Innehållsförteckning
|
|
- Marie Sandra Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehållsförteckning 1. Inledning syfte metod Den äldre invandraren/ människan från andra kulturer i kontakt med åldrandets villkor i Sverige En kulturanpassad äldreomsorg = segregation? Anhöriga till äldre invandrare Språk Kultur och kunskapsbehovet Mötet Psykologisk process... 4 Källförteckning... 6
2 1. Inledning I Sverige ökar antalet äldre och bördan för de yngre blir allt tyngre att kunna upprätthålla välfärd och försörjning för de äldre som inte längre är i förvärvsarbetande ålder. Samtidigt ökar också andelen äldre i Sverige som är utrikes födda och som av olika skäl invandrar till Sverige och är äldre eller åldras här. År 2005 bodde det cirka utrikes födda som var 65 år och äldre i landet, dessa utgjorde då en tiondel av ålderspensionärerna. Dessa äldre kom från mer än 160 olika länder och var tionde var från ett utomeuropeiskt land. Andelen äldre från andra länder och kulturer kan bara förväntas fortsätta öka i landet framöver (Thorslund 2006). Detta ställer naturligtvis nya krav på äldreomsorgen i Sverige. Hur ska man kunna bemöta de krav som kommer att ställas på äldreomsorgen i vårt land i och med detta? Vad kommer det att betyda för äldreomsorgen att andelen äldre med invandrarbakgrund ökar? Dessa människor bär sannolikt med sig massor av olika erfarenheter och upplevelser som ibland kan vara traumatiska och svåra. De äldre bär med sig sin kultur och traditioner från sitt hemland vilket kommer att påverka deras sätt att leva och deras åldrande även i Sverige. Men den viktigaste aspekten är kanske ändå språket. Och rättigheten att få vård och omsorg av en person som talar ens eget språk. 1.2 syfte Syftet med detta paper är att ge en översiktlig bild av vad det betyder att åldras i Sverige då man har invandrarbakgrund och att belysa viktiga delar som berör dessa personers välfärd och livskvalité. Vi vill också ta upp en del aspekter som kan vara viktiga för den kommande äldreomsorgens utveckling i landet och vilka krav som kommer att ställas på den. 1.3 metod Detta paper är fritt skrivet utifrån den fakta som vi framförallt har hämtat från vår kurslitteratur. Vi har även använt oss av vetenskapliga artiklar som vi letat fram via universitetsbibliotekets hemsida. Dessutom har vi i vår text refererat ett par gånger till ett föreläsningstillfälle som vi haft med biståndsbedömare Sofia Johansson för att försöka ge en mer levande bild från en person ute på fältet av hur situationen med äldre invandrare i äldre omsorgen ser ut idag. Dessutom har vi som ett komplement till kurslitteraturen tittat på en C-uppsats skriven vid Umeå universitet som även den berör äldre invandrares situation. 1
3 2 Den äldre invandraren/ människan från andra kulturer i kontakt med åldrandets villkor i Sverige 2.1 En kulturanpassad äldreomsorg = segregation? Många invandrare som kommer hit som äldre har mycket små chanser att lära sig språket på ett sådant sätt att man kan göra sig förstådd och bli förstådd på ett adekvat och nödvändigt sätt. Detta ställer upp svårigheter för dom äldre som är i behov av omfattande vård och stödinsatser från offentlig sektor. För att kunna få en bra omsorg torde det vara viktigt att kunna kommunicera med den personal som ska ge omsorgen. Dessutom är det så att man vid t.ex. en demenssjukdom kan förlora språk man lärt sig senare i livet och endast behåller sitt modersmål (Thorslund 2006). Så även om man faktiskt kunnat tillgodogöra sig det svenska språket under sedan man kom till Sverige är det inte säkert att det finns kvar i livets slutskede. En undersökning som gjordes på finlandsfödda äldre där de tillfrågades om var de ville bli vårdade när de inte klarar sig hemma längre, visade att trots att de flesta av dem hade bott i Sverige i mer än 40 år och talade flytande svenska ville ändå nästan hälften av dem få sin äldreomsorg på finska och nästan alla tyckte att äldreomsorg på finska var viktigt (Heikkilä citerad i Thorslund 2006). Detta visar på att det är troligt att även de äldre invandrare som kan svenska hellre föredrar en äldreomsorg på sitt modersmål. Varningsflaggor från politiker har höjts mot att detta skulle kunna skapa segregation och att målet för invandringspolitiken ju ska vara integration. Men av ovannämnda orsaker kan man förstå att språkfrågan och att få sin äldreomsorg på sitt eget språk borde gå före den eventuella segregation som kan orsakas av att man delar upp äldreomsorgen på detta sätt. Att se den äldre ur dennes unika position visar att det ofta kan vara mer meningsfullt att möta den äldre som den är utan att försöka skapa integration genom att lära dom ett nytt språk. För att vårda människor måste man ju utgå från deras referensramar eller deras livsvärld (Emami citerad i Thorslund 2006). Vissa särlösningar blir eftersträvansvärda då man ser till den äldres unika situation och önskningar. Kanske är det mest värdigt som äldre att man får går tillbaka till sina rötter om man så önskar. Av självklara anledningar är det ju bland annat lättare att känna tillit om man får vård av en person som talar samma modersmål som en själv och som har samma kulturella bakgrund. Detta medför naturligtvis kostnader och krav på planering av äldrevården. Att bygga enheter genom uppdelning av språk och kulturkompetens är kostnadskrävande eftersom det bl.a. kostar mer att ge hemtjänst till personer som kanske bor utspridda, restiderna blir längre. Enligt Thorslund (2006) krävs det planering och en medveten vilja att erbjuda individuella lösningar för att komma till stånd med detta. 2.2 Anhöriga till äldre invandrare I många andra kulturer är det tradition att man inom familjen vårdar och tar hand om de äldre. Enligt många anhöriga är det viktigt för den äldre att kunna få vård på sitt modersmål och att det fanns en glädje hos de anhöriga att kunna ge det (Thorslund 2006). Men det finns också en baksida av att vara anhörigvårdare. Det kan låsa många unga anhörigvårdare och särskilt tydligt blir det för dem som är anställda som anhörigvårdare av kommunen. Många känner sig klämda mellan vad som egentligen skulle behöva göras och det beviljade timmarna och upplever känslor av otillräcklighet. Det föreligger ett stort ensamansvar på den anhörige av vården av den äldre. Detta innebär enligt Forsell (citerad i Thorslund 2006) stora risker för den unges egna integrationsmöjligheter och dennes framtid. Under en period var det så att många kom till Sverige som så kallade anknytningsinvandrare. Det fanns inga släktingar kvar i 2
4 hemlandet och man kom till Sverige för att leva här tillsammans med sina barn och med en förväntan om att bli omhändertagen av dem så som kulturen bjuder. Men detta krockade ofta med den svenska kulturen där kanske båda inom familjen yrkesarbetar och barn och egna aktiviteter kräver båda föräldrarnas uppmärksamhet och tid. Detta ledde därför till att många äldre kände sig utelämnade och ensamma. Man hade kommit till ett land för att leva och må gott men blev istället ensam, utan att kunna språket och utan att våga ta sig någonstans. Biståndsbedömare Sofia Johansson (föreläsning, 6 oktober 2011) vittnar också problematiken kring detta och om att många yngre anhörigvårdare känner sig låsta i sin situation och att ensamma behöva ta hand om sin äldre. En del upplever också skuldkänslor över att inte räcka till och att ha andra ambitioner som att göra karriär som tar upp tiden från att kunna ta hand om den äldre. När det gamla kommer till Sverige för att återförenas med sina vuxna barn kan de genom migrationsprocessen genomgå en rad rollförluster. En sådan kan vara den auktoritetsförlust som de gamla upplever då de finner sig i ett nytt land där de inte behärskar språket och inte heller känner till dess normer. Detta skapar påfrestningar i förhållandet mellan barnen och den äldre föräldern och det kan uppstå vad Torres (2002) kallar för ett ombyte av roller orsakat av kulturkrock. Det blir liksom en relativt oväntad och ovälkommen rollförändring som följer av att de äldre inte har den kunskap och auktoritet längre som krävs för att vara familjen överhuvud. 2.3 Språk Inom ämnet för äldre invandrare i relation till Sveriges äldreomsorg skrevs det vid Umeå universitet en C-uppsats (Hedesand & Wikström 2003) där de kom fram till ungefär samma sak som sang Kum Yang (2003) gjorde i sin forskningsrapport. De centrala frågorna kring äldreomsorgen i relation till invandrare handlar om kultur, språk och kunskap. När vi talar om språkproblemet är det flera aspekter som vävs in. När du kommer som äldre till ett nytt land, eller för den delen även blir äldre i ett nytt land som Sverige är språket ett väsentligt problem. Vilket det självklart är i alla livsskeenden, men det är svårare att lära sig det nya språket om du är äldre och till stor del isolerad i hemmet. Det första problemet när det handlar om äldreomsorg och språk är informationen. Hur ska du få information om vilken hjälp som finns att få och hur du kan söka den om den informationen inte finns på ditt språk. Är det inte möjligt för kommunerna att tillhandahålla information på flera språk? Det borde kunna vara möjligt. Det skulle exempelvis kunna stå med i de planer som Svenska kommuner sedan 1970-talet uppmanats att upprätta angående invandrares behov av vård och omsorg. Många kommuner har inte ens en sådan plan. I Umeå kommun nämns inte äldre invandrare i verksamhetsplanen (Hedesand & Wikström, 2003), och där finns heller ingen uppsökande verksamhet vilket innebär att de äldre ska hitta information och söka insatser själva. Samtidigt som de inte kan språket som informationen ges på. När den äldre inte får tillräcklig information blir det svårt för denne att förstå vilka insatser de berättigas och varför, vilket kan leda till missnöje som sätter onödiga käppar i hjulen i mötet och arbetet för att den äldre ska kunna behålla en så goda hälsa som är möjligt. Hedesand och Wikström (2003) skriver även att det i Umeå kommun inte finns någon samverkan mellan primärvården och äldreomsorgen när det gäller äldre invandrare, dock är en sådan samverkan befintlig gällande svenska äldre. Vi hade biståndsbedömare Sofia Johansson (föreläsning, 6 oktober 2011) från Karlstads kommun på besök. Hon arbetar med äldre invandrare och berättade att det är en stor skillnad i ålder mellan svenskar som betraktas som äldre när de är över 65 år och de äldre invandrarna hon möter i sitt arbete dagligen som har födelsedatum mellan cirka 1960 och upp till 1980-talet. 3
5 2.4 Kultur och kunskapsbehovet När de äldre väl ansöker om insatser berättar Sofia Johansson (föreläsning, 6 oktober 2011) om att det vanligaste är att de vill ha anhörigvård. Äldre iraniers syn på hälsa bygger på kontinuitet, socialt välbefinnande och goda familjerelationer (Hedesand & Wikström, 2003). Ofta blir anhörigvård en bra lösning på problemet. Detta har en naturlig förklaring då det är tryggt att ha någon de känner och har samma kultur samtidigt som språkproblematiken elimineras. I Sang Kum Yangs (2003) intervjuer framkommer att personal ofta känner sig otillräcklig då kunden inte förstår varför de inte kan hjälpa till med allt och personalen ej heller kan förklara så att kunden förstår eftersom de inte talar samma språk. Han skriver även att det skiljer sig mycket i förväntningar på äldreomsorgen och vården hos svenskar och invandrare, men det är även stor skillnad mellan de invandrare som bott en tid i Sverige och de som flyttat hit mer nyligen. Naturligtvis handlar den skillnaden om till vilken grad man hunnit anpassa sig. Personalen anser själva att de inte tillgodoser äldre invandrares behov (Hedesand & Wikström, 2003). När antalet äldre ökar, ökar även antalet äldre invandrare. Ett ökat behov av kunskap och resurser för att bättre kunna möta olika kulturer. I dagens läge anställs även outbildad personal enbart på grund av deras språkkunskaper, de kan kommunicera med de äldre. Det finns en önskan hos personalen att få kulturell kunskap för att lättare förstå och tillgodose alla kunders behov. Sofia (föreläsning, 6 oktober 2011) nämnde också att hon upplevde att det fanns en brist på information från den här typen av möten i Socionomutbildningen, hon önskar att det skulle finnas med. Så kommunerna bör uppmanas att i framtiden utbilda sin personal i ämnet och finna en löning som är en lösning för både personal och den äldre. 2.5 Mötet Sang Kum Yang (2003) talar också om hur viktigt mötet faktiskt är. Personalen bör bejaka det som är friskt hos den äldre, anstränga sig för att förstå individen och se till dennes särskilda behov som varje person har. Om mötet är lyckat kan den äldre berätta om sin situation och få rätt insatser. Det är i arbetet enormt viktigt med kulturell öppenhet. Arbetet måste bygga på en ömsesidig respekt för att få en positiv utgång. (Sang Kum Yeo, 2003, s.20) En del personal uttryckte att de hade erfarenhet av positiva tvärkulturella möten med äldre när vårdtagarna visade ödmjukhet och tacksamhet detta kan med enkelhet kopplas till utbytesteorin där det nämns att reciprociteten inte uppfylls för äldre, då det enda de kan bidra med för att jämna ut relationen mellan de själva och de yngre och friska är just ödmjukhet och tacksamhet (Tornstam, 2006). De ska vara så medgörliga de kan och inte vara till besvär. 2.6 Psykologisk process Hedesand och Wikström (2003) refererar till Azita Emamis beskrivning av processen för invandrande äldre 1. När beslutet om flytten fattas i hemlandet. Ofta beror det på att man vill återförenas med sina barn, så de kan ta hand om en. 2. Smekmånadsfasen, när det kommer till Sverige. De är stolta över att de klarat flytten och är förväntansfulla inför sina nya liv. 3. Desorienteringsfasen, barnen har acklimatiserat sig och har liv som inte rymmer hela omsorgen om föräldrarna. Språksvårigheterna visar sig vara av stor betydelse. 4. Psykisk kris. Den äldre mister självkänslan och känner sig övergiven. När de äldre är i kontakt med äldreomsorgen har de ofta nått den tredje om inte till och med den fjärde fasen. Sofia Johansson (föreläsning, 6 oktober 2011) talade även om det svåra med de äldre invandrarnas psykiska problematik, hon möter psykisk ohälsa och framför allt posttraumatisk stress varje dag. De har en livssituation som har präglats av och ibland fortfarande präglas av arrangerade äktenskap, misshandel, skyddad identitet, separation från barnen, vet inte var anhöriga befinner sig, 4
6 hedersrelaterat våld, våldtäkter, mord, kriminalitet, barn i tidig ålder och skyddad identitet. Hon förklarar även att den posttraumatiska stress som de genomlider ofta är en stor bidragande del i det tidigare åldrandet. Hedesand och Wikström (2003) beskriver även att äldre invandrare upplevdes som mer isolerade och ensamma och mådde ofta psykiskt sämre än svenskarna. Detta beror ofta på att de har haft ett mycket mer traumatiskt liv. Ofta pågår hemska saker i hemlandet och det finns en ständig oro över anhöriga som befinner sig där, de jagas av hemska minnen och liknande. 5
7 Källförteckning Böcker Thorslund, M. Åldrandet och äldreomsorgen. Lund: Studentlitteratur, 2006 Tornstam, L. Åldrandets socialpsykologi. Stockholm: Nordsteds akademiska förlag Tidskriftsartiklar Torres, S Att invandra till Sverige på äldre da'r: Integrationsmöjligheter för "sent-i-livet" invandrarna. Socialvetenskaplig tidskrift, nr 4, 2002, sid Forskningsrapport Sang Kum Yeo. (2003) Tvärkulturella möten i äldreomsorgen: exempel från Botkyrka kommun. Älvsjö. Uppsats Hedesand, L & Wikström, I (2003) Äldre invandrare- lika som alla andra?. Umeå. 6
Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga
Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,
Läs merbildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund
bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun
Läs merNätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merÄldrelotsar för invandrare
Äldrelotsar för invandrare Internationella Kvinnoföreningen Författare: Agneta Eliason 2012-01-30 Sammanfattning Projektet Äldrelotsar för invandrar är ett projekt som handlar om att ge information till
Läs merMan måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv
Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Äldreomsorg
Läs merÅldrandets villkor; i dödens närhet
Åldrandets villkor; i dödens närhet Inledning Döden är något som i alla tider fascinerat och skrämt människan. Det finns lika många tankar och idéer om vad som händer efter att man lämnat det jordeliv
Läs merElevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merModerna språk som modersmål
Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merSVENLJUNGAS NYA INVÅNARE En intervjustudie med tretton personer som kommit som flyktingar
SVENLJUNGAS NYA INVÅNARE En intervjustudie med tretton personer som kommit som flyktingar November 2016 SVENLJUNGAS NYA INVÅNARE En intervjustudie med tretton personer som kommit som flyktingar METOD OCH
Läs merBemötande aspekter för nyanlända.
Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att
Läs merEn delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg
En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar
Läs merÄldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)
Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt
Läs merDen nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF
Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merSammanfattning Tema A 3:3
Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema
Läs merSammanställning 2. Bakgrund
Sammanställning 2 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 8 november 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merFN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I
Läs merModersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen
Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80
Läs merVad är det som gör ett svårt samtal svårt?
Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet
Läs merSammanfattning från första mötet i de lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merHur skyddar vi demenssjuka traumatiserade på Judiska Hemmet. Anja Brans
Hur skyddar vi demenssjuka traumatiserade på Judiska Hemmet Anja Brans Judiska Hemmet erbjuder god vård och tryggt boende till livets slut för personer över 65 år, i första hand av judisk börd. Hemmets
Läs merFörslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun
Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.
Läs mer!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare
!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad
Läs merSPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor
SPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor Innehållsförteckning BAKGRUND OCH METOD 5 INTRODUKTION 6 UNDERSÖKNING, CHEFER INOM PRIVAT TJÄNSTESEKTOR
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merSocial omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet
Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt
Läs merTidningsprenumeration bland invandrare
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare
Läs merSida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska
Läs merNycklar till den goda vården
Nycklar till den goda vården Sirkka-Liisa Ekman Karolinska Institutet Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Oktober 2012 Alzheimers sjukdom AD Långsamt insjuknande och
Läs merFörändringar i Lpfö 98
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen
Läs merManual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum
Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------
Läs merDen åldrande familjen och informell omsorg. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Den åldrande familjen och informell omsorg Magnus Nilsson Karlstad universitet Omsorg Anhöriginsatserna är av en sådan omfattning att enbart en minskning på några procent skulle åstadkomma åtskilliga påfrestningar
Läs merAtt kommunicera med personer med demenssjukdom
Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas
Läs merSocialnämndens vision för äldre i Habo kommun
Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun 2018-2025 Inledning Den enskildes behov ska vara utgångspunkten för den service, vård och omsorg som Habo kommun erbjuder. En ålderdom med värdighet I Habo
Läs merOmsorgens pris i åtstramningstid
Omsorgens pris i åtstramningstid Döttrar och söner som hjälper sina gamla föräldrar Petra Ulmanen Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Äldreomsorg i relation till antalet 80 år+ i befolkningen
Läs merDen som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND
Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande
Läs merAllt effektstinnare - Honda civic 2015
1 Allt effektstinnare - Honda civic 2015 2 Vill du stödja forskningen kring demens och Alzheimers sjukdom? Ditt bidrag betyder mycket för drabbade och deras anhöriga. Sms:a demens200 till 72901 3 Utan
Läs merFolkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merBakgrund och frågeställning
Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags
Läs merVerksamhetsplan Vasa Neon Förskola
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merMänskliga möten i ett mångkulturellt samhälle Föreläsning med Micke Gunnarsson
Mänskliga möten i ett mångkulturellt samhälle Föreläsning med Micke Gunnarsson 8 januari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument
Läs merEnsamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation
Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merMål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merKvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun
Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin
TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och
Läs merBeroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar
Läs merPSYKOLOGENHETEN HISINGEN
PSYKOLOGENHETEN HISINGEN Shirin Fazel-Zandy Leg. psykolog shirin.fazel-zandy@vastrahisingen.goteborg.se LIVET I EXIL OCH DESS EFFEKTER PÅ FAMILJESTRUKTUR OCH FÖRÄLDRAR-BARN RELATION. 1 PROBLEM SOM KAN
Läs merVärdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107
Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merSocialförvaltningen informerar
Socialförvaltningen informerar Du ska kunna leva ditt liv som du vill! Vi lyssnar på dig och respekterar din rätt att bestämma själv. Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Lokal värdegrund i Norbergs
Läs merATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr
ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt
Läs merHållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian
Intraservice Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en kommun? 2 3 Demokratins två pelare Legalitetsprincipen : Lagar, demokratiskt fattade beslut, policys, riktlinjer,
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Utmaningar i att upptäcka och integrera Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för
Läs merÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen
ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till
Läs merChecklista demens biståndshandläggning
VÄGLEDNING Checklista demens biståndshandläggning Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel i biståndshandläggarens arbete. Den följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg
Läs merE 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige
E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt
Läs merVem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?
Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Frukostseminarium Äldrecentrum 16 maj 2017 Marta Szebehely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Vem ska arbeta
Läs merChecklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Äldres hälsa och livskvalitet 200 poäng Kurskod: GERÄLD0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Äldres hälsa och livskvalitet 200 poäng Kurskod: GERÄLD0 Validandens namn Lärare: Födelsedatum: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande:
Läs merÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.
ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merMöt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!
Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs merBra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010.
Bra boende på äldre dar i Örebro Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet kan ge dig information om hur vi socialdemokrater
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling
2 1 3 Bild 1 pedagogisk psykologi.se/hjalmar Rubriken: Lågaffektivt bemötande i gymnasieskolan Underrubrik: Hjalmar Länk: Åhörarkopior 180821 Bild 2 Bild 3 Psykolog i skolan Arbetar för att främja hälsa,
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merSjälvskattningsfrågor till kunskapsvalidering
Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering Namn: Utbildningsort: Adress: Tel: P.nr e-post: Arbetsplats: Du skall utifrån din erfarenhet och kunskap besvara frågorna nedan. Självskattningssvaren lämnar
Läs merDin rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre
Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina
Läs merArbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning
Arbetsplan KILSMYRANS förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och
Läs merÅterhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län
Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens
Läs merSÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE
SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
Läs merFramtidens äldreomsorg i Alingsås kommun
Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari
Läs merMiracles Someone Special Coldplay
Miracles Someone Special Coldplay Sofia Mitts-Björkblom, utbildare från Yrkesakademin i Österbotten Utbildade samhälls- och hälsokommunikatörer Yrkesakademin har inom ramen för En bra start i Österbotten
Läs mer1(8) Anhörigstöd. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merHållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Förkunskaper? Lågaffektivt bemötande Syfte med kvällen: Ge en gemensam
Läs merIKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem
IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem Bc-ung Utbildning/metoder Beroendetillstånd Ki 12 hp NOA 7,5 hp Familjebehandling (traditionell) HAP (Haschavvänjningsprogram)
Läs merStrategi för integration i Härnösands kommun
INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder
Läs merfokus på anhöriga nr 12 feb 2009
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 12 feb 2009 Möten med anhöriga från biståndshandläggares perspektiv Bakgrund Sedan sex år tillbaka ingår vi i ett mycket givande nätverk i Region Hallands regi tillsammans
Läs merVårt gemensamma barn är / Våra gemensamma barn är:
Föräldraplan Vårt gemensamma barn är / Våra gemensamma barn är: Vi respekterar varandra som föräldrar, vi godkänner varandras betydelse i våra barns liv och vi samarbetar i fostran av våra barn. Vi har
Läs merDet handlar om närhet..
1 2 Det handlar om närhet.. 3 Anhörig Närstående 4 Att vara anhörig i livets berg- och dalbana? 5 6 7 8 9 Vi väljer inte bort den närstående - vi väljer till den anhörige! 109 Vilka är de? 11 Vem är närmast?
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merFler barn bor växelvis hos mamma och pappa
Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merVårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922
Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället
Läs merMigrationsöverdomstolens avgörande den 1 juni 2016 i mål UM , MIG 2016:13
1 (5) Sammanfattning 2016-06-08 Migrationsöverdomstolens avgörande den 1 juni 2016 i mål UM 8907-14, MIG 2016:13 Migrationsöverdomstolen uttalar sig om familjeåterförening, bevislättnad gällande identiteten,
Läs merDiversa kompetensutveckling för lika möjligheter
Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning
Läs merÅhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.
2017-08-29 Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2 Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola/förskola Projekt Egen verksamhet Rova & Sjögren Skola och
Läs merEnkätundersökning hos AHA:s Medlemmar
Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%
Läs merFlerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Läs merFörsta analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Läs merENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den
Läs mer