Foto: Eva Kvant Olsson. Simrishamn på Österlen fakta & fantasi Rapport

Transkript

1 Foto: Eva Kvant Olsson 1 Simrishamn på Österlen fakta & fantasi Rapport

2 2 Vi bör glädja oss åt det vi har utan att göra jämförelser. Man blir inte lycklig så länge man plågas av att andra är lyckligare. - Lucius A. Seneca, Seneca den yngre (4 f Kr 65 e Kr)

3 3 Inledning Bilden av ett varumärke, en plats, en destination är en blandning av fakta, tolkningar och attityder. Attityden baseras både på fakta och, framför allt, omvärldens tolkning av dessa, de egna upplevelserna och de bekräftelser av fakta man erhåller. Omvärldens perspektiv är oftast det vi måste förhålla oss till, väga och proaktivt bearbeta. En kommuns, en plats, attraktivitet byggs nästan uteslutande av den bekräftelse de som bor, verkar eller besöker ger. Självfallet måste det finnas något att ta ställning till, ha ett förhållande till, men människors ambassadörsskap är det som skapar intresse för besök eller etablering. Här fungerar traditionell reklam, t.ex. inte alls om det handlar om att skapa inflyttning. Precis som vid andra stora beslut i livet litar man mer på dem som gjort valet än den som säljer tanken på att välja. Det finns en faktor där det på marginalen kan påverka beslutet om ort/plats att flytta till och det gäller för platser/destinationer som är starka inom turistområdet. Det är en aspekt som är viktigt att ha aktiv när det gäller Simrishamn och Österlen, den nytta som ligger i att vara ett av landets starkaste varumärken inom besöksnäringen. Bara ett ursnitt ur verkligheten, verklig eller upplevd I denna korta rapport försöker vi ge en allsidig bild av hur Simrishamn är, både ur ett faktamässigt perspektiv med jämförelser och i omvärldens ögon i form av olika former av, främst, attitydmätningar. Det här är bara en ögonblicksbild, ett axplock av det rika material som byggs upp kring en kommun. Här finns inte heller något om potentialer eller rekommendationer eller slutsatser dragna av oss, bara av andra. Att Österlens museum 2011 slog besöksrekord och är ett av de mest besökta turistmålen i Skåne har vi inte tagit upp, ej heller siffror kring Skånsk byggnadsvårdscentrum, Marint centrums bakgrund och syfte, den Simrishamnsunika kulturgarantin, kulturvärden i form av bland världens främsta hällristningar, den årliga konstrundan som bara den genererar runt besökare under påskhelgen, att hamnen i Simrishamn är landets största hamn om man räknar värdet i landad fångst, att det bara i hamnområdet finns 300 arbetstillfällen i Simrishamn eller att vår kommun är en av de som nu är värd för projekt kring de kreativa näringarna för att vi bl.a. har ett stort antal kulturutövare/företag i kommunen. Vi nämner inte heller något om konsekvenserna av att det finns drygt hushåll i kommunen vars ägare inte är skrivna i Simrishamns kommun. I ett visionsarbete är det självfallet viktigt att veta var man står, utgångspunkten, men det viktigaste i processen är faktiskt att visa vart man vill, att måla upp den visionsbild som ska vara vägledande och som ska underbygga de målsättningar som tas fram på olika tidshorisonter. Olika sorters verksamhets-, effekt- och andra mål med olika former av olika relativa mått, visar sammantaget i vilken riktning verksamheten ska gå, både ur resurs- och

4 4 kvalitetshänseende, ju närmare visionen målen kommer desto mer kan de te sig som önskemål, både som mål betraktade och som förväntningar. Nuläge: fakta och attityd Nuläget är alltså relevant, men inte hur relevant som helst för att peka ut en riktning. Att ha en faktabas att utgå från, att ha till grund för objektiv analys, balanserar upplevda attityder. Att analysera andras attityder kan många gånger bara ha till syfte att identifiera prioriterade problemområden, alltså där andra och egna attityder antingen speglar en faktisk brist eller en, rätt eller fel, upplevd, och som kan göras till en möjlighet. Förutfattade meningar är ju just det, förut fattade meningar. De är ofta varken sanna eller relevanta, men tar tid att påverka. Vår upplevda bild av verkligheten väger oftast tyngre en den rent faktabaserade beskrivningen av verkligheten. Sättet att presentera både fakta och attityder avgör på sikt hur vi uppfattas. Det är stor skillnad i att presentera fakta kring barnafödande i januari 2012 i förhållande till januari 2011 som antingen Barnafödandet i kommunen har fördubblats eller Barnafödandet i kommunen har ökat från 7 till 14 födda barn. Det är alltid människor som gör val, inte företag och organisationer. Mer än 95 % av alla Sveriges företag har färre än tio anställda, så företagsledarens/ägarens inställning till en plats är avgörande. Sällan har man också fler än fem platser som medvetna eller omedvetna möjliga val som bostadsort, de allra flesta av landets 290 kommuner har man ingen positiv relation till alls. Detta är dock inte unikt för en kommun eller plats, så fungerar vår relation till de flesta varumärken, att vi har en rangordning som vi, medvetet eller omedvetet, följer när vi ska fatta inköps- eller andra beslut. Kivik och Österlen är starka varumärken som inte minst nationellt har väldigt positiva konnotationer, på turistområdet starkare än Simrishamn. Det är rimligt att anta att en kommun av Simrishamns karaktär och renommé har lättare att utnyttja styrkan i varumärket och skapa förändring än vad en svag ort/kommun/destination har. Simrishamn i mars 2012 Einar Nilsson Lars Persson Jan-Erik Zandersson

5 5 Befolkning i riket Sveriges befolkning ökade med ca personer under 2011 till totalt ca Ökningen beror i första hand på många födda och hög inflyttning. Närmare föddes under 2011 och migrationsnettot var ca , flyttade in medan flyttade ut. Största gruppen invandrare är återvändande svenska medborgare. Utflyttningsnivån i absoluta tal är, tillsammans med år 1887, den högsta nivån någonsin. Drygt hälften av landets kommuner, 148 stycken, hade en befolkningsökning under Störst procentuell ökning hade Sigtuna följt av Solna och Botkyrka. Störst procentuell minskning hade Ånge, Bräcke och Munkfors. Sveriges mediankommuner 2011 var Leksand och Hallsberg med ca invånare. Ett tydligt mönster framträder där framförallt storstadsområdena, Mälardalen och sydvästra Sverige ökar sin befolkning medan många kommuner i norra halvan av Sverige, Dalsland och Värmland minskar sin befolkning. Småland är tudelat där västra delen ökar i befolkning medan östra delen minskar. Tillväxtguiden 1 Tillväxtguiden är ett redskap för att göra statistiska jämförelser baserade på faktisk statistik. Här följer några jämförelser mellan Simrishamn och riket i stort samt regionfamiljen Storstadsregioner. De sista bilderna inkluderar också en jämförelse med Båstads kommun. 1 Regionfamiljer enligt Tillväxtverkets indelning: - Storstadsregioner. Stockholm, Göteborg och Malmö - Större regioncentrum. Här ingår övriga universitets- och högskoleregioner samt andra större regioncentra. - Mindre regioncentrum. Här ingår mindre regioncentra, där förutsättningarna sammantaget är något svagare än i större regioncentra. - Småregioner - privat sysselsättning. Småregionfamiljen domineras av sysselsättning inom privat sektor. - Småregioner - offentlig sysselsättning. Småregionfamiljen domineras av sysselsättning inom offentlig sektor. Följande faktorer har vägts samman och viktats för att beräkna till vilken regionfamilj resp. kommun tillhör: - Storlek på befolkningen i åldern år - vikt 40% - Andel av befolkningen år med eftergymnasial utbildning - vikt 30% - Antal företagare per invånare år - vikt 10% - Genomsnittligt antal arbetstillfällen som kan nås inom 45 minuter - vikt 10% - Andel av befolkningen som bor i tätorter med mer än invånare - vikt 10%

6 6

7 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23 Befolkningsutveckling Antalet invånare i Simrishamns kommun var vid årsskiftet 2011/12. Sett över en 30- årsperiod har Simrishamns befolkningstal minskat med ca invånare. Befolkningsutvecklingen grundas på att antalet födda är lägre än antalet döda, samtidigt som detta inte uppvägs av ett flyttningsöverskott. I tabellen nedan sammanfattas utvecklingen över tiden av folkmängden och förändringskomponenterna. Uppgifterna för 2012 och framåt är prognostiserade värden Födda Döda Födelse överskott Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd Befolkningsutvecklingen kan också beskrivas grafiskt som framgår av följande tre bilder från chefsekonomens presentation av bokslut 2011:

24 Flyttnetto per åldersklass 24

25 25 Befolkning i Åldersklasser Befolkningsprognos Hur folkmängden förändras över tiden bestäms av dessa fyra förändringskomponenter: födda döda, in- och utflyttade, tillsammans med åldrandet, hur folkmängden och dess sammansättning utvecklas. Denna utveckling beskrivs närmare i den befolkningsprognos som tagits fram för åren Utdrag ur prognos bifogas. Värt att notera är att de kommande tio åren medför att två större demografiska förändringar fullbordas. För det första uppnår den stora 40-talist generationen en ålder över 65 år. Detta innebär inte att alla 40-talister går i pension men en betydande andel lämnar helt arbetsmarknaden de närmaste åren. För det andra uppnår den stora barnkull som föddes kring 1990 förvärvsaktiv ålder. De slutar gymnasieskolan och börjar i många fall studera eller arbeta på annan ort. För bland annat arbets- och bostadsmarknaden, utbildningssystemet och omflyttningarna har detta stora konsekvenser vilket i sin tur ger effekter för den kommunala verksamheten.

26 26 Kommunfakta En ytterligare belysning av statistik kring folkmängd, befolkningsförändringar, utbildningsnivå, förvärvsarbete, arbetstillfällen m.m. framgår av faktabladet Kommunfakta Simrishamn som finns på kommunens hemsida. Faktabladet bifogas. Demokratibarometern I början av 2010 genomfördes Medborgarbarometern, ett försöksprojekt i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting. 250 slumpvis utvalda kommuninvånare fick per telefon besvara frågor som även besvarats av kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare. Svaren analyseras utifrån fyra perspektiv på styrning: Pålitlig - Präglas av likabehandling, pålitlighet, respekt för spelregler, det som berör kommunpolitikens allmänna omdöme Ansvarsfull - Främjar en överblickbar politik och informerade medborgare som grund för medborgarnas kontroll av de förtroendevalda Medborgarnära - Stimulerar medborgarnas intresse och engagemang i lokalpolitiken genom debatt och möjlighet till delaktighet Effektiv- De förtroendevalda har bra styrning och levererar resultat Spindeldiagrammet nedan visar en sammanställning av de förtroendevaldas och medborgarnas uppfattning om hur kommunen lever upp till dessa begrepp.

27 27 De frågor som ställts syftar till att belysa dessa fyra perspektiv. Här nedan redovisas i tabellform svaren på några av de frågor som ställts. Jag är i stort sett nöjd med kommunens utbud av tjänster

28 28 Kommunen är bra på att informera om aktuella frågor i kommunpolitiken I kommunen är det särintressen som får genomslag, inte medborgarnas gemensamma intressen

29 29 Kommunens politiker tar hänsyn till medborgarnas synpunkter Kommunen är bra på att informera om vad man får för skattepengarna

30 30 Vilka partier som sitter vid makten spelar ingen roll för den förda politiken i kommunen Betalningsvilja Tyréns gjorde 2010 en studie över byggandet i kommunen och betalningsviljan för bostäder/tomter. Rapporten i sin helhet bifogas och ger en bild av Simrishamns ekonomiska utveckling jämfört med Malmöregionens, samtidigt som det visar vilka möjligheter som finns i befintlig struktur i kommunen när det gäller exploateringar. Bland slutsatserna 2010 fanns: Bostadsmarknaden är i balans och efterfrågan på bostäder relativt låg. Simrishamn har liten genomsnittlig hushållsstorlek. Priserna på bostadsrätter på andrahandsmarknaden är låga i Simrishamn, detta påverkar i sin tur betalningsviljan för nyproduktion. Betalningsviljan för nyproducerade bostäder är begränsad. Den totala betalningsviljan för nya bostadsrätter i Simrishamns tätort beräknas maximalt kunna uppgå till :-/m 2, vid en avgiftsnivå på 600:-/m 2 /år. För småhus uppskattas betalningsviljan vill :-/m 2. Behovet av nya bostäder inom den närmaste framtiden ligger framför allt hos en växande grupp seniorer.

31 31 Näringsliv Österlen har i förhållande till riket och Skåne län en högre andel småföretagare i ett flertal olika branscher. Det finns i regionen en större andel jordbruksföretag samt företag inom besöksnäringen än i länet som helhet. Andelen kvinnliga företagsledare är också högre i regionen som helhet än i Skåne län och riket. Det kvinnliga företagandet är högst inom branschen annan serviceverksamhet 2. Samtidigt finns det även i branscher som traditionellt är mansdominerade en högre andel kvinnliga företagare i regionen än i riket och Skåne län. Det kvinnliga företagandet är störst i företag utan anställda. Utvecklingen av branscherna sett till antalet anställda har under inledningen av 2000-talet inneburit en kraftig tillväxt för företagstjänster 3, personliga/kulturella 4 tjänster samt byggindustrin. Inom företagstjänster och personliga/kulturella tjänster har ökningen av antalet anställda varit större i regionen än i både Skåne län och riket sammantaget. Inom byggbranschen har regionen en högre tillväxt än riket totalt men den överträffas av tillväxten i Skåne län. De branscher som gått tillbaka under dessa år och minskat antalet anställda är främst tillverkningsindustrin och energi-/vattenförsörjning. Företagsstruktur Det finns 2942 registrerade företag i Simrishamns kommun. Av dessa är 856 aktiebolag, 167 handels- eller kommanditbolag och 1810 drivs som enskild firma. Några exempel på större branscher: Jordbruk, skogsbruk och fiske 688 Företagstjänster 601 Tillverkning 363 Byggverksamhet 308 Kultur nöje och fritid 179 Hotel och restaurangverksamhet 148 Källa WebSelect mars Annan serviceverksamhet innefattar exempelvis intresseoriganisationer, begravningsverksamhet, frisörer och hudvårdsföretag. 3 Företagstjänster (fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster) innefattar exempelvis konsulttjänster, fastighetsverksamhet, annonsförsäljning samt bemanning. 4 Personliga och kulturella tjänster (Andra samhälleliga och personliga tjänster) innefattar exempelvis renhållningsverksamhet, intressebevakning inom diverse organisationer, kulturell verksamhet, hårvård samt kroppsvård.

32 32 Företagsstorlek baserat på antal anställda Antal anställda, % Simrishamn Sverige 0 73,92 69, ,74 22, ,33 4, ,93 3, ,09 0,55 Totalt Källa: WebSelect 2008 Näringslivssektorer i Simrishamn Sektor, % Simrishamn Sverige Areell sektor 31,50 19,70 Industrisektor 8,40 8,50 Tjänstesektor 60,10 71,70 Totalt Källa: UC-WebSelect 2008 Nya företag Nyföretagandet i Simrishamns kommun är högt. Vår kommun har blivit nominerad två år i rad som Årets Nyföretagarkommun. Nyföretagarcentrum Simrishamns information och service till blivande nyföretagare är väl utnyttjad. Vid Nyföretagarcentrums informationsträffar och rådgivning är det en majoritet kvinnliga nyföretagare. Antalet nyregistrerade företag, fortfarande aktiva: Källa: UC-WebSelect

33 33 Antalet nystartade företag Enskild firma, handels-/kommanditbolag Aktiebolag Källa Nyföretagarbarometern NyföretagarCentrum Upphörda företag Under 2011 avregistrerades sammanlagt 42 företag med säte i Simrishamns kommun Upphörandeorsak, st Avregistrerat 17 Inaktivt 12 Fusion 7 Likvidation 3 Konkurs 3 Källa: UC-WebSelect Inflyttning av företag I en analys av företandet i sydöstra Skåne konstaterades att inflyttningen av företag till sydöstra Skåne är betydligt högre än motsvarande utflyttning. Inflyttningen är ungefär dubbelt så stor som utflyttningen. Det positiva flyttnettot är ca 1,5 %. Främst sker inflyttning av företag i konsultbranschen och i byggverksamhet. Källa: Analys av näringslivsstrukturen i Ystad-Österlenregionen 2008

34 34 Kvinnligt företagande Det finns ca 2968 registrerade företag i Simrishamns kommun. Av dessa har 2058 manlig vd, kontaktperson eller innehavare, 787 kvinnlig sådan och tre företag okänt. Av de kvinnliga företagen är 262 företag mer än 15 år gamla, 354 företag är 4 14 år gamla, 74 företag är 2 3 år och de allra yngsta, 95 företag, är registrerade under 2010 och fram t.o.m. augusti kvinnliga företag drivs som enskild firma, 144 är aktiebolag och det finns 38 handelseller kommanditbolag. 666 kvinnliga företag har 0 anställda, 97 st 1 4 anställda, 15 st 5 9 anställda, 2 st anställda, 4 st anställda, 2 st anställda och ett företag har anställda. Störst andel kvinnliga företagsledare återfinns i tjänstesektorn (30 %). Minst jämställt vad beträffar företagsledare är det i den areella sektorn, där endast 13,7 % av företagen drivs av kvinnor. I tjänstesektorn är kvinnliga företagsledare i majoritet i tre branscher: annan serviceverksamhet, utbildning samt vård och omsorg. Andra branscher med relativt stor andel kvinnliga företagsledare är hotell- och restaurangverksamhet och parti- och detaljhandel. Störst manlig övervikt finns det inom den areella sektorn och industrisektorn. Inom tjänstesektorn finns störst manlig dominans inom byggsektorn, transport, magasinering och kommunikation samt finansiell verksamhet. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder. Sverigeranking 1. Borgholm, 9,3 % 2. Båstad, 9,3 % 3. Simrishamn, 8,4 % Rikssnittet ligger på 4,2 %. Källa: Jämställt företagarindex, rapport från Företagarna mars 2012

35 35 Omsättningstrend för företag drivna av män och företag drivna av kvinnor Kommun Manlig eller kvinnlig VD, kontaktperson eller innehavare Manlig Kvinnlig Stigande 26,6 % 27,3 % Oförändrad 49,5 % 52,4 % Fallande 23,9 % 20,3 % Totalt 100 % 100 % Källa: WebSelect Företagsklimat Svenskt näringsliv genomför årligen en ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Enkäten genomförs bland organisationens medlemsföretag. I Simrishamn brukar svarsfrekvensen ligga på ca 110 företag. Rankingen bygger på tre enskilda avsnitt: företagens attityder, en sammanfattande fråga om det upplevda företagsklimatet och en faktadel med material hämtat direkt från SCB. I den sammanfattade totalrankingen väger dessa tre olika delar lika.

36 36 År Ranking Simrishamn attitydfrågor Service till företag Tillämpning av lagar och regler Konkurrens med företag Tillgång till kompetens Vägnät, tåg- och flyg Tele- och IT-nät Allmänhetens attityder Kommunpolitikers attityder Kommunala tjänstemäns attityder Medias attityder Skolans attityder Sammanfattande omdöme faktadel Nyföretagsamhet 70 Andel i arbete 264 Kommunalskatt 37 Marknadsförsörjning 258 Företagande 17 Entreprenader 57 Simrishamns placering har varit i stort sett konstant under åren med små variationer. Skillnaden mellan företagens upplevelse av företagsklimatet och enkätens faktadel är mycket stor, närmare bestämt på plats 288 av Sveriges 290 kommuner. Källa FSF Företagsklimatindex 2008 Ett liknande resultat och med en övervägande negativ attityd till Simrishamns kommun finns i enkätundersökningen Företagsklimat och utvecklingsmöjligheter i Simrishamns kommun från 2008

37 37 Jämfört med de övriga svaren i enkäten är helhetsintrycket av försättningarna i Simrishamns kommun bättre. Av företagen med en uppfattning i frågan Som helhet är jag nöjd med förutsättningarna för mitt företag i Simrishamns kommun, instämmer 51 procent i påståendet. Fråga 24. Som helhet är nöjd med förutsättningarna för mitt företag i Simrishamns kommun Soloföretag 372 svar Företag medanställda 377 svar Instämmer inte alls 12,9 % 19,6 % 2 31,7 % 35,5 % 3 41,7 % 35,0 % Instämmer helt 13,7 % 9,8 % Fler slutsatser från denna enkätundersökning är att kvinnor är något mer positiva än män. Företagare med erfarenhet från andra kommuner är mer negativa än företagare utan denna erfarenhet. Yngre företag är mer positiva än äldre företag. Det visar sig även att mindre företag, både i termer av omsättning och i antal anställda är mer positivt inställda vad gäller förutsättningarna i Simrishamns kommun än vad större företag är. Regional tillväxt hur skapas den? Den frågan ställs inledningsvis i den rapport om näringslivsstrukturen som PWC gjorde i SÖSK-projektet Bo, etablera, verka i Ystad-Österlenregionen Så här skriver rapportförfattarna: Det finns tillgångar (kapital) av olika slag i alla kommuner och regioner. Utmaningen består i att identifiera det man har, och att utifrån detta attrahera nytt kapital, att förädla och kombinera det unika, bestämma sig för vad är vår unika profil och utmaning? Traditionellt förknippas begreppet kapital med ekonomiska tillgångar. Ur ett utvecklingsperspektiv bör dock innebörden vidgas till att omfatta samtliga resurser (kapital) en kommun eller en region har samt lyckas attrahera för sin utveckling (t.ex. demokratiskt, intellektuellt, tekniskt och miljökapital). Traditionellt har kommunal service klassats som kärnverksamhet och konkurrensmedel kommuner emellan. Frågan är ändå om inte detta antagande håller på att omprövas. Service av hög kvalitet betraktas som självklart och inte något som styr människors val av bostadsort. Kärnan i vårt nya uppdrag handlar i stället om att inse att service är basen och att vi måste lägga till det unika för att göra skillnad. En framgångsrik kommun och region blir den som lyckas mobilisera och lägga energi på denna tudelade insikt.

38 38 För att kunna åstadkomma detta måste kommunerna bli möjliggörare av inte bara en bra skola, vård och omsorg utan också av tillväxt och välfärd i ett bredare perspektiv. I den hårda konkurrensen om kapitalen har det för kommunerna blivit allt mer uppenbart att en central del i utvecklingen är satsningar på företagandet för att skapa utveckling. Ett ökande företagande ger förhoppningsvis fler arbetstillfällen vilket i sin tur drar till sig invånare och därmed skattekraft. Trenden mot en ökad uppmärksamhet på företagarna och deras villkor har gått hand i hand med den om minskade stödinsatser från statsmakternas sida till den regionala och kommunala nivån. Om det vid en industrinedläggning under 1980-talet var fullt möjligt för en kommun att få ersättningsjobb från staten i form av utlokaliserade statliga verk är det idag allt mer upp till kommunen själv att klara situationen. Det skifte som har skett brukar ofta beskrivas som en övergång från government till governance. Om det tidigare till stor del handlade om att skapa tillväxt genom planering och vertikala stödstrukturer är situationen idag mycket mer diversifierad. Kommunerna är idag en aktör bland flera och ingår i ett flertal större eller mindre nätverk. SWOT Ett enkelt sätt att visa det upplevda tillståndet i t.ex. en kommun är att göra en SWOT-analys. Den senast gjorda för Simrishamn/Österlen är den som återfinns i SÖSK:s projekt Bo, etablera, verka i Ystad-Österlenregionen för näringslivsstrukturen (PWC november 2008): Styrkor

39 39 Svagheter kuserat samarbete Möjligheter upplevelserna kring detta ed både i Öresundsregionen och YstadÖsterlenregionen samtidigt Hot inte? jer kommer det föryngras eller Attitydundersökning in- och utflyttning (mars 2012) Under vintern har en attitydundersökning gjorts i Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner. Syftet har varit att ta reda på vad de som flyttat in i kommunerna tycker om sin nya bostadsort och vad de som låtit flyttlasset gå ur kommunen hade för upplevelse av kommunen man flyttade från. Undersökningen är genomförd per kommun och det är analysföretaget Graffman med hjälp av undersökningsföretaget Nordanalys som stått för

40 40 arbetet med att ta reda på attityderna. Presentationen bifogas, sedermera kommer även rapporten i sin helhet att bifogas. Så här presenterar de slutsatserna: Sammanfattning Simrishamn kommun får både bra och mindre bra betyg av sina nyinflyttade. Hav & strand, natur, lugn & ro, ren miljö och attraktiv boendemiljö är de starkaste generella argumenten för att flytta till Simrishamn. Simrishamn värderas som särskilt attraktivt bland äldre/pensionärer. Skola, barnomsorg, uppväxtmiljö för barn OK, men inte utmärkande plusfaktor jämfört med övriga 3 kommuner. Simrishamn får näst högst totalbetyg av de 4 kommunerna, 4,9 på en 6-gradig skala. De nyinflyttade uppvisar en relativt hög vilja att rekommendera Simrishamn kommun till vänner/bekanta. Studier, arbetsmarknad, kommunikationer förutom relationer (ändrade familjeförhållande, komma närmare släkt/anhöriga, ny partner/kärlek) är viktiga orsaker för att flytta från Simrishamn. Områden som upplevs som tydliga svagheter bland boende i Simrishamn är. o arbetsmarknad, företagsklimat o kommunikationer o nöje, (kultur), fritidsaktiviteter o kommersiell service Dessa svagare faktorer bidrar till ett sammantaget lite lägre värde för optimism och framtidsanda. Man kan se en tydligt polariserad bild av kommunen den mycket positiva fritidsidyllen kontra den funktionella vardagskommunen som inte upplevs fullt lika positivt. Slutsatser och rekommendationer Simrishamns kommun har ett starkt och positivt laddat varumärke, men i en smal målgrupp. I nuläget är det främst en målgrupp som är äldre och söker en attraktiv pensionärsmiljö, med förhållandevis låg sysselsättningsgrad och hög medelålder på de inflyttade. Ett strategiskt ställningstagande är att välja vilken typ av boendekommun man vill vara, och vilka målgrupper man vill attrahera. Främsta fokusområden när det gäller utvecklingsinsatser ligger främst inom områden som relaterar till det funktionella vardagslivet.

41 41 SCB:s medborgarundersökning deltog Simrishamns kommun i SCB:s Medborgarundersökning som en av 89 deltagande kommuner (av 290 totalt i landet) för att få fram ett nöjd-kund-index (NKI) personer i åldrarna år ingick i urvalet, svarsandelen landade på 65 %. Alla delar av undersökningen är därför inte statistiskt säkerställda (t.ex. den första kategorin nedan). Undersökningen bestod av tre delar: Medborgarna om kommunen som en plats att bo och leva på Medborgarna om kommunens verksamheter Medborgarna om inflytandet i kommunen I den första kategorin blev index 63 (snittet 64), i den andra 50 (snitt 55) och i den tredje 36 (snitt 41). SCB:s kommentar beträffande förbättringsområden var det i den första kategorin bostäder, i den andra handlade det om verksamheterna benämnda gator & vägar, äldreomsorgen och förskolan samt i den tredje kategorin var det faktorerna förtroende och påverkan låg kommunen alltså nära snittet i två av de tre delarna, inflytandet var något lägre. 47 % av de som besvarat frågebatteriet kunde starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen, 16 % ville avråda från det. Inom kategorin Medborgarna om kommunen som en plats att bo och leva på gavs ett högre betyg för miljö och fritid och ett lägre för arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, bostäder och kommersiellt utbud. Jämför man med andra kommuner i undersökningen som är lika stora som Simrishamn är betyget också lägre för kommunikationer förutom de redan nämnda. Inom kategorin Medborgarna om kommunens verksamheter var t.ex. 40 % mycket nöjda med bemötandet de fick från kommunen, men hela 18 % var missnöjda. Högst betygsindex av kommunala verksamheter i Simrishamn 2007 fick räddningstjänsten (74), VA (71) och miljöarbete (70). Längst ner på skalan gång- och cykelvägar samt gator och vägar (båda 47). Inom kategorin Medborgarna om inflytandet i kommunen var tillgänglighet (44), påverkan (37) och förtroende (44) lägre medan information/öppenhet låg på 52. Totalt var betygsindex 36, tydligt lägre än snittet i de mätta kommunerna.

42 42 Enkät till fritidshusägare/sommarboende/deltidsboende (2004 och 2011) Vid olika tillfällen har det gjort undersökningar riktade till sommar-/deltidsboende. I mars 2004 fick kommunen 2099 enkätsvar när man frågade både om allmänna förhållanden för de boende och om drivkrafter att skriva sig i kommunen. Enkäten bestod i huvudsak inte av öppna svarsalternativ, vilket också fick konsekvenser för svaren. På frågan planerar ni att bosätta er permanent i fritidshuset? Ja 9 %, övervägt men inte fattat beslut 28 % och nej 60 %. Av de 60 % som svarade nej på frågan om permanent bosättning, var orsakerna främst för långt att pendla dagligen till arbetet, inte möjligt att distansarbeta, har inte samma sociala kontaktnät i Simrishamn och vill inte flytta p.g.a. barnen. Den viktigaste faktorn som anfördes som hinder för att skriva sig i Simrishamn var arbetstillfällen saknas på orten följd av den diffusa annan orsak och skattemässiga skäl. I samband med sommarfrukostarna för deltidsboende i juli 2011 gjordes också en undersökning bland de deltagande knappt 200 besökande. Av den undersökningen framgår att mer än 43 % vistas i kommunen 3 4 månader per år och att nästan 23 % gör det 4 6 månader utan att vara skriven här. Nästan 28 % tillbringar åtminstone 1 2 månader i Simrishamn. 39 % hade varit deltidsboende 1 10 år, knapp 22 % år, drygt 20 % år. Fördelning på boendet var 65 % i tätort/by, 35 % på landsbygden. Naturen var det ojämförligt största skälet till att skaffa fritidsboende i Simrishamns kommun, mer än 26 % svarade så. Lugnet och kulturen (15 % vardera) var två andra tunga skäl. Frågan jag skulle överväga att skriva mig i Simrishamns kommun om... fick inget entydigt svar, kanske p.g.a. för många svarsalternativ, men ett huvudskäl stod ut, att flytta hit när man går i pension (27 %). På 10 %-nivå fanns svar som bättre sjukvård och kortare pendlingstid till arbetet, mellan 5 och 8 % låg lägre skattesats än i min kommun, bättre arbetsmarknad, större utbud inom detaljhandel, bättre äldreomsorg, kommunen är proaktiv och vet vad den vill samt en annan bostad mer lämplig för permanentboende. När det gäller fakta kring dem som svarat var alla utom två svenska medborgare, huvuddelen år (34 %) eller år (23 %), huvuddelen bor idag i Stockholm (27 %), antingen i bostadsrätt (48 %) eller villa (47 %). De upplevda orsakerna till val av dagens bostadsort var

43 43 många vänner och bekanta i närheten (15 %), nära till arbetet (14 %) och bra arbetsmarknad (10 %). Rapport nr 1 från Centrum för livsstilsfrågor (Region Skåne): Ungas uppväxtvillkor och framtidsvisioner Det handlar inte så mycket om jag gillar eller inte gillar Simrishamn, utan om att jag vill ha något nytt. Undersökningen hade tre vägledande frågor: Hur beskriver unga (14-21 år) sin uppväxt i Simrishamn? Hur beskriver de unga sin vardag och fritid i Simrishamn? Hur beskriver de unga sin syn på framtiden? Fram tonade en bild av en lycklig barndom, ett tryggt och soligt minne av en omsorgsfull och välbekant miljö. Den goda uppväxten i Simrishamn ger trygga unga individer som vågar ge sig uti världen och lämna boet. I undersökningen, baserad på mätningar , slogs det fast att unga lämnar Simrishamn, framför allt för studier på annan ort. Det slogs också fast att det inte på något sätt är unikt för Simrishamns kommun, utan är legio. När det gällde hur ungdomarna såg på sitt liv idag var det också jämförbara resultat med upplevelsen i andra kommuner (vänner, plugga, datorn, föreningsidrott), platserna var i de flesta fall hemma eller Bénka-dí. Resultatet var också snarlikt när frågan om vad som var viktigt i ungdomarnas liv ställdes. vänner, kopplat till aktivitet och familjen var de tre största tårtbitarna, men slutsatsen även här att Simrishamns ungdomar inte skiljer sig från unga i allmänhet. Två saker kunde vara specifika här, dels att skolan sågs som viktigare jämfört med resultatet i Ungdomsstyrelsens årliga Focus-serie, dels att vänner och kopplat till aktivitet hängde mer intimt samman, alltså att man träffade vänner i större utsträckning kopplat till exempelvis föreningsaktiviteter. Vad är positivt/negativt med Simrishamn var en fråga där svaret på den positiva delen var mysig liten stad (25 %) följd av sommaren och vänner. Negativt: inget att göra/få ställen (nästan 35 %) följt av kollektivtrafiken och få/inga affärer (delad plats, 7 %). Framtiden, då? Elevernas framtidsplaner uppvisar en övervägande realism heter det i rapporten. Fortsatta studier och liv i en större stad är i klar majoritet, liksom att den som brinner för en idrott eller konstform söker sig från Simrishamn. Det som står ut är att de ungas

44 44 positiva upplevelse av Simrishamn som uppväxtort gör att de mycket väl kan tänka sig att flytta tillbaka när de bildar familj. Att vara ung i dagens samhälle innebär en förlängd ungdomstid med allt senare inträde i vuxenlivet och allt längre utbildningsperiod. Så vad ska de unga i Simrishamn göra mellan 19 och 29 års ålder? Det är en omöjlighet för den lilla orten att stå emot det globala och storstadsmässiga utbudet av möjligheter i form av utbildning, arbete och vidgade horisonter. Skola, kvalitetsredovisning Varje läsår gör vi själva en kvalitetsredovisning. I den som gjordes för står det bland annat: Förskola, familjedaghem upplevs generellt av både föräldrar och personal som väl fungerande med vissa skillnader mellan de olika arbetsställena. Fritidsverksamheten upplevs, som väntat, lite mindre välfungerande, troligen framför allt p.g.a. en ganska låg personaltäthet. Elever i åk 3 når resultat på de nationella proven som ligger något under riksgenomsnittet, speciellt i matematik. Här är skillnaderna mellan enheterna också störst års nationella prov i åk 5 var frivilligt och kommunen valde att följa upp två delmål i varje ämne års resultat uppvisar större skillnader mellan de olika enheterna än Generellt når kommunens elever i åk 5 resultat i nivå med riksgenomsnittet vad gäller andelen delprov som når kravnivån i matematik och engelska. Något sämre i Svenska. Andelen elever som når kravnivån i samtliga delprov i samtliga ämnen är dock låg. Från och med våren 2012 kommer de nationella proven göras av elever i åk 6. Attitydundersökningen i F-6 visar att elever i åk 5 generellt anger höga värden vilket indikerar en välfungerande verksamhet. Fortfarande får områdena elevmedverkan, miljön i skolan samt skolledningen lägst bedömningar. Lärare i F-6 uppvisar större skillnader i resultat dels beroende av skolområde, dels beroende av frågeområde. Lärarna i skolområde Nord anger höga medelvärden vilket indikerar en verksamhet av hög kvalitet. För eleverna i åk 9 har andelen behöriga till nationellt program på gymnasieskolan minskat från 92 % 2009 till 80 % Skillnader i betyg mellan pojkar och flickor är mest uttalat i SO-ämnena. Attitydundersökningen för eleverna i åk 8 uppvisar inga större skillnader över tid. Lärarnas svar har ökat över samma tid, speciellt på områden som tar upp rektors pedagogiska ledarskap och skolledningens tillgänglighet. Elevers och lärares svar indikerar flera utvecklingsområden, bl.a. sociala spelregler och social kontroll.

45 45 Eleverna på Österlengymnasiet når högre genomsnittlig betygspoäng våren 2011 än tidigare år. Andelen behöriga ökade något medan genomströmningen minskade något. Attitydundersökningen indikerar att situationen på Österlengymnasiet förbättrats under perioden men med vissa utvecklingsområden som fortfarande behöver ses över. Lärarförbundets ranking Årets skolkommun 2011 En mätning som media brukar skriva om av alla de olika attitydmätningar som finns inom området är Lärarförbundets Årets skolkommun. Den handlar om ett urval fakta (antal godkända elever, lärartäthet m.m.) som ger en poängsättning som i sin tur styr ranking. I den senaste hamnar vi på plats 71 i landet och på plats 10 i Skåne. Lomma, Lund och Höganäs utgör den skånska topp 3. Web of the year 2011 Vid den första prisutdelningen av företaget E-space utmärkelse Web of the Year 2011 kammade Simrishamns webbplats hem förstapriset i kategorin kommun. Det är besökarna på hemsidan och deras betyg som avgjorde. Utmärkelsen Web of the Year 2011 baseras på de undersökningar som genomförts under perioden december 2010 november 2011 och ges till webbplatser som har den högsta andelen nöjda besökare i sin kategori. När simrishamn.se i sin nuvarande form av helt ny 2006 prisades sajten också eftersom den var en av de första offentliga hemsidor som uppfyllde de tekniska kraven på tillgänglighet. Sajten är fortfarande 100 % tillgänglig vilket underlättat när användarna övergått till att googla information och ta upp information i smartphones eller läsplattor. Innehållsmässigt är sajten också tillgänglig enligt språklagens krav och Språkrådets rekommendationer. E-demokrati Grubb Consulting, fristående kulturfirma i Malmö, mätte under december 2010 på eget bevåg 52 kommuner i Skåne, Blekinge, Halland och Kronoberg när det gäller e-demokrati. Konsultföretaget har definierat e-demokrati som att e-demokrati handlar om politiska beslut, och processerna kring dessa. Med hjälp av teknik finns särskilda möjligheter för information, dialog, påverkan och uppföljning kring besluten för fler än de förtroendevalda politikerna. Varje utnyttjande av dessa möjligheter är att betrakta som e-demokrati. Granskningen av kommunernas nivå på engagemanget vad gäller e-demokrati har gjorts utifrån ett medborgarperspektiv enligt företaget. Vad möter en besökare (medborgare) när denne går in på hemkommunens hemsida? Vilka erbjudanden finns när det gäller information,

46 46 dialog och inflytande kring den lokala politiken? Vilka av dessa erbjudanden är direkt tillgängliga via datorn? Man har tittat på om det finns t.ex. debattforum, möjlighet att lämna medborgarförslag, webbaserade referensgrupper/paneler, chatt, sociala medier etc. men även har en granskning gjorts av huruvida en kommun erbjuder verktyg som kan uppfattas som innovativa, d.v.s verktyg som går längre än ovanstående. Bäst i undersökningen var Simrishamns kommun med åtta av tio möjliga poäng. Snittet låg på 3,7 poäng och t.ex. storstadskommuner som Lund, Helsingborg och Kristianstad hamnade på 3. SKL:s hemsidesmätningar SKL har också gjort mätningar av kommuners hemsidor, men kanske på ett mindre vetenskapligt sätt. Man har satt universitetsstuderande i Stockholm att söka specifik information på landets 290 kommunala hemsidor och betygsatt efter kriterier kring hur snabbt och/eller hur lätt det var att hitta informationen. I många fall varierar betyget eftersom t.ex. begrepp kan skilja sig över landet, eller att titulaturen varierar (man hittade inte någon kommunchef i vår kommun eftersom titeln här är kommundirektör...). Användningen av undersökningens resultat för oss har varit att rätta alla de uppgifter som fått annat än grönt (dvs. gula och röda, likt en trafiksignal), vilket åtminstone tjänat syftet att vara en sorts kvalitetsgenomgång om än undersökningens metodik är ovetenskaplig. Öppna jämförelser Öppna jämförelser är ett sätt att mäta kvaliteten mellan kommunerna. På det sociala området är det SKL och Socialstyrelsen som gör jämförelserna, följande finns: Barn- och ungdomsvård Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Ekonomiskt bistånd Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Missbruks- och beroendevård Stöd till personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg och hemsjukvård

47 47 Inom just äldreomsorgen finns tre olika undersökningar: Äldreguiden, jämför kommuners hemtjänst, äldreboenden och dagverksamheter. Vänder sig till äldre och anhöriga men också till verksamhetsansvariga inom kommuner. Vård och omsorg om äldre 2011, presenterar resultatet för 31 indikatorer som belyser kvalitet inom äldreomsorgen. I första hand för beslutsfattare, förvaltningschefer samt verksamhets- och kvalitetsansvariga i kommunerna. Äldres uppfattning om äldreomsorgen, visar vad de äldre själva tycker om sin hemtjänst och sitt äldreboende. I första hand för beslutsfattare, förvaltningschefer samt verksamhets- och kvalitetsansvariga i kommunerna. Ett exempel är resultatet i äldreguiden. Om man bortser från att resultatet är positivt för vår kommun, kan man anföra att undersökningens största brist är att de som är i störst behov inte kommer till tals i den. Simrishamn Skåne Riket Delaktighet 5,0 3,2 3,0 Personaltäthet 3,0 3,1 3,0 Kompetens 2,0 3,4 3,0 Kontinuitet 3,7 2,8 3,0 Boendemiljö - äldreboende 4,0 3,4 3,2 - korttidsboende 4,5 3,2 3,1 Mat - ord. boende 3,0 3,2 3,1 - korttids-/äldreboende 3,0 3,6 3,0 Samverkan 3,0 3,1 3,0 Förskrivning av läkem, äldreboende 3,5 3,1 3,0 Förebyggande 3,7 3,0 3,0 Uppföljning ingen uppg 3,4 3,0 Information 4,0 3,2 2,9 Öppna jämförelser finns också för grundskolan och gymnasieskolan. Mätningen beträffande grundskolan (2011) ger bl.a. följande resultat:

48 48 75,8 % av eleverna har uppnått målen i alla ämnen (76,6 % för riket), vilket ger plats 161 i landet. Andel behöriga till gymnasieskolan är 86,5 % (88,2 % för riket), vilket ger plats 188. Andel elever som uppnått minst G i åk 9 o Matematik 84,5 % (rank 95) o Engelska 97,2 % (rank 74) o Svenska 99,5 % (rank 7) Sammanvägt värde, rank 120 Nettokostnad/elev över fem år: :-, rank 80 Lärare med pedagogisk högskoleexamen: 88,9 %, rank 146 Mätningen beträffande gymnasieskolan (2011) ger bl.a. följande resultat: 77,1 % av eleverna fullföljer sin gymnasieutbildning inom tre år (76,8 riket). 88,2 % har högskolebehörighet (86,8 % för riket) Den genomsnittliga betygspoängen är 14,1, rank 86 (riket: 14,0). Det sociala området Förutom uppföljning av de politiskt satta målen för socialnämnden och kommunfullmäktige finns verksamhetsuppföljningar av vård och omsorg/lss. Till detta kommer de övergripande mätningarna, öppna jämförelser t.ex. och SCB:s strukturkostnadsindex Vad kostar verksamheten i din kommun. Under april juni 2010 genomförde SCB på Socialstyrelsens uppdrag en undersökning bland brukare som bor på kommunens särskilda boende samt bor i eget boende men får hemtjänst. De kvalitetsfaktorer Socialstyrelsen bland annat fokuserade på var Trygghet i boendet Bemötande Inflytande Social samvaro och aktiviteter Maten.

49 49 Resultatet redovisas enligt NKI (Nöjd-kund-index) på en skala visar en jämförelse mellan Simrishamns kommun och övriga kommuner i landet som medverkade i undersökningen. Resultat på kommunens äldreboende i jämförelse med äldreboende i övriga kommuner Simrishamn Övriga kommuner Bemötande Maten Trygghet Social samvaro, aktiviteter Resultat på kommunens hemtjänst i jämförelse med hemtjänst i övriga kommuner Simrishamn Övriga kommuner Bemötande Inflytande Trygghet Social samvaro, aktiviteter Öppna jämförelser: trygghet och säkerhet 2011 Temat för 2011 års öppna jämförelse kring trygghet och säkerhet handlade om brottsförebyggande arbete. Resultatet pekar på att personskador och våldsbrott är lägre än snittet, medan bränder och stölder ligger på snittet. Rang i riket: 135 Polisens trygghetsmätningar Polisområde Södra Skåne genomför regelbundet trygghetsmätningar genom 300 enkäter till kommuninvånare i var och en av kommunerna, totalt enkäter. Utifrån frågorna i trygghetsmätningarna har 33 indikatorer skapats för att genom ett index jämföra olika geografiska områden (= kommuner).

50 50 Polisområde Södra Skånes senaste trygghetsmätning 2011 ger en generell bild för Närpolisområde Österlen som visar grönt, d.v.s. majoriteten (76 94 %) av indikatorerna ligger på indexsiffrorna 0 2. Utvecklingen över åren är positiv, Simrishamn, Tomelilla och Ystad har den lägsta indexnivån sedan 2007 när det gäller den totala problembilden. Även Skurup och Sjöbo ligger inom grönt område. För Simrishamns kommun ligger 31 av 33 indikatorer på grön nivå. Två indikatorer får gult: Bilarna kör för fort och Polisen bryr sig om de lokala problemen. Resultatet av trygghetsmätningen för Simrishamns del framgår av sammanställning (bifogas). Region Skåne Region Skånes vision för 2016, Ett livskraftigt Skåne, ska ge vägledning för de aktörer som verkar för Skånes utveckling, en utveckling till gagn för boende, företag och besökare i Skåne. Visionen anger bl.a. att hela Skåne ska växa:

51 51 Hela Skåne växer Skåne är unikt genom sin flerkärnighet, de korta avstånden och genom sin nära koppling mellan stad och land. Människor har arbete och sysselsättning i hela regionen och tar sig enkelt till jobb och utbildning både i de befolkningstäta områdena i västra Skåne och till de livskraftiga städerna och orterna i östra Skåne. Landsbygden är levande och den för Skåne så viktiga livsmedelssektorn blomstrar. Man kan bo och verka i alla delar genom fler arbetstillfällen och utbyggd kollektivtrafik med tåg och buss utan att miljön belastas i onödan. Attraktivt boende, bra utbildning och ett vitalt näringsliv har fått många människor att bo och verka i östra Skåne. Region Skåne har i Strukturbild Skåne genom en rad delrapporter samlat material och kunskapsunderlag för att belysa hur denna vision ska kunna uppnås. Inför rapporten Flerkärnighet i Skåne hölls workshops för att diskutera strukturen av städer med egen identitet och individuella roller. I diskussionen nämndes att Båstad, Höganäs, Höör och Simrishamn utvecklas till större småstäder med attraktiva stadskärnor, upplevelserik torghandel, kultur och bra kommunikationer. Kommunikationer och tillgänglighet I den regionala infrastrukturplanen för Skåne (RTI-planen) är ett målen att uppnå en fortsatt regionförstoring och regionintegrering. RTI-planen utgör underlag för statliga myndigheter vid nationella prioriteringar och beslut om infrastruktursatsningar. En förutsättning för Simrishamns utveckling är att kommunikationerna utvecklas för att underlätta arbetspendling. Ett viktigt projekt är Simrishamnsbanan, en nygammal järnvägsförbindelse för högklassig eldriven regionaltågstrafik mellan Malmö och Simrishamn via Sjöbo. Här samverkar de sex kommuner där tåguppehåll planeras: Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Staffanstorp och Tomelilla. Även Region Skåne (Skånetrafiken) och Länsstyrelsen är engagerade i projektet. De berörda kommunerna har medverkat till finansieringen av en första stråkstudie och förstudier på sträckan Malmö-Dalby och på sträckan Dalby-Veberöd-Sjöbo-Tomelilla. Den senaste förstudien avslutades nyligen, och en järnvägsutredning för hela sträckan kommer att genomföras av Trafikverket.

52 52 TEM, årlig turistekonomisk omsättningsrapport Den årliga turistekonomiska omsättningsrapporten görs av Resurs på uppdrag av Region Skåne och Tourism in Skåne. Övernattande besökare och dagbesökare, som rest längre än 10 mil enkel väg, spenderade nästan 8,5 miljarder kronor i Skåne Omsättningen innebär att drygt personer har sin årssysselsättning på grund av denna konsumtion, 70 % av dessa inom restauranger och logianläggningar, främst hotell. Skånes andel av svensk turism har legat på cirka 9 % det senaste decenniet. Totala antalet övernattningar var nästan oförändrat mellan 2010 och Trots detta ökade den totala omsättningen mycket. Förklaringen till detta är att de flesta besökare spenderade betydligt mer per person och dag. Detta gäller främst dagresor, men även de som övernattade hos släkt och vänner. Två miljoner människor besöker Simrishamns kommun varje år. Det skapar en omsättning på runt :- och skapar 635 årsarbetstillfällen. Genomsnittsbesökarna är: år. Oftast ett par. Har ganska bra utbildning. Återkommande besökare. Trenderna är att fler barnfamiljer besöker och att man vill ha en mer aktiv semester och vill röra sig när man kopplar av. Övernattningsstatistik (Tourism in Skåne, månadsvis och årssammanfattning) Antalet gästnätter 2011 var för hotell (- 3 %) och för stugby/vandrarhem (+ 3 %), alla kommunens 92 B&B redovisar dock inte sina siffror. Varumärkesundersökning Tourism in Skåne med fokus på Simrishamn/Österlen (2010) På det hela taget framgår det av undersökningen att Österlen får väldigt höga värden, från kännedom till attityd och att det sker små förändringar i Mälardalen och Göteborg, där den sistnämnda regionen är den där attityden blivit än bättre från 2007 till Om attityd och närliggande har höga värden generellt, blir de skyhöga när man fråga dem som besökt, från top of mind på 30 % före besöket till positiv attityd till 90 % efter, bland de bästa värdena i undersökningen 2010 över huvud taget.

53 53 Vacker natur, gott om sevärdheter och attraktiva fiskelägen är det som attraherar mest. Efter besöket är dessa värden också långt högre än före besöket. Då har också intressant kulturutbud, attraktiva stadsmiljöer och högklassiga restauranger tillkommit på listan, med höga betyg. När det gäller evenemang ser bilden ut så här för svenskar exkl. skåningar:

54 54 När det gäller de fasta attraktionerna såg det ut så här för gruppen svenskar (ej skåningar): Skåningarnas kännedom och attraktion var i alla delar högre.

55 55 Mer Sommargyllingen är vår kommunfågel Högsta punkten i kommunen heter Hjulahultsbacken, är 185 m.ö.h. och ligger vid S:t Olof. Areal Total Land Vatten 394,89 km² 394,20 km² 0,69 km² Här finns 5,8 mil kust och sju hamnar. Historien, i korthet Under medeltiden var Östra Tommarp (Tumathorp) huvudort i trakten, med egen myntutgivning och ett större kloster. På 1100-talet grundades klostret i Tumathorp av premonstratenserorden. Staden utvecklades till ett religiöst centrum, vilket fick stor betydelse för utvecklingen av lantbruk, kreatursavel och trädgårdsodling. Tumathorps och klostrets storhetstid sträckte sig fram till en större brand En annan orsak till att det gick det sämre för Tumathorp på 1400-talet var Hansan, som lokaliserade sig i Simrishamn. När Tumathorp förlorade stadsprivilegiet år 1537 motade bönderna bort den siste munken 1570 och klostret förföll. Till en början var staden Simrishamn ett litet fiskeläge. Under 1600-talet övergick Simrishamn till att bli huvudort i trakten. Ordet Simrishamn faller tillbaka på ordet simris som kan betyda antingen källsprång eller vattensjuk mark. Öppna vattensamlingar fanns det i byn Simris som den nuvarande staden utvecklades utifrån. Hamn har förstås aldrig betytt annat än hamn, därför blev det Simrishamn. Den förste som anföll Simrishamn hette Sigurd Jorslafare som enligt Heimskringla kom seglade till "Svimraros" (Simris) år 1123 och härifrån göra plundringtåg mot Tommarp. Staden blev under den danska senmedeltiden en viktig hamn för trafik från Skåne till Bornholm. Den svenska tiden var inledningsvis inte lika positiv: stadens skyddande ekskog