byggherrens ansvar för dessa saker ligger kvar oavsett entreprenadform, således också vid t.ex. totalentreprenad. Däremot går det naturligtvis att fördela uppgifter i detta arbete. Det finns emellertid ett annat ansvar som byggherren har möjlighet att överlåta, nämligen ansvaret för samordning av åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall på gemensamt arbetsställe. 9

10 Uppdragstagare (AML 3 kap 7c ) Byggherre kan överlåta helt arbetsmiljöansvaret till en uppdragstagare. En uppdragstagare är någon som har ett uppdrag att självständigt svara för planering och projektering eller genomförande av helt byggprojekt. Typiskt fall där ansvaret kan överlåtas är vid totalentreprenad (både planering och projektering samt utförande) eller generalentreprenör (endast utförande). Vid delad entreprenör anses ingen entreprenör vara självständig nog att vara uppdragstagare. Förhandsanmälan Enligt AML 4 kap 8 och AFS 1999:3 7 Byggherren ska lämna förhandsanmälan till AV på vilka arbetet beräknas pågå under längre tid än 30 arbetsdagar och där mer än 20 personer vid något tillfälle sysselsätts samtidigt eller på vilka det totala antalet persondagar beräknas överstiga 500. Arbetsmiljöplan (AMP) Enligt AML 4 kap 8 och AFS 1999:3 8 & 12 Byggherren ska se till att en arbetsmiljöplan upprättas och finns tillgänglig innan byggarbetsplatsen etableras om En BAS (BAS P) enligt AML 3 kap 7a ska upprätta eller låta upprätta en AMP och utarbeta en sådan dokumentation. Arbetsmiljöplanen ska innehåller regler på arbetsplatsen beskriva hur arbetsmiljöarbetet bedriv på byggarbetsplatsen innehåll riskbedömningar och åtgärder vidtagna för hantera dessa risker upprättas under planering och uppdateras under senare skeden 10

11 Risk analys Kund Projekt Utförd av Datum Sida Nr Byggdel/ aktivitet Riskkällor Sannolikhet (S) 1-5 Konsekvens (K) 1-5 Risktal (R) = S x K Åtgärd Ansvarig När detta arbeten är aktuella Olyckan eller sjukdomen kan inträffa men sannolikhet är extremt låg Ska inte inträffa under konstruktion Låg sannolikhet att inträffa Sannolikhet 4 Kan inträffa minst en gång under konstruktion 5 Kan inträffa flera gånger under konstruktion 1 Kan leda till första hjälpen eller ingen skada 2 3 Kan leda till frånvaro från arbetet under en period (mindre än 15 dagar) Kan leda till frånvaro från arbetet under en period (mer än 15 dagar) Konsekvens 4 Kan ge bestående skador eller allvarliga sjukdomar 5 Kan orsaka dödsfall Exempel av riskkällor Ergonomiska Olämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser Tung manuell hantering Ensidigt upprepat arbete Påfrestande synförhållanden Starkt styrt och bundet arbete Fysikaliska Buller Vibrerande verktyg För varmt eller kallt klimat Heta ytor Heta vätskor Kemiska Slipdamm Svetsrök Lösningsmedel Syrefattig miljö Fuktskada Heta vätskor Psykologiska, social & organisatoriska Oklara förväntningar på arbetsinsats Ständiga snabba förändringar Våld och hot Stor arbetsmängd och högt tempo Ensamarbete fjärrstyrning Tekniska Trasig arbetsutrustning Borttaget skydd Snubbelrisker Arbete på hög höjd Hala golv Produktions störningar eller tryck Oordning Arbetsplanering Alla arbeten ska planeras så att de kan utföras i en sund och säker miljö. Planeringen behöver grunda sig på en riskbedömning. Det är viktigt att planera i god tid. Arbetet ska planeras så att olika verksamheter inte sammanfaller i tid och rum på ett sådant sätt att risk för ohälsa eller olycksfall uppkommer. Tidsplaneringen är särskilt viktig om byggtiden är kort i förhållande till arbetenas omfattning. 11

12 APD-plan Det kan vara lämpligt att upprätta en dispositionsplan för arbetsplatsen (APD-plan) när man planerar in t.ex. utrymme för bodar, verkstäder och upplag samt för förbindelseleder och transportanordningar. Det är viktigt att lösa hur man ska ta sig till alla platser där man behöver arbeta. Vägar för fordonstrafik ska separeras från leder för gående Arbetsberedning förebygger risker och fel Riskbedömning och riskanalys ger underlag Beställarens krav kan innehålla kvalitets kritiska moment som måste säkras Förebyggande insatser i form av väl genomtänkta arbetsberedningar är att bra sätt att informera alla som ska medverka vid olika arbetsmoment att göra rätt från början. Fångar upp materialleveranserna mm SBUF Arbetsmoment med nya metoder Arbetsmoment med nya material Arbetsmoment som organisationen inte har utfört tidigare Arbetsmoment där ev. tillrättande blir kostsamt SBUF 12

13 Vad skall beredas? Arbetsmoment med i identifierade risker Kritiska och styrande aktiviteter Arbetsmoment där det finns hårda tolerans och/eller kvalitetskrav Rätt från början med alla medverkan Samverkan med dem som delta och medverkar vid arbetsmomentet Arbetsledning och arbetslaget tillsamman Ofta återkommande aktiviteter Arbeten med särskilda arbetsmiljörisker SBUF SBUF Hur, när och varför? Arbetsberedningen kan vara muntlig (toolbox talk) Vis senare och farliga moment skriftlig Arbetsberedningen i förväg ger ofta bättre påverkan på slutresultatet Arbetet går att genomföra utan störningar Alla vet vad som gäller SBUF Människor Metod Material Maskiner Miljö Ref: SBUF Ansvarig & utrustning Åtgärd 13

14 Arbetsgång Läs igenom beskrivning, ritningarna, senaste utgåvor Vilka krav är det som gäller Klarlägg alla förutsättningar på plats Planera tillsammans Diskutera alternativ arbetssätt Arbeta enligt 5 M-principen Kontrollera tiden, materialflöden mm Notera beslutade åtgärder på blanketten Samverka Skapar delaktighet Alla kan påverka Förbättra informationen Bidrar till leveranser i tid Påverkar arbetsmiljön Förebygger fel, olyckor och skador SBUF Skyddsronder På en byggarbetsplats är det särskilt viktigt med regelbundna skyddsronder eftersom det sker ständiga och snabba förändringar med många risker. När byggandet pågår som aktivast kan det vara lämpligt att gå skyddsrond en gång i veckan och i övrigt med två eller tre veckors mellanrum. Om man använder checklistor som anpassats för olika riskområden, verksamheter eller utrustningar så underlättas skyddsrondsarbetet. I skyddsrondsprotokollet är det lämpligt att ta upp både förebyggande och avhjälpande åtgärder. Deltagare Platschefen tar initiativet och genomför ronden tillsammans byggmiljösamordnaren och lagbas / skyddsombud. Vid vissa tillfällen kan det vara aktuellt att hantverkare och sakkunnig/specialist inom ett visst område deltar. Kunden kan delta om så önskas speciellt vid tillfällen då normerande godkännande (kvalitetsrond) är aktuellt. Vid sådana tillfällen kan det vara aktuellt att även konsulter och projektörer deltar. 14

15 Dokumentation för framtida arbeten När arbetet avslutats ska byggherren ha en färdigställd dokumentation med information av betydelse för arbetsmiljön vid drift, underhåll, reparation, ändring och rivning av byggnaden eller anläggningen. Dokumentationen ska därför beskriva objektets konstruktion och utformning samt de byggprodukter som använts. Dokumentationen ska förvaras så länge byggnaden eller anläggningen finns kvar. Ref:SBUF 15

16 Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) AFS 2001:1 Alla företag är skyldiga att bedriva ett organiserat arbete för att förbättra arbetsmiljö för alla Vad är systematiskt arbetsmiljö? Att i det dagliga arbetet uppmärksamma både psykologiska och sociala förhållanden och arbetsmiljöfrågor av fysisk karaktär Att i dagliga arbetet fatta beslut och genomföra åtgärder så att de anställda varken skadas, blir sjuka eller får illa på annat sätt. Arbetsmiljöarbetet omfattar också arbetet som inte utförs på en fast arbetsplats, till exempel transporter och arbete i andras hem. Varför ska man ha systematiskt arbetsmiljö? Det leder till att risker i arbetet upptäcks och åtgärder i tid Det förebygger att arbetstagarna drabbas av olycksfall, sjukdom, stress eller andra negativa följder av arbetet. Det gör goda arbetsförhållande vilket kan minska sjukskrivningarna. Det ökar trivsel och engagemang i arbetet 16

17 Det minskar driftstörningar och kvalitetsförsämring Det leder till större ordning och reda i hela företag och ger ökat flyt i verksamheten. Det bidrar till en bra ekonomi i företaget. Det ger gott anseende och företaget kan lättare behålla och rekrytera personal. 17

18 18

19 Källor Arbetsmiljöverkets hemsida Prevent, 2009, Bättre arbetsmiljö 5:e upplagan. Prevent, 2008, Vägen till SAM systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljölagen (AML) och föreskrifter AFS finns på Arbetsmiljöverkets hemsida Andersson K, Gustafsson A & Nilsson F, 2009, Implementering av arbetsmiljölagens ändringar gällande från 09/01 på byggarbetsplatser, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping SBUF, 19