Dansens roll i skolan

Transkript

1 Dansens roll i skolan Dansens plats i undervisningen utifrån pedagogers intresse och erfarenhet Carolina Molberg & Amanda Åhman Examensarbete GO högskolepoäng Datum: Handledare: Åsa Tugetam Examinator: Jonas Ahnesjö

2 Abstract Dans har länge funnits inom ämnet idrott och hälsa i mer eller mindre utsträckning. Hur mycket utrymme dansen får och även utformningen av undervisningen ser olika ut, trots det att lärarna utgår ifrån samma styrdokument. I vår studie kommer vi se på området dans utifrån lärares intresse och erfarenheter och om detta påverkar i vilken grad dansen får utrymme i undervisningen. Studien syftar även till att se hur dansundervisningen påverkats i och med övergången till Lgr 11. Utgångspunkten i teorin kommer vara läroplansteori, alltså hur man kan tolka läroplanen utifrån olika förutsättningar. Lärare tolkar läroplanen och utformar undervisningen efter sina egna erfarenheter och kunskaper. Den sociala inlärningsteorin handlar om observationer och det som eleverna tar efter från läraren. Metoden som används i studien är en kvalitativ metod och inom denna ram föll valet på att genomföra intervjuer. Fem lärare i en medelstor stad i sydöstra Sverige deltog i studien. Det som framkommer i studien är att lärarna har olika intressen och erfarenheter av dans. De har olika åsikter om hur de ser på begreppet dans och även hur de ser på den nya läroplanen. Kopplingen mellan lärarens erfarenheter och intressen gentemot dansen roll i undervisningen blir tydliga i denna studie. Övergången mellan Lpo 94 och Lgr 11 har tydligt visat sig vara positiv i flera bemärkelser. Nyckelord: Dans, skolan, idrott, hälsa, Lgr 11, Lpo 94, intresse, erfarenheter 4

3 Innehållsförteckning Innehåll Förord... 6 Inledning... 7 Syfte och frågeställningar... 8 Tidigare forskning... 9 Vad är dans?... 9 Varför dans i skolan?... 9 Hur se målen ut för dansundervisningen med Lgr11 i jämförelse med tidigare läroplaner? Teoretiskt perspektiv Läroplansteori Social inlärningsteori Metod Val av metod Urval Urvalskriterier Genomförande Etiska aspekter Reliabilitet och validitet Metodkritik Resultat Presentation Innebörden av begreppet dans Intresse och erfarenheter Undervisningens utformning Lpo 94 och Lgr Analys Definitionen av dans inom ämnet idrott och hälsa årskurs Förändringar i dansundervisningen en jämförelse mellan Lpo 94 och Lgr I vilken utsträckning påverkas undervisningens utformning av lärarens intresse och erfarenhet av dans? Diskussion Dans inom ämnet idrott och hälsa årskurs Intresse och erfarenheter Utformning av dans i ämnet idrott och hälsa Förändringen från Lpo 94 till Lgr Fortsatt forskning Litteraturförteckning... 30

4 Förord Denna studie tog fart då vi var ute på verksamhetsförlagd utbildning och sett att dans inom idrott och hälsa var sparsamt förekommande. De var också så att pedagogerna la över ansvaret för dansundervisningen på oss studenter. Därför ville vi ta reda på vad detta beror på, om det har med lärares intresse och erfarenheter att göra. Vi vill passa på att tacka vår handledare som funnits med under hela resan även de lärare som ställt upp på intervjuer utan er hade det inte blivit någon studie. Växjö, den 6 januari

5 Inledning I skolinspektionens granskning (2012) har de sett att mest förekommande områden inom ämnet idrott och hälsa är lek och bollspel. Inom området dans har de svårt att se om eleverna ges förutsättningar att nå målen. Eleverna ska få möjlighet att ta del av allt innehåll i kursplanen vilket skolinspektionen är tveksam till om de får i dagsläget. Utgångspunkten i studien är hur lärares intresse och erfarenheter speglas i undervisningen inom idrott och hälsa. Ängquist (2006) menar att undervisningen utformas efter detta, men Linde (2012) påpekar att även läroplanerna spelar en viktig roll. Dansområdet har idag fått utrymme i undervisningen och detta menar Wigert (1993) för att dans skapar kroppsmedvetenhet hos eleverna. Dans kan definieras som gemenskap och glädje men även som ett redskap för att träffa nya människor (Westergren, 2006). Att kunna röra sig i takt till musik och anpassa sina rörelser ger ökat självförtroende, det kan även gynna eleverna i andra idrotter (Huitfeldt, 2010). 7

6 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är dels att undersöka hur dansundervisningen i årskurs 1-6 ser ut, dels att undersöka om lärarnas intressen och erfarenheter påverkar dansundervisningen och i vilken utsträckning dans förekommer i ämnet idrott och hälsa. Vi kommer att ta reda på hur läroplansutvecklingen har sett ut från Lpo 94 till Lgr11. Samt hur lärarna definierar ordet dans. Dessa frågeställningar kommer vara centrala i vårt arbete: Hur definieras dans inom ämnet idrott och hälsa? Hur har undervisningen i dans förändrats från Lpo 94 till Lgr 11? I vilken utsträckning påverkas undervisningens utformning av lärarens intresse och erfarenhet av dans? 8

7 Tidigare forskning Vad är dans i skolan? Dansen är en världsomspännande, mänsklig aktivitet och uttrycksform som återges i några av det mest kända och upptäckta grottmålningar och stenristningar. Dans ingick i de ritualer som människorna hade och har alltid varit en del av människors liv, detta kanske är en av människolivets tidigaste konstnärliga yttringar (Ericson, 2000). Ordet dans kan definieras som gemenskap, ett redskap att träffa andra människor, men det kan också vara ett sätt för individen att lyckas och känna framåtanda (Westergren, 2006). Lundvall och Meckbach (2007) beskriver dans som rörelser till melodi och rytm, där rörelser kommer till uttryck i en angiven form. Men det är svårt att ange vad dans egentligen är eftersom dans som rörelsekultur sträcker sig över världen (Lundvall & Meckbach, 2007). Dans har haft en betydande roll för människan genom tiderna både det socialt och det kulturellt, trots att människor alltid har varit intresserade av musik är dans ett svårt moment att lära ut i skolan (Huitfeldt m.fl. 2010). En orsak enligt Huitfeldt (2010) är att eleverna kan känna sig försvarslösa. Lärare bör därför lägga stor tyngd vid att fundera över metoderna i dansundervisningen. Goda kunskaper i dans kan gynna eleverna i andra idrotter, där de behöver använda sig av rytm och rörelse. Det ger även ett bra självförtroende att kunna röra på sig i takt till musik (Huitfeldt m.fl. 2010). Varför dans i skolan? I svenska skolan har dansundervisningen haft under en längre tid en mer tillbakadragen roll, förr hade dans en väldigt liten roll i skolundervisningen inom ämnet idrott och hälsa, nästan obefintlig. Orsaken till att barn behöver lära sig dans kan ha många aspekter, som till exempel att föra en tradition vidare, utbilda sig för en yrkesverksamhet eller hjälpa barn med deras personliga utveckling (Boman, 1993). Dansen leder till bättre psykisk och fysisk hälsa, och till skillnad från andra fysiska aktiviteter förmår dansen förena kropp och själ, känsla och tanke (Ulvros, 2006:28). 9

8 Dans är nyttigt för eleverna, då den utvecklar motoriken, ger koordinationsförmåga, snabbhet, balans och stärker kroppsmuskulaturen. Detta kan i sin tur leda till god hållning, snabba rörelsesvar och en positiv självbild hos eleverna. I lekar och danser är det bra att man veta var man har sin egen kropp och kunna behärska den. Genom att låta eleverna dansa så kan deras kroppsmedvetenhet stärkas (Wigert, 1993). Enligt Wigert (1993) är dans stimulerande för eleverna för att de kan utforskaromvärlden genom dansen och det är ett inspirerande och produktivt sätt att skapa förståelse och umgås med sin omgivning. Dansen är viktig i undervisningen för det sker i ett socialt sammanhang mellan eleverna, man har dansundervisningen i grupp och genom att ta varandras händer och dansa tillsammans samt finna den glädje som finns i dansen har en central social betydelse. Eleverna lär sig dels att ta hänsyn till sina klasskompisar, iaktta och dela med sig av sina kunskaper till varandra och dra lärdom av varandra. Dansen är en del av det kulturarv som varje människa oberoende på kön, klass och kroppskonstitution har rätt till (Wigert, 1993). Sjöstedt Edelholm och Wigert (2005) skriver att dansundervisningen i skolan ser olika ut beroende på vilken elevgrupp det är, då det förekommer skillnader både färdighetsmässigt och åldersmässigt. Dansen är obligatorisk i skolan undervisning och bör därmed lägga vikten på danslusten, glädjen och gemenskapen. Hur ser målen ut för dansundervisningen med Lgr11 i jämförelse med tidigare läroplaner? Skolinspektionen har observerat olika skolor runtom i Sverige och de har sett att rörelse är prioriterat. Lärare lägger större del av tiden på olika lekar, spel och idrotter, lek och bollspel är det vanligast förekommande i undervisningen. De har även granskat i vilken utsträckning lärare har undervisning i bland annat dans och rytmik. Det har inte visats så tydligt om och hur eleverna får chans att nå de mål som finns gällande dans och rytmik (Skolinspektionen, 2012). Det står i kursplanen för idrott och hälsa att det ska finnas dans i undervisningen trots detta påträffas det inte i så stor utsträckning. De orsaker som kan ligga bakom detta är till exempel: elevernas förhoppning på idrottens innehåll, bristande kompetens hos lärare eller tidsbrist (Lundvall & Meckbach, 2007). 10

9 Lpo 94: De strävansmål som finns i Lpo94 för området dans är: Får inblick i idrottens och friluftslivets historia samt lär känna olika former av lekar, danser och idrottsformer i olika kulturer (Skolverket, 1994). Utvecklar och fördjupar sin rörelseförmåga och lust att röra sig samt stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap (Skolverket, 1994). Målet som eleverna ska ha uppnått i slutet av femte skolåret i området dans enligt Lpo94 är: Behärska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskontroll samt kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik (Skolverket, 1994). Lgr 11: I läroplanen Lgr11 står det i förmågorna att eleverna ska: Röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang (Skolverket, 2011:51) Målen från det centrala innehållet som eleverna ska ha uppnått i slutet av sjätte skolåret i området dans enligt Lgr11 är: Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik (Skolverket, 2011:52). Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik (Skolverket, 2011:52). Linde (2012) skriver i sin bok att Lgr11 är relativt lik Lpo94 men det finns en del saker som skiljer läroplanerna åt. En skillnad är att det finns strävansmål och mål att uppnå för eleverna i Lpo 94. I Lgr11 däremot finns enbart det centrala innehållet, som beskriver vad lektionerna ska innehålla. Även betygssystemet är nytt i Lgr11, i läroplanen 2011 finns det en sexgradig skala från A-F medan i Lpo94 fanns det en fyrgradig skala från MVG-IG. Tidigare fick eleverna betyg från årskurs åtta och idag får de från årskurs sex. Lgr11 ger uttryck för en strävan om tydliga riktlinjer av kunskapskraven. Den målstyrning som fanns i Lpo94 har övergetts och nu har kursplanerna övergått till att vara mer innehållsstyrda. Lärarna har fortfarande, trots övergången från Lpo94 till Lgr11, möjlighet att välja innehåll, arbetssätt och sätta sin egen prägel på undervisningen (Linde, 2012). Pennföringen har tydligare uppmaningsform och i inledningsavsnitten finner vi klara uppmaningar om vad alla som arbetar i skolan, lärare och rektor ska. Läroplanen pekar mer med hela handen (Linde, 2012:142). 11

10 Teoretiskt perspektiv I skolan möts elever med olika sociala och kulturella bakgrunder, men även med olika motivationsgrad. Idrottslärare har i regel stora grupper och måste se till att alla är aktiva och engagerade i dansen (Sjöstedt Edelholm, 2004). I kursplanen för ämnet idrott och hälsa står det tydligt att dans ska ingå i undervisningen genom följande: Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik (Skolverket 2011:52). Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik (Skolverket 2011:52). Hur dansundervisningen utformas beror till stora delar på lärarens intresse och erfarenhet av dans (Ängquist, 2006). Inom dansundervisningen är det viktigt att som pedagog kunna visa både kroppsligt och verbalt för att ge eleverna bättre möjligheter att lyckas. Genom tydliga instruktioner inspireras eleverna och det ger dem motivation (Sjöstedt Edelholm & Wigert, 2005). Det behöver inte vara idrottsläraren som genomför undervisningen i dans utan den kan överlåtas till klasslärare och fritidspedagog, med intresse och kunskap för dans. Har skolan inte idrottslärare som klarar att undervisa i dans har det sedan några år tillbaka även funnits möjlighet att hyra in en danspedagog, vilket en del skolor tar tillvara på (Ängquist, 2006). Läroplansteori Linde skriver Läroplansteori handlar om vad som väljs ut som giltig kunskap att lära i skolan och vilka mekanismer som verkar på skilda nivåer i systemet för att vissa innehåll lyfts fram (2012:100). Hur man får lägga upp undervisning regleras av de styrdokument man tagit fram på politisk nivå. Lärare har rätt att utforma undervisningen inom styrdokumentens ramar (Englund, 2005). Traditionellt har det inte lagts vikt på några speciella samhällskrav då det kommer till läroplansteori. Det har inte funnits resurser att ta reda på varför vissa faktorer påverkar urvalet i läroplanen mer än andra. Under 1960-talet och framåt har man dock insett att det finns flera faktorer som påverkar innehållet och skolinspektionen studerar nu undervisningen ute i verksamheten. Läroplansteorin har studerats utifrån observationer på skolorna för att få en bild av hur innehållet ser ut. Hur lärare sedan utformar undervisningen varierar beroende på ämne (Linde, 2012). En central fråga inom läroplansteorin är hur pedagoger kan 12

11 ordna sin kunskap så att de sedan kan lära ut den (Lundgren, 1981). I en del ämnen har pedagogerna en gemensam uppfattning om vilka begrepp och teorier som känns relevanta. Vilket urval pedagogerna gör i undervisningen kan skilja mellan då läroplanen tolkas olika (Linde, 2012). Ramfaktorteorin handlar om att tiden som läraren har för tolkning av läroplanen, elevantal i klassen och material, detta kan alla påverka hur undervisningen blir. Det kan även vara så att de ramar som finns när det gäller läroplan och betyg spelar en stor roll i vilket handlingsutrymme lärare har (Linde, 2012). I läroplanen finns föreskrifter gällande alla ämnen som ska undervisas, olika tidsplaner för varje ämne, de mål som ska finnas med och vad som ska ingå i ämnet. Läroplanen kan ses som riktlinjer som arbetats fram för att få en utveckling hos barnen. Som pedagog finns frihet att tolka läroplanen i olika utsträckning beroende på ämne. En del ämnen som matematik och språk är avgränsade medan andra ämnen som historia, geografi och idrott lämnar större utrymme för tolkning (Linde, 2012). Linde (2012) skriver att lärarnas register har studerats och det finns det potentiella registret, det är läraren som anpassar undervisningen efter sin bakgrund, sina erfarenheter och den kunskap han har. Kan läraren till exempel bugg så undervisas de och inte foxtrot där kunskapen brister. Ju bredare det potentiella registret är desto mer undervisning kan man utforma och genomföra själv. Stoffregistret är det innehåll pedagogen har i sina lektioner och sedan hur det används i praktiken. Är lärare trygg i sin roll kan den byta ut innehållet efter klassens olika förmågor. Allt detta hänger ihop i hur pedagogen använder de erfarenheter och kunskaper för att utföra undervisning som passar sina elever (Linde, 2012). Det innehåll som står med i läroplanerna är ett urval av kunskap som bestämts på politisk nivå att eleverna ska lära sig, men allt kan inte tas med och läras ut (Linde, 2012). För att det urval som finns i läroplanen ska kunna undervisas i på bästa sätt behöver det ordnas i olika teman uppdelade under perioder. Från början är det staten som bestämmer innehåll i våra styrdokument och de har även ansvar för att se till så de följs ute i verksamheten. Det är lärarna som väljer hur de ska utforma undervisningen utifrån läroplanen och också vad som förväntas av eleverna. I och med pedagogers olika bakgrund, erfarenhet och kunskap kommer urvalet i undervisningen inte att vara på samma sätt i alla verksamheter (Linde, 2012). Många pedagoger inom ämnet idrott och hälsa är eller har varit aktiva inom idrotten och detta kan speglas i 13

12 vilka aktiviteter som förekommer mest i undervisningen (Skolinspektionen, 2012). Skolinspektionen kom fram till att om undervisningen inte tar sin utgångspunkt i läroplan och kursplan innebär det att lektionsinnehållet har andra utgångspunkter och alltså kan variera mellan olika lärare och olika skolor. Detta står i motsats till elevens rätt till en likvärdig undervisning (Skolinspektionen, 2012). Social inlärningsteori Social inlärningsteori handlar om direkta erfarenheter elever och lärare har med sig, men även indirekta erfarenheter spelar en stor roll i utvecklingen (Hwang & Nilsson, 2010). Genom att observera vad någon annan utför rörelser kan eleverna att lära sig hur de ska röra sig till musiken. En hänvisning som styrker detta är att barn gör inte som du säger utan som du gör (Hwang & Nilsson, 2010). Eleverna tar efter lärarens beteende, om en lärare är lugn och trygg med sig själv kommer detta att smitta av sig på eleverna. Om läraren skulle vara aggressiv i undervisningen kommer även detta smitta av sig på eleverna(hwang & Nilsson, 2010). Eleverna har möjlighet att göra ett urval på vad de vill ta efter av de observerade rörelserna. Det handlar mycket om att tro på sin egen förmåga och uppträda med ett visst självförtroende. Lärare behöver ha självförtroende och kunskap om det som ska läras ut för att kunna utveckla eleverna så att de kan nå de mål som är uppsatta. Genom att ha mål att uppnå kommer elevernas självförtroende öka när de når dit. Detta ställer dock krav på läraren, att sätta rimliga mål som eleverna kan klara (Jensen, 2011). 14

13 Metod Val av metod Den metod som används i arbetet är den kvalitativa metoden som syftar till att skapa sig en förståelse för hur lärare ser på dans och vilken erfarenhet de har. Den kvalitativa metoden hjälper till att samla in beskrivande data (Hassmén & Hassmén, 2008). Bryman (2011) delar uppfattning men Hassmén & Hassmén att det handlar om förståelse vilket kommer genom diskussion och samtal. I den kvalitativa metoden används semistrukturerade intervjuer, detta betyder att frågorna är lika för alla som intervjuas och det är öppna frågor för att varje person ska kunna svara utifrån sina intressen och erfarenheter (Trost, 2010). Frågorna var av hög grad standardiserade, vilket innebär att det var lika frågor för alla respondenter och de togs upp i liknande ordning för alla. Användningen av standardiserade frågor gör det enklare att se likheter och samband. Strukturering användes i låg grad då frågorna inte hade bestämda svar, utan var till viss del öppna för tolkning (Patel & Davidson, 2011). Det ställs öppna frågor som ger utförliga svar. Denna metod medför ett rikt material med mönster och mycket intressanta upptäckter genom intervjuer (Trost, 2010). Urval Fem idrottslärare valdes ut på tre olika skolor i en medelstor stad. Lärarna var okända för oss. Samtliga arbetar på 1-6 skolor belägna i medel- och överklassområden. Två kvinnor lärare och tre män lärare intervjuades. Hassmén & Hassmén (2008) skriver att genomförandet en kvalitativ studie ska ske med personer som kan ge värdefull data inom det område man studerar. Bryman (2011) talar om ett målinriktat urval och det innebär att de som väljs ut ska överensstämma med det studien vill ta reda på. Därför är studien fokuserad på lärare inom ämnet idrott och hälsa. Trost (2010) menar på att få intervjuer ska genomföras, för att han anser att för många intervjuer ger för mycket material att arbeta med. Detta har tagits hänsyn till och fem personer intervjuas vilket anses vara ett bra antal för tillräckligt med data. 15

14 Urvalskriterier Lärarna i studien ska ha lärarutbildning och även någon utbildning inom ämnet idrott och hälsa. De bör även ha erfarenhet av arbete med såväl Lpo94 som Lgr 11, detta för att få svar på frågeställningen. Lärarna ska arbeta på låg- och mellanstadiet och då inom idrott och hälsa. Genomförande Inledningsvis tog vi kontakt med olika skolor via mail. Sedan vidare kontakt med idrottslärare och informerade om vår studie och hur lång tid intervjun skulle ta. Intervjuerna bokades in under två veckors tid. Frågor sammanställdes utifrån vårt syfte och den litteratur vi läst in oss på. Vi valde att inte skicka ut några frågor i förväg utan bara informera om vad studien handlar om, detta för att de som ska intervjuas inte ska hinna tänka ut svar som de tror att vi vill höra eller prata ihop sig på skolan. Åkte sedan ut till skolorna och intervjuade dem var för sig förutom lärare ett och två då de hade all undervisning tillsammans. Intervjuerna tog mellan 7-15 minuter och vi kände att det var tillräckligt för att få ut den information som var relevant för vår studie. Vi spelade in varje intervju och var noga med att påpeka att det kommer vara anonymt. Varje intervju tog plats i små grupprum vilket gjorde de enkelt att samtala. Vi var båda med på alla utom den sista som bara en av oss genomförde. Etiska aspekter Frågorna kring de etiska aspekterna rör anonymitet, integritet, frivillighet och konfidentialitet för de som är inblandade i studien. Viktigt att informera de deltagande om undersökningens syfte, vad som förväntas av dem. Det krävs att informera att studien är frivilligt och att de kan avbryta när de vill. Det krävs således samtycke från de som ska delta och att de känner att de bestämma själva över sin medverkan. Deltagarna ska informeras om att alla uppgifter kommer behandlas med konfidentialitet. Det underlag som samlas in i undersökningen får endast användas i studien och inga namn kommer att nämnas (Bryman, 2011). Reliabilitet och validitet Reliabilitet är att ha förbestämt de man ska göra och inte gör något impulsivt. Som intervjuare bör frågan ställas på samma sätt och situation ska se lika ut. Reliabilitet bygger på kvantitativa studier (Trost, 2010). Reliabilitet innebär att man har frågor som handlar om mätning och hur tillförlitliga de är (Bryman, 2011). Hassmén & Hassmén (2008) menar att validitet hand- 16

15 lar om att det som studeras är verklighetsförankrat och att lyckas få fram det studien handlar om med hjälp av frågorna. Bryman (2011) menar att validitet handlar om frågorna som ställs för att få svar kring ett begrepp. Att inhämta information som är relevant till ämnet. Metodkritik En del som vi ser kritiskt på är intervjun med lärare ett och två då vi intervjuade båda tillsammans. Vi skulle kanske kunnat få ett annat resultat om man pratat med dem var för sig. Men då de hade all undervisning tillsammans kände vi att det var ett bra alternativ att intervjua de tillsammans. Hade man skickat ut frågorna till respondenterna innan intervjun hade man kanske fått mer utförliga svar men inte det spontana. De hade då fått tid att tänka igenom frågorna och kanske då gett oss svar de tror vi ville höra. Därför valde vi att inte skicka ut frågorna då ville ha impulsiva svar som vi tror speglar verkligen mer. Att man är två som kommer och intervjuar kan för vissa bli en jobbig situation då man får fler ögon på sig, men i de samtal vi hade kändes det som att respondenterna var trygga och lugna. Men man kan ha i åtanke att det kan vara jobbigt då de som ställer frågor är en mer. Man kan även ha med i åtanke att alla respondenter är ifrån samma stad och vi hade bara fem intervjuer. Resultatet hade troligtvis sett annorlunda ut om vi hade haft 20 eller fler intervjuer. På samtalen pratades det om Lpo 94 och man kan ha med i åtanke när man ställer en fråga om tidigare styrdokument i detta fall att alla respondenter kanske inte arbetat med det. Men i vårt fall hade alla varit lärare från Lpo 94 till Lgr 11 så alla var medvetna om läroplansändringen. Studien har en grund i validitet då ämnet är verklighetsförankrat och informationen som inhämtades var relevant för studien. 17

16 Resultat Presentation Lärarna som deltog i undersökningen arbetar samtliga på 1-6 skolor. Skolorna är belägna i en medelstorstad i södra Sverige. Samtliga lärare är utbildade inom idrott och hälsa på olika nivå. Respondenterna har arbetat minst fem år som lärare. Lärare 1: Kvinna under 30 år med årskurs 1-6 utbildning. Behörig idrottslärare upp till årskurs 9. Undervisar i årskurs 1-6. Lärare 2: Man runt 30 år med årskurs 1-6 utbildning. Behörig idrottslärare upp till gymnasiet. Undervisar i årskurs 1-6. Lärare 3: Man runt 30 år med fritidspedagogutbildning där han läst 10 hp idrott och hälsa. Genom lärarlyftet har han läst 30 hp därmed behörig upp till årskurs 6. Undervisar i årskurs 1-3. Lärare 4: Man över 30 år med årskurs 1-7 utbildning. Läste då 20 poäng idrott och hälsa. Undervisar i årskurs 5-6. Lärare 5: Kvinna över 40 år som gått lärarutbildning med poäng i idrott och hälsa. Undervisar endast i en årskurs 1. 18

17 Innebörden av begreppet dans Begreppet dans kan vara svårt att definiera, lärarna är alla överens om att dans kan ses som rörelse till musik. Lärare 1 påpekar att rörelse till musik inte behöver benämnas som dans för att få med hela gruppen då begreppet dans kan skapa rädsla i gruppen. Majoriteten av respondenterna förknippar dans med takt och rytm till musik. Här menar de på att takt och rytm kan arbetas med inom andra områden än dans. Lärare 4 menar att träna takt och rytm har man nytta av det i andra idrotter. Det är stort [ ] det kan vara allt från rörelse till musik och nu har jag alla i årskurs 1 och då försöker jag lägga en grund redan här. Takt och rytm vill man få in så vi har dansat jenka och klappdanser. (Lärare 5) Intresse och erfarenheter Tre av lärarna har inte erfarenheter av dans sedan tidigare mer än från sin egen skoltid. Två av dem har utövat eller utövar dans på fritiden och anser att det är en tillgång i undervisningen. Intresset för dans varierar stort mellan lärarna. Trots brist på erfarenheter och intresse hos majoriteten säger lärare 1: Jag har alltid varit positiv till dans och aldrig tyckt det varit tråkigt. Fyra av lärarna delar en positiv uppfattning till dans i idrottsundervisningen. Lärare 3 är dock ett undantag för han har inte haft någon dans tidigare och orsaken till detta är att han har varit för dålig på dans, inte vågat och velat. Undervisningens utformning Utformningen av dans inom ämnet idrott och hälsa varierar stort mellan respondenterna. Det handlar om allt ifrån traditionella danser till mer moderna. Undervisningen kan innehålla danstema, dansdagar eller färdiga material att hämta. Det har visat sig att lärarna använder sig av resurser utifrån till exempel att hyra in instruktörer inom olika dansgenrer. Lärare 1 och 2 jobbar med dansveckor tre gånger per termin men det förekommer mycket dans i form av uppvärmning. Lärare 2 utrycker följande: Det beror lite på syfte för ibland så kanske de inte är danstema utan samarbetstema. Då kör vi kanske linedance och har sagt innan lektionen att vi ska köra samarbete så vi lurar in dem lite. Tre av lärarna upplever att det uppstår en rädsla när eleverna hör ordet dans därför använder de knep som att benämna dans med andra uttryck. Två av lärarna anser sig osäkra på grund av dåliga erfarenheter och väljer därför att inte ge 19

18 dans tillräckligt med utrymme i undervisningen. Lärare 5 anser att god stämning och glädje är en förutsättning för att skapa intresse för dans. På två av de tre skolorna i studien existerar inte någon form av samarbete mellan idrottslärarna. Var och en sköter sin egen undervisning vare sig man har kompetens eller inte. Dock har två av fem respondenter har stort intresse och tidigare erfarenheter av dans vilket medför att de klarar att utforma undervisningen på egen hand. Lärare 1 och 2 arbetar på en av skolorna och genomför all undervisning tillsammans. Undervisningen verkar se väldigt olika ut mellan idrottslärarna på dessa skolor. Lärare 4 tror att det skiljer sig mer mellan olika skolor än vad de skiljer sig mellan lärare på samma skola. Lpo 94 och Lgr 11 Fyra av respondenterna anser att målen inom idrott och hälsa har blivit tydligare kunskapskrav i och med Lgr 11. Undervisningen menar de inte har förändrats sedan Lpo 94 men på en av skolorna säger man att Lgr 11 passar dem bättre för att det finns tydligare mål att följa. Den största skillnaden mellan läroplanerna är kunskapskraven och då att man kan anpassa sina rörelser till takt och rytm. Men även i danser för att de ska kunna göra det måste man ju få testa på de genom flera olika danser. (Lärare 1) I och med att det står tydligt i Lgr 11 att det ska handla om takt och rytm har flera av lärarna börjat värma upp med musik där takt och rytm ingår i flera områden än dans. Innan har det handlat om kultur och speciella danser som ska utövas men nu är det rörelse och att hitta takt och rytm. Det handlar om vad jag ska kolla på mer än vad jag ska undervisa i. Dansen har alltid funnits med. Det har varit mer inriktat på att man ska lära sig vissa danser utifrån kultur men nu är det inte så på samma sätt utan det är fokus på rörelse, hitta takt och rytm istället. (Lärare 4) Tidigare med Lpo 94 menar en två av lärarna att olika danser bockades av när de var gjorde, men lärarna tittade inte på utförandet, vilket skiljer sig från Lgr 11 där det fokuseras på rörelser. Största skillnaden, menar tre pedagoger, är att kunskapskraven har kommit vilket de anser 20

19 gör det lättare att se alla elever. De påpekar även att eleverna enkelt kan ta del av målen som finns och kan med kunskapskravens olika nivåer även vara med och göra en självbedömning. Lärare 5 anser att bedömning är onödigt så länge alla utvecklas och har roligt. Lgr 11 ger utrymme för tolkning då det står rörelser, takt och rytm till musik och inte specificerat vilka danser som bör utövas. Lärarna anser att det finns utrymme för fri tolkning av vad undervisningen bör innehålla. På ena skolan utövas danser som bugg, vals och linedance och på en annan skola afrikansk dans och klapplekar. I och med den fria tolkningen har lärare 3 valt att ge dans ett litet utrymme i undervisningen men samtidigt anser han att det ska få plats. Han menar att det fått en tydligare roll med Lgr 11 men trots detta förekommer det ytterst sällan i hans idrottsundervisning och detta på grund av tidigare erfarenheter. 21

20 Analys Definitionen av dans inom ämnet idrott och hälsa årskurs 1-6 I resultatet framkommer att samtliga lärare definierar dans i undervisningen som rörelser till musik men även takt och rytm till musik. Westergren (2006) definierar ordet dans som gemenskap och ett redskap att träffa andra människor. Medan Lundvalls och Meckbachs (2007) uppfattning mer stämmer in på det som lärarna tänker kring dans. Alltså rörelse till melodi och rytm, där rörelse kommer till uttryck. Lärarna känner att begreppet dans inte kan användas då eleverna förknippar det med rädsla, därför väljer lärarna att benämna ordet dans som rörelse till musik. Enligt Huitfeldt (2010) kan dans vara svårt moment att lära ut detta för att eleverna känner sig försvarslösa och rädda. Det som kännetecknar undervisningen menar Lundgren (1981) är vilken kunskap pedagogerna har och hur de sedan lär ut den. Huitfeldt (2010) anser att goda kunskaper i dans kan bidra till utveckling inom andra idrotter och det håller en av lärarna med om som påpekar att eleverna har nytta av dansundervisningen i andra idrotter. I Lgr 11 står det att eleverna ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang (Skolverket, 2011:51). Förändringar i dansundervisningen en jämförelse mellan Lpo 94 och Lgr 11 Båda läroplanerna har haft föreskrifter gällande vilka ämnen som ska undervisas, tidsplaner för varje ämne, mål som ska finnas med och vad som ska ingå i varje ämne (Linde, 2012). Det som har ändrats i övergången mellan läroplanerna Lgr 11 och Lpo 94 är målen för dans och vad som ska ingå i undervisningen. Trots att det har skett en övergång till en ny läroplan menar Linde (2012) att lärarna fortfarande har möjlighet att påverka undervisningen och sätta sin egen prägel. Det lärarna anser är den största förändringen från Lpo 94 till Lgr 11 är att det har kommit kunskapskrav istället för strävansmål. Detta anser våra respondenter gör det tydligare hur man ska utforma undervisningen. Numera får eleverna betyg från och med årskurs sex (Linde, 2012). Lärarna i studien menar att eleverna enkelt kan ta del av målen i och med att kunskapskraven är tydligt nivåanpassade. Lärarna säger även att eleverna kan vara med och göra självbedömning, vilket anses som positivt. 22

21 I och med de olika nivåerna i kunskapskraven så är det lätt för eleverna att kunna självvärdera och självreflektera om de verkligen anpassar sina rörelser till takt och rytm. (Lärare 1) Inom den sociala inlärningsteorin menar Jensen (2011) att eleverna måste ha mål att arbeta mot för att bli motiverade vilket kan kopplas till det lärarna säger i studien om att eleverna kan få vara med och självbedöma sig för att öka motivationen (Jensen, 2011). Läroplanen har riktlinjer i form av kunskapskrav, vilket ska medföra en utveckling hos barnen (Linde, 2012). Enligt Lgr 11 ska det att undervisningen innehålla takt och rytm. Resultatet visar att lärarna har börjat använda musik inom flera områden och inte enbart i dansundervisningen som uppvärmning på lektionerna. I Lpo 94 har lärarna känt att de gjort speciella danser och sedan bockat av dem, men inte tittat på hur utförandet såg ut. Detta för att lärarna i studien känner att Lgr 11 fokuserar på hur rörelser utförs och inte vilka danser som förekommer i undervisningen. Skolinspektionen (2012) säger dock att det inte åskådliggjorts så tydligt om och hur eleverna får möjlighet att nå de mål som finns uppsatta. I resultatet anser majoriteten av lärarna att den nya läroplanen ger mer utrymme för tolkning, då det står rörelser, takt och rytm till musik och inga specifika danser nämns. Detta gör att undervisningen inom dans skiljer sig på de skolor lärarna arbetar på. Det förekommer allt från bugg och vals till afrikans dans och klapplekar. Linde (2012) skriver det är lärarna som bestämmer hur undervisningen i dans ska utformas och vilka uppgifter de ger till eleverna (Linde, 2012). Dansen kan få ett mindre lektionsutrymme och med den fria tolkningen som finns, vilket förekommer hos en av lärarna i studien. Undervisningen kan se varierande ut då lärare har olika traditioner, vilket kan påverka valet av vad som finnas med på lektionerna (Linde, 2012). En av lärarna i undersökningen anser att bedömning är onödigt så länge alla elever har roligt. Sjöstedt Edelholm m.fl. (2005) menar på att vikten ska läggas på danslusten, glädjen och gemenskapen. 23

22 I vilken utsträckning påverkas undervisningens utformning av lärarens intresse och erfarenhet av dans? Utifrån resultatet kan det ses att det flesta av lärarna inte har några tidigare erfarenheter av dans, mer än från sin egen skoltid. De som har utövat eller utövar dans på sin fritid anser att det kan vara en tillgång i undervisningen inom idrott och hälsa. Intresset varierar också mellan lärarna i studien då de som utövar dans har ett större intresse, men man kan se att de andra lärarna ändå ställer sig positiva till dans. Dock finns det undantag hos en av respondenterna, då läraren anser sig vara dålig på dans och inte har något större intresse för det. Läroplanen har mål som ska uppnås och utifrån dem har man som pedagog frihet att tolka hur undervisningen kan läggas upp och det gör lärarna efter sina erfarenheter och intressen (Linde, 2012 & Ängquist, 2006). I den sociala inlärningsteorin skriver Hwang och Nilsson (2010) att det handlar om direkta och indirekta erfarenheter hos lärare och elever, detta påverkar utvecklingen. De skriver även att observationer är en viktig del i undervisningen då eleverna tar efter det som läraren gör eller förmedlar. Detta ses som relevant då lärarna i studien har olika erfarenheter, kunskap och inställning till dans och alla delar bidrar i olika grad till utveckling hos eleverna. Har man dåliga erfarenheter och kunskaper så kan detta förmedlas till eleverna och då tappar eleverna motivationen till att utvecklas (Hwang & Nilsson, 2010). Utformningen av dansundervisning inom ämnet idrott och hälsa varierar mellan respondenterna och det framkommer i resultatet, då det kan handla om traditionella danser eller mer moderna danser. De lägger upp undervisningen på olika sätt, antingen genom danstema, dansdagar eller färdigt material. Lärarna i studien använder sig även av resurser utifrån, som att hyra in dansinstruktörer inom olika dansgenrer. Ängquist (2006) påpekar att det sedan några år tillbaka har funnits möjligheter att hyra in kompetenta danslärare, då idrottsläraren själv inte klarar av att hålla i undervisningen inom dans. I idrottsundervisningen menar lärarna att det är lättare att benämna dans med andra uttryck som till exempel rörelse till musik. De upplever att ordet dans medför en rädsla hos eleverna vilket kan göra eleverna mindre motiverade. Det kan även vara rädsla hos läraren själv på grund av tidigare erfarenheter och detta kan smitta av sig på eleverna. Sjöstedt Edelholm och Wigert (2005) anser att eleverna blir inspirerade genom tydliga instruktioner och om läraren 24

23 kan visa både kroppsligt och verbalt ger det eleverna större möjligheter att lyckas. Jensen (2011) menar att eleverna gör ett urval från observationer vad de tar efter och detta kopplas till resultatet då några av lärarna utövar dans och kan visa på ett lätt och motiverande sätt medan en del inte själva är motiverade och då kan det få en negativ effekt hos eleverna. På grund av dåliga erfarenheter hos pedagogen kan det dels vara svårt att motivera eleverna och dans får inte tillräckligt med utrymme i undervisningen. Huitfeldt (2010) menar att det ger ett ökat självförtroende om eleverna kan röra sig i takt till musik. Inom läroplansteorin är det lärarna som väljer hur undervisningen ska se ut utifrån styrdokumenten samt vad som förväntas av eleverna. Det kan därför se väldigt varierande ut mellan verksamheter, då lärare har olika traditioner, bakgrund och erfarenheter. Allt detta påverkar vad som präglar idrottsundervisningen (Linde 2012). Skolinspektionen (2012) skriver att många pedagoger som undervisar i idrott och hälsa har varit aktiva eller är aktiva inom någon idrott. Detta speglas i vilka aktiviteter som är mest förekommande i undervisningen. I granskningen som skolinspektionen (2012) gjorde framkom att lärare lägger stor vikt på lek och bollspel. Detta har dock medfört att lärare har svårt att se om eleverna har uppnått målen i dans om det inte får förekomma i någon större utsträckning. En av lärarna i studien utryckte sig följande: Jag har inte fokuserat så ingående gällande dans, bara att vi ska ha det, att det ska få utrymme (Lärare 5). Linde (2012) anser att en lärare som är trygg i sin yrkesroll kan anpassa innehållet i undervisningen efter sin klass och dess olika förmågor. Det hänger samman med hur läraren använder erfarenheter och kunskaper för att utforma en undervisning som passar alla elever i gruppen. I resultatet kan man se tydliga kopplingar mellan bakgrund och erfarenhet och hur utformningen av undervisningen blir. 25

24 Diskussion Syftet med vår studie har varit att dels undersöka hur dansundervisningen i årskurs 1-6 ser ut, dels att undersöka om lärarnas intressen och erfarenheter påverkar och i vilken utsträckning dans förekommer i ämnet idrott och hälsa. Vi har tagit reda på hur läroplansutvecklingen har sett ut från Lpo 94 till Lgr11. Samt hur lärarna definierar ordet dans. Dessa frågeställningar har varit centrala i vårt arbete: Hur definieras dans inom ämnet idrott och hälsa? Hur har undervisningen i dans förändrats från Lpo 94 till Lgr 11? I vilken utsträckning påverkas undervisningens utformning av lärarens intresse och erfarenhet av dans? Dans inom ämnet idrott och hälsa årskurs 1-6 Begreppet dans har olika betydelse beroende på vem man frågar och vilken litteratur man använder. Våra respondenter är alla överens om att dans kan definieras som rörelse till musik, vilket även Lundvall och Meckbach (2007) skriver i sin bok. Vi upplever att lärarna vill att dans ska vara roligt och att alla elever ska delta för att skapa en gemenskap som även Westergren (2006) påpekar. Lärarna talar även om takt och rytm då det kommer till dans i skolan. Detta speglar sig i undervisningen då lärarna använder takt och rytm även utanför dansområdet. En slutsats som man kan dra utifrån de intervjuer som gjorts är att hur dans definieras och hur detta speglas i undervisningen, då en av respondenterna anser att dans är rörelse till musik och enbart använder sig av färdigt material. De andra respondenterna definierar dans på ett bredare sätt och därför har de mer varierad undervisning med inslag av traditionella och moderna danser, klapplekar och gympaprogram. Intresse och erfarenheter I studien vi genomfört har det tydligt visats att intresse och erfarenheter hos lärare spelar en stor roll i utformningen av idrottsundervisningen, främst inom området dans. I litteraturen beskriver Ängquist (2006) att intresse och erfarenheter har stor påverkan inom ämnet idrott och hälsa. Studien visade tydligt att de lärare som är aktiva eller varit aktiva inom dansområ- 26

25 det använder sig mer av dans i sin undervisning och känner sig trygga i att lära ut. De som inte har någon erfarenhet men ett intresse för dans ger det ett stort utrymme i undervisningen. I stort sätt alla respondenter i studien är positivt inställda till dans, vilket medför att lärarna anordnar dansdagar, dansteman och integrerar det i undervisningen varje vecka. Det som styrker vår teori om att intresse och erfarenheter påverkar är att den lärare som inte hade varken erfarenhet eller intresse för dans lägger inte så stor vikt på detta i undervisningen. Detta för att läraren anser sig vara dålig, inte vågar eller vill. Dock i och med den nya läroplanen har läraren fått börja utveckla undervisningen inom området dans. Vi kopplar detta till den sociala inlärningsteorin där Jensen (2011) talar om att elever observerar och tar efter läraren. Här anser vi det är viktigt vare sig intresse eller erfarenhet att lärare bör visa en positiv inställning för att motivera eleverna och även läsa in sig på det område man ska undervisa, för att kunna ge instruktioner både kroppsligt och verbalt. Det som lärarna påpekar som vi håller med om är att det varierar mer mellan skolorna i studien än mellan de idrottslärare som är verksamma på samma skola. Dock förekom det bara samarbete mellan idrottslärarna på en av skolorna, vilket vi tror stämmer överrens med hur det ser ut i verksamheten. Då de flesta av lärarna i studien påpekar att man sköter sin undervisning själv. Lärarna i studien benämner ordet dans som rörelse till musik då uttrycket dans sprider en rädsla hos eleverna. De upplever att dans förknippas med rädsla och osäkerhet. Det kan även vara rädsla hos läraren som smittar av sig på eleverna. Vi tror att denna rädsla hos eleverna har mycket med inställning hos både elever och lärare att göra. Det är lätt att bli utlämnad då det kommer till dans, eleverna kan inte gömma sig på samma sätt som i en bollek. Vi tror på att börja tidigt med dans, redan i årskurs ett för att skapa en trygghet hos eleverna. Huitfeldt (2010) menar att rörelse och takt till musik ger ökat självförtroende vilket är viktigt redan från första skolåret. En del av lärarna i studien menar att det är viktigt med dans redan i årskurs ett men då som klapplekar och linedance. Pardanser börjar man med i lite äldre åldrar då det kan vara jobbigt att ta i varandra. Utformning av dans i ämnet idrott och hälsa Enligt Linde (2012) har bakgrund, tradition och erfarenhet en påverkan då lärare väljer innehåll i undervisningen, i läroplansteorin påpekas det att lärarna har frihet att utforma undervis- 27

26 ningen efter styrdokumenten vilket gör att det ser olika ut mellan verksamheterna. Skolinspektionen (2012) har kommit fram till att man lägger stor vikt på lek och bollspel och inte på dans. När vi tittar på vårt resultat kan vi dra slutsatsen att det förekommer mycket dans och att dessa skolor borde vara undantag för skolinspektionens rapport. Vi tror att detta beror på att man på skolorna har idrottslärare som prioriterar rörelse till musik av olika slag. Detta dels på grund av att det har varit eller är aktiva inom dans eller har intresse för dansundervisning i skolan. Alla i studien vet att dans ska få utrymme i undervisningen och ger detta i mer eller mindre grad. Majoriteten är bra på att integrera dans i undervisningen inom idrott och hälsa. Linde (2012) menar att en trygg lärare kan anpassa undervisningen efter gruppens förmågor och detta anser vi är viktigt och att läraren måste ha tillräckligt med kunskap för att detta ska fungera. Inom dans kan många lärare uppleva att det är svårt att möta alla elever men har man intresset och motivationen tycker vi att man hittar vägar för att alla ska tillfredsställas. Förändringen från Lpo 94 till Lgr 11 Det vi har sett i vår studie är att lärarna tycker att det finns skillnader mellan Lpo 94 och Lgr 11. Det som främst framkommer är att nu finns det kunskapskrav som lärarna anser som positivt för att det blir lättare att utforma undervisningen. I och med kunskapskraven finns det tydligare nivåer och eleverna kan lätt se var de ligger i matrisen och även vara med och bedöma sig själva. Vi kopplar detta till det som Jensen (2011) skriver om att eleverna måste ha mål att sträva efter för att bli motiverade. Därför anser vi att kunskapskraven är en positiv ändring från Lpo 94 för att det blir tydligare för lärare och elever. De kan lätt se vilken nivå eleverna ligger på och även använda elevbedömningar. I Lgr 11 framgår det att undervisningen ska innehålla takt och rytm vilket har resulterat i att lärarna har börjat värma upp till musik istället för att ha en hel danslektion. I Lpo 94 kände majoriteten av lärarna i studien att man gjorde danser och bockade av dem, man tittade inte på hur danserna utfördes utan det handlade bara om att få de gjorda. Lärarna känner att man nu fokuserar på rörelser och hur de utförs och inte på vilka danser som genomförs. Här får lärare friheten att göra ett urval av vad som ska förekomma inom dansområdet. Vi tycker att det är positivt att man tittar på rörelseutvecklingen och inte bara gör danserna, utan faktiskt utvärderar hur eleverna rör sig i dans. Det som vi såg i studien är att den äldsta läraren håller sig mer traditionell och föredrar att eleverna ska ha roligt och att bedömning är onödigt. Medan de andra lärarna ser positivt på det nya sättet att bedöma. Bedömningen ger möjlighet att motivera eleverna. Vi anser att bedömning är ett bra sätt att motivera eleverna och även visa dem 28

27 på vilken nivå de ligger och hur de ska kunna sträva uppåt. Man kan motivera varför dans ska finnas med inom ämnet idrott och hälsa. Fortsatt forskning Under vår studie har vi uppmärksammat att det inte finns så mycket forskning inom detta område. Vi anser att man skulle kunna fortsätta att göra intervjuer runt om i Sverige på flera olika skolor för att få en större överblick och få tydliga resultat. Man skulle kunna utveckla studien och göra undersökningar utifrån ett genusperspektiv om man gör fler intervjuer. Vi tror att man kan få fler tydliga kopplingar av lärares intresse och erfarenheter kontra undervisningen inom dans, om man utökar studien. 29

28 Litteraturförteckning Boman, Birgit (1993).. Barn och dans. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Univ. Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Englund, Tomas (2005). Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Daidalos Ericson, Gertrud (2000). Dans på schemat: beskrivning och bedömning i ett estetiskt ämne. Lund: Studentlitteratur Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU idrottsböcker Huitfeldt, Åke (red.) (2010). Rörelse och idrott. 6. uppl. Stockholm: Liber Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2010). Utvecklingspsykologi. 2., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur Jensen, Mikael (2011). Den fria tidens lärande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Linde, Göran (2012). Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori!. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Lundgren, Ulf P. (1981). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori. 2. tr. [i.e. 2. uppl.] Stockholm: LiberFörlag på uppdrag av Gymnasieutredningen Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). Stockholm: Skolverket Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94. (1994). Stockholm: Utbildningsdep. Meckbach, Jane & Lundvall, Suzanne (2007). Tid för dans. Idrottsdidaktiska utmaningar. S Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur Sjöstedt Edelholm, Elisabet (2004). Om dansen i skolan. Röster om danspedagogik. S Sjöstedt-Edelholm, Elisabet & Wigert, Anne (2005). Att känna rörelse: en danspedagogisk metod. Stockholm: Carlsson Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur 30

29 Ulvros, Eva Helen (2006). Dans på lek. Fataburen. 2006, s. [18]-[35] Westergren, Christina (red.) (2006). Dansa med mig. Stockholm: Nordiska museets förlag Wigert, Ann. Barn och dans.(1993). Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Univ. Internetsidor Skolinspektionen (2012) Idrott och hälsa i grundskolan. Med lärandet i rörelse. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: Ängquist, Liisa (2006). Dansande ungdom: en etnologisk studie. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Publicerad Hämtad