Bä#re 'llgång 'll medicinsk informa'on Vad händer med hälsobiblioteket? Svårt a# hi#a 'llförlitlig kunskap på webben!

Transkript

1 Bä#re 'llgång 'll medicinsk informa'on Vad händer med hälsobiblioteket? medicinsk informa3onschef, SBU projektledare för SBU:s förstudie SLS 30 maj, 2016 Svårt a# hi#a 'llförlitlig kunskap på webben! Regeringen gav SBU uppdrag år 2012 SBU ska föreslå hur ec webbaserat na3onellt hälsobibliotek för hela hälso- och sjukvården samt omsorgen ska inräcas Första steget: för hälso- och sjukvårdspersonal Ska kunna byggas ut: omsorg, pa3enter/närstående, allmänhet Analysera vik3ga steg och vägval källor användarnas behov sökmöjligheter kostnader och finansieringsmöjligheter Dialog med vik3ga aktörer (expertpanel, referensgrupp, särskild avst) Slutredovisades 30 april

2 Samarbetsgrupper Projektgrupp, LoCa Mathiesen, Hege Underdal, Kjell Tjensvoll, Håkan Josefsson Expertpanel tvärprofessionell, ämnesrepresentanter Referensgrupp myndigheter, yrkesorganisa3oner Särskilda avstämningar med sjukhusbiblioteken, pa3enxöreningar, andra aktörer Expertpanel Måns Rosén, myndighetschef, SBU (ordf) Lars Agréus, allmänmedicin Christel Bahtsevani, omvårdnad Pia Brorsson, intensivvård Petra Wallgren Björk, omvårdnad Eva Joelsson Alm, vårdutveckling Frida Fick, KIB Michael Fored, medicin, SBU (proj.ledare) Linda Lindström, KIB Anna Lundén, Bibsam- konsor3et Lo#a Mathiesen, SBU (proj.sekr) Anneli Mindemo, Eira- konsor3et Margareta Möller, sjukgymnas3k Jörgen Nordenström, kirurgi Helena Ramström, farmaci Madeleine Rohlin, odontologi Carl- Olav S'ller, klinisk farmakologi Lars Wallin, forskningsanvändning Referensgrupp Måns Rosén (ordf) Jan Lindmark, SKL/Eira Elisabeth Bennet/Åsa Elfving, SMI Wivi- Anne Nordmark, Fören Sv Arbetsterapeuter Anders Cronlund, Apotekarsocieteten Yvonne Nyblom/Kers'n Öhrn, Sv Tandhyg- förening Rune Dahlqvist/Jonas Lindblom, TLV Göran Petersson, Sv Läkaresällskapet Mats Erntell, Strama Ma# Richardson, Statens folkhälsoins3tut Birgit Rösblad, FoU- chef, Leg Sjukgymn Riksförb Jan Forslin, Psykologförbundet Ulrika Freiholtz, Socialstyrelsen Emma Spak, Sv Yngre Läkares Fören Monica Fröjd, BMA- föreningen Elisabeth Strandberg, Svensk sjuksköterskefören Susanne Vilhelmsdo#er Allander/Jane Ahlqvist Ylva Hambraeus Björling, Apot Service Rastad, Läkemedelsverket Ellen Hy#sten, Inera AB Ingela Wiklund/Lo#a Ellberg, Svenska Gunilla Klingberg/Anna Ekner, Barnmorskeförbundet Sv Tandläksällsk Ingrid Larsson, Die3sternas Riksförbund 2

3 Arbetet i förstudien (1/4) Beskriva liknande ini'a'v i andra länder, tex Norge, UK, och i Sverige Iden3fiera intressenter i Sverige Undersöka målgruppernas info- behov, - 3llgång, - vanor, förväntningar Vårdpersonal (fokusgrupper, liceraturstudie, intervjuer) BeslutsfaCare (fokusgrupper, liceraturstudie, intervjuer) Brukare och allmänhet (mini- enkät brukarorganisa3oner) Inventera tänkbara källor Betalkällor Öppna källor (interna3onella, na3onella, regionala/lokala, yrkesorg, forskningsorg, brukarorg, intresseorg) Avgränsa vad ska inte tas med i ec hälsobibliotek? Arbetet i förstudien (2/4) Kategorisera källor, tex ecer dokumencyp, grad av vetenskaplighet, styrning, na3onell relevans Riktlinjer, vårdprogram, ru3ner HTA- rapporter, systema3ska översikter, mini- HTA Kliniska uppslagsverk, handböcker Tidskricer Databaser Ta fram och pröva ut ec bedömningsformulär för vissa källor Överväga ackreditering av vissa källor, som hos NHS Evidence Vad ska beaktas i en urvalspolicy Regional anpassning eller komplecering Arbetet i förstudien (3/4) Krav på användarvänlighet Navigering i avdelningar, ämnesbibliotek, nyheter Sökfunk'on Sökmotorer Filter Terminologi och mappning Metadata Teknikkrav tex responsiv design, IT- arkitektur 3

4 Arbetet i förstudien (4/4) Behövs system för behörighetskontroll? Inventera kostnader och alterna3va lösningar Personal Källor Teknik Lämpliga säc ac samla in, köpa, upphandla källor samarbeten Stegvis utbyggnad hur? Förslag 3ll organisa'onsmodell Behov av marknadsak'viteter Hur ska ec hälsobibliotek utvärderas? Ragnar Levi SBU:S förstudie finns på hcp:// om- sbu/nyheter/sbu- utreder- na3onellt- halsobibliotek/ Ragnar Levi 4

5 Ny#a med e# hälsobibliotek För vården och pa'enterna Kunskapsstöden blir sökbara på ec ställe och presenteras på strukturerat säc Betydligt fler än idag ges enkel och jämlik 3llgång 3ll kvalitetssäkrat material Det blir möjligt ac söka även då man inte är på arbetsplatsen Sökning ska inte kräva förkunskaper om nyckelord eller engelska facktermer Det mest relevanta beslutsunderlaget ska vara läcast ac hica För utbildning och forskning Vik3gt verktyg för lärare och studenter vid vårdutbildningar Ökad och jämlik 3llgång 3ll uppdaterade kliniska kunskapskällor LäCare för kliniska forskare ac få överblick och hica kunskapsluckor Syhe En redak'onellt oberoende kanal för hela vården och omsorgen, som förmedlar aktuell fackkunskap från svenska och interna3onella expertmiljöer, hälsobibliotekets samarbetspartners och värdorganisa3onen. Två steg SBU:s förslag är därför ac tjänsten utvecklas i två steg, där det första steget är ec hälsobibliotek för professionerna. Därecer utvecklas en andra version som är anpassad för pa3enter och allmänhet. 5

6 Vad bör tjänsten leverera: innehåll och funk'oner? Tre huvudsek'oner: PRAKTIK VETENSKAP AKTUELLT Riktlinjer, vårdprogram och rekommenda3oner Beslut om subven3oner Översikter och utvärderingar Vetenskapliga 3dskricer Kliniska handböcker Databaser NyC & utvalt från vetenskapliga liceraturen Vik3ga beslut och nyheter från myndigheterna Exempel på innehåll: Kunskapsinriktat (Vetenskap) Utvärderingar (SBU) Kommentarer (SBU) Upplysningstjänstens svar (SBU) Vetenskapliga kunskapsluckor (SBU) Metodhandbok (SBU) Evidensbaserad prak3k/kunskapsguiden (Socialstyrelsen m fl) Kunskapsdokument i urval (Socialstyrelsen) Ovanliga diagnoser (Socialstyrelsen) Läkemedelsmonografier (Läkemedelsverket) SmiCsamma sjukdomar, fakta (SmiCskyddsins3tutet) Publika3oner (SmiCskyddsins3tutet) Folkhälsodata/ faktablad (FHI) Publika3oner om tobak, äldres hälsa (FHI) Folkhälsorapport (senaste årets) (FHI) Alkohol- och narko3kautveckling (FHI) Folkhälsoatlas (FHI) Folkhälsopoli3sk rapport (FHI) Regionala- HTA- rapporter (HTA nätverkets databas) Sta3s3k för kommuner, lands3ng och regioner (SKL) Na3onella kvalitetsregister om registren samt årsrapporter (SKL) Drogfakta (CAN- Centralförbundet för alkohol- och narko3kaupplysning) Exempel på innehåll: Praxisinriktat (Prak'k) Na3onella riktlinjer (Socialstyrelsen) Lokala och regionala vårdprogram, riktlinjer, kunskapsunderlag (Respek3ve region eller lands3ng) Behandlingsrekommenda3oner och Läkemedelsboken (Läkemedelsverket) Medicinteknisk säkerhetsinforma3on (Läkemedelsverket) Läkemedelsrekommenda3oner per lands3ng (LäkemedelskommiCéerna) Beslut om subven3oner (TLV) Diagnos3k, fakta om provtagning (SmiCskyddsins3tutet) Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (Socialstyrelsen) Labmedicin & provtagningsanvisningar (Sjukhusbiblioteken/Vårdverktyget) Kunskapsunderlag för standardiserade vårdplaner (olika vårdenheter, sjukhus eller lands3ng/region) Mä3nstrument; skalor, frågeformulär, enkäter, index (Sjukhusbiblioteken/ Vårdverktyget) Bedömningsinstrument/ skacningsskalor, psykiatri (Helsebiblioteket.no) Hjälpmedelsinforma3on (Hjälpmedelsins3tutet/ SKL) FASS (LIF) Råd om rökstopp (FHI) Janusinfo oberoende läkemedelsinforma3on (Stockholms läns läkemedelskommicé) Gicinforma3on (Gicinforma3onscentralen) Instruk3onsfilmer (blandade källor) Kodverk och klassifika3oner (ICD- 10, KVÅ, ICF/ICF- CY, NordDRG, SnoMed CT) Pa3en3nforma3on 1177.se (Vårdguiden/SLL) 6

7 SBU:s förslag var: både stat och huvudmän bör ha intresse och ansvar finansieringen måste vara långsik3g, förslag 5 6 år professioner är primär målgrupp i första steget, inom både privat och offentlig vård så mycket möjligt bör vara öppet för alla utan inloggning både prak3k och vetenskap, tydligt kategoriserade, sida vid sida mångfald av både friköpta källor och gra3skällor ska lyca fram sammanvägd respek3ve kliniskt tolkad kunskap reklam ska undvikas SBU:s förslag fortsä#ning: sökfunk3onen central, ämnessidor komplecerar sökträffar omfacar även specialiserade fack3dskricer via EiRA / BIBSAM men fulltext endast via arbetsplatsernas intranät varje källa svarar för egna dokumentens kvalitet, struktur, format regioner & lands3ng ursprungsmärker - > regional vy möjlig redak3onell bearbetning krävs hälsobiblioteket är ec vik3gt komplement, inte subs3tut Hur kan e# hälsobibliotek organiseras och finansieras? Huvudman organisatorisk hemvist Ledning Redak3on Redak3onsråd Utveckling och strategi IT- dric Externa leverantörer Brukarråd Tänkbar finanisering: stat, regioner/lands3ng, andra? 7

8 Kostnader uppbyggnadsfas 24,2 26,6 Mkr exkl overhead nästan uteslutande personal och IT Kostnader drihsfas betydande osäkerhet pga beslut om omfacning, upphandling best guess bl a baserad på Norge och EiRA/BIBSAM Mkr exkl overhead licenser för betalkällor dominerande (107 Mkr enligt förslag) modell för svenskt kliniskt uppslagsverk strategiskt vik3gt beslut Na'onellt hälsobibliotek skulle ge kunskap på e# bräde var man än är BäCre strukturerad informa3on på ec ställe Skapar samsökbarhet av relevant kunskap Ackreditering av 3llförlitliga källor Öppnar vik3ga källor för många fler Ökad 3llgänglighet utanför intranäten Ökad 3llgänglighet för privata vårdgivare Ökar pa3enternas och allmänhetens möjlighet ac på sikt få 3llgång 3ll 3llförlitlig informa3on Samverkan mellan stat och lands3ng/kommuner vid upphandling Vision AC förbä#ra beslut som rör vård och omsorg, genom ac ge alla berörda, oavsec organisatorisk och geografisk hemvist, enkel och snabb 3llgång 3ll vederhähigt, relevant och användbart kunskapsunderlag. Långsik'gt är visionen ac pa3enter, närstående och allmänheten i stora delar ska ha 'llgång 'll samma evidensbaserade kunskapsstöd som personal. 8

9 Regeringsuppdrag 2 Ökad tillgänglighet av vårdens kunskapsdokument: Märkning och struktur, LoCa Mathiesen Publika3onen finns på hcp:// om- sbu/nyheter/mark- val/, LoCa Mathiesen Uppdraget till SBU Kartlägga hur kunskapsdokument som vägleder vården (t ex riktlinjer, rekommenda3oner och rapporter) är informa3ons- tekniskt strukturerade och nyckelordsmärkta Syce: på sikt öka 3llgång och spridning av kunskapsunderlag med hjälp av en mall för märkning av dokument, LoCa Mathiesen 9

10 Innehållsmärkning idag många aktörer: 6 myndigheter, 21 landsting och 6 regioner alla producerar riktlinjer, rekommendationer, kunskapsdokument svårt f användare hitta dokumenten, oklart vad som gäller här och nu vi gjorde ett stickprov: 95 dokument, insamlade manuellt (ej bara Google) 5 olika typer - riktlinjer/vårdprogram (stat, region, landsting) - subventionsbeslut (stat) - HTA-rapporter (stat) - behandlingsrekommendationer (stat, region, landsting) - kunskapsunderlag i sk standardiserade vårdplaner (landsting), LoCa Mathiesen Resultat av SBU:s stickprov Många kunskapsdokument publiceras som pdf utan märkning Bland webbsidor som har märkts håller märkningen ofta låg kvalitet Titeln upplyser inte om innehållet Beskrivning saknas i nära hälften av dokumenten, eller är för allmän Fritt valda nyckelord finns ofta Ämne anges sällan Över tre fjärdedelar av webbsidorna saknar uppgift om författare När standard för metadata används, saknas ofta uppgift om vilken Alltså: Stor förbättringspotential när det gäller märkning!, LoCa Mathiesen Nyttan av bättre märkning och struktur 1. Avgränsa sökträffar (drilldown och precisionssökning) 2. Sortera sökträffar (relevansstyrning) 3. Presentera sökträffar överskådligt i publika sökmotorer (Google och Bing kräver bra struktur) på en samlingsportal (ex Kunskapsguiden, Hälsobiblioteket) inom publik webbplats eller intranät hos landsting, region eller myndighet, LoCa Mathiesen 10

11 Nyttan av bättre märkning och struktur, forts Informationsproducenterna får: - bättre ranking i publika sökmotorer - ökad spridning och hittbarhet i samlingsportaler - ökad hittbarhet inom egna webbplatser och intranät För vårdpersonalen blir det: - snabbare att hitta: mer avgränsade träffar - enklare att använda: tydligare bild av innehållet - mindre osäkerhet om underlagets giltighet, LoCa Mathiesen Slutsatser och förslag: Märk väl! Många kunskapsdokument saknar idag vik3g, grundläggande innehållsmärkning BäCre märkning och struktur skulle förbäcra sök i publika sökmotorer, samlingsportaler, egna webbplatser/intranät hos lands3ng, regioner eller myndigheter Blir läcare ac avgränsa, sortera och presentera överskådligt Många upplever problem med ac hica kunskapsdokumenten Alla kunskapsdokument borde före publicering förses med grundläggande innehållsmärkning så ac målgrupperna enkelt kan hica, bedöma och använda dem Förslag ac SBU får i uppdrag ac utveckla dels ec webbverktyg / formulär, dels ec frivilligt nätverk för både myndigheter och huvudmän, LoCa Mathiesen Vad händer nu med hälsobiblioteket? SOU 2016:2 Effek'v vård Förslag: Regeringen ska i samarbete med huvudmännen finansiera ec na3onellt hälsobibliotek. Hälsobiblioteket ska erbjuda vårdens professioner ac snabbt kunna hica, sovra och använda evi- densbaserat och kliniskt kunskapsunderlag, som är enkelt 3ll- gängligt, överblickbart och samlat sökbart på ec enda ställe. Bedömning: Regeringen bör besluta om en genomförandeorganisa3on med uppdraget ac besluta den närmare hemvisten för hälsobiblio- teket samt en organisa3on för ac besluta vad som ska ingå i biblioteket och hur det ska upphandlas, när det relevant. 11

12 Vad händer nu? forts. SOU 2016:2 Effek'v vård: Utredningen rekommenderar lands3ngen ac utreda förutsäcningarna för ac det na3onella hälsobiblioteket kan ägas gemensamt. 12