EXAMENSARBETE. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. En jämförelse av erfarenheter från kommunal planering i fyra län.

Transkript

1 EXAMENSARBETE Landsbygdsutveckling i strandnära lägen En jämförelse av erfarenheter från kommunal planering i fyra län Elin Perjos Civilingenjörsexamen Arkitektur Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

2 LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN EN JÄMFÖRELSE AV ERFARENHETER FRÅN KOMMUNAL PLANERING I 4 LÄN

3 Titel: Landsbygdsutveckling i strandnära lägen En jämförelse av erfarenheter från kommunal planering i 4 län Författare: Elin Perjos Omfattning: Examensarbete 30hp Program: Civilingenjör arkitektur 300hp Handledare: Glenn Berggård (LTU) Examinator: Kristina Nilsson Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Avdelningen för arkitektur och infrastruktur

4 FÖRORD Detta examensarbete är den avslutande delen i min utbildning till Civilingenjör Arkitektur vid Luleå tekniska universitet. Arbetet på 30hp, vilket motsvarar en termin, har utförts under våren Intresset för strandskyddet i allmänhet och landsbygdsutveckling i synnerhet väcktes under sommaren 2011 när jag själv fick vara delaktig i framtagandet av ett tematiska tillägg för områden lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS-områden. De upplevelser jag fick då gjorde mig intresserad av att se hur planeringen gått till i andra kommuner och om det fanns några skillnader som kunde kopplas till län. Därför valde jag detta som ämne för mitt examensarbete. Först vill jag rikta ett stort tack till alla er som har tagit er tid att svara på mina enkäter. Ett extra stort tack till alla er som även har ställt upp på intervjuer. Ni har bjudit på många intressanta tankar och utan er hade mitt arbete aldrig varit möjligt. Ett speciellt tack vill jag också rikta till min handledare Glenn Berggård för alla tips och goda råd jag har fått under arbetets gång. Varje träff med dig har fått mig att känna mig starkare. Luleå, maj 2012 Elin Perjos

5 Sammanfattning SAMMANFATTNING Många lever idag med drömmen om ett hem vid vattnet och efterfrågan på strandtomter är stor. Tillgången av de samma är dock begränsad. Det som begränsar tillgången är strandskyddet. Skyddet har funnits i Sverige sedan 1950-talet och utvecklats ett par gånger därefter. Undersökningar i början av 2000-talet visade att det fanns brister i strandskyddsreglerna och att det många gånger tillkom bebyggelse planlöst och i strid med dessa regler. 1 juli 2009 förändrades därför strandskyddslagstiftningen. Förändringen gjorde skyddet starkare, men gav samtidigt kommunerna större möjligheter att planera och styra boendet utmed stränderna. Samtidigt som dispenserna från strandskyddet hela tiden ökade har många kommuner i vårt land kämpat med en negativ befolkningsutveckling under en längre tid. För att råda någon bot på detta infördes i strandskyddsreglerna en ny del som trädde ikraft 1 februari Den nya delen ger kommunerna möjligheten att i översiktsplanen, ÖP, peka ut områden lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden). Områden som kan vara attraktiva för bland annat boende. Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur strandskyddet ser ut idag. Syftet är också att undersöka om det finns skillnader mellan hur kommunernas planering för LIS ser ut i olika län. Detta eftersom det redan visats att tillämpningen av strandskyddets generella delar är skild mellan länen. Undersökningen har gjorts genom både enkäter och intervjuer med handläggare på kommuner och länsstyrelser i Blekinge, Dalarnas, Norrbottens och Västra Götalands län. De svar som inkommit visar på skillnader mellan kommuner i olika län. Beroende av vilket län en kommun tillhör har olika många steg i planeringsprocessen tagits till exempel. Hur kontakten mellan kommunen och länsstyrelsen fungerar påverkas också av vilket län kommunen tillhör. Svaren visar också att det finns liknande skillnader mellan landets glesbygdskommuner och de övriga kommunerna. Anledningen till att skillnaderna finns beror troligen på att strandskyddsreglerna tillämpas på olika sätt av de respektive länsstyrelserna och kommunerna. Trots att de flesta håller med varandra om att de nya strandskyddsreglerna har blivit tydligare har det också uppkommit nya frågor, oklarheter och gråzoner. En skillnad som består är avgränsningen för var strandskydd råder. En fråga som i praktiken ger stora skillnader som påverkar kommunernas arbete. De skillnader som finns visar på att det nya strandskyddet och tillämpningen av det inte är så anpassat för den mångfald som Sverige är som det borde vara. Det är framförallt inte anpassat för de glesbygdsområden som behöver en extra attraktionskraft. iv

6 Abstract ABSTRACT Today many people have a dream of a home by the shoreline and the request for building plots by the shoreline is huge. The availability thou are limited. The limiting factor is the Swedish shoreline protection. Since the 1950ths the developments along the shorelines has been regulated. There have been a couple of changes of the protection during this time, from a selective system to a general and now finally a differentiated system. Studies made in the beginning of the 2000s showed that the protection in some ways was failing. There were many examples of developments occurring aimlessly and in violation of the shore protection. This led to a change of the shore protection July 1, The change should strengthen the shore protection and gave the municipalities greater possibilities to plan and control the housing along the shores. In addition to the larger amount of exemptions from the shore protection many of the more sparsely populated areas in Sweden has difficulties retaining their population. February 1, 2010, an addition to the previously changed rules took effect. This part makes it possible for the municipalities to select and mark areas along the shoreline as areas suitable for developments. Areas that could be attractive for houses among other things. The purpose of this Master s Thesis is to describe how the shoreline protection in Sweden is today. The purpose is also to study if there is a difference in the municipal planning for LIS in different counties. This since it all ready has been shown that there are differences between counties in the application of the general parts of the shoreline protection. For the study both surveys and interviews were made with employees at the municipalities and the county administrations in Blekinge, Dalarna, Norrbotten and Västra Götaland County. The answers show differences between municipalities in different counties. For example a different number of steps have been taken by the municipalities in the planning process depending on which county it is belonging to. How the contact between the county administration and the municipality works is another example. The answers also show that rural municipalities differ from the others. The differences are probably due to the fact that the shorelineprotection is applied differently by the county administrations and municipalities. Even though most agree that the new shoreline protection is clearer, new gray areas have been raised. Different limitations to which shorelines that should be protected are one difference that affects the municipalities greatly. The differences that occur, shows that the new shoreline protection and its application aren t as suited for the diversity that Sweden is as it should be. Above all it s not suited for the rural municipalities who need an extra appealing factor. v

7 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... III SAMMANFATTNING... IV ABSTRACT... V 1 INLEDNING Bakgrund Syfte & frågeställning Avgränsning och fokusering Metod Enkät Intervju Läsanvisning STRANDSKYDD Strandskyddets historia Ett förändrat strandskydd Varför behövdes ett förändrat strandskydd? Det förändrade strandskyddet LANDSBYGD Vad är landsbygd? Landsbygdsutveckling i strandnära lägen ERFARENHETER AV LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN Beskrivning av län Blekinge län Dalarnas län Norrbottens län Västra Götalands län Erfarenheter från kommuner Enkät Intervjuer Erfarenheter från länsstyrelsen Enkät Intervjuer ANALYS Analys per län Blekinge län Dalarnas län Norrbottens län Västra Götalands län Jämförelse mellan län Analys per övriga indelningar Konsekvenser i olika kommuner DISKUSSION OCH SLUTSATSER Förändringen av strandskyddet Kommunernas planering för LIS-områden Konsekvenser i olika kommuner Förslag till fortsatt arbete Valda metoder REFERENSER vi

8 Bilagor och Förkortningar BILAGOR 1 Kommuner i respektive län 2 Enkät till kommuner 3 Enkät till länsstyrelser 4 Resultat från enkät till kommuner 5 Resultat från enkät till länsstyrelser FÖRKORTNINGAR Ds - Departementsskrivelse LIS - Landsbygdsutveckling i strandnära läge Lst - Länsstyrelsen MB - Miljöbalken (SFS 1998:808) NV - Naturvårdsverket PBL - Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Prop. - Proposition ÖP - Översiktsplan SCB - Statistiska central byrån SFS - Svensk författningssamling SKL - Sveriges kommuner och landsting vii

9 1INLEDNING

10 1 Inledning 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Stränderna och vad de har att erbjuda är attraktivt för många. Stränderna inbjuder till en mängd olika aktiviteter. De skapar ett speciellt landskap och en utsikt som många söker. Att få bo vid en strand är för många en dröm. Efterfrågan på bostäder och fritidshus nära stränder och kuster är idag stor och har under de senaste åren bara ökat. I Sverige finns mycket stränder både vid kusten, vid älvar och vid en stor mängd sjöar. Tillgången på strandnära lägen att bygga på är dock liten tack vare det generella strandskyddet. Ett skydd som begränsar byggandet inom 100 m från strandkanten. Samtidigt som det finns många obebyggda stränder, finns det i Sverige många kommuner som ständigt tampas med utflyttning och ett minskat serviceunderlag. Invånarna flyttar från landsbygden till storstadsområden. För att bli mer attraktiva vill kommuner kunna använda en del av sina fina strandlägen till att utveckla sin landsbygd. Genom att kunna erbjuda attraktiva lägen för boende och företagande, inom t.ex. turism, finns förhoppningar om att invånarna och underlaget för service blir kvar eller ökar. Den 29 april 2009 beslutade riksdagen om en förändring av strandskyddet. En förändring som ställer nya krav men som också ger nya möjligheter. Syftet med förändringen är att ge ett starkare skydd till stränderna. Hårdare krav ställs på att särskilda skäl ska finnas för att kunna få dispens från strandskyddet. Samtidigt syftar förändringen till att skyddet ska bli mer ändamålsenligt och då kunna få en bättre legitimitet. Ansvaret för dispensbeslut förflyttas till stor del till kommunerna. Kommunerna får också möjligheten att peka ut områden lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS. Områden inom vilka lättnader i strandskyddet kan ges till förmån för åtgärder som kan ge positiva effekter för utvecklingen av landsbygden. Den nya lagstiftningen har nu varit i kraft sedan 1 juli 2009, LIS sedan 1 februari 2010, och det finns tveksamheter över effekterna av den. Både innan och efter lagändringen har strandskyddet varit en omdebatterad fråga. Röster har redan höjts om att de förändringar som gjorts inte är tillräckligt bra. Det är fortfarande ett för dåligt skydd, det finns inte tillräckliga lättnader, reglerna är svåra att förstå och tillämpa och tillämpningen är olika i olika delar av Sverige. Det är några av de klagomål som finns om det förnyade strandskyddet. Naturvårdsverket, NV, genomförde under 2011 en utvärdering av det förändrade strandskyddet och de nya roller som länsstyrelser och kommuner då fick. Utvärderingen fokuserade på det generella strandskyddet och visade att det finns skillnader i tillämpningen mellan olika län (NV, 2011a). 9

11 1 Inledning Regeringen har också efter antydningarna om att strandskyddsreglerna inte fungerar som det var tänkt valt att ge extra pengar till NV och Boverket. Totalt satsas 69 miljoner under för att stödja kommunernas arbete med strandskyddet och underlätta för tilltalande bostadsmiljöer på landsbygden. Därtill ska Boverket och NV genomföra en översyn av utfallet och tillämpningen av det nya regelverket med LIS som stor del. (Socialdepartementet, 2011) Många kommuner arbetar i skrivande stund med att ta fram översiktsplaner eller tematiska tillägg till översiktsplaner där LISområden finns redovisade. Min hemkommun, Malung-Sälens kommun, är en av dem. Jag hade under sommaren 2011 förmånen att få arbeta där. De var i startskedet av att ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen, ÖP, för LIS och jag fick delta i det arbetet. Under månaderna i Malung hann jag bland annat läsa planer som andra kommuner i Dalarna gjort, se och höra hur de tänkt, kort höra hur länsstyrelsen tänkte om LIS och själv skaffa mig en uppfattning om vad LIS är. Under den här tiden hann jag även uppfatta en känsla av att Länsstyrelsen Dalarna skulle tolka strandskyddet strängt jämfört med andra. Det skulle alltså finnas skillnader i vad som kunde tillåtas mellan olika län. Det gjorde mig nyfiken på om så verkligen var fallet. Naturvårdsverket har som tidigare nämnts visat att tillämpningen av reglerna vad gäller det generella strandskyddet är olika bland de svenska länsstyrelserna. Utvärderingen utelämnade till största delen LIS då de reglerna varit i bruk endast en kort tid då. Därför vill jag undersöka och se vilka erfarenheter som finns från planeringen för LIS. Då det påvisats skillnader mellan länen i de generella dispenserna vill jag också se om erfarenheterna från arbetet med LIS skiljer sig åt mellan län. 1.2 Syfte & frågeställning Syftet med detta examensarbete är att undersöka och jämföra erfarenheter av strandskyddslagstiftningens delar om landsbygdsutveckling i strandnära läge, LIS, från olika delar av landet. De frågeställningar som arbetet ämnar ge svar på följer nedan. Frågeställningar: Hur ser strandskyddet ut idag? Vad innebar förändringen av strandskyddet år 2009? Vad innebär Landsbygdsutveckling i strandnära lägen? Finns det skillnader mellan olika län? Hur långt har kommunernas arbete med LIS kommit? Hur tror och planerar kommunerna för att LIS-områden ska användas? Hur fungerar samarbetet mellan kommunerna och länsstyrelsen? 10

12 1 Inledning 1.3 Avgränsning och fokusering Examensarbetet fokuserar på del 2 av den nya strandskyddslagstiftningen, landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Undersökningen är avgränsad till det urval av län och kommuner som framgår av kapitel och Tabell Metod För att uppfylla arbetets syfte har flera metoder använts för att komplettera varandra. Arbetet började med en kort litteraturstudie där främst förarbeten till strandskyddslagstiftningen och Naturvårdsverkets handledning för prövning och planering studerades. Metoderna som användes för undersökningen bland kommunerna var kvantitativ undersökning i form av enkäter och kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Resultaten från undersökningarna har sedan analyserats på ett jämförande sätt. En analys över andra likheter som inte är kopplade till län har gjorts för att se om skillnader finns även där. Likheter som har analyserats: - När senaste ÖP antogs - Kommunens befolkningsstruktur (glesbygds-, landsbygdseller tätortskommun) - Befolkningsutveckling mellan Antal behandlade dispenser under Förmodade kunskaper hos handläggare Årtal för senast antagen ÖP baseras på uppgifter från Boverkets uppsiktsrapport planering och byggande under Kommunerna delas in i dessa intervall efter när senaste ÖP antogs: , , och 2010 (Boverket, 2011). Kommunernas klassning som glesbygds-, landsbygds- eller tätortskommun kommer från glesbygdsverkets definition (Tillväxtanalys, 2009). Kommunerna delades sen in efter befolkningsutvecklingen i grupperna: <-7,5%, -7,5%--2,5%, -2,5%-2,5%, 2,5%-7,5% och >7,5%. Statistiken för befolkningsutveckling i kommunerna kommer från Statistiska Central Byrån, SCB, (SCB, 2012). De två senare undersökningspunkterna kan visa på om reglerna för LIS ser ut att träffa rätt målgrupp. Antalet behandlade dispensärenden anger kommunerna i enkäten och det kan beskriva hur van kommunen är att behandla dessa ärenden. Det kan också beskriva vilket behov kommunen har av att planera för strandskyddet. Strandskyddet är en fråga som innefattar både byggande och naturvård. Handläggare från de olika sidorna kan ge olika värde till olika intressen. Därför undersöks om olikheter finns mellan kommuner som i denna undersökning representeras av handläggare som kan byggande eller om de kan naturvård. Handläggare som är ekologer, biologer och liknande förmodas här ha mer kunskaper om naturvård och växt- och djurlivet än handläggare som är bygginspektörer eller arkitekter av olika slag. 11

13 1 Inledning Enkät En enkät har använts för att i ett brett perspektiv kunna samla in erfarenheter och fakta från länsstyrelser och kommuner. En undersökning i form av en enkät säkerställer att alla får samma frågor med samma svarsmöjligheter. Enkäten har skickats till alla kommuner i 4 län samt till deras länsstyrelser. Sammanlagt skickades 87 enkäter ut, 83 till kommuner och 4 till länsstyrelser. Enkäten skickades per e-post till av kommunen angiven kontaktperson. Svaren från undersökningen har sedan bearbetats med kvantitativ metod. Delar av resultatet finns presenterat i rapporten, kapitel och 4.3.1, för hela resultatet se Bilaga 4 och 5. Enkäterna bestod både av frågor med färdiga svarsalternativ och av frågor där respondenterna fick gradera sitt svar på en 5-gradig skala. Möjligheter till kommentarer fanns vid de flesta frågor, se Bilaga 2 och 3. För att beskriva svaren i de graderade frågorna används medelvärde och standardavvikelse. Medelvärde beskriver det genomsnittliga värdet för svaren. Standardavvikelsen beskriver hur spridda svaren är, dvs. hur lika eller olika kommunerna tycker. Ett lägre mått betyder mindre spridning, medan ett större betyder större spridning. Urvalet av län har skett baserat på statistik över strandskyddsdispenser från Det är 2 län som beviljar många dispenser, 1 län som beviljar få dispenser och 1 län där lst överprövar en relativt stor andel av dispenserna Intervju Efter sammanställning av svaren från enkäterna valdes 12 kommuner ut, se Tabell 7, som intervjuades vidare med frågor som kommit upp efter enkäten. Även länsstyrelserna har intervjuats vidare. Kommunerna valdes utifrån kriterierna nedan i nämnd ordning. Ett mål i urvalet var att få en spridning av kommunerna mellan de olika kriterierna. 1. Var kommunen befinner sig i arbetet med LIS-planering 2. Kommunens åsikt om kontakten med lst 3. Geografiska förutsättningar Intervjuerna användes för att ge de svarande en möjlighet att fritt förklara sina tankar och ställningstagande inom de olika frågeställningarna. Intervjuerna genomfördes per telefon. De pågick under en kort tid, oftast ca minuter, varför inspelning inte ansågs nödvändigt. Under tiden fördes anteckningar vilka senare sammanställdes till sammanfattningar av samtalen. Intervjupersonerna har därefter beretts möjlighet att korrigera dessa för att överensstämma med vad de har sagt och menat. Sammanfattningarna är det resultat som presenteras i arbetet. 12

14 1 Inledning Intervjuerna hade en låg grad av standardisering, då frågorna har gett utrymme för intervjupersonen att själva formulera svaren. Intervjuerna hade en viss grad av strukturering då samma punkter togs upp i alla intervjuer, men inga färdiga frågor fanns. Varje intervju började med allmänna frågor om handläggaren och kommunen. Resterande frågor och dess inbördes ordning anpassades sedan efter hand som intervjun framsked. De tre punkter som togs upp var: - Allmänt om det förändrade strandskyddet - Arbetet med LIS - Kontakten och samarbetet med länsstyrelsen 1.5 Läsanvisning Kapitel 1 Inledning Det inledande kapitlet beskriver bakgrunden och syftet för arbetet. Här framgår vilka frågeställningar arbetet ämnar svara på och vilka metoder som använts för att komma fram till svaren. Kapitel 2 Strandskydd Det andra kapitlet innehåller en genom gång av strandskyddet från dåtid till nutid. Det beskriver varför strandskyddet förändrades och vilka mål som finns med de nya reglerna. Slutligen presenteras strandskyddet som det ser ut idag. Kapitel 3 Landsbygd Det tredje kapitlet diskuterar vad som menas med landsbygd och strandskyddets andra del om landsbygdsutveckling i strandnära lägen presenteras närmare. Kapitel 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen Det fjärde kapitlet visar resultatet av den undersökning av erfarenheter som gjorts. Det delas in i 3 delar. Först en kort beskrivning av de län som ingår i undersökningen. Därefter presenteras erfarenheter insamlade från kommuner, följt av erfarenheter insamlade från länsstyrelser. Materialet från enkäter och intervjuer presenteras efter följande ordning: - Allmänt om kommunen/länsstyrelsen och det förändrade strandskyddet - Arbetet med LIS - Kontakten och samarbetet med länsstyrelsen/kommunerna Kapitlet innehåller även analyser av resultaten som framkommit i undersökningarna. Analyserna är uppdelade på de undersökta länen, en jämförelse mellan dem och övriga 5 indelningar. Avslutningsvis följer en kort analys över de konsekvenser som kommunernas och länsstyrelsernas agerande får för boende i olika kommuner. De olika analyserna presenteras efter följande ordning: 13

15 1 Inledning - Allmänt om kommunen/länsstyrelsen och det förändrade strandskyddet - Arbetet med LIS - Kontakten och samarbetet med länsstyrelsen/kommunerna Kapitel 6 Diskussion och slutsatser Det sjätte och avslutande kapitlet innehåller en avslutande diskussion av det förändrade strandskyddet och de skillnader som framkommer i analysen. Här presenteras också de slutsatser som dras av materialet och förslag till vidare studier. 14

16 2 STRANDSKYDD

17 2 Strandskydd 2 STRANDSKYDD I Sverige finns km kust- och strandlinje, motsvarande 9,5 ggr runt jorden. Ca 10 % av sträckan påverkad av bebyggelse, men det finns stora geografiska skillnader. Minst påverkan finns i norra delarna av landet där andelen påverkad strand i Norrbottens län är 5 %, medan i Stockholms län är andelen 26 %. (NV 2011a) Stränderna och vattnet har alltid varit en viktig resurs för människan. De första samhällena byggdes ofta vid vattenvägar eftersom det var ett effektivt sätt för transporter. Kraften hos vatten har hjälpt oss i långa tider och gör så än idag. Stranden är också ett viktigt område för växt- och djurlivet. Ca 1/3 av alla rödlistade arter är knutna till strandmiljöer (Regeringen, 2009). Eftersom strandområden används på många olika sätt och det är många grupper som vill ha tillgång till våra stränder och kuster uppstår intressekonflikter. Konflikterna kan delas in i 2 grupper. Den första är mellan centrala och perifera intressen, mellan grupper i staden och på landet. Den andra är mellan bevarande och exploaterande intressen. Konflikter som korsar varandra då t.ex. grupper i staden vill värna om allmän tillgång till friluftsliv samtidigt som de vill ha fler fritidshus, se Figur 1. (Segrell, 1995) Strandskyddet är sett som ett nationellt intresse. De regler som utgör skyddet ska ta till vara det behov som finns idag, samtidigt som det ska bevara dessa områden för kommande generationer och deras behov. Strandskyddet kan ses som en del i allemansrätten då det ska se till att allemansrättslig tillgång finns till strandområdena. Strandskyddet är också en del i de strategier som finns för att uppnå några av de 16 miljömål som riksdagen har beslutat om. Det är fastslaget att den biologiska mångfalden ska bevaras. Då många av de rödlistade arterna är knutna till strandområdena blir strandskyddet viktigt för att kunna bevara dessa livsmiljöer De miljömål som främst berör strandskyddet, dess syften och mål är Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö. Men även för andra miljömål är ett väl anpassat strandskydd en förutsättning. (Regeringen, 2009) Perifera intressen Exploaterande intressen Stöd till lokalt förankrade aktiviteter Grupper som värnar om den lokala miljön Bevarande intressen Expansion av fritidshus, industrier, försvaret etc. Friluftsliv, riksintressen, nationalparker etc. Centrala intressen Figur 1 Intressekonflikter vid kusten enligt Segrell (1995) 16

18 2 Strandskydd 2.1 Strandskyddets historia Strandskyddet infördes på 1940-talet eftersom det redan då insågs att tillgängligheten till stränderna blev mindre och mindre och på vissa platser höll på att försvinna helt. Till en början var skyddet selektivt och länsstyrelsen (lst) hade ansvar för att peka ut områden där strandskydd skulle råda skärptes reglerna och skyddet blev istället generellt och gällde för alla stränder. Under den här tiden hade en expansion i byggandet av fritidshus, ofta strandnära, skett. (Regeringen, 2009) Strandskyddet har en nära koppling till allemansrätten och dess syfte var till en början bara att trygga tillgången på stränder för bad och friluftsliv skärptes lagstiftningen igen och syftet med strandskyddet blev nu också att ge ett skydd för växt- och djurlivet. Efter Miljöbalkens införande 1999 kan lagarna om strandskyddet hittas i det sjunde kapitlet där även lagar för andra områdesskydd finns. (Regeringen, 2009) Strandskyddet gäller generellt för alla sjöar och vattendrag och det finns ingen avgränsning i storleken på vattendragen då även mindre vattendrag och vattendrag som tidvis torkar ut kan ha en stor betydelse för den biologiska mångfalden (NV, 2009). Strandskyddet gäller 100 m från strandens kant vid normalvattenstånd, 100 m på land och 100 m ut i vattnet. Lst har också rätt att utöka området till att gälla upp till 300 m från strandkanten. För att kunna uppfylla strandskyddets syften finns beskrivet vad som inte är tillåtet att göra inom strandskyddat område. Ingen byggnation är tillåten, inte heller förändringar av byggnader eller deras användning. Andra anläggningar och åtgärder är inte tillåtna om de kan hindra den allemansrättsliga tillgången till eller skada växt- och djurlivet i området. Ett undantag finns för ekonomibyggnader* och det finns möjligheter att söka dispens från strandskyddet. (NV, 2002) Den som har rätt att besluta om dispenser från strandskyddsbestämmelserna är lst. De har i sin tur även rätt att delegera denna rätt helt eller delvis till enskilda kommuner (Regeringen, 2009). Det har länsstyrelserna utnyttjat i stor grad och när NV 2001 gjorde sin kartläggning av strandskyddsbestämmelserna hade 243 av de 289 kommunerna helt eller delvis fått delegation (NV, 2002). Lst får också besluta om att upphäva strandskyddet i vissa områden dels om området uppenbart inte behövs för att uppfylla syftet med strandskyddet och dels för områden som ska bebyggas och som har stöd för det i en detaljplan eller områdesbestämmelse. För att få dispens eller för att kunna upphäva strandskyddet krävs ett särskilt skäl. Ett sådant skäl kan vara att åtgärden ska utföras på mark som redan är ianspråktagen. I förarbetena till lagstiftningen står att reglerna om dispens och upphävande ska användas med restriktivitet och bara om förhållandena är så att inte strandskyddsintresset skadas betydligt. Ett beslut om dispens kan överklagas antingen av NV eller vissa ideella föreningar. I föreningens stadgar måste framgå att föreningens ändamål är att ta till vara naturskydds- eller miljöskyddsintressen. (Regeringen, 2009) *Ekonomibyggnader är byggnader som inte avser bostadsändamål och som behövs för jordbruket, fisket, skogsbruket eller renskötseln, se MB 7:16 1p 17

19 2 Strandskydd Trots att strandskydd har funnits sedan 1940-talet har de flesta byggnaderna inom strandskyddat område tillkommit efter Både bebyggelsetakten och den andel strandlinje som redan är ianspråktagen har dock geografiska skillnader. I de norra delarna av landet är en mindre del av stränderna påverkade, ca 5 %, medan så mycket som en fjärde del av stränderna i Stockholms län har byggnader i strandskyddat område. Andelen av nybyggnationen nu inom strandskyddsområdet är dock högst i norrlandslänen. (NV, 2011a) 2.2 Ett förändrat strandskydd Den 1 juli 2009 trädde första delen av en ny strandskyddslagstiftning i kraft. Den innehåller bland annat förändringar i ansvarsroller för kommuner och länsstyrelser och skärpningar av reglerna genom att särskilda skäl för dispenser förs in i lagtexten. 1 februari 2010 trädde den andra delen av förändringen i kraft. Den innehåller regler om lättnader för landsbygdsutveckling. Strandskydd råder fortfarande generellt vid alla kust- och strandlinjer, men genom lättnaderna för landsbygdsutveckling har skyddet blivit differentierat. Beroende på läge så är det numer olika regler som kan tillämpas för dispenser från och upphävanden av strandskyddet. Arbetet med att förändra strandskyddet pågick under en längre tid gavs NV i uppdrag att kartlägga hur tillämpningen av det dåvarande skyddet var, vilket presenterades året därpå i Kartläggning mm av strandskyddsbestämmelserna (NV, 2002). Därefter tillsattes en arbetsgrupp inom Miljödepartementet vilkens arbete resulterade i promemorian Ett förnyat strandskydd (Ds 2005:23) skedde ett regeringsskifte och efter detta tog en ny arbetsgrupp inom Miljödepartementet vid där arbetet tidigare hade slutat. Denna gång blev resultatet promemorian Stranden en värdefull miljö (Ds 2008:21). I bägge promemoriorna finns förslag till förändringar i strandskyddsbestämmelserna och det är dessa två promemorior som legat till grund för den nya strandskyddslagstiftningen som gäller idag. (Regeringen, 2009) 18

20 2 Strandskydd Varför behövdes ett förändrat strandskydd? I Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden (Prop. 2008/09:119) har problemen med den tidigare lagstiftningen sammanfattats i tre olika kategorier. Brister vid tillämpningen och vid tillsyn, brister och oklarheter i regelverket och bristande legitimitet är de tre anledningarna till varför strandskyddet behövde förändras. Det är egentligen inte helt skilda anledningar utan de går in i varandra och till viss del ger de upphov till och förstärker varandra. (Regeringen, 2009) Bristerna i tillämpningen kom fram i den kartläggning som NV (2002) gjorde De fann då att endast 10 % av de beviljade dispenserna hade giltiga skäl och bara i 32 % av ärendena ansågs besluten vara välgrundade. I kartläggningen framkom också att det oftare fanns brister som rörde strandskyddets nyaste syfte om ett skydd för växt- och djurlivet. I detaljplaneärenden fanns att situationen var liknande om än inte i samma grad (NV, 2002). Det var också en brist att få dispensbeslut överklagades trots den stora mängden bristfälliga beslut (Regeringen, 2009). Till viss del kan brister i tillämpningen förklaras av de brister, oklarheter och luckor som återfanns i regelverket. Dessa brister gjorde de tidigare reglerna oklara och svåra att tillämpa på rätt sätt (NV, 2002). Två av de brister som uppstod på grund av oklarheter var avsaknaden av riktlinjer för upphävanden i planläggning och att komplementbyggnader* i anslutning till bostadshus dispensprövades för ofta (Regeringen, 2009). Det tredje problemet som fanns med strandskyddet var den bristande legitimiteten. Skyddet upplevdes av många som alltför strängt och det var svårt för många att förstå varför det var så strängt. Det generella skyddet som gäller likadant överallt tillåter ingen flexibilitet. Det spelar ingen större roll om det finns en god tillgång på obebyggda stränder eller om det mesta av stränderna är exploaterade redan. Den stelheten ansågs göra att variationen och de lokala och regionala förutsättningar som finns inte kunde användas på bästa sätt. (Regeringen, 2009) Målet med de förändringar som beslutades om och genomfördes under år 2009 och 2010 är att öka flexibiliteten hos strandskyddet och att anpassa det bättre efter olika förutsättningar. Strandskyddet ska vara ändamålsenligt, det ska vara starkare och mer restriktivt i de delar av landet där det behövs och lättnader ska kunna införas där det är möjligt ur ett långsiktigt perspektiv. Målet med förändringarna är också att det ska bli ett ökat inflytande över strandskyddet både lokalt och regionalt. Speciellt vid besluten om lättnader ska allmänheten lokalt få vara delaktig i processen fram till var lättnaderna ska vara. De förändringar som nu gjorts ska dessutom medverka till en förbättrad samordning mellan miljöbalken, MB, och plan- och bygglagen, PBL. (Regeringen, 2009) Vad som var problemen med den tidigare lagstiftningen har diskuterats och andra åsikter förekommer. Naturskyddsföreningen, Svenska turistföreningen m.fl. delar åsikten att reglerna behövde förändras men inte av samma anledningar som regeringen beskriver i propositionen. Till skillnad från regeringen anser de att 19

21 2 Strandskydd reglerna var relativt enkla att förstå jämfört med andra regler som gäller för användningen av mark och vatten. Även om det krävdes att tjänstemännen läst mer än bara lagtexten för att förstå och kunna behandla ärenden korrekt. I Strandskyddet, Allemansrätten utmed våra stränder snart ett minne blott? skriver Oscar Alarik, jurist hos naturskyddsföreningen, m.fl. att de istället ser tre andra orsaker till bristerna med reglerna som gällde innan Första orsaken är att reglerna inte används. Motiven för dispenserna har blivit sämre och den restriktivitet som skulle finnas vid besluten om dispenser har blivit mindre med åren och med det ökande exploateringstrycket. Reglerna kringgås när trycket från markägare och exploatörer blir för stort. Andra orsaken är att likställighetsprincipen tillämpas av flera. Den innebär mer eller mindre att tillåts en person att bygga kan inte grannen nekas att göra samma sak. Likställighetsprincipen har dock aldrig varit ett särskilt skäl för att få dispens från strandskyddet. Den tredje och sista orsaken anser de är okunnigheten hos politiker och tjänstemän. De har för liten kunskap om hur värdefulla stränderna egentligen är och den biologiska kompetensen inom kommunerna är oftast alltför knapp för att kunna bedöma naturvärden korrekt. Ytterligare ett problem som förs fram är det faktum att lst och NV inte gjort så mycket åt alla dessa dispenser som blivit beviljade på felaktiga eller inga grunder. Lst kunde dra tillbaka ansvaret för beslut om strandskyddsdispenser från en kommun och NV skulle överpröva, men så har endast skett i enstaka fall. (Alarik et al. 2008) En annan organisation som påtalat problem med lagstiftningen och velat ha en förändring är Sveriges kommuner och landsting, SKL. I en debattartikel i NSD 2007 skrev Anders Knape (2007), ordförande för SKL, att det finns många exempel på strandskyddsärenden som visar på att regelverket var oklart. Det kunde inte avgöras om utfallen i ärendena var på grund av sakskäl eller om det bara var slumpen som avgjorde. Samtidigt som detta ska beskriva ett oklart regelverk så ska det också vara en anledning till att människor har svårt att förstå tillståndsbesluten. Detta ska i förlängningen bidra till att förståelsen för att lagstiftningen finns och ser ut som den gör minskar. Knape skriver vidare att SKL:s lösning på problemet är att låta kommunerna besluta om dispenser. SKL menar att det är kommunerna som har lokalkännedomen. Tillsammans med en lagstiftning som används likadant i hela landet och ett skyddsavstånd som kan varieras utefter kommunens egna förutsättningar skulle fortfarande ett bra skydd ges till stränderna. (Knape, 2007) 20

22 2 Strandskydd Det förändrade strandskyddet Det strandskydd som nu funnits sedan 1 juli 2009 innehåller både större och mindre förändringar gentemot tidigare. Skyddet har generellt blivit starkare men samtidigt differentierat för att bättre uppfylla sitt syfte. Syftet är fortfarande det samma, att trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet (Regeringen, 2009). Strandskydd gäller fortsatt generellt 100 meter från strandlinjen i vattnet och på land. Det kan utökas till maximalt 300 meter, liksom det kan upphävas av lst. Lst kan också besluta att komplementbyggnader ska vara undantagna från strandskyddet (MB 7:14, 18 1p). Förbjudet inom strandskyddat område är liksom tidigare att bygga nya byggnader, ändra byggnader, förbereda för byggnader eller utföra andra åtgärder som på något sätt minskar den allemansrättsliga tillgången till eller förändrar livsvillkoren för växt- och djurlivet i området. Undantag för kompletteringsåtgärder och möjligheten till dispens finns kvar, men reglerna kring dem har förtydligats. Ekonomibyggnader är likt tidigare undantagna strandskyddet. I och med de nya reglerna infördes även en tidsgräns för giltigheten av dispensbeslut. Dispensen upphör att gälla om inte åtgärden är påbörjad inom två år och färdigställd inom fem år från det att beslutet vunnit laga kraft. (Regeringen, 2009) För dispens från strandskyddet krävs att åtgärden inte strider mot strandskyddets syften och att ett särskilt skäl finns. Detta har förtydligats då sex särskilda skäl har preciserats i lagtexten, se höger. Undantaget för kompletteringsåtgärder har förtydligats Särskilda skäl för dispens från strandskyddet, MB 7:18c. 1. Om området redan är ianspråktaget så att det inte längre har någon betydelse för strandskyddets syften. 2. Om området är avskiljt från strandlinjen av en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering. 3. Om den tänkta anläggningen för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området. 4. Om det redan finns en etablerad verksamhet som vill utvidga och utvidgningen inte kan genomföras utanför området. 5. Om området behövs för ett allmänt intresse och detta inte kan tillgodoses utanför området. 6. Om området behövs för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. genom att ange att de inte får byggas närmare strandlinjen än 25 meter och inte längre än 15 meter från huvudbyggnaden. (Regeringen, 2009) 21

23 2 Strandskydd En andra del av de förändrade strandskyddsreglerna trädde ikraft 1 feb Detta är landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS. Inom vissa områden lämpliga för utveckling av landsbygden finns ytterligare skäl att använda sig av vid en dispensansökan. Om byggnader eller åtgärder är sådana att de kan stärka utvecklingen på landsbygden kan de få dispens, se vidare i kapitel 0. (Regeringen, 2009) Särskilda skäl för dispens från strandskyddet inom LISområden. 1. Beakta om en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. 2. För en- eller tvåbostadshus får beaktas om huset eller husen avses att uppföras i anslutning till ett befintligt bostadshus Förutom dispens från strandskyddet för enskilda byggnader och anläggningar kan kommuner i detaljplaner införa en bestämmelse om att strandskyddet ska upphävas inom ett större område. För att kunna göra ett upphävande gäller samma omständigheter som för dispenser. Dvs. något av de särskilda skälen ska vara uppfyllda och strandskyddets syften ska inte påverkas på ett oacceptabelt sätt. (Regeringen, 2009) Ett beslut om dispens eller om upphävande kan överklagas av förutom sakägare även ideella föreningar som i sina stadgar har som ändamål att ta tillvara naturskydds- eller miljöskyddsintressen. Nytt är att även föreningar som har som ändamål att ta tillvara friluftsintressen får överklaga besluten. Beslut om dispens och upphävande av strandskyddet inom detaljplan kan överprövas och upphävas, helt eller delvis, av lst. Det finns två anledningar för att ett ärende ska kunna bli föremål för överprövning. Antingen finns det inte förutsättningar för en dispens eller så har det varit en sådan brist i handläggningen av ärendet att det har haft betydelse för beslutet. Lst ska besluta om överprövning inom tre veckor från den dag de får beslutet från kommunen. (Regeringen, 2009) Ett tillägg till de regler som finns om dispenser är regeln om fri passage. Den innebär att det inte går att få dispens för att bygga alldeles vid stranden utan endast nära stränder. Det ska enligt MB 7:18f alltid finnas ett område närmast strandlinjen som är fredat. Den fria passagen ska vara tillräckligt stor för att allmänheten ska ha fri passage och för att goda livsvillkor för växt- och djurlivet ska bevaras. Undantaget från denna regel är om byggnaden eller anläggningens funktion gör att det inte är möjligt. (Regeringen, 2009) 22

24 2 Strandskydd Den förändring av strandskyddet som skedde 2009 innebär en annan ansvarsfördelning än tidigare. Det är nu kommunerna som i de flesta fall har bestämmanderätten över dispenser från strandskyddet. Det är endast inom områden som är skyddade med områdesskydd enligt MB 7 (dock ej inom vattenskydds- eller miljöskyddsområden) och för försvarsanläggningar, allmän väg och järnväg som lst beslutar om dispenser. Kommunerna får även upphäva strandskyddet i detaljplaner och har ansvaret för tillsynen av strandskyddsreglerna. Lst har tagit över den kontrollerande funktionen som tidigare NV hade. De ska granska alla dispensbeslut, i de fall de anser att det kan finnas ett fel ska beslutet överprövas och om de efter prövningen anser att beslutet är felaktigt har de rätt att upphäva det. Lst ska också bistå kommunerna med vägledning när de behöver det. Lst ska medverka i de kommunala planeringsprocesserna, både på detaljoch översiktlignivå. Där ska de se till att dessa beslut är förenliga med gällande regler. (Regeringen, 2009) 23

25 3LANDSBYGD

26 3 Landsbygd 3 LANDSBYGD Över hela jorden har det under de senaste 200 åren skett en stor urbanisering. Fler och fler människor lever i urbana miljöer. År 1800 bodde ungefär 3 % av jordens befolkning i städer med mer än invånare (Öberg och Ovesen, 2012). 200 år senare beräknades andelen vara uppe i 50 % och om 20 år antas 2/3 av oss bo städer (ibid). I Sverige bor idag ca 84 % i tätorter med mer än 200 invånare (SCB 2008). Befolkningen i Sverige ökar, men ökningen sker inte på ett jämnt sätt och den sker inte i de områden som skulle behöva ett ökat invånarantal. Utvecklingen ser istället ut som att det är en minskad befolkning i glesbygden, någorlunda jämn befolkning i tätortsnära landsbygd och en ökande befolkning i tätorterna. (Tillväxtanalys 2009) 3.1 Vad är landsbygd? Landsbygden, Landet, ses av många som en plats för avkoppling och rekreation. Där staden är vardagen och landet guldkanten. För många är staden det centrala och landsbygden allt det som finns där utanför i periferin. Landsbygden kan vara det öppna landskapet, de djupa skogarna, de blänkande sjöarna, de ensliga husen, de större byarna eller det mesta däremellan. Att försöka beskriva hela landsbygden med något ord är svårt och därför beskrivs den ofta istället för vad den inte är. Landsbygden är det som inte är staden. Någon entydig, närmare definition för vad som är landsbygd finns inte heller, varken i Sverige eller i världen. Olika bestämningar används för olika ändamål och anpassas efter ändamålet. De olika definitionerna har olika utgångspunkter. Det kan t.ex. vara hur tätbefolkat ett område är, vilka näringar som bedrivs i området eller tillgängligheten till service. (Tillväxtanalys, 2011) I Svenska Akademins Ordbok beskrivs landsbygd som:... de delar av ett land eller en landsdel som icke ha stadsmässig bebyggelse (SAOB, 2012). Statistiska Central Byrån, SCB, har ingen definition för landsbygd utan de talar om tätort eller inte tätort. Tätort är där en sammanhållen bebyggelse med minst 200 invånare och inte mer än 200 meter mellan husen. F.d. Glesbygdsverket, nu Tillväxtanalys och Tillväxtverket, delade in Sverige i 3 delar istället, tätorter, tätortsnära landsbygd och glesbygd. De två senare kan räknas in i landsbygdsbegreppet. Tätortsnära landsbygd är områden som har 5-45 minuter bilresa till tätort med mer än 3000 invånare. Glesbygd är områden som har mer än 45 minuter bilresa till tätort. Glesbygdsverket klassade också kommuner enligt samma begrepp. En glesbygdskommun ska då ha minst 30 % av befolkningen som bor i glesbygd, medan en landsbygdskommun har färre än 30 % boende i glesbygd men fler än 30 % som bor i tätortsnära landsbygd. Även jordbruksverket, OECD och många 25

27 3 Landsbygd andra har egna definitioner för vad som är landsbygd och hur vi ska dela in och beskriva världen vi lever i. (Tillväxtanalys, 2011) Det finns alltså många sätt att beskriva vad landsbygd är och landsbygden kan se ut på olika sätt. Inom strandskydd och LIS finns ingen definition av vad som är landsbygd. Det framhålls istället att kommunerna i samförstånd med lst ska bestämma vad som är landsbygd i respektive kommun. Ett mål med förändringen av strandskyddsreglerna var att göra dem mer flexibla och LIS är en stor del av den flexibiliteten. Då Sverige är ett stort och mångfasetterat land med olika förutsättningar i olika delar av landet preciseras därför inte vad som är landsbygd. En definition skulle göra reglerna mindre flexibla och mindre möjliga att anpassa till de aktuella förutsättningarna. (Regeringen, 2009) 3.2 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen I ett steg att stärka landsbygden och ta tillvara de kvaliteter som den erbjuder infördes i strandskyddsreglerna Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS. Områden som det är lämpligt att utveckla landsbygden i och där det finns ytterligare skäl att få dispens från det generella strandskyddet. De lättnader som införs genom LIS hjälper kommunerna att kunna dra nytta av den konkurrensfördel som ett strandnära läge ger. (NV, 2009) LIS är den del av strandskyddet som kommunerna och dess invånare själva kan vara med och påverka. Det är möjligt eftersom det är kommunernas uppgift att i sin ÖP redovisa LIS-områden. Tanken med LIS-områden är att det ska fungera snarlikt hur områden av riksintresse enligt 3 och 4 kap. MB fungerar. Precis som områden för riksintresse ska LIS-områden anvisas i kommunens ÖP, men de kan också redovisas i ett tematiskt tillägg till en ÖP. En kommun som bedömer att de inte har några områden lämpliga för LIS behöver inte göra någon redovisning. Genom att anvisa ett LIS-område visar kommunen att där finns ett ytterligare intresse att ta hänsyn till vid bedömningen av ansökningar om dispens från strandskyddet, nämligen landsbygdsutveckling. Här har då ett ställningstagande gjorts att landsbygdsutveckling är möjlig och önskvärd och det med begränsad inverkan på strandskyddet. 26

28 3 Landsbygd Genom att använda ÖP för utpekandet av LIS-områden fås en tydlig koppling mellan strandskyddet och kommunens markanvändningsstrategi. Strandskyddets långsiktiga skyddsperspektiv kan också mötas på ett bra sätt i en ÖP som även den har ett långsiktigt perspektiv. Processen att ta fram en ÖP finns redan idag och anses på ett bra sätt garantera allmänhetens insyn och möjlighet att påverka. (Regeringen, 2009) Anvisningen av LIS-områden ska ske genom ett geografiskt utpekande av områden på en karta (NV, 2009). Av planen bör det framgå vilka de långsiktiga konsekvenserna av lättnaderna får på strandskyddet i kommunen. De utpekanden som görs kan endast omfatta en mindre begränsad del av kommunens strandskyddade områden. Hur mycket detta är beror på kommunens förutsättningar. Om det endast är en mycket liten del strand som är bebyggelsepåverkad kan större och fler områden anvisas. I en kommun som inte har planeringen färdig kan det innebära att LIS inte går att använda som särskilt skäl för strandskyddsdispens. Eftersom LIS-områden ska likna riksintresseområden ska det samtidigt vara möjligt att överväga och avgöra om en plats för en tänkt åtgärd ligger inom ett LIS-område även utan en ÖP. För att kunna göra det övervägandet på ett tillräckligt omsorgsfullt sätt är det bra att åtminstone ha en policy med kriterier för vad som är ett lämpligt LIS-område. Under processen att ta fram en ÖP finns lst med som en naturlig samrådspart, då de tar tillvara de statliga intressena. Därför bör de också fått yttra sig över en eventuell policy innan den antas. (Regeringen, 2009) Översiktsplan Översiktsplanen är kommunens avsiktsförklaring av den fysiska miljö. Boverket, 2012a En ÖP innehåller ett avvägande mellan olika allmänna intressen. Den innehåller hur kommunen ska tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer. Den innehåller också en vision för hur kommunen ska utvecklas. Översiktsplanen är en vägledning och ett beslutsunderlag för hur mark- och vattenområden används och ska användas. Den är inte juridiskt bindande vare sig för kommunen eller för dess invånare. Minst en gång per mandatperiod ska den aktualitetsprövas eller omarbetas så att kommunen har en aktuell ÖP för hela kommunen. Innehållet regleras i 3 kap. PBL. Tematiskt tillägg till översiktsplan Ett tematiskt tillägg görs när en kommun vill ändra sin översiktsplan och lägga till ett allmänt intresse, t.ex. vindkraft eller LIS. Tillägget görs kommuntäckande och innehåller en avvägning mellan olika allmänna intressen (Boverket, 2012b). 27

29 3 Landsbygd LIS-områden kan anvisas i hela Sverige med vissa undantag, se nästa sida. För att kunna peka ut ett område krävs att området ska vara lämpligt för utveckling på landsbygden och att strandskyddets syften fortsatt kan tillgodoses långsiktigt (MB 7:18 e). Vid utpekandet av ska kommunen: Bedöma vilka förutsättningar som finns för landsbygdsutveckling och hur sysselsättning och serviceunderlag kan påverkas om ett strandområde tas i anspråk. Precis som det finns flera definitioner för vad som är landsbygd kan även utveckling betyda flera saker. Den utveckling som ett LIS-område ska bidra med ska komma landsbygden till gagn. Den ska vara positiv för sysselsättningen på orten eller i bygden eller bidra till ett stärkt underlag för den lokala servicen. En verksamhet som utvecklas kan göra att mer arbetskraft behövs. Ett bra boende där människor trivs kan bidra till en företagsetablering. Ett utökat boende kan ge bättre underlag för service. Vilken utveckling som är lämplig och möjlig ska kommunen tillsammans med lst bestämma. (NV, 2009) Undersöka vilka stränder som finns i kommunen, hur de används, deras tillgänglighet och vilken betydelse dessa har för upplevelser och växt- och djurlivet. Hushålla med mark- och vattenområden i kommunen och använda den till vad som är mest lämpligt. Bedöma riskfaktorerna i strandområdet så som översvämning och erosion och beakta behovet av skydd mot dessa. Relatera LIS-områden till ett större perspektiv och samordna med närliggande kommuner. Inom LIS-områden ska en individuell bedömning göras för varje ärende och där ska det enskilda intresset av att ta marken i anspråk vägas mot strandskyddsintresset. Precis som intressen vägs mot varandra i dispensärenden utanför LIS-områden. Den redovisning som gjorts i ÖP används som en vägledning vid bedömningen. Som tidigare nämnts vid utpekande av LIS-område ska en bedömning göras av utvecklingsmöjligheterna. Vid dispensprövning ska samma bedömning göras huruvida den tänkta åtgärden kan bidra till utvecklingen. Gäller åtgärden enstaka eneller tvåbostadshus ska bedömningen istället vara om åtgärden görs i anslutning till befintliga bostäder. Om området detaljplaneläggs kan ny bebyggelse få placeras längre från redan befintlig bebyggelse. (Regeringen, 2009) 28

30 Områden där det är möjligt att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) Här kan kommunerna peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen om ett strandnära läge långsiktigt bidrar till positiva sysselsättningseffekter eller ökat serviceunderlag på landsbygden - om tillgången till strandområden för allmänheten och för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet tillgodoses långsiktigt 1. Hela Sverige med undantag, se punkt 2 och 3. Även Vänern, Vättern, Mälaren och Siljanområdet, om det INTE råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse i området. Här kan kommunerna peka ut LIS-områden, men med viss begränsning om ett strandnära läge långsiktigt bidrar till positiva sysselsättningseffekter eller ökat serviceunderlag på landsbygden - om tillgången till strandområden för allmänheten och för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet tillgodoses långsiktigt - om området endast har liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften 2. I och i närheten av tätorter Längs kusten och i skärgårdarna från Forsmark i Uppland till gränsen mot Finland, förutom Höga kusten. På Gotland Vänern, Vättern, Mälaren och Siljanområdet där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse. Här kan kommunerna inte peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen: 3. Kusten i Bohuslän, Halland, Skåne, Blekinge, Öland, Småland, Östergötland, Sörmland, Uppland upp till Forsmark och Höga kusten Med kusten avses ett landområde som sträcker sig 100 meter från strandlinjen, eller maximalt 300 meter om strandskyddsområdet är utvidgat. Gäller även strandskyddsområdena längs havsstranden på öar utanför kusten. Jämför punkt 1 Kommunerna kan peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Kommunerna ska vara restriktiva när de pekar ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Kommunerna kan inte peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge. Figur efter NV (2009)

31 4 ERFARENHETER AV LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN

32 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen 4 ERFARENHETER AV LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN De län som jämförs i denna undersökning är Blekinge, Dalarnas, Norrbottens och Västra Götalands län. Dalarnas och Västra Götalands län är de två län där flest dispenser från strandskyddet beviljas, förutom Stockholms län. Blekinge representerar ett län där få dispenser beviljas. Till sist Norrbottens län som är det län där högst andel kommunalt beviljade dispenser överprövades av lst under För kommuner i de respektive länen se bilaga 1. (NV, 2011b) 4.1 Beskrivning av län Blekinge län Blekinge är det till ytan minsta länet i Sverige med sina knappa km 2, endast 4 mil brett och 11 mil långt. Samtidigt är det ett av de mest tätbefolkade länen med ca 52 inv./km 2. Länet rymmer 5 kommuner. I länet finns ca 950 sjöar, 12 åar och 800 öar. Många av vattendragen i Blekinge är fiskrika och fisket är en viktig näring precis som det lockar turister till området. Blekinge har också en vacker skärgård med gröna klippöar och lummiga 31

33 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen havsvikar (Region Blekinge, 2012). 4 av de 5 kommunerna har kustlinje, endast Olofström är en inlandskommun. På kusten och i skärgården kan dock inte de nya reglerna om landsbygdsutveckling användas (NV, 2009). Blekinge är ett av de län som de senaste två åren gett, till antalet, minst dispenser från strandskyddet. 2/5 av de dispenser som beviljas görs av lst och 1/5 av dispenserna överprövades av lst under 2010 (NV, 2011b). Alla kommuner har uppdaterat sin ÖP under 2000-talet, de flesta under den senare hälften (Boverket, 2011). 4 av kommunerna räknas som landsbygdskommuner och 1 räknas som tätortskommun (Tillväxtanalys, 2009). Befolkningsutvecklingen har varierat mellan kommunerna. De flesta har haft en förändring nära noll, men det finns utstickare med minskning resp. ökning på 5 % (SCB, 2012) Dalarnas län Dalarnas län är mer än 9 ggr så stort som Blekinge, km 2, och har ca invånare. I länet finns 15 kommuner, där Älvdalen är den största med sina nästan km 2. Naturen i länet är mycket skiftande och här finns Sveriges sydligaste fjällområde. Här finns ca 6300 sjöar av varierande storlek, där Siljan är den största. Sveriges högsta vattenfall, Njupeskär, hittas i nordvästra delarna av länet liksom ett av världens äldsta träd, ca 9550 år. Turismen är stor i hela länet och många kommer hit för naturen och fisket. De som bor i Dalarna värdesätter närheten till strövområden och vatten högre än t.ex. närhet till kultur. En förbättrad livskvalitet är en av de största orsakerna till att människor väljer att flytta till Dalarna. (Region Dalarna et. al, 2011) Dalarna har ingen kustlinje och därmed inga områden som är helt undantagna från lättnader i strandskyddet genom LIS. I Siljansområdet ska dock LIS-områden och dispenser användas restriktivt, speciellt i områden som redan är högt exploaterade (NV, 2009). Tillsammans ger kommunerna i Dalarnas län många strandskyddsdispenser, bara i Stockholms och Västra Götalands län ges fler. Ca 18 % av dispenserna överprövas och endast ett fåtal extra dispenser har beviljats av lst under 2010 (NV, 2011b). Under de senaste åren har det inte varit någon större aktivitet i kommunerna vad gäller översiktsplaneringen. 2/3 av kommunerna har en ÖP från 1990-talet (Boverket, 2011). Den största andelen kommuner räknas som landsbygdskommuner, men det finns ett par tätortskommuner och även glesbygdskommuner i länet (Tillväxtanalys, 2009). De flesta kommuner har haft en dålig befolkningsutveckling de senaste åren. Antingen har de stått still nära noll eller minskat med upp till 7,5 % jämfört med år Det är endast länscentrat Falun och Borlänge som ökat någon procent. (SCB, 2012) Norrbottens län Norrbotten är det till ytan största länet i Sverige, km 2, och täcker 25 % av hela landet. Trots den stora ytan bor här endast inv. 2/3 av dem inom några mils radie från residensstaden Luleå. Länet har 14 kommuner av mycket varierande storlek, ca 32

34 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen sjöar och mil rinnande vatten. Naturen i länet skiftar mycket från fjällen i väster via de stora skogarna till kusten och skärgården i öster. Stora områden i fjällen är naturreservat, 25 % av den totala ytan är skyddad natur. 3 av Sveriges nationalälvar finns även i länet. Länet har ca 20 mil kust mot Bottenviken (Länsstyrelsen Norrbotten, 2010). I detta område får reglerna gällande landsbygdsutveckling användas restriktivt (NV, 2009). I Norrbottens län ges något färre strandskyddsdispenser än i landet i genomsnitt. Däremot går över hälften av alla ärenden till överprövning av lst. Detta gör att lst i Norrbotten är de som överprövar flest dispensbeslut. Trots de stora skyddade naturområdena ger lst ytterst få dispenser (NV, 2011b). Många kommuner har en ÖP från 1990-talet, men den största andelen har ändå från tidigt 2000-tal (Boverket, 2011). Många kommuner räknas som landsbygdskommuner, här finns också en stor andel glesbygdskommuner. Dessutom finns det faktiskt lika många tätortskommuner. Ett par av de till ytan större kommunerna har en mycket samlad bebyggelsestruktur, därför räknas de fortfarande som tätortskommuner (Tillväxtanalys, 2009). Befolkningsutvecklingen har de senaste åren varit överlag negativ. Det är endast ett par kustkommuner som har ökat sin befolkning. En del kommuner har tappat som mycket som mer än 10 % av sina invånare. (SCB, 2012) Västra Götalands län Västra Götaland är ett Sveriges yngsta län. Det bildades 1998 då Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län gick samman. Det är ca km 2 stort och har ca invånare. Göteborg är residensstad, det är också länets största stad. Totalt finns 49 kommuner, mer än sjöar och ca mil vattendrag. En 100 mil lång kust finns i väster och i nordöst ingår delar av Vänern och delar av Vättern i länet (Länsstyrelsen Västra Götaland, 2012). Tillgången på sjöar och stränder varierar dock mellan kommunerna där några knappt har någon alls medan andra har större tillgångar. Den långa och välbesökta västkusten är också undantagen från lättnader i strandskyddet för landsbygdsutveckling (NV, 2011b). Västra Götaland är det län som, förutom Stockholms län, totalt ger flest dispenser från strandskyddet. Ungefär en fjärdedel av dispenserna ges av lst. Lst överprövar ca 14 % av de beviljade dispenserna (NV, 2011b). Hela den 100 mil långa kusten från Norge till Göteborg är undantagen från de nya reglerna om landsbygdsutveckling. Den strand som finns mot Vänern och Vättern är inte undantagen, men här ska större restriktivitet finnas när områden där landsbygdsutveckling kan användas som särskilt skäl pekas ut. (NV, 2009) Hälften av kommunerna har uppdaterats sin ÖP under början av 2000-talet, resten finns spridda över övriga år (Boverket, 2011). Till största delen är kommunerna att se som landsbygdskommuner, men länet har av de 4 undersökta störst andel som kan räknas som tätortskommuner. Givetvis är det Göteborg med omnejd som drar upp både antalet invånare och andelen tätortskommuner. Bland dessa kommuner finns några som inte har någon yta som kan räknas som landsbygd (Tillväxtanalys, 33

35 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen 2009). Befolkningsutvecklingen i kommunerna har varit mycket varierande. Den största andelen kommuner, ca 30 %, har legat på ett ganska jämnt invånarantal. Resten av kommunerna är utspridda mellan en ökning på 13 % ner till en minskning med 9 % (SCB, 2012). 4.2 Erfarenheter från kommuner Enkät Tabell 1 Länsvis fördelning av enkätsvar. Län Svar/kommuner totalt i länet Andel (%) Blekinge 5/5 100 Dalarna 9/15 60 Norrbotten 14/ Västra Götaland 36/49 73 Totalt 64/83 77 Enkäten skickades till de sammanlagt 83 kommunerna i Blekinge, Dalarnas, Norrbottens och Västra Götalands län. Av dessa är det 64 kommuner som har svarat. Många har svarat på alla frågor som berör deras kommun, någon har svarat endast på enstaka frågor. Svarsfrekvensen per län finns beskriven i Tabell 1. Av de som inte svarat finns 13 i Västra Götalands län och 6 i Dalarnas län. 4 av de i Västra Götalands län är kustkommuner och västkusten är undantagen från reglerna om LIS vilket kan vara anledningen till att de uteblivit med svar. Strömstad är en av dessa kommuner, de valde att per telefon meddela att de inte tänkte delta i undersökningen dels för att det är en kustkommun och dels för att stora delar av kommunen har landskapsbildsskydd* där lst beslutar om dispenser. Antalet dispenser som kommunerna hanterar varje år varierar något, se Tabell % av kommunerna tog under 2011 beslut i 20 eller färre ärenden och 24 % hade behandlat 5 eller färre ärenden. Det finns också några kommuner som särskiljer sig med många fler behandlade dispenser. Borlänge är den kommun som toppar listan med sina 49 behandlade dispenser. Anledningen till det höga antalet dispenser tror kommunen beror på att de behandlar ärenden om ledningsdragningar, utfyllnader och bryggor, vilket de tror inte är lika vanligt i andra kommuner (Nyström, 2012). Även Leksand och Bengtsfors är två kommuner som under 2011 hade relativt många ärenden om strandskyddsdispens. Bägge tyckte att antalet var normalt och förklarar antalet med att det mest är kompletterings- och tillbyggnader som det söks dispens för. De förklarar också det höga antalet med att mycket av bebyggelsen sen gammalt ligger nära vattnet och det medför att fler åtgärder behöver dispens. (Ersbjörs, 2012 och Gustafsson, 2012) Lerum har också angivit ett högt antal handlagda dispenser, där var anledningen att de räknat in t.ex. ärenden där dispens sökts men ingen dispens behövdes och *Landskapsbildskydd: Ett äldre områdesskydd inom vilket lst har beslutanderätten för strandskyddsdispenser. 34

36 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen ärenden där lst var beslutande instans (Wetterlundh, 2012). Möjligt är därför att kommunerna i sina svar räknat in olika slag av ärenden och att statistiken därför är något missvisande på grund av en felaktigt formulerad fråga. En del kommuner kommenterar att det är fler ansökningar som kommer in än det är som faktiskt behandlas som ett ärende. Sökanden kontaktar kommunen och de särskilda skälen presenteras för dem. Då inser de snabbt att det inte är troligt att ansökan kan beviljas och drar tillbaka den. Likt Lerums kommun är det även fler kommuner som kommenterar att de får ansökningar som egentligen ska till lst och ansökningar där ingen strandskyddsdispens bedöms. Tabell 2 Antal kommuner i intervall av hanterade dispenser under Vid förändringen av strandskyddsreglerna år 2009 gick en del av ansvaret för dispensprövningar över från lst till kommunerna. På frågan om kommunerna anser sig ha tillräcklig kompetens och kunskap för att klara av detta ansvar svarar 95 % att de har tillräcklig kompetens. Det är endast 2 st, 3 %, som svarat Nej på frågan. Kommentarer vittnar om att det finns ytterligare någon kommun som saknar viss kompetens. Främst är det kompetens inom naturvård och biologi som saknas, se Figur 2. Många av kommunerna, 79 %, hade även innan regelförändringen helt eller delvis ansvar över beslut om strandskyddsdispenser på överlåtelse från lst. Andelen kommuner som fick göra dispensbeslut även tidigare är högst i Dalarnas och Norrbottens län, 93 resp. 89 %, något lägre i Blekinge län, 80 %, och lägst i Västra Götalands län där andelen var 71 %. Län Antal kommuner i intervall av hanterade dispenser under Vet ej Totalt Blekinge Dalarna Norrbotten Västra Götaland* Totalt antal Total andel 23 % 17 % 22 % 13 % 8 % 5 % 3 % 0 % 0 % 2 % 8 % 100 % Ackumulerad andel 23 % 41 % 63 % 75 % 83 % 88 % 91 % 91 % 91 % 92 % 100 % *Korrigerad efter e-postkontakten med Lerums kommun. 35

37 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen Vi saknar helt biologisk kompetens då vi inte har någon kommunekolog. (Nej) Nja. I de flesta fall. Lokalkännedomen är stor. ( ) Sökanden förutsätts vara den som ska utföra/låta utföra inventering etc av området när det behövs. Sådan kompetens saknas ofta - åtminstone i de små kommunerna. (Ja) Personalen kan lagen, politiken vill gena. (Ja) Figur 2. Ett urval kommentarer till frågan: Upplever ni att ni har tillräcklig kompetens inom kommunen för att fatta rätt beslut i dispensfrågor? Inom parantes anges kommunens svar. Tabell 3 Kommunernas åsikt om kontakten med lst. Svaren är graderade på en 5-gradig skala mellan Gott samarbete och Dåligt samarbete, där Dåligt samarbete representeras av en 1:a. Medelvärde (Antal svar/standardavvikelse) Län Gradering av kontakten med lst Blekinge 4 (5/1,00) Dalarna 3,75 (9/1,26) Norrbotten 2,54 (13/1,13) Västra Götaland 3,86 (35/1,12) Totalt 3,60 (62/1,22) Eftersom lst är en naturlig och viktig part under processen fram till en ÖP är det viktigt att det finns en bra kontakt och ett bra samarbete mellan kommunen och lst. Kommunerna graderade på en 5-gradig skala hur kontakten med lst fungerar. Gott samarbete motsvarar en 5:a och Dåligt samarbete en 1:a. Kommunerna i Blekinge, Dalarnas och Västra Götalands län tycker överlag att kontakten fungerar med ett bra samarbete, bättre än genomsnittet, se Tabell 3. I Norrbottens län tycker de att kontakten fungerar sämre, vilket drar ner genomsnittet. Samtidigt finns det en viss spridning inom länen. Figur 3 visar hur kommunerna har graderat uppdelat län. Den visar att de flesta svarat 3 eller högre. Förutom i Norrbottens län där majoriteten har svara 3 eller lägre. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Kommunernas åsikt om hur kontakten med länsstyrelsen fungerar 40% 20% 40% 8% 8% 33% 34% 44% 22% 31% 38% 15% 34% Blekinge Dalarna Norrbotten Västra Götaland 25% 25% 21% 17% 18% 11% 3% 5% Totalt Figur 3. Kommunernas gradering (5-gradig skala) av hur kontakten med länsstyrelsen fungerar uppdelat per län och totalt. 1 motsvarar dåligt samarbete, 5 motsvarar bra samarbete

38 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen Kommunerna fick också svara på om de tycker lst överprövar rätt mängd av deras beviljade strandskyddsdispenser, se Tabell 4. Majoriteten av kommunerna i Blekinge och Västra Götalands län är överens om att det är rätt mängd. Så även i Dalarnas län, även om majoriteten där är knapp. I Norrbottens län är läget det omvända. Frågan och svaren förtäljer egentligen bara om det är rätt eller fel mängd. De kommentarer som gjorts vittnar de flesta om att det är för många ärenden som överprövas. Ett par kommentarer pekar på att det egentligen inte spelar någon roll hur många ärenden som överprövas utan det viktiga är att det är rätt ärenden som överprövas. Samma kommentar säger också att så inte alltid är fallet. För kommentarer till frågan se Figur 4. Tabell 4 Om kommunerna tycker att lst överprövar rätt mängd beviljade dispenser. Andel % (Antal) Län Ja [%] Nej [%] Vet inte [%] Summa [%] Blekinge 75 (3) 25 (1) 0 (0) 100 (4) Dalarna 56 (5) 33 (3) 11 (1) 100 (9) Norrbotten 23 (3) 62 (8) 15 (2) 100 (13) Västra Götaland 71 (25) 14 (5) 14 (5) 100 (35) Totalt 59 (36) 28 (17) 13 (8) 100 (61) Om kommunen har beslutat om dispens där sådant inte kan ges enligt lag så stoppar alltid Länsstyrelsen beslutet vilket är bra (Ja) Länsstyrelsen i Norrbotten överprövar oskäligt många dispenser. (Nej) Vi har olika syn på tolkningen av strandskyddslagstiftningen inom kommunen och Länsstyrelsen. (Nej) Svaret nej åsyftar ett ärende där nämndpolitikerna gav dispens trots tjänstemännens bedömning att det saknades särskilda skäl. Länsstyrelsen tog inte upp ärendet för överprövning. (Nej) Mängden är oväsentlig utan frågan borde vara om det är rätt ärenden som överprövas (Ja) Figur 4 Ett urval av kommentarer till frågan: Tycker ni att lst överprövar rätt mängd av era dispenser? Inom parantes anges vad kommunen svarade på frågan. 37

39 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen Av kommunerna i denna undersökning är det än så länge endast 8 som har en översiktsplan som innehåller en del för LIS eller ett tematiskt tillägg för LIS. Hälften av kommunerna arbetar däremot i skrivande stund med någon av delarna och förväntar sig vara klara med dem under 2012 eller , 36 %, kommuner har inte påbörjat något planarbete för LIS än. Västra Götaland och Norrbotten är mest representerade bland kommunerna som inte börjat än. I Dalarna har alla kommuner påbörjat arbetet och i Blekinge är det endast 1 kommun som inte gjort det. Anledningarna till varför kommunerna inte har påbörjat LIS-planer varierar något, se Tabell 5. Den vanligaste anledningen är att det inom kommunen finns få områden lämpliga att anvisa som LISområden. 3 av kommunerna i Västra Götaland har till sitt svar kommenterat att de är kustkommuner och att de därför inte omfattas av LIS-reglerna. Några av kommunerna har samtidigt angett att det inte är prioriterat av politikerna. De som angett annat som svar har i kommentarer beskrivit sin anledning. Där kan nämnas att 4 kommuner i Norrbotten ser bristande resurser som orsak till varför de inte påbörjat någon planeringsprocess. 2 kommuner har svarat att de har en ÖP som inte är aktuell. 1 kommun skriver att de vill göra en negativ planering istället och anvisa områden som absolut ska sparas. Lättnaderna från strandskyddet skulle då gälla i resterande delar av kommunen. Tabell 5 Anledningar till varför inget arbete med LIS-plan påbörjats i kommunen. Möjlighet fanns att välja flera alternativ. Län Inte prioriterat av styrande politiker Få lämpliga områden Annat Antal svar Blekinge Dalarna Norrbotten Västra Götaland Totalt Under planeringsprocessen är en del att bedöma utvecklingsmöjligheterna i kommunen och i de områden som anvisas. Kommunerna fick rangordna olika ändamål efter vilket som är troligast hos dem. Frågan var öppen för kommunerna själva att numrera efter vad som är mest troligt, där en 1:a är vad som är mest troligt. Det fanns inget tvång att markera alla alternativ och det var möjligt att ge flera alternativ samma ranking. Beroende på hur långt kommunen kommit i planeringsprocessen kan det skilja mellan om kommunen tror eller planerar för dessa åtgärder. Någon kommun har också kommenterat att de svarat utifrån hur dispenserna fördelar sig idag i hela kommunen och inte specifikt inom planerade LIS-områden. Ett par kommuner har svarat genom att kryssa för de alternativ som de ansåg vara mest troliga. Dessa svar finns inte representerade i statistiken, men de följer samma mönster som statistiken visar på. I Tabell 6 beskrivs hur troliga olika ändamål är i de 4 länen, se även bilaga 4 för variationer inom 38

40 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen länen. I första hand är det fritidshus och bostadshus som kommunerna anser mest troligt. I andra hand kommer åtgärder för turism, bryggor och komplementbyggnader. Det ser ungefär lika ut i de 4 länen. En skillnad är att det i Dalarna inte anses särskilt troligt att LIS-områden används för turism. I de andra länen, främst Västra Götaland, ses det som mycket mer troligt. För komplementbyggnader skiljer det en del. Det anses mer troligt i Dalarna och Norrbotten än i Blekinge och Västra Götaland. Figur 5 visar några av de kommentarer som getts tills frågan. Det är kommunens önskan att det kommer leda till en ökning av bostadshus, men i verkligheten kan det bli så att fler fritidshus byggs. LIS-områden är väl avsedda för t.ex turistanläggningar kanotuthyrning m.m? Figur 5. Ett urval av kommentarer till frågan: Vilket tror ni blir det huvudsakliga ändamålet för byggnader och åtgärder inom LIS-områden? Tabell 6 Troligt ändamål för byggnader och åtgärder inom LIS-områden. Svaren är graderade från 1 och uppåt där 1 är mest troligt. Hur många ändamål som rangordnades var frivilligt liksom det var möjligt att ge flera ändamål samma rang. Svaren visas som medelvärde (antal svar/standardavvikelse). Län Bostadshus Fritidshus Handel Industri Turism Brygga Service Friluftsanordning Komplementbyggnad Annat Blekinge 4,00 (3/2,00) 2,67 (3/2,08) 3,00 (3/2,00) 4,00 (2/0,00) 2,00 (1/) 4,00 (2/1,41) 4,50 (2/2,12) 1,00 (1/) Dalarna 2,22 (9/1,92) 1,56 (9/0,73) 8,00 (9/1,00) 8,33 (3/2,08) 4,67 (6/1,51) 3,25 (4/1,26) 8,00 (3/0,00) 4,60 (5/1,14) 2,75 (4/0,96) 5,00 (1/) Norrbotten 2,30 (10/1,70) 1,20 (10/0,42) 7,50 (2/0,71) 8,50 (2/0,71) 3,11 (9/1,45) 3,33 (3/0,58) 7,50 (2/2,12) 3,80 (5/1,48) 2,75 (4/1,26) Västra Götaland 1,80 (20/1,28) 2,33 (15/1,63) 5,43 (7/3,15) 5,86 (7/2,67) 2,25 (20/1,55) 3,00 (13/1,15) 3,20 (10/1,55) 3,69 (13/2,02) 3,57 (7/2,94) 5,50 (4/3,00) Totalt 2,17 (42/1,62) 1,86 (37/1,32) 6,42 (12/2,68) 6,92 (12/2,54) 2,89 (38/1,72) 3,18 (22/1,05) 4,56 (16/2,63) 3,92 (25/1,68) 3,29 (17/2,08) 4,67 (6/2,94) 39

41 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen Intervjuer Efter enkäterna och sammanställningen av resultaten av den genomfördes en intervju med ett urval av de kommuner som svarat. Urvalet gjordes utifrån 3 anledningar: 1. Var kommunen är i arbetet med LIS-planering 2. Kommunens åsikt om kontakten med lst 3. Geografiska förutsättningar Därtill har en kommun intervjuats tack vare en av de kommentarer som gjorts i enkäten. De kommuner som ligger längs kusten i Blekinge och Västra Götaland och samtidigt har svarat att de inte påbörjat LIS-planering pga. att det finns för få lämpliga områden att anvisa har inte funnits med när urvalet gjordes. Urvalet och anledningarna återfinns i Tabell 7. Det är 3 kommuner vardera i Dalarnas, Norrbottens och Västra Götalands län. I Blekinge län valdes endast 2 kommuner då de övriga inte skiljde sig från dessa i urvalskriterierna. Eftersom det nu fanns plats för 1 kommun till valdes Arvidsjaur då de gjort en kommentar i enkäten till frågan om de i kommunen gjort en plan för LIS, se Figur 6. Vet inte om den slutförs. Det går inte att ta med alla lämpliga områden pga motstånd från Länsstyrelsen. De vill att det ska vara få och små områden. Så ser det dock inte ut i vår kommun. Frågorna i intervjuerna är väckta ur svaren på enkäten. Som utgångspunkt för intervjuerna fanns 3 områden med ett antal punkter inom varje. Punkterna formades för att bäst passa den kommun som intervjun hölls med. Punkter för intervjuer: Allmänt om det förändrade strandskyddet Hur upplevs det nya strandskyddet? Har det varit några speciella svårigheter efter regelförändringen? Arbetet med LIS Hur långt har kommunen kommit i planeringen/ Varför har inte planering påbörjats? Hur har planeringsprocessen sett ut? Finns det något som är speciellt med LIS-planeringen? Hur är/var intresset för LIS-planering från invånarna? Vilka positiva/negativa effekter tror kommunen/handläggaren på? Kontakten och samarbetet med länsstyrelsen Hur ser kontakten ut? Hur har kontakten fungerat och varför? Finns olika tolkningar av reglerna? Figur 6. Kommentar från Arvidsjaurs kommun till frågan om de i kommunen gjort en plan för LIS. 40

42 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tabell 7 Kommuner utvalda för intervju med anledningar för urvalet. Län Kommun Var befinner sig kommunen i arbetet med planering för LIS? Antagen Påbörjat Ej påbörjat Kommunens åsikt om kontakten med länsstyrelsen Geografiska förutsättningar Blekinge Karlshamn X 5 Kust, Tätortskommun Olofström X 3 Inland, Landsbygdskommun Avesta X 5 Tätortskommun Dalarna Norrbotten Leksand X 3 Strand mot Siljan, Landsbygdskommun Vansbro X 2 Glesbygdskommun Arjeplog X 4 Kalix X 3 Stor area, Glesbygdskommun Kust, Landsbygdskommun Älvsbyn X 2 Landsbygdskommun Dals-Ed X 4 Landsbygdskommun Västra Götaland Herrljunga X 1 Landsbygdskommun Karlsborg X 4 Strand mot Vättern, Landsbygdskommun Arvidsjaur* X 2 Landsbygdskommun *Arvidsjaur blev valt efter en kommentar de gjort 41

43 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlshamns kommun Emina Kovacic är Stadsarkitekt och avdelningschef för samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlshamns kommun. Hon har det övergripande ansvaret för planeringen och andra stadsmiljöfrågor i kommunen. I kommunen antogs tidigt en policy för hanteringen av grundläggningen pga. stigande havsnivå. Idag arbetar de inom kommunen mycket med strandskyddet inom detaljplaner. Längs kusten har flera detaljplaner setts över och ändrats för att återinföra strandskyddet för att på detta sätt säkerställa att en fri passage finns även i framtiden. Kovacic säger att de upplever förändringen av lagstiftningen som en skärpning som gör det svårare att få dispens. Svårare speciellt i södra Sverige, medan det ska ha blivit något lättare från ovan Stockholm och norrut. Kommunen har påbörjat arbetet med en ny ÖP. Nyligen har en fas där information och intryck från invånarna om hur de vill att kommunen utvecklas de närmaste 20 åren inhämtats. Med de krav som finns på LIS-områden tycker Kovacic att det är svårt att hitta lämpliga sjöar och stränder i kommunen. Politiskt fanns också en förhoppning om att fler områden skulle kunna vara lämpliga. En plan för vindkraften finns redan och i vissa områden krockar denna med annars eventuellt lämpliga LIS-områden. Kovacic säger också att det inte bara är strandnära boende som avgör om någon bosätter sig på landsbygden eller inte. I kommunens landsbygdsområden är bebyggelsetrycket lågt och troligen påverkas detta endast marginellt av LIS. Olofströms kommun Monica Axelsson är planeringsarkitekt i Olofströms kommun. Inom strandskyddet är hon med i den översiktliga planeringen, men ibland också i diskussioner om dispenser. Olofström var en av de första kommunerna att göra och anta en LIS-plan. Det gjordes som ett tematiskt tillägg i juni Därefter har översiktsplanen aktualitetsprövats och antagits av kommunfullmäktige i februari 2012 och där finns nu även LISplanen med. Efter införandet av LIS tycker Axelsson att det blivit enklare att ge dispenser för byggande. Trycket på exploatering är dock lågt i kommunen och det har inte upplevts någon rusning heller inom LIS-områden. Axelsson säger att på sikt tror kommunen på att invånarantalet ska öka. Strandnära boende är då en del i detta i syfte att höja attraktiviteten för boende i kommunen. Det kommunen tror och nu upplever att LIS-områden används till är främst bryggor, men även för nätstationer. Några ärenden om fritids- och permanenthus har också förekommit. Som en möjlig framtid beskrivs att återvändare och turister skaffar fritidshus i kommunen och sen trivs så bra att de vill stanna kvar. Det är alltid svårt att nå fram med information och få en dialog med ett stort antal människor, vilket kommunen ska göra i samband med den översiktliga planeringen. Alla nås inte. Olofströms kommun har ändå fått en bra respons från invånare och verksamma i kommunen, inte minst då det gäller den delen av den översiktliga planeringen som gäller landsbygden. I kommunen togs 42

44 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen ett samlat grepp över LIS, vindkraft och landsbygdsutveckling vilket kan ha gjort invånarna mer intresserade och engagerade. I något fall tycker de inom kommunen att lst har tolkat lagstiftningen lite petigt, men i stort har de samma tolkning och ett bra samarbete. Kontakten med lst och de angränsande kommunerna fungerar också bra. Möjligheten att diskutera strandskyddsfrågor finns kontinuerligt under året. Avesta kommun Peter Granqvist är planingenjör och Peter Klintberg är ekolog inom Västmanland-Dalarna miljö och byggförvaltning. Tillsammans bildar kommunerna Avesta i Dalarna och Norberg och Fagersta i Västmanland en gemensam förvaltning. Granqvist håller nu bland annat på med LIS-planeringen i Avesta kommun. Klintberg handlägger strandskyddsdispenser men ger också yttranden till byggnadsnämnden om andra ärenden. Klintberg säger att de i dispensärenden ser att lagförändringen har lett till en skärpning samtidigt som det har blivit tydligare vad som krävs för en beviljad dispensansökan. Innan förändringen trädde i kraft har lst haft informationsträffar för kommunerna och nu fungerar de som ett bollplank vid svårare ärenden. De vill inte uttala sig i enskilda fall eftersom de ska fungera som en översyn, men kan ändå diskutera om strandskyddet i allmänhet. LIS-planeringen har börjat, om än i ett lite långsammare tempo än det var tänkt. Planeringen för LIS kan bli lite svårare än annan översiktlig planering för kommunen tror Granqvist, pga. olika tolkningar mellan lst och kommunen. Främst är det definitionen av vad som ska räknas till landsbygd och vad som är tätort som han ser som en potentiell svårighet i nuläget. Han tror ändå att LISplaneringen i Avesta blir lättare än i Norberg och Fagersta. I Dalarna är Lst tydligare i sina besked även i förväg än vad de är i Västmanland. Granqvist säger att det finns ett problem i att ha en lagstiftning som egentligen inte alls motsvarar de förväntningar som funnits ute i landets kommuner utan istället tycks utformats under stort inflytande från NV. LIS-planeringen är något som tvingas på kommunerna för att de ska få ta del av några lättnader i strandskyddet. Han tror att det kommer ytterligare en förändring av strandskyddsreglerna inom de närmaste 10 åren. Det finns ett visst visat intresse från främst markägare för LISplaneringen. Men Granqvist säger att de inte tror på några egentliga effekter av den. Planen görs mest för att kommunen ska vara beredd när det kommer någon som vill etablera någonting. Kommunen kan ha en vilja som de uttrycker genom en ÖP men det är svårt att veta var någon vill etablera sig i ett senare skede tycker Granqvist. Att göra riktlinjer i ÖP för att sedan göra ett planprogram innan en etablering sker har diskuterats lite under strandskyddsdialogerna mellan kommuner och lst och inom kommunen. Där upplever Granqvist att lst i Västmanland är mer positiv till detta än vad lst är i Dalarna. 43

45 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen Leksands kommun Elsie Ullbors är planingenjör och Sylvie Ersbjörs är bygglovshandläggare i Leksands kommun. Bägge arbetar med strandskyddsfrågor, Ullbors i den översiktliga planeringen och Ersbjörs handlägger dispensärenden. Efter förändringen av strandskyddsreglerna upplever de inom Leksands kommun att det förvisso är enklare att handlägga dispenserna tack vare de sex särskilda skälen, men det har samtidigt blivit svårare att godkänna dispenser. Förändringen har gjort att reglerna är hårdare. Kommunen arbetar idag med en ny ÖP. De har tagit in synpunkter från invånarna till den och tror att ett samrådsförslag ska finnas att presentera under sept - okt Här ska en LIS-plan också vävas in. Det har funnits ett visst intresse för LIS från allmänheten. Bland annat har det tagits upp vid möten ute i byar. Även om kommunen är i ett tidigt skede av planeringen har vissa funderingar kring LISplaneringen kommit upp inom kommunen också. Funderingar på om det överhuvudtaget är möjligt att anvisa något LIS-område om intentionerna, vilket är att behålla och skapa fler arbetstillfällen, för LIS ska uppfyllas. Funderingar finns också på vilka krav det ställer på kommunen om ett område pekas ut till LIS-område. En inventering av stränderna har gjorts för att se vilka växter och liknande som finns för att då se vilka stränder som kan lämpa sig bättre att exploatera. I det här skedet tror de att LIS kommer ha en marginell påverkan på invånarantal och byggande inom kommunen. Det finns en kontakt och en dialog med lst. I planärenden beskriver Ullbors att det kan vara lite problematiskt ibland. Svårigheterna gäller att tolka vad lst egentligen tycker. I yttranden från lst om planer är det flera avdelningar inom lst som har synpunkter och ibland är deras yttranden inte samstämmiga vilket leder till vissa tolkningsproblem. Vansbro kommun Tommy Celind är miljö- och byggchef i Vansbro kommun. Bland hans uppgifter finns att handlägga miljöärenden, men mest byggärenden. Däribland finns dispenserna från strandskyddet. I handläggningen av ärenden om strandskyddsdispenser finns personal med kunskaper från miljösidan och byggsidan representerade. Celind säger att själva handläggningen har blivit något enklare efter förändringen av strandskyddet tack vare de sex särskilda skälen. Samtidigt säger han att man känner sig lite vilseledda. Intrycket innan lagförändringen var att det skulle bli enklare att få bygga strandnära, medan det i praktiken blev tvärtom. Kommunen började under arbeta med en ny ÖP där LIS-områden var en del och under första halvan av 2010 presenterades ett första koncept för lst. Detta har sedan omarbetats i flera omgångar, sammanlagt har LIS-planen varit ute på samråd i 4 omgångar. Fram till och med april 2012 är den ute för utställning en andra gång. Efter samråd under första halvan av 2011 lyftes LIS ur ÖP för att istället arbetas med som ett tematiskt tillägg. I oktober 44

46 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen 2011 antogs en ny ÖP, men LIS-planen är nu och fram till och med april 2012 på utställning en andra gång. Celind beskriver att en del av arbetet med LIS-planen och utpekande av LIS-områden har varit en balansgång då ett utpekande gynnar vissa individer. Den fastighetsägare som får ett område utpekat till LIS-område gynnas mot den som inte får den lättnad som LIS innebär. Detta ser de också som en anledning till varför intresset för LIS-planen har varit större än för övriga delar i en ÖP, LIS berör mer personligt. Trots ett visat intresse från invånarna vet inte kommunen om LIS kommer att spela någon större roll för utvecklingen i kommunen. Personligen tror inte Celind det. Under 2011 var det totalt 4 ärenden som rörde nybyggnation av en- och tvåbostadshus i kommunen så det finns inte tryck på att få bygga nytt. Däremot är det fler som vill bygga fritidshus och det gärna vid vatten. Celind tycker att det har funnits en bra dialog mellan kommunen och lst där både tjänstemän och ibland politiker varit med, men att de tolkar lagstiftningen på olika sätt. Länsstyrelsens tolkning är hårdare och blir negativ för kommunen. De träffar för öppen dialog om strandskydd som lst anordnar varje år för kommunerna i Dalarna ser Celind som mycket positiva. Arjeplogs kommun Ingela Edholm Forsberg är utvecklingsstrateg i Arjeplogs kommun sedan 1 år tillbaka och samtidigt kommunekolog i Lycksele kommun, Västerbottens län. I Arjeplog har hon bland annat varit medverkande i arbetet med LIS-planering och omarbetning av ÖP. I Lycksele är en av uppgifterna handläggning av strandskyddsdispenser. Efter lagförändringen säger Edholm Forsberg att de inte upplevt några lättnader. Hanteringen av ärenden är det ingen större skillnad på, men det är något svårare att kunna bevilja dispenser. Hon säger att i kommuner likt Arjeplog som är vattenrika, har en stor yta och få invånare så fungerar inte de särskilda skälen så smidigt. Det borde vara en mer individuell prövning där strandskyddets syften är det viktigaste istället. Hon säger också att hon upplever att hanteringen och processen runt ett strandskyddsärende är smidigare i Lycksele än i Arjeplog. I en kommentar till SKL från kommunen skriver de att det bör övervägas att det införs ett ytterligare särskilt skäl eller en annan möjlighet för kommuner likt Arjeplog att bevilja dispenser i de fall de inte strider mot strandskyddets syften. Strandskyddet behöver också förändras så att kommuner i hela landet kan finna reglerna legitima. I Arjeplog börjades tidigt med LIS-planering, redan 2008 i samband med planeringen för vindkraft började de med samtal ute i byarna. Redan då var också intresset stort från invånarna i kommunen. Planeringen har dock dragit ut på tiden, bland annat på grund av resursbrist och personalbyten. Det har också kommit upp 45

47 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen andra frågor som påverkar deras ÖP vilket gjort att den i sin helhet ska arbetas om. Pga. den omarbetningen vill inte lst godkänna att kommunen gör ett tematiskt tillägg för LIS. Eftersom arbetet med ny ÖP kan och måste få ta tid började de då, enligt Edholm Forsberg, för 1 år sedan fundera på att istället göra en policy för LIS-områden. Lst tyckte att det också skulle ta tid och att de därför skulle bedöma från fall till fall under tiden. Kommunen arbetar nu ändå på en policy i väntan på en ny ÖP. Potentiellt kan det bli aktuellt att söka extra stöd för planeringen från de miljoner som regeringen avsatt till Boverket och NV för uppföljning av det förändrade strandskyddet. Edholm Forsberg säger att det har varit en del tankar kring LIS redan, men ännu befinner de sig i ett tidigt skede av planeringen. Vad som räknas som utveckling för kommunen är en av de svårare bitarna. För kommunen är ett eller något fritidshus en utveckling som kan ge ett bra bidrag till lanthandlare och liknande. På samma sätt har de tänkt inom Lycksele kommun säger hon och där har det gått bra, men de upplever att lst i Norrbotten inte ser det på samma sätt. En annan fråga är vilka och hur djupa analyser som krävs för att visa att ett område skulle kunna bidra till utveckling. LIS-planen är en del i översiktsplanering men blir troligen mer detaljerad än övriga planer. Frågan är hur detaljerad planen ska vara. Edholm Forsberg säger också att det är svårt att göra en geografisk anvisning i den stora kommunen och helst skulle de vilja göra individuella prövningar istället. Edholm Forsberg beskriver förhållandet med lst som lite infekterat, men säger att det kan absolut inte läggas endast på en av parterna. Det har bägge bidragit till. Lst har enligt henne bra direktiv om hur dispenser ska behandlas och hon ser själv lst som en resurs. En bättre kommunikation dem emellan skulle ändå vara önskvärt. För LIS-planeringen har de frågat efter bra exempel men tyvärr inte kunnat få något än. Annars är lst behjälplig med vägledning på olika sätt. Kommunen är nu med i samarbeten med andra kommuner och lst om strandskyddet vilket de hoppas ska leda till en bättre samsyn i dessa frågor. Kalix kommun Elisabet Sandin är Bygg- och miljöchef i Kalix kommun. Hon har det övergripande ansvaret för bygg- och miljöavdelningen i kommunen och däribland finns ärenden som rör strandskyddsfrågor. Strandskyddsfrågor inom detaljplaner hanteras av planingenjören som organisatoriskt finns inom samhällsbyggnadsförvaltningen, men inte på bygg- och miljöavdelningen. Sandin tycker att förändringen av strandskyddsreglerna har gjort allt som handlar om strandskyddet mer komplicerat. Det är mer komplicerat för de sökande att få en dispens beviljad och det är mer komplicerat för kommunen att kunna ge en bra information och service. Även handläggningen av ärenden och formulering av motivering till beslut har blivit mer komplicerat. En av anledningarna till detta är att det nu är lst som granskar besluten istället för NV. Den förändringen har gjort att fler beslut granskas och Sandin säger dessutom att det har konstaterats av NV att granskningen går olika till i olika län. I Norrbotten har fler 46

48 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen kommunala beslut överprövats och upphävts än i övriga län, vilket blir negativt för Norrbottens kommuner. I Kalix kommun finns mycket stränder som är outnyttjade och som till viss del bör kunna nyttjas till att stödja utvecklingen istället. Förväntningarna på förändringen av reglerna var att det skulle bli lättnader för en kommun som Kalix. Dessa lättnader uteblev dock och nu ser kommunen framemot vad den översyn av lagstiftningen som ska göras kommer att leda till. I början av 2012 påbörjades arbetet med en LIS-plan genom att de arbetar med ett policydokument där kriterier för LIS-områden anges. Även om en LIS-plan finns ska varje ärende om dispens prövas för sig, därför tycker Sandin att det borde kunna vara en bra lösning. Att geografiskt anvisa områden ser Sandin som svårt. Dels för att det är svårt att veta var någon vill etablera sig i framtiden. Dels ser de det inom kommunen som en rättvisefråga. Den som äger marken där ett LIS-område anvisas får antagligen mer värde i sin fastighet, medan det blir tvärtom utanför områdena. Invånare visar redan ett intresse för LIS och strandskyddet. Inte minst de som inte kan få dispens enligt de sex ordinarie särskilda skälen och kanske hade kunnat få dispens genom LIS om en plan eller policy fanns. Det finns förhoppningar om att LIS ska kunna ge positiva effekter för kommunen. Sandin säger att de önskar det fanns en bättre samsyn i landet och inte minst i Norrbotten, i den här frågan. Kommunen är med på möten med andra kommuner och lst om strandskyddet och ämnet kommer också upp på andra möten dem emellan. Kommunerna har gemensamt startat arbetsgrupper om strandskyddet där även lst finns representerat. Det har gjorts i ett försök att kunna arbeta fram en bättre samsyn i strandskyddsfrågor. Älvsbyns kommun Annika Lindström är byggnadsinspektör i Älvsbyns kommun. I hennes arbetsuppgifter finns handläggning av bygglov och i en del av dessa fall kommer även strandskyddsdispenser in. Älvsbyn antog i november 2011 sin ÖP där LIS är en del. Lindström har själv endast till en mindre del varit delaktig i arbetet med att ta fram de planerna. Lindström säger att de upplever den nya strandskyddslagstiftningen som en skärpning och det har blivit svårare att få en dispens beviljad. Lst är som granskare mer noggranna och granskar alla ärenden medan NV gjorde mer som stickprov för vad som granskades. Lindström säger också att lst i Norrbotten tolkar lagstiftningen väldigt strikt. De sex särskilda skälen är uttömmande, men det finns ändå ett visst tolkningsutrymme. Det är främst 1:a skälet* de har olika tolkningar av och Lindström upplever att lst har väldigt klart för sig om vad som är ianspråktagen mark. Det har enligt Lindström blivit svårare att få ianspråkta ny mark att bygga nytt på. Det senaste översiktsplanearbetet tog några år men gick i sakta mak framåt hela tiden utan större kontroverser. Lst tyckte från början att det var för många LIS-områden utpekade och de har nu som Lindström beskriver det valt att göra små, men fortfarande många områden för att kunna täcka in större delar av kommunen. Främst har LIS-områden lagts för att förtäta i områden som är bebyggda. Ett visst intresse har funnits för LIS från invånare och nu är det några stycken som söker dispens tack vare det. Det finns *Om området redan är ianspråktaget så att det inte längre har någon betydelse för strandskyddets syften. MB 7:18c 47

49 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen också någon som tidigare inte uppfyllt ett särskilt skäl som nu när LIS-planen är klar söker dispens igen. Från kommunen tror de också att det finns en del som väntar på hur det går i dessa ärenden innan de själva söker dispens. Kommunen har förhoppningar om att LIS ska bli positivt för kommunen. Det kanske inte ger så många nya invånare, men de tror t.ex. på att hemvändare kan få lättare att bygga sin sommarstuga eller liknande och på det viset bidra positivt till serviceunderlaget. Innan förändringen skedde trodde man att det skulle innebära fler lättnader i strandskyddet för glesbygden där byggnadstrycket är lågt och det finns gott om stränder. Det man förstod av riksdagspolitikerna var något annat än vad det nu blivit. Nu är LIS det enda sättet att komma runt strandskyddet och det enda sättet att få någon lättnad alls av regelförändringen enligt Lindström. Lindström säger att kommunförbundet i Norrbotten har haft ett projekt där kommunerna arbetat gemensamt och funderat genom vad de särskilda skälen innebär. Kommunerna har pratat ihop sig och Lindström upplever att det finns en samsyn om strandskyddet. Arbetet är nu i ett slutskede och de tänker bjuda in lst för att låta dem ta del av kommunernas arbete och få höra länsstyrelsens syn på frågorna. Dals-Ed kommun Eva Karlsson är Enhetschef för plan- och byggkontoret i Dals-Ed kommun där hon har ett övergripande ansvar över avdelningen. Strandskyddet är en del av de ärenden som hanteras av personalen. Karlsson säger att förändringen av strandskyddsreglerna har styrt upp reglerna mer i och med de uttryckta särskilda skälen. Den godtycklighet som kunde finnas tidigare är borta nu och ingen dispens kan beviljas om inte ett särskilt skäl är uppfyllt. En svårighet som märkts är granskningen och prövningen som lst ska göra säger Karlsson. Under det första året fanns osäkerheter kring strandskyddsreglerna vilket ledde till många överprövningar. Nu när ytterligare ett år har gått har det blivit bättre. Säkerheten har ökat både hos lst och hos kommunerna, därmed har även överprövningarna minskat. Dals-Eds kommun har gjort en LIS-plan som nu i april ska upp till fullmäktige för antagande. Arbetet med planen har gått bra men det har tagit tid. Jämfört med annan översiktlig planering har LISplaneringen varit mer detaljerad. Bland annat har landskapsinventeringar gjorts för att se var det kan vara lämpligt att anvisa LIS-områden. Lst har fortfarande synpunkter om vissa områden och storleken av områdena. Kommunen anser att eftersom varje dispensärende ska avgöras enskilt så är detta en bra plan. Intresset för planen från invånarna har varit relativt stort och det finns förhoppningar att planen ska ge positiva effekter i och med attraktivt boende. 48

50 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlsson säger att kommunen delvis har andra tolkningar av strandskyddsreglerna än lst. I avvägningar mellan olika intressen vägs olika saker också olika tungt. Kommunen ser mer på möjligheter till utveckling och exploatering medan lst tar större hänsyn till naturvårdsfrågan. Dialogen med lst fungerar ändå på ett bra sätt och Karlsson säger att de får den vägledning de behöver och vill ha. Innan lagstiftningen trädde i kraft trodde man dock att kommunen skulle få mer att säga till om än man nu upplever att man har möjlighet till. Herrljunga kommun Peo Wallner är stadsarkitekt i Herrljunga kommun. Han har själv gjort kommunens LIS-plan som blev antagen i november Handläggningen av dispensärenden ligger hos bygglovshandläggaren över vilken Wallner ansvarar. Wallner säger att förändringen av strandskyddsreglerna skulle flytta delar av makten över strandskyddet till kommunerna. Han tycker dock att så inte blev fallet. En del av makten som kommunerna skulle få har istället hamnat hos lst. Tidigare hade NV ett slags veto över dispenserna, nu är det istället lst som ska granska och vid behov överpröva beviljade dispenser. I de fall lst upphäver beslutet finns endast en utväg kvar för kommunen och den sökande, att överklaga och ta det till rätten vilket blir en lång och kostsam process. Planeringen för LIS gick smidigt utan några större problem längs vägen och gjordes samtidigt som en fördjupad översiktsplan för kommunens största sjö, Sämsjön. Det fanns också ett stort intresse för LIS-frågan t.ex. från större markägare. De områden som anvisats är sedan tidigare bebyggda med sommarstugor och här finns områdesbestämmelser som gjort utbyggnader och konvertering till permanentbostad svårare. Från politiskt håll fanns en önskan om att det istället skulle vara möjligt att göra dessa fritidshus till permanentbostäder. Den svårighet som fanns med detta var att samtidigt bevara sjöns goda vattenstatus. Problemet har fått sin lösning i de detaljplaner som ska upprättas för området. En större byggrätt ges till dem som vill under förutsättning att de gör en gemensam avloppslösning. Den lösningen gör att de inom kommunen tror att en utbyggnad kommer att ske i en lugn takt eftersom avloppslösningarna ska samordnas mellan fastigheterna. De effekter som LIS kan få på kommunen är enligt Wallner positiva. Möjligheten att utveckla den besöksnäring som finns, fritidshusen och permanentboende i området gör kommunen mer attraktiv att flytta till. Med ett ökat antal invånare i dessa områden kan underlaget för t.ex. skolor öka. Situationen för sjön borde också bli bättre i och med kravet på bra avloppslösningar. Wallner beskriver kontakten och samarbetet med lst som skiftande. De olika avdelningarna har olika attityder. Samhällsbyggnadsenheten där planeringen hör hemma arbetar för att lösa problem och ses som en samarbetspartner. Naturvårdsenheten är inte lika problemlösande och de vill tolka strandskyddsreglerna mer restriktivt än kommunen. Han säger också att lst bättre borde utöva sin roll och fungera sammanvägande av olika intressen i bland annat frågorna om strandskydd och LIS. 49

51 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlsborgs kommun Lena Ljungberg är bygglovshandläggare i Karlsborgs kommun, hon är även handläggare av de strandskyddsärenden som kommer till kommunen. Under handläggningen används länsstyrelsens GISlager för att se var skyddad och känslig natur finns, men ingen med naturvårdskunskaper finns med. Ljungberg säger också att det är sällan som en dispens rör sig om en helt ny exploatering, oftast handlar det om att bygga fler byggnader på redan ianspråktagna platser. Ljungberg började arbeta inom kommunen och med dess strandskyddsdispenser först under 2010 och var alltså inte med innan förändringen av reglerna skedde. Hennes upplevelser av vad förändringen har inneburit är att det nu är tydligare när en dispens kan beviljas då ett särskilt skäl krävs och skälen finns angivna. Tidigare var lagstiftningen mer godtycklig på den punkten. Detta har också gjort att det nu är tuffare för dem som söker dispens att få den beviljad. Den enda lättnaden som finns är inom LISområden vilka kan finnas inom en väldigt begränsad del av kommunen. också troligen kommer ske. Större delen av kommunen kan räknas som landsbygd och den norra delen lider av utflyttning och invånarminskning. De områden som blir intressanta ska gärna kunna bidra till att utveckla verksamheter t.ex. inom turistnäringen. Ljungberg tror att LIS kan ge positiva effekter för kommunen och långsiktigt skapa en utvecklingspotential i och kring dessa områden. Önskan hos människor att bo strandnära och med sjöutsikt har nära nog exploderat de sista åren säger Ljungberg. Om det då blir möjligt att i någon utsträckning också använda LISområden för boende kan det verkligen ge positiva effekter. Mest tror hon dock på utveckling för verksamheter och turistmål så att den vackra naturen i kommunen kan nyttjas ännu mer. Ljungberg tycker att kontakten med lst fungerar bra. När det behövs kan de få generell vägledning och i något fall har hon fått tillgång till gamla beslut i liknande fall. Ljungberg skulle gärna se fler träffar med lst och andra kommuner för att få ta del av deras erfarenheter. Det seminariet som har varit tyckte hon var mycket bra. Ljungberg tycker också att NVs vägledning* för strandskyddsdispenser är enkel och tydlig att följa och skickar den ofta vidare till fastighetsägare som har frågor om strandskydd. I Karlsborgs kommun har de under våren 2012 påbörjat arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Än så länge har inte LISfrågan tagits upp, men det ska ingå i den nya planen. Ljungberg tror att det säkert finns områden möjliga att anvisa för LIS, men att det är politikerna tillsammans med personal på samhällsbyggnadskontoret som kommer stå för utpekandet. Hon säger att förfrågningar till allmänheten om intressanta områden * Strandskydd En vägledning för planering och prövning NV (2009) 50

52 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen Arvidsjaurs kommun Sara Persson är bygginspektör i Arvidsjaurs kommun. Hon arbetar med handläggning av bygglovsärenden, däribland strandskyddsdispenser. Hon har också varit delaktig i den översiktliga planeringen för LIS. Efter lagändringen säger Persson att de inom kommunen har upplevt att det blivit svårare att kunna godkänna dispenser. Lagstiftningen har blivit hårdare i och med de sex särskilda skälen. Den lättnad som man trodde på, i och med att det skulle bli lättare att få bygga i glesbygden där det finns mycket stränder och ett lågt bebyggelsetryck, märks inte alls än. Persson säger vidare att strandskyddet idag är för hårt och ger inte tillräckligt utrymme för lokala bedömningar. I kommunen har ett arbete med LIS-plan påbörjats. Synpunkter och förslag har inhämtats från invånarna om vad som är lämpligt och vad som skulle vara olämpliga områden. Arbetet med att ta fram samrådshandlingar har påbörjats. En kontakt har också tagits med lst om planen. En svårighet som finns för kommunen är att de och lst inte har samma tankar om mängden och storleken av LISområden. Kommunen har många sjöar och tycker att flera områden är lämpliga medan lst tycker att det då blir för stora och för många områden. Persson beskriver att med de små områden som lst vill ha är det stor chans att den som vill bygga i kommunen i ett strandskyddat område ändå vill göra det på en plats som inte är inom ett LIS-område. Den problematiken som finns med LISplanen har gjort att kommunen nu istället funderar på att skriva en policy för strandskyddet och LIS. Persson säger att en kombination av en policy och utpekade områden kanske vore det bästa för Arvidsjaurs kommun. På det viset kan de bättre täcka in de områden som är lämpliga och att föredra, men samtidigt täcka in ärenden som gäller platser utanför dessa som samtidigt inte är olämpliga. Invånarna har visat ett intresse för LIS och strandskyddet, de flesta som hört av sig har trott att det skulle vara lättare att bygga nu än vad det faktiskt är. Persson och kommunen tror att effekten av LIS som det ser ut idag blir marginell, men om större områden tillsammans med en policy vore möjligt skulle det kanske kunna spela något större roll för kommunen och dess utveckling. Flera tankar om LIS och strandskyddet finns inom kommunen. En är vad som skulle hända om det inte fanns något strandskydd överhuvudtaget. Med det låga bebyggelsetryck som finns i Arvidsjaur kanske det inte skulle spela någon roll egentligen. En annan tanke har varit att i en plan tillämpa s.k. negativ planering och istället peka ut områden som är olämpliga att exploatera och som ska sparas orörda. För att komma överens med och få bättre förståelse för varandra, var de står och varför träffas kommunerna i länet tillsammans med lst för att diskutera och arbeta med strandskyddet. Arvidsjaur ligger i södra Norrbotten och gränsar mot Västerbotten. Vid kontakter med grannkommunerna i Västerbottens län säger Persson att de upplever att strandskyddet hanteras på ett annat sätt där och att det ska vara lite lättare till dispens i de kommunerna. 51

53 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen 4.3 Erfarenheter från länsstyrelsen Enkät Länsstyrelsen i respektive av de 4 länen har svarat på en enkät liknande den som kommunerna har svarat på. Nedan följer ett urval av svaren, enkäten i sin helhet finns i bilaga 3 och fullständig redovisning av alla svar finns i bilaga 5. Svarsfrekvensen har varit perfekt då alla de 4 länen svarat. För 3 av länen har enkäten besvarats av naturvårdshandläggare och för 1 län har den besvarats av en planarkitekt som bland annat handlägger ärenden om strandskyddsdispenser. För de län där ärenden om strandskyddsdispenser ligger hos en naturvårdshandläggare finns samhällsplaneringen där LIS är en del i huvudsak inom en annan enhet. Mängden dispenser som handläggs av de olika länsstyrelserna varierar. Även mängden dispenser där lst är beslutande skiljer sig åt mellan länen. I och med förändringen av strandskyddsreglerna år 2009 gick en del av ansvaret för dispensprövningar över från lst till kommunerna. Merparten av länsstyrelserna, 3 av 4, anser att kommunerna i sitt län har tillräcklig kompetens och kunskap för att klara av detta. I Norrbotten tycker däremot lst att kommunerna överlag saknar viss kompetens. Det är då främst kunskap inom biologi som saknas och därför överses oftare strandskyddets syfte att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Både Norrbotten och Västra Götaland kommenterar att kunskapsnivån och erfarenheten varierar i kommunerna. Möjligheten att svara för varje kommun för sig var det endast Länsstyrelsen Blekinge som använde. De tycker att kunskapsläget är tillfredsställande i alla deras kommuner. Tabell 8 Länsstyrelsens åsikt om kommunerna i länet har rätt kompetens för att kunna göra korrekta beslut om strandskyddsdispenser. Blekinge Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Dalarna* Norrbotten Västra Götaland Län Ja Nej Vet ej *Har korrigerats efter telefonsamtal, se kommentar i Figur 7 (Nordlander, 2012) X X X X X X X X X 52

54 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen Lst är en naturlig samrådspart för kommunerna under deras process att ta fram en ÖP. Därför är det viktigt att det finns en kontakt och ett bra samarbete mellan dem. Ett samarbete har två parter och ska fungera från båda sidor, därför fick även länsstyrelserna gradera hur de tycker att kontakten med kommunerna fungerar. De fick på en 5-gradig skala mellan Gott samarbete och Dåligt samarbete gradera hur kontakten fungerar. Här motsvaras Gott samarbete av en 5:a och Dåligt samarbete av en 1:a se Tabell 9. Resultatet visar på en spridning mellan länen. I botten med en 2:a lägger sig Norrbottens län och i toppen finns både Dalarnas och Västra Götalands län med sina 4:or. Kommentarer till frågan finns i Figur 7. Tabell 9 Länsstyrelsens åsikt om kontakten med kommunerna. Svaren graderas på en 5-gradig skala mellan Gott samarbete och Dåligt samarbete, där Dåligt samarbete representeras av en 1:a. Län Gradering av kontakten med kommunerna Blekinge 3 Dalarna 4 Norrbotten 2 Västra Götaland 4 Figur 7. Kommentarer till frågan: Upplever ni att kommunerna i ert län har rätt kompetens att göra korrekta beslut om strandskyddsdispenser? ( ) Strandskyddsprövning upplevs många gånger som en del av ett bygglov/förhandsbesked istället för en egen separat prövning. Detta trots att strandskyddet är en naturvårdsfråga enligt miljöbalken och egentligen inte har någon tydlig koppling till PBL. Det är också svårt att bedöma ja eller nej för respektive kommun då det inte är alltid länsstyrelsen får in allt (tjänstemanna-)underlag som legat till grund för nämnders beslut. Det har t.ex. förekommit att nämnder går emot tjänstemännens förslag till beslut utan något utvecklat och motiverat resonemang varför. Flera av kommunerna i vårt län har tidigare haft viss delegation vad gäller prövningen av strandskyddsdispenser. För de flesta kommuner är dock tillsynsbiten en ny fråga där lite extra stöd behövs. Kompetens, erfarenhet och ambition skiljer sig naturligtvis åt mellan de olika kommunerna. Kompetens i kommunerna är olika, men alla vet nog ganska bra vad som gäller. Besluten kan dock spreta något. Då måste man komma ihåg att det faktiskt är politikerna som gör beslutet och de går ibland emot vad tjänstemännen föreslagit. Kommunerna gör i de flesta fall separata ärenden för strandskyddsdispenser istället för att se det som en del i ett bygglov. De tänker också oftast på strandskyddets bägge syften på ett bra sätt. Nordlander (2012) 53

55 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen Andelen överprövningar som görs varierar mellan länen och länsstyrelserna använder överprövningen på olika sätt (NV, 2011a). Överprövningar kan också vara en anledning till varför kontakten mellan kommun och lst fungerar sämre i vissa län. Därför fanns två frågor om överprövningar med i enkäten. Det var dels huruvida lst själv tycker att de överprövar rätt mängd av de av kommunerna beviljade dispenserna och dels hur det istället borde vara om det är fel mängd som överprövas. Länsstyrelsen Västra Götaland är den enda som tycker att de överprövar för få av kommunernas beviljade dispenser. De andra anser att de överprövar i alla de lägen där det är befogat. Länsstyrelsen Västra Götaland förklarar sitt agerande med att de pga. resursbrist inte kan överpröva fler ärenden, se Figur 8. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har valt att, pga. resursbrist mm, endast överpröva de dispenser som är uppenbart felaktiga. Dispenser med mindre felaktigheter godkänns med en upplysning om felaktigheten till kommunen. Figur 8. Kommentar till frågan: Om ni bedömer att ni överprövar fel mängd, hur borde det vara istället? Intervjuer Efter enkäterna, sammanställning av resultaten och intervjuer med kommunerna genomfördes en intervju med handläggare på lst. Frågorna i intervjun är väckta ur svaren på enkäten och från intervjuerna med kommunerna. Som utgångspunkt för intervjuerna fanns 4 områden med ett antal punkter inom varje. Punkterna formades för att bäst passa den som intervjun hölls med. Punkter för intervjuer: Allmänt om det förändrade strandskyddet Hur upplevs det Har det varit några speciella svårigheter efter regelförändringen? Arbetet med LIS Hur är/var intresset för LIS-planering? Har lst försökt trycka på kommunerna att göra planeringen? Är det något som är speciellt med LIS-planeringen? Är det något som genomgående tas upp av kommunerna? Kontakten med kommunerna Hur ser kontakten ut? Finns speciella strandskyddsträffar? Hur har kommunerna tagit till sig de nya reglerna? Tolkar kommunerna strandskyddsreglerna på annat sätt än länsstyrelsen? Övrigt Kompletteringsåtgärder? Avgränsning av strandskyddet 54

56 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen Länsstyrelsen Blekinge län Carina Burelius är planarkitekt på Länsstyrelsen Blekinge län. Hon arbetar bland annat med att granska och pröva strandskyddsdispenser och LIS-planer. Hon har varit på lst i 10 år och har en bakgrund inom fysisk planering. Burelius säger att det inte har varit några speciella problem efter förändringen av strandskyddslagstiftningen. Förändringen har snarare gjort det enklare för kommunerna eftersom de nu har särskilda skäl att rätta sig efter. Vissa hänvisningar till LIS som skäl har använts utan att någon LIS-plan har varit fastställd i kommunen, men annars inga återkommande problem. inte har varit någon diskussion om policy och att den inte skulle vara lika bindande som en plan blir. I länet finns ett beslut om undantag från strandskyddet för kompletteringsbyggnader. Undantaget fanns även tidigare. Däremot finns inget beslut om avgränsning av strandskyddet. Burelius säger att det tidigare, på 1990-talet, var möjligt att göra en avgränsning, men efter inträdet av miljöbalken 1999 och förändringen av strandskyddet 2009 finns inte längre något stöd för en sådan begränsning. Lst har gjort en del upphävanden i detaljplaner, men de har inte gjort några upphävningar för att områden saknar betydelse för strandskyddets syften. 4 av de 5 kommunerna i länet har påbörjat eller färdigställt sina LIS-planer. Burelius säger att kommunerna själva har påbörjat planeringen utan påtryckningar från lst. Under granskningsprocessen av planerna tittar de inte på något särskilt bara för att det är en LIS-plan enligt Burelius. Det ska finnas en analys av varför just dessa områden anvisas och det ska framgå av planen. Det är lätt att kommunerna ser mer till hur det påverkar hela kommunen istället för vilken utveckling det skulle kunna ge till orten i fråga. Senare vid granskningen av dispensärenden inom LIS-områden ser lst till om dispenserna överensstämmer med det granskningsyttrande som getts i planprocessen. Lst ser också till om ärendet uppfyller de särskilda skälen i MB 7:18c. Alla kommunerna har planer där de gjort geografiska utpekanden. Att istället göra en policy har inte varit aktuellt. Burelius säger att det 55

57 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen Länsstyrelsen Dalarnas län Carina Nordlander är naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen Dalarnas län. Tillsammans med 2 kollegor handlägger hon tillstånd i olika skyddade områden, bland annat strandskyddsområden, sedan Nordlander säger att förändringen av strandskyddsreglerna har gjort det svårare att få en dispensansökan beviljad. Tvärtemot vad folk förväntade sig innebär förändringen en skärpning av reglerna. Enda gången det nu kan vara lite lättare att bevilja en dispens är i de områden som kommunen redovisar som LIS-områden. Vad gäller förändring arbetsmässigt innebär granskningen mycket för lst. Alla kommuner i länet hade även tidigare ansvar över strandskyddet, både dispenser och tillsyn. Första tiden efter förändringen märktes att en del kommuner testade gränserna av den lagstiftningen, men nu nästan 3 år senare är de flesta med på de reglerna och vad de särskilda skälen innebär. Alla kommunerna i länet har på något sätt börjat med LISplanering, men endast en har en antagen plan. Nordlander upplever att de flesta ser nyttan som LIS kan göra för kommunen, men resurserna är många gånger knappa. Då många kommuner också har en äldre ÖP vill och måste de arbeta om den samtidigt. Det är ett arbete som kräver tid och det är en stor anledning till varför det ännu inte finns fler antagna planer där LIS-områden är redovisade. Vid granskningen av redovisningen av LIS-områden fokuserar de lite extra på några områden. Det är tillgängligheten till stränderna, hur strandskyddets syften uppfylls och vilka generella villkor som kommunen har utgått från när områden anvisats. Kommunerna ser olika ut och de förslag till planer som presenterats för lst är också olika. Någon har haft små men många områden medan någon annan valt större men färre områden. Nordlander säger att de på lst har bedömt att i mindre områden är det lättare att få en bild över hur många åtgärder som kan bli aktuella. Hon säger också att mindre områden underlättar i ett senare skede när dispensansökningar och detaljplaner ska handläggas. Vad som är mindre och större beror på de förutsättningar som finns i kommunen. Det är av samma anledning, för en enklare bedömning, som lst helst vill undvika att kommunerna gör policys istället för geografiska utpekanden. Att motivera varför LIS ska få användas när områden inte är redovisade är svårt, om inte omöjligt. En annan sak som ibland tagits upp i både samtal om LIS-planer och dispenser är äldre, avstyckade tomter som inte kan få dispens enligt den nu gällande lagstiftningen. Nordlander säger att lst arbetar på ett beslut om undantag för komplementbyggnader enligt MB 7:17 men vill först reda ut de små oklarheter de just nu ser i lagtexten. För avgränsning av strandskyddet finns inget beslut, men lst arbetar efter policyn att ett vattendrag ska finnas markerat med blått på Terrängkartan för att strandskydd ska anses råda vid det. 56

58 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen Länsstyrelsen Norrbotten Den förändring som skedde 1 juli 2009 innebar egentligen inte någon skillnad i innebörden av strandskyddet. Syftet för strandskyddet är det samma nu som det varit sedan innan den nya lagstiftningen trädde ikraft den 1 juli 2009 För att kunna få dispens från strandskyddet krävdes även tidigare att en åtgärd inte påverkade strandskyddets syften på ett oacceptabelt sätt samt ett särskilt skäl. Skillnaden är att lagstiftningen nu blivit tydligare och mer konkret i och med att det i lagtexten numera framgår vilka särskilda skäl som kan åberopas. Möjligheten för kommunerna att peka ut LIS-områden och de lättnader i strandskyddet som det innebär är dock ett nytt inslag i strandskyddet. Inom ett LISområde måste det fortfarande finnas särskilda skäl för dispens, dock finns det ytterligare två skäl möjliga att åberopa utöver de övriga sex som normalt finns. Rollfördelningen är också en skillnad i den nya lagstiftningen. Den för lst nya rollen som granskare är mest påtaglig då alla kommuner i länet tidigare hade fått ansvaret för prövning av strandskyddsdispenser delegerat till sig. Sammanfattningsvis beskriver handläggaren att förändringen av strandskyddslagstiftningen har gjort den striktare i och med att de särskilda skälen är formulerade i lagtexten och därmed även tydligare. Samtidigt är strandskyddsbestämmelserna lättade i och med möjligheten för kommuner att anvisa LIS-områden. Några större problem har lst enligt handläggaren inte upplevt efter förändringen även om det finns omständigheter som kan leda till diskussioner. T.ex. när det gäller fritidshustomter som tidigare blivit avstyckade, men som inte blivit bebyggda. En avstyckad fastighet är inte ett särskilt skäl för strandskyddsdispens, oberoende av hur den varit taxerad. I den tidigare strandskyddslagstiftningen var det möjligt att få dispens på så kallade lucktomter, men det är numera inte möjligt då detta inte är ett av de särskilda skälen i MB 7:18c. Ett annat problem kan vara att kommunerna arbetat efter invanda rutiner även efter att den nya lagstiftningen trädde i kraft, vilka många gånger inte överensstämmer med nu gällande lagstiftning. Det kan också bli svårt att få en fullgod strandskyddsprövning om en dispens ses som en underordnad del i ett bygglov istället för som en egen process. En strandskyddsprövning är en prövning enligt MB medan bygglov prövas enligt PBL. Ett fåtal av kommunerna i länet ska ha börjat med LIS-planeringen på något sätt, och endast någon enstaka har kommit långt i planeringen. Endast en kommun har fastställt utpekade LISområden i sin ÖP. Anledningen till att det tagit tid kan ha att göra med att framtagandet av en ÖP eller ett tematiskt tillägg till en ÖP är en process som kräver mycket tid och arbete, säger handläggaren. Eftersom denna möjlighet är ny och det inte finns några bra, konkreta exempel på framtagandet av LIS-områden kan det också ha varit svårt att veta hur en LIS-plan ska göras. Lst har inte aktivt arbetat med att uppmana kommunerna att arbeta fram LIS-områden. I enskilda dispensärenden där de särskilda skäl som tillkommer inom LIS-områden åberopas upplyser lst kommunen om att detta bör göras. Att en kommun väljer att ta fram ett policydokument istället för att ta fram LIS-områden anses inte som ett alternativ för lst. Ett policydokument, som framtagits efter samråd med lst, ska endast användas i enstaka fall i avvaktan på 57

59 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen att LIS-områden pekas ut och blir fastställda. I det fallet bör dessutom policydokumentet vara ett bra underlag och stöd i själva arbetet med att arbeta fram LIS-områden. De flesta kommunerna har säkerligen bra kunskaper om vad som kan anses som landsbygdsutveckling i respektive kommun och vilka områden som kan bli aktuella att peka ut. Kommunerna har olika förutsättningar och därför är det svårt att kort redogöra vad som är landsbygdsutveckling generellt. Storleken på områden är t.ex. någonting som bör avgöras av förutsättningarna i kommunen. Det ska finnas en relevant koppling till utveckling och den möjlighet till samhällsservice som finns i kommunen. Antal och storlek av områden ska inte enbart kopplas till mängden tillgängliga stränder i en kommun. Vid ett utpekande av LISområden måste kommunerna bl.a. tänka samhällsekonomiskt. LISområden ska när det gäller områden som riktar sig till förtätning av bostadshus i byar, leda till en utveckling av landsbygden som ger långsiktiga fördelar för kommunen som helhet. Utpekandet av LIS-områden bör vara kopplat till hur kommunen vill utvecklas. T.ex. är det ur kommunal servicesynpunkt troligen mer hållbart att koncentrera utvecklingen till ett fåtal områden, snarare än att det kommer till enstaka nybyggnationen på många platser spritt över hela kommunen. arbetar med bygglovsfrågor där strandskyddsfrågor behandlas. Inför att den nya strandskyddslagstiftningen trädde i kraft den 1 juli 2009 genomfördes också ett antal utbildningstillfällen med kommunerna. I länet finns i dagsläget finns ett avgränsningsbeslut som anger att kompletteringsåtgärder till huvudbyggnader inom en befintlig tomtplatsavgränsning är undantagna från strandskyddsplikten. Ett nytt avgränsningsbeslut kommer sannolikt att fattas, med stöd av nuvarande MB 7:17. I avgränsningsbeslutet står även att vissa sjöar och vattendrag är undantagna strandskyddsreglerna. De sjöar och vattendrag som inte finns redovisade på Norrbottenskartan i skala 1: (Lantmäteriets karta 505) omfattas inte av strandskydd. Lst kan dock inte se någon möjlighet att generellt undanta vissa sjöar och vattendrag finns dock inte i nuvarande lagstiftning. Kontakten med kommunerna är sporadisk i arbetet med överprövning av strandskyddsärenden. Vägledning sker dels indirekt genom beslut i enskilda ärenden och dels genom att kommunala tjänstemän via telefonsamtal diskuterar vissa frågor. Lst har varje år tillsynsträffar med kommunala tjänstemän som 58

60 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen Länsstyrelsen Västra Götalands län Linnea Bertilsson är naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen Västra Götalands län. För närvarande arbetar hon med översyn av det utvidgade strandskyddet. På enheten arbetar man också inom andra områden t.ex. Biotopskydd. Bertilsson säger att det finns både fördelar och nackdelar med den förändrade lagstiftningen. Många av kommunerna i länet hade tidigare på överlåtelse ansvar för mycket av strandskyddet och nu har de fått en del nya områden att besluta om medan en del områden gått tillbaka till lst. Det som är den största skillnaden mot tidigare är granskningen och prövningen av de kommunalt beviljade dispenserna. Det är en helt ny uppgift för lst och Bertilsson tycker att det finns för lite resurser till detta. Hon tycker också att det därför prövas för få dispenser. Innan förändringen säger Bertilsson att det i pressen målades upp en bild av att det skulle bli lättare att få dispenser och att det skulle bli ett större kommunalt inflytande. Det har inte riktigt blivit så. Processen att ta fram LIS områden är en trög process som tar tid. Arbetet med en ÖP eller ett tillägg till en ÖP är ett stort arbete som måste få tid att mogna. Det har gjort att det inte blivit så enkelt som en del verkade tro. Hon säger att t.ex. SKL nog ville att kommunerna skulle få friare tyglar och bestämma mer själva. Hur det är i kommunerna varierar. En del tycker det är bra att kommunerna får ta över ansvaret för strandskyddsdispenser, andra kommuner skulle hellre slippa och lämna det till lst. Intresset för LIS-planeringen har också varierat mellan kommunerna. Till en början fanns det några som var väldigt heta och såg många möjligheter med detta. Men allt eftersom det blev tydligare vad LIS innebär har intresset svalnat något. Arbetet med att ta fram en ÖP tar, som sagts tidigare, tid och kräver ett visst jobb. Det har varit svårt för både lst och kommunerna att sätta gränserna för vad LIS är till för, i vilka lägen och i vilken omfattning det är rimligt och möjligt att planera för LIS. Tanken med LIS är att främja turism, service och friluftsliv säger Bertilsson, men hon upplever att kommunerna gärna enbart vill planera för fritidshus. Bertilsson tycker också att en del kommuner börjar i fel ände när de tänker mer på vad exploatörer vill än var och hur det är lämpligt och möjligt att exploatera och utveckla kommunen. Planeringen ska vara långsiktig. I strandskyddsfrågor rör det sig alltid om en avvägning mellan olika intressen och det blir en given fråga även i LIS-planeringen. En ytterligare avvägning i planarbetet för LIS är var exploatering faktiskt kan leda till utveckling. I yttranden över planer är flera enheter inom lst medverkande. Från länsstyrelsens sida ser de helst att LIS-planen innehåller geografiska utpekanden. Det finns inget juridiskt hinder för en policy, men det är ett mer tveksamt dokument och det blir svårare att göra bedömningar utifrån den säger Bertilsson. Helhetssynen över kommunen blir svårare att se i några kriterier. Meningen är att kommunerna ska göra avvägningar och peka ut områden i ÖP. 59

61 4 Erfarenheter av landsbygdsutveckling i strandnära lägen Lst har ännu inte gjort något beslut om undantag från strandskyddet för kompletteringsbyggnader efter de nya reglerna. Det beslut som gjorts tidigare gäller dock fortfarande och till utgången av Om beslutet ska förnyas eller inte har de inte tagit ställning till ännu. Det finns ett beslut från 1975 om var strandskydd råder i länet. Om en sjö eller å inte finns uppräknad där gäller inte strandskydd. NV har antytt att de inte tycker om det här beslutet, men det är antaget och det används i länet säger Bertilsson. En uppskattning har gjorts över vad det skulle innebära för Hjo kommun om strandskyddet skulle gälla varje sjö, å och bäck. Där skulle 70 % av kommunens yta vara skyddad och det anser inte lst att är meningen med strandskyddet. 60

62 5 ANALYS

63 5 Analys 5 ANALYS 5.1 Analys per län Blekinge län Blekinge läns kommuner är överens om att förändringen av strandskyddslagstiftningen 1 juli 2009 har gjort hanteringen av dispensärenden enklare och med tydligare presenterade särskilda skäl. Samtidigt har det begränsats när dispensansökningar kan beviljas. Den upplevelsen delar lst med kommunerna. Deras samsyn om det mesta och om vad lagstiftningen innebär har troligen bidragit till att inga större bekymmer kommit efter införandet. Den nya rollfördelningen som lagförändringen innebär är heller inget nytt för kommunerna. 4 av dem hade även tidigare ansvaret för beslut för dispensansökningar, därför är det ingen större skillnad för dessa kommuner. Länsstyrelsens nya roll som granskare med rätt att överpröva kommunernas beslut ser också ut att ha fungerat på ett ganska bra sätt. 3 av 5 kommuner tycker att det är lagom många dispenser som överprövas. 2 av länets kommuner har LIS-områden utpekade och fastställda i sin ÖP. 2 kommuner har hunnit börja med planeringen och hoppas vara klara med den under år 2012 eller Den femte kommunen ser inte själva att de har några lämpliga områden att peka ut och arbetar därför inte med frågan. Ett beslut som stöds av lst. Det är en kommun med liten yta, den ligger vid kusten som är undantagen från reglerna om LIS och det finns inte särskilt mycket vatten inom kommunen. Enligt lst har kommunerna själva varit drivande för att göra planeringen och lst har inte aktivt arbetat för att de ska börja. Det har också visats ett intresse från invånarna i kommunerna, mer än det görs normalt för översiktlig planering. Olofström är länets enda inlandskommun, de övriga 4 har kust mot Östersjön, och de var tidiga med sin LIS-planering. Redan några månader efter att den nya lagstiftningen trädde ikraft 1 februari 2010 antogs deras tematiska tillägg. I Olofström har LIS varit en prioriterad fråga hos politikerna och det togs ett samlat grepp över flera landsbygdsfrågor samtidigt vilket kan ha bidragit till intresset. Sett till hela länet ser det däremot inte ut som att det spelar någon roll för framskridandet av LIS-planering om politikerna sett LIS som en prioriterad fråga. Det är lika stor andel av de kommuner där det inte varit prioriterat som börjat peka ut LIS-områden som det är där LIS setts som prioriterat. Hur kommunen tycker att kontakten med lst fungerar ser heller inte ut att ha någon betydelse för om en kommun varit tidig med sitt utpekande av LIS-områden. Det är snarare tvärtom. De 2 kommunerna som har LIS-områden antagna är nämligen också de 2 som tycker att kontakten är sämst i länet. Alla kommuner i länet har anvisat sina LIS-områden genom geografiska utpekanden, men det finns skillnader i hur stor del av 62

64 5 Analys kommunernas stränder som är utpekade som LIS-områden. Ca 10 % säger en kommun, ca 16 % av sjöarna säger en annan. Lst har heller inget mått de utgår från för att se om det endast är en begränsad del av stränderna som är utpekade. Ingen av kommunerna har diskuterat med lst om att istället för geografiska områden göra en policy. Lst är också negativa till policys i detta fall och ser dem inte som lika juridiskt bindande. Det finns inget tydligt mönster över vad kommunerna tror att LIS-områden kommer att användas till. Det lutar mot att fritidshus blir det vanligaste ändamålet för åtgärderna. Svaren är dock spridda och även åtgärder för turism tros bli vanligt. Samarbetet mellan kommunerna och lst verkar fungera bra. Det finns inga speciella träffar för att diskutera strandskyddsfrågor, men under andra träffar om bygg- och planfrågor kan det tas med. Både kommunerna och lst anser att kommunerna har den kompetens de behöver för att kunna göra korrekta beslut om strandskyddsdispenser. Kommunerna tycker i medeltal att samarbetet fungerar lite bättre än vad lst gör och som framgått tidigare tycker också kommunerna överlag att rätt mängd dispenser överprövas. Däremot är det så att en något större del av dem som gett ett lägre betyg till samarbetet tycker att fel mängd dispenser överprövas Dalarnas län I Dalarna delar lst kommunernas uppfattning om hur strandskyddet blivit efter förändringen 1 juli Bägge tycker att förändringen gjort reglerna striktare men samtidigt tydligare. Kommunerna beskriver också att de haft förväntningar om att förändringen tvärtom skulle innebära lättnader för dem som ville bygga strandnära. Därför känner man sig lite lurad nu, både tjänstemännen i kommunen och även en del av invånarna. Det enda alternativet för att det nu ska bli något lättare någonstans är LIS och kommunerna är inte enbart positiva till det heller. Det är svårigheter när lämpliga områden ska utses och Leksand beskriver en farhåga att inga eller väldigt få områden kan hittas. Det gör att lättnaderna genom LIS också blir väldigt små. Ansvaret för handläggning och beslut om strandskyddsdispenser hade de flesta av kommunerna sedan tidigare, så där märks ingen förändring. Däremot märker både lst och kommunerna av att granskningen har flyttat från NV till lst. Det går en hel del tid för lst till detta och kommunerna märker det genom att fler ärenden än tidigare överprövas. En majoritet av kommunerna tycker att det är rätt mängd dispenser som prövas och det verkar som att några ser det som en trygghet att lst stoppar de fall som eventuellt inte uppfyller lagens krav. Samtidigt finns det några stycken som tycker att det överprövas för många dispenser. Lst anser att de prövar de dispenser som är nödvändiga att pröva. Till en början när lagstiftningen var ny märkte lst att kommuner i några ärenden testade var gränserna gick. Ju längre tid som gått och fler ärenden som behandlats så har gränserna blivit tydligare och utbrytningsförsöken blivit färre. Alla kommuner i länet har börjat processen med att ta fram LISområden, endast en har ett tematiskt tillägg till ÖP antaget. För vissa har det varit problematiskt att ta fram områden och det har 63

65 5 Analys tagit längre tid än det varit planerat från början. Men det har i de flesta kommuner setts som prioriterat att anvisa LIS-områden. Även lst upplever att kommunerna velat göra det här och att de har haft det som en prioriterad fråga. Lst har inte tänkt och inte behövt arbeta aktivt för att kommunerna ska anvisa LIS-områden. Flera kommuner beskriver att det är många som inkommer med ansökningar om dispens från strandskyddet, men som drar tillbaka dem då utsikterna för att få det beviljat ses som små. Det är en faktor som nog gör att frågan om LIS blir aktuell och prioriterad. En del av ansökningarna gäller inom områden som potentiellt skulle kunna vara LIS-områden. Detta visar också på att strandskyddet är en personlig fråga på ett helt annat sätt än annan översiktlig planering kan vara. Det påverkar direkt olika fastighetsägare, men också friluftsintresserade m.fl. Till viss del ser geografiska förutsättningar ut att spela in på hur prioriterat politikerna sett att anvisandet av LIS-områden är. En kommun som inte har särskilt mycket landsbygd ser det inte som lika prioriterat som de gör i en glesbygdskommun. På samma sätt finns det i vissa kommuner annat än strandnära boende som är mer lockande och därför blir mer prioriterat även av de styrande politikerna i den kommunen. Däremot ser det inte ut att vara viktigt att politikerna sett frågan som prioriterad för att LISplaneringen ska ha börjat. Alla kommuner har påbörjat planeringsprocessen vare sig det varit prioriterat eller ej. Det ser heller inte ut att vara viktigt hur kommunen tycker att kontakten med lst fungerar. Gemensamt för kommunerna i länet är att alla gör geografiskt anvisade LIS-områden. Av de kommuner som kommit så långt att de kan uppskatta hur stor andel av stränderna som finns anvisade för LIS-områden är andelen mycket spridd, från någon promille till %. Andelen påverkas naturligtvis av hur man tolkar tillgängliga stränder. Då kommunerna i länet har mycket olika förutsättningar har heller inte lst något speciellt mått om hur stor andel av de tillgängliga stränderna som kan vara anvisade som LIS-områden. Den kommun som angett högst andel är en glesbygdskommun med ett lågt bebyggelsetryck både överlag och i strandnära lägen. Medan den som angett lägst andel är klassad som en tätortskommun. Därför ser det ut som att de geografiska och befolkningsmässiga förutsättningarna har fått påverka hur stor andel strand som kan bli LIS-områden. De flesta av kommunerna har dock haft svårt att uppskatta andelen. Lst är positiv till att kommunerna valt att göra geografiskt utpekade LIS-områden. Samtidigt finns det kommuner som skulle kunna tänka sig en policy vid sidan av sina geografiska områden. På det viset kan de områden som missas i processen ändå finnas med som LIS-områden. Lst ser dock en bra policy som en utopi. De tror att den är svår att göra om inte omöjlig. Policyn bedöms också vara svårare att arbeta med som dokument senare när beslut om dispensansökningar ska göras. Det är tydligt att fritidshus är den mest troliga användningen för åtgärder inom LIS-områden i länet. Bostadshus anses nästan lika troligt och även komplementbyggnader. Dessa kategorier är de som fått högst ranking men också de kategorier som flest kommuner valt att 64

66 5 Analys ranka överhuvudtaget. Däremot tros inte turism bli lika vanligt som ändamål. Överlag tycker både kommunerna och lst att kontakten dem emellan fungerar på ett bra sätt. Bland de som tycker att kontakten fungerar lite sämre är andelen som tycker att det är för mycket överprövningar högre. Både kommunerna och lst tycker också att kommunerna har tillräcklig kunskap för att kunna göra korrekta beslut i strandskyddsärenden. Det är endast en kommun som tycker att de saknar viss kunskap, samma kommun säger också att de inte hade ansvar för strandskyddsdispenserna innan förändringen 1 juli Eftersom de flesta haft ansvaret tidigare har de också hunnit växa in i den rollen och skaffa sig den kunskap som krävs för uppgiften Norrbottens län Enligt lst ska inte förändringen av strandskyddslagstiftningen 1 juli 2009 ha inneburit så mycket till innebörden. Däremot har förändringen gjort strandskyddet tydligare för hur dispenser kan godkännas tack vare de nu uttalade särskilda skälen. Samma anledning har även gjort skyddet mer strikt. Att lagstiftningen nu är tydligare och strängare håller kommunerna med på. Samtidigt finns det några kommuner som tycker att allt kring strandskyddet har blivit mer komplicerat. Då är det egentligen inte de särskilda skälen det syftas på utan att nu granskas alla beviljade dispenser, vilket inte var fallet när det ansvaret låg hos NV. Någon kommun tycker att det blivit svårare att formulera själva besluten så att de ska bli godkända av lst. De flesta kommuner väntade sig lättnader på strandskyddet i den nya lydelsen av lagstiftningen, men nästan ingen märker av dem. Många trodde att strandskyddet skulle bli mer flexibelt, men det har inte heller märkts av. De lättnader som finns inom LIS-områden ser kommunerna som en liten och ganska dålig tröst. Vilket inte lst ser ut hålla med om. Den nya rollen för kommunerna att ansvara för de flesta dispensansökningarna är egentligen inte särskilt ny. Alla kommuner i länet hade redan innan 1 juli 2009 ansvaret för dispensansökningar, därför märker de inte av den delen av den nya ansvarsfördelningen. Däremot märks länsstyrelsens roll som granskare med rätt att överpröva och upphäva dispenser av. Kommunerna märker det mycket och tycker att det är för många dispenser som överprövas, även om några tycker att det blivit bättre ju längre tid som gått. Bägge parter har blivit mer säkra på vad det är som gäller och försöker hålla sig till det. Lst tycker istället att de har gjort vad de ska göra och överprövat de ärenden som varit nödvändiga att överpröva. 9 av de 14 kommunerna säger att de börjat processen med att peka ut LIS-områden. Lst säger däremot att det endast är ett fåtal som påbörjat processen att anvisa LIS-områden så kommunerna som har börjat kan inte ha kommit särskilt långt i processen. I dagsläget är det endast 1 kommun i länet som har fastställda LISområden. Bristen på bra exempel i länet och landet ser ut att vara en anledning till att planeringen inte kommit igång eller inte kommit så långt. En anledning är också bristen på resurser. Tillsammans gör bristerna att kommunerna till viss del väljer att vänta med utpekande av LIS-områden. För att inte lägga ut några 65

67 5 Analys resurser i onödan ser flera kommuner ut att vänta på att någon mer kommun ska få sina områden antagna. På det viset får dem själva fler exempel att titta på och samtidigt en bättre bild av hur lst tänker. Det visar sig nämligen också att i Norrbottens län är det en större andel av de kommuner som tycker att kontakten med lst inte fungerar särskilt bra som inte har börjat planera för LIS-områden än. De bristande resurserna kan bero på att LIS av olika orsaker inte varit en prioriterad fråga hos kommunernas politiker. En större andel av de kommuner där politikerna inte prioriterat LIS har heller inte påbörjat planeringsprocessen. De flesta kommunerna planerar att göra någon sorts geografiskt utpekade områden. Ett par kommuner nämner att de vill anvisa områden som ska sparas istället för att peka ut LIS-områden, den negativa formen av geografiskt utpekade områden. Andra kommuner väljer att ställa upp kriterier i en policy till en början, vissa ser det som en lösning andra ser det som en start på planeringen för geografiskt utpekade områden. Lst ser inte policyn som en lösning istället för geografiskt fastställda områden, de tror heller inte att det går fortare att göra en policy. De flesta kommuner har svårt att anta hur stor del av deras stränder som blir anvisade som LIS-områden. Många har inte kommit så långt i sina processer, många av kommunerna har också väldigt mycket stränder av olika kvalitet. Just nu ser det ut att handla om några promille till någon procent. Inom LIS-områdena ser kommunerna det som mest troligt att fritidshus byggs. Därefter kommer bostadshus. Endast 2 av 13 kommuner ser något annat användningsområde som mest troligt. Åtgärder för turism och komplementbyggnader ses också som troligt, men inte alls i samma utsträckning. Kontakten mellan kommunerna och lst ser inte ut att fungera så bra. Det är både de flesta kommuner och lst överens om. De flesta kommunerna tycker också att för många av deras beviljade dispenser överprövas av lst. Till viss del har problemet med en hög andel överprövningar löst sig nu när de nya reglerna funnits några år. Både kommuner och länsstyrelser behöver en inkörningsperiod innan de vet var gränserna i de nya reglerna ligger. En del kommuner tycker också att det var en bristfällig information och utbildning inför införandet av de nya reglerna. Detta kan ha bidragit till att kommunerna måste testa sig fram, göra egna tolkningar och till att överprövningarna har blivit många. Kunskaperna överlag hos kommunerna kan också ha lett till fler överprövningar. Lst tycker att kommunerna har för dåliga kunskaper om den biologiska delen av strandskyddet. Trots det hade alla kommuner tidigare på delegation ansvar över strandskyddet. De flesta kommuner tycker också att de har tillräckliga kunskaper för att göra korrekta beslut Västra Götalands län Förändringen av strandskyddet 1 juli 2009 har enligt kommunerna gjort skyddet tydligare och det är mindre godtyckligt vilka skäl som kan ligga till grund för en dispens. Samtidigt har detta också lett till att kommunerna upplever det som tuffare att få en dispensansökan beviljad. De lättnader som många kommuner väntat på kom i den begränsade formen av LIS-områden. 66

68 5 Analys Begränsat på så vis att det endast finns inom anvisade områden och processen fram till anvisade områden tar tid. Även om en del kommuner kan se LIS som något positivt verkar det som att de tycker det är ett lite för krångligt och tidskrävande arbete för att de ska vara riktigt nöjd med denna del av strandskyddsreglerna. Den nya rollfördelningen mellan lst och kommunerna är det som beskrivs som mest märkbart av förändringen. Även om många kommuner helt eller delvis hade ansvar för strandskyddsdispenserna tidigare har det blivit vissa förändringar inom vilka områden de har ansvaret. Vissa kommuner har fått större områden, andra mindre. De som tidigare haft ansvaret märker ingen större skillnad, men det finns kommuner som ser det som något negativt. De kommunerna hade hellre sluppit och låtit lst besluta om dispenserna. De flesta märker också av att det är lst som granskar beviljade dispenser istället för NV. Inte minst lst märker av detta då det tar mycket tid och resurser för dem. Även om kommunerna till största del tycker att det är rätt mängd dispenser som överprövas så tycker inte lst det. Lst borde enligt handläggaren överpröva fler ärenden. Detta verkar ha gjort att en del av de dispenser som enligt kommunerna borde ha överprövats inte har överprövats. Tillsammans med de nya roller som lst och kommunerna fått genom den nya strandskyddslagstiftningen trodde någon kommun att de skulle få en tydligare makt och mer makt över strandskyddet i den egna kommunen. Något man nu inte upplever sig fått. Det beror dels på att den granskande rollen som lst har också ger dem rätt att upphäva av kommunen beviljade dispenser. Det verkar också bero på att reglerna för strandskydd inte blev lika flexibla och lokalt anpassningsbara som kommunerna trodde från början. I Västra Götalands län finns ett fåtal kommuner som har LISområden utpekade. Det finns samtidigt flera kommuner som säger att de aldrig kommer att anvisa LIS-områden. Skälen till detta är förutsättningarna inom kommunerna. Kommunerna är ofta små till ytan och flera av dem ligger längs västkusten där det inte är möjligt att anvisa LIS-områden. Det finns också en del kommuner som inte har nästan några stränder alls att bygga vid och kommuner som inte kan sägas ha någon landsbygd. För många av dem som har börjat processen att peka ut LIS-områden har det tagit längre tid än de ursprungligen räknat med. Det är naturligt att processen tar längre tid för de kommuner som omarbetar hela sin ÖP, än för de som anvisar sina LIS-områden i ett tematiskt tillägg och har en aktuell ÖP sedan innan. Den största skillnaden mellan planering för LIS-områden och annan översiktlig planering är att den är mer detaljerad och det verkar vara det som gör att det tar mer tid. Det finns också oftast ett stort intresse från allmänheten för LIS-områden. Att politikerna haft LIS som en prioriterad fråga i kommunen ser ut att ha varit en fördel för att planeringen för LIS-områden har kommit igång. Alla kommuner där politikerna upplevs ha prioriterat LIS har påbörjat eller färdigställt planering för LISområden. I kommuner där LIS inte har varit prioriterat är det mindre än hälften som har börjat planeringsprocessen. Då är inte de ovan nämnda kommuner som inte kan anvisa LIS-områden inräknade. De flesta kommuner tycker att de har en bra kontakt 67

69 5 Analys med lst. Av dem som tycker att kontakten fungerar bra är det ¾ som har påbörjat planer för LIS-områden. Faktum är dock att alla de som svarat att kontakten är dålig har påbörjat planer för LISområden. Medan endast ¾ av de kommuner som tycker att kontakten fungerar på ett bra sätt har gjort det samma. Lst menar det är tänkt att LIS-områden ska anvisas geografiskt och de ser helst inte att en kommun istället gör kriterier. Den helhetssyn över kommunen som lst eftersträvar menar de är svår att se i en policy. I länet har det heller inte än så länge varit aktuellt för någon kommun att göra sin planering för LIS-områden som en policy. Storleken på och mängden av anvisade LISområden har det däremot diskuterats om med kommunerna. Lst har inget fast mått för andelen strand som kan utpekas till LISområde, utan låter det bestämmas av kommunerna och deras förutsättningar. Bland kommunerna ser det ut som att endast någon procent av deras stränder kommer att pekas ut som LISområden. De mest troliga åtgärderna inom LIS-områden tros av kommunerna bli bostadshus eller åtgärder för turism. Fritidshus är nästan lika troligt. Lst däremot upplever att många av kommunerna enbart vill planera för fritidshus, något som de inte är positiva till. Lst säger istället att LIS-områden främst är tänkt att vara för turism, service och friluftsliv. De flesta kommunerna tycker att kontakten och samarbetet med lst fungerar bra. En uppfattning som även delas av lst. Man tycker inte alltid likadant och det förekommer att man vill tolka strandskyddsreglerna på olika sätt. I bedömningarna vill också kommunerna ibland väga vissa saker tyngre än vad lst vill. De upplever att lst ofta ser naturvärden som viktigare, medan de själva ger större värde till näringsliv och utveckling. Trots något olika tolkningar ibland tycker de flesta kommuner i Västra Götalands län att rätt mängd av de beviljade dispenserna överprövas. Det tyder på att tolkningarna inte är så olika, att kommunerna på ett bra sätt ändå fogar sig till de regler som finns eller att lsts brist på resurser gör att de missar många ärenden som skulle ha överprövats. Bland kommunerna gäller att om de tycker att kontakten fungerar dåligt så tycker de oftare att lst överprövar för många beviljade dispenser. Kunskapen och kompetensen inom kommunerna ser ut att vara bra. Lite varierad efter vilka förutsättningar som finns, men överlag bra både enligt kommunerna själva och enligt lst. Många av kommunerna har helt eller delvis haft samma ansvar över strandskyddsdispenser innan förändringen som man har nu. Vilket kan ses som en anledning till varför kompetensen redan finns. 5.2 Jämförelse mellan län Oberoende av län är så väl kommuner som länsstyrelser överens om vad förändringen av strandskyddet 1 juli 2009 har inneburit. De sex särskilda skälen för dispens som finns angivna i lagtext har gjort strandskyddet tydligare. Samtidigt har de gjort att skyddet är skärpt eftersom det är endast dessa skäl som kan anges för att få dispens. Själva handläggningen av ärenden har också enligt de flesta blivit lättare tack vare de uttryckta särskilda skälen. Här skiljer dock kommuner i Norrbottens län ut sig. De tycker många 68

70 5 Analys gånger att det är svårare att formulera beslut som inte överprövas och upphävs av lst nu. Förändringens andra del om LIS, som kom 1 februari 2010, finns det delade åsikter om. Länsstyrelserna ser det som något positivt för kommunerna. Förändringen gör att kommunerna kan bestämma över var i kommunen det ska vara lättare att få dispens från strandskyddet genom att ytterligare särskilda skäl finns. Många kommuner ser också LIS som positivt, men inte som tillräckligt. Lättnaderna är inte tillräckliga och samtidigt ställer det stora krav på kommunen. Mest negativa ser kommuner i Dalarnas och Norrbottens län ut att vara. Gemensamt för de flesta kommuner är att de förväntat sig någonting annat av förändringen än vad de upplever att de fått. Vare sig det var mer inflytande, mer flexibilitet eller ett svagare strandskydd som man väntat sig gick förhoppningarna om intet. I text är ansvarsfördelningen mellan lst och kommunerna en stor förändring. I verkligheten märks den inte av på samma sätt. De flesta kommunerna i alla de 4 länen hade på överlåtelse från lst ansvar för beslut om dispenser även före 1 juli Däremot märker i stort sett alla av att lst tagit över NVs tidigare roll som granskare. Länsstyrelsen i Västra Götalands län som märker av det så pass mycket att de inte har resurser som riktigt räcker till. Det är också i Västra Götalands län som vissa kommuner inte själva vill ha det ansvaret som de nu fått. I alla de 4 länen har kommuner startat med planeringen för att utse LIS-områden. Blekinge och Dalarnas län har kommit längst i arbetat. I både länen har alla kommuner börjat processen för att utse LIS-områden, bortsett då från kommuner som inte har några lämpliga områden att peka ut. Det är störst andel kommuner i Blekinge län som har antagit anvisade LIS-områden. Sett till när kommuner tror att de har planer med LIS-områden antagna, så ligger Blekinge och Dalarna bäst till då nästan hälften av de kvarvarande kommunerna tror sig kunna anta planer med LISområden i år, Ca 1/3 av kommunerna i Norrbottens län och ca 1/5 i Västra Götalands län har inte alls påbörjat sin planering (bortsett från kommuner som inte har några lämpliga områden). Arbetet med att utse LIS-områden verkar emellertid många gånger tagit längre tid än vad som först förutsatts av kommunerna. Främst i Dalarnas och Norrbottens län ser det ut att vara så, men även till viss del i Västra Götalands län. Två anledningar som kan ha inverkan på om en kommun har börjat utse LIS-områden är hur prioriterad frågan har varit av politikerna och hur kontakten med lst upplevs. Överlag är och har LIS varit en prioriterad fråga hos politikerna i de olika kommunerna. Det ser också ut som att det i de flesta fall spelar en roll att det har varit prioriterat för om kommunen i fråga ska ha börjat processen att utse LIS-områden. Det är bara i Dalarna som LIS-planeringen inte varit avhängig detta. Här har alla kommuner börjat sina planer vare sig det varit prioriterat eller ej. Att kontakten med lst upplevs som god ser inte ut att vara avgörande förutom i Norrbottens län. I de andra länen är det lika många eller fler kommuner som håller på att planera som tycker att kontakten fungerar dåligt. 69

71 5 Analys I alla länen väljer en majoritet av kommunerna att anvisa sina LISområden geografiskt. Det är endast i Norrbottens län som någon istället arbetar med kriterier till en policy. Hur en del i en ÖP som innehåller LIS-områden ska se ut och hur den ska arbetas fram har upplevts svårare för kommunerna i Norrbottens län. Det verkar som att kommunernas vilja inte stämmer överens vare sig med länsstyrelsens bild av LIS-områden eller med NVs vägledning för planering av LIS-områden. Det finns olika syn på hur områden bör och kan se ut mellan kommuner och länsstyrelser även i andra län, men i Norrbotten kommer det starkare fram från fler kommuner. Länsstyrelsen Norrbotten är också de som har den tydligaste bilden av hur en policy bör användas. De tar tydligt avstånd från att använda en policy istället för geografiskt utpekade områden. För de andra tre länsstyrelserna har det inte varit en lika aktuell fråga, i Blekinge län har det knappt ens diskuterats. Även om de inte tar avstånd på samma sätt som Länsstyrelsen Norrbotten gör, är ingen av dem positiv till en policy. I Norrbottens län finns det även andra önskemål och funderingar kring hur strandskyddet och lättnader för landsbygdsutveckling ska hanteras. Inget liknande har kommit upp i kontakten med kommuner i de andra länen. Den troliga användningen av LIS-områden skiljer sig ganska lite åt mellan länen. Fritidshus är mest troligt i 3 av länen och mycket troligt även i det 4:e. Även bostadshus tros bli vanligt i alla länen. Vissa variationer finns mellan och inom länen men överlag är samma användningar ungefär lika troliga. Komplementbyggnader är något som varierar. I Dalarnas och Norrbottens län är det mer troligt än annars. Även för turism som användningsområde varierar det hur troligt kommunerna tror att det är. I Blekinge och Västra Götalands län är det bland de troligaste användningsområdena, medan i Dalarna tros det endast bli det 6:e vanligaste. Ett av strandskyddets syften är att trygga tillgång till stränder för friluftslivet, men friluftsanordningar ses oftast inte som särskilt troligt i något av länen. Kontakten mellan kommunerna och lst fungerar oftast som ett ganska gott samarbete. Blekinge och Norrbottens län är de som skiljer sig lite mer. I Blekinge finns ingen som egentligen tycker att det fungerar dåligt, medan det i Norrbottens län är få som tycker att det fungerar bra. Vad kommunerna tycker om länsstyrelsernas överprövningar ser ut att påverka hur samarbetet fungerar. En större andel av dem som tycker att överprövningarna är för många tycker också att samarbetet fungerar dåligt. Tydligast syns detta mönster i Dalarnas och Norrbottens län. Samma län hade av dessa 4 högst överprövningsgrad under Kunskapsnivån i kommunerna, för att arbeta med strandskyddet, anses av både kommunerna själva och länsstyrelserna vara bra. Det gäller åtminstone i 3 av länen. I Norrbottens län anser de flesta kommunerna att de har tillräckliga kunskaper, men lst håller inte med. Det är de delar som handlar om naturvård och miljö som det finns brister i. Det stämmer överens med vad som framgår av förarbeten till det förändrade strandskyddet och med vad kommunerna själva anser sig brista något i. De flesta kommunerna är nöjda med den information och utbildning de erbjöds innan förändringen 1 juli Även här skiljer Norrbottens län ut sig och några kommuner hade önskat mer information tidigare. 70

72 5 Analys 5.3 Analys per övriga indelningar De kommuner som undersökts kan delas in efter andra likheter än att de ingår i samma län. För att se om och hur dessa likheter kan påverka kommunernas svar har svaren även analyserats utifrån dessa indelningar. De andra indelningarna som svaren analyserats med hänsyn till är: - När senaste ÖP antogs - Kommunens befolkningsstruktur (glesbygds-, landsbygdseller tätortskommun) - Befolkningsutveckling mellan Antal behandlade dispenser under Förmodade kunskaper hos handläggare Hur långt kommunerna kommit med planering för LIS-områden ser ut att bero av när de senast omarbetade och antog sin ÖP. Ju senare ÖP omarbetades desto större andel kommuner är det som har pekat ut och antagit LIS-områden. Däremot är det oberoende av ålder på ÖP ungefär lika stor andel som inte alls har påbörjat någon process för att utse LIS-områden. Gemensamt för de som har en ÖP från 1990-talet och de som antagit ÖP under år 2010, är att de till största delen låter LIS vara en del av sin ÖP. Skillnaden är att de kommuner som har en ÖP från 2010 redan har LISområden utpekade i sin ÖP medan de med äldre ÖP just nu är inne i processen att anvisa dem. Det är också de som omarbetar hela sin ÖP som beräknar att det tar längre tid innan deras LIS-områden är utpekade och antagna. De som har en ÖP från 2000-talet gör sina utpekanden av LIS-områden främst i tematiska tillägg. Oberoende av ålder på ÖP är fritidshus och bostadshus de två troligaste ändamålen för åtgärder i LIS-områden och lite fler än hälften av kommunerna tycker att samarbetet med lst fungerar bra. Däremot finns det en tendens att de kommuner som har en äldre ÖP tycker att samarbetet fungerar sämre än de med ny ÖP. När kommunerna delas in efter befolkningsstruktur sker en uppdelning i två delar där glesbygdskommunerna står för sig själva. De har alla börjat planera för LIS-områden, men ingen av dem har antagit någon plan för det ännu. Bland landsbygdsliksom tätortskommuner är det ca 20 % som har antagit planer med LIS-områden och ungefär lika många som inte har börjat utse LIS-områden. Glesbygdskommunerna tycker också att samarbetet med lst fungerar sämre än vad landsbygds- och tätortskommuner gör. Vad gäller den troliga användningen för åtgärder finns det skillnader mellan de olika grupperingarna. Fritidshus ses som troligast i alla grupperna, men ju glesare befolkningsstruktur desto troligare är det. Samma förhållande gäller för turism som användning vilket är mycket troligt i glesbygdskommuner, men mindre troligt i de övriga. Det motsatta förhållandet ser ut att gälla för komplementbyggnader som anses näst troligast i tätortskommuner, men inte alls lika troligt i glesbygdskommuner. Bostäder som användningsområden är bland de mest troliga användningarna för alla kommunerna, men landsbygdskommunerna är den grupp som ser det som mest troligt då det rankas som tvåa där. 71

73 5 Analys Befolkningsutvecklingen visar inget mönster över hur långt kommunerna har kommit i processen att peka ut LIS-områden. De kommuner som har minskat mest har alla börjat arbeta med sin LIS-plan och de tror sig ha planer antagna tidigare än övriga grupper. Bland dem som har en befolknings utveckling som nästan står still är planeringsläget det bästa. Ca 25 % har LIS-områden antagna och endast en liten andel kommuner har inte än påbörjat planeringsprocessen. De övriga grupperna ligger mellan dessa två. Oberoende av utvecklingen är det mest troligt att bostadshus och fritidshus byggs. Det är också de två ändamålen som flest har valt att gradera. Det ser samtidigt ut som att det finnas ett samband som säger att ju positivare befolkningsutveckling desto mer troligt är att det att bostadshus byggs framför fritidshus. Kommunerna har olika stort behov av att arbeta med strandskyddsfrågor och olika stor vana av att göra det. Kommuner som under år 2010 hade mindre än 10 eller fler än 20 dispensärenden, har varit mer benägna att arbeta med LISplanering. Bland dessa är andelen kommuner som har planer med LIS-områden antagna högst och andelen kommuner som inte alls har börjat planeringsprocessen något lägre än för kommuner med mellan dispensärenden. Det verkar dock inte finnas något samband mellan antalet dispensärenden/år och trolig användning för åtgärder i LIS-områden. Bostadshus, fritidshus och turism är de vanligaste användningarna oberoende av antalet. Samarbetet med lst ser däremot ut att påverkas av hur många dispensärenden som behandlas i kommunen. Upp till 20 ärenden verkar det som att ju fler ärenden som hanteras, desto bättre tycker de att samarbetet fungerar. För kommuner som har fler än 20 ärenden tycks kontakten fungera något sämre igen. Vilka olika kunskaper en handläggare av strandskyddsärenden kan förmodas ha ser inte ut att påverka LIS-arbetet. För kontakten med lst finns det däremot vissa skillnader mellan handläggare som hör till bygg- och planeringsyrken och övriga. Överlag tycker de kommuner som är representerade av någon som kan förväntas ha naturvårdskunskaper eller liknande att kontakten fungerar bättre än övriga kommuner. Samma mönster finns även i de enskilda länen. Kommuner i Blekinge län skiljer sig lite från övriga kommuner. Här representeras alla kommuner av bygglovsarkitekt, planarkitekt eller liknande men det tycker ändå att samarbetet fungerar bra med lst. Bättre än vad övriga kommuner med liknande representation gör, men något sämre än genomsnittet för den andra gruppen av kommuner. Detta kan förklaras av att på Länsstyrelsen Blekinge är det planarkitekter som handlägger strandskyddsärenden. Det verkar alltså som att för tjänstemän med liknande kunskaper fungerar samarbetet bättre och allra bäst när bägge parter har naturvårdskunskaper. 72

74 5 Analys 5.4 Konsekvenser i olika kommuner Det är som tidigare framgått olika förutsättningar i kommunerna på flera sätt. Det påverkar givetvis även de som bor i kommunerna. Kommunernas olika sätt att hantera frågorna kring strandskyddet påverkar efter förändringen de som bor och verkar där än mer. Regelförändringen i sig verkar ha gjort strandskyddet starkare och det är i normala fall svårare att få dispens från strandskyddet, helt enligt intentionerna vid beslutet om förändringen. Anledningen till att det blivit svårare att bli beviljad dispens är de sex särskilda skälen. Det beror också på att länsstyrelserna har fått ansvaret för granskning och överprövning. För kommuner i Västra Götalands län verkar det dock som att skillnaden inte blir lika stor som i de övriga länen, eftersom lst här själva tycker att de inte har resurser för att överpröva alla ärenden de vill. Inom LIS-områden ska det bli något lättare att få dispens för de åtgärder som kan stärka utvecklingen på landsbygden. För att kunna ta del av de lättnader som LIS innebär måste kommunen ha pekat ut LIS-områden. Eftersom det visat sig att få kommuner i dessa län har gjort det blir konsekvensen att deras invånare inte får möjlighet till dessa lättnader än. kommuner som väljer att göra en policy blir konsekvensen att allmänheten faktiskt får mindre möjlighet att påverka. Det blir också svårare för den som vill söka dispens att veta om den planerade åtgärden kan använda sig av landsbygdsutveckling som särskilt skäl för dispens. Alla dispensansökningar ska bedömas enskilt vare sig platsen ligger i eller utanför ett LIS-område. Samma sak gäller i de fall kommunen har antagit en policy. Det verkar dock som att ärenden i kommuner som har en policy istället för geografiskt utpekade områden blir mer svårbedömda för både kommunen och lst. En effekt av att strandskyddet nu ska finnas med som en del i den översiktliga planeringen är att allmänheten har en möjlighet att påverka. Möjligheten finns under förutsättning att kommunen har startat planeringsprocessen för att utse LIS-områden. Det verkar som att fler tar möjligheten att faktiskt uttrycka sina åsikter om LIS-planeringen än de gör i övrig planering. Fortfarande är det ändå i det stora hela få som utnyttjar den här chansen. I de få 73

75 6DISKUSSION OCH SLUTSATSER

76 6 Diskussion och Slutsatser 6 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 6.1 Förändringen av strandskyddet Ett av målen som riksdagen hade när de förändrade reglerna för strandskyddet var att skyddet skulle bli starkare, speciellt i de områden där exploateringen redan är hög. Samtidigt skulle det kunna bli lättare att få bygga eller utföra andra åtgärder där så bedöms möjligt i ett långsiktigt perspektiv. Reglerna skulle bli mer anpassade efter de lokala förutsättningarna. Alla jag har haft kontakt med under arbetets gång instämmer på att den första delen av det målet är uppfyllt. Strandskyddet har blivit starkare och det är svårare att kunna bevilja en dispensansökan. De sex särskilda skälen ger utrymme endast för dessa särskilda fall vilket många, även jag, tycker är bra. Men är det inte trots allt kanske lite för begränsat? Något som kom upp under någon av intervjuerna som en lösning för att få strandskyddet ännu mer anpassat var att låta strandskyddets syften spela en större roll i bedömningen och att ibland kunna bortse från de särskilda skälen. Det kan vara en bra idé, åtminstone i glesare befolkade områden där bebyggelsetrycket inte är särskilt stort. Det här systemet borde då samtidigt ställa högre krav på kommunerna att ha rätt kompetens. Av förarbeten till nya strandskyddslagstiftningen framgår att många kommuner saknar biologisk kompetens. Ska strandskyddets syften vara det viktigaste i bedömningen ska kommunerna också kunna visa att de har rätt kunskap att bedöma i den frågan tycker jag. Ett av strandskyddets syften är trots allt att ge ett skydd till viktiga livsmiljöer för växt- och djurlivet. En tjänsteman som annars arbetar med bygglov och liknande uppgifter har många gånger inte den kunskap om ekologi och biologi som kanske behövs, även om lokalkännedomen kan vara stor och absolut inget att underskatta. I de glest befolkade områdena är troligen risken att för mycket skulle byggas och exploateras vid stränderna dessutom liten, eftersom bebyggelsetrycket ofta är litet och tillgången på oexploaterade stränder stor. Det är inte bara de sex särskilda skälen som gör att skyddet för strandområden upplevs som starkare idag, det är också omfördelningen av roller. När länsstyrelsernas fått ta över uppgiften att granska och överpröva kommunernas beslut har det medfört en bättre granskning och gjort överprövningarna vanligare. Tack vare detta bör det vara färre regelvidriga dispenser som kan slippa genom på det sätt som var möjligt tidigare. Det är troligen det här som stärkt strandskyddet allra mest. Det är troligen även detta som gjort mest för upplevelsen av ett stärkt strandskydd. Att kommuner inte längre kan använda flera av de tveksamma skäl för dispenser de använt tidigare, tillsammans med att någon nu mer frekvent säger till när de gör fel, kan inte annat än kännas som en skärpning. 75

77 6 Diskussion och Slutsatser Den skärpning som nu upplevs ha kommit till stånd motsvarar inte de förväntningar som fanns på förändringen. Det hade utmålats att det skulle bli enklare att få bygga, särskilt i glest befolkade, lågt exploaterade och strandrika områden. Visserligen tror en del att det blivit så men de som så skulle ha fått fördelar anser sig inte fått några. Störst besvikelse över förändringen upplever jag att finns i Dalarnas och Norrbottens län. Landsbygden och glesbygden i dessa län har en annan karaktär än den har i Blekinge och Västra Götaland. Det finns idag även en mängd obebyggda sjöar, fler sjöar än invånare som någon sa i en intervju, i dessa län. Vid dessa sjöar finns attraktiva lägen som nu inte går att nyttja på det sätt kommunerna och dess invånare önskar. Tack vare de sex särskilda skälen och omfördelningen av roller upplevs strandskyddet som starkare. Ett av målen med förändringen av lagstiftningen bör därför vara uppnått. Ett nytt inslag i strandskyddet är de särskilda reglerna som ska underlätta för landsbygdsutveckling. Flera av länsstyrelserna framhåller detta som de lättnader som efterfrågats. I teorin tycker jag det här låter som en bra kompromiss som ska göra strandskyddet mer flexibelt och mer anpassat efter de olika förutsättningar som finns. Kommunerna verkar inte hålla med om detta. Det ter sig istället som att LIS inte kan användas i den utsträckning som kommunerna vill och kanske skulle behöva. Många frågor blir bedömningar som ska göras. Det är t.ex. vad som är utveckling i just den kommunen och vilken potential olika områden har för att bidra till en positiv utveckling. En annan bedömning som måste göras är hur stora delar av en kommun som kan och bör pekas ut som LIS-områden. Skulle kommunen driva en LIS-plan vidare som inte överensstämmer med lsts åsikter finns alltid risken att lst i dispensgivningsskedet väljer att överpröva och upphäva dispensen. Därför känns det ibland som att det inte är kommunens åsikt som avgör, utan en stor del ligger fortfarande kvar hos landets länsstyrelser. Det är fortfarande idag få kommuner som har LIS-områden antagna. Många kommuner arbetar med sina LIS-planer, men arbetet enligt flera kommuner tagit en längre tid än beräknat. Många gånger beror det just på olika bedömningar hos kommunen och lst. De ibland alltför skilda bedömningarna tyder antingen på att LIS inte är svaret på de lättnader som kommunerna sökte och förväntade sig, eller på att LIS-bestämmelserna inte tillämpas på det sätt det var tänkt. Det ska dock sägas att vissa kommuner nog skulle behöva arbeta mer tillsammans med lst och komma över att allt inte blev som de hade förväntat sig. De måste göra det bästa av situationen. Regeringen har gett Boverket och NV i uppdrag att göra en översyn av det nya strandskyddet vilket måste ses som positivt då tveksamheterna är så många. Samtidigt kan det ses som att utfallet av förändringen av strandskyddsbestämmelserna inte blev som det var tänkt. Strandskyddet berör dessutom många då det finns en stark önskan om att kunna bo vid vatten, vilket ytterligare kan ha bidragit till varför en översyn kommer så pass nära införandet av de nya bestämmelserna. Arbetet för att peka ut LIS-områden är 76

78 6 Diskussion och Slutsatser oftast ett resurskrävande arbete. I vissa fall kräver det nog till och med mer än vad kommunen får tillbaka av det. Resurser är dessutom något som många av kommunerna har dåligt av, vilket bland annat visar sig i Norrbotten där vanligaste skälet till att kommunen inte har påbörjat sin LIS-plan är bristande resurser. Det planeringsstöd som kommunerna nu kan söka är därför positivt. När sedan fler kommuner får LIS-områden antagna kanske det positiva med denna del av de nya strandskyddsbestämmelserna visar sig på ett bättre sätt. Målet att göra strandskyddet mer flexibelt kan endast anses vara delvis uppnått. LIS-bestämmelserna ger en viss flexibilitet, men hindren under processen för att ta fram LISområden gör att det går för långsamt. Den översyn av strandskyddet som är aviserad är välkommen av alla. 6.2 Kommunernas planering för LIS-områden Det har idag gått mer än 2 år sedan reglerna om LIS trädde i kraft. Trots det är det endast några enstaka kommuner som har antagit planer med utpekade LIS-områden. Ca 1/3 av kommunerna har heller ännu inte påbörjat något arbete för att peka ut LIS-områden. Anledningarna till att inte börja med LIS-plan har varit flera, men det finns vissa skillnader mellan länen. Dels finns det de kommuner som inte ser att de har några lämpliga områden som kan pekas ut. Främst gäller det kommunerna på västkusten, men även några som inte har någon landsbygd, hittas också främst i Västra Götalands län. Den andra anledningen som kommit fram är bristande resurser, främst i Norrbottens län. Skillnader finns också i hur långt kommunerna kommit i sin planeringsprocess. Analysen visade att det finns skillnader mellan vissa grupper av kommuner. Det är troligare att en kommun som behandlade färre än 10 eller fler än 20 dispenser har börjat LIS-planera. Jag tror detta beror på att de kommuner som har haft få dispenser vill locka till sig fler etableringar och ser en möjlighet till detta i och med LIS-områdena. För de som har många dispensärenden att handlägga varje år kan planeringen bli ett sätt att ta ett fokuserat grepp om denna fråga och ge ett bättre arbetsunderlag för framtida detaljplaner och dispenser. För att se detta ur ett länsperspektiv skulle det innebära att Norrbotten och Västra Götalands län bör vara de län där störst andel kommuner påbörjat LIS-planeringen. Min undersökning visar på det motsatta. Skulle dessutom antalet dispenser varit likvärdigt i alla kommuner borde skillnaden mellan län bli än större. 77

79 6 Diskussion och Slutsatser Det är glädjande att alla glesbygdskommunerna som deltagit i undersökningen har börjat med LIS-planeringen. Svårigheterna för dessa kommuner att arbeta fram planer som har kunnat antas ser dock ut ha varit större än för andra. En av svårigheterna är preciseringen av LIS-områdena. När etableringstrycket är lågt är det svårare att geografiskt pricka in det område som kan bli aktuellt för en framtida etablering. En kommun med ett högre tryck behöver inte träffa rätt på samma sätt utan kan räkna med att området ianspråktas ändå. Många av kommunerna har börjat arbeta med LISplaneringen. Ett fåtal har en antagen ÖP eller tillägg till ÖP som innehåller utpekade LIS-områden. När kommuner grupperas på olika sätt framträder vissa skillnader mellan de olika grupperna. En av skillnaderna är att alla glesbygdskommunerna har påbörjat planeringsprocessen. Vilken användning som kan bli aktuell inom LIS-områden råder det ibland delade meningar om. Lagstiftningen säger att det ska vara åtgärder som bidrar till utvecklingen av landsbygden eller för enstaka bostadshus, att de ligger i anslutning till annan befintlig bebyggelse. I undersökningen har jag från kommuner fått skiftande versioner av hur detta tolkas. En del vill utveckla landsbygden på flera sätt och har planerat för olika användningsområden för olika områden. Andra har istället t.ex. trott eller ansett att LIS-områden måste kunna bidra med nya arbetstillfällen. Någon annan har framfört att åtgärderna ska vara för att främja turism och friluftsliv. Planeringen ska skifta utifrån de förutsättningar som finns i kommunen, men tolkningen kan också göra att kommunen blir tveksam till om LIS överhuvudtaget går att använda i kommunen. En snäv tolkning kan göra att det inte hittas några lämpliga LIS-områden i kommunen. I det stora hela ser kommunerna ut att vara ganska överens om vad de tror LIS-områdena kommer att användas till. Fritidshus och bostadshus är det mest troliga överallt. De skillnader som finns mellan län är hur mycket variationer det finns inom länet. I Norrbottens och Dalarnas län är de inre variationerna mindre. Skillnader finns även i vad kommunerna placerat efter dessa två ändamål. När kommunerna är uppdelade efter befolkningsstruktur visar det att fritidshus är troligare i glesbygdskommuner och att det samtidigt är mest troligt i Norrbottens län. Uppdelade efter befolkningsutvecklingen blir bostadshus mer troligt i kommuner som haft en positiv utveckling. Det är inte särskilt konstigt, om 78

80 6 Diskussion och Slutsatser invånarantalet ökar bör behovet av bostäder vara större än om antalet minskar. Finns då möjligheten att bygga dessa bostäder i attraktiva lägen är det bara en bonus. De bägge sambanden som finns inom befolkningsstruktur och befolkningsutveckling stärker varandra. Det är oftare glesbygdskommuner som har haft en mer negativ utveckling av invånarantalet. Bland alla kommuner tros fritidshus bli det vanligaste ändamålet för bebyggelse i LIS-områden. De skillnader som finns är hur samstämmiga kommunerna är. Det finns ett mönster som visar att glesbygdskommuner och kommuner med en negativ befolkningsutveckling oftare tror på fritidshus. Samtidigt som bostäder anses troligast i kommuner med positiv befolkningsutveckling. Kontakten mellan kommunen och lst ser ut på olika sätt i de olika länen. Åsikterna om hur kontakten fungerar varierar också, eller rättare sagt kontakten anses fungera bra i 3 av länen medan den inte anses göra det i Norrbottens län. Där tycker kommunerna att samarbetet fungerar sämre och åsikterna hos kommunerna delas av lst. Skillnader mellan grupper i andra uppdelningar finns också. Något som kan förklara att samarbetet tycks fungera sämre i Norrbottens län är att fler glesbygdskommuner tycker att samarbetet fungerar sämre än övriga kommuner och Norrbotten har en större andel glesbygdskommuner än övriga län. Även bland de andra grupperingarna visade analysen på skillnader. Vid upp till 20 dispensärenden blev kontakten bättre ju fler dispensärenden som kommunen handlade. Fler ärenden leder till en viss rutin och vana, men när det blir för mycket reagerar kanske lst negativt på att kommunen godkänner för mycket. Hur många av kommunernas dispenser som upphävdes har jag inte undersökt därför går det inte att säga om det är förklaringen till detta, men det är en möjlighet. Den här skillnaden motsvarar dock inte den skillnad som finns mellan länen. Den kan vara en del av förklaringen, men inte hela. Strandskyddet är en fråga som berör både naturvård och bebyggelse. Därför är det flera olika professioner som är inblandade i strandskyddsfrågor. Vid lst ligger oftast ansvaret för granskning av dispensärenden hos naturvårdsenheten. Vem som hanterar dispensärendet i kommunen skiljer sig åt mellan kommunerna. Vanligast är att någon på byggsidan hanterar även strandskyddsdispenserna, men det kan även vara en 79

81 6 Diskussion och Slutsatser kommunekolog eller liknande. Bäst fungerar kontakten när både kommun och lst representeras av någon naturvårdskunnig. Nästan lika bra fungerar det där bägge parterna kommer från byggsidan. Anledningen till att det är så här tror jag beror på att personer med olika kunskaper och arbetsområden prioriterar olika intressen. Intressen som är i konflikt med varandra i strandskyddsfrågorna. Dessa skillnader motsvarar ganska bra de skillnaderna mellan länen och kan vara en förklaring till varför kommunerna i Norrbotten tycker att kontakten fungerar sämre än övriga kommuner. Här representeras kommunerna oftare av en byggnadsinspektör medan det på länsstyrelsen hanteras av naturvårdsenheten. En ytterligare anledning till varför kommunerna i Norrbotten tycker att samarbetet fungerar sämre än övriga kommuner gör kan vara att de delvis saknar kunskaper i naturvårdsområdet. Lst tycker det och även vissa kommuner har själva påtalat det, men kommunerna tycker samtidigt att de inte behöver dem. Kommunerna i Norrbotten är också de som mest påtalat att de velat ha mer information om de nya strandskyddsreglerna. Detta tillsammans med en hög andel överprövningar från lst kan ha gett en sämre förståelse för lagstiftningen som i sin tur lett till en negativ inställning som försvårar arbetet även med LISplaneringen. Sett till argumentationen tidigare om kunskap och liknande intressen borde inte samarbetet i Dalarna fungera så pass bra som det verkar göra. Här är det flera som påtalar att det finns en öppen diskussion mellan lst och kommunerna. Det kan vara det som gör att samarbetet fungerar bra och som gör att kommunerna tar steg framåt i LIS-planeringen. En grupp som inte får glömmas bort när man pratar om strandskyddet och hur samarbeten fungerar är politikerna. Det är de som i slutändan ska fatta besluten om dispenser, upphävanden och LIS-planering. Ett par av länsstyrelserna framhävde att det förekommer att politikerna ändrar tjänstemännens förslag till beslut i dispensärenden och att de gör det utan att till länsstyrelsen bifoga något resonemang om varför. En del kommuner har också kommenterat att politikerna gärna vill gena förbi de regler som finns. Så vilka krav kan ställas på politikerna? Vilken kunskap måste de ha och vad måste de förstå? Deras intressen om att utveckla kommunerna och i de flesta fallen växa eller åtminstone kunna stå still i befolkningsmängd kan stå i konflikt med strandskyddsintresset. Kontakten mellan kommunerna och länsstyrelsen fungerar olika bra olika län. För glesbygdskommuner fungerar kontakten sämre än för andra kommuner. Kunskap hos kommunerna och liknande intressen hos länsstyrelsen och kommunen har viss betydelse för hur kontakten upplevs fungera. 80

82 6 Diskussion och Slutsatser Undersökningen har visat att det finns skillnader mellan dessa 4 län vad gäller hur planeringen för LIS-områden fortskridit och hur samarbetet fungerar mellan länsstyrelse och kommuner. Några av de kommuner som intervjuats gränsar till andra län och har på olika sätt samarbeten eller kontakter med dessa kommuner. Deras upplevelser är att det finns skillnader även till dessa län. Det kan vara skillnader som gör arbetet med strandskyddsfrågor smidigare, men det kan också handla om att fokus ligger på andra delfrågor och intressen. Det har redan tidigare visats att tillämpningen av det generella strandskyddet varierar mellan länen. Mitt arbete visar att det finns skillnader mellan hur länen arbetar med LIS. Att fokus ligger på olika intressen i olika län säger att tillämpningen av det differentierade strandskyddet varierar. Undersökningen är endast gjord på ett urval län, men det finns skillnader mellan dessa och därför bör det även finnas skillnader till övriga län i Sverige. En skillnad som direkt kan kopplas till län är avgränsningen av strandskyddet. Länsstyrelserna har på olika sätt pekat ut var strandskydd gäller. Det kan vara genom att det som är blått på en vald karta i en speciell skala är det vatten som omfattas av strandskydd, men det finns även andra varianter. Avgränsningen görs för att förenkla tillämpningen och det vardagliga arbetet. 3 av länen i undersökningen har på något sätt en avgränsning som ter sig vara olika varandra. Det gör direkt att strandskyddsreglerna tillämpas på olika sätt i olika län. Besluten har några år på nacken nu och troligen skulle inget liknande kunna göras idag. Enligt strandskyddsbestämmelserna finns ingen liknande gräns och det finns inte heller stöd för att göra en sådan gräns i propositionen då även mindre bäckar har betydelse för den biologiska mångfalden. Lst i Västra Götalands län argumenterar för sin avgränsning och tycker att den behövs för att strandskyddsområdena annars skulle uppta alldeles för stora områden i kommunerna och att det inte var eller är strandskyddets syfte. De olika avgränsningarna kan göra att du i en kommun måste söka strandskyddsdispens för en åtgärd medan du i grannkommunen inte behöver det eftersom den tillhör ett annat län som har en annan tillämpning av reglerna. Den som söker dispens måste då också kunna uppfylla ett särskilt skäl, vilket i många av de utfrågade kommunerna kan vara en svårighet i många fall. En diskussion om strandskyddets syften och varför avgränsningar ska finnas eller inte skulle vara välkommet för att komma bort från dessa skillnader. Glesbygdskommunerna har oftare än andra kommuner ha påbörjat sina LIS-planer, men de har mer sällan färdigställt dem. De tycker att samarbetet fungerar sämre än övriga kommuner gör. De tror också att andra åtgärder blir aktuella inom LIS-områden än övriga kommuner. Det visar på att glesbygdskommuner i frågan om strandskyddet skiljer sig från landet i övrigt. Hur olika intressen prioriteras blir mer aktuellt i dessa kommuner. Deras åsikt om hur lst prioriterar intressena är mer negativ än i övrigt. Även tolkningarna av strandskyddsreglerna skiljer sig åt mer. Många glesbygdskommuner har små resurser. Personalen ska ändå sitta på samma kunskaper som de större kommunerna gör. Eftersom kunskap ser ut att vara en viktig faktor för hur samarbetet med lst fungerar och hur LIS-planeringen fortlöper, måste därför glesbygdskommunerna riskera att skilja ut sig på det viset som de gör. Inställningen hos många glesbygds- och landsbygdskommuner, som såg att LIS skulle ge lättnader i strandskyddet och 81

83 6 Diskussion och Slutsatser en extra attraktionskraft för kommunen, kan också efterhand ha vänt till det negativa. Det har visat sig att det inte var så lätt eller så mycket positivt som det förespeglades från början. Jag tror att glesbygdskommunerna skiljer ut sig för att strandskyddsreglerna inte passar för dem. De har helt andra kvalitéer och förutsättningar än övriga landet och behöver mer eller andra lättnader i strandskyddet. Det låga bebyggelsetrycket gör att lättnaderna inte skulle leda till att strandskyddsintresset skadas mer än godtagligt i alla fall. I Norrbottens län, och även i andra delar av Sverige, finns det områden utanför glesbygdskommunerna som också kan ses som glesbygdsområden. Även för dessa områden bör strandskyddsreglerna fungera sämre. Det gör att fler kommuner än bara glesbygdskommunerna påverkas av ett strandskydd som inte är riktigt anpassat för deras förhållanden. Det finns skillnader i tillämpningen av strandskyddsreglerna mellan olika län. Avgränsningen av strandskyddsområdet är en skillnad som påverkar alla kommuner. Det har redan beslutats om en översyn av strandskyddsreglerna och extra pengar till utbildning och planeringsstöd. Ett mycket positivt besked för strandskyddet. För att översynen ska kunna resultera i någonting bra bör ett ordentligt grepp tas över syftet med strandskyddet och de olika strandskyddsreglerna. Vad är det som ska skyddas och varför? Hur gör vi det på bästa sätt utan att sätta onödiga käppar i hjulen för utveckling på lands- och glesbygden? Var behöver skyddet finnas? Hur kan de olikheter som finns mellan länen jämnas ut? Förändringen av strandskyddet trädde ikraft endast för 2-3 år sedan och det kan tyckas tidigt att göra denna översyn redan. Ett antal av de intervjuade menade också att de problem som det talats om under första och andra året faktiskt blivit bättre. Det har varit nya regler som både kommuner och länsstyrelser varit tvungna att anpassa sig till. Nya regler där ramarna inte riktigt har varit kända. Även om reglerna beskrivs som tydligare av de flesta har nya frågor, oklarheter och gråzoner uppkommit som behöver utforskas mer för att fastställa vad som kan och inte kan leda till ett LIS-område eller en strandskyddsdispens. Inte minst behöver det utredas om det ska finnas en avgränsning för var strandskydd råder och hur den avgränsningen i så fall ska vara. 82

84 6 Diskussion och Slutsatser 6.3 Konsekvenser i olika kommuner Förutsättningarna i kommunerna är olika och när inte reglerna kan anpassas efter de lokala förhållandena blir förutsättningarna än mer skilda. Då strandskyddet generellt har blivit starkare drabbar detta alla som vill bygga, och främst de som vill ta ny mark i anspråk, inom det skyddade området. Detta oavsett hur mycket oexploaterade strandområden det finns i kommunen eller närområdet. LIS-områden ska göra det lättare att få bygga på landsbygden där det samtidigt är ett lågt bebyggelsetryck och finns en god tillgång till fria strandområden för allmänheten. Dessa lättnader kan endast i väldigt få fall användas om inte kommunen anvisat ett LIS-område. Konsekvensen blir som analysen säger att invånare i kommuner som inte pekat ut LIS-områden inte får del i några lättnader. Glesbygdskommuner och kommuner med glesbygdsområden har som det ser ut ha haft svårare att anpassa strandskyddsreglerna efter sina förutsättningar och intressen. Samtidigt är det i dessa områden som lättnaderna kanske mest behövs då befolkningen, och med den servicen, minskar hela tiden. Därför borde detta slå hårdast mot den del av glesbygden som idag fortfarande har kvar lanthandel och skola, men som nu mister en del av en potentiell attraktionskraft. 6.4 Förslag till fortsatt arbete Det finns vissa delar av strandskyddet som behöver ses över och som behöver diskuteras mera. Några av de delar som behöver diskuteras är: - Strandskyddets syften Vad ska skyddas och hur görs det på bästa sätt? - Kan strandskyddsområdet avgränsas på något sätt? Eftersom olika länsstyrelser tillämpar olika avgränsningar ger det direkt upphov till skilda tillämpningar i länen. - Fungerar LIS-reglerna på det sätt som det var tänkt? Om inte var finns den felande länken? - Hur ser man inom länet på strandskyddsreglerna? En större samstämmighet mellan kommuner och länsstyrelser förenklar allas arbete med strandskyddsfrågor. 83

85 6 Diskussion och Slutsatser 6.5 Valda metoder De metoder som används för insamling av erfarenheter i detta arbete var både enkät och intervju. Två metoder som för mig var helt nya att använda mig av. Vid dem bägge har svårigheter funnits när frågor ska ställas för att inte leda den svarandes svar åt ett något håll. Det fanns även vissa svårigheter att ställa frågorna så att alla de som svarade skulle förstå frågan på samma sätt som jag hade tänkt mig. Av vissa enkätsvar och kommentarer framgår att den som svarat har tolkat frågan på ett annat sätt än det var tänkt. Detta kan göra att vissa frågor inte riktigt motsvarar den verklighet som ämnades beskrivas. Under intervjuerna, som de flesta gånger var mycket intressanta, kunde samtalet lätt glida ut åt andra håll och ämnen än vad fokusen egentligen var. Jag tycker ändå att jag i de flesta fall lyckades få den information jag önskade mig. Vad gäller valet av län och kommuner som arbetet fokuserat på hade många andra konstellationer valts. Något som jag idag efter avslutat examensarbete skulle ha gjort annorlunda är valet av län. Idag skulle jag ha gjort valet utifrån genomsnittligt antal beviljade strandskyddsdispenser per kommun istället för antalet beviljade dispenser för länet som helhet. Ett län med få, små kommuner bör ha färre dispenser än ett län med många kommuner. 84

86 REFERENSER

87 Referenser REFERENSER Skriftliga Alarik O. Karlsson M. Håstad T. och Silvander U. (2008) Strandskyddet, Allemansrätten utmed våra stränder snart ett minne blott? [Elektroniskt] Friluftsfrämjandet, Svenska turistföreningen, Naturskyddsföreningen, Svenskt friluftsliv, Sportfiskarna och WWF. ISBN: Hämtat från < Boverket (2012a) Om översiktligplanering [www] Hämtat från < Boverket (2012b) Översiktsplanering en kommunal angelägenhet [www] Hämtat från < Boverket (2011) Boverkets uppsiktsrapport planering och byggande under 2010 Rapport 2011:4 [Elektroniskt] Boverket ISBN: Hämtat från < Uppsiktsrapport-2010.pdf Esbjörs, S (2012) Strandskyddsdispenser [e-post] <sylvi.ersbjors@leksand.se> Gustafsson, Y (2012) Strandskyddsdispenser [e-post] <yvonne.gustafsson@bengtsfors.se> Knape A. (2007) Kommunerna borde ha ansvaret för strandskyddet SKL [Elektroniskt] Hämtat från < /plan/nyhetsarkiv/kommunerna_borde_ha_ansvaret_for_strandsky ddet Länsstyrelsen Norrbotten (2010) Fakta om Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbottens län [Elektroniskt] Hämtat från < /Sv/publikationer/om%20lansstyrelsen/Fakta%20om%20Norrbott en% pdf Länsstyrelsen Västra Götaland (2012) Om länet, Mer om sjöar och vattendrag i Västra Götalands län [www] Hämtat från <

88 Referenser Naturvårdsverket (2011a) Dispens från strandskyddet en utvärdering av roller, ansvar och förutsättningar efter förändringen i lagstiftningen 2009 Rapport [Elektroniskt] Stockholm: Naturvårdsverket Hämtat från < Naturvardsverket/Vara-publikationer/ISBN1/6400/ / Naturvårdsverket (2011b). Uppföljning av strandskyddsbeslut Skrivelse Ärendenr: NV [Elektroniskt] Hämtat från < dskydd/ru_2011_strandskyddsstatistik_2010_6_maj.pdf Naturvårdsverket (2009) Strandskydd en vägledning för planering och prövning Naturvårdsverket Handbok 2009:1 utgåva 1 [Elektroniskt] ISBN pdf Hämtat från < Naturvårdsverket (2002) Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna redovisning av ett regeringsuppdrag Rapport 5185 [Elektroniskt] Stockholm: Naturvårdsverket. Hämtat från < Nyström, S (2012) Strandskyddsdispenser [e-post] <soren.nystrom@borlange.se> Regeringen (2009) Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden Prop. 2008/09:119 [Elektronisk] Stockholm: Sveriges riksdag Hämtat från < Region Blekinge (2012) Om Blekinge [www] Region Blekinge. Hämtat från < Region Dalarna, Landstinget Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna, Arbetsförmedlingen, Högskolan Dalarna (2011) Fakta om Dalarnas län [Elektroniskt] Hämtat från < ta_64_svenska_low_resolution.pdf SAOB (2012) landsbygd [Elektroniskt] Hämtat från < senaste uppdatering 31/ SCB (2012) Statistikdatabasen [www] senast uppdaterad Hämtat från < SCB (2008) Markanvändningen i Sverige 5 uppl. [Elektroniskt] Stockholm; SCB. ISBN: Hämtat från < R_MI03BR0801.pdf

89 Referenser Segrell, B. (1995) Den attraktiva kusten Linköping, TEMA Water and Environmental Studies Linköping University ISBN Socialdepartementet, (2011) 23 miljoner för att underlätta attraktiva strandnära bostäder på landsbygden, [www] Socialdepartementet. Hämtat från < Tillväxtanalys (2011) Arbetsförsörjning i landsbygder PM 2011:04 [Elektroniskt] Östersund, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Hämtat från < Tillväxtanalys (2009) Befolkning, service och företagande i Sverige gles- och landsbygder Rapport 2009:10 [Elektroniskt] Östersund, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Hämtat från < Rapport_2009_10.pdf Wetterlundh, C (2012) Strandskyddsdispenser [e-post] <christina.wetterlundh@lerum.se> Öberg, S och Ovesen, J (2012) urbanisering [Elektroniskt] Nationalencyklopedin, Hämtat från < Muntliga Axelsson, Monica; Planeringsarkitekt Olofströms kommun (2012). Intervju Bertilsson, Linnea; Naturvårdshandläggare Länsstyrelsen Västra Götalands län (2012). Intervju Burelius, Carina; Planarkitekt Länsstyrelsen Blekinge (2012). Intervju Celind, Tommy; Miljö- och byggchef Vansbro kommun (2012). Intervju Edholm Forsberg, Ingela; Utvecklingsstrateg Arjeplogs kommun (2012). Intervju Ersbjörs, Sylvie och Ullbors, Elsie; Bygglovshandläggare resp. Planingenjör Leksands kommun (2012). Intervju Granqvist, Peter och Klintberg, Peter, Planingenjör resp. Ekolog Avesta kommun (2012). Intervju Karlsson, Eva; Enhetschef Plan- och byggkontoret Dals-Ed kommun (2012). Intervju Kovacic, Emina; Stadsarkitekt Karlshamns kommun (2012). Intervju Lindström, Annika; Byggnadsinspektör Älvsbyns kommun (2012). Intervju

90 Referenser Ljungberg, Lena; Bygglovshandläggar och strandskyddshandläggare Karlsborgs kommun (2012). Intervju Nordlander, Carina; Naturvårdshandläggare Länsstyrelsen Dalarnas län (2012). Intervju Persson, Sara; Bygglovshandläggare Arvidsjaurs kommun (2012). Intervju Sandin, Elisabet; Bygg- och miljöchef Kalix kommun (2012). Intervju Wallner, Peo; Stadsarkitekt Herrljunga kommun (2012). Intervju Bilder Sidan 18 Mona Perjos Sidan 26 Camilla Hedlund 89

91 BILAGOR

92 Bilagor BILAGOR 1. Kommuner i respektive län 2. Enkät till kommuner 3. Enkät till länsstyrelser 4. Resultat från enkät till kommuner 5. Resultat från enkät till länsstyrelser

93 Bilaga 1 Kommuner i respektive län BILAGA 1 KOMMUNER I RESPEKTIVE LÄN Blekinge Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Dalarna Avesta Leksand Rättvik Borlänge Ludvika Smedjebacken Falun Malung-Sälen* Säter Gagnef Mora Vansbro Hedemora Orsa Älvdalen Figur 1. Blekinge län Figur 2. Dalarnas län *Malung-Sälens kommun fick sitt namn år 2008 efter att ha bytt från Malungs kommun. 1

94 Bilaga 1 Kommuner i respektive län Norrbotten Arjeplog Jokkmokk Piteå Arvidsjaur Kalix Älvsbyn Boden Kiruna Överkalix Gällivare Luleå Övertorneå Haparanda Pajala Figur 3. Norrbottens län 2

95 Bilaga 1 Kommuner i respektive län Västra Götaland Ale Dals-Ed Gullspång Alingsås Essunga Göteborg Bengtsfors Falköping Götene Bollebygd Färgelanda Herrljunga Borås Grästorp Hjo Härryda Lilla Edet Munkedal Karlsborg Lysekil Mölndal Kungälv Mariestad Orust Lerum Mark Partille Lidköping Mellerud Skara Skövde Tanum Trollhättan Svenljunga Tibro Töreboda Strömstad Tidaholm Uddevalla Sotenäs Tjörn Ulricehamn Stenungsund Tranemo Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Figur 4. Västra Götalands län 3

96 Bilaga 2 Enkät till kommuner Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Jag är en student som läser till Civilingenjör Arkitektur och skriver nu mitt examensarbete. Arbetet handlar om förändringen av strandskyddet som skedde 2009 med fokus på Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS. Som underlag i arbetet kommer bland annat denna undersökning att användas. Undersökningen går till alla kommuner i 3 utvalda län och en motsvarande undersökning går till resp. länsstyrelse. Vid frågor hör gärna av er till mig på elinperjos@live.se eller Tack för hjälpen! /Elin Perjos Namn: Kommun: Befattning: Telefon: 1. Hur många strandskyddsdispenser behandlade ni år 2011? st. Vet ej 2. Hur är bebyggelsetrycket i kommunen a) i sin helhet? Mycket lågt Mycket högt Vet ej Kommentar: b) i strandnära lägen? Mycket lågt Mycket högt Vet ej Kommentar: 3. Hade ni även tidigare, innan förändringen i lagen 2009, på delegation från länsstyrelsen rätt att fatta beslut om dispens från strandskyddet? Ja Nej Vet ej Kommentar: 1

97 Bilaga 2 Enkät till kommuner 4. Upplever ni att ni har tillräcklig kompetens inom kommunen för att fatta rätt beslut i dispensfrågor? Ja Nej Vet ej Kommentar: 5. Har ni fått någon information från er länsstyrelse inför införandet av den nya strandskyddslagstiftningen? Ja Nej Vet ej Kommentar: 6. Hur upplever ni att kontakten med länsstyrelsen fungerar i strandskyddsfrågor? Gott samarbete Dåligt samarbete Vet ej 7. Tycker ni att Lst överprövar rätt mängd av era dispenser? Ja Nej Vet ej Kommentar: 8. Har ni i er kommun gjort en plan för Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) a) som del i en förändrad/omarbetad översiktsplan? b) som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen? a) Ja Arbete pågår Nej Antagen: Förväntas bli färdig: b) Ja Arbete pågår Nej Antagen: Förväntas bli färdig: 9. Om ni svarat nej på både a och b ovan; Varför har inte någon LIS-plan gjorts eller påbörjats? Frågan är inte prioriterad av politikerna i kommunen Det finns få områden lämpliga för LIS-områden Annat (ange varför) Kommentar: 10. Hur stor andel av de tillgängliga stränderna finns med i LIS-planen? Ca % Vet ej Kommentar: 2

98 Bilaga 2 Enkät till kommuner 11. Hur många dispenser resp. upphävanden har gjorts inom LIS-områden under 2011? Dispenser: st Upphävanden: st Vet ej Kommentar: 12. Har frågan om LIS varit prioriterad av politikerna i er kommun? Ja Nej Vet ej Kommentar: 13. Vilket tror ni blir det huvudsakliga ändamålet för byggnader och åtgärder inom LIS-områden? Numrera där 1 är högst. Bostadshus Fritidshus Handel Industri Turism Brygga Service Friluftsanordning (vindskydd m.m) Komplementbyggnad Annat Kommentar: Om det finns något ytterligare ni vill tillägga eller kommentera, gör gärna det nedan. Kommentar: Tack för hjälpen! /Elin Perjos Kontakt: Elin Perjos elinperjos@live.se Tel: Handledare: Glenn Berggård glenn.berggard@ltu.se Tel: eller

99 Bilaga 3 Enkät till länsstyrelsen Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Jag är en student som läser till Civilingenjör Arkitektur och skriver nu mitt examensarbete. Arbetet handlar om förändringen av strandskyddet som skedde 2009 med fokus på Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS. Som underlag i arbetet kommer bland annat denna undersökning att användas. Undersökningen går till 3 utvalda länsstyrelser och en motsvarande undersökning går till alla kommunerna i resp. län. Vid frågor hör gärna av er till mig på elinperjos@live.se eller Tack för hjälpen! /Elin Perjos Namn: Länsstyrelse: Befattning: Telefon: 1. Hur många strandskyddsdispenser behandlade ni år 2011? st. Vet ej Kommentar: 2. Har ni gett någon extra information till kommunerna i ert län inför införandet av den nya strandskyddslagstiftningen? Ja Nej Vet ej Kommentar: 3. Upplever ni att kommunerna i ert län har rätt kompetens att göra korrekta beslut om strandskyddsdispenser? a) Länet som helhet: Ja Nej b) Kommun Ja Nej Kommun 1 Kommun 2 Kommun 3 Kommun 4 Kommun 5 Kommentar: 1

100 Bilaga 3 Enkät till länsstyrelsen 4. Hur upplever ni att kontakten med kommunerna fungerar i strandskyddsfrågor? Gott samarbete Dåligt samarbete Vet ej Kommentar: 5. Hur många kommuner i ert län har redovisat områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge i sin översiktsplan? st. som tillägg till översiktsplanen st. som del i förändrad/omarbetad översiktsplan Vet ej Kommentar: 6. I Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden, prop. 2008/09:119 beskrivs att LIS-områden bara bör vara för en mindre, begränsad del av stränderna i en kommun. Har ni något mått på vad ni anser vara en begränsad del av kommunens stränder? Ja Nej Vet ej a) Vilket mått? b) Varför valde ni det måttet? Kommentar: 7. För överprövning av kommunernas dispenser, vilket alternativ stämmer bäst överens med er länsstyrelse? Vi överprövar för få Vi överprövar rätt mängd Vi överprövar för många dispenser Vet ej Kommentar: 8. Om ni bedömer att ni överprövar fel mängd, hur borde det vara istället? Vi borde överpröva färre Vi kan och borde överpröva fler dispenser Vi borde överpröva fler dispenser men har inte tid eller resurser till det Vet ej Kommentar: 2

101 Bilaga 3 Enkät till länsstyrelsen Om det finns något ytterligare ni vill tillägga eller kommentera, gör gärna det nedan. Kommentar: Tack för hjälpen! /Elin Perjos Kontakt: Elin Perjos elinperjos@live.se Tel: Handledare: Glenn Berggård glenn.berggard@ltu.se Tel: eller

102 Bilaga 4 Resultat från enkät till kommuner BILAGA 4 - RESULTAT KOMMUNER Antal svar: 2. Hur är bebyggelsetrycket i kommunen a) i sin helhet? b) i strandnära lägen? Tabell 1. Länsvis fördelning av svar 1-5 där 1=mycket lågt och 5=mycket högt Län Svar/kommuner totalt Andel (%) Blekinge 5/5 100 Dalarna 9/15 60 Norrbotten 14/ Västra Götaland 36/49 73 Totalt 64/ Hur många strandskyddsdispenser behandlade ni år 2011? Tabell 2. Kommunernas åsikt om bebyggelsetrycket i den egna kommunen dels i sin helhet, dels i strandnära lägen. Presenteras som medelvärde (standardavvikelse) Län Bebyggelsetryck a) i sin helhet? b) i strandnära lägen? Blekinge 2,60 (1,14) 3,40 (1,14) Dalarna 2,78 (0,97) 3,33 (1,12) Norrbotten 2,43 (1,22) 3,00 (0,88) Västra Götaland 2,94 (1,14) 3,00 (1,26) Totalt 2,78 (1,13) 3,08 (1,14) Tabell 3. Antal kommuner i intervall av hanterade dispenser under Län Antal kommuner i intervall av hanterade dispenser under Vet ej Totalt Blekinge Dalarna Norrbotten Västra Götaland* Totalt antal Total andel 23 % 17 % 22 % 13 % 8 % 5 % 3 % 0 % 0 % 2 % 8 % 100 % Ackumulerad andel 23 % 41 % 63 % 75 % 83 % 88 % 91 % 91 % 91 % 92 % 100 % *Korrigerad efter e-postkontakten med Lerums kommun. 1

103 Bilaga 4 Resultat från enkät till kommuner Kommentar till 2a: [ ] kommun är en turist kommun med c:a 9000 helårsboende och ytterligare delårsboende på sommaren och storhelger. Kommentar till 2b: Låg i LIS-områden hög längs kusten. Mest gamla fritidshus med strandtomt som bebyggs med permanenthus. Förfrågningarna är många, ca 25/år, varav 12 st. behandlades. Många drar tillbaka sitt ärende. Intresset att bygga strandnära är stort, men nuvarande lagstiftning gör att många tvingas avstå från att alls söka om dispens då det i många fall bedöms som utsiktslöst då lagen inte ger möjlighet till strandskyddsdispens hur mycket strand det än finns till hur lite befolkning som helst! De få nybyggnationer som sker inom kommunen, är ofta inom strandskyddsområde. De intresserade inväntar ÖP:s LIS-områden. Mycket lågt inom strandskyddade områden eftersom vi inte har särskilt stora arealer som är strandskyddade och eftersom kommunen ofta är markägare. De flesta som lockas till vår kommun vill bo havsnära. 3. Hade ni även tidigare, innan förändringen i lagen 2009, på delegation från länsstyrelsen rätt att fatta beslut om dispens från strandskyddet? Tabell 4. Om kommunen även innan förändringen i lagen 2009 hade delegation från lst att fatta beslut om dispenser från strandskyddet. Presenteras med antal svar (andel). Län Ja Nej Vet ej Summa: Blekinge 4 (80,00) 1 (20,00) 0 (0,00) 5 (100,00) Dalarna 8 (88,89) 1 (11,11) 0 (0,00) 9 (100,00) Norrbotten 13 (92,86) 0 (0,00) 1 (7,14) 13 (100,00) Västra Götaland 15(71,43) 9 (25,71) 1 (2,86) 35 (100,00) Totalt 50 (79,36) 11 (17,46) 2 (3,17) 63 (100,00) Många kommuner har kommenterat detta med att de endast delvis hade delegation. 4. Upplever ni att ni har tillräcklig kompetens inom kommunen för att fatta rätt beslut i dispensfrågor? Tabell 5. Om kommunen upplever att de har tillräcklig kompetens för att fatta rätt beslut i dispensfrågor. Presenteras med antal svar (andel) Län Ja Nej Vet ej Summa: Blekinge 5 (100,00) 0 (0,00) 0 (0,00) 5 (100,00) Dalarna 8 (88,89) 1 (11,11) 0 (0,00) 9 (100,00) Norrbotten 13 (92,86) 0 (0,00) 1 (7,14) 14 (100,00) Västra Götaland 34 (97,14) 1 (2,86) 0 (0,00) 35 (100,00) Totalt 60 (95,24) 2 (3,17) 1 (1,59) 63 (100,00) 2

104 Bilaga 4 Resultat från enkät till kommuner Kommentarer till fråga 4: Vi har hög samlad kompetens i strandskyddsfrågor inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Vi saknar helt biologisk kompetens då vi inte har någon kommunekolog. Nja. I de flesta fall. Lokalkännedomen är stor. Sökanden förutsätts vara den som ska utföra/låta utföra inventering etc av området när det behövs. Sådan kompetens saknas ofta - åtminstone i de små kommunerna. Personalen kan lagen, politiken vill gena. Besluten fattas av bygg- och miljönämnden och bereds av miljöavdelningen. Kompetensen har byggts upp successivt under två år och är i dagsläget god. Vanligtvis ja, men det dyker ibland upp lite mer komplicerade ärenden där vi behöver mer kompetens. Kommunekolog hanterar ärendena och beslut tas i Miljö- och byggnämnden. 5. Har ni fått någon information från er länsstyrelse inför införandet av den nya strandskyddslagstiftningen? Tabell 6. Om kommunerna har fått information från lst innan lagförändringen Presenteras med antal svar (andel). Län Ja Nej Vet ej Summa: Blekinge 5 (100,00) 0 (0,00) 0 (0,00) 5 (100,00) Dalarna 9 (100,00) 0 (0,00) 0 (0,00) 9 (100,00) Norrbotten 13 (92,86) 1 (7,14) 0 (0,00) 14 (100,00) Västra Götaland 30 (85,71) 3 (8,57) 2 (5,71) 35 (100,00) Totalt 57 (90,48) 4 (6,35) 2 (3,17) 63 (100,00) Kommentarer till fråga 5: Årliga konferenser med kommunerna och lst. Många seminarier och frågestunder. Men inte i så stor utsträckning som önskat. Men delvis bristfällig. Formell information har erhållits. Länsstyrelsen skickade ut en checklista om vad beslutet om strandskydd skulle innehålla, men någon vägledning eller information har inte genomförts. Var inte handläggare för strandskydd vid den tidpunkten. 3

105 Bilaga 4 Resultat från enkät till kommuner Var inte handläggare för strandskydd vid den tidpunkten. Var inte handläggare för strandskydd vid den tidpunkten. 6. Hur upplever ni att kontakten med länsstyrelsen fungerar i strandskyddsfrågor? Tabell 7. Kommunernas åsikt om kontakten med lst. Svaren är graderade på en 5-gradig skala mellan Gott samarbete och Dåligt samarbete, där Dåligt samarbete representeras av en 1:a. Medelvärde (Antal svar/standardavvikelse) Län Kommentarer till fråga 6: Gradering av kontakten med lst Blekinge 4 (5/1,00) Dalarna 3,75 (9/1,26) Norrbotten 2,54 (13/1,13) Västra Götaland 3,86 (35/1,12) Totalt 3,60 (62/1,22) Eftersom de granskar våra beslut kan de inte ge så konkret vägledning i enskilda ärenden innan vi avgör, och det skulle jag vilja ha ibland. Å andra sidan kommer ju vägledningen i efterhand eftersom de skickar bekräftelse på vartenda ärende (till skillnad mot hur Naturvårdsverket gjorde före 2009) och där får vi kommentarer om vad som kan göras bättre i besluten även om de inte väljer att överpröva. Mycket bra. 7. Tycker ni att Lst överprövar rätt mängd av era dispenser? Tabell 8. Om kommunerna tycker att lst överprövar rätt mängd av de beviljade dispenserna. Presenteras som andel (antal svar). Län Ja [%] Nej [%] Vet inte [%] Summa [%] Blekinge 75 (3) 25 (1) 0 (0) 100 (4) Dalarna 56 (5) 33 (3) 11 (1) 100 (9) Norrbotten 23 (3) 62 (8) 15 (2) 100 (13) Västra Götaland 71 (25) 14 (5) 14 (5) 100 (35) Totalt 59 (36) 28 (17) 13 (8) 100 (61) Kommentarer till fråga 7: Om kommunen har beslutat om dispens där sådant inte kan ges enligt lag så stoppar alltid Länsstyrelsen beslutet vilket är bra. De tar in väldigt många. Lst överprövar alla ärenden. Lst har i allt för stor grad överprövat kommunala dispensbeslut vilket inte kan tolkas på annat sätt än att lst inte har förtroende för kommunerna. Övernitiska Nja, där också. Nu mer är det nog ja, tidigare överprövades allt. Känslan var för säkerhets skull. Kommunerna kan inget. Norrbottens länsstyrelse toppar alla listor 4

106 Bilaga 4 Resultat från enkät till kommuner Lst Norrbotten överprövar oskäligt många dispenser. Har varit för många tidigare. Norrbottens länsstyrelse har lagt ribban högt när det gäller överprövningar, vilket i realiteten innebär att nästan alla dispenser överprövas. Detta innebär dock inte att alla dispenser upphävs. Lst har hittills ej överprövat någon dispens från [ ] kommun. Det är bra att alla kollas! I stort sett. Lst har hittills inte överprövat något beslut. Avser ffa Naturvårdsenheten, vilkens agerande i praktiken betyder att Lst behållit beslutanderätten i dispensfrågor. Tveksamt i några fall. Svaret nej åsyftar ett ärende där nämndpolitikerna gav dispens trots tjänstemännens bedömning att det saknades särskilda skäl. Länsstyrelsen tog inte upp ärendet för överprövning. Mängden är oväsentlig, frågan borde vara om rätt ärenden överprövas. 8. Har ni i er kommun gjort en plan för Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) a) som del i en förändrad/omarbetad översiktsplan? Tabell 9. Antal kommuner som har en plan för LIS som en del i en förändrad/omarbetad översiktsplan. Presenteras som antal svar (andel) Län Ja Arbete pågår Nej Summa: Blekinge 1 (20,00) 1 (20,00) 3 (60,00) 5 (100,00) Dalarna 0 (0,00) 6 (66,67) 3 (33,33) 9 (100,00) Norrbotten 1 (8,33) 3 (25,00) 8 (66,67) 12 (100,00) Västra Götaland 2 (6,25) 9 (28,13) 21 (65,63) 32 (100,00) Totalt 4 (7,27) 18 (32,72) 35 (63,64) 55 (100,00) b) som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen? Tabell 10. Antal kommuner som har en plan för LIS som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Län Ja Arbete pågår Nej Summa: Blekinge 1 (20,00) 2 (40,00) 2 (40,00) 5 (100,00) Dalarna 0 (0,00) 5 (71,43) 2 (28,57) 7 (100,00) Norrbotten 0 (0,00) 6 (50,00) 6 (50,00) 12 (100,00) Västra Götaland 4 (12,90) 7 (22,58) 20 (64,52) 31 (100,00) Totalt 5 (7,27) 20 (32,72) 30 (63,64) 55 (100,00) 5

107 Bilaga 4 Resultat från enkät till kommuner Kommentarer till fråga 8: Vet inte om den slutförs. Det går inte att ta med alla lämpliga områden pga. motstånd från Lst. De vill att det ska vara få och små områden. Så ser det dock inte ut i vår kommun. Den ligger på is av politiska skäl. 9. Om ni svarat nej på både a och b ovan; Varför har inte någon LIS-plan gjorts eller påbörjats?* Tabell 11. Anledningar till varför inte någon LIS-plan har påbörjats. Möjligheter fanns att markera flera alternativ. Län Kommentarer till fråga 9: Inte prioriterat Få lämpliga områden Annat Antal svarande Blekinge 1 1 Dalarna Norrbotten Västra Götaland Totalt Inga extra resurser har tilldelats för det omfattande arbetet och det är också ytterst osäkert vilka LIS-områden som ska pekas ut. Vi vill istället arbeta med kriterier som ska uppfyllas. Resurserna har inte funnits. Inga resurser för att jobba med LIS. Nu har ett arbete påbörjats. Låg initiativförmåga hos ansvariga. ÖP är från Arbetet med en ny har nyss inletts. Då ska LISområden pekas ut. Eftersom [ ] är en kutskommun så undantas stora delar av kommunen från möjlighet att peka ut LIS-område. De områden som kvarstår är inte aktuella för någon exploatering. Kustkommun (Kusten är undantagen från LISreglerna.). Finns inga LIS-områden i kommunen. Kommunen består av 10 öar = mycket bgränsad yta där nästan alla lägen är nära strandområden. Brist på resurser och en gammal ÖP. Politikerna vill istället peka ut områden som absolut skall bevaras. 6

108 Bilaga 4 Resultat från enkät till kommuner 10. Hur stor andel av de tillgängliga stränderna finns med i LISplanen? Av kommunens sjöar ca 16 %, Kommunen har valt att peka ut hela sjöar/vattendrag som möjliga LIS-områden, då dessa ligger strategiskt och miljömässigt rätt och har bra tekniska förutsättningar för att exploateras. Hela sjöar får dock ej bebyggas. Varje enskild dispens granskas och avvägs i förhållande till strandskyddets. Strandskyddets syfte måste alltid tillgodoses. Ca 10 % Endast en mycket liten del, finns vid två av våra många insjöar Mindre än en promille. Många sjöar ligger i obygden vilket gör det svårt att motivera som LIS-område. Nya områden ska stärka befintliga byar och bör då ligga i anslutning till byarna. Områden intill byarna är redan till stor del bebygda. Det är också viktigt att spara viss del av stränderna för att bevara naturvärdena. Svårbedömt då kommunen har en stor mängde sjöar och bäckar. I dagsläget har 30 områden pekats ut, men den siffran kan komma att ändras % Att utpekade LIS-områden tar upp 2 % gäller för alla sjöar och vattendrag i kommunen, men ska man använda sig av länsstyrelsens avgränsningsbeslut om strandskyddade sjöar och vattendrag från 1999 så blir summan istället 6 % Ca 0,7 % Ca 1,3 % Om samtliga LIS-områden (9st) exploateras fullt ut kommer knappt 5 km strand att beröras. Vilket är ca 1% av kommunens opåverkade stränder. Hur stor andel av dessa som är tillgängliga vet jag inte. Ca 90 %, Samtliga sjöar, ej vattendrag Ca 1,7 % Ca 1,3-2,8, [ ] kommun har totalt ca 625 km strandskyddslinje (mätt i strandskyddsgränsen på land). Ca 604 km av denna strandskyddslinje finns runt inlandsvatten (sjöar och vattendrag), varav ca 288 km runt sjöar. Redovisade LIS-områden berör uteslutande sjöar och omfattar ca 16 km av deras strandskyddslinje, varav ca halva sträckan redan är bebyggelsepåverkad (totalt sett över alla LIS-sjöar). Den ytterligare påverkan en full utbyggnad av föreslagna LIS-områden skulle medföra motsvarar därmed ca 8 km, vilket innebär att 2,8 % av den totala strandskyddssträckan runt sjöar påverkas. Inräknat det samlade inlandsvattnet blir motsvarande siffra 1,3 %. Ca 1-5 % Hittills 22 områden som är begränsade till någon eller några hektar. Borde vara bara någon procent av kommunens alla stränder då vi har mycket vattendrag och i Dalarna har Länsstyrelsen 7

109 Bilaga 4 Resultat från enkät till kommuner bestämt att strandskydd gäller även för mindre vattendrag såsom bäckar mm om de kan utläsas på fastighetskartan. LIS-områden har pekats ut i områden som redan är bebyggda. Vi har precis startat ÖP arbetet, kommer troligen inte att vara så stort, gissar några få %. 11. Hur många dispenser resp. upphävanden har gjorts inom LIS-områden under 2011? Tabell 12. Antal kommuner som beviljat respektive antal dispenser under Antal dispenser Upphävanden Vet ej Blekinge 1 Dalarna Norrbotten 1 Västra Götaland 1 1 Ingen av dispenserna har varit hänvisade till LIS-skälet. De har dock varit inom områden som mest troligt hade kunnat vara LISområde. LIS-planen i kombination med FÖP för ett område vid en av sjöarna medför att detaljplaner kommer att upprättas med början i år där strandskyddet upphävs och dess syften tillgodoses genom planbestämmelser. 12. Har frågan om LIS varit prioriterad av politikerna i er kommun? Tabell 13. Antal kommuner som tycker att politikerna prioriterat LIS. Presenteras som antal (andel). Län Ja Nej Vet ej Summa Blekinge 3 (60,00) 2 (40,00) 0 (0,00) 5 (100,00) Dalarna 7 (77,78) 2 (22,22) 0 (0,00) 9 (100,00) Norrbotten 7 (58,33) 3 (25,00) 2 (16,67) 12 (100,00) Västra Götaland 13 (44,83) 14 (48,28) 2 (6,90) 29 (100,00) Totalt 30 (54,55) 21 (38,18) 4 (7,27) 55 (100,00) Kommentarer till fråga 12: Kommunen är liten till ytan och en ringa areal landsbygd. I Rättvik är utsikten frå höjderna viktigare. Översiktsplanen har tagit lång tid och är nu klar, därför har inte LIS-planen startat förrän nu. LIS diskuteras i politikej. LIS:projektet är förankrat i miljö- och byggnämnden. Delvis. Arbete pågår, men man har velat avvakta och se hur det går för andra kommuner. Vi har väntat på Lst syn, då bl.a. grannkommunen Pajala har gjort ett tillägg till ÖP som vi kommer att studera. De får vara vår pilot. 8

110 Bilaga 4 Resultat från enkät till kommuner Då man inte haft kunskap om detta har frågan först väckts på senare tid. Beror sannolikt på en inaktuella ÖPn. 13. Vilket tror ni blir det huvudsakliga ändamålet för byggnader och åtgärder inom LIS-områden? Tabell 14. Troligt ändamål för byggnader och åtgärder inom LIS-områden. Svaren är graderade från 1 och uppåt där 1 är mest troligt. Hur många ändamål som rangordnades var frivilligt liksom det var möjligt att ge flera ändamål samma rang. Svaren visas som medelvärde (antal svar/standardavvikelse). Län Bostadshus Fritidshus Handel Industri Turism Brygga Service Friluftsanordning Komplement -byggnad Annat Blekinge 4,00 (3/2,00) 2,67 (3/2,08) 3,00 (3/2,00) 4,00 (2/0,00) 2,00 (1/) 4,00 (2/1,41) 4,50 (2/2,12) 1,00 (1/) Dalarna 2,22 (9/1,92) 1,56 (9/0,73) 8,00 (9/1,00) 8,33 (3/2,08) 4,67 (6/1,51) 3,25 (4/1,26) 8,00 (3/0,00) 4,60 (5/1,14) 2,75 (4/0,96) 5,00 (1/) Norrbotten 2,30 (10/1,70) 1,20 (10/0,42) 7,50 (2/0,71) 8,50 (2/0,71) 3,11 (9/1,45) 3,33 (3/0,58) 7,50 (2/2,12) 3,80 (5/1,48) 2,75 (4/1,26) Västra Götaland 1,80 (20/1,28) 2,33 (15/1,63) 5,43 (7/3,15) 5,86 (7/2,67) 2,25 (20/1,55) 3,00 (13/1,15) 3,20 (10/1,55) 3,69 (13/2,02) 3,57 (7/2,94) 5,50 (4/3,00) Totalt 2,17 (42/1,62) 1,86 (37/1,32) 6,42 (12/2,68) 6,92 (12/2,54) 2,89 (38/1,72) 3,18 (22/1,05) 4,56 (16/2,63) 3,92 (25/1,68) 3,29 (17/2,08) 4,67 (6/2,94) Kommentarer till fråga 13: Bostastadtrycket inom strandnära lägen är idag stort inom kommunen. Många strandnära fritidshus övergår till permanenthus och kommunen är generellt positiv till det. Det är kommunens önskan att det kommer leda till en ökning av bostadshus, men i verkligheten kan det bli så att fler fritidshus byggs. LIS-områden är väl avsedda för t.ex turistanläggningar kanotuthyrning m.m? 9

111 Bilaga 4 Resultat från enkät till kommuner Inom LIS-områden tror vi att fritidshus, bostadshus och friluftsanordning kommer vara det huvudsakliga ändamålet. Enligt ett tidigare beslut från lst är komplomentbyggnader undantagna från strandskyddet. Ingen skillnad görs vad gäller form av permanent- eller fritidsbostad. Det är upp till exploatören att avgöra vad för form av bebyggelse man tänkt. Planerna ska i första hand medge konvertering / utbyte av bef fritidshus samt nybyggnad i begränsad omfattning. Uttalat syfte i LIS-planen: " -för utvecklingsåtgärder i strandnära lägen vars syfte är att förstärka utvecklingen av en levande landsbygd. Det handlar om områden för verksamheter,service, fritid, boende men också bevarande." Övriga kommentarer: Vi har ingen direkt landsbygd i jämförelse med många andra kommuner. Även det som kan upplevas som "på landet" är tätortsmiljö eller nära till staden varför frågan om LIS-områden inte riktigt känns relevant för vår kommun. Arbetet med LIS-områden planeras att komma igång under våren En översyn av utvidgat strandskydd pågår från länsstyrelsen. Hur detta kommer påverka LIS vet jag inte ännu. Men eventuellt kommer delar av dem att hamna utanför strandskydd Vi har inte undersökningen av tillgängligheten till stränder utförd. Ej heller hur mycket vi har, varför frågan är svår att svara på. Kommunen har ett anpassat strandskydd där det anpassats efter kommunens förutsättnignar, vilket gör att byggnation i huvudsak förläggs till de områden där det inte är strandskyddsområde. Flertalet strandskyddsdispenser gäller komplement-byggnader, ytjordvärme och bryggor. Förfrågningarna om att få ett fritidshus är många. Majoriteten drar tillbaka sin ansökan efter att ha tagit del av de särskilda skälen i MB. Uppskattningsvis 4 av 11 förfrågningar blir till ett ärende om strandskyddsdispens. Vi har få stränder inom kommunen. 10

112 Bilaga 4 Resultat från enkät till kommuner Troliga användningar för åtgärder inom LIS-områden i Blekinge län Ändamål (antal svar total för ändamålet) 9

113 Bilaga 4 Resultat från enkät till kommuner Troliga användningar för åtgärder inom LIS-områden i Dalarnas län Ändamål (antal svar total för ändamålet) 10

114 Bilaga 4 Resultat från enkät till kommuner Troliga användningar för åtgärder inom LIS-områden i Norrbottens län Ändamål (antal svar total för ändamålet) 11

115 Bilaga 4 Resultat från enkät till kommuner Troliga användningar för åtgärder inom LIS-områden i Västra Götalands län Ändamål (antal svar total för ändamålet) 12