Foto: Eva Kvant Olsson. Simrishamn på Österlen fakta & fantasi Rapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Foto: Eva Kvant Olsson. Simrishamn på Österlen fakta & fantasi Rapport 2012-03-29"

Transkript

1 Foto: Eva Kvant Olsson 1 Simrishamn på Österlen fakta & fantasi Rapport

2 2 Vi bör glädja oss åt det vi har utan att göra jämförelser. Man blir inte lycklig så länge man plågas av att andra är lyckligare. - Lucius A. Seneca, Seneca den yngre (4 f Kr 65 e Kr)

3 3 Inledning Bilden av ett varumärke, en plats, en destination är en blandning av fakta, tolkningar och attityder. Attityden baseras både på fakta och, framför allt, omvärldens tolkning av dessa, de egna upplevelserna och de bekräftelser av fakta man erhåller. Omvärldens perspektiv är oftast det vi måste förhålla oss till, väga och proaktivt bearbeta. En kommuns, en plats, attraktivitet byggs nästan uteslutande av den bekräftelse de som bor, verkar eller besöker ger. Självfallet måste det finnas något att ta ställning till, ha ett förhållande till, men människors ambassadörsskap är det som skapar intresse för besök eller etablering. Här fungerar traditionell reklam, t.ex. inte alls om det handlar om att skapa inflyttning. Precis som vid andra stora beslut i livet litar man mer på dem som gjort valet än den som säljer tanken på att välja. Det finns en faktor där det på marginalen kan påverka beslutet om ort/plats att flytta till och det gäller för platser/destinationer som är starka inom turistområdet. Det är en aspekt som är viktigt att ha aktiv när det gäller Simrishamn och Österlen, den nytta som ligger i att vara ett av landets starkaste varumärken inom besöksnäringen. Bara ett ursnitt ur verkligheten, verklig eller upplevd I denna korta rapport försöker vi ge en allsidig bild av hur Simrishamn är, både ur ett faktamässigt perspektiv med jämförelser och i omvärldens ögon i form av olika former av, främst, attitydmätningar. Det här är bara en ögonblicksbild, ett axplock av det rika material som byggs upp kring en kommun. Här finns inte heller något om potentialer eller rekommendationer eller slutsatser dragna av oss, bara av andra. Att Österlens museum 2011 slog besöksrekord och är ett av de mest besökta turistmålen i Skåne har vi inte tagit upp, ej heller siffror kring Skånsk byggnadsvårdscentrum, Marint centrums bakgrund och syfte, den Simrishamnsunika kulturgarantin, kulturvärden i form av bland världens främsta hällristningar, den årliga konstrundan som bara den genererar runt besökare under påskhelgen, att hamnen i Simrishamn är landets största hamn om man räknar värdet i landad fångst, att det bara i hamnområdet finns 300 arbetstillfällen i Simrishamn eller att vår kommun är en av de som nu är värd för projekt kring de kreativa näringarna för att vi bl.a. har ett stort antal kulturutövare/företag i kommunen. Vi nämner inte heller något om konsekvenserna av att det finns drygt hushåll i kommunen vars ägare inte är skrivna i Simrishamns kommun. I ett visionsarbete är det självfallet viktigt att veta var man står, utgångspunkten, men det viktigaste i processen är faktiskt att visa vart man vill, att måla upp den visionsbild som ska vara vägledande och som ska underbygga de målsättningar som tas fram på olika tidshorisonter. Olika sorters verksamhets-, effekt- och andra mål med olika former av olika relativa mått, visar sammantaget i vilken riktning verksamheten ska gå, både ur resurs- och

4 4 kvalitetshänseende, ju närmare visionen målen kommer desto mer kan de te sig som önskemål, både som mål betraktade och som förväntningar. Nuläge: fakta och attityd Nuläget är alltså relevant, men inte hur relevant som helst för att peka ut en riktning. Att ha en faktabas att utgå från, att ha till grund för objektiv analys, balanserar upplevda attityder. Att analysera andras attityder kan många gånger bara ha till syfte att identifiera prioriterade problemområden, alltså där andra och egna attityder antingen speglar en faktisk brist eller en, rätt eller fel, upplevd, och som kan göras till en möjlighet. Förutfattade meningar är ju just det, förut fattade meningar. De är ofta varken sanna eller relevanta, men tar tid att påverka. Vår upplevda bild av verkligheten väger oftast tyngre en den rent faktabaserade beskrivningen av verkligheten. Sättet att presentera både fakta och attityder avgör på sikt hur vi uppfattas. Det är stor skillnad i att presentera fakta kring barnafödande i januari 2012 i förhållande till januari 2011 som antingen Barnafödandet i kommunen har fördubblats eller Barnafödandet i kommunen har ökat från 7 till 14 födda barn. Det är alltid människor som gör val, inte företag och organisationer. Mer än 95 % av alla Sveriges företag har färre än tio anställda, så företagsledarens/ägarens inställning till en plats är avgörande. Sällan har man också fler än fem platser som medvetna eller omedvetna möjliga val som bostadsort, de allra flesta av landets 290 kommuner har man ingen positiv relation till alls. Detta är dock inte unikt för en kommun eller plats, så fungerar vår relation till de flesta varumärken, att vi har en rangordning som vi, medvetet eller omedvetet, följer när vi ska fatta inköps- eller andra beslut. Kivik och Österlen är starka varumärken som inte minst nationellt har väldigt positiva konnotationer, på turistområdet starkare än Simrishamn. Det är rimligt att anta att en kommun av Simrishamns karaktär och renommé har lättare att utnyttja styrkan i varumärket och skapa förändring än vad en svag ort/kommun/destination har. Simrishamn i mars 2012 Einar Nilsson Lars Persson Jan-Erik Zandersson

5 5 Befolkning i riket Sveriges befolkning ökade med ca personer under 2011 till totalt ca Ökningen beror i första hand på många födda och hög inflyttning. Närmare föddes under 2011 och migrationsnettot var ca , flyttade in medan flyttade ut. Största gruppen invandrare är återvändande svenska medborgare. Utflyttningsnivån i absoluta tal är, tillsammans med år 1887, den högsta nivån någonsin. Drygt hälften av landets kommuner, 148 stycken, hade en befolkningsökning under Störst procentuell ökning hade Sigtuna följt av Solna och Botkyrka. Störst procentuell minskning hade Ånge, Bräcke och Munkfors. Sveriges mediankommuner 2011 var Leksand och Hallsberg med ca invånare. Ett tydligt mönster framträder där framförallt storstadsområdena, Mälardalen och sydvästra Sverige ökar sin befolkning medan många kommuner i norra halvan av Sverige, Dalsland och Värmland minskar sin befolkning. Småland är tudelat där västra delen ökar i befolkning medan östra delen minskar. Tillväxtguiden 1 Tillväxtguiden är ett redskap för att göra statistiska jämförelser baserade på faktisk statistik. Här följer några jämförelser mellan Simrishamn och riket i stort samt regionfamiljen Storstadsregioner. De sista bilderna inkluderar också en jämförelse med Båstads kommun. 1 Regionfamiljer enligt Tillväxtverkets indelning: - Storstadsregioner. Stockholm, Göteborg och Malmö - Större regioncentrum. Här ingår övriga universitets- och högskoleregioner samt andra större regioncentra. - Mindre regioncentrum. Här ingår mindre regioncentra, där förutsättningarna sammantaget är något svagare än i större regioncentra. - Småregioner - privat sysselsättning. Småregionfamiljen domineras av sysselsättning inom privat sektor. - Småregioner - offentlig sysselsättning. Småregionfamiljen domineras av sysselsättning inom offentlig sektor. Följande faktorer har vägts samman och viktats för att beräkna till vilken regionfamilj resp. kommun tillhör: - Storlek på befolkningen i åldern år - vikt 40% - Andel av befolkningen år med eftergymnasial utbildning - vikt 30% - Antal företagare per invånare år - vikt 10% - Genomsnittligt antal arbetstillfällen som kan nås inom 45 minuter - vikt 10% - Andel av befolkningen som bor i tätorter med mer än invånare - vikt 10%

6 6

7 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23 Befolkningsutveckling Antalet invånare i Simrishamns kommun var vid årsskiftet 2011/12. Sett över en 30- årsperiod har Simrishamns befolkningstal minskat med ca invånare. Befolkningsutvecklingen grundas på att antalet födda är lägre än antalet döda, samtidigt som detta inte uppvägs av ett flyttningsöverskott. I tabellen nedan sammanfattas utvecklingen över tiden av folkmängden och förändringskomponenterna. Uppgifterna för 2012 och framåt är prognostiserade värden Födda Döda Födelse överskott Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd Befolkningsutvecklingen kan också beskrivas grafiskt som framgår av följande tre bilder från chefsekonomens presentation av bokslut 2011:

24 Flyttnetto per åldersklass 24

25 25 Befolkning i Åldersklasser Befolkningsprognos Hur folkmängden förändras över tiden bestäms av dessa fyra förändringskomponenter: födda döda, in- och utflyttade, tillsammans med åldrandet, hur folkmängden och dess sammansättning utvecklas. Denna utveckling beskrivs närmare i den befolkningsprognos som tagits fram för åren Utdrag ur prognos bifogas. Värt att notera är att de kommande tio åren medför att två större demografiska förändringar fullbordas. För det första uppnår den stora 40-talist generationen en ålder över 65 år. Detta innebär inte att alla 40-talister går i pension men en betydande andel lämnar helt arbetsmarknaden de närmaste åren. För det andra uppnår den stora barnkull som föddes kring 1990 förvärvsaktiv ålder. De slutar gymnasieskolan och börjar i många fall studera eller arbeta på annan ort. För bland annat arbets- och bostadsmarknaden, utbildningssystemet och omflyttningarna har detta stora konsekvenser vilket i sin tur ger effekter för den kommunala verksamheten.

26 26 Kommunfakta En ytterligare belysning av statistik kring folkmängd, befolkningsförändringar, utbildningsnivå, förvärvsarbete, arbetstillfällen m.m. framgår av faktabladet Kommunfakta Simrishamn som finns på kommunens hemsida. Faktabladet bifogas. Demokratibarometern I början av 2010 genomfördes Medborgarbarometern, ett försöksprojekt i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting. 250 slumpvis utvalda kommuninvånare fick per telefon besvara frågor som även besvarats av kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare. Svaren analyseras utifrån fyra perspektiv på styrning: Pålitlig - Präglas av likabehandling, pålitlighet, respekt för spelregler, det som berör kommunpolitikens allmänna omdöme Ansvarsfull - Främjar en överblickbar politik och informerade medborgare som grund för medborgarnas kontroll av de förtroendevalda Medborgarnära - Stimulerar medborgarnas intresse och engagemang i lokalpolitiken genom debatt och möjlighet till delaktighet Effektiv- De förtroendevalda har bra styrning och levererar resultat Spindeldiagrammet nedan visar en sammanställning av de förtroendevaldas och medborgarnas uppfattning om hur kommunen lever upp till dessa begrepp.

27 27 De frågor som ställts syftar till att belysa dessa fyra perspektiv. Här nedan redovisas i tabellform svaren på några av de frågor som ställts. Jag är i stort sett nöjd med kommunens utbud av tjänster

28 28 Kommunen är bra på att informera om aktuella frågor i kommunpolitiken I kommunen är det särintressen som får genomslag, inte medborgarnas gemensamma intressen

29 29 Kommunens politiker tar hänsyn till medborgarnas synpunkter Kommunen är bra på att informera om vad man får för skattepengarna

30 30 Vilka partier som sitter vid makten spelar ingen roll för den förda politiken i kommunen Betalningsvilja Tyréns gjorde 2010 en studie över byggandet i kommunen och betalningsviljan för bostäder/tomter. Rapporten i sin helhet bifogas och ger en bild av Simrishamns ekonomiska utveckling jämfört med Malmöregionens, samtidigt som det visar vilka möjligheter som finns i befintlig struktur i kommunen när det gäller exploateringar. Bland slutsatserna 2010 fanns: Bostadsmarknaden är i balans och efterfrågan på bostäder relativt låg. Simrishamn har liten genomsnittlig hushållsstorlek. Priserna på bostadsrätter på andrahandsmarknaden är låga i Simrishamn, detta påverkar i sin tur betalningsviljan för nyproduktion. Betalningsviljan för nyproducerade bostäder är begränsad. Den totala betalningsviljan för nya bostadsrätter i Simrishamns tätort beräknas maximalt kunna uppgå till :-/m 2, vid en avgiftsnivå på 600:-/m 2 /år. För småhus uppskattas betalningsviljan vill :-/m 2. Behovet av nya bostäder inom den närmaste framtiden ligger framför allt hos en växande grupp seniorer.

31 31 Näringsliv Österlen har i förhållande till riket och Skåne län en högre andel småföretagare i ett flertal olika branscher. Det finns i regionen en större andel jordbruksföretag samt företag inom besöksnäringen än i länet som helhet. Andelen kvinnliga företagsledare är också högre i regionen som helhet än i Skåne län och riket. Det kvinnliga företagandet är högst inom branschen annan serviceverksamhet 2. Samtidigt finns det även i branscher som traditionellt är mansdominerade en högre andel kvinnliga företagare i regionen än i riket och Skåne län. Det kvinnliga företagandet är störst i företag utan anställda. Utvecklingen av branscherna sett till antalet anställda har under inledningen av 2000-talet inneburit en kraftig tillväxt för företagstjänster 3, personliga/kulturella 4 tjänster samt byggindustrin. Inom företagstjänster och personliga/kulturella tjänster har ökningen av antalet anställda varit större i regionen än i både Skåne län och riket sammantaget. Inom byggbranschen har regionen en högre tillväxt än riket totalt men den överträffas av tillväxten i Skåne län. De branscher som gått tillbaka under dessa år och minskat antalet anställda är främst tillverkningsindustrin och energi-/vattenförsörjning. Företagsstruktur Det finns 2942 registrerade företag i Simrishamns kommun. Av dessa är 856 aktiebolag, 167 handels- eller kommanditbolag och 1810 drivs som enskild firma. Några exempel på större branscher: Jordbruk, skogsbruk och fiske 688 Företagstjänster 601 Tillverkning 363 Byggverksamhet 308 Kultur nöje och fritid 179 Hotel och restaurangverksamhet 148 Källa WebSelect mars Annan serviceverksamhet innefattar exempelvis intresseoriganisationer, begravningsverksamhet, frisörer och hudvårdsföretag. 3 Företagstjänster (fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster) innefattar exempelvis konsulttjänster, fastighetsverksamhet, annonsförsäljning samt bemanning. 4 Personliga och kulturella tjänster (Andra samhälleliga och personliga tjänster) innefattar exempelvis renhållningsverksamhet, intressebevakning inom diverse organisationer, kulturell verksamhet, hårvård samt kroppsvård.

32 32 Företagsstorlek baserat på antal anställda Antal anställda, % Simrishamn Sverige 0 73,92 69, ,74 22, ,33 4, ,93 3, ,09 0,55 Totalt Källa: WebSelect 2008 Näringslivssektorer i Simrishamn Sektor, % Simrishamn Sverige Areell sektor 31,50 19,70 Industrisektor 8,40 8,50 Tjänstesektor 60,10 71,70 Totalt Källa: UC-WebSelect 2008 Nya företag Nyföretagandet i Simrishamns kommun är högt. Vår kommun har blivit nominerad två år i rad som Årets Nyföretagarkommun. Nyföretagarcentrum Simrishamns information och service till blivande nyföretagare är väl utnyttjad. Vid Nyföretagarcentrums informationsträffar och rådgivning är det en majoritet kvinnliga nyföretagare. Antalet nyregistrerade företag, fortfarande aktiva: Källa: UC-WebSelect

33 33 Antalet nystartade företag Enskild firma, handels-/kommanditbolag Aktiebolag Källa Nyföretagarbarometern NyföretagarCentrum Upphörda företag Under 2011 avregistrerades sammanlagt 42 företag med säte i Simrishamns kommun Upphörandeorsak, st Avregistrerat 17 Inaktivt 12 Fusion 7 Likvidation 3 Konkurs 3 Källa: UC-WebSelect Inflyttning av företag I en analys av företandet i sydöstra Skåne konstaterades att inflyttningen av företag till sydöstra Skåne är betydligt högre än motsvarande utflyttning. Inflyttningen är ungefär dubbelt så stor som utflyttningen. Det positiva flyttnettot är ca 1,5 %. Främst sker inflyttning av företag i konsultbranschen och i byggverksamhet. Källa: Analys av näringslivsstrukturen i Ystad-Österlenregionen 2008

34 34 Kvinnligt företagande Det finns ca 2968 registrerade företag i Simrishamns kommun. Av dessa har 2058 manlig vd, kontaktperson eller innehavare, 787 kvinnlig sådan och tre företag okänt. Av de kvinnliga företagen är 262 företag mer än 15 år gamla, 354 företag är 4 14 år gamla, 74 företag är 2 3 år och de allra yngsta, 95 företag, är registrerade under 2010 och fram t.o.m. augusti kvinnliga företag drivs som enskild firma, 144 är aktiebolag och det finns 38 handelseller kommanditbolag. 666 kvinnliga företag har 0 anställda, 97 st 1 4 anställda, 15 st 5 9 anställda, 2 st anställda, 4 st anställda, 2 st anställda och ett företag har anställda. Störst andel kvinnliga företagsledare återfinns i tjänstesektorn (30 %). Minst jämställt vad beträffar företagsledare är det i den areella sektorn, där endast 13,7 % av företagen drivs av kvinnor. I tjänstesektorn är kvinnliga företagsledare i majoritet i tre branscher: annan serviceverksamhet, utbildning samt vård och omsorg. Andra branscher med relativt stor andel kvinnliga företagsledare är hotell- och restaurangverksamhet och parti- och detaljhandel. Störst manlig övervikt finns det inom den areella sektorn och industrisektorn. Inom tjänstesektorn finns störst manlig dominans inom byggsektorn, transport, magasinering och kommunikation samt finansiell verksamhet. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder. Sverigeranking 1. Borgholm, 9,3 % 2. Båstad, 9,3 % 3. Simrishamn, 8,4 % Rikssnittet ligger på 4,2 %. Källa: Jämställt företagarindex, rapport från Företagarna mars 2012

35 35 Omsättningstrend för företag drivna av män och företag drivna av kvinnor Kommun Manlig eller kvinnlig VD, kontaktperson eller innehavare Manlig Kvinnlig Stigande 26,6 % 27,3 % Oförändrad 49,5 % 52,4 % Fallande 23,9 % 20,3 % Totalt 100 % 100 % Källa: WebSelect Företagsklimat Svenskt näringsliv genomför årligen en ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Enkäten genomförs bland organisationens medlemsföretag. I Simrishamn brukar svarsfrekvensen ligga på ca 110 företag. Rankingen bygger på tre enskilda avsnitt: företagens attityder, en sammanfattande fråga om det upplevda företagsklimatet och en faktadel med material hämtat direkt från SCB. I den sammanfattade totalrankingen väger dessa tre olika delar lika.

36 36 År Ranking Simrishamn attitydfrågor Service till företag Tillämpning av lagar och regler Konkurrens med företag Tillgång till kompetens Vägnät, tåg- och flyg Tele- och IT-nät Allmänhetens attityder Kommunpolitikers attityder Kommunala tjänstemäns attityder Medias attityder Skolans attityder Sammanfattande omdöme faktadel Nyföretagsamhet 70 Andel i arbete 264 Kommunalskatt 37 Marknadsförsörjning 258 Företagande 17 Entreprenader 57 Simrishamns placering har varit i stort sett konstant under åren med små variationer. Skillnaden mellan företagens upplevelse av företagsklimatet och enkätens faktadel är mycket stor, närmare bestämt på plats 288 av Sveriges 290 kommuner. Källa FSF Företagsklimatindex 2008 Ett liknande resultat och med en övervägande negativ attityd till Simrishamns kommun finns i enkätundersökningen Företagsklimat och utvecklingsmöjligheter i Simrishamns kommun från 2008

37 37 Jämfört med de övriga svaren i enkäten är helhetsintrycket av försättningarna i Simrishamns kommun bättre. Av företagen med en uppfattning i frågan Som helhet är jag nöjd med förutsättningarna för mitt företag i Simrishamns kommun, instämmer 51 procent i påståendet. Fråga 24. Som helhet är nöjd med förutsättningarna för mitt företag i Simrishamns kommun Soloföretag 372 svar Företag medanställda 377 svar Instämmer inte alls 12,9 % 19,6 % 2 31,7 % 35,5 % 3 41,7 % 35,0 % Instämmer helt 13,7 % 9,8 % Fler slutsatser från denna enkätundersökning är att kvinnor är något mer positiva än män. Företagare med erfarenhet från andra kommuner är mer negativa än företagare utan denna erfarenhet. Yngre företag är mer positiva än äldre företag. Det visar sig även att mindre företag, både i termer av omsättning och i antal anställda är mer positivt inställda vad gäller förutsättningarna i Simrishamns kommun än vad större företag är. Regional tillväxt hur skapas den? Den frågan ställs inledningsvis i den rapport om näringslivsstrukturen som PWC gjorde i SÖSK-projektet Bo, etablera, verka i Ystad-Österlenregionen Så här skriver rapportförfattarna: Det finns tillgångar (kapital) av olika slag i alla kommuner och regioner. Utmaningen består i att identifiera det man har, och att utifrån detta attrahera nytt kapital, att förädla och kombinera det unika, bestämma sig för vad är vår unika profil och utmaning? Traditionellt förknippas begreppet kapital med ekonomiska tillgångar. Ur ett utvecklingsperspektiv bör dock innebörden vidgas till att omfatta samtliga resurser (kapital) en kommun eller en region har samt lyckas attrahera för sin utveckling (t.ex. demokratiskt, intellektuellt, tekniskt och miljökapital). Traditionellt har kommunal service klassats som kärnverksamhet och konkurrensmedel kommuner emellan. Frågan är ändå om inte detta antagande håller på att omprövas. Service av hög kvalitet betraktas som självklart och inte något som styr människors val av bostadsort. Kärnan i vårt nya uppdrag handlar i stället om att inse att service är basen och att vi måste lägga till det unika för att göra skillnad. En framgångsrik kommun och region blir den som lyckas mobilisera och lägga energi på denna tudelade insikt.

38 38 För att kunna åstadkomma detta måste kommunerna bli möjliggörare av inte bara en bra skola, vård och omsorg utan också av tillväxt och välfärd i ett bredare perspektiv. I den hårda konkurrensen om kapitalen har det för kommunerna blivit allt mer uppenbart att en central del i utvecklingen är satsningar på företagandet för att skapa utveckling. Ett ökande företagande ger förhoppningsvis fler arbetstillfällen vilket i sin tur drar till sig invånare och därmed skattekraft. Trenden mot en ökad uppmärksamhet på företagarna och deras villkor har gått hand i hand med den om minskade stödinsatser från statsmakternas sida till den regionala och kommunala nivån. Om det vid en industrinedläggning under 1980-talet var fullt möjligt för en kommun att få ersättningsjobb från staten i form av utlokaliserade statliga verk är det idag allt mer upp till kommunen själv att klara situationen. Det skifte som har skett brukar ofta beskrivas som en övergång från government till governance. Om det tidigare till stor del handlade om att skapa tillväxt genom planering och vertikala stödstrukturer är situationen idag mycket mer diversifierad. Kommunerna är idag en aktör bland flera och ingår i ett flertal större eller mindre nätverk. SWOT Ett enkelt sätt att visa det upplevda tillståndet i t.ex. en kommun är att göra en SWOT-analys. Den senast gjorda för Simrishamn/Österlen är den som återfinns i SÖSK:s projekt Bo, etablera, verka i Ystad-Österlenregionen för näringslivsstrukturen (PWC november 2008): Styrkor

39 39 Svagheter kuserat samarbete Möjligheter upplevelserna kring detta ed både i Öresundsregionen och YstadÖsterlenregionen samtidigt Hot inte? jer kommer det föryngras eller Attitydundersökning in- och utflyttning (mars 2012) Under vintern har en attitydundersökning gjorts i Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner. Syftet har varit att ta reda på vad de som flyttat in i kommunerna tycker om sin nya bostadsort och vad de som låtit flyttlasset gå ur kommunen hade för upplevelse av kommunen man flyttade från. Undersökningen är genomförd per kommun och det är analysföretaget Graffman med hjälp av undersökningsföretaget Nordanalys som stått för

40 40 arbetet med att ta reda på attityderna. Presentationen bifogas, sedermera kommer även rapporten i sin helhet att bifogas. Så här presenterar de slutsatserna: Sammanfattning Simrishamn kommun får både bra och mindre bra betyg av sina nyinflyttade. Hav & strand, natur, lugn & ro, ren miljö och attraktiv boendemiljö är de starkaste generella argumenten för att flytta till Simrishamn. Simrishamn värderas som särskilt attraktivt bland äldre/pensionärer. Skola, barnomsorg, uppväxtmiljö för barn OK, men inte utmärkande plusfaktor jämfört med övriga 3 kommuner. Simrishamn får näst högst totalbetyg av de 4 kommunerna, 4,9 på en 6-gradig skala. De nyinflyttade uppvisar en relativt hög vilja att rekommendera Simrishamn kommun till vänner/bekanta. Studier, arbetsmarknad, kommunikationer förutom relationer (ändrade familjeförhållande, komma närmare släkt/anhöriga, ny partner/kärlek) är viktiga orsaker för att flytta från Simrishamn. Områden som upplevs som tydliga svagheter bland boende i Simrishamn är. o arbetsmarknad, företagsklimat o kommunikationer o nöje, (kultur), fritidsaktiviteter o kommersiell service Dessa svagare faktorer bidrar till ett sammantaget lite lägre värde för optimism och framtidsanda. Man kan se en tydligt polariserad bild av kommunen den mycket positiva fritidsidyllen kontra den funktionella vardagskommunen som inte upplevs fullt lika positivt. Slutsatser och rekommendationer Simrishamns kommun har ett starkt och positivt laddat varumärke, men i en smal målgrupp. I nuläget är det främst en målgrupp som är äldre och söker en attraktiv pensionärsmiljö, med förhållandevis låg sysselsättningsgrad och hög medelålder på de inflyttade. Ett strategiskt ställningstagande är att välja vilken typ av boendekommun man vill vara, och vilka målgrupper man vill attrahera. Främsta fokusområden när det gäller utvecklingsinsatser ligger främst inom områden som relaterar till det funktionella vardagslivet.

41 41 SCB:s medborgarundersökning deltog Simrishamns kommun i SCB:s Medborgarundersökning som en av 89 deltagande kommuner (av 290 totalt i landet) för att få fram ett nöjd-kund-index (NKI) personer i åldrarna år ingick i urvalet, svarsandelen landade på 65 %. Alla delar av undersökningen är därför inte statistiskt säkerställda (t.ex. den första kategorin nedan). Undersökningen bestod av tre delar: Medborgarna om kommunen som en plats att bo och leva på Medborgarna om kommunens verksamheter Medborgarna om inflytandet i kommunen I den första kategorin blev index 63 (snittet 64), i den andra 50 (snitt 55) och i den tredje 36 (snitt 41). SCB:s kommentar beträffande förbättringsområden var det i den första kategorin bostäder, i den andra handlade det om verksamheterna benämnda gator & vägar, äldreomsorgen och förskolan samt i den tredje kategorin var det faktorerna förtroende och påverkan låg kommunen alltså nära snittet i två av de tre delarna, inflytandet var något lägre. 47 % av de som besvarat frågebatteriet kunde starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen, 16 % ville avråda från det. Inom kategorin Medborgarna om kommunen som en plats att bo och leva på gavs ett högre betyg för miljö och fritid och ett lägre för arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, bostäder och kommersiellt utbud. Jämför man med andra kommuner i undersökningen som är lika stora som Simrishamn är betyget också lägre för kommunikationer förutom de redan nämnda. Inom kategorin Medborgarna om kommunens verksamheter var t.ex. 40 % mycket nöjda med bemötandet de fick från kommunen, men hela 18 % var missnöjda. Högst betygsindex av kommunala verksamheter i Simrishamn 2007 fick räddningstjänsten (74), VA (71) och miljöarbete (70). Längst ner på skalan gång- och cykelvägar samt gator och vägar (båda 47). Inom kategorin Medborgarna om inflytandet i kommunen var tillgänglighet (44), påverkan (37) och förtroende (44) lägre medan information/öppenhet låg på 52. Totalt var betygsindex 36, tydligt lägre än snittet i de mätta kommunerna.

42 42 Enkät till fritidshusägare/sommarboende/deltidsboende (2004 och 2011) Vid olika tillfällen har det gjort undersökningar riktade till sommar-/deltidsboende. I mars 2004 fick kommunen 2099 enkätsvar när man frågade både om allmänna förhållanden för de boende och om drivkrafter att skriva sig i kommunen. Enkäten bestod i huvudsak inte av öppna svarsalternativ, vilket också fick konsekvenser för svaren. På frågan planerar ni att bosätta er permanent i fritidshuset? Ja 9 %, övervägt men inte fattat beslut 28 % och nej 60 %. Av de 60 % som svarade nej på frågan om permanent bosättning, var orsakerna främst för långt att pendla dagligen till arbetet, inte möjligt att distansarbeta, har inte samma sociala kontaktnät i Simrishamn och vill inte flytta p.g.a. barnen. Den viktigaste faktorn som anfördes som hinder för att skriva sig i Simrishamn var arbetstillfällen saknas på orten följd av den diffusa annan orsak och skattemässiga skäl. I samband med sommarfrukostarna för deltidsboende i juli 2011 gjordes också en undersökning bland de deltagande knappt 200 besökande. Av den undersökningen framgår att mer än 43 % vistas i kommunen 3 4 månader per år och att nästan 23 % gör det 4 6 månader utan att vara skriven här. Nästan 28 % tillbringar åtminstone 1 2 månader i Simrishamn. 39 % hade varit deltidsboende 1 10 år, knapp 22 % år, drygt 20 % år. Fördelning på boendet var 65 % i tätort/by, 35 % på landsbygden. Naturen var det ojämförligt största skälet till att skaffa fritidsboende i Simrishamns kommun, mer än 26 % svarade så. Lugnet och kulturen (15 % vardera) var två andra tunga skäl. Frågan jag skulle överväga att skriva mig i Simrishamns kommun om... fick inget entydigt svar, kanske p.g.a. för många svarsalternativ, men ett huvudskäl stod ut, att flytta hit när man går i pension (27 %). På 10 %-nivå fanns svar som bättre sjukvård och kortare pendlingstid till arbetet, mellan 5 och 8 % låg lägre skattesats än i min kommun, bättre arbetsmarknad, större utbud inom detaljhandel, bättre äldreomsorg, kommunen är proaktiv och vet vad den vill samt en annan bostad mer lämplig för permanentboende. När det gäller fakta kring dem som svarat var alla utom två svenska medborgare, huvuddelen år (34 %) eller år (23 %), huvuddelen bor idag i Stockholm (27 %), antingen i bostadsrätt (48 %) eller villa (47 %). De upplevda orsakerna till val av dagens bostadsort var

43 43 många vänner och bekanta i närheten (15 %), nära till arbetet (14 %) och bra arbetsmarknad (10 %). Rapport nr 1 från Centrum för livsstilsfrågor (Region Skåne): Ungas uppväxtvillkor och framtidsvisioner Det handlar inte så mycket om jag gillar eller inte gillar Simrishamn, utan om att jag vill ha något nytt. Undersökningen hade tre vägledande frågor: Hur beskriver unga (14-21 år) sin uppväxt i Simrishamn? Hur beskriver de unga sin vardag och fritid i Simrishamn? Hur beskriver de unga sin syn på framtiden? Fram tonade en bild av en lycklig barndom, ett tryggt och soligt minne av en omsorgsfull och välbekant miljö. Den goda uppväxten i Simrishamn ger trygga unga individer som vågar ge sig uti världen och lämna boet. I undersökningen, baserad på mätningar , slogs det fast att unga lämnar Simrishamn, framför allt för studier på annan ort. Det slogs också fast att det inte på något sätt är unikt för Simrishamns kommun, utan är legio. När det gällde hur ungdomarna såg på sitt liv idag var det också jämförbara resultat med upplevelsen i andra kommuner (vänner, plugga, datorn, föreningsidrott), platserna var i de flesta fall hemma eller Bénka-dí. Resultatet var också snarlikt när frågan om vad som var viktigt i ungdomarnas liv ställdes. vänner, kopplat till aktivitet och familjen var de tre största tårtbitarna, men slutsatsen även här att Simrishamns ungdomar inte skiljer sig från unga i allmänhet. Två saker kunde vara specifika här, dels att skolan sågs som viktigare jämfört med resultatet i Ungdomsstyrelsens årliga Focus-serie, dels att vänner och kopplat till aktivitet hängde mer intimt samman, alltså att man träffade vänner i större utsträckning kopplat till exempelvis föreningsaktiviteter. Vad är positivt/negativt med Simrishamn var en fråga där svaret på den positiva delen var mysig liten stad (25 %) följd av sommaren och vänner. Negativt: inget att göra/få ställen (nästan 35 %) följt av kollektivtrafiken och få/inga affärer (delad plats, 7 %). Framtiden, då? Elevernas framtidsplaner uppvisar en övervägande realism heter det i rapporten. Fortsatta studier och liv i en större stad är i klar majoritet, liksom att den som brinner för en idrott eller konstform söker sig från Simrishamn. Det som står ut är att de ungas

44 44 positiva upplevelse av Simrishamn som uppväxtort gör att de mycket väl kan tänka sig att flytta tillbaka när de bildar familj. Att vara ung i dagens samhälle innebär en förlängd ungdomstid med allt senare inträde i vuxenlivet och allt längre utbildningsperiod. Så vad ska de unga i Simrishamn göra mellan 19 och 29 års ålder? Det är en omöjlighet för den lilla orten att stå emot det globala och storstadsmässiga utbudet av möjligheter i form av utbildning, arbete och vidgade horisonter. Skola, kvalitetsredovisning Varje läsår gör vi själva en kvalitetsredovisning. I den som gjordes för står det bland annat: Förskola, familjedaghem upplevs generellt av både föräldrar och personal som väl fungerande med vissa skillnader mellan de olika arbetsställena. Fritidsverksamheten upplevs, som väntat, lite mindre välfungerande, troligen framför allt p.g.a. en ganska låg personaltäthet. Elever i åk 3 når resultat på de nationella proven som ligger något under riksgenomsnittet, speciellt i matematik. Här är skillnaderna mellan enheterna också störst års nationella prov i åk 5 var frivilligt och kommunen valde att följa upp två delmål i varje ämne års resultat uppvisar större skillnader mellan de olika enheterna än Generellt når kommunens elever i åk 5 resultat i nivå med riksgenomsnittet vad gäller andelen delprov som når kravnivån i matematik och engelska. Något sämre i Svenska. Andelen elever som når kravnivån i samtliga delprov i samtliga ämnen är dock låg. Från och med våren 2012 kommer de nationella proven göras av elever i åk 6. Attitydundersökningen i F-6 visar att elever i åk 5 generellt anger höga värden vilket indikerar en välfungerande verksamhet. Fortfarande får områdena elevmedverkan, miljön i skolan samt skolledningen lägst bedömningar. Lärare i F-6 uppvisar större skillnader i resultat dels beroende av skolområde, dels beroende av frågeområde. Lärarna i skolområde Nord anger höga medelvärden vilket indikerar en verksamhet av hög kvalitet. För eleverna i åk 9 har andelen behöriga till nationellt program på gymnasieskolan minskat från 92 % 2009 till 80 % Skillnader i betyg mellan pojkar och flickor är mest uttalat i SO-ämnena. Attitydundersökningen för eleverna i åk 8 uppvisar inga större skillnader över tid. Lärarnas svar har ökat över samma tid, speciellt på områden som tar upp rektors pedagogiska ledarskap och skolledningens tillgänglighet. Elevers och lärares svar indikerar flera utvecklingsområden, bl.a. sociala spelregler och social kontroll.

45 45 Eleverna på Österlengymnasiet når högre genomsnittlig betygspoäng våren 2011 än tidigare år. Andelen behöriga ökade något medan genomströmningen minskade något. Attitydundersökningen indikerar att situationen på Österlengymnasiet förbättrats under perioden men med vissa utvecklingsområden som fortfarande behöver ses över. Lärarförbundets ranking Årets skolkommun 2011 En mätning som media brukar skriva om av alla de olika attitydmätningar som finns inom området är Lärarförbundets Årets skolkommun. Den handlar om ett urval fakta (antal godkända elever, lärartäthet m.m.) som ger en poängsättning som i sin tur styr ranking. I den senaste hamnar vi på plats 71 i landet och på plats 10 i Skåne. Lomma, Lund och Höganäs utgör den skånska topp 3. Web of the year 2011 Vid den första prisutdelningen av företaget E-space utmärkelse Web of the Year 2011 kammade Simrishamns webbplats hem förstapriset i kategorin kommun. Det är besökarna på hemsidan och deras betyg som avgjorde. Utmärkelsen Web of the Year 2011 baseras på de undersökningar som genomförts under perioden december 2010 november 2011 och ges till webbplatser som har den högsta andelen nöjda besökare i sin kategori. När simrishamn.se i sin nuvarande form av helt ny 2006 prisades sajten också eftersom den var en av de första offentliga hemsidor som uppfyllde de tekniska kraven på tillgänglighet. Sajten är fortfarande 100 % tillgänglig vilket underlättat när användarna övergått till att googla information och ta upp information i smartphones eller läsplattor. Innehållsmässigt är sajten också tillgänglig enligt språklagens krav och Språkrådets rekommendationer. E-demokrati Grubb Consulting, fristående kulturfirma i Malmö, mätte under december 2010 på eget bevåg 52 kommuner i Skåne, Blekinge, Halland och Kronoberg när det gäller e-demokrati. Konsultföretaget har definierat e-demokrati som att e-demokrati handlar om politiska beslut, och processerna kring dessa. Med hjälp av teknik finns särskilda möjligheter för information, dialog, påverkan och uppföljning kring besluten för fler än de förtroendevalda politikerna. Varje utnyttjande av dessa möjligheter är att betrakta som e-demokrati. Granskningen av kommunernas nivå på engagemanget vad gäller e-demokrati har gjorts utifrån ett medborgarperspektiv enligt företaget. Vad möter en besökare (medborgare) när denne går in på hemkommunens hemsida? Vilka erbjudanden finns när det gäller information,

46 46 dialog och inflytande kring den lokala politiken? Vilka av dessa erbjudanden är direkt tillgängliga via datorn? Man har tittat på om det finns t.ex. debattforum, möjlighet att lämna medborgarförslag, webbaserade referensgrupper/paneler, chatt, sociala medier etc. men även har en granskning gjorts av huruvida en kommun erbjuder verktyg som kan uppfattas som innovativa, d.v.s verktyg som går längre än ovanstående. Bäst i undersökningen var Simrishamns kommun med åtta av tio möjliga poäng. Snittet låg på 3,7 poäng och t.ex. storstadskommuner som Lund, Helsingborg och Kristianstad hamnade på 3. SKL:s hemsidesmätningar SKL har också gjort mätningar av kommuners hemsidor, men kanske på ett mindre vetenskapligt sätt. Man har satt universitetsstuderande i Stockholm att söka specifik information på landets 290 kommunala hemsidor och betygsatt efter kriterier kring hur snabbt och/eller hur lätt det var att hitta informationen. I många fall varierar betyget eftersom t.ex. begrepp kan skilja sig över landet, eller att titulaturen varierar (man hittade inte någon kommunchef i vår kommun eftersom titeln här är kommundirektör...). Användningen av undersökningens resultat för oss har varit att rätta alla de uppgifter som fått annat än grönt (dvs. gula och röda, likt en trafiksignal), vilket åtminstone tjänat syftet att vara en sorts kvalitetsgenomgång om än undersökningens metodik är ovetenskaplig. Öppna jämförelser Öppna jämförelser är ett sätt att mäta kvaliteten mellan kommunerna. På det sociala området är det SKL och Socialstyrelsen som gör jämförelserna, följande finns: Barn- och ungdomsvård Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Ekonomiskt bistånd Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Missbruks- och beroendevård Stöd till personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg och hemsjukvård

47 47 Inom just äldreomsorgen finns tre olika undersökningar: Äldreguiden, jämför kommuners hemtjänst, äldreboenden och dagverksamheter. Vänder sig till äldre och anhöriga men också till verksamhetsansvariga inom kommuner. Vård och omsorg om äldre 2011, presenterar resultatet för 31 indikatorer som belyser kvalitet inom äldreomsorgen. I första hand för beslutsfattare, förvaltningschefer samt verksamhets- och kvalitetsansvariga i kommunerna. Äldres uppfattning om äldreomsorgen, visar vad de äldre själva tycker om sin hemtjänst och sitt äldreboende. I första hand för beslutsfattare, förvaltningschefer samt verksamhets- och kvalitetsansvariga i kommunerna. Ett exempel är resultatet i äldreguiden. Om man bortser från att resultatet är positivt för vår kommun, kan man anföra att undersökningens största brist är att de som är i störst behov inte kommer till tals i den. Simrishamn Skåne Riket Delaktighet 5,0 3,2 3,0 Personaltäthet 3,0 3,1 3,0 Kompetens 2,0 3,4 3,0 Kontinuitet 3,7 2,8 3,0 Boendemiljö - äldreboende 4,0 3,4 3,2 - korttidsboende 4,5 3,2 3,1 Mat - ord. boende 3,0 3,2 3,1 - korttids-/äldreboende 3,0 3,6 3,0 Samverkan 3,0 3,1 3,0 Förskrivning av läkem, äldreboende 3,5 3,1 3,0 Förebyggande 3,7 3,0 3,0 Uppföljning ingen uppg 3,4 3,0 Information 4,0 3,2 2,9 Öppna jämförelser finns också för grundskolan och gymnasieskolan. Mätningen beträffande grundskolan (2011) ger bl.a. följande resultat:

48 48 75,8 % av eleverna har uppnått målen i alla ämnen (76,6 % för riket), vilket ger plats 161 i landet. Andel behöriga till gymnasieskolan är 86,5 % (88,2 % för riket), vilket ger plats 188. Andel elever som uppnått minst G i åk 9 o Matematik 84,5 % (rank 95) o Engelska 97,2 % (rank 74) o Svenska 99,5 % (rank 7) Sammanvägt värde, rank 120 Nettokostnad/elev över fem år: :-, rank 80 Lärare med pedagogisk högskoleexamen: 88,9 %, rank 146 Mätningen beträffande gymnasieskolan (2011) ger bl.a. följande resultat: 77,1 % av eleverna fullföljer sin gymnasieutbildning inom tre år (76,8 riket). 88,2 % har högskolebehörighet (86,8 % för riket) Den genomsnittliga betygspoängen är 14,1, rank 86 (riket: 14,0). Det sociala området Förutom uppföljning av de politiskt satta målen för socialnämnden och kommunfullmäktige finns verksamhetsuppföljningar av vård och omsorg/lss. Till detta kommer de övergripande mätningarna, öppna jämförelser t.ex. och SCB:s strukturkostnadsindex Vad kostar verksamheten i din kommun. Under april juni 2010 genomförde SCB på Socialstyrelsens uppdrag en undersökning bland brukare som bor på kommunens särskilda boende samt bor i eget boende men får hemtjänst. De kvalitetsfaktorer Socialstyrelsen bland annat fokuserade på var Trygghet i boendet Bemötande Inflytande Social samvaro och aktiviteter Maten.

49 49 Resultatet redovisas enligt NKI (Nöjd-kund-index) på en skala visar en jämförelse mellan Simrishamns kommun och övriga kommuner i landet som medverkade i undersökningen. Resultat på kommunens äldreboende i jämförelse med äldreboende i övriga kommuner Simrishamn Övriga kommuner Bemötande Maten Trygghet Social samvaro, aktiviteter Resultat på kommunens hemtjänst i jämförelse med hemtjänst i övriga kommuner Simrishamn Övriga kommuner Bemötande Inflytande Trygghet Social samvaro, aktiviteter Öppna jämförelser: trygghet och säkerhet 2011 Temat för 2011 års öppna jämförelse kring trygghet och säkerhet handlade om brottsförebyggande arbete. Resultatet pekar på att personskador och våldsbrott är lägre än snittet, medan bränder och stölder ligger på snittet. Rang i riket: 135 Polisens trygghetsmätningar Polisområde Södra Skåne genomför regelbundet trygghetsmätningar genom 300 enkäter till kommuninvånare i var och en av kommunerna, totalt enkäter. Utifrån frågorna i trygghetsmätningarna har 33 indikatorer skapats för att genom ett index jämföra olika geografiska områden (= kommuner).

50 50 Polisområde Södra Skånes senaste trygghetsmätning 2011 ger en generell bild för Närpolisområde Österlen som visar grönt, d.v.s. majoriteten (76 94 %) av indikatorerna ligger på indexsiffrorna 0 2. Utvecklingen över åren är positiv, Simrishamn, Tomelilla och Ystad har den lägsta indexnivån sedan 2007 när det gäller den totala problembilden. Även Skurup och Sjöbo ligger inom grönt område. För Simrishamns kommun ligger 31 av 33 indikatorer på grön nivå. Två indikatorer får gult: Bilarna kör för fort och Polisen bryr sig om de lokala problemen. Resultatet av trygghetsmätningen för Simrishamns del framgår av sammanställning (bifogas). Region Skåne Region Skånes vision för 2016, Ett livskraftigt Skåne, ska ge vägledning för de aktörer som verkar för Skånes utveckling, en utveckling till gagn för boende, företag och besökare i Skåne. Visionen anger bl.a. att hela Skåne ska växa:

51 51 Hela Skåne växer Skåne är unikt genom sin flerkärnighet, de korta avstånden och genom sin nära koppling mellan stad och land. Människor har arbete och sysselsättning i hela regionen och tar sig enkelt till jobb och utbildning både i de befolkningstäta områdena i västra Skåne och till de livskraftiga städerna och orterna i östra Skåne. Landsbygden är levande och den för Skåne så viktiga livsmedelssektorn blomstrar. Man kan bo och verka i alla delar genom fler arbetstillfällen och utbyggd kollektivtrafik med tåg och buss utan att miljön belastas i onödan. Attraktivt boende, bra utbildning och ett vitalt näringsliv har fått många människor att bo och verka i östra Skåne. Region Skåne har i Strukturbild Skåne genom en rad delrapporter samlat material och kunskapsunderlag för att belysa hur denna vision ska kunna uppnås. Inför rapporten Flerkärnighet i Skåne hölls workshops för att diskutera strukturen av städer med egen identitet och individuella roller. I diskussionen nämndes att Båstad, Höganäs, Höör och Simrishamn utvecklas till större småstäder med attraktiva stadskärnor, upplevelserik torghandel, kultur och bra kommunikationer. Kommunikationer och tillgänglighet I den regionala infrastrukturplanen för Skåne (RTI-planen) är ett målen att uppnå en fortsatt regionförstoring och regionintegrering. RTI-planen utgör underlag för statliga myndigheter vid nationella prioriteringar och beslut om infrastruktursatsningar. En förutsättning för Simrishamns utveckling är att kommunikationerna utvecklas för att underlätta arbetspendling. Ett viktigt projekt är Simrishamnsbanan, en nygammal järnvägsförbindelse för högklassig eldriven regionaltågstrafik mellan Malmö och Simrishamn via Sjöbo. Här samverkar de sex kommuner där tåguppehåll planeras: Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Staffanstorp och Tomelilla. Även Region Skåne (Skånetrafiken) och Länsstyrelsen är engagerade i projektet. De berörda kommunerna har medverkat till finansieringen av en första stråkstudie och förstudier på sträckan Malmö-Dalby och på sträckan Dalby-Veberöd-Sjöbo-Tomelilla. Den senaste förstudien avslutades nyligen, och en järnvägsutredning för hela sträckan kommer att genomföras av Trafikverket.

52 52 TEM, årlig turistekonomisk omsättningsrapport Den årliga turistekonomiska omsättningsrapporten görs av Resurs på uppdrag av Region Skåne och Tourism in Skåne. Övernattande besökare och dagbesökare, som rest längre än 10 mil enkel väg, spenderade nästan 8,5 miljarder kronor i Skåne Omsättningen innebär att drygt personer har sin årssysselsättning på grund av denna konsumtion, 70 % av dessa inom restauranger och logianläggningar, främst hotell. Skånes andel av svensk turism har legat på cirka 9 % det senaste decenniet. Totala antalet övernattningar var nästan oförändrat mellan 2010 och Trots detta ökade den totala omsättningen mycket. Förklaringen till detta är att de flesta besökare spenderade betydligt mer per person och dag. Detta gäller främst dagresor, men även de som övernattade hos släkt och vänner. Två miljoner människor besöker Simrishamns kommun varje år. Det skapar en omsättning på runt :- och skapar 635 årsarbetstillfällen. Genomsnittsbesökarna är: år. Oftast ett par. Har ganska bra utbildning. Återkommande besökare. Trenderna är att fler barnfamiljer besöker och att man vill ha en mer aktiv semester och vill röra sig när man kopplar av. Övernattningsstatistik (Tourism in Skåne, månadsvis och årssammanfattning) Antalet gästnätter 2011 var för hotell (- 3 %) och för stugby/vandrarhem (+ 3 %), alla kommunens 92 B&B redovisar dock inte sina siffror. Varumärkesundersökning Tourism in Skåne med fokus på Simrishamn/Österlen (2010) På det hela taget framgår det av undersökningen att Österlen får väldigt höga värden, från kännedom till attityd och att det sker små förändringar i Mälardalen och Göteborg, där den sistnämnda regionen är den där attityden blivit än bättre från 2007 till Om attityd och närliggande har höga värden generellt, blir de skyhöga när man fråga dem som besökt, från top of mind på 30 % före besöket till positiv attityd till 90 % efter, bland de bästa värdena i undersökningen 2010 över huvud taget.

53 53 Vacker natur, gott om sevärdheter och attraktiva fiskelägen är det som attraherar mest. Efter besöket är dessa värden också långt högre än före besöket. Då har också intressant kulturutbud, attraktiva stadsmiljöer och högklassiga restauranger tillkommit på listan, med höga betyg. När det gäller evenemang ser bilden ut så här för svenskar exkl. skåningar:

54 54 När det gäller de fasta attraktionerna såg det ut så här för gruppen svenskar (ej skåningar): Skåningarnas kännedom och attraktion var i alla delar högre.

55 55 Mer Sommargyllingen är vår kommunfågel Högsta punkten i kommunen heter Hjulahultsbacken, är 185 m.ö.h. och ligger vid S:t Olof. Areal Total Land Vatten 394,89 km² 394,20 km² 0,69 km² Här finns 5,8 mil kust och sju hamnar. Historien, i korthet Under medeltiden var Östra Tommarp (Tumathorp) huvudort i trakten, med egen myntutgivning och ett större kloster. På 1100-talet grundades klostret i Tumathorp av premonstratenserorden. Staden utvecklades till ett religiöst centrum, vilket fick stor betydelse för utvecklingen av lantbruk, kreatursavel och trädgårdsodling. Tumathorps och klostrets storhetstid sträckte sig fram till en större brand En annan orsak till att det gick det sämre för Tumathorp på 1400-talet var Hansan, som lokaliserade sig i Simrishamn. När Tumathorp förlorade stadsprivilegiet år 1537 motade bönderna bort den siste munken 1570 och klostret förföll. Till en början var staden Simrishamn ett litet fiskeläge. Under 1600-talet övergick Simrishamn till att bli huvudort i trakten. Ordet Simrishamn faller tillbaka på ordet simris som kan betyda antingen källsprång eller vattensjuk mark. Öppna vattensamlingar fanns det i byn Simris som den nuvarande staden utvecklades utifrån. Hamn har förstås aldrig betytt annat än hamn, därför blev det Simrishamn. Den förste som anföll Simrishamn hette Sigurd Jorslafare som enligt Heimskringla kom seglade till "Svimraros" (Simris) år 1123 och härifrån göra plundringtåg mot Tommarp. Staden blev under den danska senmedeltiden en viktig hamn för trafik från Skåne till Bornholm. Den svenska tiden var inledningsvis inte lika positiv: stadens skyddande ekskog

Vad tycker den som flyttar om kommunen?

Vad tycker den som flyttar om kommunen? Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Ronnie Pingel Uppsala

Ronnie Pingel Uppsala Företagsklimat och utvecklingsmöjligheter i Simrishamns kommun 2008 Del 1 Ronnie Pingel Uppsala 2009-01-22 Inledande sammanfattning Företagsenkäten genomfördes mellan maj och augusti 2008. Ett frågeformulär

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Medborgarundersökning 2014

Medborgarundersökning 2014 2015-01-29 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/99-013 Kommunstyrelsen Medborgarundersökning 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Resultatet av medborgarundersökningen

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag

Läs mer

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009 Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September Viktoriagatan, Box 068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 7 9 000, Fax +46 7 9 00, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Kraftsamling 2.0. Modell för Kraftsamling 2.0. Mobiliserade resurser Samordnade initiativ Skapar framtidstro. Kommun. Sweet spot

Kraftsamling 2.0. Modell för Kraftsamling 2.0. Mobiliserade resurser Samordnade initiativ Skapar framtidstro. Kommun. Sweet spot Kraftsamling 2.0 Kraftsamling 2.0 2011 tog Partnerskapet fram en vision under namnet Kraftsamling Ängelholm vision 2020. Kraftsamling Ängelholm skall genom gemensamma insikter göra gemensam nytta. Visionen

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet Projektet Varumärket Grästorp Bakgrund s verksamhetsmål för 2013 är att förbättra profileringen av Grästorp. För att skapa förutsättningar för en framgångsrik marknadsföring krävs att alla som finns och

Läs mer

Vad tycker Gävleborna om Gävle?

Vad tycker Gävleborna om Gävle? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Vad tycker Gävleborna om Gävle? SCB:s medborgarundersökning - Gävle kommun 2014 Vad tycker Gävleborna om Gävle? SCB:s medborgarundersökning Gävle kommun 2014 Författare Per-Erik

Läs mer

Faktorernas resultat redovisas som betygsindex vilka kan variera mellan 0 och 100.

Faktorernas resultat redovisas som betygsindex vilka kan variera mellan 0 och 100. SCB:s Medborgarundersökning Våren 2015 SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Eda kommun har deltagit i Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning under våren 2015. Ett urval på 600 personer

Läs mer

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun Projektet Varumärket Grästorp Målet är att öka profileringen av Grästorp. Det första steget är att ta fram Grästorps varumärke. Den första etappen efter projektstart är en nulägesanalys Den andra etappen

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 3 3 33 33 33 33 33 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Medborgarundersökning 2006

Medborgarundersökning 2006 Medborgarundersökning 2006 Restaurang vid Växjösjön Slopa alla restaurangplaner vid Växjösjön Att inte ha strandpromenaden runt Växjösjön kantad med mat och musik är nästan straffbart/skandal för en så

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Lokalt företagsklimat

Lokalt företagsklimat Lokalt företagsklimat ANNA SJÖDIN MAJ Länsrapport Västernorrland Innehållsförteckning Sammanfattning... Metod... Disposition... Basfaktorer... Enkätsvar...9 Sammanfattande omdöme... Bra exempel för framtiden...

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 33 33 33 33 33 3 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Hur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på?

Hur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på? Hur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på? Här nedan följer ett antal frågor där vi vill att du betygsätter din kommun som en plats att bo och leva på. Frågorna handlar bl. a. om arbetsmöjligheter,

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 3 33 33 33 33 33 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOPresearch AB attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag Marks kommun intervjuat 154 företagare och andra representanter för företag om hur

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

LOKALT FÖRETAGSKLIMAT

LOKALT FÖRETAGSKLIMAT 26 Attraktionskraft LOKALT FÖRETAGSKLIMAT Ranking av Skånes kommuner jämfört med alla Sveriges 290 kommuner år 2002 2005 Källa: Svensk Näringsliv, Näringslivets kommunfakta 2002 2003 2004 2005 Ranking

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

Medborgarundersökning

Medborgarundersökning Medborgarundersökning SCB Hösten 2011 Vision för Vänersborg Vänersborg är den framgångsrika kommunen vid Vänerns sydspets. En kommun känd för nytänkande, effektivitet och god service, en kommun där medborgarna

Läs mer

Lokalt företagsklimat Ranking

Lokalt företagsklimat Ranking Lokalt företagsklimat Ranking 2012 1 Lokalt företagsklimat Företagsklimatet = Summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter företagaren i vardagen (Svenskt Näringslivs definition)

Läs mer

Företagsamheten Kalmar län

Företagsamheten Kalmar län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Företagsklimatet i Klippans kommun 2017

Företagsklimatet i Klippans kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Kvalitet i korthet Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting En jämförelse mellan sex kommuner i Kronobergs län 2010 Kvalitet i korthet

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Samhällsservice 2015 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Kerstin Fredriksson Projektledare

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Skåne län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jämtlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Utvecklingsenheten, Johanna Jonsson

Utvecklingsenheten, Johanna Jonsson Utvecklingsenheten, Johanna Jonsson 2012-07-20 2 På uppdrag av kommunstyrelsen genomförde Statistiska centralbyrån, SCB, under hösten 2011 en medborgarenkät i Strömstads kommun. Syftet med enkäten är att

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 7 9 9 9 9 9 9 9 3 9 3 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun Förslag 1.3 Sida 1 av 6 Datum: 2016-03-18 Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun 2016 2022 Antagen av fullmäktige 2016- EXEMPELBILD Sida 2 av 6 Datum: 2016-03-18 Innehållsförteckning sida 1. Inledning

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Dalarnas län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Företagsamheten Skåne län

Företagsamheten Skåne län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Skåne län Skåne län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Skåne län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7 Näringslivsstrategi 2016-2022 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 2/7 Innehållsförteckning

Läs mer

Lidingö Stad Medborgarundersökning 2011

Lidingö Stad Medborgarundersökning 2011 Lidingö Stad Medborgarundersökning Genomförande Tredje medborgarundersökningen tidigare och. Totalt genomfördes 1000 telefonintervjuer bland boende i Lidingö Stad i åldrarna 18 84 år. Datainsamlingen pågick

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Elna Henriksson Sekreterare 044-309-30-60 elna.henriksson@skane.se Datum 2008-05-07 1 (5) Sammanställning av beredningens dialog kring framtidens kollektivtrafik

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 9 9 9 9 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING 3 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 7 1 7 1 7 7 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2015. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Ranking av företagsklimatet 2015. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Ranking av företagsklimatet 2015 Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Vår definition av företagsklimat Företagsklimat är summan av de attityder,

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring 26-21 Befolkningens åldersfördelning 21 33 6 33 4 33 2 33 32 8 32 6 32 4 32 2 26 28 21 212 214 1 2 3 4 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 21 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 9 7 3 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 26-21 Befolkningens åldersfördelning 21 29 6 29 4 29 2 29 28 8 28 6 28 4 28 2 26 28 21 212 214 1 2 3 4 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 21 Folkmängdsförändring

Läs mer

Skånes befolkning 2013

Skånes befolkning 2013 EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING mars 214 Skånes befolkning 213 Vid årsskiftet 213/14 hade Skåne en befolkning på 1 274 69, vilket var en ökning på 1 981 personer under 213. Detta var en

Läs mer