Kom ihåg att spara handlingarna till kommunfullmäktige. BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE. 40 Svar på medborgarförslag Hälsans stig i Tullinge

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Kommunstyrelsen Tid , Kl 16:00 Plats Kommunalhuset i Tumba, 2:3 Kom ihåg att spara handlingarna till kommunfullmäktige. Ärenden Justering 38 Information om invärldsanalysen BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 39 Kommundelningsutredningen 40 Svar på medborgarförslag Hälsans stig i Tullinge 41 Svar på motion Dags att lösa parkeringsproblemen i Tumba och Tullinge (M) 42 Papperslös nämndadministration fullt införande under Eftermiddagsverksamhet för barn år i Hallunda 2012 BESLUTAS AV KOMMUNSTYRELSEN 44 Firmatecknare Avtal om huvudsponsorskap gällande orienteringstävlingen 25-manna 2012

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Kommunstyrelsen Samarbetsavtal Botkyrka - Riksteatern 47 Återrapportering av dialog kopplat till översiktsplanen 48 Svar på remiss - Huddinge kommuns trafikstrategi 49 Regional handlingsplan kulturella och kreativa näringar 50 Studieresa till New York - brottsförebyggande arbete 51 Anmälningsärenden 52 Delegationsärenden 53 Valärende Katarina Berggren Ordförande Anna Asp Kanslichef

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[5] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:90 Kommundelningsutredningen (KS/2012:90) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige konstaterar i enlighet med genomförd utredning att Botkyrkas invånare tjänar på en sammanhållen kommun. Kommunfullmäktige konstaterar att det med utredningens tydliga svar gällande konsekvenserna av en kommundelning inte finns behov av ytterligare utredning i frågan. Kommunfullmäktige anser inte att en folkomröstning är aktuell. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att i årets medborgarundersökning även undersöka Botkyrkabornas inställning till kommundelning. Bakgrund Kommunfullmäktige avslog 2007 tre motioner om kommundelning efter bedömningen att en kommundelning inte skulle ge några positiva effekter, vare sig för Tullinge eller för övriga Botkyrka. I maj 2007 ansökte Tullingepartiet hos Kammarkollegiet om en utredning av förutsättningarna för en delning av Botkyrka kommun. Kammarkollegiet begärde ett yttrande från Botkyrka kommun och en tydlig majoritet i kommunfullmäktige uttalade sig mot en delning. Därmed krävdes synnerliga skäl för att en utredning skulle genomföras. Kammarkollegiet ansåg inte att sådana skäl fanns. Beslutet överklagades till regeringen som avslog överklagandet i september I valet 2010 fick Tullingepartiet, vars huvudfråga är att Tullinge ska bilda en egen kommun, 4553 röster (10,5 %) och sex mandat i kommunfullmäktige.

4 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[5] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:90 I januari 2011 beslutade kommunstyrelsen i Botkyrka att en oberoende utredning skulle genomföras om konsekvenserna av en kommundelning där Tullinge blir en egen kommun. Uppdraget gick till Sveriges Kommuner och Landsting och har utförts av Björn Sundström med Henrik Berggren som konsult. Den 18 oktober presenterade utredarna och kommundirektören Åsa Ratcovich utredningen Kommundelningsutredning Botkyrka - Tullinge för de politiska partiernas gruppledare i kommunen. Under hösten presenterades utredningen för kommuninnevånarna vid sju öppna möten, Dialogforum special, i samtliga kommundelar. Utredningen har också funnits tillgänglig på kommunens hemsida. Utredningens resultat Utredarna bedömer att flera av de kriterier som indelningslagen ställer upp för att en indelningsändring skall komma ifråga är uppfyllda, t.ex. beträffande befolknings- och skatteunderlaget samt nämnd- och förvaltningsorganisationen. När det gäller den kommunala ekonomin menar man att det är mer tveksamt om en delning överensstämmer med lagens intentioner. Det som främst talar mot en delning är att båda kommunerna kommer att drabbas av vissa övergångskostnader som bl.a. har med personal- och lokalfrågor att göra. Vidare riskerar verksamheten i de båda nybildade kommunerna att sammantaget blir något dyrare jämfört med den odelade kommunen eftersom två politiska organisationer är dyrare än en. Dessutom förlorar de två nybildade kommunerna cirka 17 miljoner kronor i det mellankommunala utjämningssystemet (kostnadsutjämningen) på en skilsmässa. Till detta ska läggas att den förhållandevis dyra äldreomsorgen i kommunen (betydligt dyrare än den ersättning som kommunen erhåller från utjämningssystemet) gör att det ekonomiska utfallet för en nybildad Tullinge kommun riskerar att bli sämre än utfallet för den odelade kommunen. Utredningens slutsats när det gäller frågan om huruvida en kommundelning leder till en bättre demokrati och sammanhållning människor emellan är att det helt enkelt inte finns något entydigt svar på frågan. Utredningen konstaterar att Botkyrka är och förblir en del av Stockholmsregionen där många aktörer (staten, kommuner, landsting och privata aktörer) är inblandade i en samverkansprocess som är nödvändig för att få vardagslivet att fungera för gemene man. Varje enskild aktör har mycket svårt att ensam påverka utvecklingen. Om kommunen finner att man vill gå vidare i ärendet med en folkomröstning, så förordar utredningen att alla invånare i nuvarande Botkyrka kommun får säga sitt i indelningsfrågan. En delning som innebär att Tullinge

5 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 3[5] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:90 bryter sig ut från Botkyrka kommun förutsätter enligt utredningen att det finns en klar majoritet för en delning av kommunen. Vid olika omröstningsresultat i de berörda kommundelarna är det upp till politiken att tolka resultatet och komma med förlag till hur frågan skall hanteras vidare. Om moderkommunen är emot en delning av kommunen krävs synnerliga skäl för att en indelningsändring ska komma i fråga. Några sådana skäl har utredningen inte funnit. Dialog med Botkyrkaborna Under oktober och november presenterade Björn Sundström utredningen på öppna möten Dialogforum special i kommundelarna: Tullinge 20 oktober, Grödinge 2 november, Fittja 3 november, Alby 7 november, Hallunda- Norsborg 21 november och Tumba 29 november. I Tullinge var intresset mycket stort. Ca 400 Botkyrkabor deltog på två möten samma kväll och ett stort antal frågor ställdes och besvarades. På övriga möten var deltagandet begränsat, mellan två och femton deltagare utöver förtroendevalda och tjänstemän. Utredningen, minnesanteckningar från dialogforumen och annan information finns tillgänglig på kommunens hemsida. Bannern om kommundelningsfrågan har klickat 526 gånger och sidan med anteckningarna från dialogforum i Tullinge har haft 325 unika besökare (t.o.m. 8 december). På hemsidan kan man även se en film från mötena i Tullinge. Förutsättningar för en kommundelning Beslut om indelningsändringar, t.ex. ändrade kommungränser, fattas av Kammarkollegiet eller regeringen och regleras i Lag (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting (indelningslagen). Enligt denna lag får regeringen besluta om ändring i rikets indelning i kommuner, om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en kommun eller en del av en kommun eller andra fördelar från allmän synpunkt. Vid prövning av frågan om indelningsändring skall särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Om en sådan kommun motsätter sig en indelningsändring, får beslut om ändringen meddelas endast om det finns synnerliga skäl. Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och synpunkter. (1 kap 1 ).

6 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 4[5] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:90 Mindre indelningsändringar som inte föranleder ekonomisk reglering mellan kommuner kan beslutas av kammarkollegiet eller i vissa fall länsstyrelsen (1 kap 3 ). En fråga om ändring i den kommunala indelningen kan väckas av en kommun eller medlem av en kommun, som skulle beröras av ändringen. Ansökningen om en sådan ändring skall inges till kammarkollegiet. (1 kap 20 ). Kammarkollegiet kan avslå en ansökan om indelningsändring. Avslagsbeslutet kan överklagas till regeringen. (1 kap. 5 ). Större indelningsändringar, som en kommundelning, träder i kraft 1 januari året efter att allmänna val genomförts. I det valet ska kommunfullmäktige för de nya kommunerna väljas. (3 kap 1 ). Under tiden från valet till dess att den nya kommunindelningen träder i kraft kan regeringen bestämma att gamla fullmäktige företräder kommunen. (1 kap. 16 ). Folkomröstning Det finns inga tvingande regler angående folkomröstning vid kommundelningar, men kommunfullmäktige kan som ett led i sin beredning av ärendet låta genomföra en folkomröstning eller opinionsundersökning. Kostnaderna bärs av kommunen. Vad en folkomröstning i Botkyrka kostar att genomföra har inte beräknats, men erfarenheter från andra kommuner pekar på kostnader i storleksordningen kr per röstberättigad, dvs i Botkyrkas fall kr. Sedan 1 januari 2011 kan en folkomröstning i frågor som rör kommunen även beslutas genom s.k. folkinitiativ (5 kap 23 och 34a kommunallagen). Enligt denna bestämmelse får ett ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga väckas i fullmäktige av minst tio procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna. I Botkyrka motsvarar det ca personer. Initiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgifter om när namnteckningarna gjorts, namnförtydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser. Vid beräkningen av antalet initiativtagare ska endast de räknas med som har skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet. Fullmäktige måste besluta att folkomröstning ska hållas, om den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den, och inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget. (5 kap. 34a ).

7 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 5[5] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:90 Bedömning Den genomförda utredningen bekräftar kommunfullmäktiges tidigare bedömningen och visar att både ett utbrutet Tullinge och det kvarvarande Botkyrka skulle förlora ekonomiskt på en kommundelning. Utredningen kan inte peka på några andra fördelar. Lagens krav på att en kommundelning ska medföra bestående fördel för kommunen eller en del av kommunen eller andra fördelar från allmän synpunkt är inte uppfyllt. Genom utfallet av det kommunala inkomst- och kostnadsutjämningssystemet skulle båda kommunerna få lägre inkomster. För Tullinge skulle det dessutom blir högre kostnader på grund av befolkningssammansättningen (fler unga och äldre) och på grund av de stora investeringar som gjorts i Tullinge på senare år. Till det kommer svårigheten att hitta lokaler till den nya kommunförvaltningen och att rekrytera specialistkompetens som inte kan tas över från den nuvarande kommunen. Utredningen kan inte peka på några fördelar för demokratin med en delning; däremot blir det ökade kostnader för en ny politisk organisation. För Botkyrka är utvecklingen av den lokala demokratin en högt prioriterad fråga. En levande dialog mellan medborgare, tjänstemän och förtroendevalda i många olika former och på olika platser måste finnas. En kommundelning skulle skapa nya sociala och geografiska barriärer mellan människor och skulle försvåra demokratiutvecklingsarbetet. Allt talar alltså för ett helt och sammanhållet Botkyrka även i fortsättningen. Frågan om kommundelning diskuterades i valrörelsen 2010 och de flesta partier klargjorde sin inställning. Endast Tullingepartiet förordade en kommundelning. Nästan 90 procent av de röstande la sin röst på partier som inte förordade en kommundelning. En eventuell kommundelning är en fråga för samtliga Botkyrkabor. Kommunstyrelsen är inte beredd att till en stor kostnad genomföra en folkomröstning om en kommundelning med mindre än att det finns ett betydande folkligt stöd i hela kommunen för en kommundelning och/eller en folkomröstning i frågan. Botkyrkaborna kommer att tillfrågas om sin inställning till en kommundelning i den årliga medborgarundersökningen.

8 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2011:376 Svar på medborgarförslag - Hälsans stig i Tullinge (KS/2011:376) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget. Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram ett förslag till en Hälsans stig i Tullinge. Förslag till ny Hälsans stig ska sammanställas i samverkan med kultur- och fritidsnämnden, områdesutvecklare, folkhälsosamordnare och Hjärt- och lungsjukas förening. Sammanfattning Kommunfullmäktige mottog ett medborgarförslag om att upprätta en Hälsans stig i Tullinge. Det finns olika promenadstigar i kommunen, men det finns endast två Hälsans stig i kommunen Alby-Fittja samt Storvreten. Ytterligare en planeras i Hallunda/Norsborg. Vissa krav ska vara uppfyllda för att en stig ska få kallas Hälsans stig, bland annat avseende belysning. Vidare behöver det upprättas en skötselplan för en Hälsans stig så att skyltar m.m. längs sträckan hålls uppdaterade. Det finns flera fördelar med Hälsans stig, t.ex. att man kan inspireras att följa den då man ser skyltarna i miljön men också att det blir ett begrepp att hänvisa till då man vill inspirera till mer rörelse. Flera aktörer bör bli involverade i planeringen av Hälsans stig; föreningar, vårdcentraler m.fl. Det behöver också tas fram en plan kring hur stigen ska marknadsföras för att den ska utnyttjas av så många som möjligt. Socialförvaltningen har yttrat sig över medborgarförslaget Folkhälsokommittén har antagit socialförvaltningens yttrande

9 Tjänsteskrivelse 1 [4] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten Elisabeth Skoog Garås Folkhälsokommittén Yttrande över medborgarförslag kring Hälsans stig i Tullinge KS/ 2011:376 Förslag till beslut Folkhälsokommittén tillstyrker yttrandet kring medborgarförslaget om Hälsans stig i Tullinge och överlämnar det till kommunstyrelsen. Sammanfattning En person har lämnat ett medborgarförslag som folkhälsokommittén ska yttra sig över. Kommunfullmäktige beslutar. Förslaget handlar om att upprätta en Hälsans stig i Tullinge. Det finns olika promenadstigar i kommunen, men det finns endast två Hälsans stig i kommunen Alby-Fittja samt Storvreten. Samt en som planeras i Hallunda/Norsborg. Det finns en del krav som ska vara uppfyllda för att få kallas Hälsans stig, bland annat belysning och platser där människor normalt brukar röra sig och det behöver upprättas en skötselplan så att skyltar och sträckan hålls uppdaterade. Det finns flera fördelar med Hälsans stig t.ex att man kan inspireras att följa den då man ser skyltarna i miljön men också att det blir ett begrepp att hänvisa till då man vill inspirera till mer rörelse, t.ex från vårdcentraler. Flera aktörer bör bli involverade i planeringen av Hälsans stig; föreningar, vårdcentraler m fl. Det behöver också tas fram en plan kring hur stigen ska kommuniceras och marknadsföras för att utnyttjas av så många som möjligt. Remissvar över förslag till flerårsplan Kort sammanfattning av medborgarförslaget Kommunen har fått ett medborgarförslag om att upprätta en Hälsans stig i Tullinge. Personen hänvisar till att det inte finns någon Hälsans stig i kommunen samt att det inspirerar att gå då man vet hur långt man går. Tullingestrand vore en bra början enligt medborgarförslaget. SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post elisabeth.skoog.garas@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

10 BOTKYRKA KOMMUN 2 [4] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten Särskilda krav för Hälsans stig Det finns en del krav som ska vara uppfyllda för att få kallas Hälsans stig. - Trygg och säker i omväxlande miljö med lågväxande vegetation samt belyst så den kan användas även kvällstid. Samt separerad från trafik (även cykel) gärna på trottoarer. - Längden bör vara mellan 3-6 km i en slinga utan början och slut. - Tydlig skyltning med kilometerskyltar så man själv kan räkna ut hur långt man gått. Översiktsskyltar så man ser var man är samt information om eventuella sevärdheter i närheten. - Tillgänglighet med framkomlighet för alla utan knöligheter i underlaget eller branta partier. - Underlag som har en jämn och promenadvänlig yta, t ex grus eller asfalt Vikten av skötselplan och ansvarsområden redan från start Med erfarenhet från andra stigar är det viktigt att det redan från början blir överenskommelser/avtal kring skötsel av stigen så skyltar och stigens sträckning hålls uppdaterad över tid. Redan befintliga Hälsans stig Det finns olika promenadstigar i kommunen, men det finns endast två Hälsans stig i kommunen Alby-Fittja samt Storvreten. Samt en som planeras i Hallunda/Norsborg. Övriga promenadvägar i närområdet I stort sett hela Tullinge lämpar sig enligt kraven för Hälsans stig, med undantag för att det på många ställen är mycket backigt. Därför skulle det med fördel finnas en del genvägar om man behöver undvika de brantaste backarna. I samband med arbetet inför utvecklingsprogram för Tullinge så konstaterades det att Tullinges geografiska yta är ungefär lika stor som hela Norra Botkyrka. I Brantbrinksområdet finns många motionsspår och där planeras även ett nytt elljusspår med planare underlag än det befintliga spåret. På andra sidan järnvägen finns en relativt ny gång/cykelbana mellan Tullinge och Alby. Tullingestrand är också under upprustning för mer promenadvänlig väg. Dessutom finns många naturliga rundor längs befintliga gångvägar som skulle kunna lämpa sig till Hälsans stig. En lämplig utgångspunkt ur tillgänglighetsperspektiv är kanske Tullinge centrum. För- och nackdelar med Hälsans stig Det finns flera fördelar med Hälsans stig. Man kan inspireras att följa den då man ser skyltarna i miljön, Det kan bli ett enkelt begrepp att hänvisa till då man vill inspirera till mer rörelse, t.ex från vårdcentraler som mer och mer börja skriva ut fysisk aktivitet på recept (FaR).

11 BOTKYRKA KOMMUN 3 [4] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten Om stigens sträckning planeras tillsammans med Hjärt- och lungsjukas lokala förening samt andra föreningar och vårdcentralen blir det en ytterligare vinst för de personer som är delaktiga då de kan hjälpa till att marknadsföra den genom sina kontakter. Det vore även bra att ta med andra aktörer som också kan hänvisa till den för inspiration till ökad rörelse. Områdesgruppen är också en viktig aktör för planering av stigen. Områdesgruppen har diskuterat möjligheter till hälsans stig och ser positivt på förslaget. Med anledning av Tullinges stora yta skulle det kunna vara relevant med två hälsans stig en på vardera sida om järnvägen. Områdesgruppen anser även att det vore bra om Tullingestrand blir en del av sträckningen eftersom det möjliggör många anslutningar till slingan. Det nya elljusspåret i Brantbrink skulle kunna utgöra en del av en hälsans stig på andra sidan järnvägen. Det kan även finnas nackdelar med just Hälsans stig. Exempelvis om man vill att en promenad inte ska vara som en rund slinga, om man vill använda skyltar med kommunens egen logotype etc. Numera tillkommer ingen kostnad för att få använda begreppet Hälsans stig. Kostnaderna blir för skyltning av stigen samt eventuella förändringar i underlaget. Utvärdering av andra Hälsans stig Hälsan är inte lika fördelad i olika grupper i befolkningen, därför är en uppsats intressant angående just vilka som nyttjat andra Hälsans stigar. Annika Semb Granhed har gjort en c-uppsats i pedagogik just kring detta. Resultaten av intervjuer inom uppsatsen visar att 40 procent av alla som vid intervjutillfället promenerade på slingorna hade högskole- eller universitetsutbildning, vilket är en klar överrepresentation i jämförelse med befolkningen i övrigt oavsett utländsk eller svensk bakgrund. Promenader framstår som en kvinnodominerad aktivitet. Kännedomen och kunskapen om Hälsans Stig var störst i åldrarna 40 till 70 år. Hela 65 procent visste att de gick på Hälsans Stig. De flesta vill motionera på sina egna villkor, när de har tid och i sin egen takt. Många satte promenader som nummer ett när de tillfrågades om vilka aktiviteter som de helst utövade. Det verkar alltså som om den här formen av lågintensiv träning tilltalar medelålders, högutbildade kvinnor vars habitus kommer till uttryck i en fysiskt aktiv livsstil där man visar intresse för att hålla sig i form och att man kan vara fysiskt aktiv på egna villkor. Promenader i denna offentliga miljö framstår här som en attraktiv motionsform. Det bör dock uppmärksammas att andra kategorier också har tilltalats av denna motionsform. Att stigen var placerad i närområdet tycktes vara särskilt viktigt. Det är dock uppenbart att Hälsans Stig inte attraherar elitmotionärer utan snarare framstår som ett alternativ för dem som söker förhållandevis lågintensiv träning och kanske har svårt att komma igång på annat sätt. Ur sammanfattning sid 4-5

12 BOTKYRKA KOMMUN 4 [4] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten Utifrån Tullinges befolkningssammansättning borde en Hälsans stig bli väl utnyttjad, men för att bli väl känd bland alla Tullingebor behöver den planeras tillsammans med många aktörer samt marknadsföras på olika arenor. Lotta Persson Socialchef och processansvarig för folkhälsoarbetet

13 MINNESANTECKNINGAR 1 [1] Socialförvaltningen Stöd och Utvecklingsenheten Dag Närvarande Ordinarie: Inger Ros (S), Christina Tibblin (M), Klas-Göran Nordberg (V), Christina Lindahl-Nilsson (M), Sthlms läns landsting Ersättare: Tuva Lund (S), Robert Rasmussen (S), Marie Spennare (M), Andreas Froby (FP), Övriga Lotta Persson, Hanna Lind, Elisabeth Skoog Ej närvarande Ulrika Persson (MP), Hamza Benmakhlouf (S), Camilla Frejman A (KD), Alfonso Morales (S) Sthlms läns landsting Ärenden Förslag till folkhälsokommitténs yttrande till ks angående medborgarförslag om Hälsans stig i Tullinge Folkhälsokommitténs tidigare yttrande angående ett medborgarförslag i Hallunda/Norsborg antogs av kommunfullmäktige. Nu har det kommit ytterligare ett medborgarförslag men nu i Tullinge. Förslaget till yttrande bifogades kallelsen. Områdesgruppen föreslog att på grund av Tullinges stora yta kan det finnas behov av två stigar, vilket kommittén också tyckte var bra. Folkhälsokommittén antar yttrandet angående medborgarförslaget Hälsans stig som sitt eget och svaret skickas till kommunstyrelsen.. Vid pennan /Elisabeth

14 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag birgit wahab birgit wahab Jag föreslår att en HÄLSOSTIG anläggs i Tullinge. Tullingestrand vore en god början. Det inspirerar människor att veta hur många km de gått. Motivering Nästan alla kommuner har en HÄLSOSTIG och då Botkyrka är alltannat än lagom borde den också ha en sådan stig.

15 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr sbf/2011:617, KS/2011:359 Svar på motion - Dags att lösa parkeringsproblemen i Tumba och Tullinge (M) (sbf/2011:617, KS/2011:359) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Ärendet Mattias Franzén (M) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Dags att lösa parkeringsproblemen i Tumba och Tullinge. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunledningen i uppdrag att utreda och komma med förslag på hur tillgängligheten av parkeringsplatser utökas i Tumba och Tullinge i nära anslutning till pendeltåget. Sammanfattning Den utredning som motionären önskar att kommunen ska ta fram angående infartsparkeringar finns redan i form av dokumentet Översyn av infartsparkeringar i Botkyrka kommun (beslutad i samhällsbyggnadsnämnden ). Samhällsbyggnadsnämnden arbetar vidare med förslagen i den genomförda översynen, bland annat pågår ett arbete med en utvidgning av en infartsparkering i Tumba och diskussioner med SL om smart infartsparkering i anslutning till centrumutveckling i Tumba, Tullinge och Vårsta. En långsiktig ambition finns även att tillskapa ytor för infartsparkeringar utmed någon eller några tunnelbanestationer i kommunen. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över motionen , 7.

16 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2011:617 7 Yttrande över motion om att lösa parkeringsproblem i Tumba och Tullinge (sbf/2011:617) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Moderaterna reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning Den utredning som motionären önskar att kommunen ska ta fram angående infartsparkeringar finns redan i form av dokumentet Översyn av infartsparkeringar i Botkyrka kommun. Detta dokument behandlades vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde De förslag som finns i denna översyn måste nu implementeras. I översynen angavs att det finns ca 350 infartsparkeringar i Tumba och 325 i Tullinge. Infartsparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken är en del i att få hela resan från hemmet till jobbet eller andra målpunkter att fungera. Vid dessa infartsparkeringar behövs det för övrigt inte bara parkeringar för bilar utan även för cyklar. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att lösa parkeringsproblemen i Tumba och Tullinge. Det som motionärerna främst då avser är att få fram förslag på hur tillgängligheten av parkeringsplatser utökas i närheten av Tumba och Tullinges respektive pendeltågsstationer. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad

17 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2011:617 Yrkande Edip Noyan (M) och Andrei Ignat (M) yrkar bifall till motionen. Dan Gahnström (MP) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Proposition Föreligger två förslag till beslut bifall eller besvarad Ordföranden ställer proposition mellan de två förslagen och finner att nämnden beslutar enligt ordförandens förslag motionen är besvarad. Expedieras till Kommunfullmäktige Ulrika Persson

18 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:617 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om att lösa parkeringsproblem i Tumba och Tullinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att lösa parkeringsproblemen i Tumba och Tullinge. Det som motionärerna främst då avser är att få fram förslag på hur tillgängligheten av parkeringsplatser utökas i närheten av Tumba och Tullinges respektive pendeltågsstationer. Sammanfattning Den utredning som motionären önskar att kommunen ska ta fram angående infartsparkeringar finns redan i form av dokumentet Översyn av infartsparkeringar i Botkyrka kommun. Detta dokument behandlades vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde De förslag som finns i denna översyn måste nu implementeras. Yttrande Infartsparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken är en del i att få hela resan från hemmet till jobbet eller andra målpunkter att fungera. Vid dessa infartsparkeringar behövs det för övrigt inte bara parkeringar för bilar utan även för cyklar. Vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde beslutade nämnden att godkänna samhällsbyggnadsförvaltningens översyn av kommunens infartsparkeringar. I översynen angavs att det finns ca 350 infartsparkeringar i Tumba och 325 i Tullinge. I översynen finns förslag på nya parkeringsplatser. I Tumba bör vi få till ett bättre utnyttjande av den lite mer avlägsna parkeringen vid Alfa Laval. Vidare har nämnden bifallit ett medborgarförslag som innebär att antalet infartsparkeringar ska utökas längs med Hågelbyleden, vid den nuvarande parkeringen vid Alfa Laval. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

19 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2011:617 Det pågår också stora planarbeten vid Tumba centrum och ABC-området där projekten öppnar för möjligheter till bättre infartsparkeringar. En sådan kan vara att i samarbete med centrumägarna föreslå infartsparkering i anslutning till eller inne i centrumbyggnaderna. För att lösa parkeringssituationen i Tullinge krävs troligtvis mer omfattande åtgärder. Här gäller att inte enbart undersöka ytlösningar, utan även parkeringshus. Men eftersom förvaltningen fr o m november i år infört nattparkeringsförbud vid nästan alla parkeringar vid Tullinge station, kommer detta att frigöra platser och inte, som nu, användas som boendeparkering. En annan lösning kan vara att titta på parkeringsplatser vid Aftonvägen, även om läget är relativt långt ifrån pendeltågsentrén (ca 500 m). En ny östlig entré skulle minska avståndet till ca 250 meter. Kommunen har tagit upp denna fråga med trafikhuvudmannen SL, utan att ännu så länge få något gehör. Frågan måste aktualiseras på nytt. Mikael Nyberg t f samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef

20 Kommunfullmäktige MOTION Dags att lösa parkeringsproblemen i Tumba och Tullinge Bristen på parkeringsplatser tvingar Botkyrkabor att ta bilen framför att åka kollektivt. Fler parkeringsplatser i anslutning till våra pendeltågsstationer skulle göra det möjligt för fler pendlare att resa mer klimatsmart. Biltrafiken och konsekvenserna av densamma står idag för en stor del av de miljöproblem vi har i Stockholmsområdet. Varje dag bidrar troligen hundratals Botkyrkabor till detta trots att många kanske hellre skulle vilja resa mer klimatsmart. Här skulle kommunen kunna göra en stor insats för miljön! I Grödinge, men även på andra ställen i kommunen, är kollektivtrafiken tyvärr ofta inget rimligt alternativ till bilen. Däremot har vi i kommunen två (oftast) välfungerande pendeltågsstationer som dessa personer skulle kunna använda sig av - om det hade funnits bättre parkeringsmöjligheter i anslutning till stationerna. Vore det inte bättre att möjliggöra för våra medborgare att delvis kunna åka kollektivt istället för att tvingas åka bil hela sträckan? Dels skulle detta bidra till mer hållbar utveckling, vilket är i enlighet med Botkyrkas ambitioner, men även till att öka valfriheten för de människor som idag tvingas resa med bil. Förutom miljöaspekten i detta är det dessutom mer säkert att åka tåg än bil samtidigt som vi på detta sätt kan få bort en del onödig trafik på våra redan så hårt belastade vägar. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunledningen i uppdrag att utreda och komma med förslag på hur tillgängligheten av parkeringsplatser utökas i Tumba och Tullinge i nära anslutning till pendeltåget. Mattias Franzén

21 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2010:118 Papperslös nämndadministration - fullt införande under 2012 (KS/2010:118) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beviljar medel för fullt införande av papperslös nämndhantering för nämnder, utskott, beredningar samt kommunfullmäktige under Finansieringen av införandet med kronor under 2012 sker genom tilläggsanslag. Finansiering av årlig drift från och med 2013 sker via medel som blir tillgängliga då nämndernas arbete effektiviseras. Respektive nämnd finansierar reinvestering av utrustning från och med Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen föreslår att ett fullt införande av papperslös nämndhantering för nämnder, utskott, beredningar samt kommunfullmäktige sker under Samhällsbyggnadsnämnden och socialnämnden har under hösten 2011 varit pilotnämnder med gott resultat. Kostnaderna för ett genomförande av fullt införande under 2012 beräknas till kronor. I detta ingår kostnader för inköp av läsplattor alternativt bärbara datorer, mobilt bredband, konsulttjänster samt projektledning. Nämndernas arbete beräknas effektiviseras motsvarande kronor/år bestående av minskade kostnader för tryck, porto och distribution samt effektivare processer. Dessa medel föreslås användas till att finansiera årlig drift, licensavgifter samt för att skapa utrymme för reinvestering av utrustning. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

22 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2010:118 Referens Håkan Hultgren Mats André Mottagare Kommunstyrelsen Papperslösa sammanträden fullt införande under 2012 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beviljar medel för fullt införande av papperslös nämndhantering för nämnder, utskott, beredningar samt kommunfullmäktige under Finansieringen av införandet med kronor under 2012 sker genom tilläggsanslag Finansiering av årlig drift från och med 2013 sker via medel som blir tillgängliga då nämndernas arbete effektiviseras. Respektive nämnd finansierar reinvestering av utrustning från och med Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen föreslår att ett fullt införande av papperslös nämndhantering för nämnder, utskott, beredningar samt kommunfullmäktige sker under Samhällsbyggnadsnämnden och socialnämnden har under hösten 2011 varit pilotnämnder med gott resultat. Kostnaderna för ett genomförande av fullt införande under 2012 beräknas till kronor. I detta ingår kostnader för inköp av läsplattor alternativt bärbara datorer, mobilt bredband, konsulttjänster samt projektledning. Nämndernas arbete beräknas effektiviseras motsvarande kronor/år beståend av minskade kostnader för tryck, porto och distribution samt effektivare processer. Dessa medel föreslås användas till att finansiera årlig drift beräknat, licensavgifter samt för att skapa utrymme för reinvestering av utrustning. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post hakan.hultgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

23 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2010:118 Bakgrund Under våren 2010 gav kanslichefen i uppdrag till IT-stöd att ta fram en förstudie över hur papperslös nämndadministration skulle kunna genomföras. I juni 2010 presenterades ett första utkast för kommunledningsförvaltningen. Arbetet har därefter fortsatt under våren Ett första möte hölls med en grupp förtroendevalda där riktlinjer diskuterades för det fortsatta arbetet med ett koncept för papperslös hantering. Därefter har ett möte skett med en större referensgrupp av förtroendevalda för att undersöka vilka önskemål, krav, behov och farhågor de kunde se i en papperslös nämndprocess före, under och efter ett sammanträde. Parallellt med detta visade samhällsbyggnadsnämnden och socialnämnden ett stort intresse av att inleda försök med papperslösa sammanträden. Nya tekniska lösningar i och med läsplattans intåg på marknaden kompletterat med internetbaserade lagringslösningar har ökat möjligheterna till en bra och användarvänlig lösning. Kommunstyrelsen beslutade om genomförande av ett pilotförsök med samhällsbyggnadsnämnden samt socialnämnden Avgränsning Sekretessklassade ärenden kan för närvarande inte hanteras i lösningen utan ska hanteras utanför lösningen t ex via manuella arbetssätt. Digitalisering av arbetsprocesser inom de olika nämnderna ingår inte. Lösningen har heller ingen åtkomst till kommunens interna utskrifts- eller lagringsystem (H: G: etc) när läsplatta nyttjas. Genomförandet av piloten Samhällsbyggnadsnämnden och socialnämnden valdes ut till att vara pilotnämnder av flera skäl: Samhällsbyggnadsnämndens ofta komplexa och omfattande ärenden med bilder och kartmaterial och socialnämndens särskilda situation med ofta förekommande sekretesshandlingar. Arbetet med papperslös nämndhantering utgår från kommunens ärende- och dokumenthanteringssystem där en digital version av ett sammanträde skapas. Därifrån sker export av handlingarna digitalt till en internettjänst varifrån nämndledamöter, ersättare m fl. hämtar sammanträdeshandlingarna. Informationsbäraren är en läsplatta alternativt bärbar dator. Sammanträdeshandlingarna sparas lokalt. De noteringar som görs av den enskilde kan sedan synkroniseras med internettjänsten som en egen kopia.

24 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2010:118 Kostnaderna för ett genomförande av pilotprojektet uppgick till kronor. I detta ingick kostnader för inköp av läsplattor alternativt bärbara datorer, mobilt bredband, konsulttjänster samt projektledning. Sammanträdeshandlingar för allmänheten Ett arbete har parallellt med pilotförsöket genomförts med att förbättra servicen till allmänheten och andra prenumeranter av sammanträdeshandlingar genom att samtliga nämnder givits möjlighet att skapa samlingsdokument som enkelt kan läsas eller laddas ner av den intresserade från kommunens hemsida. Resultat från enkätundersökning En enkätundersökning genomfördes under dec 2011 med målet att samla in synpunkter om pilotförsöket från pilotanvändarna. Av totalt 48st utskickade enkätförfrågningar inkom 31st svar, vilket ger ett deltagande på 64,5%. Undersökningen visade ett mycket positivt resultat där bl.a. 93,5 % vill fortsätta arbetet som under pilotförsöket. De positiva effekterna som deltagarna har lämnat är bl.a.: Tillgänglighet till alla papper oavsett var jag är. Enkelt att läsa och göra anteckningar i. Minskad pappersåtgång - miljövänligt och ekonomiskt smart. Lätt att bära med sig Snabba uppdateringar om det behövs. Hanteringsvänligt. Ha gamla handlingar tillgängliga Ekonomi Kostnader fullt införande Utrustning (241 anv.) kr 0 kr 0 kr Mobilt bredband (270 anv x 1 188kr/år/anv) kr kr kr Funktionskostnad (270 anv x 680kr/år/anv) (Nyttjanderätt internettjänst (250 anv), datakomm exkl bredband, logistik, support mm) kr kr kr Projektledning (80h x 1 000kr/h) kr 0 kr 0 kr

25 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2010:118 Uppstartssupport (20h x 600kr/h) kr 0 kr 0 kr Utbildning kr 0 kr 0 kr Summa kostnader kr kr kr Besparing (tryck, porto & bud) kr kr kr Effektivisering (arbetstid (250kr/h)) (AU, ordf. beredn, utskick s mtr, kompl. utskick & protokoll kr kr kr Summa besparing kr kr kr Nettokostnad kr kr kr Den besparing/effektivisering som uppstår beräknad till föreslås användas till finansiering av kostnader inom respektive nämnd för mobila bredband och funktionskostnad, ( :). Överskjutande effektivisering används för att möjliggöra reinvesteringar av utrustningen. Läsplattorna beräknas ha en livslängd på 3 år och medel för reinvestering behöver därför avsättas inom respektive nämnd från och med Förslag till införandeordning 2012 April: Vård- och omsorgsnämnd Kommunala rådet för funktionshinder Kommunala pensionärsrådet Maj: Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Juni: Miljö- och hälsoskyddsnämnd Teknisk nämnd September: Utbildningsnämnd Oktober:

26 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2010:118 Arbets- och näringslivsberedningen Demokratiberedningen Folkhälsokommitté Klimat- och planeringsberedning Personalutskott November: Kommunstyrelsen December: Kommunfullmäktige Åsa Ratcovich Kommundirektör Lars Svantesson IT-chef

27

28

29

30

31

32

33

34

35 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:78 Eftermiddagsverksamhet för barn år i Hallunda 2012 (KS/2012:78) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beviljar kronor till ABF Botkyrka-Salem för att bedriva eftermiddagsverksamhet för barn mellan år i Folkets hus Hallunda under Finansiering sker genom anslaget för oförutsedda behov. Kommunfullmäktige ger kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att följa upp och utvärdera verksamheten. Sammanfattning Den politiska majoriteten konstaterar att det finns många barn i Hallunda i åldern 8 12 år som inte har någonstans att vara efter skoltid. ABF Botkyrka-Salem har lämnat in en ansökan om att starta en eftermiddagsverksamhet i Folkets hus lokaler. Eftermiddagsverksamheten ska stödja barnets växande och utveckling och vara en meningsfull fritidssysselsättning för områdets unga. Syftet med eftermiddagsverksamheten i Hallunda är att ge barnen i området möjlighet att under pedagogisk ledning delta i en trygg och mångsidig verksamhet efter skoldagens slut. Målgruppen är barn mellan 10 och 12 år. ABF ska ha ett fullt utrustat datarum, café och musikrum. Verksamheten som också kommer att erbjuda läxhjälp, matlagning och musikverksamhet ska bedrivas i Hallunda Folkets hus lokaler. Bra och välplanerad verksamhet efter skoltid är viktigt. Eftermiddagsverksamhet för unga Botkyrkabor bedrivs idag på flera håll. Den föreslagna verksamheten i Hallunda kommer att bedrivas tre timmar per dag under De totala kostnaderna för verksamheten är kronor och av det-

36 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:78 ta bidrar Hallunda Folkets hus med kronor för inventarier och ABF Botkyrka-Salem med kronor för lokalkostnader. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

37 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kommunledningsförvaltningen / Dnr KS/2012:78 Referens Charlotte Persson Mottagare Kommunstyrelsen Eftermiddagsverksamhet för barn år i Hallunda 2012 Sammanfattning ABF Botkyrka-Salem har ansökt om ett kommunbidrag på totalt kronor för att bedriva eftermiddagsverksamhet för barn mellan 10 och 12 år i Hallunda Folkets hus under ABF anser att det finns många barn i Hallunda i åldern 8 12 år som inte har någonstans att vara efter skoltid. Därför vill de starta en eftermiddagsverksamhet i Folkets hus lokaler. Med eftermiddagsverksamheten vill de stödja barnets växande och utveckling, skapa en god grund för fritidssysselsättning och hjälpa familjerna i deras fostrande arbete. Beskrivning av ärendet ABF Botkyrka Salem har ansökt om ett kommunbidrag på totalt kronor för att bedriva eftermiddagsverksamhet för barn mellan 10 och 12 år i Hallunda folkets hus under ABF bedriver redan idag ungdomsverksamhet åt kommunen i Alby, Tullinge och Vårsta. Syftet med eftermiddagsverksamheten i Hallunda är att ge barnen i området möjlighet att under pedagogisk ledning delta i en trygg och mångsidig verksamhet efter skoldagens slut. Målgruppen är barn mellan 10 och 12 år. ABF ska ha ett fullt utrustat datarum, café och musikrum. Verksamheten som också kommer att erbjuda läxhjälp, matlagning och musikverksamhet ska bedrivas i Hallunda Folkets hus lokaler. Huvudansvarig för verksamheten kommer Michael Bodell, studieförbundschef på ABF Botkyrka-Salem att vara. Verksamheten kommer att bedrivas tre timmar per dag i 42 veckor under De totala kostnaderna för verksamheten är kronor och av detta bidrar Hallunda Folkets hus med kronor för inventarier och ABF Botkyrka-Salem med kronor för lokalkostnader. Eftermiddagsverksamhet för unga i Botkyrka Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post charlotte.persson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

38 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kommunledningsförvaltningen / Dnr KS/2012:78 Bra och välplanerad verksamhet efter skoltid är viktigt. Eftermiddagsverksamhet för unga Botkyrkabor bedrivs idag på flera håll. Det är i dagsläget utbildningsförvaltningens ansvar att driva detta och det är kultur- och fritidsförvaltningen som ansvarar för fritidsgårdarna. Förvaltningarna har genomfört ett gemensamt utredningsarbete och har nu gemensamma förslag om en förändring av ansvaret i framåtsikten och i ett separat ärende. Förslaget är att kultur- och fritidsförvaltningen övertar ansvaret för eftermiddagsverksamheten och samplanerar den med deras ansvar för fritidsgårdarna. Närmast berörda av frågan från ABF är utbildnings- och kultur- och fritidsförvaltningarna. De anser att det är bättre att hantera frågan från ABF i det ordinarie arbetet och inte bryta ut en del av verksamheten för barn och unga och finansiera den i särskild ordning. Dessutom är man från kultur- och fritidsförvaltningen tveksam till lokaliseringen av verksamheten i Hallunda Folkets hus eftersom deras tanke är att verksamheterna ska ligga nära varandra. När förvaltningen planerar eftermiddagsverksamhet försöker man lokalisera den till eller i närheten av skolor. Utdrag ur Utbildningsförvaltningens framåtsikt: 6.8 Fritidsklubbar för åringar I framåtsikten för åren föreslog utbildningsnämnden och kulturoch fritidsnämnden att eftermiddagsverksamheten för åringar skulle utvecklas till fritidsklubbar, med ett utvecklat innehåll med fokus på kultur och idrott och även att dessa verksamheter skulle behöva finnas på fler ställen än idag. Nämnderna föreslog att 4 mkr skulle behöva tillföras för denna kvalitetshöjning och utveckling av fler verksamheter. För att underlätta samordningen med fritidsgårdarna och med olika kultur- och idrottsverksamheter föreslogs att ansvaret skulle flyttas från utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Kommunfullmäktige ställde sig inte bakom alla förslag från nämnderna men beslutade i ettårsplanen för 2012 att 1,5 mkr skulle tillföras till utbildningsnämnden för att säkra kvaliteten på årsverksamheten. De två förvaltningarna anser fortfarande att kultur- och fritidsnämnden har mycket bättre förutsättningar att få till en bra verksamhet genom samordning med det uppdrag som den nämnden ger till fritidsgårdarna och genom samverkan med befintliga kultur- och idrottsverksamheter. Därför föreslås utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden i ett separat ärende att återigen aktualisera frågan om en förflyttning av ansvaret mellan nämnderna redan till halvårsskiftet Båda förvaltningarna anser

39 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kommunledningsförvaltningen / Dnr KS/2012:78 också att det ursprungliga utredningsförslaget bör fullföljas under 2013, d.v.s. en kvalitetshöjning och en utbyggnad av fritidsklubbarna också till områden som idag saknar sådana verksamheter. Det handlar främst om Kassmyra-Broängenområdet och om delar av Hallunda-Norsborg. Nämnderna vill också uppmärksamma kommunfullmäktige på att en bra årsverksamhet finns med bland de prioriterade insatserna i det nya folkhälsoprogrammet. För detta ändamål bör ytterligare 2,5 mkr tillföras ansvarig nämnd från år Kostnader för eftermiddagsverksamhet Idag bedrivs eftermiddagsverksamhet ungefär till halva kostnaden mot den ABF ansöker om. För att genomföra en riktigt bra verksamhet är summan ABF ansöker om inte orimlig. Kostnaderna för kommunens övriga eftermiddagsverksamheter ligger på en lägre nivå jämfört med den verksamhet som ABF nu ansöker om medel för. Uppföljning ABF ansöker endast för verksamhet Om kommunen beslutar att bevilja ansökan bör kultur- och fritidsförvaltningen ges i uppdrag att följa upp och utvärdera verksamheten. Åsa Ratcovich Kommundirektör Charlotte Persson Enhetschef Expedieras till Erik Nilsson, uf Eva Jansson, kof Åsa Ratcovich, klf

40 EM-verksamhet för barn år i Hallunda Bakgrund I Hallunda finns det många barn i åldern 8-12 år som saknar någonstans att vara. Från ABF Botkyrka-Salems sida menar vi att det är viktigt att alla barn får möjlighet att vara någonstans efter skoltid samt en trygg uppväxtmiljö efter skoldagen. Därför vill ABF Botkyrka-Salem, efter diskussioner med Folkets Hus i Hallunda, Biblioteket i Hallunda, ansöka om att starta igång en eftermiddagsverksamhet, EM, i Folkets Hus lokaler. Vi vill med EM-verksamhet stödja barnets växande och utveckling, skapa en grund för goda fritidssysselsättningar och hjälpa familjerna i deras fostrande arbete. ABF Botkyrka-Salem vill bedriva EM-verksamhet för att vi vill förebygga riskfaktorer som uppkommer då barnen tillbringar fritiden ensamma eller utan tillsyn. Och att främja jämlikheten i samhället och förebygga utslagning. Vi vill med EM-verksamheten bygga vidare på det pedagogiska uppdrag som Botkyrka kommun och Allmänna råd för fritidshem/klubb beskriver är viktiga riktlinjer. Vi ska bedriva verksamhet som karaktäriseras av en högklassig fritidsverksamhet där fritidsledarna är utbildade och har kompetens för att kunna möta alla barn. ABF Botkyrka-Salem bedriver redan nu en stor ungdomsverksamhet på uppdrag av kommunen, som innebär att vi som organisation har både erfarenhet och kunskap i frågan. Huvudman för denna verksamhet är ABF Botkyrka Salem i nära samarbete med Folkets Hus i Hallunda och Biblioteket i Hallunda. 1

41 Syfte Syftet med att ABF Botkyrka-Salem vill bedriva EM-verksamhet i Hallunda är att ge barnen i området möjlighet att under pedagogisk ledning delta i en trygg och mångsidig verksamhet efter skoldagens slut. Utbildade vuxna ledare ansvarar för verksamheten. Målgrupper EM-verksamhet för barn i åldern år. Mål Vårt mål är att vara med och betona barnets egna upplevelser. Utgångspunkten för planeringen är individuella synpunkter och synpunkter som ansluter sig till gemenskapen och till det sociala växandet. Målet är att erbjuda en mångsidig och stimulerande verksamhet som utgår från barnens behov och att också ge möjlighet till vila och till att vara för sig själva. Händelserna under skoldagen skall om möjligt beaktas i verksamheten. Vi vill hitta sysselsättningar som stöder personlighetens utveckling. Att betona glädjen i att delta och upplevelser av att lyckas är viktigt för utvecklingen av självkänslan. Befogad uppmuntran och beröm av barnet stöder utvecklingen av självkänslan och tilltron till den egna förmågan. Och att barn i Hallunda får ett utökat utbud av meningsfulla aktiviteter, de får komma till en stabil och bra verksamhets samt träffa vuxna förebilder. Vi vill också att det blir lugnare i området, Folkets hus och biblioteket. Verksamhet Med tanke på att de stora problemen i biblioteket varit kring datorerna så ska vi ha ett fullt utrustat datarum, ett café, musikrum både för inspelning och kunna prova på instrument. Vi vill även erbjuda läxhjälp, matlagning, musikverksamhet med mera. Självklart skall barnen även bara kunna komma dit och hänga, prata och få vägledning av ledarna. 2