Kompletteringar av Botkyrka kommuns ansökan till Delegationen för hållbara städer.

Transkript

1 1 [8] Referens: Sara Wrethed Kompletteringar av Botkyrka kommuns ansökan till Delegationen för hållbara städer. Delegationen för hållbara städer (DHS) har bett Botkyrka kommun att komplettera kommunens ansökan om statligt anslag inför en så kallad fördjupad prövning. Den här skrivelsen utgår i första hand från de specifika synpunkter som Boverket ringat in i sitt yttrande. I andra hand berör vi också några av de generella synpunkter som Boverket har. Innehåll: Tre tillskott till ett större pågående planeringsprojekt....2 Kompletterande information angående Boverkets specifika synpunkter Vad innebär designdialog och hur fungerar den?...2 Innebörden av designdialog...2 Designdialog så här går det till!...3 Återkoppling av dialogen...4 Att sprida kunskap Hur får kommunen in klimatfrågan i projektet? Kommunen har redan forskare knutna till sig, på vilket sätt ska projektet utveckla befintliga rutiner och kunskap?...6 Följeforskare - win win...6 Så här sammanfattar följeforskarna sitt projekt...6 Kompletterande information angående Boverkets generella synpunkter...7 Start- och slutdatum...7 Planeringsprocessen...7 Funktionsblandning...7 Samverkan och partners...7 Specificerad budget och tidplan...8 Kontaktuppgifter...8 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt E-post sara.wrethed@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

2 BOTKYRKA KOMMUN 2 [8] Tre tillskott till ett större pågående planeringsprojekt. Botkyrka kommun söker bidrag för tre tillskott till ett större pågående planeringsprojekt, som vi kallar Framtid Alby. Framtid Alby syftar till att ta fram en stadsbyggnadsidé/strukturplan för stadsdelens fysiska utveckling. De tre tillskotten som vi söker bidrag för är: 1) Nya dialogmetoder s.k. designdialog 2) Vidareutveckling av vårt arbete med hållbarhetskonsekvensbeskrivning (HåKB) 3) Vegetationsanvändning vid stadsutveckling Utan stöd från DHS kommer inte de tre tillskotten att genomföras. Någon enklare form av medborgardialog kommer dock att genomföras även utan stöd från DHS. Men så kallad designdialog kräver mer resurser. Kompletterande information angående Boverkets specifika synpunkter 1. Vad innebär designdialog och hur fungerar den? För cirka medborgare i Botkyrka kommun är Alby en plats man kan kalla hemma. Att ta fram en ny stadsbyggnadsidé för stadsdelen kräver varsamhet och en öppen process. Projektets utgångspunkt är att Alby är en hembygd där många trivs och som på de allra flesta ställen finns det saker som är bra och saker som är mindre bra. Det är av stor vikt att fokusera på de kvaliteter och möjligheter som idag finns i Alby och utveckla dessa så att stadsdelen blir en ännu bättre plats att bo, leva och verka på. För att att Albys stadsstruktur ska utvecklas i en riktning som är långsiktigt hållbar krävs en grundlig och välfungerande dialogprocess under arbetets gång. Ett koncept eller utkast till en stadsbyggnadsidé för Alby kommer att tas fram. Tanken är att detta utkast ska utvecklas tillsammans med boende och verksamma i Alby, i vad vi kallar för designdialog. Designdialogen ska verka idéutvecklande och föra arbetet med ny stadsbyggnadsidé framåt. Vi är också övertygade om att själva dialogprocessen i sig är lika viktig som det slutliga resultatet av dialogen. Att gemensamt tala om stadsutveckling och stadsbyggnad ger deltagarna i dialogen en fördjupad kunskap om den egna stadsdelen, om hur kommunala processer kan se ut och hur man kan påverka dessa. Designdialogen syftar på så vis också till att ge en ökad medvetenhet om sin hembyggd, om demokrati och delaktighet, tre mycket viktiga parametrar i en hållbar utveckling. Innebörden av designdialog Designdialogen har ett mångbottnat syfte. Den ska verka som ett inventeringsinstrument och hjälpa oss att ta reda på vad som är bra och mindre bra

3 BOTKYRKA KOMMUN 3 [8] idag samt fungera som analysmetod samt bidra till kunskap om hur och varför. Den ska också föra idéarbetet framåt och bidra till en förankring i stadsdelen som befäster och förenklar ett framtida genomförande. Slutligen ser vi att designdialogen även ska fungera som en lärande process i sig själv, både för kommunen, andra aktörer och för medborgarna. Vår förhoppning är att dialogprocessen ska ge ökad kännedom kring hur olika byggstenar i staden samverkar med varandra och ge en insikt om att våra val faktiskt gör skillnad. Dialogen syftar inte till att lära stadsdelens invånare hur man blir mer miljövänlig. Det boende i Alby ger sammantaget ett litet ekologiskt fotavtryck jämfört med andra stadsdelar i kommunen, länet och riket, mycket beroende på hög kollektivtrafikanvändning, fjärrvärme med bra bränslemix och låg konsumtion. Vår utmaning kommer att ligga i att bibehålla detta när vi tillför nya bostäder och kanske en delvis annan befolkningssammansättning. Designdialog så här går det till! Vi har identifierat att en ny stadsbyggnadsidé för Alby i grund och botten handlar om att fläta samman nya lösningar kring hus, grönska, trafik och mötesplatser, vi kallar de här fyra delarna för stadsbyggnadsidéns byggstenar. Designdialogen ska kretsa kring dessa fyra byggstenar som sedan tillsammans ska bilda en helhet. För att strukturera upp designdialogen ska vi utgå från ett utkast till ny stadsbyggnadsidé, ett utkast som tas fram av projektets arbetsgrupp. Tanken är sedan att designdialogens deltagare, det vill säga boende och verksamma i Alby, kritiskt ska granska detta utkast och komma med nya tankar och idéer kring olika lösningar samt diskutera hur man ska agera för att ta sig dit. Designdialogen ska fungera som en idégenerering dock utan ett tomt papper som grund utan istället med ett förslag att utgå ifrån, reflektera över och testa alternativa lösningar på. Stadsbyggnadsidéns fyra byggstenar hjälper oss och deltagarna att fokusera på en sak i taget och gör arbetet mer begripligt och handfast. Det är viktigt att alla möten som görs inom ramen för designdialogens kretsar kring samma grundstruktur och likartade frågeställningar. Detta för att det ska bli så enkelt som möjligt att kommunicera, diskutera, jämföra, sammanställa och därmed även återkoppla. Med en tydlig uppbyggnad och röd tråd kommer det bli lättare att följa hela arbetsprocessen, tolka resultaten och väva in i det fortsatta arbetet. För att kunna uppnå ett högt deltagande och kommunicera projektets frågeställningar till så många som möjligt är det viktigt med uppsökande dialog i stadsdelen. Vi ska finnas på plats i området där de boende rör sig, det ska vara enkelt, snabbt och lättsamt att delta eller bara bli informerad. Vi avser att

4 BOTKYRKA KOMMUN 4 [8] i samband med designdialogen använda oss av sociala media för spridning och ökad diskussion samt att arbeta med tillfälliga installationer i Alby för att skapa nyfikenhet och intresse. Designdialogen i Alby är tänkt att pågå under vår/sommar Utan stöd från DHS kommer inte designdialogen att genomföras. Någon enklare form av medborgardialog kommer dock att genomföras även utan stöd från DHS. Men så kallad designdialog kräver mer resurser. Återkoppling av dialogen För att deltagarna i designdialogen ska känna förtroende för processen och se sitt deltagande som meningsfullt, är det grundläggande att alla inblandade får en ordentlig och relativt snabb återkoppling. Där ska det framgå på vilket sätt dialogen har påverkat den slutgiltiga idén och motiveringar till kommunens val ska tydliggöras. En modell som både visar det första utkastet samt det nya förslaget, som ju har sin utgångspunkt i designdialogen, skulle kunna vara ett konkret sätt att visa på hur dialogen har utvecklat och påverkat stadsbyggnadsidén. Att sprida kunskap Inom Botkyrka kommun finns stor erfarenhet av att arbeta med medborgardialog på olika sätt, i olika projekt och i olika stadsdelar, alla med sina särskilda förutsättningar och frågeställningar. Designdialogen som kan genomföras inom ramen för projektet Framtid Alby är ett sätt att utveckla vår kunskap och erfarenhet inom området ytterligare. Vår intention är att skapa positiv uppmärksamhet kring projektet och få många, även utanför vår kommun, intresserade av vad som händer i Alby. Som ett led i detta har en grundlig kommunikationsplan tagits fram för det större pågående projektet. 2. Hur får kommunen in klimatfrågan i projektet? Botkyrka kommun har de senaste åren utmärkt sig för sitt arbete med klimatfrågan. Vi arbetar både med strategier för anpassning till klimatförändringar och med utsläppsminskning av växthusgaser. Kommunen har gjort en översiktlig klimat- och sårbarhetsutredning där hälsoeffekter, risk för ras och skred samt översvämningar belyses. Vi har också deltagit i ett forskningsprojekt tillsammans med Climatools om hälsoeffekter vid värmeböljor som fått stor uppmärksamhet. I det senare projektet lyfts betydelsen av tillgång på svala platser i form av grönområden i samhällsplaneringen fram. Kommunen planerar också för ett stort projekt för hantering av dagvatten i Norra Botkyrka, där öppna och gröna lösningar planeras. Det är, som även Boverket konstaterar i sitt yttrande, svårt att på planeringsstadiet förutsäga vilken klimateffekt som slutresultatet kan komma att få. Det

5 BOTKYRKA KOMMUN 5 [8] är också svårt att särskilja tillskottens klimateffekt från det större pågående projektets. Vi har i ett tidigt skede i projektet ställt oss frågan hur Framtid Alby kan bidra till en positiv utveckling inom de sex utmaningar som Botkyrka behöver arbeta med för att nå hållbar utveckling. Genom ett så kallat systematiskt samtal med nyckelpersoner inom kommunorganisationen har vi identifierat ett antal punkter som svar på frågan Hur kan Framtid Alby bidra till utmaningen Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna? Dessa punkter svarar samtidigt på Boverkets fråga om hur kommunen får in klimatfrågan i projektet. Framtid Alby kan bidra till ett klimatsmart Botkyrka genom att: - Arbeta med flexibel planering och mångfunktionellt byggande så att byggnader kan användas till olika verksamheter beroende på vilket behov som finns. Exempel: olika stora barnkullar skapar olika behov. - Lokalisera bebyggelsen till kollektivtrafiknära lägen - Förbättra kollektivtrafiken ner mot Subtopia. - Skapa ökade förutsättningar för torghandel - Undvika att lägga smutsiga verksamheter nära Albysjön, och försöka rena/flytta dem som redan finns. - Lägga förskolor och skolor i områden som främjar utepedagogik och skapar förutsättningar för ökad kunskap om miljöfrågor. - Nyttja befintliga bostadsfastigheter till kommunal verksamhet så behöver inte lika mycket nytt byggas. - Skapa förutsättningar för bilpooler i Alby, bland annat genom att erbjuda säkra parkeringsmöjligheter för detta ändamål. - Ta hänsyn till gång- och cykelvägar vid omläggning/nybyggnation av bilvägar, alternativt skapa nya gång- och cykelvägar som ett komplement till biltrafik. - Identifiera de fysiska och upplevda barriärer som finns mellan områden och minska dessa om möjligt. - Skapa förutsättningar för urban odling (trädgårdar, tak, stadsnära, gemensamma odlingar etc) - Säkra trygga och gena gång- och cykelvägar för att främja sk aktiv transport till skola och förskola och därmed minska bilåkandet - Ställa hårda krav på energieffektivitet när vi bygger nytt - Botkyrkabyggen AB tilläggsisolerar och arbetar vidare med sitt energieffektiviseringsarbete. - Säkra svala platser genom vegetationsanvändning - Öka upptaget av CO2 genom vegetationsanvändning

6 BOTKYRKA KOMMUN 6 [8] 3. Kommunen har redan forskare knutna till sig, på vilket sätt ska projektet utveckla befintliga rutiner och kunskap? Följeforskare - win win Följeforskarna leds av docent Clarissa Kugelberg vid Institutet för bostadsoch urbanforskning vid Uppsala universitet. Clarissa och hennes kollegor följer olika dialogprocesser i Botkyrka och särskilt de som knyts till Framtid Alby. Planeringen av Alby och designdialogen ger dem ett unikt tillfälle att följa en planeringsprocess och det ger dem ökad kunskap kring hur olika samverkansprocesser påverkar kommunal planering. Att ha följeforskarna knutna till projektet ger i sin tur Botkyrka kommun en exklusiv möjlighet att få en kritisk granskning av våra metoder, ett utifrånperspektiv och en lärande process. Vi räknar med att Clarissa Kugelbergs resultat ytterligare kan förstärka våra rutiner och öka våra kunskaper om dialog. Så här sammanfattar följeforskarna sitt projekt Vid Institutet för bostadsoch urbanforskning och statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet bedrivs ett nytt forskningsprojekt om dialogpolitiken i Botkyrka. Syftet är att få kunskap om och en djupare förståelse för de möjligheter och svårigheter som medborgare, tjänstemän, politiker, föreningar etc. möter i sitt deltagande i dialoger av olika slag. Förutsättningarna är att med utgångspunkt i tidigare forskning om Botkyrka, och i jämförelse med försök i andra länder, fördjupa kunskapen om möjligheter och svårigheter att utveckla och fördjupa den lokala demokratin. Forskningsprojektets utgångspunkt och bärande idé är att det finns goda argument för dialog, men att argumenten inte enkelt låter sig omsättas i praktik. För att besvara nedanstående frågor ska forskarna följa projektet bl.a. genom medverkan vid olika möten och göra intervjuer med politiker, tjänstemän, invånare och andra aktörer inom ramen för Botkyrkadialogen. Exempel på frågeställningar: - Uppstår nya och motsägelsefulla positioner för olika aktörer genom dialogplaneringen? - Uppstår spänningar mellan olika organisationsformer? - Vilka olika lösningar kan utvecklas för att överbrygga eventuella dilemman? Projektet är treårigt och ett renodlat forskningsprojekt. Den svenska delen finansieras av forskningsrådet Formas.

7 BOTKYRKA KOMMUN 7 [8] Kompletterande information angående Boverkets generella synpunkter Start- och slutdatum Det större pågående projektet startades under våren De tre tillskotten kan starta januari 2012 och färdigställas senast januari Planeringsprocessen De tre tillskotten som vi söker medel för ingår i ett större pågående projekt Framtid Alby som syftar till att ta fram en stadsbyggnadsidé för stadsdelen. Det blir ett ramverk med förslag på förändrad markanvändning inför kommande detaljplanering Inom kommunen pågår arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Hela Alby kommer att markeras som förändringsområde eller motsvarande begrepp. Funktionsblandning Alby är idag ett strikt funktionsuppdelat område i huvudsak ett renodlat bostadsområde med ett samlat centrum och ett större verksamhetsområde (Subtopia kluster för kreativa näringar). Ambitionen är att bryta funktionsseparationen och i högre grad blanda bostäder och verksamheter. Samverkan och partners För de tre tillskotten samarbetar Botkyrka kommun med två aktörer, Botkyrkabyggen AB samt följeforskare från Uppsala universitet (se ovan). Botkyrkabyggen AB har aktiva deltagare i såväl arbetsgrupp som styrgrupp. Botkyrka kommun ingår också som partner i en annan ansökan till DHS, nämligen Spridd Arkitekturs ansökan om byggemenskaper. Även det projektet blir ett tillskott till vårt pågående projekt Framtid Alby. Ovanstående partners är tillfrågade och har accepterat att delta i ansökan till DHS. Kommunen letar aktivt efter framförallt byggbolag med intresse för spännande lösningar och med intresse för att realisera idéer i Alby. Utöver dessa samarbetspartners samverkar vi inom det större pågående projektet med Spacescape AB, Subtopia, Botkyrka Communityteater, Kerstin Bodström forskare på kulturgeografiska institutionen på Stockholms universitet samt med Malmö kommun för erfarenhetsutbyte.

8 BOTKYRKA KOMMUN 8 [8] Specificerad budget och tidplan Totalbudget för processutveckling av designdialog, HåKB samt programskrivning för vegetationsanvändning bedöms till kronor. Kostnaden för likvärdiga arbeten har varierat i stor utsträckning. Budgeten har avgjorts i relation till ambitioner, tidplan och i vilken utsträckning vi kan arbeta med intern eller extern kompetens. Efter jämförelse med likvärdiga översiktliga planeringsprojekt bedömer vi att externa kostnader ligger på kronor. Den interna tiden för deltagarna i projektet beräknas till cirka 25 personmånader, vilket innebär en ungefärlig kostand om kronor. Den bedömda projekttiden från det att ansökan beviljas bedöms löpa under 2 år med följande fördelning: År 1: - Processutveckling vid dialogarbete, s.k. designdialog - Processutveckling av kommunens verktyg för hållbarhetskonsekvens beskrivningar (HåKB) År 2: - Programskrivning för vegetationsanvändning för en hållbar stadsutveckling Kostnader fördelas på följande tre huvudgrupper: A. Processutveckling vid dialogarbete, s.k. designdialog kronor + 8 personmånader (1200*750)= kronor B. Processutveckling av kommunens verktyg för hållbarhetskonsekvens beskrivningar (HåKB) kronor + 10 personmånader (1500*750) = kronor C. Programskrivning för vegetationsanvändning för en hållbar stadsutveckling kronor + 5 personmånader (750*750)= kronor Avstämningar mot socialt index i hälsoskillnader kronor Summerat på projektet: kronor Kontaktuppgifter Projektledare Per-Anders Framgård Telefonnummer: E-post: per-anders.framgard@botkyrka.se