Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)"

Transkript

1 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel Fax Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9) Sammanfattning Finansinspektionen (FI) stödjer utredningens förslag att genom lag säkerställa Riksbankens kapitalstruktur och framförallt skapa ett tydligare ramverk för valutareserven; hur beslut fattas om dess storlek och metoderna för dess upplåning och återställande. FI tar inte ställning till de föreslagna nivåerna på valutareserven eller Riksbankens kapital. Vad som är en lämplig storlek på valutareserven är en sannolikhetsbaserad avvägning mellan hur extrema scenarier som ska kunna hanteras och en bedömning av den samhällsekonomiska kostnaden för denna beredskap. Vad som är en lämplig storlek påverkas även av eventuella andra syften med valutareserven än att Riksbanken i krislägen ska kunna lämna likviditetsstöd i utländsk valuta till svenska banker. FI anser att storleken på en förhandsupplånad valutareserv, som ska användas för att lämna generellt likviditetsstöd i utländsk valuta, bör bestämmas med hänsyn till de verktyg som finns för att säkra likviditet och valutaförsörjning. Storleken bör också bestämmas med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och den utveckling som skett på detta område sedan hösten Bedömningen av nödvändig storlek på Riksbankens kapital bygger på dels en analys av kapitalbehovet för att täcka förlustrisker, dels en bedömning av vilken avkastning som behövs för att finansiera den löpande verksamheten. FI avstår i detta remissvar från att lämna synpunkter på omfattningen av Riksbankens löpande verksamhet och avstår därför även från att kommentera utredningens förslag om det kostnadsfria kapitalets storlek. I övrigt ansluter sig FI i huvudsak till den analys och de förslag som utredningen lägger fram. FI:s synpunkter på utredningens förslag Förslaget att i lag stärka Riksbankens finansiella oberoende FI stödjer utredningens förslag att genom bestämmelser i lag fastställa Riksbankens kapitalstruktur och vinstdisposition. FI delar utredningens 1(7)

2 bedömning att den nuvarande regleringen inte ger någon praktisk vägledning om hur stort kapital som ska bindas i Riksbankens balansräkning eller hur vinstdelning till staten ska ske. FI anser i likhet med utredningen att det innebär en samhällsekonomisk kostnad att binda kapital i Riksbankens balansräkning. FI instämmer även i bedömningen att en finansiellt oberoende centralbank är ett krav t.ex. enligt unionsrätten som inte tillräckligt väl återspeglas i nuvarande svensk lagstiftning. Samtidigt finner FI ingen samhällsekonomisk eller annan anledning att överfinansiera den löpande verksamheten, en princip som bör gälla för Riksbanken i likhet med övriga statliga myndigheter. FI anser att tydligare lagreglerade befogenheter för Riksbanken, med därtill säkerställd tillräcklig finansiering, är att föredra ur ett oberoendeperspektiv samtidigt som det passar väl in i den svenska konstitutionella modellen där riksdagen ytterst bestämmer hur statens medel ska användas. FI noterar hur utredningen behandlar frågan om Riksbankens institutionella, personliga, funktionella och finansiella oberoende på en övergripande myndighetsnivå, utifrån dagens omfattning på verksamheten. En önskvärd fördjupning hade varit att utredningen även behandlade frågan huruvida kraven på oberoende skiljer sig åt mellan Riksbankens olika uppgifter. Kravet på oberoende i den penningpolitiska verksamheten skulle ha kunnat jämföras med kravet på oberoende i arbetet att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende (finansiell stabilitet). En del av en sådan analys är vilket behov det eventuellt kan finnas att närmare avgränsa vilket ansvar för finansiell stabilitet som kan anses omfattas av det EU-rättsliga kravet på centralbankers oberoende. FI stödjer utredningens förslag om ett lagstadgat förlustskydd för kapitalet, vilket minskar kapitalbehovet och därmed kapitalkostnaden. FI stödjer även förslaget att IMF-åtagandena avskiljs från Riksbankens balansräkning, samt att valutareservens valutarisk överförs till Riksgälden. Båda dessa åtgärder minskar förlustrisken och därmed behovet att binda kapital i Riksbankens balansräkning. För IMF-åtaganden beslutar riksdagen om användningen av valutareserven. En annan finansieringsmodell än den nuvarande skulle därför enligt FI:s bedömning stärka Riksbankens finansiella oberoende. Förslaget att i lag reglera valutareservens storlek och upplåning Det finns ett flertal faktorer som har betydelse när valutareservens syfte formuleras och dess storlek bestäms. Behovet av likviditetsstöd från Riksbanken är dels en funktion av hur stora störningar som bedöms kunna inträffa med en viss bestämd sannolikhetsnivå, dels av vilka olika alternativa möjligheter som finns att skapa likviditet. När det gäller likviditet i utländsk valuta som Riksbanken, till skillnad från svenska kronor, inte själv kan skapa vid behov - finns ett antal försvarslinjer som i större eller mindre grad kan utnyttjas, beroende på problemens omfattning och karaktär. Det ramverk av verktyg och åtgärder som finns till 2

3 hands har förstärkts betydligt jämfört med situationen före hösten 2008 vilket, allt annat lika, har minskat behovet av en på förhand upplånad valutareserv. Att det finns behov av att en centralbank alls ska kunna ge likviditetsstöd beror på banksystemets funktion och bankernas finansieringsstruktur. Banksystemet tillhandahåller långsiktigt kreditgivning till den reala ekonomin exempelvis bolån med mycket lång löptid. Det är dock inte alltid motiverat, eller ens möjligt, för bankerna att själva låna upp på motsvarande långa löptider. Banken tar en risk genom att den kortare upplåningen successivt måste refinansieras under löptiden av den längre utlåningen - innan återbetalning av denna kan användas för att lösa förfallande finansiering. Problemet för svenska banker under finanskrisen uppstod eftersom de i relativt hög grad finansierat längre utlåning med kortare finansiering, som behövde refinansieras i ett läge där de finansiella marknaderna till stora delar inte fungerade. Detta blev särskilt påtagligt för de svenska bankerna i utländsk valuta, medan den inhemska svenska kapitalmarknaden trots allt delvis fungerade under krisen. Det är inte önskvärt att bankerna helt reducerar refinansieringsrisken eftersom en del av bankernas funktion i det finansiella systemet är att just genom valutaoch löptidstransformering tillhandahålla finansiering som annars inte skulle varit tillgänglig. Om däremot finansieringen har en så lång löptid som möjligt relativt tillgångarna, reduceras den risken och marknadsfinansiering behöver inte nödvändigtvis vara riskfylld finansiering. Inlåning, till skillnad från marknadsfinansiering, är oftast inte tidsbunden och kan tas ut av insättare när som helst. En väl löptidsmatchad marknadsfinansiering kan därför vara en mer stabil finansiering än obunden inlåning för det enskilda institutet. Den refinansieringsrisk som ändå är inbyggd i det finansiella systemet kan i extrema scenarier utlösa så stora påfrestningar för enskilda institut eller hela system att det är nödvändigt att det finns en reserv i form av en centralbank som kan tillhandahålla likviditet i sista hand. Ett ramverk för att säkerställa tillgång till utländsk valuta Syftet med Riksbankens på förhand upplånade valutareserv för att säkerställa svenska bankers tillgång till utländsk valuta, är att utgöra den absolut sista bufferten i egenskap av lender of last resort. Innan den behöver utnyttjas finns en rad andra verktyg och åtgärder till hands. De försvarslinjer som dessa utgör har stärkts och formaliserats jämfört med situationen före hösten Bankernas likviditetsriskhantering enligt föreskrifter Införandet av nya föreskrifter om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2010:7) var en av de första nationella åtgärderna efter krisen för att genom reglering minska likviditetsriskerna i det finansiella systemet. Föreskrifterna innebar högre krav på bankernas likviditets- och finansieringsstrategier samt regler om riskmätning, limiter, stresstester och 3

4 beredskapsplanering. I kombination med inrapporteringsföreskrifterna (FFFS 2011:37) har FI stärkt sina möjligheter att utöva tillsyn över likviditetsrisker. Bankernas likviditetsreserver enligt föreskrifter Sedan 1 januari 2013 omfattas vidare åtta större svenska banker av kvantitativa krav på likviditetstäckningsgrad (FFFS 2012:6). Kravet på likviditetstäckningsgrad gäller vid varje tidpunkt och utgår från ett stresstest där kassautflöden och kassainflöden under de kommande 30 dagarna simuleras i ett negativt scenario, med värre påfrestningar än vad svenska banker mötte hösten Företagen måste hålla likvida tillgångar som åtminstone uppgår till summan av de simulerade nettokassautflödena dels på totalbasis med samtliga valutor inräknade, dels separat i de två valutorna euro respektive USdollar. Målet med kravet på likviditetstäckningsgrad är att säkerställa att de företag som kan ha stor påverkan på stabiliteten i det finansiella systemet har en tillräcklig nivå av likvida tillgångar för att klara kassautflöden under 30 dagar när företagets likviditet samtidigt är ansträngd. Reglerna begränsar enskilda företags exponering mot likviditetsrisker, vilket även leder till minskade risker i det finansiella systemet. Reglerna bidrar dessutom till ökad genomlysning av likviditetssituationen och ökar jämförbarheten mellan företag. FI har analyserat i vilken utsträckning som bankernas tillgångar och skulder balanserar i de stora finansieringsvalutorna euro och US-dollar, för att kunna bedöma i vilken utsträckning som bankerna tar valuta-, ränte-, och refinansieringsrisker i respektive valuta. Uppdelat på löptidsfickor är de ackumulerade finansieringsgapen per valuta i dagsläget små i relation till den totala balansomslutningen för varje bank, och utgör som mest - mindre än ett par procent av tillgångarna, inklusive derivatpositioner. I en hypotetisk situation där bankerna inte längre har tillgång till finansiering i euro eller US-dollar behöver de antingen kompensera för detta med annan upplåning eller likvidera de tillgångar som finansieras, alternativt en kombination av båda. Har företagen tillräckligt med tillgångar som kontraktsenligt förfaller innan eller samtidigt som skulderna, d v s det finns inget negativt finansieringsgap, kan de egentligen bara låta både tillgångar och skulder förfalla och är därmed inte strikt tvungna att i en krissituation refinansiera förfallande upplåning. FI:s analys visar att i alla fall storbankernas tillgångar och skulder i stor utsträckning är relativt väl matchade i de stora utländska upplåningsvalutorna. Eftersom de negativa finansieringsgapen för de svenska storbankerna i euro och US-dollar är relativt små finns möjligheter att i alla fall styra om en del av marknadsfinansieringen i euro och US-dollar till andra marknader och produkter i den utsträckning ett bortfall av marknadsfinansieringen inte beror på att i stort sett samtliga upplåningsmarknader är stängda för bankerna. Däremot är det inte realistiskt att anta att storbankerna på kort sikt helt kan 4

5 kompensera för ett totalt bortfall av finansiering i euro och US-dollar genom att flytta den finansieringen till andra marknader och valutor. Bankernas ytterligare likviditetsreserver Utöver de föreskrivna likviditetsreserverna har bankerna möjlighet att skapa likviditet ur en bredare bas av reserver. Dessa reserver utgörs i huvudsak av dels den outnyttjade överpantsättningen i bankernas säkerhetsmassa för säkerställda obligationer, dels av de likvida tillgångar som inte kvalificerar för likviditetsföreskrifternas nivå 1 eller 2. Möjligheten att skapa likviditet i önskad valuta utifrån dessa ytterligare reserver är avhängig antingen justeringar av centralbankernas pantsättningsregler (vilket förekommer i händelse av systemkris) eller tillgång till andra finansiella motparter. Bankernas tillgång till likviditetsstöd i lokal valuta från centralbanker För att omedelbart kunna konvertera tillgångar som inte redan utgörs av likvida medel har bankerna med gränsöverskridande verksamhet avtal med centralbanker i de länder de bedriver verksamhet. De svenska storbankerna har därför avtal med centralbankerna i framförallt de övriga nordiska och baltiska länderna, samt med Europeiska centralbanken (ECB) och amerikanska centralbanken Federal Reserve. Dessa avtal ger bankerna möjlighet att låna obegränsat i den lokala valutan, mot pantsättningsbara tillgångar. Detta innebär en likviditetsgaranti som kan utnyttjas i krissituationer, när de finansiella marknaderna inte är tillgängliga. Centralbanksavtalen ligger därmed till grund för antagandet att likviditetsreserverna verkligen kan användas till fullo, även i en extrem finansiell kris. Bankernas möjlighet till marknadsupplåning med statliga garantier Stödlagen (lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut) ger Riksgälden möjlighet att vid behov underlätta svenska bankers tillgång till marknadsfinansiering genom att utfärda garantier från svenska staten. Denna möjlighet utnyttjades med start den 31 oktober Enligt FI:s bedömning är stödlagen ett effektivt verktyg för att underlätta svenska bankers tillgång till finansiering i händelse av kraftiga störningar på bankernas upplåningsmarknader. I en hypotetisk situation där marknadsupplåning med stöd av en garanti från svenska staten inte är ett tillräckligt effektivt verktyg är det inte nödvändigtvis samhällsekonomiskt motiverat att upprätthållandet av bankernas utestående avtal i utländsk valuta bör prioriteras framför svenska statens upplåningsbehov. Riksbankens möjlighet till valutaupplåning via andra centralbanker Utöver de verktyg och åtgärder som ligger inom bankernas räckvidd, har Riksbanken ett flertal källor till likviditet i utländsk valuta. Mot pant i likvida tillgångar i svenska kronor har Riksbanken möjlighet att låna direkt från andra centralbanker. Denna möjlighet utnyttjades under hösten 2008, för att få tillgång till US-dollar via Federal Reserve. Detta förutsätter att Riksbanken har permanenta avtal, såsom med ECB, eller kan träffa tillfälliga avtal, t.ex. med Federal Reserve. 5

6 Riksbankens möjlighet till valutaupplåning via Riksgälden Riksbanken har även möjlighet att låna upp utländsk valuta på de finansiella marknaderna, genom Riksgäldens vidareutlåning. Enligt den ordning som utredningen föreslår innebär detta alltså att Riksbanken skulle bedöma ett behov av en tillfällig förstärkning inom ramen för valutareservens maximala nivå. Riksgälden anger i sin PM (Upplåning för att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv) att det inte ens i mycket stressade lägen på finansmarknaderna finns skäl att anta att det skulle innebära problem att på kort tid låna upp tillräckliga belopp för att förstärka valutareserven. FI ser ingen anledning att göra en annan bedömning. Riksbankens på förhand upplånade valutareserv En förhandsupplånad valutareserv med det syfte som utredningen avser, ska alltså träda in när de verktyg och åtgärder som hittills beskrivits är otillräckliga. Det är inte FI:s avsikt att med beskrivningen ovan av de verktyg och åtgärder som finns tillgängliga för att förhindra eller hantera likviditetsproblem att ge intryck av att centralbanksåtgärder inte i sista hand behövs. Tvärtom är det, sett ur ett finansiellt stabilitetsperspektiv, utomordentligt viktigt att Riksbanken i krislägen tillräckligt snabbt och i tillräcklig omfattning kan ge likviditetsstöd i svenska kronor såväl som utländsk valuta. Riksbanken måste alltså förfoga över en valutareserv som kan fylla denna funktion och som är anpassad så att det finns möjlighet att avvärja en kris. Bedömningen av lämplig storlek på reserven är dels en funktion av hur stora störningar som antas kunna inträffa med en viss bestämd sannolikhetsnivå och den samhällsekonomiska kostnaden för att upprätthålla en sådan beredskap, dels av vilka olika alternativa möjligheter som finns att skapa likviditet. FI anser att bestämningen av valutareservens storlek ytterst bör avgöras av riksdagen eftersom det är en fråga om hur statens medel används. FI stödjer utredningens förslag att genom bestämmelser i lag fastställa en maximal nivå på Riksbankens balansomslutning och därmed den förhandsupplånade valutareserven. Enligt FI:s bedömning har förslaget om ett formaliserat ramverk för valutareservens storlek och metoderna för dess upplåning (i likhet med förslaget om en lagreglerad kapitalstruktur) fördelar såväl ur ett oberoendeperspektiv som ur ett svenskt maktdelningsperspektiv. FI anser att utredningens förslag även skulle bidra till att göra ansvarsfördelningen mellan Riksgälden och Riksbanken tydligare. Valutareserven föreslås i utredningen kunna återställas via Riksgälden när likviditetsstöd har lämnats. Enligt FI:s bedömning kommer det därför i praktiken inte finnas några begränsningar för att vid behov kunna lämna tillräckligt likviditetsstöd i utländsk valuta till svenska banker. FI avstår från att bedöma den föreslagna maximala nivån på valutareserven om 200 miljarder kronor, eftersom det ytterst är en bestämning av med vilken säkerhet även extrema störningar på bankernas finansieringsmarknader ska kunna hanteras. Det skulle också kunna finnas andra syften med valutareserven 6

7 än att i krislägen lämna likviditetsstöd i utländsk valuta till svenska banker. I så fall måste detta självfallet redovisas och vägas in i bestämningen av maximal nivå. FI anser som nämnts att denna bestämning bör göras av riksdagen. Förslaget att kostnaderna för den upplånade delen av valutareserven bör bäras av bankerna genom avgifter FI stödjer principen om avgiftsuttag från de banker för vilka valutareserven skulle utgöra ett likviditetsstöd för utestående avtal i utländsk valuta i extrema scenarier. FI ser dock svårigheter med att utforma en lämplig modell för avgiftsuttag. Hänsyn behöver tas till risken för incitamentsproblem ( moral hazard ), vilka transaktioner som ska omfattas, hur avgiften ska beräknas, samt vilken myndighet som ska besluta om respektive ta emot avgifterna. FI anser därför, liksom utredningen, att utformningen av en obligatorisk försäkringsavgift bör utredas vidare. Frågan bör även ses i ett större perspektiv som inkluderar de övriga obligatoriska avgiftsuttagen inom ramen för tillsynen över finansiella företag. FINANSINSPEKTIONEN Martin Andersson Generaldirektör Björn Bargholtz Enhetschef I den slutliga handläggningen har också chefsjuristen Per Håkansson deltagit. 7

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om krav på likviditetstäckningsgrad och rapportering av likvida

Läs mer

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09 Ikano Bank SE Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och likviditet, periodisk information per 30 september 2012 Denna information om kapitaltäckning och likviditet för

Läs mer

Riktlinjer/Strategier för hantering av likviditetsrisker

Riktlinjer/Strategier för hantering av likviditetsrisker Riktlinjer/Strategier för hantering av likviditetsrisker Fastställd av styrelsen 2010-12-29 Innehåll 1. INLEDNING 1 2. DEFINITIONER 1 3. ANSVAR OCH BEFOGENHETER 1 4. RISKTOLERENS 2 4.1 KVALITATIV BEDÖMNING

Läs mer

ANFÖRANDE. Är det farligt att låna dollar?

ANFÖRANDE. Är det farligt att låna dollar? ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-17 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Svenska Handelsbanken, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Information om likviditetsrisker 2014-12-31. Styrelsens målsättning är att Sparbanken i Enköping endast ska exponeras mot måttliga likviditetsrisker.

Information om likviditetsrisker 2014-12-31. Styrelsens målsättning är att Sparbanken i Enköping endast ska exponeras mot måttliga likviditetsrisker. Information om likviditetsrisker 2014-12-31 Sparbankens målsättning och strategi Styrelsens målsättning är att Sparbanken i Enköping endast ska exponeras mot måttliga likviditetsrisker. Sparbanken ska

Läs mer

Nya föreskrifter om ett krav på likviditetstäckningsgrad vid rapportering av likviditetsrisk

Nya föreskrifter om ett krav på likviditetstäckningsgrad vid rapportering av likviditetsrisk 2012-11-13 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 11-13136 Nya föreskrifter om ett krav på likviditetstäckningsgrad vid rapportering av likviditetsrisk Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3]

Läs mer

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438)

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438) 2015-09-15 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 15-9094 Finansmarknadsavdelningen/Bankenheten (Anges alltid vid svar) 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING Fördjupning i Konjunkturläget mars 29 (Konjunkturinstitutet) Finansmarknader och penningpolitik FÖRDJUPNING Finanskrisen och centralbankernas balansräkningar Till följd av den finansiella krisen har många

Läs mer

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm ANFÖRANDE DATUM: 2015-01-23 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8

Läs mer

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen )

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen ) 2014-03-10 REMISSVAR Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 14-2616 Finansdepartementet (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

Upplåning för att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv

Upplåning för att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv Styrelsepromemoria Hanteringsklass: Öppen 1 (8) Dnr 2013-01-22 Upplåning för att tillgodose Riksbankens behov av valutareserv Förslag till styrelsebeslut: Styrelsen ger riksgäldsdirektören mandat att för

Läs mer

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom Likviditetsregleringarna och dess effekter Lars Frisell, Chefsekonom Många lärdomar för tillsynsmyndigheter från krisen Kredit- och likviditetsriskerna i de komplexa, värdepapperiserade produkterna Tveksamheten

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 2015-03-12 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 Förvaltningen av statsskulden regleras i budgetlagen (2011:203), förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret och regeringens

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)

Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9) REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2013/469 2013-05-30 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9) (Fi2013/484) Sammanfattning

Läs mer

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bakgrund Efter Lehman-kraschen 2008 blev det uppenbart att många stora systemviktiga banker hade tagit på sig omfattande likviditetsrisker. De hade

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

Förordning om statliga garantier till banker m.fl.

Förordning om statliga garantier till banker m.fl. REMISSVAR 2008-10-27 Dnr 2008/1657 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Förordning om statliga garantier till banker m.fl. (Remiss daterad 2008-10-24) Riksgälden har under hand lämnat

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

Storbankernas kortfristiga upplåning i utländsk valuta och deras användning av den kortfristiga valutaswapmarknaden

Storbankernas kortfristiga upplåning i utländsk valuta och deras användning av den kortfristiga valutaswapmarknaden Storbankernas kortfristiga upplåning i utländsk valuta och deras användning av den kortfristiga valutaswapmarknaden Ida Hilander* Författaren är verksam vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet.

Läs mer

Översyn av statsskuldspolitiken

Översyn av statsskuldspolitiken Översyn av statsskuldspolitiken Kerstin Hessius 2014-02-19 Utredningens deltagare Kerstin Hessius, särskild utredare Sara Bergström, utredningssekreterare, Magnus Dahlberg, utredningssekreterare juridik

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta PROMEMORIA Datum 2006-12-15 FI Dnr 06-10630-200 Författare Martin Blåvarg, Tomas Flodén, Katarina Höller Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113

Läs mer

STRATEGIER FÖR LIKVIDITET OCH FINANSIERING JÄMTE RISKTOLERANS - RIKTLINJER OCH INSTRUKTIONER FÖR LIKVIDITETSRISKER

STRATEGIER FÖR LIKVIDITET OCH FINANSIERING JÄMTE RISKTOLERANS - RIKTLINJER OCH INSTRUKTIONER FÖR LIKVIDITETSRISKER 1 Lantmännen Finans AB, 556664-8118 STRATEGIER FÖR LIKVIDITET OCH FINANSIERING JÄMTE RISKTOLERANS - RIKTLINJER OCH INSTRUKTIONER FÖR LIKVIDITETSRISKER Bakgrund EU-parlamentet och rådet har mot bakgrund

Läs mer

Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar

Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar Lars Hörngren 2010-04-28 Huvudpunkter Rätt att ställa krav på mer kapital och att skärpa tillsynen av likviditetsrisker, men bindande likviditetskvoter

Läs mer

Basel III - skärpta regler för banker

Basel III - skärpta regler för banker Basel III - skärpta regler för banker 44 Baselkommittén presenterade nyligen ett nytt regelverk för banker, det så kallade Basel III. Det omfattar i grova drag nya och skärpta krav på kapital och likviditet

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) 1. Inflöden 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om likviditetsinflöden mätt under de närmaste

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Nordax Finans AB (publ)

Nordax Finans AB (publ) Nordax Finans AB (publ) Bokslutskommuniké för räkenskapsåret 2007-01-01 -- 2007-12-31 Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Planerat datum för årsstämma är den 16 april 2008.

Läs mer

Periodisk information 2015-03-31

Periodisk information 2015-03-31 Scania Finans Aktiebolag Periodisk information 2015-03-31 Scania Finans Aktiebolag, 556049-2570, är ett av Finansinspektionen tillståndspliktigt kreditmarknadsbolag och helägt dotterbolag till Scania CV

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet två huvuduppgifter för Riksbanken

Penningpolitik och finansiell stabilitet två huvuduppgifter för Riksbanken ANFÖRANDE DATUM: 2008-10-02 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg SCB SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Case Asset Management

Case Asset Management Case Asset Management Riktlinjer för riskhantering i fonderna Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Case Asset Management AB vid styrelsemöte 2012 12 05 1 Innehåll 1. INLEDNING OCH SYFTE...

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-05-29 statliga stabilitetsåtgärderna Femte rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning i sammandrag 3 Rapport över totalresultat i sammandrag 4 Balansräkning i sammandrag

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64)

Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64) REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2013-02-26 1 (5) Dnr 2012/1859 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64) (Fi2012/3967) Livförsäkringsutredningen

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2014-11-28 FI Dnr 14-16475 Författare Emil Hagström Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI)

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Datum 2013-12-20 Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Sammanfattning En genomgående förändring i den nya uppdaterade blanketten är den anpassning

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser

Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser en vägledning INNEHÅLL VÄGLEDNING FÖR PENSIONSSTIFTELSER FÖR ATT TA FRAM KONSEKVENSANALYSER ENLIGT FFFS 2005:32 1 Inledning 1 Finansinspektionens föreskrift FFFS

Läs mer

Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet

Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet A N F Ö R A N D E Datum 2013-03-20 Talare Martin Andersson Möte Bank & Finans Outlook, Berns Salonger Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Information om risk och likviditet - 110630

Information om risk och likviditet - 110630 Information om risk och likviditet - 110630 Finansiell riskhantering Bolaget har tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. Värdepappersinstitut har att bland annat följa kraven i Finansinspektionens föreskrifter

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för kommunkoncernens finansverksamhet 2014-12-15 KS2014/0966. Beslutad av kommunfullmäktige 2014-12-15 259.

Riktlinje. Riktlinje för kommunkoncernens finansverksamhet 2014-12-15 KS2014/0966. Beslutad av kommunfullmäktige 2014-12-15 259. Riktlinje 2014-12-15 Riktlinje för kommunkoncernens finansverksamhet KS2014/0966 Beslutad av kommunfullmäktige 2014-12-15 259. Riktlinje för kommunkoncernens finansverksamhet är ett övergripande ramverk

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Remissexemplar 2013-10-14 Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om tillsynskrav för kreditinstitut och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS Utkom från trycket den utfärdad den X oktober 2008 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning

Läs mer

Alfabetisk förteckning... 5 Bankrörelse... 9. Kreditvärderingsinstitut... 245. Statligt stöd och garanti... 309. Kapitalkrav...

Alfabetisk förteckning... 5 Bankrörelse... 9. Kreditvärderingsinstitut... 245. Statligt stöd och garanti... 309. Kapitalkrav... Alfabetisk förteckning... 5 Bankrörelse... 9 Kreditvärderingsinstitut... 245 Statligt stöd och garanti... 309 Kapitalkrav... 359 Obligationer och e-pengar... 915 Betalning, inlåning och kreditupplysning...

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna VALLENTUNA KOMMUN Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-11-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 187 Finanspolicy ändring (KS 2013.391) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Internbanken Västerås stad FINANSRAPPORT 2015-03-31. Kjell Andersson och Sofia Wahlund. Sammanfattning av månaden

Internbanken Västerås stad FINANSRAPPORT 2015-03-31. Kjell Andersson och Sofia Wahlund. Sammanfattning av månaden FINANSRAPPORT 2015-03-31 Kjell Andersson och Sofia Wahlund Sammanfattning av månaden Räntebärande nettotillgång: Har minskat med 121 mnkr till 506 mnkr. Detta beror på att vi under mars betalade en stor

Läs mer

2014-09-09 FI Dnr 14-5565

2014-09-09 FI Dnr 14-5565 2014-09-09 FI Dnr 14-5565 REMISSPROMEMORIA Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag Sammanfattning Finansinspektionen

Läs mer

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV Organisationsnummer: 515602-1114 Halvårsredogörelsens innehåll: Förvaltningsberättelse Sid 1-2 Fondförmögenhetens förändring och värdeutveckling Sid 3 Balansräkning Sid 4 Noter

Läs mer

Försäljning av Akelius Spar AB (publ)

Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Inledning Akelius Spar AB (publ), 556156-0383, ( Akelius Spar ) är ett helägt dotterbolag till Akelius Residential Property AB, 556156-0383, ( Akelius Residential

Läs mer

RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG

RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG Bilaga l till "Finansregler för Ekerö kommun och kommunens bolag" RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1.1 Inledning 2 UPPLÅNING 2.1 Målsättning och strategi

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 pelare 3 FOREX BANK AB 2009 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 Inledning FOREX Bank AB, 516406-0104, är moderbolag i FOREX-koncernen (FOREX). Detta dokument utgör

Läs mer

Tjänsteskrivelse Finanspolicy - ändring

Tjänsteskrivelse Finanspolicy - ändring VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-01 DNR KS 2013.391 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Finanspolicy

Läs mer

Bilaga KA 2011.21.3 FINANSPOLICY

Bilaga KA 2011.21.3 FINANSPOLICY Bilaga KA 2011.21.3 FINANSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-18 Dnr. 2011.158 Innehållsförteckning FINANSPOLICY FÖR MALUNG-SÄLENS KOMMUN...3 1. Allmänt...3 1.1. Syfte...3 1.2. Övergripande mål...3

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Internbanken Västerås stad FINANSRAPPORT 2015-02-28. Kjell Andersson och Sofia Wahlund. Sammanfattning av månaden

Internbanken Västerås stad FINANSRAPPORT 2015-02-28. Kjell Andersson och Sofia Wahlund. Sammanfattning av månaden FINANSRAPPORT 2015-02-28 Kjell Andersson och Sofia Wahlund Sammanfattning av månaden Räntebärande nettotillgång: Har minskat med 15 mnkr till 622 mnkr Upplåning: Har minskat med 19 mnkr till totalt 7692

Läs mer

1 ekonomiska 21 kommentarer JULI 2009 nr 8, 2009

1 ekonomiska 21 kommentarer JULI 2009 nr 8, 2009 n Ekonomiska kommentarer Under finanskrisen och den efterföljande kraftiga konjunkturned gången har bankernas utlåning till hushåll och företag avtagit. I en lågkonjunk tur är det normalt att efterfrågan

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Förslag till föreskrifter och allmänna råd om säkerställda obligationer

Förslag till föreskrifter och allmänna råd om säkerställda obligationer R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 11-13295 Förslag till föreskrifter och allmänna råd om säkerställda obligationer Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Händelseförloppet i hanteringen av Carnegie

Händelseförloppet i hanteringen av Carnegie 2008-11-14 Dnr 2008/1780 Händelseförloppet i hanteringen av Carnegie Mot bakgrund av att olika uppgifter framförts i medierna kring händelseförloppet i samband med att Riksgälden gick in som ägare av Carnegie

Läs mer

Likviditetsrisker i fokus

Likviditetsrisker i fokus Likviditetsrisker i fokus - en studie om de svenska storbankerna och Basel III Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Kandidatuppsats i Företagsekonomi Externredovisning Vårterminen 2012 Handledare:

Läs mer

Delårsrapport för januari september 2012

Delårsrapport för januari september 2012 Delårsrapport för januari september 2012 1 Innehållsförteckning Delårsrapport för januari september 2012 sid 3 Siffror i sammandrag sid 3 Resultaträkning sid 4 Rapport över totalresultat sid 4 Balansräkning

Läs mer

De svenska bankernas kapitalkrav, första kvartalet 2015

De svenska bankernas kapitalkrav, första kvartalet 2015 PROMEMORIA Datum 2015-05-22 FI Dnr 15-7395 Författare Enheten för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Svenska bankers användning av valutaswapmarknaden för att omvandla upplåning i utländsk valuta till svenska kronor

Svenska bankers användning av valutaswapmarknaden för att omvandla upplåning i utländsk valuta till svenska kronor Svenska bankers användning av valutaswapmarknaden för att omvandla upplåning i utländsk valuta till svenska kronor Johanna Eklund, Jonas Milton och Anders Rydén * Författarna är eller har varit verksamma

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer De svenska storbankerna har förbättrat sin transparens relativt mycket sedan finanskrisen, och tillhör idag några av de mest transparenta bankerna i Europa avseende likviditetsrisker.

Läs mer

1. Finanspolicyns syfte 2. 2. Finansverksamhetens mål 2. 3. Organisation och ansvarsfördelning 2. 4. Likviditetsförvaltning 3

1. Finanspolicyns syfte 2. 2. Finansverksamhetens mål 2. 3. Organisation och ansvarsfördelning 2. 4. Likviditetsförvaltning 3 FINANSPOLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19 Ersätter KFS 224 samt KFS 225 som båda utgår Skall revideras senast 2014-10-30 2012-10-03 Upplaga 2 INNEHÅLL sid 1. Finanspolicyns syfte 2 2. Finansverksamhetens

Läs mer

Delbetänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6)

Delbetänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) 2013-05-23 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-2721 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ("Liikanen")

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut (Liikanen) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00015 Er referens: Fi2014/ 496 1 (8) 2014-03-10 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen fi.registrator@regeringskansliet.se EU-Kommissionens förordningsförslag om

Läs mer

Delårsrapport för januari - juni 2014

Delårsrapport för januari - juni 2014 Delårsrapport för januari - juni 2014 Delårsrapport för januari-juni 2014 Styrelsen för Södra Hestra Sparbank, org nr 528500-6408 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden

Läs mer

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker.

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker. E S T A B L I S H E D 1 6 6 8 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 140626, 3 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00

Läs mer

Protokoll från det finansiella stabilitetrådets möte den 23 maj 2014

Protokoll från det finansiella stabilitetrådets möte den 23 maj 2014 Promemoria 2014-06-02 Finansiella stabilitetsrådet Fi 2013:09 Protokoll från det finansiella stabilitetrådets möte den 23 maj 2014 Sammanfattning Rådets medlemmar välkomnade Finansinspektionens förslag

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Internbanken Västerås stad FINANSRAPPORT 2015-05-31. Kjell Andersson och Sofia Wahlund. Sammanfattning av månaden

Internbanken Västerås stad FINANSRAPPORT 2015-05-31. Kjell Andersson och Sofia Wahlund. Sammanfattning av månaden FINANSRAPPORT 2015-05-31 Kjell Andersson och Sofia Wahlund Sammanfattning av månaden Räntebärande nettotillgång: Har ökat med 34 mnkr till 598 mnkr. Upplåning: Har ökat med 194 mnkr till totalt 7826 mnkr.

Läs mer

AGENDA 6 oktober 2005

AGENDA 6 oktober 2005 AGENDA 6 oktober 2005 10.35-10.40 Inledning, Ingrid Bonde, GD 10.40-10.50 Försäkringstillsynen, Eva Ekström 10.50-11.30 Trafikljusmodellen, Tomas Flodén 11.30-12.15 Frågor och diskussion Konsumentskyddet

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

Att hantera strukturella risker i den svenska banksektorn

Att hantera strukturella risker i den svenska banksektorn ANFÖRANDE DATUM: 2013-03-20 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Affärsvärldens Bank & Finans Outlook, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer

Delårsrapport per 2015-06-30

Delårsrapport per 2015-06-30 Delårsrapport per 2015-06-30 -DET ÄR VI SOM ÄR TRIVSELBYGDENS BANK- DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2015 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

De svenska bankernas kapitalkrav, andra kvartalet 2015

De svenska bankernas kapitalkrav, andra kvartalet 2015 P R O M E M O R I A Datum 2015-09-02 FI Dnr 15-7395 Författare Enheten för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer