Besluts-PM minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL) Pressträff 23 februari 2017

Transkript

1 Besluts-PM minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL) Pressträff 23 februari 2017

2 Stora konsekvenser av finansiell instabilitet Genomsnittliga effekter efter en finanskris Källa: Reinhart och Rogoff (2009)

3 Ny ordning för hantering av fallerande banker Resolution: nytt ramverk med stora skillnader mot tidigare svensk ordning Upprätthålla bankernas samhällsnyttiga funktioner vid kris utan användning av skattemedel Aktie- och fordringsägare ska bära förluster (genom skuldnedskrivning) Rädda banken som funktion men inte de som har ekonomiska intressen i den Minska samhällsekonomiska kostnader av en kris 3

4 Så fungerar skuldnedskrivning ( bail-in ) Gamla banken Nya banken Tillgångar Skulder & eget kap. Tillgångar Skulder & eget kap. Undantagna skulder Undantagna skulder Resolution Förluster Kvalificerade skulder Eget kapital Minimikrav (MREL) Kval. skulder Eget kapital

5 Sammanfattning av Riksgäldens beslut Skuldnedskrivning (bail in) det huvudsakliga verktyget i nytt krishanteringsramverk Kräver att bankerna har kapital och nedskrivningsbara skulder av tillräcklig volym och kvalitet Säkerställs genom minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL) Minimikravet sätts så att återkapitalisering kan ske efter att allt kapital är förbrukat och måste uppfyllas med efterställda instrument och en viss mängd skulder Berörda banker kommer inom loppet av fem år behöva ersätta en betydande del av befintlig finansiering med efterställda skulder

6 Process Remisspromemoria (april 2016) Remissynpunkter EU-kommissionens bankpaket december 2016 Besluts-PM

7 Minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL) Skuldnedskrivning kräver att det finns tillräcklig volym kapital och nedskrivningsbara skulder Säkerställs genom minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL) Beslutas av Riksgälden för varje bank individuellt Med dagens beslut meddelar vi hur de individuella kraven kommer att bestämmas 1. Storlek 2. Hur kravet ska uppfyllas

8 Riksgäldens beslut om minimikravets utformning Minimikravets storlek bestämts utifrån vad som behövs för att avveckla eller rekonstruera en krisdrabbad bank Förlustabsorbering och återkapitalisering (av delar som ska fortleva) Minimikravet måste uppfyllas med efterställda instrument (kapital och efterställda skulder)... och måste till viss andel bestå av skulder Minimikravet skapar en betydande mängd av tydligt definierade resurser som kan användas i händelse av kris Stärker förutsättningarna för att skuldnedskrivning ska kunna genomföras fullt ut Tydlighet för långivare hur kostnader kommer att fördelas Ökad marknadsdisciplin och finansiell stabilitet Bankerna kommer att behöva ersätta en betydande del av befintliga finansiering med efterställda skulder Ca 500 miljarder

9 Illustration av samlade krav Exempelbank med 20 % kapitalkrav Beräkning av minimikravet % Riskvägt belopp 40,0% Totala kapitalkrav 20,0% 35,0% Kapitalbuffertar -6,0% Makrokomponenter i Pelare 2-3,0% Förlustabsorberingsbelopp (FAB) 11,0% 30,0% 25,0% Skuldandel (ÅKB) 20,0% Totala kapitalkrav 20,0% Kapitalbuffertar -6,0% 15,0% Återkapitaliseringsbelopp (ÅKB) 14,0% 10,0% Kapitalkrav Minimikravet 25,0% 5,0% Skuldandelskrav = 14 % (ÅKB) 0,0% MREL Samlat krav (kapital & skuld)

10 Infasning Nivå 2018 Skuldandel 2018 Efterställdhet 2022 Internt-MREL --- Korsägande ---

11 Positiva nettoeffekter för samhällsekonomin Liten ökning av bankernas finansieringskostnader Små effekter på kundräntor (ca. + 0,03 %) Liten BNP-effekt (- 0,01 % per år) Ökad marknadsdisciplin och minskad sannolikhet för kris Subventioner i form av marknadsförväntningar om statligt stöd elimineras på sikt 1/3 lägre sannolikhet för kris Effektivare krishantering ger mindre störningar vid kris Mindre påfrestning på BNP studier visar på att BNP-fall vid en kris mer än halveras och statens finanser historiskt har statens skuldbörda i genomsnitt ökat med knappt 90 procent.

12 Sammanfattning Skuldnedskrivning och minimikravet nyckeln till effektiv krishantering utan kostnader för skattebetalarna Riksgälden beslut om volym och kvalitet på minimikravet säkerställer att tillräckliga resurser finns och kan användas Skapar den trovärdighet som behövs för att resolutionsramverket ska kunna användas effektivt Positiva effekter för samhällsekonomin och skattebetalarna