Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring

Transkript

1 FI Dnr (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel Fax finansinspektionen@fi.se Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring Den 20 maj 2013 remitterade Finansinspektionen ett förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar. Flera remissinstanser har framfört synpunkter på att den föreslagna metoden för extrapolering är känslig för förändringar i marknadsnoteringarna för löptiderna nio respektive tio år. Detta kan enligt remissinstanserna medföra att det blir svårt och kostsamt för företagen att hantera ränterisk. Kostnader som i förlängningen kan drabba försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade. Finansinspektionen har tagit hänsyn till remissinstansernas synpunkter och föreslår nu en uppdaterad extrapoleringsmetod som även baseras på marknadsdata för ränteswappar med längre löptider än tio år. Företagen får då starkare incitament att använda dessa instrument i sin riskhantering. Skriftliga synpunkter på förslaget ska ha kommit in till Finansinspektionen senast den 27 september Finansinspektionen kommer att ordna ett remissmöte den 24 september 2013 och där redogöra för det uppdaterade förslaget. På mötet kommer det även att finnas möjlighet att muntligen lämna synpunkter. Remissmötet pågår mellan kl och sker i Finansinspektionens lokaler på Brunnsgatan 3, Stockholm. Anmälan ska ske senast den 23 september till edward.akhras@fi.se. Denna remittering omfattar endast de ändringar som har en direkt koppling till den ändrade extrapoleringsmetoden. I övrigt kommer Finansinspektionen att, inom ramen för den vanliga behandlingen av remissinstansernas synpunkter, göra ytterligare ändringar i det tidigare remitterade förslaget. De relevanta ändringarna i Finansinspektionens förslag till föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar finns i bilagan.

2 Finansinspektionens förslag Vad är nytt i det uppdaterade förslaget? Alla teoretiska modeller har sina för- och nackdelar. En vanligt förekommande synpunkt från remissinstanserna har varit att en skarp övergång mellan marknadsdata och modell innan extrapolering medför stor känslighet mot förändringar i skillnaden mellan löptiderna nio och tio år, dvs. de två senaste marknadsnoteringarna i modellen. Känsligheten kan i sin tur ge stor påverkan på skuldens värdering och kan också ge incitament för företagen i deras hantering av denna ränterisk, som inte överensstämmer med företagens övriga riskhantering. Smith- Wilsonmetoden för extrapolering som används i det ursprungliga förslaget har även kritiserats för att vara onödigt komplex och svårförståelig. I det uppdaterade förslaget till extrapoleringsmetod har Finansinspektionen beaktat dessa synpunkter. Den metod som tidigare remitterades innebär att marknadsdata ska användas upp till den så kallade längsta löptiden, dvs. tio år. Det uppdaterade förslaget innebär däremot att företagen använder marknadsdata även för längre löptider. Detta gör diskonteringsräntekurvan mindre känslig för förändringar i skillnaden mellan löptiderna nio och tio år. Det får dock konsekvensen att man då delvis utgår från instrument som inte uppfyller kraven på att handlas på marknader som är aktiva, djupa, likvida och transparenta. Detta krav utgår därför och ersätts med ett krav på att instrumenten ska handlas på aktiva marknader. För att inte dessa instrument ska ha för stor påverkan på den slutliga räntesatsen föreslås att marknadsdata efter den längsta löptiden gradvis får en lägre vikt i beräkningarna. I det uppdaterade förslaget fasas marknadsräntorna ut mellan den längsta löptiden och tidpunkten för konvergens. Hur påverkas tidpunkten för ikraftträdande? Föreskrifterna och de allmänna råden föreslås fortfarande träda i kraft den 31 december 2013, samtidigt som de gamla föreskrifterna upphävs. Finansinspektionen anser att företagen och övriga som berörs av föreskrifterna trots detta uppdaterade förslag har tillräckligt med tid på sig för att förbereda sig för att de nya reglerna börjar gälla. Förslagets konsekvenser Flera remissinstanser har påpekat att det tidigare remitterade förslaget till extrapoleringsmetod är känsligt mot skillnaden i swapräntorna för nio och tio år. Det uppdaterade förslaget minskar denna känslighet, men samtidigt uppstår andra konsekvenser, såväl positiva som negativa. Att ändra i reglerna får direkta konsekvenser för värderingen av företagens skuld, men även indirekta konsekvenser för företagens riskhantering och portföljval samt utbud och efterfrågan av instrument på de finansiella marknaderna. Syftet med Finansinspektionens regler avseende diskonteringsränta är primärt att värdera åtaganden på ett rättvisande sätt, utan att skapa procykliska skeenden som i förlängningen kan vara till skada för försäkringstagarna. Finansinspektionen bedömer att det uppdaterade förslaget uppfyller detta syfte. Nedan redogörs för de viktigaste konsekvenserna av den uppdaterade beräkningsmetoden och skillnaderna mot det tidigare remitterade förslaget.

3 Värderingen av skulden baseras i det uppdaterade förslaget även på marknadsdata för ränteswappar med längre löptider än tio år. Företagen får då starkare incitament att använda dessa instrument i sin riskhantering vilket i stor utsträckning påverkar även marknaden. Det är dock mycket osäkert vilken effekt som förslaget får på utbudet av räntebärande finansiella instrument. Känsligheten mot skillnaden i swapräntorna för nio och tio år i det tidigare remitterade förslaget är en konsekvens av att räntekurvan enligt modellen ska vara kontinuerlig och att endast marknadsdata upp till tio år används. Företagets skuldvärdering för långa skulder bestäms alltså främst av marknadsnoteringar på ränteswappar med en löptid på nio respektive tio år. Ett företag som försöker matcha värdet av sina tillgångar mot skuldens värde ges incitament att ta stora positioner i dessa instrument. Positionernas storlek och riktning blir därmed inte i linje med företagets ekonomiska riskhantering och matchning av skulderna, utan en matchning mot ränterisken i värderingen. Detta speglar inte den ekonomiska risken i företagens långa åtaganden. Med det uppdaterade förslaget blir matchningen mellan tillgångar och skulder enklare, samtidigt som skillnaden mellan den ekonomiska styrningen av företagets risker och regelverkets krav minskar. För att hantera den ränterisk som det tidigare remitterade förslaget medförde skulle dessutom företagen löpande behöva avveckla tidigare tagna positioner och efter ett år ersätta dem med nya ränteswappar med nio och tio års löptid. Om marknadspriser reflekterar företagens förväntade behov uppstår en kostnad för avveckling, som kan vara betydande utöver de normala transaktionskostnaderna. Detta är kostnader som försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade i förlängningen får betala i form av lägre pensioner. Med det uppdaterade förslaget minskar behovet av en sådan kontinuerlig avveckling av positioner och därmed även de negativa konsekvenserna. I det uppdaterade förslaget, där längre marknadsdata än tio år används, kommer skuldens värde delvis att bestämmas av marknadsnoteringar som inte uppfyller kraven på aktivitet, djup, likviditet och transparens. Givet det begränsade antalet löptider för ränteswappar bortom tio år får varje enskild marknadsnotering relativt större vikt. Genom metoden för viktning, med en linjär utfasning, blir dock beloppen mindre och löptiderna motsvarar företagens åtaganden bättre. Marknaden för långa ränteinstrument förväntas samtidigt bli mer aktiv till följd av en ökad efterfrågan. Detta kan i förlängningen också ge upphov till ett ökat utbud av räntebärande finansiella instrument med längre löptider. Vid tidpunkten för de nya föreskrifternas ikraftträdande kommer utbudet dock att vara mycket litet. Det är därför sannolikt att det under en längre tid kommer att finnas kvar svårigheter för företagen att hantera ränterisken som uppstår i och med att räntekänslighet mot marknadsdata bortom tio års löptid återinförs. Marknadsdata bortom tio år kommer enligt det uppdaterade förslaget att fasas ut. Finansinspektionen föreslår att konstanta 1 vikter används, vilket medför ytterligare genomlysning i beräkningsmetoden. Finansinspektionen anser vidare att en linjär viktning är mest lämplig metoden är enkel och konstanta vikter förenklar företagets riskhantering. Sammantaget bedömer Finansinspektionen att fördelarna med konstanta vikter gentemot rörliga vikter överväger nackdelarna. 1 Med konstanta menas att dessa vikter inte ändras över tid till följd av ändringar på marknaden.

4 Kostnader för företagen Kostnaderna för företagen med att införa det uppdaterade förslaget i sina system och processer bedöms i stort överensstämma med kostnaderna för det förslag till beräkningsmodell som Finansinspektionen tidigare har remitterat och redogjort för. Däremot avviker den nu föreslagna modellen i högre grad från den modell som för närvarande diskuteras inom Solvens 2-arbetet. Detta innebär att det uppdaterade förslaget i framtiden kan medföra att företagen tvingas till ytterligare kostnader för att anpassa sig till den modell som slutligen beslutas inom Solvens 2-regelverket. I och med att Solvens 2-reglerna ännu inte är beslutade är det dock inte möjligt att i nuläget analysera hur olika alternativa modeller kan påverka framtida kostnader för företagen. Frågor Frågor med anledning av Finansinspektionens uppdaterade förslag om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar besvaras av Edward Akhras, edward.akhras@fi.se eller FINANSINSPEKTIONEN Anna Nystedt Regelgivningsansvarig

5 Sändlista: Alecta Livförsäkringsaktiebolaget Skandia Länsförsäkringar Liv Cardano Nordea Markets Nordic Specialist Finance Nordea Liv & Pension AMF Kåpan Bliwa Livförsäkring SEB Merchant Banking Kyrkans Pensionskassa Sveriges riksbank Riksgäldskontoret Pensionsmyndigheten Statens tjänstepensionsverk Konsumentverket Konkurrensverket Riksrevisionen AFA Försäkring PRI Pensionsgaranti Aktiefrämjandet FAR Fondbolagens förening Kollegiet för svensk bolagsstyrning Konsumenternas försäkringsbyrå Rådet för finansiell rapportering Skatteverket Statistiska centralbyrån Svenska Aktuarieföreningen Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen Svenska föreningen för partsförvaltade institut för risk och pensionsplaner Svenska försäkringsförmedlares förening Svenskt Näringsliv Sveriges Advokatsamfund Sveriges Aktiesparares riksförbund Svensk Försäkring Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Tjänstepensionsförbundet (Sparinstitutens Pensionskassa SPK, att. Tjänstepensionsförbundet) För kännedom: Finansdepartementet Justitiedepartementet