Hantering av problembanker
|
|
- Jan Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DATUM: TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Bankföreningens årsmöte SVERIGES RIKSBANK SE Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel Fax registratorn@riksbank.se Hantering av problembanker Banker är speciella Jag skulle vilja inleda med frågan: vad gör jag egentligen här? Eller annorlunda uttryckt: varför är riksbankschefen på Bankföreningens årsmöte för att tala om hantering av problembanker? Varför är detta en angelägenhet för svenska myndigheter? Banker fullgör som bekant en rad centrala funktioner i samhället. Dit hör att omvandla sparares pengar till produktiva investeringar, att bidra till att köpare och säljare av varor och tjänster smidigt kan utföra och erhålla betalningar av varandra och inte minst att hjälpa till att fördela risk mellan parter med olika riskpreferenser. Banker har enkelt uttryckt ett stort samhällsekonomiskt värde och problem i banksektorn kan få betydande negativa konsekvenser för den reala ekonomin. Men även andra företag än banker kan väl ha ett stort om inte större värde för samhället? Varför är banker speciella? Jo, vad som gör banker speciella hänger ihop med något som kallas systemrisk. Med det menas risken för att hela det finansiella systemet samtidigt ska drabbas av så allvarliga problem att någon av de samhällsviktiga funktioner jag nämnde ovan slås ut. Dessa systemrisker hänger förenklat samman med tre faktorer. För det första innebär bankverksamhet i sig en del speciella risker. De flesta bankers affärsmodeller går ut på att kortsiktig finansiering, i form av insättarmedel och upplåning på de internationella kapitalmarknaderna, omvandlas till långsiktig utlåning till företag och hushåll. Det här gör att förtroende blir av central betydelse. Sviktar förtroendet för bankens återbetalningsförmåga kan det resultera i att bankens finansiering snabbt försvinner, vilket givetvis kan leda till problem. 1 [6]
2 För det andra finns stora spridningsrisker mellan banker. Banker är ofta sammanlänkade med varandra, bland annat genom motpartsexponeringar. Inlånings- och utlåningsöverskott i olika delar av världen hanteras på en global interbankmarknad, vilket gör att bankernas tillgångar och skulder till stor del är lån till och från andra banker. Det här gör att problem lätt kan spridas mellan banker och på så sätt fortplantas genom det finansiella systemet. För det tredje är bankernas egna incitament att minska systemriskerna inte alltid uppenbara. En bakomliggande faktor är bankaktieägarnas begränsade ansvar. En annan är myndigheternas intresse av att upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Jag återkommer till detta. Från ett policyperspektiv innebär det här att det finns ett intresse av att säkerställa att banker är stabila och motståndskraftiga. Grunden till detta är att bankerna har väl tilltagna kapitalbuffertar som kan absorbera förluster och att de har god kontroll över sina risker. Mot bakgrund av bland annat storleken på de svenska storbankernas verksamhet deras totala tillgångar är nästan fyra gånger större än Sveriges BNP anser Riksbanken såväl som Finansinspektionen och Finansdepartementet att svenska banker ska ha minst 10 procent i kärnprimärkapital från och med första januari 2013 och 12 procent från första januari De svenska bankernas beroende av finansiering på de kortfristiga kapitalmarknaderna innebär vidare att Riksbanken anser att det ska uppställas stora krav på bankernas hantering av likviditetsrisker. Finansinspektionen håller för närvarande på att utforma föreskrifter om så kallad likvidititetstäckningsgrad som syftar till att minska likviditetsriskerna. Trots omfattande regelverk kan givetvis banker hamna i problem. Det är därför viktigt att man från myndigheters sida också kan ta om hand och avveckla fallerande institut på ett sätt som möjliggör att dess samhällsekonomiskt viktiga funktioner kan fortsätta att utföras och att problem som uppkommer i ett institut isoleras och inte sprider sig till övriga delar av det finansiella systemet. Ett problem är dock att den vanliga konkurslagstiftningen som gäller för övriga företag sällan är möjlig, eller åtminstone inte lämplig, att använda i relation till banker. Det gäller särskilt stora och systemviktiga institut. Det grundläggande problemet med vanlig konkurslagstiftning är att reglerna är konstruerade utifrån ett borgenärsskyddsintresse. Av det följer att det finns mycket begränsat, om ens något, utrymme att ta hänsyn till stabiliteten i det finansiella systemet. Mer konkret kan det till exempel vara nödvändigt att ta över en bank redan innan, om än mycket nära, insolvens för att på så sätt säkerställa att det inte blir något avbrott i dess systemviktiga funktioner. Detta är inte möjligt genom ett vanligt konkursförfarande. Vidare behöver man agera snabbt. Det är därför problematiskt med regler som exempelvis kräver borgenärsgodkännande innan en viss åtgärd kan vidtas. 2 [6]
3 I den mån ett land endast har den vanliga konkurslagstiftningen att tillgå vid hanteringen av problembanker tvingas - mot bakgrund av det jag nyss sagt - tyvärr alltför ofta myndigheter, och ytterst skattebetalare, till olika slags räddningsaktioner. Riksbanken har därför länge argumenterat för att det behövs en särskild ordning för att ta om hand banker i kris. Vi välkomnar därför det förslag till krishanteringsdirektiv som nyligen presenterats av Kommissionen. Ett särskilt regelverk för problembanker kan alltså bidra till finansiell stabilitet genom att utgöra ett alternativ till vanligt konkursförfarande och offentliga räddningsaktioner. På ett mer grundläggande plan och för att knyta an till där jag började det här talet kan man dock ställa sig frågan: varför klarar privata sektorn inte av att lösa sina egna problem? Jag hade, lite förenklat, inte haft någon anledning att stå här och prata om hantering av problembanker om bankerna själva hade haft tillräckliga incitament att förebygga och begränsa effekterna av finansiella kriser. Det är tydligt, åtminstone i ett internationellt perspektiv, att flera institut åren innan finanskrisen tog alltför stora risker. Detta hade flera orsaker, vilka jag inte ska gå in på närmare här. Däremot är jag tämligen övertygad om att många såväl banker som marknaden i övrigt mot bakgrund av det offentligas intresse av att upprätthålla finansiell stabilitet helt enkelt utgick ifrån att bankerna skulle räddas i det fall de inte klarade av att reda ut sina problem. Banker ansågs, annorlunda uttryckt, skyddade av implicita statsgarantier, vilket i sin tur resulterade i en tydlig moral hazard -problematik. Utifrån vad jag hittills sagt kan man dra slutsatsen att ett regelverk för hantering av krisbanker kan bidra till finansiell stabilitet på två olika sätt. Dels ger det myndigheter bättre och fler verktyg i den faktiska krishanteringen, dels hjälper det till att begränsa problematiken med implicita statsgarantier och moral hazard. Jag vill säga några ord om denna sistnämnda aspekt. Det vill säga, om ett sådant regelverk som ett corporate governance -verktyg och vikten av att skapa rätt incitament. Vikten av rätt incitament En av de grundläggande principerna i ett regelverk för hantering av krisbanker är att kostnaderna för ett fallissemang ska bäras av bankens aktieägare och borgenärer. Det vill säga inte av det offentliga och skattebetalarna. Konkret försöker lagstiftaren uppnå detta genom att ge myndigheter befogenhet att skriva ned värdet på befintliga aktier och fordringar samt omvandla fordringar till aktiekapital. Det är rimligt att anta att dessa befogenheter, samt vetskapen om att myndigheten har verktyg för att snabbt och effektivt ta kontrollen över fallerande banker, kommer att öka aktieägares och borgenärers intresse av att utföra sin kontrollfunktion på ett sätt som begränsar risken för fallissemang. 3 [6]
4 En grund för att inte hamna i dylika problem är, som sagt, att ha väl tilltagna kapitalbuffertar. Det är ju det kapitaltäckningsreglerna är till för. Men det finns många åtgärder som bankerna själva kan vidta, utöver att uppfylla de krav som ställs av oss myndigheter. Jag tror till exempel att en ökad användning av så kallade CoCos, det vill säga konvertibla skuldebrev där konverteringen triggas av att bankens kapital sjunker under en viss nivå, skulle kunna vara värdefullt för bankerna. Detta gäller särskilt när man beaktar att det kommer att finnas effektiva resolutionsregler på plats som möjliggör för myndigheter att gripa in tidigt och resolut och att flytta kostnaderna för ett bankfallissemang från skattebetalarna till aktieägarna och borgenärerna. För tydlighets skull bör än en gång påpekas att jag då talar om CoCos som ligger utöver det krav på kapital som ställs av lagstiftare och myndigheter, inklusive de olika buffertar som introducerats i Basel III-reglerna. Utifrån en banks perspektiv skulle ett extra lager av CoCos ovanpå kapitalkraven enkelt uttryckt kunna bidra till att hålla myndigheter på armslängds avstånd från verksamheten. I min roll som riksbankschef ser jag naturligtvis också gärna att den här typen av instrument får en ökad standardisering och användning. Förutom ordentliga buffertar för att tåla förluster är det givetvis centralt ha en god riskhantering. Mycket av rörelsereglerna för banker syftar ju till att säkerställa detta. Men även här finns mycket som bankerna själva skulle kunna göra. Jag vill gärna lyfta fram betydelsen av att ha en incitamentsstruktur som främjar en ansvarsfull riskhantering. Det handlar till exempel om att skapa belöningssystem som inte premierar kortsiktiga resultat på ett sätt som i förlängningen riskerar att hota den finansiella stabiliteten. De medarbetare ska belönas som lyckas bidra till en långsiktigt stabil verksamhet. I ett praktiskt perspektiv innebär detta att man till exempel måste fundera på vid vilken tidpunkt, och i vilken form, rörlig ersättning ska betalas ut. Krishantering i praktiken Låt mig nu gå vidare med att säga något om resolutionsregelverkens roll i den faktiska krishanteringen. Generellt är jag mycket positiv till att myndigheter genom nu pågående reformer ges en omfattande verktygslåda att använda för att hantera problembanker. Samtidigt vill jag betona att de ritningar och verktyg som finns i dessa regelverk i praktiken inte kommer att kunna användas för alla sorters problem. Jag är till exempel tveksam till hur långt de kommer att räcka i en verklig systemkris. Låt mig illustrera med ett exempel. En myndighets befogenhet att på eget initiativ och utan aktieägarnas samtycke genomföra en försäljning av en bank, eller vissa av en banks tillgångar, kan i en stabil marknad möjliggöra en snabb 4 [6]
5 och effektiv hantering av ett fallerande institut. Är det däremot inte fråga om en stabil marknad - säg till exempel att vi befinner oss mitt i en global systemkris likt den vi just upplevt - lär det dock vara ont om köpare. När vi utformar regelverk för krishantering måste vi vara medvetna om denna och övriga begränsningar i relation till systemrisker. Konkret innebär det att vi, även med det nya regelverket på plats, inte kan utesluta extraordinära statliga ingripanden, såsom tillfällig nationalisering, vid en eventuell framtida systemkris. Krishantering över gränserna En ytterligare utmaning är hur man ska hantera kriser i gränsöverskidande banker. Man brukar i det här sammanhanget ibland tala om the financial trilemma. Med det menas att det inte är möjligt att ha både gränsöverskridande banker, nationell tillsyn och finansiell stabilitet. En av dessa tre saker måste ge vika. Redan idag sker viss samordning av tillsynen inom Europa genom olika former av tillsynskollegier. I och med den av kommissionen nyligen presenterade bankunionen kan dock ytterligare ett stort steg komma att tas: en överstatlig funktion omfattandes både tillsyn, krishantering och insättarskydd. På ett principiellt plan är den så kallade bankunionen intressant eftersom den kan bidra till en lösning av the financial trilemma. I delar av Europa finns det för närvarande en rad problemtyngda banker med verksamhet i flera länder. Genom de överenskommelser som gjorts i Europa anges en gemensam europeisk tillsynsfunktion vara en förutsättning för att rekapitalisera europeiska banker direkt genom ESM. Vad som kommer hända med detta är naturligtvis svårt att säga i dagsläget. Jag tycker att det är viktigt att betona att bankunionen inte bara blir en quick fix, utan att en långsiktigt hållbar struktur skapas. Lite tillspetsat kan man säga att vikten av att hitta en snabb lösning inte får innebära att man hittar en mindre bra lösning. Bland de mest centrala frågorna utifrån ett svenskt perspektiv hittills i förhandlingarna har varit att värna om vår möjlighet att ställa tillräckligt höga kapitalkrav på svenska banker. Jag har redan betonat betydelsen av en god kapitalbas och pekat på några av de faktorer som gör detta särskilt viktigt i relation till svenska banker. Jag vill därför understryka vikten av att vi fortsätter strida för denna fråga. Varför jag är här? Låt mig sammanfatta. Svaret på min inledande fråga varför riksbankschefen är på bankföreningens årsmöte för att tala om hantering av problembanker är helt enkelt att centralbanker, såväl som andra berörda myndigheter, i praktiken 5 [6]
6 behövs för att ta hand om fallerande banker. Genom de reformer som just nu genomförs får man bättre verktyg för det arbetet. Samtidigt tror och hoppas jag att regelverken kan bidra till bättre och tydligare incitament hos marknadsaktörerna. Det är rimligt att anta att bankerna till följd av införandet av effektiva resolutionsregler kommer att bli mer angelägna om att hålla myndigheterna borta från verksamheten. Förhoppningsvis kan det i sin tur leda till stabilare och mer motståndskraftiga banker. Tack för att ni lyssnade. 6 [6]
Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna
PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787
Läs merRiksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel
ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-18 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merKommittédirektiv. EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder. Dir. 2018:116. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2018
Kommittédirektiv EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder Dir. 2018:116 Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2018 Sammanfattning Inom kort förväntas Europeiska unionen besluta om ändringar
Läs merEtt förstärkt ramverk för finansiell stabilitet
2013-08-26 Finansdepartementet Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet Regeringen har för avsikt att besluta att: ett formaliserat stabilitetsråd inrättas som ska bedöma finansiell stabilitet och
Läs merVad gör staten med en bank i kris?
Vad gör staten med en bank i kris? Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Stockholm 17 augusti 2016 Riksgäldens uppdrag Statens betalningar och kassahantering Upplåning och skuldförvaltning Garantier och lån
Läs merVad händer om en bank hamnar i kris? Hans Lindblad Riksgäldsdirektör Sparbankernas Riksförbund 6 februari 2019
Vad händer om en bank hamnar i kris? Hans Lindblad Riksgäldsdirektör Sparbankernas Riksförbund 6 februari 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassa Hantera statsskulden
Läs merBankpaketet på väg till Sverige Camilla Ferenius och Tomas Edlund Författarna är verksamma vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet
NR 3 2019 20 maj Ekonomisk kommentar Bankpaketet på väg till Sverige Camilla Ferenius och Tomas Edlund Författarna är verksamma vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet Bankpaketet är samlingsnamnet
Läs merBasel III - skärpta regler för banker
Basel III - skärpta regler för banker 44 Baselkommittén presenterade nyligen ett nytt regelverk för banker, det så kallade Basel III. Det omfattar i grova drag nya och skärpta krav på kapital och likviditet
Läs merRiksgälden och finansiell stabilitet
Riksgälden och finansiell stabilitet Hans Lindblad Riksgäldsdirektör DNB Sverige Stockholm 26 januari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning
Läs merRiksbanken och finansiell stabilitet
Riksbanken och finansiell stabilitet 2013 S v e r i g e S r i k s b a n k g Innehåll Riksbankens roll och uppdrag 3 Vad är finansiell stabilitet? 6 Det finansiella systemet och systemrisk 9 Finansiell
Läs merHantering av banker i kris
Hantering av banker i kris Hans Lindblad Riksgäldsdirektör SvD Bank Summit Stockholm 1 september 2016 Riksgäldens uppdrag Statens betalningar och kassahantering Upplåning och skuldförvaltning Garantier
Läs merDen internationella regleringsagendan nödvändig men inte tillräcklig
ANFÖRANDE DATUM: 19 mars 2014 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Affärs Världen Bank och Finans Outlook, Berns, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787
Läs merDet aktuella läget för den finansiella stabiliteten
Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten Hans Lindblad Riksgäldsdirektör Finansutskottet, Sveriges riksdag 5 februari 2019 Lågt pris på risk globalt kan skapa finansiella obalanser Den finansiella
Läs mer27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna
7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder
Läs merANFÖRANDE. Basel III - regler för en säkrare banksektor. Banker är viktiga i samhällsekonomin
ANFÖRANDE DATUM: 2011-11-10 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Bankföreningen, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merMina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet
ANFÖRANDE DATUM: 2012-05-04 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: SEB SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merHur avvecklar man en bank i kris? *
ANFÖRANDE DATUM: 2011-04-01 TALARE: Vice riksbankschef Lars Nyberg SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) PLATS: Swedbank, Stockholm Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merEkonomiska kommentarer
NR 12 2018 30 oktober Ekonomiska kommentarer Storbankernas pelare 1-krav kommer att öka Tomas Edlund Författaren är verksam vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet Banker som är verksamma i
Läs merMot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén
Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén SNS/SIFR Finanspanel 3 oktober 2014 Stefan Ingves Riksbankschef och ordförande i Baselkommittén för banktillsyn Agenda Om Baselkommittén för
Läs merEuro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013
Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown
Läs merMål och strategi för Riksbankens internationella arbete 2010
PM DATUM: 2009-11-13 AVDELNING: STA/INT HANDLÄGGARE: Kai Barvèll/Christina Nordh Berntsson HANTERINGSKLASS: ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merFinansiell stabilitet vart är vi på väg?
ANFÖRANDE DATUM: 2009-11-19 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Bankföreningen, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merFinanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009
Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:
Läs merEkonomiska kommentarer
NR 7 2017 21 december Ekonomiska kommentarer Basel III och svenska storbankers kapitalkrav Tomas Edlund Författaren är verksam vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet I denna ekonomiska kommentar
Läs merÖverenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering
2016-12-07 Finansiella stabilitetsrådet Överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering Överenskommelsen är upprättad mellan Regeringskansliet (Finansdepartementet), Sveriges
Läs merAtt hantera och förebygga kriser
Att hantera och förebygga kriser Hans Lindblad Fores, 31 augusti 2017 Vad vet vi om finansiella kriser? Historien visar att finanskriser återkommer, med olika intervall Finansiella kriser är den största
Läs merFinansinspektionen Box STOCKHOLM. Yttrande över remiss om Finansinspektionens pelare 2-krav på likviditetstäckningskvot i enskilda valutor
Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se DNR 2017-01041 ER
Läs merStabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves
Stabilitetsläget Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves Hög skuldsättning gör hushållen räntekänsliga Hushållens ränteutgifter förväntas öka En kombination av åtgärder behövs Strukturella
Läs merKAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET
KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET PELARE 3 Q1 2015 INLEDNING Denna rapport omfattar Carnegie-koncernen som består av Carnegie Holding AB, (organisationsnummer 556780-4983), Carnegie Fonder AB (organisationsnummer
Läs merLikviditets- och kapitalhantering
RTERT Likviditets- och kapitalhantering Information enligt pelare 3 Q2 2015 1 Inledning Syftet med denna rapport är att ge information rörande FOREX Banks likviditetsrisker och kapitaltäckning i enlighet
Läs merFI:s pelare 2-krav på likviditetstäckningskvot i enskilda valutor
REMISSYTTRANDE Vår referens: 2018/01/002 Er referens: FI Dnr 17-12809 1 (5) 2018-02-01 Finansinspektionen finansinspektionen@fi.se FI:s pelare 2-krav på likviditetstäckningskvot i enskilda valutor Finansinspektionen
Läs merDen kanske mest intressanta delen är rödmärkt på sidan 2.
Den kanske mest intressanta delen är rödmärkt på sidan 2. ANFÖRANDE DATUM: 2009-11-19 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Bankföreningen, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg
Läs merProtokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012
Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012 Finansinspektionen och Riksbanken har haft sitt andra möte inom ramen för Samverkansrådet för makrotillsyn. Vid mötet deltog från Finansinspektionen
Läs mer1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2/3. Godkännande av listorna över A-punkter. 4. Mervärdesskattebehandling av posttjänster - lägesrapport
Annoteringar 2010-11-26 Finansdepartementet Peter Holmgren Ekofinrådets möte i Bryssel den 7 december 2010 Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 24 november
Läs merKommittédirektiv. Ett nytt regelverk om kapitaltäckning för värdepappersbolag. Dir. 2019:22. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2019
Kommittédirektiv Ett nytt regelverk om kapitaltäckning för värdepappersbolag Dir. 2019:22 Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2019 Sammanfattning Inom kort förväntas Europeiska unionen besluta om
Läs merKrishantering av banker 2013-10-07
Krishantering av banker 2013-10-07 Dagens agenda Före och efter krisen en överblick Det nya ramverket för krishantering av banker Bankunionen Kartan ritas om före Finansdepartementet Tillsyn Reglering
Läs merNödvändiga reformer för en stabilare finanssektor
ANFÖRANDE DATUM: 10 november 2016 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Bankföreningens bankmöte, Grand Hôtel, Stockholm S V ERI GES RI KS BANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787
Läs merSVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI
SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 8 APRIL 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS
Läs merKapitalkrav för svenska banker
PROMEMORIA Datum 2014-09-08 FI Dnr 14-6258 Kapitalkrav för svenska banker Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Läs merFinansiell stabilitet är viktigt för oss alla
ANFÖRANDE DATUM: 2012-03-15 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Finansutskottet SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merKAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET
KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET PELARE 3 Q4 2014 1 INLEDNING Denna rapport omfattar Carnegie-koncernen som består av Carnegie Holding AB, (organisationsnummer 556780-4983), Carnegie Fonder AB (organisationsnummer
Läs merDatum Per september månad 2015 infördes kravet för kapitalkonserveringsbufferten som gäller alla institut.
1(7) Kapitaltäckning Nya kapitaltäckningsregler trädde i kraft den 1 januari 2014 i enlighet med tillsynsförordning (575/2013/EU) som är en del av implementeringen av Basel III-regelverket. I och med att
Läs merBanker i kris fungerar reglerna i praktiken?
Banker i kris fungerar reglerna i praktiken? Hans Lindblad Riksgäldsdirektör SNS/SHOF Finanspanel 3 april 2019 Resolution skyddar skattebetalare och säkrar samhällsviktiga funktioner Riksgälden tar över
Läs merRiksbanken och penningpolitiken
Riksbanken och penningpolitiken Sverigefinska folkhögskolan Haparanda 27 maj 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta och
Läs merLikviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar
Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar Lars Hörngren 2010-04-28 Huvudpunkter Rätt att ställa krav på mer kapital och att skärpa tillsynen av likviditetsrisker, men bindande likviditetskvoter
Läs merBanklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66)
Finansdepartementet Bankenheten 103 33 STOCKHOLM Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66) Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen är inte odelat positiv
Läs merBesluts-PM minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL) Pressträff 23 februari 2017
Besluts-PM minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL) Pressträff 23 februari 2017 Stora konsekvenser av finansiell instabilitet Genomsnittliga effekter efter en finanskris Källa: Reinhart och Rogoff
Läs merKommittédirektiv. Finansmarknadskommittén. Dir. 2009:22. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2009
Kommittédirektiv Finansmarknadskommittén Dir. 2009:22 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2009 Sammanfattning av uppdraget Förutsättningarna för en väl fungerande och effektiv finansiell sektor i
Läs merKapitaltäckning och likviditet 2014-09
Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer
Läs merKAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET
KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET PELARE 3 Q1 2014 1 INLEDNING Denna rapport omfattar Carnegie-koncernen som består av Carnegie Holding AB, (organisationsnummer 556780-4983), Carnegie Fonder AB (organisationsnummer
Läs merFramställning om lagändringar till stöd för en fördjupad finansiell analys i syfte att förhindra finansiella kriser
Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 130131, 7 Regeringen 103 33 Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merVice riksbankschef Barbro Wickman-Parak
ANFÖRANDE DATUM: 2009-10-29 TALARE: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak PLATS: Handelskammaren, Göteborg SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21
Läs merFinansinspektionen och finansiell stabilitet. Vad är finansiell stabilitet? PROMEMORIA. Datum Dnr
PROMEMORIA Datum 2014-12-10 Dnr 14-16747 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionen och
Läs merRemissyttrande om Promemoria Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder
Riksgäldskontoret 103 74 Stockholm SVER IG ES R IK SB AN K SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn @riks ban k.se www.riksb ank.s e DNR 2016-00396 ER
Läs merPromemorian Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet
REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/03/025 Er referens: Fi2016/01229/S1 1 (7) 2016-04-27 Skatte- och tullavdelningen Att. Fredrik Opander Finansdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Avdragsförbud för
Läs merFinansiering av resolutionsreserven - Bankföreningens förslag på avgiftsstruktur
FRAMSTÄLLAN 1 (5) 2016-12-13 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Finansiering av resolutionsreserven - Bankföreningens förslag på avgiftsstruktur
Läs merEU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen )
2014-03-10 REMISSVAR Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 14-2616 Finansdepartementet (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24
Läs merRiksbankens kommunikationspolicy
Policy BESLUTSDATUM: 2018-11-19 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: STA/KOM FÖRVALTNINGSANSVARIG: Ann-Leena Mikiver SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00
Läs merPolicy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt
Policy BESLUTSDATUM: 2016-01-27 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Ann-Leena Mikiver, Kommunikationschef SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM68. Förordning och principer om att minska och förebygga uppkomsten av nödlidande lån. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och principer om att minska och förebygga uppkomsten av nödlidande lån Finansdepartementet 2018-04-16 Dokumentbeteckning KOM(2018) 134 Förslag till Europaparlamentets
Läs merSlutförandet av Basel III början på något nytt*
ANFÖRANDE DATUM: 31 januari 2017 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, Stockholm S V ERI GES RI KS BANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg
Läs merEuropeiskt ramverk för hantering av banker i kris
Finansutskottets utlåtande 2010/11:FiU27 Europeiskt ramverk för hantering av banker i kris Sammanfattning Utskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om en EU-ram för krishantering inom finanssektorn
Läs merFinansiella kriser i ett internationellt perspektiv
ANFÖRANDE DATUM: 2006-09-12 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Köpenhamn SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merRiksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker.
E S T A B L I S H E D 1 6 6 8 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 140626, 3 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00
Läs merAngående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 05.08.2009 K(2009)6228 slutlig Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet Herr Minister, FÖRFARANDE (1) Genom
Läs merFinansinspektionen och makrotillsynen
ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35
Läs merKommittédirektiv. Kommittén för finansiell stabilitet. Dir. 2013:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013
Kommittédirektiv Kommittén för finansiell stabilitet Dir. 2013:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013 Sammanfattning Regeringen lägger stor vikt vid att det finns ett organisatoriskt
Läs merVilka åtgärder kan vidtas om det sker en oroande riskuppbyggnad
KAPITEL 4 Vilka åtgärder kan vidtas om det sker en oroande riskuppbyggnad i bankerna? I rapporten Finansiell stabilitet redogör Riksbanken för sin syn på tillståndet i den finansiella sektorn. Om tecken
Läs merRiksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23
Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar
Läs merSårbarheter i det moderna betalningsväsendet
ANFÖRANDE DATUM: 2006-10-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Eva Srejber Sveriges säkerhetsting i Eskilstuna SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merUtredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)
2013-05-31 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-2574 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Läs merEkofinrådets möte den 11 juli 2017
Kommenterad dagordning Rådet 2017-07-03 Finansdepartementet Ekofinrådets möte den 11 juli 2017 Kommenterad dagordning Enligt den preliminära dagordning som framkom den 26 juni 2017. 1. Godkännande av den
Läs merDen historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016
Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016 Riksbankschef Stefan Ingves Prolog: Palmstruch och Riksens Ständers Bank Palmstruch
Läs merTotalt kapital 69 373 70 917 76 912
Skandia Investment Management AB 556606-6832 INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING Rapporten innehåller information om kapitaltäckning i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande
Läs merBRRD nya krishanteringsregler
BRRD nya krishanteringsregler Pär Holmbäck Finansbolagens Förening Stockholm 15 januari 2016 Riksgäldens uppdrag Statens betalningar och kassahantering Upplåning och skuldförvaltning Garantier och lån
Läs merVad ska resolutionsmyndigheten
Vad ska resolutionsmyndigheten göra? Hans Lindblad, riksgäldsdirektör Sparbankernas Riksförbund Stockholm 23 september 2015 Riksgäldens uppdrag Statens betalningar och kassahantering Upplåning och skuldförvaltning
Läs merBanker i kris fungerar reglerna i praktiken?
Banker i kris fungerar reglerna i praktiken? Hans Lindblad Riksgäldsdirektör SNS/SHOF Finanspanel 3 april 2019 Resolution skyddar skattebetalare och säkrar samhällsviktiga funktioner Riksgälden tar över
Läs merÖkad finansiell integration - framtida utmaningar
ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46
Läs merBehovet av ett starkare regelverk för hantering av banker i kris en centralbankschefs perspektiv
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-19 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves IBA Conference, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merRiksbanken och finansiell stabilitet
Riksbanken och finansiell stabilitet 2010 S V E R I G E S R I K S B A N K g Innehåll Riksbankens roll och uppdrag 3 Vad är finansiell stabilitet? 5 Det finansiella systemet och systemrisk 8 Riksbanken
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0226 (COD) 12601/15 ADD 2 EF 183 ECOFIN 743 SURE 24 CODEC 1291 IA 10 FÖLJENOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende:
Läs merRiksbanken och risker i det finansiella systemet
ANFÖRANDE DATUM: 2004-11-16 TALARE: Riksbankschef Lars Heikensten PLATS: Risk Management dagarna, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05
Läs merVad gör Riksgälden? Lunchföredrag hos Mannheimer Swartling 19 oktober. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad
Vad gör Riksgälden? Lunchföredrag hos Mannheimer Swartling 19 oktober Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och
Läs merRiktlinjer. om olika scenarier som ska användas i återhämtningsplaner EBA/GL/2014/06. 18 juli 2014
EBA/GL/2014/06 18 juli 2014 Riktlinjer om olika scenarier som ska användas i återhämtningsplaner 1 EBA:s riktlinjer om olika scenarier som ska användas i återhämtningsplaner Riktlinjernas status 1. Detta
Läs merRiksbankens roll som lender of last resort
Riksbankens roll som lender of last resort För att värna det finansiella systemets stabilitet har Riksbanken möjlighet att ge kredit eller lämna garanti till banker och andra finansiella företag som står
Läs merRemissyttrande - kapitalkrav för svenska banker
REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2014-06-26 1 (6) Dnr 2014/667 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Remissyttrande - kapitalkrav för svenska banker (FI Dnr 14-6258) Inledande synpunkter Riksgäldskontoret
Läs merSubsidiaritetsprövning av förslag till direktiv om kreditinstitut och värdepappersföretag
Finansutskottets utlåtande 2011/12:FiU17 Subsidiaritetsprövning av förslag till direktiv om kreditinstitut och värdepappersföretag Sammanfattning Utskottet prövar i detta utlåtande kommissionens förslag
Läs merVärldens äldsta centralbank firar 350 år
Världens äldsta centralbank firar 350 år Så bidrar Riksbanken till finansiell stabilitet Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef Sveriges riksbank 29 januari 2018 Tema: finansiell stabilitet Aktuellt
Läs merKommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140
Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag
Läs merOm ekonomiska kriser och hur vi hanterar dem
Om ekonomiska kriser och hur vi hanterar dem Hans Lindblad Riksgäldsdirektör Industrisamtal, 3 maj 2018 Kriser kommer och går BNP, årlig procentuell förändring Kriser kostar Genomsnittliga effekter av
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Statssekreterare Hans Lindberg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder
Läs merEkonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-
Läs merReglering är en ödesfråga för finansmarknaden
eye Eye on executive matters no 2 2010 Eurotrubbel Är gemensam ekonomisk politik för hela Europa möjlig? Tänk efter före Väl förberedd kan en etablering i Östeuropa bli en fullträff. Dubbel skatt, nej
Läs merMöjligheter och framtidsutmaningar
Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100
Läs merYttrande över Finansdepartementets remiss Resolution en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)
Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende organ vars huvuduppgifter är att: 1. Ta ställning till om nya eller ändrade regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt
Läs merKontracykliskt buffetvärde
17-7-1 BESLUT Kontracykliskt buffetvärde FI Dnr 17-99 Finansinspektionen Box 71 SE-13 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel + 9 Fax + 13 3 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens beslut Finansinspektionen
Läs merKapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051
Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09 Ikano Bank SE Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och likviditet, periodisk information per 30 september 2012 Denna information om kapitaltäckning och likviditet för
Läs merBeslut om kontracykliskt buffertvärde
2015-03-16 BESLUT FI Dnr 15-3226 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Läs merLåg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och
Läs merPolicy. Riksbankens kommunikationspolicy. Kommunikationsmål, syfte och målgrupper. Riksbankens kommunikation förhållningssätt
Policy BESLUTSDATUM: 2013-11-27 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Kommunikationschef, Ann-Leena Mikiver SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg
Läs mer