Delårsrapport per augusti 2014 jämte årsprognos

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delårsrapport per augusti 2014 jämte årsprognos"

Transkript

1 Delårsrapport per augusti 2014 jämte årsprognos

2 INNEHÅLL delårsrapport 2014 AUGUSTI jämte årsprognos Finansiell analys 1 Samhällsekonomisk utveckling 5 Kommunfullmäktiges prioriterade mål God ekonomisk hushållning och prioriterade mål 10 Internkontroll 13 Kommunövergripande utvecklingsområden 17 Medarbetare 25 Verksamheten jan-augusti Verksamheten framtiden 40 Driftredovisning 47 Resultaträkning 49 Balansräkning 52 Kassaflödesrapport 57 Investeringsredovisning 58 Sammanställd redovisning 60 Finansiell profil 61 Delårsrapporten gäller för perioden januari till augusti månad 2014 Samt årsprognos för år 2014.

3 Delårsrapport FINANSIELL ANALYS - KOMMUNEN Hallstahammars kommun redovisar ett positivt prognosresultat för år Resultatet beräknas fn uppgå till +26,9 Mkr inklusive jämförelsestörande poster exklusive dessa uppgår prognosresultatet till 22,9 Mkr (återbetalning avtalsförsäkringar från AFA). Delårsesultatet är betydligt högre än årsprognosen. Delårsresultatet uppgår till +44,9 Mkr. Skillnaden ligger framförallt i semesterlönehanteringen. Månadsvis påförs intjänad semesterrätt. När den sedan tas ut minskas budgetkontot i motsvarande grad. Under perioden september till december påförs sedan intjänad semester som i flertalet fall redan är uttagen (årets semesterrätt, sparade semesterdagar ökar något mellan åren). Under perioden september till december beräknas resultat sjunka med omkring 18 Mkr. Utöver periodiseringen av intjänad respektive uttagen semester beräknas kostnaderna för utredningsplaceringar inom barn och ungdomsvården öka under de resterande månaderna. I förhållande till föregående år ses liknande mönster. Delårsresultatet ger alltså en något för bra bild över det ekonomiska läget. Budgetramarna utökades inför 2014 med drygt 36 Mkr. Detta bör beaktas när man jämför budgetutfallet mellan åren. Jämför man faktiskt utfall mellan åren framgår att flertalet nämnder har god överensstämmelse mellan budgetram och beräknat utfall. Svårigheter kvarstår dock för socialnämndens verksamhetsområde individ och familjeomsorg. Övriga verksamhetsområden inom socialnämnden uppvisar överskott mot budgetramen. När man analyserar beräknat utfall framträder att relativt stora budgetöverskott finns på intäktssidan, såväl verksamheternas intäkter som gemensamma finansiella intäkter. Detta bör beaktas inför kommande mål och budgetomgångar. Skatteprognos uppvisar mot budgeten relativt stora budgetöverskott, förklaringen ligger dels i ökad befolkning men också i en bättre skattekraftstillväxt i landet. Nedan beskrivs kortfattat befolkningsutvecklingen och den prognos som ingår i planeringsförutsättningarna Folkmängd i Hallstahammars kommun efter åldersklass Ålder / År Totalt Faktiskt utfall Prognos osv Som framgår är befolkningssiffrorna bättre än prognosen. I budgeten för år 2014 är skatteprognosen uträknad utifrån en befolkning om invånare. Om befolkningssiffrorna fortsätter att utvecklas i positiv riktning ges ytterligare möjligheter att utöka budgetramarna inför 2015 utöver de tillskott som finns i nuvarande Mål och Budgetdokument. Det finns dock gott om utmaningar framöver så det gällerr att försöka hålla en långsiktig hållbar resultatnivå. Prognosen för årsresultatet ligger på en resultatnivå kring 3,3 procent av skatter o statsbidrag Skatte- och bidragsprognosen pekar mot ett överskott, i förhållande till gällande budgetplan om 7 miljoner kronor. Finansnettot beräknas dessutom bli bättre än budget.

4 Delårsrapport Slutavräkning för år 2013 och 2014 Slutavräkningen för år 2013 beräknas bli -0,5 Mkr medan delavräkningen för år 2014 beräknas bli +2,5 Mkr betydligt bättre än vad som antogs i budgetdokumentet, då allt tydde på en negativ avräkning om cirka 3 Mkr. Utöver bättre skattekrafttillväxt i landet påverkas avräkning positivt av vår befolkningstillväxt. Vår kommun får dock inte full effekt i skatteutfallet eftersom vi tillhör gruppen som förlorar på den nya skatteutjämningen. Framförallt inom delmodulen kollektivtrafik där ingen hänsyn tas till egenproducerad trafik. Vår trafikbudget beräknas omsluta nästan 15 Mkr 2014 men mindre än 2 Mkr tas det hänsyn till i utjämningen. Avslutande kommentarer *Betalningsstyrkan på lång och medellång sikt är god. *Betalningsstyrkan på kort sikt har förbättrats mot tidigare år och uppgår till cirka 30 dagar. Delårets nettoinvesteringar är fullt ut finansierade med egna medel. *Pensionsförpliktelserna och borgensåtagandena är omfattande och är i jämförelse med övriga kommuner höga. *De finansiella anläggningstillgångarna, framförallt i form av pensionsplaceringar har ökat väsentligt under de senaste åtta åren och bidrar starkt till att betalningsstyrkan på medellång sikt har förbättrats. Ändrad redovisningsprincip finns från och med 2011 och möjligheten att utifrån syftet med placeringen, nämligen att säkra ett långt pensionsåtagande, stängs nu och alla pensionsplaceringar skall från och med 2011 redovisas som kortfristiga fordringar. För jämförbarheten över tiden ingår även fortsättningsvis dessa placeringar utifrån syftet och inte placeringshorisont. Dessa placeringar skall endast användas för att matcha framtida pensionsutbetalningar och inte som en likviditetsreserv för att jämna ut betalningsströmmar i ett årsperspektiv. I balansräkningen redovisas dessa placeringar under egen rubrik bland omsättningstillgångar. *Kommunens långfristiga upplåning är i jämförelse med övriga kommuner relativt låg och ingen nyupplåning har skett eller är planerade för år *Kommunen prognostiserar, för trettonde året i rad ett positivt resultat för år Balanskravet/resultatet överensstämmer med delårsresultatet och prognosresultatet för år Jämförelsestörande poster finns men inga reavinster eller likande. Balanskravsutredningen redovisas nedan. *Styrelsen och nämnderna uppvisar för år 2014 budgetöverdrag om drygt 6 Mkr motsvarande mindre än 1% av budgetramen. Dock bör beaktas att delar av planeringsreserven inte är utfördelad. Tas hänsyn till detta och övriga verksamhetsposter under finansförvaltningen uppvisar driftredovisningen budgetbalans, till och med överskott mot budget. *Volymutvecklingen i jämförelse med övriga kommuner indikerar en högre ökningstakt i vår kommun. Mätt över en längre period ( ) har vi en likartad volymökning men vår ökning ligger tidigt i perioden medan snittkommunen har sin största ökning de sista åren. Kommunens finansiella ställning förstärks och vi går ytterligare stärkta ur 2014 och förutsättningarna för de kommande åren ser relativt bra ut. Behoven, önskemålen som framförts inför budgetprocessen indikerar att nu liggande budgetplan inte räcker, men förutsättningarna för att få ihop en budgetplan som både ger goda betingelser för våra verksamheter och en tillräcklig totalekonomi har förbättrats i och med det goda prognosresultatet för år Det finns gott om utmaningar de kommande åren i form att nytt äldreboende och ökande målgrupper inom såväl förskola som skola. Utöver detta gäller också att hantera övriga önskemål och behov.

5 Delårsrapport Balanskravutredning Årets resultat enligt resultaträkningen 26,9 Mkr Inga reavinster att räkna av engångsintäkt återbetalning AFA/FORA 04 beräknat till 4,0 Mkr ingår i årsresultatet. Inga regleringar med hänvisning till RUP (finns beslut om rätt att disponera 2 Mkr till jobbcenter, men prognosen är att medel disponeras från och med år 2015) Vissa regleringar kommer att ske inom fritt eget kapital för va-kollektivets skuld angående regresskrav översvämningar. I övrigt sker smärre reglering för övriga poster inom det fria egna kapitalet. Slutlig ställning till regleringarna tas i samband med att årsredovisningen fastställs för år Resultatutveckling, andel av skatt o statsbidrag samt belopp, inklusive försäljningar och jämförelsestörande poster ,0 % 5,4 Mkr ,6 % 8,9 Mkr ,7 % 9,9 Mkr ,5 % 8,8 Mkr ,9 % 11,0 Mkr ,4 % 8,9 Mkr ,6 % 4,1 Mkr ,4 %.24,1 Mkr ,8 % 20,3 Mkr ,4 % 18,4 Mkr ,6 % 35,0 Mkr ,7 % 29,1 Mkr 2014pr 3,3% 26,9 Mkr Verksamhetsförändringar pga demografiutvecklingen

6 Delårsrapport Det är nu tydligt att kommunsektorn kommer att behöva hantera kraftiga kostnadsökningar som följer av allt fler yngre och äldre. Det demografiska trycket ökar från 0,5 till 1,0 procent i kommunerna fram till 2015 och ökar sedan ytterligare. Dessutom är många skolor, sjukhus, simhallar och vatten- och avloppsanläggningar i behov av kraftiga renoveringar eller ombyggnationer. Investeringsutgifterna är hittills fördubblade i kommuner och landsting under 2000-talet, något som påverkar både kostnader och skuldsättning. Denna utveckling fortsätter. Kommunens årsklocka/styrmodell I samband med Kommunfullmäktiges sammanträde i juni 2011 fastställdes prioriterade mål och mål för god ekonomisk hushållning samt de ekonomiska ramarna för Hallstahammars kommun för perioden I samband med att de prioriterade målen antogs också indikatorer under respektive mål för att möjliggöra en kontinuerlig uppföljning av måluppfyllelsen. Därefter har alla kommunens nämnder fått uppdraget att arbeta fram och anta nämndmål som arbetar i den riktning som kommunfullmäktige pekat ut i sin vision om Det goda livet i storstadens närhet och i de prioriterade målen. Alla nämnder förväntades således arbeta fram och anta mål som stödjer och möjliggör visionen samt de prioriterade målen. Beroende av att nämnderna har så vitt skilda uppdrag från kommunfullmäktige så ser också målen lite olika ut men alla mål strävar mot att förverkliga visionen och de prioriterade målen. Detta ger sammantaget kommunen bättre förutsättningar än tidigare att lyckas i sin strävan efter måluppfyllelse och ännu bättre kommunal verksamhet. Nämnderna har vidare fastställt indikatorer för respektive mål. Vision och kommunfullmäktigemålen är vägledande för nämndernas fortsatta arbete. Uppföljning av kommunfullmäktigemålen sker i denna rapport. Styrelsens och nämndernas uppföljning av målarbetet sker i respektive nämndrapport.

7 Delårsrapport SAMHÄLLSEKONOMISK UTVECKLING Starkt skatteunderlag trots måttlig BNP-tillväxt (Sveriges Kommuner o Landstings bedömning) Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Det gör att prognosen för årets BNP-tillväxt skrivs ner från tidigare 3,0 procent till 2,1 procent. Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av året. De låga talen gör att vi tvingas skruva ner vår tidigare bedömning för i år. Mot bakgrund av den optimism som präglar bland annat konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer, en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året skett av den svenska kronan är det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 procent. Det är dubbelt så snabbt som En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög nivå. Vi förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Den högre inflationen i kombination med ett förbättrat arbetsmarknadsläget i form av vikande arbetslöshet beräknas leda fram till att Riksbanken i två steg nästa år höjer styrräntan till 0,75 procent. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. Vi räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer markant under Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka prisoch löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets nominella tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år.

8 Delårsrapport Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 2,9 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 Arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,8 2,2 2,6 3,1 3,4 3,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 Konsumentpris, KPIF 1,1 1,0 0,9 0,6 1,7 1,5 2,0 Konsumentpris, KPI 3,0 0,9 0,0 0,0 1,3 2,3 3,3 Realt skatteunderlag** 2,6 1,9 1,6 1,9 2,1 2,1 1,7 *Kalenderkorrigerad utveckling. **Korrigerat för regeländringar. Åren fortsätter skatteunderlaget växa med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin växer med drygt en procent per år mellan 2014 och Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Skatteunderlagstillväxten accelererar Under 2013 ökade antalet arbetade timmar i hyfsad takt. Samtidigt växte pensionsinkomsterna ovanligt mycket tack vare indexhöjning, en positiv effekt av balanseringen av det allmänna pensionssystemet och ett ökat antal pensionärer. Det ledde sammantaget till en måttlig skatteunderlagstillväxt, se diagram 1, som stämmer väl med det preliminära taxeringsutfall för inkomståret 2013 Skatteverket presenterade den 7 augusti. Det visade en ökning av det kommunala skatteunderlaget med 3,5 procent 2013 jämfört med De senaste åren har förändringarna från augusti månads preliminära utfall till slutlig taxering varit små. Sannolikt kommer den slutliga taxeringen att visa en ökning på 3,5 3,6 procent, varför SKLi inte ser skäl att revidera prognosen för 2013 från april. I år räknas med att det underliggande skatteunderlaget växer i samma takt som genomsnittet för underliggande skatteunderlagstillväxt förra konjunkturcykeln ( ). Det är en effekt av att stark utveckling av att arbetade timmar och lite större löneökningar än 2013 motverkas av den så kallade bromsen i det allmänna pensionssystemet. Ökningen hålls också tillbaka av att grundavdragen höjs för personer som fyllt 65 år, varför förändringstalet för faktiskt skatteunderlag stannar på samma siffra som 2013.

9 Delårsrapport Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter Källa: SKL. Under 2015 och 2016 väntas skatteunderlaget accelerera tack vare att konjunkturåterhämtningen leder till mycket stark utveckling av arbetade timmar, tilltagande löneökningstakt och stigande pensionsinkomster. Därefter avtar skatteunderlagstillväxten, främst till följd av att arbetade timmar inte ökar lika mycket när arbetsmarknaden åter är i balans.

10 Delårsrapport BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSEN FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 (delår per augusti) Bedömning av måluppfyllelsen för kommunfullmäktiges prioriterade mål Kommunfullmäktige har antagit prioriterade mål samt mål för god ekonomisk hushållning för perioden och dessa ska från och med innevarande mandatperiod följas upp och utfallet (måluppfyllelsen) bedöms enligt färgskalan röd-gul-grön. Alla nämnder har antagit mål, indikatorer, nyckeltal samt bedömningsgrunder för måluppfyllelsen under 2011/2012. Arbetet med att förverkliga de prioriterade målen har nu pågått under drygt två och ett halvt år av målperiodens fyra. Vissa tydliga förbättringar kan dock skönjas och att den positiva utvecklingen bibehålls i Svensk näringslivsranking utmärker sig särskilt bland de prioriterade målen. Det finns samtidigt stora utmaningar för kommunen vad gäller t.ex. folkhälsan. Kommunfullmäktige har redan tidigare antagit mål för dessa områden bla med målsättningen att certifiera kommunen som en Trygg och säker kommun enligt WHO standard. Målet att ansöka om certifiering 2014 kommer att nås. Befolkningen ökar stadigt och den sista juni uppgick befolkningen till invånare. Målen för god ekonomisk hushållning uppvisar god nivå. Sammantaget görs bedömningen att måluppfyllelse troligen kommer att nås inom målperioden. Sedan årsredovisingen 2012 har måluppfyllelsen förändrats positivt tom delår med + 27,2 % för kommunfullmäktiges prioriterade mål. Sammantaget kan kommunfullmäktige uppvisa följande utfall per den sista december för kommunfullmäktiges egna prioriterade 11 mål (KF:s 12 st mål för god ekonomisk hushållning redovisas till del längre fram i texten) delår 2 Förändring Gröna 27,3% (3) 54,5 % (6) + 27,2 % Gula 54,5 % (6) 36,4 % (4) 18,1 % Röda 18,2 % (2) 9,1 % (1) 9,1 %

11 Delårsrapport Bedömning av måluppfyllelsen för kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning Sammantaget har kommunfullmäktige antagit 12 mål för god ekonomisk hushållning. Sammantaget görs bedömningen att måluppfyllelse kommer nås inom målperioden. Sedan årsredovinsingen 2012 har måluppfyllelsen förändrats positivt för kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning. Andelen godkända mål är nästan 70 % efter drygt två och ett halvt år av målperiodens fyra år Delår 2 Förändring Gröna 66,6 % (8) 66,6 % (8) +/- 0 % Gula 8,3 % (1) 16,7 % (2) + 8,4 % Röda 25,0 % (3) 16,7 % (2) 8,3 % Resultaten redovisas i särskild bilaga. I denna finns samtliga bedömda mål, indikatorer samt beräkningsgrunder dokumenterade. Bedömning av måluppfyllelsen totalt för kommunfullmäktiges alla 23 mål Delår 2 Förändring Gröna 47,8 % (11) 60,9 % (14) + 13,1 % Gula 30,4 % (7) 26,1 % () - 4,3 % Röda 21,8 % (5) 13,0 % (3) +/- 0 %

12 Delårsrapport Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning Inledning Kommunfullmäktige har antagit mål för god ekonomisk hushållning för perioden och dessa ska från och med innevarande mandatperiod följas upp och utfallet (måluppfyllelsen) bedöms enligt färgskalan röd-gul-grön. Alla nämnder har antagit nämndspecifika mål, indikatorer, nyckeltal samt bedömningsgrunder för måluppfyllelsen under 2011/2012. Arbetet med att förverkliga kommunfullmäktiges prioriterade mål har därmed nu passerat drygt två och ett halvt av målperiodens fyra. De gemensamma målen bedöms uppnå måluppfyllelse under målperioden. Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning Utfall Utveckling Kommentar Finansiella mål för ekonomin Soliditeten ska överstiga 62 %. Soliditeten inklusive totala pensionsåtagandet ska överstiga 18 %. Årets resultat ska överstiga 1,5 % av skatteintäkterna (enl. balanskravet). Verksamhetens nettokostnader får förbruka högst 98 % av skatteintäkterna. Högst 20 % av skattekollektivets investeringar ska vara lånefinansierade. Avgiftskollektivets investeringar (VA+ stadsnät) får fullt ut lånefinansieras. Betalningsberedskapen ska uppgå till minst 14 dagar. Soliditeten uppgår till 71,0 % exkl. och 26,2 % inklusive pensionsåtagandet. Prognos på årsbasis 3,2%. 98,0 % av skatteintäkterna förbrukas. Samtliga investeringar klaras av mha avskrivningar och årsresultatet. Upplåning säkrar betalnings-beredskapen 30 dagar.

13 Delårsrapport Gemensamma ekonomiska mål för verksamheten Hallstahammars kommuns verksamhet ska präglas av effektiv resursanvändning Hallstahammars kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Energianvändningen i kommunen ska minska Inköpsverksamheten är effektiv genom hög köptrohet till tecknade avtal Effektiv lokalanvändning som leder till minskad total lokalyta Den externa finansieringen med bidrag ska öka (EU, projektmedel) Långsiktigt underhåll av fasta tillgångar säkerställs Resultatmålet nås, oförändrat antal kvm lokaler, kostnadseffektivare verksamhet och nöjda kunder. Stort antal sökande till annonserade tjänster med vissa undantag, personalenkät genomförd i delar av kommunen. Jämfört med basåret 2011 har energianvändningen i kwh minskat i kommunens verksamheter. De kommunala inköpen sker mot gällande avtal. Lokalutredningen beslutad 2013, slutlig försäljning av lokaler Jämfört med basåret 2011 har den externa finansieringen med bidrag ökat, takten har dock avstannat lite. För mycket lokaler eller för trång budget det är frågan. Prioriterade mål Befolkningen ska öka med i genomsnitt 75 personer per år Positiv befolkningsutveckling under Sista juni invånare! Hallstahammars kommun ska arbeta för att senast 2014 ansöka om att certifiera kommunen som en Trygg och säker kommun enligt WHO standard Invånarnas delaktighet i samhället ska öka Kommunen ska arbeta för att kontinuerligt öka miljömedvetenheten hos anställda, invånare, företagare och övriga verksamma i kommunen. Oförändrat Arbetet påbörjat och många insatser genomförda. Följer tidsplan snart grönt. Förbättrade värden i NII-mätningen via SCB. Återvunnet material samt fler genomförda aktiviteter

14 Delårsrapport De utsläpp av koldioxid som sker genom den kommunala verksamhetens transporter och tjänsteresor ska minska årligen Minskat utsläpp från kommunens bilpool Andelen miljöanpassade inköp ska öka årligen i Hallstahammars kommun Ökning Alla elever når de nationella kunskapsmålen Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar har behov av barnomsorg kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet på önskat datum. Andelen av kunderna som upplever ett gott bemötande, god information och god tillgänglighet i kontakterna med den kommunala verksamheten ska öka. En mindre andel ska uppbära försörjningsstöd och fler i aktiv sysselsättning. Hallstahammars kommuns företagsklimat ska kontinuerligt förbättras. Senast 2014 ska vi vara bland de 70 bäst placerade kommunerna i riket i Svensk näringslivsranking (enkätdelen). Oförändrat Kunskapsresultaten ned i år % får plats på önskat datum. Bemötande, tillgänglighet, SBA mm ger kommunen goda omdömen. Färre uppbär försörjningsstöd än basåret och fler arbetar. Bland de topprankad i Västmanland och 33:e plats i Sverige.

15 Delårsrapport UPPFÖLJNING AV INTERNKONTROLLEN I HALLSTAHAMMARS KOMMUN 2014 Bakgrund I februari 2014 fastställde kommunstyrelsen internkontrollplanen för kommunstyrelsen Alla granskningsområden har en risk- och väsentlighetspoäng som visar på sannolikheten och risken kring ett specifikt tillsynsområde. I kommunstyrelsens kontrollplan för 2014 framgår att följande områden är under särskild kontroll under 2014: Inrapportering i PS Självservice Uppföljning och återrapportering av nämndsbeslut Delegationsbeslut, anmälan och hänvisning Tillgänglighet telefon Uppföljning av avtalstroheten Uppföljning av användande av egen bil istället för bilpool Genomlysning och gallring av aktuella styrdokument Uppföljning av förekomst av betalningspåminnelser Uppföljning 1 Internkontrollplanen 2014 för kommunstyrelsen Tre granskningsområden om varit aktuella i uppföljning 1: Tillgänglighet telefon Uppföljning av avtalstrohet Uppföljning och förekomsten av betalningspåminnelser Granskningsområde 1 -Tillgänglighet telefon Granskningsområde / Rutin Kontrollmoment Ansvarig Metod Hur ofta? Rapportering till och när? RoV bedömning Tillgänglighet telefon Är kommunens tjänstemän nåbara via telefon Kommunchef tillsammans med förvaltningschefer och adm. chef Extern mätning 1 ggr/år Redovisas i årsredovisningen 5 RoV poäng, möjlig sannolikhet och allvarlig konsekvens.

16 Delårsrapport Syfte och metod Under maj-juni genomfördes en telefonimätning i i Hallstahammars kommun. Syftet var att ge en bild av kommunens kundmöten per telefon dvs visa vad inringande personer upplevde avseende tillgänglighet, bemötande och servicegrad. Mätningen har skett genom personspecifika samtal till växel och direktnummer samt ärendespecifika samtal via växeln. Källa: Undersökning av externt företag. Helhetsintryck Helhetsintrycket är en samlad bild av alla intryck och händelser i respektive samtal. En lång svarstid eller en negativ attityd kan t e x göra att helhetsintrycket är dåligt trots att allt övrigt fungerade bra. Helhetsintrycket bedöms på en femgradig skala från Mycket bra Bra Acceptabelt Dåligt eller Mycket dåligt. I undersökningen får 66% av samtalen något av de tre första betygen. Många kommuner befinner sig i spannet 60-70%. Förslag till åtgärd Information på Intranätet om telefonimätningen samt vilka förbättringar som ska göras En guide med samtliga sätt att hänvisa sin telefon. Riktlinjer för vad ett personligt meddelande ska innehålla Personlig kontakt med de som inte hänvisar sin telefon Utse kontaktpersoner i verksamheterna som ansvarar för att frågan om kundmötet per telefon hamnar i fokus samt identifiera utbildningsbehov. Göra en tekniköversyn för att fastställa varför spärrtoner och tekniskt fel uppstår. Granskningsområde 2- Uppföljning av avtalstrohet Granskningsområde / rutin Kontrollmoment Ansvarig Metod Hur ofta? Rapportering till och när? RoV bedömning Uppföljning av avtalstrohet Granskning av att kommunfullmäktiges upphandlingspolicy följs Ek chef och kommunjurist Komplett kontroll och stickprov En gång per år Redovisas i årsredovisningen 5 RoV poäng, möjlig sannolikhet och kännbar konsekvens. Resultat och bedömning Första halvåret 2014 har kommunen handlat varor, tjänster och lokalhyror för totalt cirka 235 miljoner SEK. Av dessa avser cirka 31 miljoner direktupphandlingar, dvs köp av varor och tjänster under direktupphandlingsgränsen SEK per år. Inom de köp som avser området över direktupphandlingsgränsen har cirka 96 % av inköpen gjorts hos ramavtalsleverantörer eller inom områden där endast en möjlig leverantör finns.

17 Delårsrapport Från och med halvårsskiftet 2014 har ny direktupphandlingsgräns införts i lagstiftningen (cirka mot tidigare ca SEK). Kommunen har bland annat med anledning av detta införskaffat ett nytt elektroniskt upphandlingssystem. Systemet innebär att kommunen nu har möjlighet att ta in anbud elektroniskt i alla upphandlingar inklusive i direktupphandlingar. Systemet innehåller även en avtalsdatabas vilket medfört att alla ramavtal nu finns tillgängliga via såväl intranät som via kommunens hemsida. För att kunna genomföra direktupphandling via det nya systemet kommer kommunen att tvingas att se över organisationen vad avser inköpsberättigade. Nuvarande organisation innehåller för stort antal för att detta ska kunna administreras via systemet. Denna översyn avser upphandlingsenheten att påbörja under hösten Kommunen planerar även en utökad uppföljning av de direktupphandlingar som genomförs. Granskningsområde 3- Uppföljning och förekomsten av betalningspåminnelser Granskningsområde / rutin Kontrollmoment Ansvarig Metod Hur ofta Rapportering till och när RoV bedömning Uppföljning av förekomsten av betalningspåminnelser Granskning av leverantörsfakturor med avseende på betaldag i förhållande till förfallodag Ekonomichef Komplett kontroll ankomstregistret mot betalregistret Två gånger Redovisas i årsredovisningen 5 RoV poäng, möjlig sannolikhet och kännbar konsekvens. Mätperiod Mätning har skett för perioden januari till augusti Samtliga betalda fakturor ingår i kontrollen. Alla fakturor oavsett om tvist/samtal har påverkat utfallet. Oftast finns anteckning på fakturan om att undersökning pågår eller att tvist föreligger. Problemet är dock att dessa sk tillfälliga anteckningar tas bort i samband med att fakturan slutbetalas. Här finns anledning att fundera vidare om hur tvistliga fakturor skall hanteras framöver. Resultatet nedan behöver beaktas utifrån detta. Resultat och bedömning Hallstahammars kommun har under perioden januari till augusti 2014 slutbetalat st leverantörsfakturor av dessa, eller 88% har betalats i tid. Nedan visas en tabell över antalet sena fakturor. Inom en vecka har ytterligare 1615 fakturor betalats och inom 14 dagar 369 fakturor. Efter två veckor kvarstår 282 fakturor som inte är betalda, flertalet av dessa är sk tvistliga där orsaken till dröjsmålet inte är dåliga betalningsrutiner utan beror på andra saker. Av betalningshistoriken framgår att av de icke tvistliga fakturorna är nästan 11 procent för sent betalda. Resultatet kan inte anses tillfredställande utan åtgärder behöver vidtagas för att förbättra fakturaflödet.

18 Delårsrapport För närvarande pågår ett arbete med att få till ett bättre flöde med sk Efakturor. Ett identifierat problemområde är sk samlingsfakturor, där många skall beslutsattestera sin fakturapost. För att försöka korta betalkedjan har ett antal samlingsfakturor ersatts av enskilda fakturor som beslutsattesteras av en person istället för flera. I den andra vågskålen ligger då att antalet leverantörsfakturor ökar.

19 Delårsrapport KOMMUNÖVERGRIPANDE UTVECKLINGSOMRÅDEN UNDER PERIODEN Det finns vissa utvecklingsområden som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tidigare beslutat att satsa särskilda medel på i syfte att uppnå mål och visioner. DET GODA BOENDET BEFOLKNINGSUTVECKLING Befolkningsläget är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för kommunen. Folkmängden i Hallstahammar var 31 december personer, en ökning med 178 personer från föregående årsskifte. Folkmängden per 30 juni 2014 var en ökning sedan årsskiftet med 26 personer. Vårt kommuninvånarregister indikerar en befolkningssiffra i början av september på personer, det vill säga en ökning med 106 personer sedan årsskiftet. Hittills i år har 128 nyfödda tillkommit. För närvarande indikerar ett litet negativt födelsenetto, vilket innebär att hela folkökningen kan hänföras till positivt flyttnetto. I förhållande till vår befolkningsprognos har vi idag en kommunbefolkning som klart överstiger prognosen. Vi har över 100 personer mer än vad vi räknade med i skatte- och statsbidragsprognosen. Detta innebär att förutsättningarna förbättrats utifrån nu gällande mål och budgetplan för det enskilda året 2015 med mer än 5,5 miljoner kronor. BEBYGGELSESTRUKTUR Nya villatomter Ett högt prioriterat område är inflyttning till kommunen. Det gäller att vi kan erbjuda attraktiva boendemiljöer nu och i framtiden. Därför prioriteras anläggandet av infrastruktur för nya bostadsområden högt. Under perioden är följande projekt prioriterade: De kommunala tomter som funnits utmed de nyöppnade gatorna på Duvhällarna är slutsålda. Skanska upplät till Smålandsvillan att marknadsföra 19 nyckelfärdiga hus på området 13 av dessa är avyttrade. Resterande sex tomter försäljer Skanska utan krav på husleverantör, varav en av dessa är såld. Nyproduktion på Sofielundsområdet i Strömsholm. I den fastställda detaljplanen finns förslag på tolv parhus. Parhusen har marknadsförts av PEAB som även uppfört ett visningshus. Efterfrågan på parhusen har varit låg varför PEAB valt att ombilda området till tolv tomter för friliggande småhus. Tomterna försäljs direkt av PEAB. Vidare finns i den angränsande detaljplanen möjlighet att uppföra ett flerbostadshus med upp till fyra våningar (15 lägenheter). Då intresset varit lågt överväger nu Peab på olika lösningar för att sälja tomterna. I Herrskogen, Strömsholm, finns elva nya kommunala tomter. En ny gata, Landåvägen, har färdigställts. En tomt har sålts under år 2012 och en tomt har sålts under Vid Sjöhaga/Utnäslöt har markägaren Calle Eriksson styckat av sex tomter för hästnära boende. Tomterna är byggklara d.v.s. vatten, el, avlopp och bredband är framdraget och respektive anslutningsavgift ingår i tomtpriset. Fyra tomter är sålda. Det finns en ny detaljplan för småhus på Blåklintsvägen, Östra Nibbleområdet. I den angränsande detaljplanen för Östra Nibble är det planerat för villor och radhus, som blandas

20 Delårsrapport med de hyreshus som sparats och som kommer att rustas upp. Under 2008 öppnades Blåklintsvägen, etapp 1, vilket medförde att 16 tomter kunde lämnas ut till försäljning. Av dessa är tolv tomter sålda. Ingen tomt har sålts under 2012 eller Blåklintsvägen, etapp 2, färdigställdes under sommaren 2012, och där är en tomt såld under Av totalt 28 tomter på Vallmoområdet i Kolbäck finns nio tomter kvar till försäljning; tre tomter etapp 1 och sex tomter etapp 2. En tomt på etapp 2 har sålts under I Gröndal nära Skantzsjön finns en detaljplan för 15 villor. Tomterna är uppköpta av Thomas Svensson och Magnus Wenna, som kommer inleda planering och projektering av området. De planerar att inleda försäljning av fyra tomter inom kort på etapp A. I centrala Trollebo planerades tidigare uppförande av parhus, men då intresset för parhus har varit lågt har istället åtta småhustomter bildats. En ny gata har färdigställts under Av åtta tomter är sex klara för försäljning. Under mandatperioden har kommunen beslutat att lägga ner två skolor, Tunaskolan och Vallmoskolan, till följd av elevminskning. Båda skolorna är sålda till privata entreprenörer som byggt om skolorna till marknära lägenheter. Försäljning av tomträtter Kommunfullmäktige beslutade 2008 att erbjuda tomträttsinnehavare med småhus att friköpa sina tomter till äganderätt för ett förmånligt pris (70 procent av marktaxeringsvärdet fastställt 2005). Hittills har 285 tomträtter sålts till ett värde av kr (ca 34 Mkr). Under 2013 såldes sex tomträtter och under 2014 har tre tomträtter sålts. Industritomter Under 2013 har flera industritomter sålts på Eriksberg. A Betong köpte kvm, Palltjänst AB kvm, Bestos kvm. På Södra Nibble köpte Karl Hedin AB kvm och FWC Flight-Wood Consulting kvm. Under 2014 har ingen industritomt sålts. Priset på industrimark har höjts fr.o.m. 1 juli 2013 till 80 kronor per kvm. PLANER M.M. Stråk i centrum Stadsmiljöprogram Resecentrum En översiktlig utredning hur stråken i Hallstahammars centrum kan se ut har genomförts under första halvåret Syftet är att få hela centrum att hänga samman på ett bättre sätt. Utredningen presenterades för kommunstyrelsen i augusti. Ytterligare steg togs under hösten 2012 då arbetet med centrumutveckling fortsatte. Arbetet genomfördes i bred dialog med företagare och fastighetsägare i centrum samt politiker och tjänstemän genom samarbete med ESF-projektet; Handelsplats Hallstahammar. Resultatet är presenterat som ett Stadsmiljöprogram. Under våren 2013 har programmet varit ute på samråd. Resultatet ska sammanställas under Stadsmiljöprogrammet kommer att fortsätta under året i bred samverkan med handlare, tjänstemän och fastighetsägare. Stadsmiljöprogrammet behöver ev. kompletteras och revideras innan man går vidare i planprocessen. Det arbetet pågår nu. Det fortsatta arbetet sker i bred förankring med politiker, tjänstemän, fastighetsägare och handlare i Vi i Hallsta. Arbetet med Stadsmiljöprogrammet beräknas pågå under hela Stråk i centrum Hälsans stig Hälsans stig är en 4,5 km lång tillgänglighetsanpassad promenadstråk i centrala Hallstahammar. Tanken med hälsans stig är att inspirera till motion för folkhälsans skull. Hälsans stig invigdes den 24 april 2014.

21 Delårsrapport Resecentrum I samband med att översiktplanen arbetades fram fanns ett starkt önskemål om ett nytt resecentrum. Arbetet har pågått sedan något år men det är en lång process innan ett nytt resecentrum kan förverkligas. Inledande kontakter har tagits med Trafikverket och Länsstyrelsen beträffande utredning om nytt Resecentrum i Hallstahammar. Fler träffar är inplanerade under hösten. Syftet är att diskutera förutsättningarna för att tillsammans göra en s.k. Åtgärdsvalsstudie för ett nytt resecentrum i Hallstahammar Hallstahems nybyggnation Under våren 2013 har Hallstahem ansökt om planbesked i syfte att uppföra flerfamiljshus mellan 16 och 32 lägenheter som är fördelade i två huskroppar. Det är angeläget att kommunen kan erbjuda fler hyreslägenheter eftersom Hallstahems nuvarande bestånd i princip är fullt. Hallstahems ansökan var från början att uppföra byggnaderna i del av Centrumparken. Planarbetet inleddes under våren Under hösten 2013 styrdes dock planarbetet om till att istället omfatta del av Eldsboda-fastigheten. Detaljplan Eldsboda så kommer att behandlas av KF den 29 september för ev antagande. Därefter vinner den laga kraft i slutet av oktober om ingen överklagar. Därefter är det möjligt för Hallstahem att gå vidare och ansöka om bygglov före årsskiftet Nytt särskilt äldreboende I samband med kommunfullmäktige i juni 2014 fattades beslut om att ett nytt äldreboende för 100 platser ska byggas i Hallstahammar. Socialnämnden och tekniska nämnden samt kommunstyrelsen fick utifrån sitt samordningsansvar i uppdrag att presentera en detaljplan för det nya äldreboendet samt att inleda projekteringsarbetet inför en kommande konkurrensutsättning. Arbetet har pågått intensivt under våren och sommaren Enligt den preliminära tidsplanen så ska detaljplanen antas under första kvartalet 2015 om processen löper enligt plan. Därefter sker konkurrensutsättningen/upphandlingen av byggnationen. Under hösten 2014 sker således hela projekteringen. Byggtiden beräknas till två år. Byggstart för det tänkta särskilda boendet för äldre är därmed preliminärt andra delen av Ev. utbyggnad av ridskolan Ridskolan i Hallstahammar önskar bygga ut med ett 20-tal stallplatser, ev. ridvägar och cykelvägar till anläggningen. Under hösten 2013 har förutsättningar för det utretts. Bland annat krävs en ny detaljplan för de aktuella åtgärderna. Innan ny detaljplan kan tas fram behöver vissa förutsättningar utredas som ev. markföroreningar från tidigare verkstäder m.m. Miljöutredningen kommer att fortsätta under Infart Brånstaleden Ett gestaltningskoncept beträffande idéer kring gestaltning och möjlig utformning av Brånstaleden från E18 in mot centrum har tagits fram av plangruppen hösten Konceptet spänner över ny belysning, skyltning av nya och befintliga industriområden till ev. en informationstavla längs vägen. Gestaltning av dagvattendammen Vattenparken ingår i konceptet och kommer att tas fram under Länsplan - Regional utvecklingsplan RUP Under 2011 och 2012 arbetade Länsstyrelsen med en s.k. länsplan där Hallstahammars kommun medverkar. I länsplanen fokuseras tre områden: arbetsmarknad, kommunikationer och fysisk planering. Länsplanen var planerad att fastställas under första delen av Länets kommuner har dock ansett att den inte speglar hela länet varför VKL gått in och biträtt Länsstyrelsen arbetet att få fram en länsplan. Avsikten var att den skulle fastställas under 2014.

22 Delårsrapport Parallellt har länsstyrelsen i Västmanland påbörjat ett nytt arbete om länets utveckling genom en s.k. RUP (regional utvecklingsplan).den fastställdes av länsstyrelsen i juni Därmed är arbetet avslutat. LOKALA INFRASTRUKTURSATSNINGAR UNDER 2014 Hallstahammar stadsnät Syftet med ett stadsnät är att stärka förutsättningarna för ett attraktivt boende och företagande inom kommunen. Här förväntas tillgången till Internetbaserade mediatjänster som TV, telefoni och datakommunikation vara en faktor av stor betydelse. Kommunen investerar och äger nätet. Ett nytt bolag bildades vid årsskiftet , Stadsnät i Svealand AB, där Västerås, Eskilstuna, Hallstahammar och Arboga är delägare. Stadsnät i Svealand utgör kommunikationsoperatör för Hallstahammar stadsnät. De viktigaste händelserna under första halvåret har varit att man genomfört ett nytt fiberstomnät mellan Hallstahammar och Kolbäck vilket medför att man får en robust och redundant förbindelse mellan orterna. Därigenom minskar man sårbarheten i den digitala kommunikationen mellan kommunens anläggningar. Efter sträckan har 62 villor samt 2 företag anslutit sig till stadsnät. Ytterligare 30 villor har tecknat avtal om anslutning och kommer att bli anslutna under I samband med utbyggnaden av stomnätet har man dessutom förberett för anslutning av ytterligare ca 180 villor/företag. Detta är också ett led i den digitala agendan, där kommunen tillsammans med ett flertal kommuner i länet deltar. Medel har erhållits från Tillväxtverket. I den digitala agendan ingår bl.a. att ta fram en Bredbandsstrategi för kommunen under perioden , innefattande bl.a. planer på en utbyggnad av bredband på landsbygden. Även exempel på samhällstjänster och integrering av energilösningar är en del av den digitala agendan. Projektet har nu gått in i etapp 2, där bl a undersökning av den mobila täckningen har genomförts genom att förse sopbilar med telefoner som läser av den verkliga täckningen av operatörerna TDC (Tele2) Telia, Telenor och Tre. Man kan också separera mobiltäckningen i 2G, 3G samt 4G. I etapp 2 skall även alla sk vita fläckar identifieras, dvs där man inte kan få bredband, vare sig via fiber, ADSL eller mobila nätet. Per den 30/8 finns det 182 direktanslutna villor (+77) och 105 anslutningar via privata fastighetsägare. Hallstahem har alla sina lägenheter anslutna vilket motsvarar st. Hallstahem har också anslutit ett antal s.k. telemetritjänster som exempelvis övervakning och styrning av undercentraler. Antalet företag ökar i allt snabbare takt. Antalet aktiverade kunder har i Hallstahem ökat med drygt 200 under året och aktiveringsgraden uppgår till 43% och ökar för varje månad. Bland övriga anslutna (villor, bostadsrätter m.m.) är aktiveringsgraden näst intill 100 % och totalt sett nyttjar 49 % av alla anslutna någon tjänst i stadsnätet. Kommunikationer Enligt Länsstyrelsens prognoser är Hallstahammar en av de kommuner i Västmanland som förväntas nettoinflyttning och tillväxt. Enligt Länsstyrelsen är de avgörande faktorerna för tillväxt närheten till större städer, bra kommunikationer samt satsningar på boende. Både bra kommunikationer och särskilda satsningar på boende har prioriterats högt i kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges visioner och mål.

23 Delårsrapport Utökning av kollektivtrafiken Kollektivtrafikmyndigheten har utökat busstrafiken väsentligt för Hallstahammars kommun. Både på busstrafiken mellan Hallstahammar och Västerås samt på sträckan Köping-Kolbäck-Västerås finns framöver många fler turer såväl på dagtid som på kvällar och helger. Under hösten 2013 beslutades om utökning även av Brukslinjen bl.a. som matartrafik till den utökade regionala kollektivtrafiken. Den utökade trafiken har uppskattats mycket av kommuninvånarna. Upphandling av Brukslinjen Under första halvåret har kommunen förberett ny upphandling av Brukslinjen. Det är Kollektivtrafikmyndigheten som kommer att genomföra den på kommunens uppdrag. Samgåendet mellan Västmanlands Samtrafikförbund och Regionala Kollektivtrafikmyndigheten Under våren 2013 kom medlemmarna i Västmanlands Samtrafikförbund; Landstinget Västmanland, kommunerna Hallstahammar, Sala, Surahammar och Västerås, överens om att utreda förutsättningarna för en verksamhetsövergång och avveckling av kommunalförbundet. Utredningen utmynnade i ett gemensamt förslag. Under våren 2014 har samtliga berörda parter fattat likalydande beslut. Samgåendet mellan Västmanlands Samtrafikförbund och Regionala Kollektivtrafikmyndigheten är nu enhälligt beslutad och sker den första januari Bergslagspendeln Bergslagspendelns tidigaste morgonavgång tidigarelades för att passa till Mälarbanans tidigaste tåg. Helger utökades utbudet med direkttåg till Stockholm, utan byte i Västerås. REGIONALA OCH NATIONELLA INFRASTRUKTURSATSNINGAR Sedan ett antal år tillbaka kan konstateras att staten inte ger sina verk tillräckligt med resurser för utbyggnaden av infrastruktur. Det innebär att kommunerna själva måste agera för att få en hållbar utbyggnad av det nationella tåg- och vägnätet. Insatser som har varit aktuella är allt från att kommunerna agerar bank, d.v.s. lånar ut pengar, till ren medfinansiering av projekten. Även Hallstahammars kommun måste de närmaste åren avsätta medel i investeringsbudgeten för att bidra till den nationella infrastrukturens utbyggnad. Det finns ett antal projekt som de närmaste åren kan vara aktuella. Citybanan i Stockholm Hallstahammars kommun utgår från att projektet Citybanan förverkligas i enlighet med den överenskommelse som träffades mellan företrädare för staten och regionen den 17 december För Hallstahammars kommun innebär projektet att drygt 25 Mkr kommer att behöva avsättas de närmaste åren som medfinansiering i Citybanan. Avsättningen kostnadsförs enligt beslut i kommunfullmäktige under en femårsperiod ( ). Utbetalningarna för vårt åttagande sker under perioden Utöver grundbeloppet 21 Mkr tillkommer sedan index vilket gör att det sammantagna beloppet som vi skall erlägga uppgår till nästan 27 Mkr. Bergslagspendeln Bergslagspendeln, mellan Västerås och Ludvika, behöver ett förlängt mötesspår i Ramnäs från nuvarande ca 1 km till ca 3 km. Syftet är att kunna korta körtiden på sträckan och på det sättet skapa en s.k. styv tidtabell. Detta dubbelspår innebär även att 30-minuterstrafik kan införas på den mycket

24 Delårsrapport trafikintensiva delen Surahammar-Hallstahammar-Västerås. Projektet är analyserat och har en mycket hög samhällsnyttokvot, vilket borde medföra att investeringen bör ske i närtid. En järnvägsutredning har tagits fram av Vectura i Borlänge som visar att en byggnation är fullt möjlig till en kostnad om ca 82 Mkr. Mot bakgrund av den planerade gruvindustrin i Bergslagen (bl.a. Ludvikaområdet) är denna investering av största vikt, eftersom mycket tyder på att trafik kommer att alstras på Bergslagspendeln med koppling till gruvnäringen. Tåg i Bergslagen aviserar att man under april 2014 kommer att kunna sätta in större tåg på Bergslagspendeln måndag-fredag, med 250 sittplatser, nästan 100 sittplatser fler än hittills. De sk pågatågen rullar nu längs bergslagsbanan Mälarbanan, tågstopp i Kolbäck Kolbäck har sedan lång tid tillbaka fungerat som en järnvägsknut mellan öst-västliga och nord-sydliga förbindelser. Hallstahammar anser att denna knutfunktion åter behövs genom att såväl Mälarbanan, UVEN-sträckning som busspunkten i Brukslinjekonceptet möts i Kolbäck. Kommunen anser därför att trafikutövaren på Mälarbanan bör återinföra ett tågstopp i Kolbäck. Västerås - Kolbäck Eskilstuna Kapaciteten på järnvägen mellan Västerås, Kolbäck och Eskilstuna är idag undermålig. Restiden är oacceptabel för en järnvägslinje som binder samman de två högskoleorterna Västerås och Eskilstuna med den gemensamma högskolan Mälardalens Högskola. Hallstahammar planerar även för en strategisk utveckling av Strömsholmsområdet med ny bostadsbyggnation i attraktiva lägen, utvecklat nationellt ridsportcenter, Sveriges största djursjukhus, konferensanläggningar och stora kultur- och naturvärden bland annat kring Strömsholms Slott. Allt detta medför ett stort behov av goda kommunikationer, framförallt på järnväg. Vi föreslår därför att staten påskyndar upprustningen av järnvägen enligt genomförd förstudie, alternativet via Kolbäck, Strömsholm, Kvicksund. Övriga pågående projekt 252:an Kommunen har beslutat om medfinansiering med 6 Mkr under förutsättning att 252:an byggs Under hösten 2012 har Surahammars kommun meddelat att man avser att gå ur det ingångna avtalet om medfinansiering för sin del vilket motsvarade 4 Mkr. Trafikverket har översänt nytt avtal som endast rör Trafikverket och Hallstahammars kommun. Nytt avtal träffades senhösten Under 2014 har arbetet med den nya 252 inletts. E 18 Trafikverket har tagit fram en förstudie för E18 mellan Köping och Västjädra, en sträcka på cirka 25 km. Syftet med projektet är att förbättra förutsättningarna för regional utveckling och ökad framkomlighet på vägen. Hallstahammars kommun har dessutom anfört att projektet är ytterst angeläget då trafiken ofta leds om via Kolbäck centrum vid stopp på E 18 vilket medför en kaotisk och trafikfarlig situation inne i Kolbäck. Åtgärderna ska vidare möjliggöra en framtida utbyggnad till motorväg. Om vägen byggs ut ska det samtidigt innebära förbättringar för miljön, såsom bättre hantering av dagvatten, ökat skydd vid vattentäkter samt passager för smådjur. Projektet finns inte med i den nationella planen för transportsystemet år Det innebär att en utbyggnad till motorväg för närvarande inte kan finansieras i närtid om inget görs. Planen revideras dock var fjärde till sjätte år.

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Delårsrapport per augusti 2015. jämte årsprognos

Delårsrapport per augusti 2015. jämte årsprognos Delårsrapport per augusti 2015 jämte årsprognos INNEHÅLL delårsrapport 2015 AUGUSTI jämte årsprognos Finansiell analys 1 Samhällsekonomisk utveckling 6 Kommunövergripande utvecklingsområden 12 Medarbetare

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Ekonomi Nytt Nummer 13/2015 2015-08-17 Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys Kommunens revisorer s redogörelse 2011 Vi har under året granskat den verksamhet som bedrivits inom Kommunstyrelsens och övriga nämnders ansvarsområden enligt särskild granskningsplan. PwC har biträtt

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål Kommunfullmäktiges måloch utvärderingsutskott Utvärdering av sk plan med övergripande mål Mandatperioden 2007 2010 Del 3 Utvärdering av mål och strategier för ekonomi och personal Augusti 2010 Lars Åke

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2017

Verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsplan 2015 2017 Budget 2015 Innehållsförteckning sid Verksamhetsstyrning 3 Vision för Arvika kommun 5 Om verksamheten 6 Medborgare/brukare/kunder 7 Förnyelse/tillväxt/utveckling 8 Ekonomi 9 Budget

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Månadsrapport mars 2015

Månadsrapport mars 2015 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 91,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 91,1 miljoner. I resultatet ingår realisationsvinster från

Läs mer

Tekniska nämnden. Verksamhetsberättelse 2014

Tekniska nämnden. Verksamhetsberättelse 2014 Tekniska nämnden Verksamhetsberättelse 2014 Måluppfyllelse Tekniska nämnden 2014 Uppdrag Hållbar utveckling, miljö Fossilbränslefri kommun 2030 Genomförda åtgärder Inga alternativa bränslen har funnits

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 Utvecklingen i sammandrag Nettoomsättning 1 095 Mkr +5% Resultat efter skatt 106 Mkr -5% Vinst per aktie 3,10 Kr (3,30) Resultat före

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014 Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014 Nettoomsättningen uppgick till 126 mkr (153). Rörelseresultatet ökade till 4,7 mkr (1,3). Rörelsemarginalen ökade till 3,7 procent (0,9). Resultatet efter finansiella

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2013. Revisjonsrapport 2013 Genomford på uppdrag av revisorerna September 2013

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2013. Revisjonsrapport 2013 Genomford på uppdrag av revisorerna September 2013 Sundbybergs stad Granskning av delårsbokslutet 2013 Revisjonsrapport 2013 Genomford på uppdrag av revisorerna September 2013 Building a better Øuildinq a better Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning...

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer