I händelsernas centrum. Vad betyder bail in?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I händelsernas centrum. Vad betyder bail in?"

Transkript

1 juni Vad betyder bail in? I händelsernas centrum Foto: Michael Steinberg Finansoro gör det lättare för professor Per Strömberg och hans forskarkollegor på landets nya finansforskningscenter, Swedish House of Finance, att sprida sina rön i praktiken. Provisionsförbud, nej tack! FSPOS så övar branschen för kriser

2 2 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 3 JUNI 2012 Kära läsare, Svårt att välja mellan sydväst och solhatt? Väderleken kan vara knepig att förutse. Bankföreningen har under senare tid upplevt stormar i medierna kring bankreglering, vinstnivåer och bolån. Viktiga EU-regler har slutförhandlats och inflödet av remisser och konsultationer har varit rekordstort. Min tid som tillförordnad vd har varit både händelserik och krävande, men samtidigt lärorik och spännande. I stället för att blicka bakåt tänkte jag försöka mig på att göra en prognos över vad som är att vänta under resten av året. Från regleringsfronten väntas fortsatt nederbörd. Vi kan förvänta oss att de nya kapitaltäckningsreglerna snart klubbas i EU. Eftersom de ska träda i kraft redan den 1 januari 2013 blir det en intensiv implementeringshöst. Vissa regler införs i form av EU-förordningar, vilket innebär att de gäller direkt som svensk lag. Andra delar måste genomföras på sedvanligt sätt, det vill säga genom svensk lag och svenska föreskrifter. En särskild utmaning är att den svenska rege ringen har för avsikt att skapa ett särskilt svenskt regelverk som skiljer sig från Baselöverenskommelsens huvudprinciper. Vi väntar oss inte en hagelskur men en mörk front tornar upp sig vid horisonten i form av det nya krishanteringsdirektivet som EU-kommissionen presenterade den 6 juni. De nya reglerna, som Från regleringsfronten väntas fortsatt nederbörd. Vi kan förvänta oss att de nya kapitaltäckningsreglerna snart klubbas i EU. kommer att förhandlas intensivt i EU under hösten, innebär bland annat att alla banker ska upprätta detaljerade planer för hur eventuella problem ska hanteras och att myndigheterna får möjlighet att redan i ett tidigt krisskede ta över ledningen av banken och sälja eller avveckla delar av verksamheten. Syftet bakom reglerna att inte skattebetalarna ska behöva bidra till att rädda banker förstår vi. Men det är komplicerat att få till regler som fungerar i praktiken. Ett åskmoln i form av FATCA, det vill säga den amerikanska lagstiftningen som tvingar banker att bygga upp komplicerade system för att kunna identifiera och lämna uppgifter om kunder med amerikansk koppling, fortsätter att driva mot oss. Vårt närmaste mål är att i Sverige under hösten få en överenskommelse med USA som kan innebära att uppgifterna kan rapporteras direkt till svenska Skatteverket i stället för till den amerikanska myndigheten. Men det finns naturligtvis också sol glimtar. Svenska banker är trygga och säkra, trots att det stormar i Europa. Vi har fått många nya medlemmar i Bankföreningen, och engagemanget från dessa är stort. Jag är också övertygad om att Bankföreningens nya vd Thomas Östros kommer att tillföra en ny dimension till verksamheten när han tillträder i augusti. Oavsett om det blir iförd solhatt eller sydväst som jag återvänder till kontoret i höst vill jag önska er alla en trevlig fortsättning på sommaren! Johan Hansing, tillförordnad vd Bankföreningen Svenska Bankföreningens nyhets brev kommer ut med 6 nummer om året. Det publiceras på i pdf-format och skickas även med e-post till prenumeranter. Svenska Bankföreningen, Box 7603, Stockholm Ansvarig utgivare: Johan Hansing Redaktion: Lena Barkman , Ellen Karlberg, Redaktörerna Produktion: M Pacerek AB

3 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 3 JUNI Provisionsförbud drabbar konsumenter Just nu utreds ett provisionsförbud för försäkringsförmedlare. Bankföreningen är negativt inställd till ett totalt förbud. Anledningen är att det drabbar mindre banker och deras kunder. Finansinspektionen, FI, har lagt fram ett förslag som innebär ett provisionsförbud för försäkringsförmedlare. Bakgrunden är att FI anser att provisionsmodellen för försäkringsförmedlare kan skapa intressekonflikter mellan slutkunder och mäklare, exempelvis att mäklaren ser till sitt eget bästa och förmedlar de lösningar som hon eller han tjänar mest på. Nu ligger frågan hos Finansmarknadskommittén, som tittar närmare på bland annat konsumentskyddet. I EU pågår två arbeten som påverkar det kommande svenska beslutet, MiFID 2 och IMD 2. Om det skulle bli ett totalt provisionsförbud är det mycket olyckligt. Vi är emot provisionsförbud som avser ersättningar till distributörer. Dessa måste ju självklart få betalt för allt det arbete de lägger ned, säger Tomas Tetzell, chefsjurist på Bankföreningen. I dag får många försäkringsförmedlare, även banker, ersättning från försäkringsbolag för att de säljer och administrerar bolagets produkter. Det är denna ersättning, provision, som ett totalt provisionsförbud kan sätta stopp för. Jag tror inte att någon har som ambition att förhindra mindre banker att erbjuda försäkringslösningar. Men det skulle bli följden av ett totalt provisionsförbud. Syftet med förbudet är att komma åt oseriösa aktörer och det kan man göra på andra sätt, säger Tomas Tetzell. Enligt Tomas Tetzell är det ett fåtal aktörer som står för de fel som har begåtts. Därför anser han att det är viktigt att analysera vilka felförsäljningar som har skett och vad det beror på. Sedan ska man ta fram regler för att komma åt dessa fel. Vi hoppas att Finansmarknadskommittén bidrar till en nyansering av debatten genom att tydliggöra att förmedlingsmarknaden är mångfacetterad. Men också genom att belysa att ett generellt provisionsförbud skulle få negativa effekter för strukturen på marknaden och kundernas möjlighet att få tillgång till försäkringslösningar, säger Tomas Tetzell. Mindre bankers affärsmodeller bygger till stor del på att de samarbetar med andra aktörer, till exempel försäkringsbolag. De väljer ut de produkter och lösningar som de anser är bäst och förmedlar dessa till sina kunder. Sparbanken Öresund är ett exempel på en sådan bank. Ett totalt provisonsförbud vore helt fel. Det skulle innebära att till exempel större banker med egna försäkringsbolag kan fortsätta som tidigare, medan vi skulle förbjudas att göra det. Då skulle vi antingen vara tvungna att starta eget försäkringsbolag eller debitera kunderna för vårt arbete, säger Ola Heimgård, ansvarig för försäkringar på Sparbanken Öresund. Ola Heimgård utesluter båda vägarna. Att starta försäkringsbolag kräver enorma investeringar. Debiteringsvägen är inte heller framkomlig då denna skulle resultera i olika förutsättningar där mindre aktörer skulle tvingas debitera kunden direkt, medan vissa större aktörer skulle kunna fortsätta ha sin provision inpaketerad i produkten. Enligt Ola Heimgård skulle ett provisionsförbud allvarligt påverka konkurrenssituationen bland banker, vilket inte bara skulle gå emot regeringens ambitioner om ökad konkurrans utan även begränsa konsumenternas valfrihet. Finns det inte fog för kritiken om dålig försäljning? Jo, tyvärr finns exempel på dålig försäljning från vissa aktörer. En reglering av up front-provisionen kan stävja en del av denna felaktiga försäljning. En väg mot att få ett mer transparent konsumentskydd är att regelverken även kompletteras med praktiska riktlinjer om tillämpning. Eftersom felaktig försäljning begås av ett fåtal aktörer ser vi det som positivt att Finansinspektionen blir striktare med sin tillståndsgivning. Oavsett vilket förväntar vi oss utökade regler kring såväl utbildningskrav som dokumentation, säger Ola Heimgård. text: Henrik Norberg Utvecklar en kritiserad bransch Försäkringsförmedlarföretagen har bildat föreningen Insuresec för att arbeta med självsanering i branschen. Enligt Insuresecs ordförande Gunnar Hökmark ligger det i branschens intresse att arbeta för kundens bästa. Ett förbud är däremot hel fel väg att gå, anser han.

4 4 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 3 JUNI juni 2012 Nyheter Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkan, FSPOS Organisationen grundades 2005 med visionen att samhällsviktiga tjänster alltid ska fungera. Idén är att stärka den finansiella infrastrukturen genom att samverka, öva, kartlägga och dela information för sektorns och samhällets bästa. För att höja de finansiella företagens krisberedskap ska gruppen arbeta med både kunskapsspridning om hur den finansiella infrastrukturen fungerar och med krisledningsövningar. Vid fullmäktige i juni 2012 antogs en strategisk plan för de kommande fem åren: Styrelsen ska organisera, leda och genomföra arbetet enligt redovisad plan. Styrelsen ska årligen lämna en rapport om verksamheten. Fullmäktige kallas till möte ska medlemmarna i nätverket ha god kunskap om risker i den finansiella infrastukturen, ha genomfört riskanalyser för sin egen del av sektorn samt infört och utvärderat gemensamma säkerhetsstandarder, så kallade GSN:er, ha hög internationell samverkan och hög kommunikationsberedskap. FSPOS-aktörer ska samarbeta med sina motsvarigheter i minst tre länder, det finns även ett omfattande informationsutbyte mellan informatörer hos olika medlemmar. Medlemmarna ska vara etablerade remissinstanser med omvärldsbevakning och informationsdelning. I styrelsen: Kai Barvèll, Sveriges Riksbank, ordförande, Leif Trogen, Svenska Bankföreningen, vice ordförande, Lars- Göran Emanuelson, MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), Clas Ericsson, Swedbank, Mats Galvenius, Svensk Försäkring, Gunilla Hellqvist, Nasdaq OMX, Peter Kvist, Finansinspektionen, Per Löfgren, BGC, Henrik Mattson, Euroclear Sweden, Lotta Oscarsson, Riksgälden, Berit Sjödin, Försäkringskassan, Lars Westin, Sparbankernas Riksförbund, Erik Öhman, Svenska Fondhandlareföreningen Nätverk som fungerar blir en tillgång i kris Att samhällsviktiga finansiella tjänster fungerar även i en krissituation är viktigt. Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan, FSPOS, fördjupar nu samarbetet ytterligare för att stärka den finansiella infrastrukturen. Det är svårt att förbereda sig för oförutsedda händelser, till exempel kraftiga störningar i el- och telenäten eller att en pandemi bryter ut. Men när det finns ett fungerande nätverk med en fast kärna av personer som övat tillsammans är förutsättningarna för att hantera en kris bättre, säger Leif Trogen, chef för Bankföreningens avdelning Finansiell infrastruktur och vice ordförande i FSPOS. De organisationer och företag som deltar i samarbetet, som intensifierats under senare, då behovet visade sig mer tydligt i samband med krisen, utser representanter till ett fullmäktige som i sin tur utser en styrelse. I juni sammanträdde fullmäktige för att gå igenom vad som uppnåtts och vilka mål som finns för verksamheten. Verksamheten har byggts kring olika fokusområden för att försöka nå visionen, att samhällsviktiga finansiella tjänster ska fungera så väl som möjligt även om till exempel en pandemi skulle slå till och drabba både kunder och medarbetarna i sektorn. Gemensamma insatser De enskilda aktörerna har visserligen själva ansvaret för sin egen verksamhet i en krissituation, men en stor del av den finansiella verksamheten kräver gemensamma insatser, säger Leif Trogen. Ett viktigt område i kris är kommunikation och gränsöverskridande arbete. Krisövningar är nyttiga för det blir tydligt att vissa aktiviteter behöver prioriteras och att konkurrenter behöver samarbeta och enas kring gemensamma budskap till allmänheten och omvärlden. Betalningsflöden och likviditetsförvaltning har kartlagts, krisövningar har genomförts och infrastrukturen har analyserats. Bland annat har transaktionsflöden i svenska kronor och utländsk valuta kartlagts och grundläggande säkerhetsnivåer har prövats, till exempel ska betalningar komma fram inom rimlig tid (en dag). Mer robusta system Gruppen arbetar med att stärka robustheten lokalt, regionalt och nationellt vad gäller exempelvis betalningsförmedling, och det handlar om att ha en plan för både det strategiska och det operativa arbetet, säger Leif Trogen. Betalningsflödet kan hanteras med robusta tjänster som ger så få störningar som möjligt. För att höja de finansiella företagens krisberedskap ska gruppen arbeta med både kunskapsspridning om hur den finansiella infrastrukturen fungerar och med krisledningsövningar, avslutar Leif Trogen. Text: Ellen Karlberg

5 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 3 JUNI Bankappar under lupp Datainspektionen utreder om bankernas appar motsvarar kraven på säkerhet och personuppgiftslagen. Ett beslut skulle ha kommit i februari, men väntas komma tidigast under hösten. När man börjar undersöka ett område och lyfter på stenar så upptäcker man ofta nya saker. Det är precis vad som skett. Jag tror att vi kommer med ett beslut under hösten. Men först vill vi samråda med våra nordiska syskonmyndigheter, säger Adolf Slama, projektledare och IT-säkerhetsspecialist på Datainspektionen. Det var i november 2011 som Datainspektionen meddelade att den skulle granska bankernas appar. Användningen av bankappar har ökat explosionsartat. Folk har kontaktat oss och frågat om det är säkert att använda appar. Förstudien visade att apparna från Danske Bank, Handelsbanken och Nordea var de som använde flest så kallade API:er, det vill säga gränssnitt mot en funktion som till exempel mobilens kamera eller adressbok. Därför beslutade sig Datainspektionen för att granska dessa appar djupare. Säkerheten är god. Det går inte att fjärrstyra en app med spionprogram eller liknande. Så med den delen är vi nöjda, säger Adolf Slama. Relativt nyligen bjöd Datainspektionen in till ett möte där bland annat de tre bankerna och Bankföreningen var med. På det mötet tog Datainspektionen upp några frågor som de ville ha synpunkter på. Vi har inte fattat några beslut men vi har en hel del saker som vi funderar på. Om vi skulle genomföra detta skulle det få ganska stora följder för bankerna. Därför sonderar vi nu marknaden och för diskussioner. Eftersom banker är internationella har vi kontaktat våra nordiska syskonmyndigheter, säger Adolf Slama. Pär Karlsson på Bankföreningen var med på mötet. Datainspektionen hade synpunkter på själva inloggningen, att det kan vara motiverat att använda stark autentisering. Det anser inte vi att det är eftersom säkerheten är tillräckligt god för de tjänster man kan göra över mobilen, säger Pär Karlsson. Stark autentisering är när en person identifieras med något mer än ett förutbestämt lösenord. Det kan vara ett lösenord i kombination med en engångskod. Text: Henrik Norberg Enkla betalningar med Swish Till hösten lanseras Swish, en app för mobila betalningar. Med Swish kan privatpersoner skicka och ta emot pengar via mobilen utan att behöva lämna ut sitt kontonummer. Tjänsten är säker, enkel och snabb. Swish är ett samarbete mellan Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB samt Swedbank och Sparbankerna. Tjänsten bygger på ett helt öppet transparent regelverk där flera banker och/eller finansiella institut ska få ansluta sig. Swish är en app för mobila betalningar som passar såväl Android som Iphone. Med Swish kan privatpersoner skicka pengar med mobilen givet att hon eller han har mottagarens mobilnummer. Eftersom allt sker i realtid kommer pengarna direkt in på mottagarens konto. I den här lösningen har man kombinerat hög säkerhet med god användarvänlighet. Användaren måste identifiera sig med Bank ID. Dessutom måste den som skickar pengarna godkänna betalningen och mottagaren, säger Anne Sundqvist, sakkunnig inom betalningar på Bankföreningen. Enkel lösning lockar Bakgrunden till Swish var en undersökning som visade att privatpersoner ville ha en enkel lösning för att kunna skicka pengar till andra personer. Och det är just vad Swish lämpar sig för. Betalningar kan till en början enbart ske till andra privatpersoner, till exempel när man handlar på Blocket eller delar på en lunchnota. För att använda Swish behövs en smartphone, Swish-appen samt mobilt Bank ID. Via internetbanken kopplas användarens mobilnummer till kontonumret. Den som försöker skicka en betalning till någon som inte har tjänsten installerad behöver inte oroa sig. Betalningen genomförs inte och dessutom skickas ett meddelande om att mottagaren inte har tjänsten. Vill du veta mer?

6 6 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 3 JUNI juni 2012 Nyheter Vi har länge studerat till exempel bubblor, transaktioners kostnader och marknadspsykologi, men med krisen ökade efterfrågan på vår forskning i världen. Per Strömberg, Forskningschef, Swedish House of Finance. Foto: Michael Steinberg

7 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 3 JUNI Forskare bidrar till marknadens lösningar Det behövs mer kunskap om hur nya finansiella kriser kan förebyggas och hanteras. Därför satsar många länder mer pengar på finansforskning. I Sverige bidrar även finansbranschen till det nya forskningsinstitutet Swedish House of Finance. Förhoppningsvis ska det visa sig vara väl investerade pengar, säger institutets forskningschef Per Strömberg. Swedish House of Finance står det på en ny blank skylt i trappuppgången i ett av gårdshusen på Drottninggatan 98, det tidigare Westmanska palatset, i Stockholm. En trappa upp doftar det av färskt trä och nymålad färg. Lokalerna har precis ställts i ordning för att rymma ett av landets nya och spännande forskningscenter. Verksamheten drar i gång på allvar till hösten. Vårt kunskapscenter ska vara ett nav för landets finansforskare och gästforskare, säger Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan och chef för den nya enheten. Första delen av juni är alltid en intensiv period på det akademiska året. Per Strömberg har klämt in ett möte med nyhetsbrevets team i en fullmatad kalender, mellan möten med Nobelpriskommittén som utser nästa pristagare i ekonomi och styrelsemöte i sjätte AP-fonden. En akademisk riskkapitalexpert är efterfrågad i många olika sammanhang, inte minst i ett läge där omvärlden är mer osäker än på länge. Grekland är i akut behov av nödlån och de spanska bankerna har precis fått låna miljardbelopp via IMF. Inte så konstigt att intresset för forskning om det finansiella systemet är på topp, säger Per Strömberg och rättar till en knapp i flanellskjortan inför fotograferingen, som han inte planerat. Om långivarna kan låna ut till för låg ränta bidrar det till en för hög skuldsättning i det finansiella systemet. Det är ett grundläggande samband som ofta glöms bort. Det gör inget, försäkrar vi. En modern, avslappnad och kreativ miljö kommer ju att vara viktigt för detta nya nationella centrum som har krav på sig att leverera intressanta resultat som kommer finansbranschen och samhället till godo. Per Strömberg doktorerade på Carnegie Mellon University i Pittsburgh och forskade därefter vid University of Chicago i USA innan han flyttade hem till Sverige för nio år sedan. Sedan dess har statens intresse för finansforskning ökat. Intresset och betalningsviljan kulminerade 2009, när staten införde garantiprogrammet för banker för att garantera deras åtaganden och säkra den finansiella stabiliteten i riket. Regeringen vek en del av budgetutrymmet till ett riktat anslag för att skapa ett nationellt forskningscenter på finansområdet. Ingen politiker vill hantera en liknande kris igen. Ett tiotal miljoner årligen till forskning är, i förhållande till vad en kris kan kosta, väldigt billigt om forskningen kan hjälpa till att förhindra uppkomsten av nya bubblor. Många finansforskare i Sverige var redan var knutna till Handelshögskolan i Stockholm och SIFR Det bidrog till att Vinnova, som hade regeringens uppdrag att bestämma var ett nytt center skulle ligga, ville bygga vidare på detta kluster ytterligare för att skapa förutsättningar för en internationellt konkurrenskraftig och mer praktiskt tillämpad forskning. Ett viktigt syfte är att beslutsfattare ska kunna luta sig mot empiriska forskningsresultat när nya kriser inträffar.

8 8 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 3 JUNI 2012 Nyheter Fakta/ Swedish House of Finance Foto: Michael Steinberg Ett nationellt forskningsinstitut som finansieras av staten och branschen gemensamt. Syftet är att öka den kunskap om finansmarknaden och dess mekanismer som kan förhindra framtida kriser. I samband med krisen 2008 fattade regeringen beslut om att ge ett anslag på 15 miljoner kronor per år under en tioårsperiod, förutsatt att branschen sköt till lika mycket pengar. Bakom institutet står Handelshögskolan, SIFR och Vinnova. Styrelsen: Ordförande är Yvonne Gustafsson, generaldirektör Statskontoret, Lars Nyberg, fd vice vd Riksbanken, Pehr Wissén, Lars Bergman och Lars Ågren. I många länder finns det redan centra av det här slaget. Nu kan vi föra ut forskningsresultat och konkurrera med starka forskningskluster i Europa, till exempel i London och Schweiz, säger Per Strömberg. Sverige har i många avseenden unika databaser. I samarbete med till exempel Statistiska centralbyrån, Nasdaq OMX och Riksbanken kan Sverige bidra med bland annat unik kunskap om hushållens konsumtionsbeteende. Tillgång till tillförlitlig statistik är en konkurrensfördel, inte minst inom household finance, säger Per Strömberg. Ett uttalat mål för Swedish House of Finance är att satsa på kommunikation och öppenhet och att bygga nätverk. Ett huvudmål med denna satsning är att få ut akademisk forskning till marknadsaktörer och policymakers. Vi ska ha många aktiviteter här, till exempel seminarier och konferenser. Vi finansforskare ska föra ut våra forskningsresultat bättre än tidigare och vi kommer förhoppningsvis att synas mer även i den offentliga debatten, säger Per Strömberg, som påpekar att det bland annat behövs mer forskning kring effekterna av de nya finansiella regelverk som införs. Enligt Per Strömberg är forskarna överens om att det är bra med åtgärder som får ner den höga skuldsättningen i det finansiella Forskningen ska användas för marknaden och för policymakers. Vi ska ha många aktiviteter här, till exempel seminarier och konferenser. Vi finansforskare ska föra ut våra forskningsresultat. systemet. Att minska skuldsättningen och öka kapitalkraven ses som nödvändiga åtgärder. Men det finns en övertro på att man kan styra marknaden med alltför omfattande och detaljerade regler. Det finns ofta en sorts naiv tro på att lagstiftaren vet bäst. Men det finns forskning som visar att det som är ett bra politiskt beslut sällan är det mest effektiva ur ekonomisk synvinkel. Forskare vill i allmänhet se robusta lösningar som har bevisad effekt, säger Per Strömberg. När ser vi effekterna av de regler som införs nu? Det kommer att ta några år innan vi verkligen kan se effekterna och uttala oss om dem, säger Per Strömberg, som trots allt tycker det är sunt med en prissättning som tar hänsyn till risk och reala värden. Han talar om finansmarknadens ursprungliga funktion att slussa kapital från sparare till investerare för att möjliggöra ekonomisk tillväxt. Den funktionen kom i skymundan under 2000-talet och bidrog till krisen. Det var en kris för det finansiella systemet, där finansiella institut lånade ut pengar till varandra och till sig själva, inte till investeringar i växande företag. Per Strömberg påminner om vikten av att alla intressenter bär sin del av risken i ett företag utifrån samma premisser. Det gäller även om företaget råkar vara en bank. Det är viktigt att långivarna får betala för den verkliga risken för att en bank ska gå omkull. Först då hålls skuldsättningen i det finansiella systemet på en rimlig nivå. Om långivarna till en bank kan låna ut till en låg ränta, därför att bankens kreditrisk i praktiken garanteras av staten, bidrar det till att skapa en för hög skuldsättning i det finansiella systemet. Det är ett grundläggande samband som ofta glömts bort, säger Per Strömberg.

9 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 3 JUNI Foto: Michael Steinberg Antalet aktörer som ägnade sig åt finansiell verksamhet ökade kraftigt under 2000-talet då finanssektorn växte som andel av BNP. I takt med att varje krona snurrade fler varv i systemen hos högbelånade finansinstitut växte den del av sektorn som stod utanför ordinarie tillsyn. Först när bubblan sprack hösten 2008 förstod omvärlden hur stora kreditförluster till exempel försäkringsbolag som AIG satt på. En viktig del av dagens reglering riktar sig mot att få kontroll och uppsikt över shadow banking. En allt mindre del av företagens investeringar finansieras via börsen. Det finns en ökande kritik bland såväl investerare som forskare över börsen som ägarform, inte bara vad gäller avkastningen utan ännu mer över den befintliga governancemodellen. Med många ägare är det ingen som tar det aktiva och långsiktiga ägaransvaret. Mer och mer forskning pekar på att publika bolag suboptimerar sina beslut när det gäller att leva upp till kortsiktiga krav från olika intressenter från kvartal till kvartal. Vad gäller den lägre avkastningen i många finansiella placeringar under senare år drivs detta till stor del av den grundläggande mekanismen om utbud och efterfrågan. Avkastningen på alla typer av finansiellt sparande går ner ju större efterfrågan är, säger Per Strömberg. Hur påverkar krisen riskkapitalbolag och fonder som erbjuder alternativa placeringar? Allt eftersom avkastningen på börsaktier och räntor minskat finns ett ökat intresse bland investerare för alternativa investeringar, såsom riskkapital, säger Per Strömberg. Riskkapitalfonder erbjuder ett mellanting som tilltalar många med sina mer koncentrerade innehav och aktiva ägarskap. Samtidigt återstår det en del problem, framför allt vad gäller fondernas ersättningsmodell, som branschen och investerarna behöver komma tillrätta med, säger Per Strömberg. Forskning om buyoutfasen visar att Private Equity-affärer med lägre skuldsättning är bättre för företag och fonder. Men ersättningsmodeller i riskkapitalbolag bidrar till incitament till ta hög skuldsättning. Det är ett problem som behöver lösas, säger Per Strömberg, som pekar på att det är den typ av forskning som behövs inom hans eget specialområde. Text: Ellen Karlberg En viktig del av dagens reglering riktar sig mot att få kontroll och uppsikt över shadow banking. Per Strömberg, Forskningschef, Swedish House of Finance. Många spännande projekt på gång När portarna till Swedish House of Finance slås upp till hösten kommer ett 60-tal forskare att ge sig i kast med frågeställningar inom främst fyra områden. Här kan nya projekt starta snabbt för att möta utvecklingen i omvärlden. Riskkapital: Hur påverkar riskkapitalägande företagen? Vilken är den riskjusterade avkastningen på riskkapitalfonder? Vilken roll spelar statliga riskkapitalsatsningar för ekonomisk tillväxt? Household finance: Hur diversifierade är hushållens finansiella portföljer? Hur bör ett hushålls sparande placeras och vilken roll spelar investeringar i boendet för sparande och finansiell risk? I vilken utsträckning drivs individers finansiella beteende av kunskap respektive biologiska faktorer? Banker och finansiell reglering: Hur bör ett konkurssystem för banker utformas? I vilken utsträckning orsakade regleringar den finansiella krisen? Vilken effekt har bail-outs av banker på det finansiella systemet? Corporate governance: Hur bör en optimal styrelse se ut? Hur påverkar oberoende styrelsemedlemmar corporate governance? Är ett ensidigt fokus på aktieägarintresse optimalt? Hur påverkar institutionella ägare och deras placeringshorisont börsbolagens agerande och investeringar? Det nya forskningsinstitutet är till stor del sprunget ur SIFR, institutet för finansiell forskning vid Handelshögskolan i Stockholm. Det startade 2002 och det har hela tiden byggt på ett nära samarbete med näringslivet i allmänhet och med finansbranschen i synnerhet. I SIFR:s styrelse sitter branschföreträdare som tidigare riksbanks chefen Lars Nyberg, Nordeas tidigare styrelseordförande Hans Dalborg, Staffan Grefbäck, Alecta, Thomas Backteman, Swedbank, och Clas Bergström, Handelshögskolan i Stockholm.

10 10 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 3 JUNI 2012 Nyheter Illustration: Robert Hilmersson Europas myndigheter är på väg att få nya verktyg och befogenheter för att styra finansmarknadens företag. Men om tillsynsmyndigheterna får nya rättigheter väcks en rad frågor om ansvar och rollfördelning.

11 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 3 JUNI Nya krisverktyg i sikte Det nya krishanteringsdirektiv som EU-kommissionen presenterade den 6 juni, innehåller en rad nya och redan omdiskuterade förslag för rekonstruktion och avveckling. Ett är myndigheternas möjlighet att ta över ledningsfunktionen när ett institut bedöms som för värdefullt för att gå i konkurs. Bail-in har på kort tid blivit ett begrepp på allas läppar i bankkretsar. Anledningen är att det nya direktivet för hur banker ska hanteras i kris, för att samhället och skattebetalarna ska slippa drabbas ekonomiskt, direkt eller via spridningseffekter, presenterades i juni. Fler verktyg och större befogenheter för ansvariga myndigheter att ingripa redan i ett tidigt skede hör till de stora nyheterna. Bail-in finns med som en ny åtgärd i myndigheternas verktygslåda, säger Åsa Arffman, Bankföreningens expert. Genom early intervention, recovery och resolution får myndigheterna stora befogenheter och mer kraftfulla verktyg. Redan i ett tidigt skede kan den ansvariga myndigheten ta över styrningen, genom att tillsätta en tillfällig krisledning, om den bedömer att det är motiverat för att skydda både samhället och bankens fordringsägare. Det aktuella direktivet, som är en påbyggnad på CRD4 och Basel III, föreslås träda i kraft Reglerna om bail-in som berör avveckling (resolution) och som utgör ett alternativ till att försätta ett institut i konkurs, föreslås tas i bruk först Ett skäl till ett senare ikraftträdande är att finansmarknaden behöver tid för anpassning och för att villkoren för bankernas befintliga upplåning inte ska påverkas negativt i dag. En fundamentalt viktig utgångspunkt för förslaget har nämligen varit att reglerna för bankernas finansiering ska vara och förbli likvärdiga inom EU. I och med ett beslut om avveckling av en bank kliver myndigheten in och tar över driften. Utgångspunkten är att avvecklingen ska bekostas av i första hand aktieägarna och därefter fordringsägarna genom användandet av bailin-verktyget. Detta medför att fordringarna i det aktuella bolaget skrivs ner eller konverteras till aktier. Aktieägarna ska dock alltid ta första förlusten. Alla fordringsägare ska som utgångspunkt behandlas lika efter en bestämd prioriteringsordning. I detta sammanhang ska också nationella insolvensregler beaktas. Hur ska konverterade fordringar och särskilda skuldebrev hanteras, till exempel säkerställda obligationer? Kommer fordringsägare i en internationell bankgrupp hanteras lika i en avvecklingssituation? Och vem ansvarar för de beslut som en tillfällig krisledning fattat och konsekvenser av dessa beslut? Det är bland annat sådana frågor som är oklara och som behöver diskuteras mer, säger Åsa Arffman. Det är den ansvariga myndigheten som ska avgöra om en bank ska försättas i konkurs eller om den nya ordningen, det vill säga resolution, ska användas i en krissituation. Den metoden ska användas i det enskilda fallet som begränsar spridningseffekterna av ett fallissemang och medför att den finansiella stabiliteten säkras. Redan före finanskrisen 2008 fanns det samarbeten mellan olika länders tillsynsmyndigheter på finansområdet. Men problemet var att när krisen drabbade med full kraft fanns det ingen riktig beredskap för att hantera en kris av den magnituden. Det som hände var att varje land såg till sina egna, nationella intressen. Det var något som kom att förvärra krisen, säger Åsa Arffman. Syftet är nu att skapa förutsättningar för att samordna hanteringen av en kris snabbt och effektivt. För att det ska vara möjligt krävs att myndigheternas roller och ansvar, både nationellt och internationellt, är väl definierade. Det gäller även att samordna information om en krisen till allmänheten för att undvika onödig oro hos företag och hushåll. Den europeiska banktillsynsmyndigheten EBA kommer självklart att få en viktig roll, säger Åsa Arffman. Olika myndigheter kommer sannolikt att dela på ansvaret i de olika faserna, recovery, early intervention och resolution. Finansinspektionen kommer inom ramen för sin roll att ansvara för recovery och early intervention. Men blir det tal om avveckling och bail-in, kommer sannolikt en annan myndighet att ta över. En myndighet som får mandat att driva en avveckling, sälja av delar och besluta om bail-in. För att processen ska gå snabbt kommer det inte heller att bli möjligt att i en överklagan begära att ett beslut om resolution ska skjutas upp tills frågan är prövad av domstol, säger Åsa Arffman, som pekar på att det är viktig del en del av förslaget som gör att redan befintliga regler får mer udd. Direktivet omfattar alla kreditinstitut och värdepappersföretag. I direktivet finns bland annat krav på att företagen ska ha en väl utarbetad plan för förberedande- och förebyggande åtgärder, en recovery plan, det vill säga en plan med åtgärder som ska tillämpas om institutet

12 12 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 3 JUNI 2012 Nyheter får ekonomiska problem. Men Åsa Arffman påminner om att branschen inte börjar på noll när det gäller ordning och reda, vilket gör att dessa nya krav inte är fullt lika betungande som man kan tro. Branschen gör redan i dag mycket av det som ska ingå i en recovery plan för att kunna leva upp till kraven enligt gällande regler för att få tillstånd att driva bank. Det kommer förstås att krävas en inledande insats för att följa regelverket, men det behöver kanske inte bli så blodigt. Kraven ska stå i proportion till storleken på verksamheten, säger Åsa Arffman. Systemviktiga banker, med stora volymer och hög exponering, får leva med både hårdare rapporteringskrav och att bli granskade mer ingående. Men det är klart att regelefterlevnad kräver resurser. Det har redan blivit dyrare att driva bank, tillägger Åsa Arffman. Bankföreningen är positiv till krav som bidrar till att skapa ordning och reda i bankerna, men det återstår dock en rad frågetecken i förslaget till reglering. Ett bra regelverk är något som alla tjänar på, såväl företag, kunder och samhället. Men för att en myndighet ska kunna kräva långtgående förändringar i en bank, och i vissa fall ta över styrningen, när banken ännu inte befinner sig i en kris, är ett stort steg, säger Åsa Arffman. Finansdepartementet har bett branschen att komma in med tidiga synpunkter som kommer att hanteras av departementet i sommar. Därefter kommer svenska tjänstemän att förhandla förslaget i Bryssel. Sista ordet är långt ifrån sagt. Text: Ellen Karlberg Så tycker de om EU:s förslag 1. Finns det ett behov av regelverk av den typ som föreslås i direktivet? 2. Är det viktigt att ha dessa regler på EU-nivå? 1. Ja, det behövs särskilda regler för att hantera banker i kris. Det är faktiskt förvånansvärt att det inte fanns det tidigare, när krisen slog till igen den senaste gången. 2. När det gäller de gränsöverskridande bankerna så är det viktigt att det finns gemensamma verktyg för att hantera uppkomna krissituationer. Lars Hörngren Chefsekonom på Riksgälden 1. Tidigare har det inte funnits några klara regler för vad som gäller när en bank, eller delar av en bank, ska avvecklas. Nu får vi förhoppningsvis sådana regler. Vad som är värt att poängtera är att klara regelverk också spelar roll under mer normala förhållanden, alltså inte bara under kristider. Med tydliga och enhetliga regler blir det lättare för olika parter och intressenter att värdera risker, och reglerna kan också verka disciplinerande. Mycket av det som hände för några år sedan hade förmodligen inte hänt om vi hade haft de regler som nu föreslås. 2. Utan enhetliga regler på EU-nivå skulle det bli komplicerat när det gäller banker som bedriver verksamhet i flera länder. Det finns vissa faktorer som måste beaktas när reglerna implementeras på nationell, nivå. Ett exempel är att vi i Sverige infört strängare kapitaltäckningsregler än flertalet andra EU-länder. Kapitaltäckningsreglerna bör påverka hur stor del av bankens fordringar som kan vara ned skrivningsbara. När det gäller den stabilitetsfond som planeras på EU-nivå och som är tänkt att finansieras av bankerna så bör det påpekas att vi redan har en sådan fond på nationell nivå i Sverige, som finanseras av de svenska bankerna. Medlen i den fonden skulle kunna föras över till EU-fonden. Anders Kvist Chef, Group Financial Management, SEB 1. Skulle en stor bank gå omkull finns alltid risken för en dominoeffekt inom det finansiella systemet, vars konsekvenser kan bli betydande. Det krävs också verktyg samt en legal ordning för hur myndigheterna ska agera i uppkomna situationer. Vid tidigare bankkriser har nog agerandet från myndigheternas sida till stor del kännetecknats av improvisationer.lösningen blir ofta stora offentliga åtaganden och räddningsaktioner, vilket innebär att skattebetalares pengar riskeras. Ett syfte med direktivet är ju attvärna skattebetalarna. 2. Ja, framför allt bankernas internationalisering och risken för spridning av problem över nationsgränserna gör att regler på överstatlig nivå blir viktiga. Johan Molin Rådgivare på Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet 1. Direktivet är framför allt viktigt för att få en enhetlig syn och samstämmighet i regelverk, rapportering och efterlevnad. 2. Det är bra och nödvändigt att ha reglerna på EU-nivå för en enhetlig hantering av situationer som dessa avser att reglera. Vi har också noterat att olika insolvensregler gäller i olika i länder. Detta påverkar hanteringen av en kris men även beslutspunkten för när en insolvenssituation inträffar. Vilka åtgärder kan behövas härnäst Säkerställa en harmonisering internationellt. Det är sannolikt underskattat vilka krav detta ställer på myndigheter, Finansinspektionen med flera, att harmonisera regelverk och tolka dem. Erik Durhan Pressansvarig på Nordea Enkät och text: Pär Krause Förslag till direktiv om inrättande av ram för rekonstruktion och avveckling av kreditinstitut och värdepappersföretag Direktivet i korthet: Åtgärder föreslås inom följande områden: förberedande och förebyggande åtgärder, åtgärder för tidigt ingripande, avvecklingsåtgärder, samordning av gränsöverskridande krishantering, finansiering av kostnaderna för avveckling och sanktioner. Regeringen välkomnar kommissionens förslag till ramverk och att en minimiharmonisering av krishantering av banker sker inom EU. Källa: regeringen.se

13 Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 3 JUNI EU-experten: Vi vill undvika missförstånd BRYSSEL Högt uppe i en byggnadskoloss i Bryssel sitter svenskan som har haft ett finger med i nästan all europeisk banklagstiftning de senaste åren. Senast spelade Paulina Dejmek från Malmö en nyckelroll i framtagandet av ramverket för hantering av bankkriser. Hon arbetar i Michel Barniers kabinett, EU-kommissionären med ansvar för den inre marknaden. Tillsammans med kollegan Bertrand Dumont är hon närmsta rådgivare åt kommissionären i alla finansmarknadsfrågor. Paulina Dejmek sitter på tionde våningen i kommissionens klassiska huvudbyggnad, kallad Berlaymont, som ser ut som ett svängt kors. Hon sitter några dörrar från sin kommissionär i ett anspråkslöst kontor med en vidunderlig utsikt över Bryssel. Det blir långa, intensiva dagar. Dels följer hon med kommissionären på möten och resor, dels ska hon likt en svensk statssekreterare handleda generaldirektoratet (ungefär som kommissionärens departement) och vara en länk till Europaparlamentet och EU-länderna i utarbetandet av lagförslag. Kommissionen lade fram krishanteringsförslaget den 6 juni efter att ha fått kritik för att det dröjde alltför länge. Det var för att undvika missförstånd. Här pratar vi inte om Irland eller Grekland utan om att få på plats ett bra ramverk för framtiden, säger hon. I fjol uppstod oro när finansmarknaden blandade ihop kortsiktiga åtgärder mot akuta bankkriser med detta långsiktiga förslag, där bail-in är ett av många möjliga verktyg. Vi föreslår att bail-in inte kommer att användas före Det är för att vara säker på att skuldemissioner som banker gör nu inte ska träffas av någon haircut, förklarar Paulina Dejmek Budskapet sjönk in under de omfattande konsultationerna med EU-ländernas regeringar, tillsynsmyndigheter, finanssektorn och andra intressenter. När förslaget väl presenterades stärktes bankaktierna. Visst är det ett komplext förslag, men samtidigt har det redan funnits pusselbitar hos andra medlemsländer som har kunnat användas. Den internationella processen har hjälpt mycket. Vi har ett G20-åtagande och kommissionen har beaktat de principer som Financial Stability Board har publicerat, säger Paulina Dejmek. Kommissionen har också fått draghjälp av samsynen i EU kring fundamentala frågor, som att vanligt konkursförfarande inte passar banker. Förslaget fick också ett gott mottagande. Men när de verkliga förhandlingarna kommer i gång mellan EU-länderna kan man vänta sig diskussioner om en del frågor, bland annat om gräns överskridande banker hemlandets tillsynsmyndighet eller värdlandets. Det brukar bli så. Det är en oerhört intressant period och mycket fascinerande att vara på plats, säger hon. Som anställd i kommissionen ska hon sträva efter EU:s bästa. Hennes europeiska bakgrund hjälper nog i arbetet, menar hon: svensk mamma, tjeckisk pappa, studier i Lund och doktorsexamen i Heidelberg, au pair i Italien, bosatt i Belgien där hon arbetar för en fransk kommissionär och nu är nygift med en holländare. (I oktober väntar de tvillingar och hon får sex månaders mammaledighet.) Givetvis känner jag mig väldigt svensk, men jag tänker nog mer med ett europeiskt perspektiv än nationellt. Man måste vara med veten om de nationella olikheter som finns och som också ska finnas, säger hon. Sedan hjälper det kanske också i lagstiftningsarbetet att vara långsiktig och målmedveten som den maratonlöpare hon är. Fast nu under graviditeten får det bli simning. Text: Bengt Ljung Foto: Erik Luntang På plats. Paulina Dejmek är topptjänsteman i Bryssel.

14 14 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 3 JUNI 2012 Nyheter Kunder med större saldon I den senaste branschstatistiken framgår att tillgångarna hamnar på bankkontot när konjunkturen och börsutvecklingen är svår att bedöma. Bankföreningen publicerar årligen en överblick över statistik om bankoch finansmarknaden. I den senaste rapporten, som publicerades i maj, framgår bland annat att inlåning på konto i bankerna fortsätter att öka och att hushållens inlåningen på konto i bank uppgår till miljarder kronor. Det är en ökning med 93 miljarder kronor på ett år. Hushållens kontosparande i bank har som följd av detta ökat som andel av hushållens finansiella tillgångar till 39 procent. För tio år sedan, år 2001, uppgick hushållens kontosparande till 22 procent av deras finansiella tillgångar Den slutsats som de flesta bedömare drar är att det är en osäker omvärld, en svårbedömd konjunktur- och börsutveckling som bidrar till att hushållen hellre behåller pengarna på sina bank- konton än placerar dem på annat håll, säger Christian Nilsson, statistikansvarig på Bankföreningen. En större försiktighet bland hushållen speglas också i det faktum att fler väljer bolån med bunden ränta. Även om den största delen av de nya bolånen är med rörlig ränta, 54 procent, så är det en minskning från 2010 då 69 procent av de nya bolånen var med rörlig ränta. Det är framför allt bundna räntor i intervallet ett till fem år som har ökat och utgör 41 procent av de nya bolånen. Antalet banker i Sverige är oförändrat mot förra året och uppgår till 114 stycken. Antalet bankkontor uppgår till stycken och det är en liten minskning från år 2010 då de uppgick till stycken. Nya regler om prospekt Den 1 juli 2012 börjar nya regler om prospekt att gälla. De nya reglerna är en anpassning till ett EU-direktiv och syftet är att bland annat att säkerställa ett gott investerarskydd och att underlätta kapitalanskaffning över gränserna inom EU. Bolag är sedan tidigare skyldiga att offentliggöra prospekt vid erbjudanden till allmänheten. Det finns vissa undantag från denna skyldighet, och dessa undantag utvidgas nu genom att vissa gränsvärden höjs. Det införs också krav på att prospektets sammanfattning ska innehålla så kallad nyckelinformation och att prospektets utformning ska standardiseras.

15 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 3 JUNI En mer sammanhållen europeisk bankpolitik Parallellt med förvecklingarna i det europeiska skuldkrisdramat är Bankunionen den finansmarknadsfråga som debatteras flitigast i Bryssel nu. Bankunionen, som delvis är att betrakta som en programförklaring för EU-kommissionens arbete på vårt område, lanserades i slutet av maj. Detta föregicks av diskussioner bland europeiska centralbanker som under våren efterfrågat en gemensam tillsyn av bankerna i eurozonen. Grundbultarna i Bankunionen är mycket riktigt en europeisk myndighet som utövar tillsyn över gränsöverskridande och systemviktiga institut och en europeisk myndighet för rekonstruktion och avveckling. Kommissionen framhåller också en europeisk krishanteringsfond, en gemensam insättningsgarantifond samt ett enhetligt regelverk som viktiga beståndsdelar i en mer sammanhållen europeisk bankpolitik. Initialt är Bankunionen ett projekt för eurozonen men det är ingen vild gissning att övriga medlemsländer så småningom inbjuds att delta. Tidpunkten för lanseringen var sannolikt inte en slump. För det första sätts krishanteringsdirektivet (som presenterades den 6 juni) i ett politiskt sammanhang. Mer betydelsefullt är dock förhoppningen om att Bankunionen redan nu ska bidra till ökad stabilitet och i detta perspektiv är lanseringen att betrakta som ett inspel till EU:s sommartoppmöte den juni. Det är då som arbetet om Bankunionen ska föras vidare och någon form av beslut om vissa beståndsdelar och den fortsatta processen lär fattas. Dessförinnan äger dock intensiva underhandsdiskussioner mellan huvudstäderna rum och som brukligt är det i Berlin, Paris, London, Rom och Madrid som viktiga vägval görs i upptakten till mötet. Andra nyckelspelare är kommissionen, Europeiska rådet, ECB samt ordföranden för eurogruppen. En närmare europeisk integration på bankområdet reser flera grannlaga politiska frågor. Samtliga av dessa behöver visserligen inte lösas vid toppmötet i juni men de är likväl stötestenar som medlemsländerna redan nu måste förhålla sig till och som därmed sätter avtryck på diskussionerna. De mest grundläggande frågorna har att göra med den maktöverföring som i slutändan blir effekten av att tillsynen och krishanteringen av systemviktiga institut flyttas från nationella tillsyndigheter till europeiska. Är exempelvis Tyskland redo att släppa tillsynsansvaret för samtliga av sina systemviktiga banker eller kan Spanien tänka sig att en europeisk myndighet (i extremfallet) ansvarar för en omstrukturering av Bankia? Dessa frågor är givetvis nära länkade till vilken eller vilka myndigheter som utses till tillsyns- respektive krishanteringsmyndighet, var de kommer att placeras (eller redan är placerade) samt vilka institut som definieras som systemviktiga. Kanske än mer problematisk blir att finna formerna för hur den gemensamma finansieringen ska lösas på ett sätt som är trovärdigt och legitimt. Den frågan försvåras ytterligare av att somliga medlemsländer anser att avgiften till de aktuella fonderna juridiskt är att betrakta som en skatt. Även om Bankunionen lär generera intensiva diskussioner mellan Europas politiker och att processen framöver är svår att sia om förefaller ambitionen om en mer Vår man i Bryssel Mårten Wierup ansvarig för Public Affairs på Bankföreningen, pendlar i sitt jobb mellan Stockholm och Bryssel. I Nyhetsbrevets krönika delar han regelbundet med sig av sina reflektioner kring vad som är på gång i korridorerna i EU-kvarteren. sammanhållen europeisk bankpolitik som logisk. De problem som Bankunionen syftar till att råda bot på är just de som skapas av att banker är europeiska i fredstid men nationella i kristider. Finansiell stabilitet är, om inte en global så åtminstone en regional fråga, som därmed kräver regionala lösningar. Alternativet i form av en nationalisering av EU:s finansmarknad har otvivelaktigt negativa konsekvenser för investeringar, sysselsättning och tillväxt. Kommissionens målbild tycks alltså i stora drag stämma överens med den argumentation som vi ofta för. Det finns dock all anledning för oss ta del av diskussionerna om Bank-unionen på basis av en kritisk granskning av det kommande arbetet. Som alltid sker nämligen EU:s integration genom små steg i taget och den slutgiltiga målbilden om en Bankunion ligger troligen flera år framåt i tiden. Vägen dit är kantad av flera principiella och känsliga ställningstaganden för svenska banker. Vissa av dessa ger potentiellt upphov till allvarliga invändningar rörande hur och när respektive steg bör tas. MÅRTEN WIERUP

16 16 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 3 JUNI 2012 På plats i Almedalen Bankföreningen deltar vid två seminarier under Almedalsveckan. Leif Trogen, chef för finansiell infrastruktur på Bankföreningen, finns med i panelen på seminariet Är afrikanska banker mer IT-mogna än svenska?. Seminariet äger rum den 2 juli kl på Högskolan. Bankföreningen är medarrangör till Finanskoalitionen mot barnpornografis seminarium Var gränsen för samhällets insatser för att förhindra brott på internet?, som äger rum den 3 juli klockan Var går gränsen för samhällets insatser för att förhindra brott på internet? Tid: Tisdagen den 3 juli klockan Lunchmacka serveras. Plats: Rosenträdgården, Strandgatan 27, Visby Anmälan: Anmäl dig senast den 28 juni till Lena Barkman, Svenska Bankföreningen Vilket ansvar har privata företag och banker för att förhindra att deras tjänster och betalningssystem används för brott? Det är en av frågorna som kommer att besvaras på Finanskoalitionens seminarium i Almedalen. Bankföreningen önskar trevlig sommar

Överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering

Överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering 2016-12-07 Finansiella stabilitetsrådet Överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering Överenskommelsen är upprättad mellan Regeringskansliet (Finansdepartementet), Sveriges

Läs mer

Hantering av problembanker

Hantering av problembanker DATUM: 2012-11-08 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Bankföreningens årsmöte SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Finansplats Stockholm

Finansplats Stockholm PROMEMORIA Datum 2006-06-30 FI Dnr 05-7920-000 Finansplats Stockholm Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Reglering är en ödesfråga för finansmarknaden

Reglering är en ödesfråga för finansmarknaden eye Eye on executive matters no 2 2010 Eurotrubbel Är gemensam ekonomisk politik för hela Europa möjlig? Tänk efter före Väl förberedd kan en etablering i Östeuropa bli en fullträff. Dubbel skatt, nej

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2013:3)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2013:3) PM Hanteringsklass: Öppen 1 (9) Dnr Dnr: 2013/424 2013-11-15 Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2013:3) Riksgäldskontoret (nedan Riksgälden) är stödmyndighet enligt

Läs mer

Krishantering av banker 2013-10-07

Krishantering av banker 2013-10-07 Krishantering av banker 2013-10-07 Dagens agenda Före och efter krisen en överblick Det nya ramverket för krishantering av banker Bankunionen Kartan ritas om före Finansdepartementet Tillsyn Reglering

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Vad gör staten med en bank i kris?

Vad gör staten med en bank i kris? Vad gör staten med en bank i kris? Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Stockholm 17 augusti 2016 Riksgäldens uppdrag Statens betalningar och kassahantering Upplåning och skuldförvaltning Garantier och lån

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/106 Er referens: Fi2014/2420 1 (8) 2014-09-29 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Enheten för bank och försäkring fi.registrator@regeringskansliet.se Införande

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet

Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgälden och finansiell stabilitet Hans Lindblad Riksgäldsdirektör DNB Sverige Stockholm 26 januari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning

Läs mer

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya regler om verksamhet med bostadskrediter Regelrådets ställningstagande

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya regler om verksamhet med bostadskrediter Regelrådets ställningstagande Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna 7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder

Läs mer

Kommittédirektiv. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. Dir. 2011:77. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011.

Kommittédirektiv. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. Dir. 2011:77. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011. Kommittédirektiv Förvaltare av alternativa investeringsfonder Dir. 2011:77 Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011. Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till hur Europaparlamentets

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

Hur påverkas Skandia av IMD2

Hur påverkas Skandia av IMD2 Hur påverkas Skandia av IMD2 Louise Sander, Försäljningschef och VD Skandia Försäljning 2012-08-27 1 Skandia försäljningsorganisation idag Ca 400 personer totalt i försäljning och säljsupport Vår egen

Läs mer

Svensk Betalningskalender 2015. AG KON Fokusgrupp Finansiella Tjänster 2014-12-10

Svensk Betalningskalender 2015. AG KON Fokusgrupp Finansiella Tjänster 2014-12-10 Svensk Betalningskalender 2015 AG KON Fokusgrupp Finansiella Tjänster 2014-12-10 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 SPRIDNING... 3 RIKTIGHET... 3 2. METOD... 4 3. RESULTAT...

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 8 APRIL 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438)

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438) 2015-09-15 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 15-9094 Finansmarknadsavdelningen/Bankenheten (Anges alltid vid svar) 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-18 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring 2013-09-19 FI Dnr 13-795 (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Uppdaterat förslag

Läs mer

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017 Detta är Swedbank 2 februari, 2017 Sverige, Estland, Lettland och Litauen är våra hemmamarknader 16,2 miljoner invånare 7,3 miljoner privatkunder 650 000 företagskunder 389 bankkontor 13 700 medarbetare

Läs mer

NOBINA AB (PUBL) Börsintroduktion av

NOBINA AB (PUBL) Börsintroduktion av Denna broschyr utgör inte, och ska inte anses utgöra, ett prospekt enligt tillämpliga lagar och regler. Prospektet som har godkänts och registrerats av Finansinspektionen har offentliggjorts och finns

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

Ändrade föreskrifter om insättningsgaranti beräkning av avgifter för garantin

Ändrade föreskrifter om insättningsgaranti beräkning av avgifter för garantin REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/09/010 Er referens: RG 2016/1064 1 (6) 2016-10-17 Riksgälden riksgalden@riksgalden.se Ändrade föreskrifter om insättningsgaranti beräkning av avgifter för garantin Sammanfattning

Läs mer

Vägval för premiepensionen (Ds 2013:35)

Vägval för premiepensionen (Ds 2013:35) 2013-09-09 REMISSVAR Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 13-6130 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN { ir } NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN Med planering blir börsnoteringsprocessen såväl bättre som roligare. Här är några råd till dig som funderar på en börsintroduktion. D et finns naturligtvis många olika

Läs mer

Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6)

Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-05-24 15-2013-0258 2013-02-27 Fi2013/329 Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) Sammanfattning

Läs mer

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4)

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4) 2014-05-19 REMISSVAR Justitiedepartementet Konsumentenheten FI Dnr 14-3638 103 33 Stockholm (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Svenska Försäkringsförmedlares förening

Svenska Försäkringsförmedlares förening Svenska Försäkringsförmedlares förening Vad gör förmedlarbranschen för att förhindra intressekonflikter? Karin Lindblad, VD Sfm 1 Agenda Kort om Sfm och förmedlarbranschen Förväntade effekter av MiFID

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2014:3)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2014:3) REGERINGSRAPPORT 1 (5) Hanteringsklass: Öppen 2014-11-14 Dnr 2014/1543 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Råd för ett friare liv. Kapitalrådgivning

Råd för ett friare liv. Kapitalrådgivning Råd för ett friare liv Kapitalrådgivning När jag för första gången fick min egen kapitalrådgivare, Victor, blev mitt liv mycket enklare. Jag är inte så intresserad själv och vill därför ha råd om mina

Läs mer

Yttrande över Förstärkt insättningsgaranti

Yttrande över Förstärkt insättningsgaranti Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Riktlinjer. om olika scenarier som ska användas i återhämtningsplaner EBA/GL/2014/06. 18 juli 2014

Riktlinjer. om olika scenarier som ska användas i återhämtningsplaner EBA/GL/2014/06. 18 juli 2014 EBA/GL/2014/06 18 juli 2014 Riktlinjer om olika scenarier som ska användas i återhämtningsplaner 1 EBA:s riktlinjer om olika scenarier som ska användas i återhämtningsplaner Riktlinjernas status 1. Detta

Läs mer

Sårbarheter i det moderna betalningsväsendet

Sårbarheter i det moderna betalningsväsendet ANFÖRANDE DATUM: 2006-10-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Eva Srejber Sveriges säkerhetsting i Eskilstuna SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012.

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Kommittédirektiv Konsumentskydd vid finansiell rådgivning Dir. 2012:98 Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Sammanfattning Finansiell rådgivning har blivit allt mer efterfrågad och vanligt

Läs mer

BRRD nya krishanteringsregler

BRRD nya krishanteringsregler BRRD nya krishanteringsregler Pär Holmbäck Finansbolagens Förening Stockholm 15 januari 2016 Riksgäldens uppdrag Statens betalningar och kassahantering Upplåning och skuldförvaltning Garantier och lån

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0226 (COD) 12601/15 ADD 2 EF 183 ECOFIN 743 SURE 24 CODEC 1291 IA 10 FÖLJENOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Översyn av statsskuldspolitiken

Översyn av statsskuldspolitiken Översyn av statsskuldspolitiken Kerstin Hessius 2014-02-19 Utredningens deltagare Kerstin Hessius, särskild utredare Sara Bergström, utredningssekreterare, Magnus Dahlberg, utredningssekreterare juridik

Läs mer

Hur uppstår intressekonflikter i universalbanker och vilka är argumenten att separera investment och commercial banking?

Hur uppstår intressekonflikter i universalbanker och vilka är argumenten att separera investment och commercial banking? ANFÖRANDE DATUM: 2004-08-26 TALARE: vice riksbankschef Lars Nyberg PLATS: Sjöfartshuset, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

- enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 14 november 2012. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

- enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 14 november 2012. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen Annotering 2012-11-26 Fi 2012/166 Finansdepartementet Till: Riksdagen Ekofinrådets möte den 4 december 2012 i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor

Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor 2016-11-10 1 (5) Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor Anförande av Dan Sjöblom, generaldirektör Konkurrensverket, vid Upphandlingsforum den 10 november 2016 i Stockholm. Det talade ordet gäller

Läs mer

BOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT

BOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT BOMBER OCH GRANATER S V E N S K A B A N K E R S I N V E S T E R I N G A R I K O N T R O V E R S I E L L VA P E N E X P O R T Detta är en sammanfattning av en längre rapport publicerad på engelska av Diakonia

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Budgetunderskott och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuldkvot 83,8

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Styrelsen för Redeye AB ( Bolaget ) har mot bakgrund av 8 kap. 21 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och 11 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-10. Ändrade kapitaltäckningsregler

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-10. Ändrade kapitaltäckningsregler LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-10 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Ändrade kapitaltäckningsregler

Läs mer

Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar

Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar Lars Hörngren 2010-04-28 Huvudpunkter Rätt att ställa krav på mer kapital och att skärpa tillsynen av likviditetsrisker, men bindande likviditetskvoter

Läs mer

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen )

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen ) 2014-03-10 REMISSVAR Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 14-2616 Finansdepartementet (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 05.08.2009 K(2009)6228 slutlig Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet Herr Minister, FÖRFARANDE (1) Genom

Läs mer

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton Dir. 2015:39 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

STRUKTURERADE PLACERINGAR I SVERIGE

STRUKTURERADE PLACERINGAR I SVERIGE STRUKTURERADE PLACERNGAR Fi2015/578 Stockholm den 11 maj 2015 Värdepappersmarknadsutredningens betänkande SOU 2015:2 Strukturerade Placeringar i Sverige (SPS) lämnar härmed synpunkter på Värdepappersmarknadsutredningens

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 1 Olika initiativ samma mål Finansplats Stockholm samarbetsprojekt på branschens initiativ 2005 Finansmarknadsrådet tillsatt av regeringen med uppdraget att främja

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Bilaga B. Försäljningen förväntas fullbordas den 30 september 2007 och affären är villkorad av konkurrensmyndighetens godkännande.

Bilaga B. Försäljningen förväntas fullbordas den 30 september 2007 och affären är villkorad av konkurrensmyndighetens godkännande. PRESSMEDDELANDE 2007-08-06 Eniro avyttrar WLW Eniro har överenskommit att avyttra sitt tyska dotterbolag Wer liefert was? (WLW) till den italienska koncernen Seat Pagine Gialle. Avyttringen sker genom

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september?

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september? Frågor och Svar: 2004-02-03 Nedan följer svar på frågor vi fått från våra aktieägare. Frågorna har vi fått via email under de senaste två till fyra veckorna. Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD)

Läs mer

Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången

Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången Hej allesammans! Jag heter Robert Boije och är chefsekonom på Riksrevisionen. Temat

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products Dokument Sida SAMRÅDSDOKUMENT 1 (6) TCO Datum Referens: Lena Orpana 2013-07-16 Direkttel: 08-782 92 94 E-post: lena.orpana @tco.se TCOs svar på kommissionens frågor Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter

Läs mer

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket Inblick Läkemedelsverket Maj 2015 Foto: Helena Mohlin Läkemedelsverket, EMA och framtiden Artikeln baseras på en intervju med Tomas Salomonson som är ordförande i CHMP, den europeiska läkemedelsmyndigheten

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM22. Förordning om naturgas- och elprisstatistik. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM22. Förordning om naturgas- och elprisstatistik. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om naturgas- och elprisstatistik Finansdepartementet 2015-12-18 Dokumentbeteckning KOM (2015) 496 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk

Läs mer

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

1. Antagande av den preliminära dagordningen. Lagstiftande verksamhet 2. (ev.) Godkännande av listan över A-punkter

1. Antagande av den preliminära dagordningen. Lagstiftande verksamhet 2. (ev.) Godkännande av listan över A-punkter Annotering REV 2 2011-11-21 rev. 2011-11-24 Finansdepartementet Ekofinrådets möte den 30 november i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 16 november

Läs mer