Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)"

Transkript

1 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel Fax Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9) Sammanfattning Finansinspektionen (FI) stödjer utredningens förslag att genom lag säkerställa Riksbankens kapitalstruktur och framförallt skapa ett tydligare ramverk för valutareserven; hur beslut fattas om dess storlek och metoderna för dess upplåning och återställande. FI tar inte ställning till de föreslagna nivåerna på valutareserven eller Riksbankens kapital. Vad som är en lämplig storlek på valutareserven är en sannolikhetsbaserad avvägning mellan hur extrema scenarier som ska kunna hanteras och en bedömning av den samhällsekonomiska kostnaden för denna beredskap. Vad som är en lämplig storlek påverkas även av eventuella andra syften med valutareserven än att Riksbanken i krislägen ska kunna lämna likviditetsstöd i utländsk valuta till svenska banker. FI anser att storleken på en förhandsupplånad valutareserv, som ska användas för att lämna generellt likviditetsstöd i utländsk valuta, bör bestämmas med hänsyn till de verktyg som finns för att säkra likviditet och valutaförsörjning. Storleken bör också bestämmas med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och den utveckling som skett på detta område sedan hösten Bedömningen av nödvändig storlek på Riksbankens kapital bygger på dels en analys av kapitalbehovet för att täcka förlustrisker, dels en bedömning av vilken avkastning som behövs för att finansiera den löpande verksamheten. FI avstår i detta remissvar från att lämna synpunkter på omfattningen av Riksbankens löpande verksamhet och avstår därför även från att kommentera utredningens förslag om det kostnadsfria kapitalets storlek. I övrigt ansluter sig FI i huvudsak till den analys och de förslag som utredningen lägger fram. FI:s synpunkter på utredningens förslag Förslaget att i lag stärka Riksbankens finansiella oberoende FI stödjer utredningens förslag att genom bestämmelser i lag fastställa Riksbankens kapitalstruktur och vinstdisposition. FI delar utredningens 1(7)

2 bedömning att den nuvarande regleringen inte ger någon praktisk vägledning om hur stort kapital som ska bindas i Riksbankens balansräkning eller hur vinstdelning till staten ska ske. FI anser i likhet med utredningen att det innebär en samhällsekonomisk kostnad att binda kapital i Riksbankens balansräkning. FI instämmer även i bedömningen att en finansiellt oberoende centralbank är ett krav t.ex. enligt unionsrätten som inte tillräckligt väl återspeglas i nuvarande svensk lagstiftning. Samtidigt finner FI ingen samhällsekonomisk eller annan anledning att överfinansiera den löpande verksamheten, en princip som bör gälla för Riksbanken i likhet med övriga statliga myndigheter. FI anser att tydligare lagreglerade befogenheter för Riksbanken, med därtill säkerställd tillräcklig finansiering, är att föredra ur ett oberoendeperspektiv samtidigt som det passar väl in i den svenska konstitutionella modellen där riksdagen ytterst bestämmer hur statens medel ska användas. FI noterar hur utredningen behandlar frågan om Riksbankens institutionella, personliga, funktionella och finansiella oberoende på en övergripande myndighetsnivå, utifrån dagens omfattning på verksamheten. En önskvärd fördjupning hade varit att utredningen även behandlade frågan huruvida kraven på oberoende skiljer sig åt mellan Riksbankens olika uppgifter. Kravet på oberoende i den penningpolitiska verksamheten skulle ha kunnat jämföras med kravet på oberoende i arbetet att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende (finansiell stabilitet). En del av en sådan analys är vilket behov det eventuellt kan finnas att närmare avgränsa vilket ansvar för finansiell stabilitet som kan anses omfattas av det EU-rättsliga kravet på centralbankers oberoende. FI stödjer utredningens förslag om ett lagstadgat förlustskydd för kapitalet, vilket minskar kapitalbehovet och därmed kapitalkostnaden. FI stödjer även förslaget att IMF-åtagandena avskiljs från Riksbankens balansräkning, samt att valutareservens valutarisk överförs till Riksgälden. Båda dessa åtgärder minskar förlustrisken och därmed behovet att binda kapital i Riksbankens balansräkning. För IMF-åtaganden beslutar riksdagen om användningen av valutareserven. En annan finansieringsmodell än den nuvarande skulle därför enligt FI:s bedömning stärka Riksbankens finansiella oberoende. Förslaget att i lag reglera valutareservens storlek och upplåning Det finns ett flertal faktorer som har betydelse när valutareservens syfte formuleras och dess storlek bestäms. Behovet av likviditetsstöd från Riksbanken är dels en funktion av hur stora störningar som bedöms kunna inträffa med en viss bestämd sannolikhetsnivå, dels av vilka olika alternativa möjligheter som finns att skapa likviditet. När det gäller likviditet i utländsk valuta som Riksbanken, till skillnad från svenska kronor, inte själv kan skapa vid behov - finns ett antal försvarslinjer som i större eller mindre grad kan utnyttjas, beroende på problemens omfattning och karaktär. Det ramverk av verktyg och åtgärder som finns till 2

3 hands har förstärkts betydligt jämfört med situationen före hösten 2008 vilket, allt annat lika, har minskat behovet av en på förhand upplånad valutareserv. Att det finns behov av att en centralbank alls ska kunna ge likviditetsstöd beror på banksystemets funktion och bankernas finansieringsstruktur. Banksystemet tillhandahåller långsiktigt kreditgivning till den reala ekonomin exempelvis bolån med mycket lång löptid. Det är dock inte alltid motiverat, eller ens möjligt, för bankerna att själva låna upp på motsvarande långa löptider. Banken tar en risk genom att den kortare upplåningen successivt måste refinansieras under löptiden av den längre utlåningen - innan återbetalning av denna kan användas för att lösa förfallande finansiering. Problemet för svenska banker under finanskrisen uppstod eftersom de i relativt hög grad finansierat längre utlåning med kortare finansiering, som behövde refinansieras i ett läge där de finansiella marknaderna till stora delar inte fungerade. Detta blev särskilt påtagligt för de svenska bankerna i utländsk valuta, medan den inhemska svenska kapitalmarknaden trots allt delvis fungerade under krisen. Det är inte önskvärt att bankerna helt reducerar refinansieringsrisken eftersom en del av bankernas funktion i det finansiella systemet är att just genom valutaoch löptidstransformering tillhandahålla finansiering som annars inte skulle varit tillgänglig. Om däremot finansieringen har en så lång löptid som möjligt relativt tillgångarna, reduceras den risken och marknadsfinansiering behöver inte nödvändigtvis vara riskfylld finansiering. Inlåning, till skillnad från marknadsfinansiering, är oftast inte tidsbunden och kan tas ut av insättare när som helst. En väl löptidsmatchad marknadsfinansiering kan därför vara en mer stabil finansiering än obunden inlåning för det enskilda institutet. Den refinansieringsrisk som ändå är inbyggd i det finansiella systemet kan i extrema scenarier utlösa så stora påfrestningar för enskilda institut eller hela system att det är nödvändigt att det finns en reserv i form av en centralbank som kan tillhandahålla likviditet i sista hand. Ett ramverk för att säkerställa tillgång till utländsk valuta Syftet med Riksbankens på förhand upplånade valutareserv för att säkerställa svenska bankers tillgång till utländsk valuta, är att utgöra den absolut sista bufferten i egenskap av lender of last resort. Innan den behöver utnyttjas finns en rad andra verktyg och åtgärder till hands. De försvarslinjer som dessa utgör har stärkts och formaliserats jämfört med situationen före hösten Bankernas likviditetsriskhantering enligt föreskrifter Införandet av nya föreskrifter om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2010:7) var en av de första nationella åtgärderna efter krisen för att genom reglering minska likviditetsriskerna i det finansiella systemet. Föreskrifterna innebar högre krav på bankernas likviditets- och finansieringsstrategier samt regler om riskmätning, limiter, stresstester och 3

4 beredskapsplanering. I kombination med inrapporteringsföreskrifterna (FFFS 2011:37) har FI stärkt sina möjligheter att utöva tillsyn över likviditetsrisker. Bankernas likviditetsreserver enligt föreskrifter Sedan 1 januari 2013 omfattas vidare åtta större svenska banker av kvantitativa krav på likviditetstäckningsgrad (FFFS 2012:6). Kravet på likviditetstäckningsgrad gäller vid varje tidpunkt och utgår från ett stresstest där kassautflöden och kassainflöden under de kommande 30 dagarna simuleras i ett negativt scenario, med värre påfrestningar än vad svenska banker mötte hösten Företagen måste hålla likvida tillgångar som åtminstone uppgår till summan av de simulerade nettokassautflödena dels på totalbasis med samtliga valutor inräknade, dels separat i de två valutorna euro respektive USdollar. Målet med kravet på likviditetstäckningsgrad är att säkerställa att de företag som kan ha stor påverkan på stabiliteten i det finansiella systemet har en tillräcklig nivå av likvida tillgångar för att klara kassautflöden under 30 dagar när företagets likviditet samtidigt är ansträngd. Reglerna begränsar enskilda företags exponering mot likviditetsrisker, vilket även leder till minskade risker i det finansiella systemet. Reglerna bidrar dessutom till ökad genomlysning av likviditetssituationen och ökar jämförbarheten mellan företag. FI har analyserat i vilken utsträckning som bankernas tillgångar och skulder balanserar i de stora finansieringsvalutorna euro och US-dollar, för att kunna bedöma i vilken utsträckning som bankerna tar valuta-, ränte-, och refinansieringsrisker i respektive valuta. Uppdelat på löptidsfickor är de ackumulerade finansieringsgapen per valuta i dagsläget små i relation till den totala balansomslutningen för varje bank, och utgör som mest - mindre än ett par procent av tillgångarna, inklusive derivatpositioner. I en hypotetisk situation där bankerna inte längre har tillgång till finansiering i euro eller US-dollar behöver de antingen kompensera för detta med annan upplåning eller likvidera de tillgångar som finansieras, alternativt en kombination av båda. Har företagen tillräckligt med tillgångar som kontraktsenligt förfaller innan eller samtidigt som skulderna, d v s det finns inget negativt finansieringsgap, kan de egentligen bara låta både tillgångar och skulder förfalla och är därmed inte strikt tvungna att i en krissituation refinansiera förfallande upplåning. FI:s analys visar att i alla fall storbankernas tillgångar och skulder i stor utsträckning är relativt väl matchade i de stora utländska upplåningsvalutorna. Eftersom de negativa finansieringsgapen för de svenska storbankerna i euro och US-dollar är relativt små finns möjligheter att i alla fall styra om en del av marknadsfinansieringen i euro och US-dollar till andra marknader och produkter i den utsträckning ett bortfall av marknadsfinansieringen inte beror på att i stort sett samtliga upplåningsmarknader är stängda för bankerna. Däremot är det inte realistiskt att anta att storbankerna på kort sikt helt kan 4

5 kompensera för ett totalt bortfall av finansiering i euro och US-dollar genom att flytta den finansieringen till andra marknader och valutor. Bankernas ytterligare likviditetsreserver Utöver de föreskrivna likviditetsreserverna har bankerna möjlighet att skapa likviditet ur en bredare bas av reserver. Dessa reserver utgörs i huvudsak av dels den outnyttjade överpantsättningen i bankernas säkerhetsmassa för säkerställda obligationer, dels av de likvida tillgångar som inte kvalificerar för likviditetsföreskrifternas nivå 1 eller 2. Möjligheten att skapa likviditet i önskad valuta utifrån dessa ytterligare reserver är avhängig antingen justeringar av centralbankernas pantsättningsregler (vilket förekommer i händelse av systemkris) eller tillgång till andra finansiella motparter. Bankernas tillgång till likviditetsstöd i lokal valuta från centralbanker För att omedelbart kunna konvertera tillgångar som inte redan utgörs av likvida medel har bankerna med gränsöverskridande verksamhet avtal med centralbanker i de länder de bedriver verksamhet. De svenska storbankerna har därför avtal med centralbankerna i framförallt de övriga nordiska och baltiska länderna, samt med Europeiska centralbanken (ECB) och amerikanska centralbanken Federal Reserve. Dessa avtal ger bankerna möjlighet att låna obegränsat i den lokala valutan, mot pantsättningsbara tillgångar. Detta innebär en likviditetsgaranti som kan utnyttjas i krissituationer, när de finansiella marknaderna inte är tillgängliga. Centralbanksavtalen ligger därmed till grund för antagandet att likviditetsreserverna verkligen kan användas till fullo, även i en extrem finansiell kris. Bankernas möjlighet till marknadsupplåning med statliga garantier Stödlagen (lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut) ger Riksgälden möjlighet att vid behov underlätta svenska bankers tillgång till marknadsfinansiering genom att utfärda garantier från svenska staten. Denna möjlighet utnyttjades med start den 31 oktober Enligt FI:s bedömning är stödlagen ett effektivt verktyg för att underlätta svenska bankers tillgång till finansiering i händelse av kraftiga störningar på bankernas upplåningsmarknader. I en hypotetisk situation där marknadsupplåning med stöd av en garanti från svenska staten inte är ett tillräckligt effektivt verktyg är det inte nödvändigtvis samhällsekonomiskt motiverat att upprätthållandet av bankernas utestående avtal i utländsk valuta bör prioriteras framför svenska statens upplåningsbehov. Riksbankens möjlighet till valutaupplåning via andra centralbanker Utöver de verktyg och åtgärder som ligger inom bankernas räckvidd, har Riksbanken ett flertal källor till likviditet i utländsk valuta. Mot pant i likvida tillgångar i svenska kronor har Riksbanken möjlighet att låna direkt från andra centralbanker. Denna möjlighet utnyttjades under hösten 2008, för att få tillgång till US-dollar via Federal Reserve. Detta förutsätter att Riksbanken har permanenta avtal, såsom med ECB, eller kan träffa tillfälliga avtal, t.ex. med Federal Reserve. 5

6 Riksbankens möjlighet till valutaupplåning via Riksgälden Riksbanken har även möjlighet att låna upp utländsk valuta på de finansiella marknaderna, genom Riksgäldens vidareutlåning. Enligt den ordning som utredningen föreslår innebär detta alltså att Riksbanken skulle bedöma ett behov av en tillfällig förstärkning inom ramen för valutareservens maximala nivå. Riksgälden anger i sin PM (Upplåning för att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv) att det inte ens i mycket stressade lägen på finansmarknaderna finns skäl att anta att det skulle innebära problem att på kort tid låna upp tillräckliga belopp för att förstärka valutareserven. FI ser ingen anledning att göra en annan bedömning. Riksbankens på förhand upplånade valutareserv En förhandsupplånad valutareserv med det syfte som utredningen avser, ska alltså träda in när de verktyg och åtgärder som hittills beskrivits är otillräckliga. Det är inte FI:s avsikt att med beskrivningen ovan av de verktyg och åtgärder som finns tillgängliga för att förhindra eller hantera likviditetsproblem att ge intryck av att centralbanksåtgärder inte i sista hand behövs. Tvärtom är det, sett ur ett finansiellt stabilitetsperspektiv, utomordentligt viktigt att Riksbanken i krislägen tillräckligt snabbt och i tillräcklig omfattning kan ge likviditetsstöd i svenska kronor såväl som utländsk valuta. Riksbanken måste alltså förfoga över en valutareserv som kan fylla denna funktion och som är anpassad så att det finns möjlighet att avvärja en kris. Bedömningen av lämplig storlek på reserven är dels en funktion av hur stora störningar som antas kunna inträffa med en viss bestämd sannolikhetsnivå och den samhällsekonomiska kostnaden för att upprätthålla en sådan beredskap, dels av vilka olika alternativa möjligheter som finns att skapa likviditet. FI anser att bestämningen av valutareservens storlek ytterst bör avgöras av riksdagen eftersom det är en fråga om hur statens medel används. FI stödjer utredningens förslag att genom bestämmelser i lag fastställa en maximal nivå på Riksbankens balansomslutning och därmed den förhandsupplånade valutareserven. Enligt FI:s bedömning har förslaget om ett formaliserat ramverk för valutareservens storlek och metoderna för dess upplåning (i likhet med förslaget om en lagreglerad kapitalstruktur) fördelar såväl ur ett oberoendeperspektiv som ur ett svenskt maktdelningsperspektiv. FI anser att utredningens förslag även skulle bidra till att göra ansvarsfördelningen mellan Riksgälden och Riksbanken tydligare. Valutareserven föreslås i utredningen kunna återställas via Riksgälden när likviditetsstöd har lämnats. Enligt FI:s bedömning kommer det därför i praktiken inte finnas några begränsningar för att vid behov kunna lämna tillräckligt likviditetsstöd i utländsk valuta till svenska banker. FI avstår från att bedöma den föreslagna maximala nivån på valutareserven om 200 miljarder kronor, eftersom det ytterst är en bestämning av med vilken säkerhet även extrema störningar på bankernas finansieringsmarknader ska kunna hanteras. Det skulle också kunna finnas andra syften med valutareserven 6

7 än att i krislägen lämna likviditetsstöd i utländsk valuta till svenska banker. I så fall måste detta självfallet redovisas och vägas in i bestämningen av maximal nivå. FI anser som nämnts att denna bestämning bör göras av riksdagen. Förslaget att kostnaderna för den upplånade delen av valutareserven bör bäras av bankerna genom avgifter FI stödjer principen om avgiftsuttag från de banker för vilka valutareserven skulle utgöra ett likviditetsstöd för utestående avtal i utländsk valuta i extrema scenarier. FI ser dock svårigheter med att utforma en lämplig modell för avgiftsuttag. Hänsyn behöver tas till risken för incitamentsproblem ( moral hazard ), vilka transaktioner som ska omfattas, hur avgiften ska beräknas, samt vilken myndighet som ska besluta om respektive ta emot avgifterna. FI anser därför, liksom utredningen, att utformningen av en obligatorisk försäkringsavgift bör utredas vidare. Frågan bör även ses i ett större perspektiv som inkluderar de övriga obligatoriska avgiftsuttagen inom ramen för tillsynen över finansiella företag. FINANSINSPEKTIONEN Martin Andersson Generaldirektör Björn Bargholtz Enhetschef I den slutliga handläggningen har också chefsjuristen Per Håkansson deltagit. 7

Utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (Fi/2017/01329/B)

Utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (Fi/2017/01329/B) 2017-04-28 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 17-4581 Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53)

ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) SV ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 24 juli 2013 om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) Inledning och rättslig grund Den 22 april 2013 mottog Europeiska centralbanken

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om rapportering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag;

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om krav på likviditetstäckningsgrad och rapportering av likvida

Läs mer

Yttrande om regeringens utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning

Yttrande om regeringens utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning Yttrande Dnr 2017-054 28 april 2017 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande om regeringens utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning Fi2017/01329/B SAMMANFATTNING

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Riksbanken har i rapporten Finansiell stabilitet 14:1 rekommenderat att ett krav på likviditetstäckningsgrad (Liquidity Coverage Ratio, LCR) i svenska kronor bör införas. Bakgrunden

Läs mer

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09 Ikano Bank SE Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och likviditet, periodisk information per 30 september 2012 Denna information om kapitaltäckning och likviditet för

Läs mer

Markaryds Sparbank. Riktlinjer/Strategier för hantering av likviditetsrisker

Markaryds Sparbank. Riktlinjer/Strategier för hantering av likviditetsrisker Riktlinjer/Strategier för hantering av likviditetsrisker Innehåll 1. INLEDNING 1 2. DEFINITIONER 1 3. ANSVAR OCH BEFOGENHETER 1 4. RISKTOLERENS 2 4.1 KVALITATIV BEDÖMNING 2 4.2 KVANTITATIV BEDÖMNING 2

Läs mer

MÅNADSRAPPORT LIKVIDITETSRISK INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

MÅNADSRAPPORT LIKVIDITETSRISK INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER MÅNADSRAPPORT LIKVIDITETSRISK INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER HANDLÄGGARE TELEFONNUMMER ORG.NUMMER FFFS 2011:37 E-postadress Rapporten ska sändas till Finansinspektionen INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. Likviditetsreserv

Läs mer

Riktlinjer/Strategier för hantering av likviditetsrisker

Riktlinjer/Strategier för hantering av likviditetsrisker Riktlinjer/Strategier för hantering av likviditetsrisker Fastställd av styrelsen 2010-12-29 Innehåll 1. INLEDNING 1 2. DEFINITIONER 1 3. ANSVAR OCH BEFOGENHETER 1 4. RISKTOLERENS 2 4.1 KVALITATIV BEDÖMNING

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag;

Läs mer

ANFÖRANDE. Är det farligt att låna dollar?

ANFÖRANDE. Är det farligt att låna dollar? ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-17 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Svenska Handelsbanken, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om rapportering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag;

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Remissexemplar 2012-06-28 Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om ett kvantitativt krav på likviditetstäckningsgrad

Läs mer

Bilaga A: Riksbankens behov av en valutareserv

Bilaga A: Riksbankens behov av en valutareserv PM DATUM: 2012-11-30 AVDELNING: Avdelningen för finansiell stabilitet/ Avdelningen för kapitalförvaltning SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05

Läs mer

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna 7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-03-16 BESLUT FI Dnr 15-3226 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Information om likviditetsrisker 2014-09-30

Information om likviditetsrisker 2014-09-30 1 Information om likviditetsrisker 2014-09-30 Sparbankens målsättning och strategi Styrelsens målsättning är att Sparbanken i Enköping endast ska exponeras mot måttliga likviditetsrisker. Sparbanken ska

Läs mer

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Greger Wahlstedt ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2012

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Greger Wahlstedt ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2012 Protokollsbilaga B Direktionens protokoll 2011-12-07, 4 Beslut DATUM: 2011-12-07 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS: Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Greger Wahlstedt ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK

Läs mer

Information om likviditetsrisker 2014-12-31. Styrelsens målsättning är att Sparbanken i Enköping endast ska exponeras mot måttliga likviditetsrisker.

Information om likviditetsrisker 2014-12-31. Styrelsens målsättning är att Sparbanken i Enköping endast ska exponeras mot måttliga likviditetsrisker. Information om likviditetsrisker 2014-12-31 Sparbankens målsättning och strategi Styrelsens målsättning är att Sparbanken i Enköping endast ska exponeras mot måttliga likviditetsrisker. Sparbanken ska

Läs mer

Nya föreskrifter om ett krav på likviditetstäckningsgrad vid rapportering av likviditetsrisk

Nya föreskrifter om ett krav på likviditetstäckningsgrad vid rapportering av likviditetsrisk 2012-11-13 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 11-13136 Nya föreskrifter om ett krav på likviditetstäckningsgrad vid rapportering av likviditetsrisk Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3]

Läs mer

Vad gör staten med en bank i kris?

Vad gör staten med en bank i kris? Vad gör staten med en bank i kris? Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Stockholm 17 augusti 2016 Riksgäldens uppdrag Statens betalningar och kassahantering Upplåning och skuldförvaltning Garantier och lån

Läs mer

Förslag till ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken

Förslag till ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen FI Dnr 15-15659 Dnr 2015/1077 2015-11-20 Riksbanken 103 37 Stockholm (joel.montin@riksbank.se) Förslag till ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken

Läs mer

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438)

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438) 2015-09-15 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 15-9094 Finansmarknadsavdelningen/Bankenheten (Anges alltid vid svar) 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel

Läs mer

Rapportering av likviditetsrisk

Rapportering av likviditetsrisk PROMEMORIA Datum 2007-09-24 Författare Lars Söderlind Rapportering av likviditetsrisk Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

SV BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 1 av 5: LIKVIDA TILLGÅNGAR)

SV BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 1 av 5: LIKVIDA TILLGÅNGAR) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 1 av 5: LIKVIDA TILLGÅNGAR) 1. Likvida tillgångar 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om tillgångar för övervakning

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Observera att denna konsoliderade version är en sammanställning, och att den tryckta författningen är den officiellt giltiga. En konsoliderad version är en fulltextversion där alla ändringar har införts

Läs mer

Datum Per september månad 2015 infördes kravet för kapitalkonserveringsbufferten som gäller alla institut.

Datum Per september månad 2015 infördes kravet för kapitalkonserveringsbufferten som gäller alla institut. 1(7) Kapitaltäckning Nya kapitaltäckningsregler trädde i kraft den 1 januari 2014 i enlighet med tillsynsförordning (575/2013/EU) som är en del av implementeringen av Basel III-regelverket. I och med att

Läs mer

Periodisk information per

Periodisk information per Periodisk information per 2016-09-30 Periodisk information per 2016-09-30 Resurs Bank AB, ( banken ), org nr 516401-0208, samt den konsoliderade situationen lämnar periodisk information i enlighet med

Läs mer

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING Fördjupning i Konjunkturläget mars 29 (Konjunkturinstitutet) Finansmarknader och penningpolitik FÖRDJUPNING Finanskrisen och centralbankernas balansräkningar Till följd av den finansiella krisen har många

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Förvaltning av guld- och valutareserven

Förvaltning av guld- och valutareserven Förvaltning av guld- och valutareserven Innehåll Riksbankens mål och syftet med guld- och valutareserven Vad innebär förvaltningsuppdraget? Guldreserven Valutareserven Styrande regelverk Riksbankens guld-

Läs mer

Upplåning för att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv

Upplåning för att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv Styrelsepromemoria Hanteringsklass: Öppen 1 (8) Dnr 2013-01-22 Upplåning för att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv Förslag till styrelsebeslut: Styrelsen ger riksgäldsdirektören mandat att för

Läs mer

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2013

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2013 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 121206, 5 Beslut DATUM: 2012-12-06 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK SE-103

Läs mer

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET PELARE 3 Q1 2013 1 INLEDNING Denna rapport omfattar Carnegie-koncernen som består av Carnegie Holding AB, (organisationsnummer 556780-4983), Carnegie Fonder AB (organisationsnummer

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Förvaltning av guld- och valutareserven 2011

Förvaltning av guld- och valutareserven 2011 Protokollsbilaga E Direktionens protokoll 101207, 9 PM DATUM: 2010-12-07 AVDELNING: Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS:

Läs mer

Finansdepartementet FI Dnr 13-754 Registrator (Anges alltid vid svar) 103 33 Stockholm

Finansdepartementet FI Dnr 13-754 Registrator (Anges alltid vid svar) 103 33 Stockholm 2013-03-08 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-754 Registrator (Anges alltid vid svar) 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2014:3)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2014:3) REGERINGSRAPPORT 1 (5) Hanteringsklass: Öppen 2014-11-14 Dnr 2014/1543 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Ansökan om undantag från Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:23

Ansökan om undantag från Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:23 2009-02-18 BESLUT SPP Livförsäkring AB FI Dnr 09-686 Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm 105 39 STOCKHOLM [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm ANFÖRANDE DATUM: 2015-01-23 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8

Läs mer

Policy kring likviditetsrisker. Uppdaterad

Policy kring likviditetsrisker. Uppdaterad Policy kring likviditetsrisker Uppdaterad 2016-01-27 Inledning Denna policy har till syfte att säkerställa att Strukturinvest har en uttalad risktolerans avseende likviditetsrisk i verksamheten samtidigt

Läs mer

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 2015-03-12 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 Förvaltningen av statsskulden regleras i budgetlagen (2011:203), förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret och regeringens

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag;

Läs mer

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen )

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen ) 2014-03-10 REMISSVAR Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 14-2616 Finansdepartementet (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

Kapitaltäckning Q3 2015

Kapitaltäckning Q3 2015 Kapitaltäckning Q3 2015 Offentliggörande av kvartalsvis information om kapitaltäckning, likviditetshantering och riskhantering enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:12) om

Läs mer

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom Likviditetsregleringarna och dess effekter Lars Frisell, Chefsekonom Många lärdomar för tillsynsmyndigheter från krisen Kredit- och likviditetsriskerna i de komplexa, värdepapperiserade produkterna Tveksamheten

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

BRRD nya krishanteringsregler

BRRD nya krishanteringsregler BRRD nya krishanteringsregler Pär Holmbäck Finansbolagens Förening Stockholm 15 januari 2016 Riksgäldens uppdrag Statens betalningar och kassahantering Upplåning och skuldförvaltning Garantier och lån

Läs mer

Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)

Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9) REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2013/469 2013-05-30 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9) (Fi2013/484) Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning översyn efter erfarenheter från den finansiella krisen. Dir.

Kommittédirektiv. Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning översyn efter erfarenheter från den finansiella krisen. Dir. Kommittédirektiv Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning översyn efter erfarenheter från den finansiella krisen Dir. 2011:89 Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2011 Sammanfattning

Läs mer

Periodisk information Kvartal

Periodisk information Kvartal 1 Periodisk information Kvartal 3 2014 2014-09-30 2 Nya EU-gemensamma kapitaltäckningsregler trädde i kraft den 1 januari 2014. Regelverket består av en förordning (EU) 575/2013 som är direktverkande och

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2015-09

Kapitaltäckning och likviditet 2015-09 Kapitaltäckning och likviditet 2015-09 Periodisk information per 30 september 2015 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET PELARE 3 Q1 2015 INLEDNING Denna rapport omfattar Carnegie-koncernen som består av Carnegie Holding AB, (organisationsnummer 556780-4983), Carnegie Fonder AB (organisationsnummer

Läs mer

Periodisk information per

Periodisk information per Periodisk information per 2015-03-31 Periodisk information per 2015-03-31 Resurs Bank AB, ( banken ), org nr 516401-0208, samt den konsoliderade situationen lämnar periodisk information i enlighet med

Läs mer

Direktionen fastställer Investeringspolicy för guld- och valutareserven i enlighet med bilaga.

Direktionen fastställer Investeringspolicy för guld- och valutareserven i enlighet med bilaga. Bilaga E1 Direktionens protokoll 160316 8 Beslutsunderlag DATUM: 2016-03-11 AVDELNING: Avdelningen för marknader (AFM) HANDLÄGGARE: Christian Alexandersson, Emelie Bagelius, Fredrik Omberg HANTERINGSKLASS

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Observera att denna konsoliderade version är en sammanställning, och att den tryckta författningen är den officiellt giltiga. En konsoliderad version är en fulltextversion där alla ändringar har införts

Läs mer

Periodisk information om kapitaltäckning och likviditet MedMera Bank AB

Periodisk information om kapitaltäckning och likviditet MedMera Bank AB Periodisk information om kapitaltäckning och likviditet MedMera Bank AB 2017-03-31 1 Inledning MedMera Bank redovisar i denna rapport information om kapitaltäckning och likviditet utifrån Europaparlamentets

Läs mer

Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012

Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012 Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012 Finansinspektionen och Riksbanken har haft sitt andra möte inom ramen för Samverkansrådet för makrotillsyn. Vid mötet deltog från Finansinspektionen

Läs mer

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET PELARE 3 Q4 2014 1 INLEDNING Denna rapport omfattar Carnegie-koncernen som består av Carnegie Holding AB, (organisationsnummer 556780-4983), Carnegie Fonder AB (organisationsnummer

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Observera att denna konsoliderade version är en sammanställning, och att den tryckta författningen är den officiellt giltiga. En konsoliderad version är en fulltextversion där alla ändringar har införts

Läs mer

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Riksbankens roll i svensk ekonomi Riksbankens roll i svensk ekonomi Stockholms universitet 11-1- Lars E.O. Svensson 1 Världens äldsta centralbank 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning

Läs mer

Särskild medlemsinsats till Kommuninvest

Särskild medlemsinsats till Kommuninvest TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mats Widén Ekonomistaben +46155245345 2015-09-21 LS-LED15-1252-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige

Läs mer

Kvartalsvis information om kapital, likviditet och bruttosoliditet

Kvartalsvis information om kapital, likviditet och bruttosoliditet Kvartalsvis information om kapital, likviditet och bruttosoliditet SBAB redovisar kreditrisk i huvudsak enligt intern riskklassificeringsmetod (IRK-metod) och operativ risk, marknadsrisk samt kreditvärderingsrisk

Läs mer

Kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut

Kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut 2015-11-17 BESLUT Skandinaviska Enskilda Banken AB FI Dnr 15-8080 Att: Verkställande Direktören Delgivning nr 1 106 40 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet

Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgälden och finansiell stabilitet Hans Lindblad Riksgäldsdirektör DNB Sverige Stockholm 26 januari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning

Läs mer

Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar

Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar Lars Hörngren 2010-04-28 Huvudpunkter Rätt att ställa krav på mer kapital och att skärpa tillsynen av likviditetsrisker, men bindande likviditetskvoter

Läs mer

Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6)

Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-05-24 15-2013-0258 2013-02-27 Fi2013/329 Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) Sammanfattning

Läs mer

FÖRDJUPNING En gränsöverskridande banksektor med betydande tillgångar och skulder i utländsk valuta innebär risker för den finansiella stabiliteten

FÖRDJUPNING En gränsöverskridande banksektor med betydande tillgångar och skulder i utländsk valuta innebär risker för den finansiella stabiliteten FINANSIELL STABILITET 1/2017 29 FÖRDJUPNING En gränsöverskridande banksektor med betydande tillgångar och skulder i utländsk valuta innebär risker för den finansiella stabiliteten Banksektorn i Sverige

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar

Läs mer

Finansiering av resolutionsreserven - Bankföreningens förslag på avgiftsstruktur

Finansiering av resolutionsreserven - Bankföreningens förslag på avgiftsstruktur FRAMSTÄLLAN 1 (5) 2016-12-13 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Finansiering av resolutionsreserven - Bankföreningens förslag på avgiftsstruktur

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Likviditets- och kapitalhantering

Likviditets- och kapitalhantering RTERT Likviditets- och kapitalhantering Information enligt pelare 3 Q2 2015 1 Inledning Syftet med denna rapport är att ge information rörande FOREX Banks likviditetsrisker och kapitaltäckning i enlighet

Läs mer

Betänkandet Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna (SOU 2015:68)

Betänkandet Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna (SOU 2015:68) 2016-01-29 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 15-14426 Skatte- och tullavdelningen (Anges alltid vid svar) Enheten för inkomstskatt och socialavgifter 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bakgrund Efter Lehman-kraschen 2008 blev det uppenbart att många stora systemviktiga banker hade tagit på sig omfattande likviditetsrisker. De hade

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

Totalt kapital 69 373 70 917 76 912

Totalt kapital 69 373 70 917 76 912 Skandia Investment Management AB 556606-6832 INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING Rapporten innehåller information om kapitaltäckning i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande

Läs mer

Förordning om statliga garantier till banker m.fl.

Förordning om statliga garantier till banker m.fl. REMISSVAR 2008-10-27 Dnr 2008/1657 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Förordning om statliga garantier till banker m.fl. (Remiss daterad 2008-10-24) Riksgälden har under hand lämnat

Läs mer

Erik Penser Bankaktiebolag

Erik Penser Bankaktiebolag Erik Penser Bankaktiebolag DELÅRSRAPPORT JANUARI-JUNI 2015 Resultatförbättring och fokusering präglade första halvåret 2015 Januari-juni 2015» Rörelseintäkterna ökade med 9 procent till 110 (101) mkr.»

Läs mer

Storbankernas kortfristiga upplåning i utländsk valuta och deras användning av den kortfristiga valutaswapmarknaden

Storbankernas kortfristiga upplåning i utländsk valuta och deras användning av den kortfristiga valutaswapmarknaden Storbankernas kortfristiga upplåning i utländsk valuta och deras användning av den kortfristiga valutaswapmarknaden Ida Hilander* Författaren är verksam vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet.

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Ytterligare verktyg för makrotillsyn (Fi2017/00842/B)

Ytterligare verktyg för makrotillsyn (Fi2017/00842/B) 2017-04-11 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 17-3164 Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av storbankerna

Finansinspektionens stresstester av storbankerna PROMEMORIA Datum 2008-10-15 Finansinspektionen Författare Masih Yazdi Finansinspektionens stresstester av storbankerna Finansinspektionen gör inga egna makroekonomiska prognoser, utan använder i sina stabilitetsbedömningar

Läs mer

Riktlinjer. om villkor för finansiellt stöd inom koncerner enligt artikel 23 i direktiv 2014/59/EU EBA/GL/2015/

Riktlinjer. om villkor för finansiellt stöd inom koncerner enligt artikel 23 i direktiv 2014/59/EU EBA/GL/2015/ RIKTLINJER OM VILLKOR FÖR FINANSIELLT STÖD INOM KONCERNER EBA/GL/2015/17 08.12.2015 Riktlinjer om villkor för finansiellt stöd inom koncerner enligt artikel 23 i direktiv 2014/59/EU EBA:s riktlinjer om

Läs mer

Periodisk information 2014-09-30

Periodisk information 2014-09-30 Scania Finans Aktiebolag Periodisk information 2014-09-30 Scania Finans Aktiebolag, 556049-2570, är ett av Finansinspektionen tillståndspliktigt kreditmarknadsbolag och helägt dotterbolag till Scania CV

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Riksbanken och finansiell stabilitet

Riksbanken och finansiell stabilitet Riksbanken och finansiell stabilitet 2013 S v e r i g e S r i k s b a n k g Innehåll Riksbankens roll och uppdrag 3 Vad är finansiell stabilitet? 6 Det finansiella systemet och systemrisk 9 Finansiell

Läs mer

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden Beslutsunderlag DATUM: 2015-02-11 AVDELNING: Avdelningen för marknader SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer