Delårsrapport per augusti jämte årsprognos

Transkript

1 Delårsrapport per augusti 2015 jämte årsprognos

2 INNEHÅLL delårsrapport 2015 AUGUSTI jämte årsprognos Finansiell analys 1 Samhällsekonomisk utveckling 6 Kommunövergripande utvecklingsområden 12 Medarbetare 17 God ekonomisk hushållning och prioriterade mål 20 Internkontroll 23 Verksamheten jan-augusti Verksamheten framtiden 33 Driftredovisning 41 Resultaträkning 42 Balansräkning 44 Kassaflödesrapport 48 Investeringsredovisning 49 Sammanställd redovisning 51 Finansiell profil 52 Delårsrapporten gäller för perioden januari till augusti månad 2015 Samt årsprognos för år 2015.

3 Delårsrapport FINANSIELL ANALYS - KOMMUNEN Hallstahammars kommun redovisar ett positivt prognosresultat för år Resultatet beräknas fn uppgå till +27,1 Mkr inklusive jämförelsestörande poster exklusive dessa uppvisas i princip ett nollresultat (återbetalning avtalsförsäkringar från AFA samt utdelning Mälarenergi Elnät AB)). Delårsesultatet är betydligt högre än årsprognosen. Delårsresultatet uppgår till +41,7 Mkr. Skillnaden ligger framförallt i semesterlönehanteringen. Månadsvis påförs intjänad semesterrätt. När den sedan tas ut minskas budgetkontot i motsvarande grad. Under perioden september till december påförs sedan intjänad semester som i flertalet fall redan är uttagen (årets semesterrätt, sparade semesterdagar ökar något mellan åren). Under perioden september till december beräknas resultat sjunka med omkring 15 Mkr. Utöver periodiseringen av intjänad respektive uttagen semester beräknas kostnaderna för utredningsplaceringar inom barn och ungdomsvården öka under de resterande månaderna. I förhållande till föregående år ses liknande mönster. Delårsresultatet ger alltså en något för bra bild över det ekonomiska läget. Budgetramarna utökades inför 2015 med drygt 31 Mkr. Detta bör beaktas när man jämför budgetutfallet mellan åren. Jämför man faktiskt utfall mellan åren framgår att flertalet nämnder har god överensstämmelse mellan budgetram och beräknat utfall. Svårigheter kvarstår dock för socialnämndens verksamhetsområde individ och familjeomsorg samt äldreomsorg. Utöver detta prognosticerar tekniska nämnden budgetunderskott. När man analyserar beräknat utfall framträder att relativt stora budgetöverskott finns på intäktssidan, såväl verksamheternas intäkter som gemensamma finansiella intäkter. Detta har beaktats i mål och budgetomgången för åren Dock inte fullt ut utan även för år 2015 beräknas budgetöverskott för dels verksamhetens intäkter som för gemensamma intäkter under den sk finansförvaltningen. Pensionskostnaderna ger dessutom budgetöverskott. Skatteprognos uppvisar mot budgeten god överensstämmelse med budgeten. I samband med att ny mål och budget antogs av KF i december 2014 räknades befolkningsprognosen upp med 100 personer. budgetöverskott, förklaringen ligger dels i ökad befolkning Nedan beskrivs kortfattat befolkningsutvecklingen och den prognos som ingår i planeringsförutsättningarna för de kommande åren. Befolkningsprognos Folkmängd i Hallstahammars kommun efter åldersklass Folkmängd i Hallstahammars kommun efter åldersklass Ålder / År Totalt

4 Delårsrapport Förändring i folkmängd efter åldersklass Ålder / År Totalt Prognosen för gruppen äldre behöver brytas ner ytterligare lämpligen i femårsklasser för att bättre kunna följa behoven av välfärdstjänster. Ovanstående befolkningsprognos bygger på de senaste tre årens utveckling beträffande såväl flyttmönster som födda/döda. Vår utmaning för att klara detta är framförallt att det måste byggas bostader, det är ju fullt idag. Fram till 2020 finns ett behov av minst 100 nya bostader. Förutsättningarna för vår kommun att växa är goda men det finns också utmaningar. Förutom bostadsfrågan gäller att vi har en verksamhet som kan hantera en ökande kommunbefolkning. Vårt utgångsläge är gott (exkl. bostäder) vilket visar sig i goda omdömen i flertalet servicemätningar. Befolkningsläget just nu indikerar en kommunbefolkning kring Officiell statistik per sista juni uppvisar (SCB Som framgår är befolkningssiffrorna bättre än prognosen. I budgeten för år 2016 är skatteprognosen uträknad utifrån en befolkning om invånare den 1 november 2015 Prognosen för årsresultatet ligger på en resultatnivå kring 3,3 procent av skatter o statsbidrag Slutavräkning för år 2014 och 2015 Slutavräkningen för år 2014 beräknas bli -0,6 Mkr medan delavräkningen för år 2015 beräknas bli +0, 6 mkr Avslutande kommentarer *Betalningsstyrkan på lång och medellång sikt är god. *Betalningsstyrkan på kort sikt har förbättrats mot tidigare år och uppgår till cirka 30 dagar. Delårets nettoinvesteringar är fullt ut finansierade med egna medel. *Pensionsförpliktelserna och borgensåtagandena är omfattande och är i jämförelse med övriga kommuner höga. *De finansiella anläggningstillgångarna, framförallt i form av pensionsplaceringar har ökat väsentligt under de senaste åtta åren och bidrar starkt till att betalningsstyrkan på medellång sikt har förbättrats. Ändrad redovisningsprincip finns från och med 2011 och möjligheten att utifrån syftet med placeringen, nämligen att säkra ett långt pensionsåtagande, stängs nu och alla pensionsplaceringar skall från och med 2011 redovisas som kortfristiga fordringar. För jämförbarheten över tiden ingår

5 Delårsrapport även fortsättningsvis dessa placeringar utifrån syftet och inte placeringshorisont. Dessa placeringar skall endast användas för att matcha framtida pensionsutbetalningar och inte som en likviditetsreserv för att jämna ut betalningsströmmar i ett årsperspektiv. I balansräkningen redovisas dessa placeringar under egen rubrik bland omsättningstillgångar. Under år 2015 har viss del av likviditeten placerats i värdepapper för att förbättra avkastningen. Dessa värdepapper kommer att försäljas och användas under de kommande åren för att delfinansiera nytt äldreboende. Totalt uppgår värdepapperinnehavet till 304,6 Mkr. Ny bedömning över hur stort belopp som behövs för att undvika att kommande års skatteintäkter behöver användas för att betala gamla pensioner som intjänats före 1998 utöver vad som nu används (cirka 18 Mkr) kommer att ske under det kommande året. Bedömningen för närvarande är att vi kan sänka nivån ner mot 200 Mkr och ända belasta skatteintäkterna med högst Mkr per år (alltså en lägre nivå än för det enskilda året 2015). Allt bygger dock på att en rimlig avkastning kan erhållas årligen för placerade medel. *Kommunens långfristiga upplåning är i jämförelse med övriga kommuner relativt låg och ingen nyupplåning har skett eller är planerade för år *Kommunen prognostiserar, för fjortonde året i rad ett positivt resultat. Balanskravet/resultatet överensstämmer inte fullt ut med delårsresultatet och prognosresultatet för år Reavinster finns och redovisas i balanskravsutredningen nedan. *Styrelsen och nämnderna uppvisar för år 2015 budgetöverdrag om drygt15 Mkr motsvarande nästan 2% av budgetramen.. Tas hänsyn till också till övriga verksamhetsposter under finansförvaltningen uppvisar driftredovisningen en avvikelse mot budgetramen om 4,9 Mkr eller motsvarande omkring -0,5 %. *Volymutvecklingen i jämförelse med övriga kommuner indikerar en högre ökningstakt i vår kommun. Mätt över en längre period ( ) har vi en volymökning som ligger på en högre nivå än vad vi tidigare haft. Förklaringen till detta är en kombination av demografiskt tryck och verksamhetens behov av större budgetram för att klara sitt uppdrag. Totalt utökas budgetramen betydligt mer än vad skatteintäkterna ökar. Hittills har vi klarat detta med hjälp av växande befolkningssiffror hur det kommer att gå framöver återstår att se. Behov finns av högre intäkter. Statsbidragen behöver höjas såväl för demografin men också för pris och löneökningar. Utöver statsbidragen behöver vi dessutom se över intäkterna som vi själva kan påverka. Kommunens finansiella ställning förstärks och vi går ytterligare stärkta ur 2015 och förutsättningarna för det kommande året ser relativt bra ut. Behoven, önskemålen som framförts inför budgetprocessen indikerar att nu liggande budgetplan inte räcker, men förutsättningarna för att få ihop en budgetplan som både ger goda betingelser för våra verksamheter och en tillräcklig totalekonomi har förbättrats i och med det goda prognosresultatet för år Det finns gott om utmaningar de kommande åren i form att nytt äldreboende och ökande målgrupper inom såväl förskola som skola. Utöver detta gäller också att hantera övriga önskemål och behov. Marginalerna krymper för att hantera en ej önskvärd ekonomisk utveckling. I syfte att på ett bättre och mer långsiktligt sätt hantera framtiden inrättades i bokslut 2014 en balansfond om 10 Mkr. Syftet med fonden är att hantera befarande negativa årsresultat. Med stöd av det goda resultatet för år 2015 finns möjligheten att utöka balansfonden. Balanskravutredning Årets resultat enligt resultaträkningen 27,1 Mkr Balanskravsresultat 24,4 Mkr I resultatet ingår reavinster att räkna av försäljning gamla tomträtter. Reavinsten per sista augusti uppgår till 2,7 Mkr och kommer att stiga fram till årsskiftet. I balanskravsutredningen har detta belopp räknat av. Engångsintäkter (jämförelsestörande intäkter ingår i såväl delårs som årsprognosen. Beloppen framgår av resultaträkningen och är för år 2015 väldigt höga (19 Mkr respektive 28,4 Mkr). De jämförelsestörande intäkterna har periodiserats över hela året för jämförbarhetens skull.

6 Delårsrapport Vissa regleringar kommer att ske inom fritt eget kapital för va-kollektivets skuld angående regresskrav översvämningar. I övrigt sker smärre reglering för övriga poster inom det fria egna kapitalet. Slutlig ställning till regleringarna tas i samband med att årsredovisningen fastställs för år Resultatutveckling, andel av skatt o statsbidrag samt belopp, inklusive försäljningar och jämförelsestörande poster ,0 % 5,4 Mkr ,6 % 8,9 Mkr ,7 % 9,9 Mkr ,5 % 8,8 Mkr ,9 % 11,0 Mkr ,4 % 8,9 Mkr ,6 % 4,1 Mkr ,4 %.24,1 Mkr ,8 % 20,3 Mkr ,4 % 18,4 Mkr ,6 % 35,0 Mkr ,7 % 29,1 Mkr ,6% 32,4 Mkr 2015pr 3,3% 27,1 Mkr Verksamhetsförändringar pga demografiutvecklingen Det är nu tydligt att kommunsektorn kommer att behöva hantera kraftiga kostnadsökningar som följer av allt fler yngre och äldre. Det demografiska trycket ökar från 0,5 till 1,0 procent i kommunerna fram till 2015 och ökar sedan ytterligare. Dessutom är många skolor, sjukhus, simhallar och vatten- och

7 Delårsrapport avloppsanläggningar i behov av kraftiga renoveringar eller ombyggnationer. Investeringsutgifterna är hittills fördubblade i kommuner och landsting under 2000-talet, något som påverkar både kostnader och skuldsättning. Denna utveckling fortsätter. Utöver demografiska faktorer beräknas volymen öka med minst lika mycket till följd av annat än demografin. Kommunens årsklocka/styrmodell I samband med Kommunfullmäktiges sammanträde i juni 2011 fastställdes prioriterade mål och mål för god ekonomisk hushållning samt de ekonomiska ramarna för Hallstahammars kommun för perioden I samband med att de prioriterade målen antogs också indikatorer under respektive mål för att möjliggöra en kontinuerlig uppföljning av måluppfyllelsen. Därefter har alla kommunens nämnder fått uppdraget att arbeta fram och anta nämndmål som arbetar i den riktning som kommunfullmäktige pekat ut i sin vision om Det goda livet i storstadens närhet och i de prioriterade målen. Alla nämnder förväntades således arbeta fram och anta mål som stödjer och möjliggör visionen samt de prioriterade målen. Beroende av att nämnderna har så vitt skilda uppdrag från kommunfullmäktige så ser också målen lite olika ut men alla mål strävar mot att förverkliga visionen och de prioriterade målen. Detta ger sammantaget kommunen bättre förutsättningar än tidigare att lyckas i sin strävan efter måluppfyllelse och ännu bättre kommunal verksamhet. Nämnderna har vidare fastställt indikatorer för respektive mål. Vision och kommunfullmäktigemålen är vägledande för nämndernas fortsatta arbete. Uppföljning av kommunfullmäktigemålen sker i denna rapport. Styrelsens och nämndernas uppföljning av målarbetet sker i respektive nämndrapport.

8 Delårsrapport SAMHÄLLSEKONOMISK UTVECKLING (Regeringen och SKL bedömningar) Regeringens bedömning av den makroekonomiska utvecklingen Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. Regeringens bedömningar över den makroekonomiska utvecklingen det senaste året visar på en stabil bild i den svenska ekonomin. I budgetpropositionen prognostiseras en BNP ökning av 2,8 procent såväl 2015 som För åren görs ingen prognos utan en framskrivning utifrån resursutnyttjande och befintliga resurser. Regeringen ser att en fortsatt återhämtning i omvärlden skapar förutsättningar för en förbättrad konjunkturutveckling i svensk ekonomi. I euroområdet ser återhämtningen ut att gå långsamt, även om utsikterna för den ekonomiska utvecklingen blivit ljusare under Den europeiska centralbankens expansiva penningpolitik har stimulerat exporten och förtroendet för den ekonomiska utvecklingen har stärkts bland både företag och hushåll. I USA fortsätter den goda tillväxten med en positiv utveckling av arbetsmarknaden där arbetslösheten fortsätter att minska under I Kina pågår en omställning från en tillväxt som är driven av investeringar till en tillväxt som i större utsträckning drivs av inhemsk konsumtion, vilket innebär lägre tillväxttakt än jämfört med perioden Men omställningen bjuder också på stora utmaningar och den senaste tidens omfattande turbulens på de finansiella marknaderna i Kina kan tyda på att omställningen går sämre än förväntat. Regeringen poängterar att risk finns för svagare ekonomisk utveckling dels för en stagnation i euroområdet och dels en kraftigare inbromsning i kinesisk ekonomi än vad tidigare prognoser visar. Även möjliga obalanser i tillgångspriser och geopolitiska konflikter i omvärlden bidrar till att göra prognosen mer osäker. Förhållandevis hög BNP-tillväxt framöver dock något svagare än SKLs augustiprognos. BNP förväntas växa i en relativt snabb takt 2015 och Det beror på flera faktorer, bland annat att efterfrågan på svensk export förväntas ta fart då konjunkturen i omvärlden förbättras. Under kommande år fortsätter även konsumtions- och investeringstillväxten att bidra till tillväxten. Det gäller såväl hushållens som den offentliga sektorns konsumtion och investeringar i bostäder och i tjänstesektorn. SKL har (i augusti) en något mer optimistisk bild än regeringen med en tillväxt av 3,1 resp. 3,7 procent för åren 2015 och Hushållens konsumtion och investeringarna är något starkare i förbundets bedömning. Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med nära 1,7 procent per år , vilket är cirka 0,5 procent svagare än SKL:s prognos. SKL:s nya bedömning kommer publiceras senare i höst i ekonomirapporten.

9 Delårsrapport Tabell 1. BNP, prognos Procentuell volymförändring Hushållens konsumtion 2,1 2,5 2,8 2,8 2,6 Offentlig konsumtion 1,9 2,1 1,1 0,8 0,1 Fasta bruttoinvesteringar 3,6 3,7 3,5 3,7 3,4 Lager* 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 3,7 5,2 5,0 5,0 4,7 Import 2,9 5,3 5,0 5,4 5,3 BNP 2,8 2,8 2,6 2,4 2,0 BNP kalenderkorr. 2,6 2,5 2,8 2,5 2,0 Kommunal konsumtion 2,0 2,3 1,8 1,7 0,9 * Bidrag till BNP-tillväxten. Källa: 2016 års budgetproposition. Arbetsmarknaden återhämtar sig Svensk ekonomi har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur och arbetslösheten har länge legat på en hög nivå kring 8 procent. Eftersom arbetskraften växt snabbt har tillväxten i sysselsättning inte varit tillräckligt hög för att kunna pressa tillbaka arbetslösheten. I och med att konjunkturen förbättras i år och nästa år bedöms efterfrågan på arbetskraft öka. Därmed ökar även sysselsättningen. Det är främst inom kommunsektorn som sysselsättningen bedöms öka men även i näringslivets tjänstebranscher och i byggbranschen väntas sysselsättningen stiga i god takt. Sammantaget bedöms den kommunfinansierade sysselsättningen öka med cirka personer Medan den totala sysselsättningen ökar med över personer. År 2018 bedöms arbetslösheten vara nära 6 procent. Regeringen har en starkare utveckling av arbetade timmar och en snabbare nedgång i arbetslösheten än SKL senaste bedömning, framförallt under perioden Inflationen är låg i hela Europa och inflationsförväntningarna långt under inflationsmålet. På sikt väntas dock inflationen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar. Även timlönerna väntas stiga dock i modest takt. Timlönerna bedöms öka gradvis från 2,5 procent till 3,4 procent år 2019 (liknande SKL prognos). Medan KPI ökar från dagens noll till 1 procent nästa år och till knappt 2 procent år Därefter kommer inflationsmålet överträffas och KPI överstiga 3 procent år SKL har något högre KPI prognos avgörande är en snabbare uppgång av räntorna, vilket ger effekter på KPI. Tabell 2. Sammanfattningstabell över regeringens prognos i budgetpropositionen Procentuell förändring om inte annat anges, prognos BNP 1 2,6 2,5 2,8 2,5 2,0 Arbetade timmar 1 1,2 1,5 1,5 1,1 0,4 Arbetslöshet 2 7,6 7,1 6,5 6,2 6,2 BNP-gap 3 1,1 0,6 0,0 0,2 0,0 Timlöner 4 2,5 3,0 3,2 3,3 3,4 KPI 0,1 1,0 1,9 2,5 3,1 Finansiellt sparande i off. sektor 5 0,9 0,9 0,5 0,0 0,3 Konsoliderad bruttoskuld 5 43,8 42,7 41,6 40,0 38,3 1 Kalenderkorrigerade. 2 Procent av arbetskraften. 3 Procent av potentiell BNP. 4 Konjunkturlönestatistiken. 5 Andel av BNP. Källa: 2016 års budgetproposition.

10 Delårsrapport Minskat underskott i offentliga finanser År 2014 redovisade den offentliga sektorn ett finansiellt sparande på 67 miljarder kronor eller 1,7 procent av BNP. Underskottet beräknas minska fr.o.m Det finansiella sparandet beräknas 2015 uppgå till 0,9 procent av BNP och förväntas vändas till överskott Staten och kommunsektorn beräknas uppvisa underskott 2015, medan ålderspensionssystemet väntas vara i balans. Det är framför allt ett ökat statligt sparande som gör att den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms öka. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet bedöms minska gradvis under hela prognosperioden, både till följd av att utgående pensioner bedöms indexeras i en högre takt än avgiftsinkomstens tillväxt och att antalet pensionärer ökar. Regeringen bedömer att den kommunala sektorn får ett svagt negativt finansiellt sparande, medan sektorns ekonomiska resultat är positivt under prognosperioden Oförändrade arbetsgivaravgifter De lagstadgade arbetsgivaravgifterna föreslås sammantaget vara oförändrade 31,42 procent år Det blir dock en förändring på en av de ingående socialavgifterna, sjukförsäkringsavgiften höjs från 4,35 till 4,85 procent. Den ökade kostnaderna för sjukpenning innebär att de utgifter som sjukförsäkringsavgiften ska finansiera ökar. Eftersom justeringen av sjukförsäkringsavgiften ska göras inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag sänks den allmänna löneavgiften med motsvarande belopp. Även övriga delar i det rekommenderade PO-påslaget, avtalsförsäkringar och avtalspension, är oförändrade. Ändrat datum för införande av arbetsgivaravgiften för ungdomar Regeringen föreslår att den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar, som inte fyllt 25 år vid årets ingång, tas bort helt redan från 1 juni 2016 i stället för som tidigare aviserats 1 juli. Det innebär en tidigareläggning med en månad för hel avgift för ungdomar. Avskaffandet av ungdomsrabatten sker i två steg; en halvering har genomförts från augusti 2015 och det blir ingen rabatt alls för ungdomar från 1 juni år Kompensation för kommunsektorn skall ske via det generella statsbidraget. Statsbidragspåsen är inte helt enkel att se in i eftersom ett flertal regleringar sker och i slutändan förändras den sk regleringsposten så att statens utgifter för att upprätthålla skattekraftsgarantin klarar inom statens ramanslag. Särskild löneskatt införs för äldre Även när det gäller de äldre, fyllda 65 år, som arbetar, blir det ökade kostnader. Detta på grund av att den särskilda löneskatten för pensionärer, som avskaffades år 2007, återinförs. Denna föreslås nu uppgå till 6,15 procent från år Regeringen föreslår således särskild löneskatt på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som fyllt 65 år vid årets ingång samt även till personer som inte har fyllt 65 år men under hela året uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Regeringen anger som motiv dels likformighet, dels statsfinansiella skäl. Enligt regeringens beräkningar stärks statskassan med motsvarande 2,1 miljarder kronor netto. I kommuner och landsting arbetar cirka personer som är 65 år och äldre. I landstingen motsvarar lönesumman för dem 1,5 2 miljarder kronor. En ökad särskild löneskatt med 6,15 procent innebär därmed cirka 120 miljoner i ökade kostnader per år. I kommunerna rör det sig om närmare 2,5 3 miljarder och därmed ökade kostnader av cirka 180 miljoner.

11 Delårsrapport Regeringens skatteunderlagsprognos Regeringens prognos visar en mycket stark skatteunderlagstillväxt med väsentligt större ökningstal än SKL:s, framför allt i år och år Den viktigaste förklaringen är att regeringens prognos baseras på större ökning av antalet arbetade timmar. Det motverkas delvis av att regeringen också förutsätter lite lägre löneökningar än SKL Den höjning av grundavdraget för personer som fyllt 65 år, som minskar skatteunderlaget med cirka 0,3 procent år 2016, har inte kunnat beaktas i SKL:s och Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognoser. Tabell 3. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring Reg, sep 2,9 5,0 5,3 5,2 4,7 3,9 30,3 ESV, sep* 3,2 5,4 4,7 4,4 4,5 4,2 29,3 SKL, aug* 3,2 4,8 5,6 4,3 4,3 3,9 29,0 Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL. Regeringen ska innan utgången av september besluta om uppräkningsfaktorer för preliminär utbetalning av kommunal- och landstingsskatt år Det förutsätts att uppräkningsfaktorerna kommer att fastställas till 1,050 för år 2015 och 1,053 för år 2016 i enlighet med regeringens prognos ovan. Övriga förslag i budgetpropositionen som påverkar inkomstbeskattningen Regeringen föreslår i budgetpropositionen en lång rad ändringar i beskattningen av arbetsinkomster: 1. minskade RUT- och ROT-avdrag 2. avtrappat jobbskatteavdrag för höga inkomster 3. ingen uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande 6. Slopad skattereduktion för gåvor 7. Beskattning av utländska socialförsäkringspensioner 8. Beskattning av utländsk barnpension Förslag nr 1, 2 och 6 är i skatteteknisk mening inte avdrag utan skattereduktioner, vilket betyder att de inte påverkar det kommunala skatteunderlaget. Förslag nr 3 och 4 påverkar endast den statliga inkomstskatten. Förslag nr 5 aviserades tillsammans med den reduktion av avdragsrätten för privat pensionssparande som gäller från och med 2015 och har varit inkluderat i SKL:s skatteunderlagsprognoser sedan dess. Förslag nr 7 och 8 påverkar det kommunala skatteunderlaget, men regeringen gör bedömningen att vid avrundning till jämna miljoner blir effekten på den offentliga sektorns inkomster noll. Kommunalekonomisk utjämning Förändringar i utjämningssystemet Regeringen föreslår i budgetpropositionen att inkomstutjämningen för kommuner och landsting ändras till de regler som gällde för beräkning av inkomstutjämningsavgifter fram till utgången av 2013.

12 Delårsrapport Inkomstutjämningens avgiftsnivå kommer, som tidigare aviserats, att höjas till 85 procent i enlighet med vad som gällde till och med Det medför att femton kommuner och ett landsting (Stockholms läns landsting) får höjda avgifter. Avgiftshöjningarna ska ske successivt. Därför införs ett införandebidrag för att mildra effekterna för de som får högre avgifter. Införandebidraget kommer att försämra regleringsposten 2016 med 62 kr per invånare för kommunerna enligt preliminära beräkningar. Inget landsting får införandebidrag. Det särskilda bidrag som infördes 2014 i samband med avgiftsminskningen i inkomstutjämningen tas bort. 279 kommuner och nitton landsting får därmed ett försämrat utfall i strukturbidraget på omkring 100 kronor/invånare för kommuner och 15 kronor/invånare för landsting. Regeringen minskar samtidigt de generella statsbidragen med 850 miljoner kronor för kommunerna och 111 miljoner för landstingen från och med 2016 som följd av de ökade inkomstutjämningsavgifterna och minskade strukturbidragen. Detta medför att det totala utfallet för kommunerna och landstingen inte kommer att bli drygt 100 kronor/invånare för flertalet kommuner eller 13 kronor/invånare. för alla landsting (utom Stockholm) som regeringen uppger i såväl budgetproposition som i lagrådsremiss. Exakt hur utfallet för enskilda kommuner blir kommer att framgå när SCB i oktober publicerar de preliminära beräkningar för utjämningsystemet för Under våren var Statskontorets förslag till förändringar av kostnadsutjämningens delmodeller för förskolan respektive individ- och familjeomsorgen ute på remiss. Regeringen skriver att de föreslagna förändringarna inte kommer att genomföras 2016, men meddelar inte om eller när förändringarna kommer att ske. Riktade satsningar i budgetpropositionen I budgetpropositionen läggs ett stort antal förslag om riktade statsbidrag som kommunen kan söka. Givetvis bra att förstärkningar föreslås, men i väldigt hög grad är förslagen förknippande med krav på såväl tydlighet i ansökningsförfarandet och att det också krävs detaljerad uppföljning av bidragen. I flertalet fall krävs dessutom medfinansiering av kommunen för att erhålla bidraget. Ett alternativ till denna ordning vore att kommunsektorn fick utökade bidrag via påsen och att man sedan via redan befintliga uppföljningsinstrument redovisar hur man använt tillskotten för att utveckla välfärden och säkerställa en god och över tiden hållbar verksamhet. I kommande avstämningsbeslut om Mål och Budget för åren kommer de olika förslagen som finns i höstbudgeten att beskrivas och kommenteras. I finansplanen poängteras att satsningarna i höstbudgeten är till för att stärka och utveckla verksamheterna inte att förstärka det budgeterade resultatet.

13 Delårsrapport Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter Sysselsättning, timmar Timlön Övrigt Exkl. regeleffekter Realt Summa Källa: Skatteverket och SKL.

14 Delår KOMMUNÖVERGRIPANDE UTVECKLINGSOMRÅDEN UNDER PERIODEN NY VISION FÖR HALLSTAHAMMARS KOMMUN Under 2015 har arbetet fortsatt med framtagandet av en ny vision 2025 för Hallstahammars kommun. Under våren pågick ett intensivt arbete med en bred medborgardialog kring visionen som avslutades i maj Arbetet har nu gått in en ny fas där underlaget behandlas politiskt. BEFOLKNINGSUTVECKLING Befolkningsläget är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för kommunen. Folkmängden i Hallstahammar var 30 juni (juni personer), en ökning med 102 personer sedan årsskiftet. Under första halvåret 2015 har 52 nyfödda tillkommit Antalet avlidna uppgår till 49 under halvåret 2015, så det innebär att vi för år första halvan av år 2015 uppvisar ett födelseöverskott om 3 personer. För helår 2014 uppvisades ett födelseunderskott om 27 personer. Flyttnettot för halvåret 2015 uppgår till +99 personer. För helåret 2014 uppvisades flyttöverskott om 98 personer. I förhållande till vår befolkningsprognos har vi idag en kommunbefolkning som överstiger den senaste prognosen som inför planeringsomgången reviderats upp med 100 personer. I nuvarande befolkningsprognos räknas med en folkökning om personer per år och hälften av denna ökning i förskole- och skolåldrarna. I skatte och statsbidragsprognoserna kommer detta av vara huvudspåret men givetvis med anpassning till vid varje tidpunkt aktuellt läge (prognos enligt skatteberäkningen invånare den 1 november 2015). Flyttströmmarna uppvisar 280 inflyttande och 182 utflyttande från kommunen Av de inflyttade kommer 150 från övriga länet, 90 från övriga riket och 40 från utlandet. Utflyttningen uppvisar 124 mot länet, 56 mot riket och 2 mot utlandet. Preliminära siffror indikerar en kommunbefolkning vid månadsskiftet augusti/september om personer. Antalet nyfödda hittills i år uppgår till 124. DET GODA BOENDET NYA BOSTÄDER Hallstahems nybyggnation En av de kanske största utmaningarna den nästaste tiden för att även framdeles få önskad befolkningstillväxt är att kommunen via bl a Hallstahem kan bygga fler hyresrätter. Området är ytterst angeläget om kommunens mål med 75 nya invånare ska kunna förverkligas även de kommande åren. Under våren har Hallstahems nybyggnation av tre hus med totalt 36 lägenheter påbörjats vid Eldsbodaplanen. Lägenheterna är inflyttningsklara Marknadsföring av andra byggbara tomter för flerbostadshus Under tidig höst kommer en marknadsföringssatsning att genomföras i syfte att attrahera privata byggentreprenörer. Kommunen avser att visa de områden som är lämpliga för att bygga främst flerbostadshus.

15 Delår Nytt särskilt äldreboende Kommunfullmäktige beslutade i juni 2014 att ett nytt äldreboende med 100 platser ska byggas i Hallstahammar. Socialnämnden och tekniska nämnden samt kommunstyrelsen, utifrån sitt samordningsansvar, fick i uppdrag att presentera en detaljplan för det nya äldreboendet samt att inleda projekteringsarbetet. Arbetet har pågått intensivt under hela 2014 och första delen av Under hösten 2014 sker således hela projekteringen. Under 2015 har en upphandling genomförtes. PEAB kommer att bygga kommunens nya äldreboende. Byggtiden beräknas till två år. Inflyttning är beräknad till augusti Kommunala villatomter för försäljning Efterfrågan på nya småhustomter har under 2013 och 2014 varit låg och endast tre tomter såldes under perioden. Från årsskiftet 2015 har läget sett annorlunda ut och hittills i år har kommunen sålt 14 småhustomter. Under perioden är följande projekt prioriterade: I Herrskogen, Strömsholm, finns nio kommunala tomter till försäljning. En ny gata, Landåvägen, har färdigställts. Flertalet tomter är bokade och en har sålts i år. Vid Blåklintsvägen på Östra Nibble har kommunen öppnat ett småhusområde med 32 tomter sedan ett par år tillbaka. Under 2015 har det hittills sålts 9 småhustomter. Av totalt 28 tomter på Vallmoområdet i Kolbäck finns sex tomter kvar till försäljning; tre tomter etapp 1 och tre tomter i etapp 2. I år har 3 tomter sålts. I centrala Trollebo planerades tidigare uppförande av parhus, men då intresset för parhus har varit lågt har istället åtta småhustomter bildats.. Av åtta tomter är sex klara för försäljning. En tomt har sålts. Försäljning av tomträtter Kommunfullmäktige beslutade 2008 att erbjuda tomträttsinnehavare med småhus att friköpa sina tomter till äganderätt för ett förmånligt pris (70 procent av marktaxeringsvärdet fastställt 2005). Under 2013 såldes sex tomträtter och under 2014 har 14 tomträtter sålts. För 2015 har det hittills sålts 49 tomter. Den stora ökningen av tomtförsäljningar beror troligtvis främst på att kommunens pris för att friköpa kommer att höjas efter årsskiftet. DEN GODA SERVICEN Utbyggnad av ridskolan Ridskolan i Hallstahammar önskar att bygga ut sin verksamhet och förnya de idag nedgångna lokalerna. Det finns en översiktlig skiss på en utbyggnad på befintligt område på Södra Nibble. Parallellt utreds även om att eventuellt flytta hela anläggningen till en helt annan plats eftersom Södra Nibbles industriområde inte är optimalt.

16 Delår Trygg och säker-arbetet samt folkhälsa Certifiering I december 2014 lämnades en ansökan in om certifiering av kommunens som en trygg och säker kommun. Under sommaren 2015 har vissa kompletteringar gjorts på begäran av certifieringsorganet. Kommunstyrelsen har samordningsansvaret för arbetet som genomsyrar hela kommunen. Risk och sårbarhetsanalys Vidare har arbetet fortsatt med framtagandet av en ny risk- och sårbarhetsanalys för kommunen. Arbetet samordnas av säkerhet- och beredskapsgruppen och beräknas pågå större delen av (Se vidare kommunstyrelsens årsredovisning) Jämställdhetsprojekt Projektet Jämställt medskapande utformning av offentliga miljöer i samhällsplanering är ett steg i att ta fram metoder och verktyg till att föra en jämställd och jämlik dialog med invånarna inom ramen för samhällsplanering. Projektet är avgränsat till den fysiska miljön på Östra Nibble, där vi med riktade insatser vill säkerställa att grupper som vi av tradition har begränsad kontakt med får möjlighet till inflytande och delaktighet. Framförallt handlar det om barn och unga, men vi kommer även att involvera en del andra grupper av invånare. Projektet kommer att bestå av fyra separata delprojekt. Varje delprojekt har ett eget syfte kopplat till utvecklingen av den fysiska miljön på Östra Nibble. Samtliga dialogverktyg som tas fram och testas i delprojekten kommer att utvärderas och sammanställas i ett metodstöd som rutinmässigt ska kunna användas i framtida dialoger. Utbyggnad av Näslundsskolan Under hösten 2014 togs beslutet att skapa en ny detaljplan för Näslundsskolan. Det har visat sig att skolan behöver byggas ut för att klara kommande årskullar. Detaljplanen beräknas vara klar under hösten 2015 och efter finns möjlighet att bygga ut skolan. Under hösten 2015 måste en slutlig ställning tas till vilket alternativ man går vidare med. Kundcenter Ragnhild I juni 2014 beslutade kommunstyrelsen att ett kundcenter skulle öppnas i kommunen. Genom ett Kundcenter kan kommunen förändra verksamheten till ett starkare kundperspektiv och bli en serviceinriktad och öppen kommun med kunden i centrum. Syftet är också att öka å tillgängligheten och effektiviteten för såväl externa som interna kunder. Kundcenter ska vara hela kommunens angelägenhet och verksamheterna ansvarar för att Kundcenter har rätt information och hanterar ärenden på ett rättssäkert sätt. Under början av 2015 byggdes foajén i kommunhuset om och kundcenter etapp 1 kunde därför öppnas. LOKALA INFRASTRUKTURSATSNINGAR UNDER 2014 Hallstahammar stadsnät Se kommunstyrelsens delårsrapport

17 Delår Kollektivtrafiken Se kommunstyrelsens delårsrapport Bergslagspendeln Arbetet med att få ett mötesspår i Ramnäs har fortsatt under Syftet är att få halvtimmestrafik på pendeln mellan Västerås och Hallstahammar. Gång och cykelbanor Projektet med en ny GC väg mellan Kolbäck och Strömsholm har pågått med Trafikverket som huvudman sedan ett antal år tillbaka. Projektet har funnits med Trafikverkets genomförandeplaner men togs ur tidigt Efter påtryckning från kommunen fortsätter man nu att genomföra div förundersökningar. Just nu så pågår framtagandet av en MKB för området vid Strömsholmsåsen. Länsstyrelsen har beslutat att det krävs ett natura 2000 tillstånd. Sedan kan Länsstyrelsen besluta att verksamheten inte innebär betydande miljöpåverkan upprättas en förenklad MKB en s.k. Natura 200 MKB. Därefter kan arbetat gå vidare med att upprätta en vägplan och slutligen tas ett förfrågningsunderlag för en upphandling av GC vägen. Beträffande sträckan mellan Eriksberg och Kolbäck så har inte utredningarna startat. REGIONALA OCH NATIONELLA INFRASTRUKTURSATSNINGAR E 18 Trafikverket har tagit fram en förstudie för E18 mellan Köping och Västjädra, en sträcka på cirka 25 km. Syftet med projektet är att förbättra förutsättningarna för regional utveckling och ökad framkomlighet på vägen. Hallstahammars kommun har dessutom anfört att projektet är ytterst angeläget då trafiken ofta leds om via Kolbäck centrum vid stopp på E 18 vilket medför en kaotisk och trafikfarlig situation inne i Kolbäck. Åtgärderna ska vidare möjliggöra en framtida utbyggnad till motorväg. Om vägen byggs ut ska det samtidigt innebära förbättringar för miljön, såsom bättre hantering av dagvatten, ökat skydd vid vattentäkter samt passager för smådjur. Projektet finns inte med i den nationella planen för transportsystemet år Det innebär att en utbyggnad till motorväg för närvarande inte kan finansieras i närtid om inget görs. Planen revideras dock var fjärde till sjätte år. Tågstopp i Kolbäck DET FRAMGÅNGSRIKA NÄRINGSLIVET Näringslivsarbetet se kommunstyrelsens delårsrapport Förstudie Strömsholm Hur skapa bästa möjliga förutsättningar framtida utveckling av hästnäringen på Strömsholm. Sedan flera år tillbaka har ett arbete pågått med en förstudie hur Strömsholm kan utvecklas Förstudien skall utarbeta ett brett förslag till hur skapa bästa möjliga förutsättningar för framtida utveckling av hästnäringen på Strömsholm. Förstudien skall ta hänsyn till de unika förutsättningar som finns på

18 Delår Strömsholm samt skapa möjligheter för alla de intressenter som är verksamma på Strömsholm nu. Dessutom skall det kunna skapas möjlighet för nya intressenter till Strömsholm. Det är det samlade resultatet av alla intressenters insatser som är avgörande för om våra elever/studenter/kunder/gäster upplever kontakten med Strömholm positiv, och vill komma åter. Förstudien skall därför ta i beaktande alla nuvarande, och eventuella nya, intressenters möjligheter för höstnäringen på Strömsholm. Förstudiens syfte Syftet med förstudien är att kartlägga nuvarande förutsättningar och aktiviteter på Strömsholm. Huvudfokus skall sedan ligga på att brett utreda vilka olika förutsättningar som krävs för en stark utveckling av hästnäringen på Strömsholm. En långsiktig utveckling av Hästnäringen på Strömsholm kräver också att nya verksamheter tillförs samtidigt som befintlig verksamhet och Nationalarena på Strömsholm behöver utvecklas. Förstudien behöver beröra och ge förslag inom alla dessa områden. Under slutet av 2014 presenterades förstudien som genomförts av Oxford Research. Den har utmynnat i att tre arbetsgrupper har bildats. Utveckling av turism och besöksnäring Catarina Pettersson Utbildning och träningsmöjligheter inkl ridvägar Jan Andersson Arena/tävlingsverksamhet inkl Slottsbanan Gunnar Larsson DEN GODA MILJÖN Energi och klimatplan Bakgrund Under hösten 2015 kommer en energi och klimatplan att behandlas av kommunfullmäktige. Arbetet har pågått sedan Planen ersätter Energiplan för Hallstahammars kommun Alla kommuner i Sverige ska ha en giltig energiplan enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439). Planen ska beslutas av kommunfullmäktige och den ska uppdateras varje mandatperiod. Energi- och klimatplanen har ett långsiktigt planeringsperspektiv fram till 2050 och planeringsarbetet är en kontinuerlig process där antagna mål ska leda till de prioriteringar som görs. Mål har tagits fram för den kommunala organisationen som syftar till att först minska användningen av energi, sedan effektivisera energianvändningen och slutligen endast använda förnybara energikällor. Energiplanen syftar till att nå de nationella energimålen som byggs på EU-s mål om att medeltemperaturen inte ska stiga med mer än 2 C innan För att nå målen har åtgärder tagits fram som syftar till att minska och effektivisera energianvändningen, ersätta fossil energianvändning samt inte minst ändra beteende hos de som använder energi. Dessa åtgärder följs upp och hela planen utvärderas. Vid behov revideras planen varje mandatperiod.

19 Delår MEDARBETARE Hallstahammars kommun hade personer anställda, varav 935 kvinnor och 155 män. Kvinnornas medelålder är 46,99 år och männens 47,78 år. Åldersstruktur Hallstahammars kommun år 8% år 32% 60- år 15% år 19% år 26% Åldersstruktur Hallstahammars kommun Sysselsättningsgrader 79 % av de anställda inom Hallstahammars kommun arbetar heltid, 21 % arbetar deltid. Av de kvinnliga arbetstagarna arbetar 77% heltid och 23% deltid. Av de manliga arbetstagarna arbetar 92% heltid och 8% deltid. Sysselsättningsgrader Deltid Heltid Sysselsättningsgrad män och kvinnor Hallstahammars kommun Månadsanställd personal. Antal befattningar = 1093 Kvinnor Män

20 Delår PERSONALKATEGORIER Personalkategori Kvinnor Män Totalt Ledningsarbete Handläggararbete Administratörsarbete Sjuksköterska Undersköterska/skötare Vårdbiträde/vårdare Personlig assistent Omsorgspedagog Rehab/förebygg Socialsekreterare Övrig social/kurativ Grundskollärare Förskollärare Fritidspedagog Övrigt lärararbete Barnskötare Dagbarnvårdare Elevassistent Övrig skol/förskola Fritidsledare Bibliotekarie/ass Övrig fritid/kultur Teknisk handläggare Ingenjörer Tekniker Hantverkararbete Köks/måltidsarbete Städ/tvätt/renhållning Totalt Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro hela kommunen Åldersintervall Tertial 2 Tertial 2 Tertial 2 Tertial år år 50 år Antal anställda 83,37 470,55 525, ,4 1088,8 1150,7 1161,7 Anst. dagar : antal Sjukdagar : antal 968,7 6497, : per anställd 11,62 13,81 19,09 16,21 10,8 10,4 10,3 : % av anst dagar 4,78 5,68 7,86 6,67 5,1 4,9 4,8 Sjukfrånvaro Hallstahammars kommun uppdelat på ålder, Standardurval och sjukdagar omräknat med hänsyn taget till omfattning. Observera att mätperioderna under åren utgörs av perioden 1 jan-31 juli.

21 Delår Andelen långtidssjukskrivningar längre än 90 dagar utgör 46,5% av antalet sjukskrivningsdagar, vilket är en ökning gentemot 2014 då andelen av 35%. Hallstahammars kommun hade den 31 december personer anställda, varav 920 kvinnor och 152 män. Kvinnornas medelålder är 48,06 år och männens medelålder är 48,84 år. Personalpolitik - framtiden Vi står inför en generationsväxling på arbetsmarknaden, som till viss del redan påbörjats. Stora pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster gör att kommuner och landsting behöver rekrytera många nya medarbetare de kommande åren. Under perioden kommer 346 medarbetare i Hallstahammars kommun att uppnå 65 års ålder, vilket motsvarar c:a 30 % av kommunens anställda. Kompetens försvinner, samtidigt som det också kan uppstå behov av ny och förändrad kompetens, beroende på omvärlden och hur den förändras. Kompetensförsörjning i framtiden är en viktig strategisk fråga, då det kommer att finnas färre personer att tillgå på arbetsmarknaden, än det faktiska arbetskraftbehovet. Under 2014 påbörjades ett arbete med att utveckla en kompetensförsörjningsstrategi för Hallstahammars kommun. Arbetet med strategisk kompetensförsörjning kommer att fortsätta och sker på olika nivåer i organisationen; dels inom de olika förvaltningarna, men också i ett övergripande perspektiv. Att ha en god arbetsmiljö och ett gott ledarskap är avgörande faktorer för om vi ska lyckas vara en attraktiv arbetsgivare. Arbetet med att jobba förebyggande med arbetsmiljöinsatser och arbetet med att sänka sjukfrånvaron måste därför fortsätta. Sjukfrånvaron har ökat i de yngre åldersgrupperna och orsakerna till detta behöver analyseras och åtgärdas, ett arbete som kommer att inledas under nästa år. Ett väl fungerande ledarskap som möjliggör och säkerställer ett aktivt och ansvarstagande medarbetarskap är av central betydelse. Det är därför särskilt viktigt att fortsätta med utbildningsinsatser inom olika områden för att stärka kommunens chefer i sitt ledarskap.

22 Delår MÅLUPPFYLLELSE Kommunfullmäktige har antagit mål för god ekonomisk hushållning för perioden och dessa ska från och med innevarande mandatperiod följas upp och utfallet (måluppfyllelsen) bedöms enligt färgskalan röd-gul-grön. Alla nämnder har antagit nämndspecifika mål, indikatorer, nyckeltal samt bedömningsgrunder för måluppfyllelsen under perioden. Arbetet med att förverkliga kommunfullmäktiges prioriterade mål har därmed nu passerat drygt tre och ett halvt av målperiodens fyra. De gemensamma målen bedöms i huvudsak uppnås under målperioden. Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning Utfall Utveckling Kommentar Finansiella mål för ekonomin Soliditeten ska överstiga 62 %. Soliditeten inklusive totala pensionsåtagandet ska överstiga 18 %. Årets resultat ska överstiga 1,5 % av skatteintäkterna (enl. balanskravet). Verksamhetens nettokostnader får förbruka högst 98 % av skatteintäkterna. Högst 20 % av skattekollektivets investeringar ska vara lånefinansierade. Avgiftskollektivets investeringar (VA+ stadsnät) får fullt ut lånefinansieras. Betalningsberedskapen ska uppgå till minst 14 dagar. Soliditeten uppgår till 71,6 % exkl. och 29,3 % inklusive pensionsåtagandet. Prognos på årsbasis 3,2%.inklusive engångsintäkter 97,5 % av skatteintäkterna förbrukas inkl engångsintäkter. Samtliga investeringar klaras av mha avskrivningar och årsresultatet. Goda resultat säkrar betalning-beredskapen 30 dagar. Engångsintäkter lyfter resultatnivån utan engångsintäkter klaras inte mål två och tre.

23 Delår Gemensamma ekonomiska mål för verksamheten Hallstahammars kommuns verksamhet ska präglas av effektiv resursanvändning Hallstahammars kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Energianvändningen i kommunen ska minska Inköpsverksamheten är effektiv genom hög köptrohet till tecknade avtal Effektiv lokalanvändning som leder till minskad total lokalyta Den externa finansieringen med bidrag ska öka (EU, projektmedel) Långsiktigt underhåll av fasta tillgångar säkerställs Resultatmålet nås, oförändrat antal kvm lokaler, kostnadseffektivare verksamhet och nöjda kunder. Stort antal sökande till annonserade tjänster med vissa undantag, personalenkät genomförd i delar av kommunen. Jämfört med basåret 2011 har energianvändningen i kwh minskat i kommunens verksamheter. De kommunala inköpen sker mot gällande avtal. Trångt inom flera verksamheter samtidigt som antalet tomma kvm är oförändad hög Jämfört med basåret 2011 har den externa finansieringen med bidrag ökat, takten har dock avstannat lite. För mycket lokaler eller för trång budget det är frågan.

24 Delår Prioriterade mål Befolkningen ska öka med i genomsnitt 75 personer per år Hallstahammars kommun ska arbeta för att senast 2014 ansöka om att certifiera kommunen som en Trygg och säker kommun enligt WHO standard Positiv befolkningsutveckling fortsatt under 2015, invånare per den 30 juni. Ansökan inlämnad avseende Trygg och Säker certifiering, granskas nu av certifierare. Invånarnas delaktighet i samhället ska öka Oförändrat Inga nya värden. Kommunen ska arbeta för att kontinuerligt öka miljömedvetenheten hos anställda, invånare, företagare och övriga verksamma i kommunen. De utsläpp av koldioxid som sker genom den kommunala verksamhetens transporter och tjänsteresor ska minska årligen Andelen miljöanpassade inköp ska öka årligen i Hallstahammars kommun Alla elever når de nationella kunskapsmålen Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar har behov av barnomsorg kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet på önskat datum. Andelen av kunderna som upplever ett gott bemötande, god information och god tillgänglighet i kontakterna med den kommunala verksamheten ska öka. En mindre andel ska uppbära försörjningsstöd och fler i aktiv sysselsättning. Hallstahammars kommuns företagsklimat ska kontinuerligt förbättras. Senast 2014 ska vi vara bland de 70 bäst placerade kommunerna i riket i Svensk näringslivsranking (enkätdelen). Oförändrat Oförändrat Inget nytt värde. Ökning väntas i och med ny upphandling av livsmedel. Ingen ny ranking mot riket publicerad, interna mätningar visar dock sjunkande resultat Oförändrat Inget nytt värde Något sjunkande siffror i ny NKImätning, fortsatt grönt på totalen. Svag ökning av antal i försörjningsstöd första halvåret Ny ranking placerar Hallstahammar på 22 plats i Sverige.

25 INTERNKONTROLLPLAN KOMMUNSTYRELSEN Utöver nedanstående kommunövergripande internkontrollobjekt som alla nämnder ska arbeta med under 2015 har respektive nämnd egna nämndspecifika kontrollområden som ska granskas under Alla granskningsområden har en risk- och väsentlighetspoäng som visar på sannolikheten och risken kring ett specifikt tillsynsområde. 1. Inrapportering i PS självservice 2. Uppföljning av avtalstroheten 3. Uppföljning av förekomst av betalningspåminnelser 4. Avslutad i IT-system efter avslutad anställning 5. Eftersökning av medel från Migrationsverket Redovisning av internkontrollen framgår i årsredovisningen. En delredovisning sker nedan. Granskningsområde/rutin Kontrollmoment Ansvarig Metod Hur ofta Rapportering till och när Granskningsområden för 2015 Inrapportering i PS Självservice Kontroll att frånvaro inrapporteras i PS av medarbetare. HR chefen Komplett kontroll och stickprov. Två gånger per år. Redovisas i årsredovisningen. Uppföljning av avtalstroheten Granskning av om KFs riktlinjer för inköp och upphandling efterlevs. Tre granskningsdelar: 1. Avtalstroheten 2. Efterlevs riktlinjerna för direktupphandling kronor per år. 3. Att leverantörer betalat skatter och avgifter. Ek chef kommunjuris t Komplett kontroll En gång per år. Redovisas i årsredovisningen. Uppföljning av förekomst av betalningspåm innelser Granskning av leverantörsfakturor med avseende på betaldag i förhållande till förfallodag Ek chef Komplett kontroll ankomstregis tret mot betalregistret Två gånger Redovisas i årsredovisningen. Avslutad i ITsystem efter avslutad anställning Granskning av att alla som avslutat sin anställning i förvaltningen också är avslutade i olika IT-system. Kommunche f / Förvaltnings chef Totalundersö kning av alla som avslutat sin anställning. En gång per år. Redovisas i årsredovisningen.