MILJÖUTREDNING FÖR INTERLITE AB MED FOKUS PÅ VIKTIGA FAKTORER I IMPLEMENTERINGSFASEN. Carl Thordstein

Transkript

1 MILJÖUTREDNING FÖR INTERLITE AB MED FOKUS PÅ VIKTIGA FAKTORER I IMPLEMENTERINGSFASEN Carl Thordstein Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Miljövetenskap 15 hp Institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet Juni 2012

2 Sammanfattning Vår levnadsstandard, framförallt i industriländerna, har sedermera lett till ökade utsläpp av växthusgaser, vilket har påverkat såväl vår miljö som vår egen välfärd. Det har visat sig vara fördelaktigt för företag att nyttja dagens miljöledningssystem, eftersom det visar den alltmer krävande marknaden att företaget aktivt arbetar med miljöfrågor. Miljöförvaltningen har utvecklat miljöledningssystemet, Miljödiplomering som sett till små och medelstora företag är mer fördelaktigt. Detta tack vare att fokus lagts på praktiska åtgärder istället för ett stort antal byråkratiska styrdokument. Syftet med arbetet var att utföra en miljöutredning för Interlite AB i Uddevalla samt att utreda viktiga faktorer för implementeringsfasen. Företaget driver en grossistverksamhet för arkitektonisk- och professionell belysning. En utredning av viktiga faktorer vid implementeringsfasen gjordes parallellt med miljöutredningen, för att utreda vilka aspekter som kan komma att påverka det kommande miljöarbetet. Information gällande verksamheten och dess aktiviteter erhölls genom interjuver och diskussioner med miljöansvariga på Interlite AB och i Uddevalla kommun, och genom inventering av företagets lokaler. De miljöaspekter som identifierades för Interlite AB verksamhet var transporter, energiförbrukning, kemikalier, avfall, vattenförbrukning, pappersförbrukning, och upphandling och tjänster. De miljöaspekter som genom en bedömningsmall ansågs som betydande var transporter, kemikalier, avfall, pappersförbrukning, upphandling och tjänster. Viktiga faktorer att tänka på vid implementeringsfasen av miljöledningssystemet är projektledning, utbildning, motivation, och kommunikation. Summary Our standard of living, particularly in industrialized countries, has later on led to an increase in greenhouse gas emissions, which has affected both our environment as well as our own welfare. It has thereof been shown to be beneficial for companies to use today's environmental management, as they show the increasingly demanding market; that the company is working actively with environmental issues. The Environmental Department in Gothenburg has developed an environmental management system, Environmental diploma which, as seen for small and medium sized businesses is more beneficial thanks to the focus placed on practical measures rather than a large number of bureaucratic documents. The purpose of this work was to perform an environmental review of the Interlite Ltd, which operates a wholesale business for architectural and professional lighting in Uddevalla. An investigation of important factors in the implementation phase was made parallel to the environmental review, to assess important factors that may affect the future work with their environmental issues. Information regarding the business and its activities were obtained through interviews and discussions with environmental managers at the Interlite AB in Uddevalla Municipality, and the inventory of the company premises. The environmental aspects identified for Interlite AB activity was transport, energy, chemicals, waste, water consumption, paper consumption, and procurement and services. The environmental aspects through an assessment model were considered as significant was the transport, chemicals,

3 waste, paper consumption, procurement and services. Important factors to consider during the implementation phase of the environmental management are project management, education, motivation, and communication. 1

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 0 Summary Inledning Bakgrund Miljöledningssystem Miljödiplomering Syfte Avgränsningar Metod Identifiering av miljöaspekter Bedömning av betydande miljöaspekter Utredning av viktiga faktorer i implementeringsfasen Resultat Verksamhetsbeskrivning Befintligt miljöarbete Lagar och krav Tidigare tillbud och olyckor Miljöaspekter Transporter Bil Taxi Tåg Flyg Godstransporter Kemikalier Avfall Energiförbrukning Vattenförbrukning Pappersförbrukning Upphandling och tjänster Indirekta miljöaspekter Betydande miljöaspekter Viktiga faktorer vid implementeringsfasen Bakgrund Projektledning Miljöutbildning Motivation Kommunikation Diskussion Framtagande av resultat Miljöaspekter Viktiga faktorer vid implementeringsfasen Slutsatser Tackord Referenser Bilaga A Interlite AB:s miljöpolicy Bilaga B - Lagförteckning Interlite AB Bilaga C Kemikalieförteckning för Interlite AB Bilaga D Checklistans obligatoriska moment

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Trots att det fortfarande debatteras flitigt, kan det ändå fastställas att dagens klimatändringar som vi nu upplever, sker till följd av mänskliga aktiviteter. En ökad välfärd har alltjämt lett till såväl ökat utbud av såväl produkter som resor. Enligt Miljöförvaltningens transportinformation (Interndokument MTVS, 2012) är det vägtrafiken och vår energianvändning som står för den största delen av utsläppen. Detta har lett till ett moraliskt dilemma, där vi på grund av vår levnadsstandard övergått till att vara så beroende av dagens transportsystem, att vi bortser från vetskapen om dess negativa påverkan på vår miljö och även på vår välfärd, (Naturskyddsföreningen 2011, 1). Sedan industrialismen begynnelse har människan omedvetet eller oavsiktligt påverkat det globala klimatet. Koldioxid är den växthusgas som nämns som den mest bidragande faktor till de globala klimatförändringarna. (Bogren et al., 2008). Den ökade industrialiseringen av världens länder har således lett till att halten av koldioxid ökat med närmare 30 % och det är därmed i synnerhet, just, industriländerna som kan hållas ansvariga för den stadigvarande ökningen. En genomsnittlig medborgare i ett industriland bidrar till sexfaldiga koldioxidutsläpp, i jämförelse med en medborgare i ett utvecklingsland, (Naturskyddsföreningen 2011, 2). Enligt klimatpanelen IPCCs 1 beräkningar, där scenarier för klimatutveckling vid olika framtida utsläppsnivåer av växthusgaser och aerosoler 2 gjorts, skulle temperaturen fram till år 2100 öka med 1,4 5,8 C. Betydelsen av olika konsekvenser är också avhängigt av hur samhället och miljön i övrigt hinner anpassa sig till den nya situationen. (Bogren et al., 2008). För det är först efter kanske hundra år, som vi med säkerhet kommer kunna veta konsekvenserna på jordens klimat, av våra utsläpp av växthusgaser idag (Naturvårdsverket, 2012). Det är denna naturliga och samhälleliga tröghet, som föranlett initiativet till att aktivt börja arbeta och implementera miljöfrågor i verksamheternas dagliga arbete. Det internationella miljöarbetet inleddes officiellt i Stockholm 1972, genom FN: s konferens om den mänskliga miljön, efter att ha beaktat behovet av en internationell gemensam syn och gemensamma principer. Detta gav möjligheten att inspirera och vägleda folk i världen, och även att bevara och förbättra den mänskliga miljön (unep.org). Under konferensen sammanträdde regeringsdelegater från närapå alla världens länder, med syftet att inleda arbetet med det som skulle komma att bli hållbar utveckling. Den kommission med efterföljande rapport, som tillsattes 1983 ses i efterhand som den kanske viktigaste händelsen, vilket ledde fram till det internationella samarbetet för klimat och miljö vi har idag. Kommissionen, som tillsattes som oberoende, leddes av Norges dåvarande statsminister Gro 1 Intergovernmental Panel on Climate Change 2 Mycket små luftburna partiklar 3

6 Harlem Brundtland och tilldelades därav namnet Brundtland kommissionen, Dess uppdrag var att ompröva de kritiska miljö- och utvecklingsproblem som fanns världen över och formulera realistiska förslag på hur dessa skulle åtgärdas (yosemite.epa.gov). De ansåg att miljökvalitet och hållbar utveckling var två oskiljaktiga begrepp som måste kopplas samman för att formulera en global strategi. Det var tack vare detta tankesätt som kommissionen fastställde definitionen om hållbar utveckling som ( ) en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov." (yosemite.epa.gov). Den efterföljande rapporten med titeln Our common future, eller i folkmun mer känd som Brundtlandsrapporten, ledde följaktligen till att världens regeringar började ta klimathoten på allvar (yosemite.epa.gov). Effekten kunde fastställas vid FN:s konferens för miljö och utveckling som ägde rum i Rio de Janeiro Vid Riokonferensen deltog medlemmar från hela 181 stater, av vilka 120 representerades på statseller regeringschefsnivå. Under sammanträdet undertecknades vägledande dokument som bland annat klimatkonventionen och konventionen om biologisk mångfald (Nationalencyklopedin, 2012). Konferensen ledde även till upptakten vad vi idag benämner miljöledningssystem. 1.2 Miljöledningssystem Ett stort fokus och delaktighet hade fram till nu legat på myndigheter och forskare. Det krävs dock insatser från olika aktörer i samhället för att långsiktigt kunna hantera frågor som rör miljö och hälsa. (Brorson & Almgren, 2009). Generellt sett föreligger en tröghet i implementeringsfasen av nya system. Det är därmed av desto större betydelse att se till att aktivt engagemang erhålls från både näringsliv och konsumenter (Brorson & Almgren, 2009). Av den anledningen tog det internationella näringslivet, inför miljökonferensen i Rio de Janeiro, initiativet till aktiviteter som utgjorde statskottet för ISO serien av miljöledningsstandarder (Brorson & Almgren, 2009). Detta gav företag möjligheten att på ett nytt sätt att styra och driva ett systematiskt miljöarbete genom globala standarder (Ahlström, 2002). Det brukar anges två huvudsakliga skäl till att företag och även organisationer skulle utveckla ett miljöledningssystem. Det övergripande skälet är naturligtvis allas ansvar att arbeta med miljöskydd och förebyggande av föroreningar. Det andra skälet är att marknaden alltmer kräver produkter och tjänster där miljöpåverkan har minimerats. Det har lett till att införandet av ett miljöledningssystem även har blivit en affärsstrategisk investering (Ahlström, 2002). ISO och EMAS 3 är klart dominanta som miljöledningssystem inom Sverige, med 6142 certifierade företag (certifiering.nu, 2012). Nackdelarna är dock att det inte är lika fördelaktig för i synnerhet små företag, med anledning av den höga kostnaden vid certifieringen och dess byråkratiska förhållandesätt. 3 Eco Management and Audit Scheme 4

7 1.3 Miljödiplomering Ett alternativt miljöledningssystem har framarbetats av Miljöförvaltningen i Göteborg. Miljöledningssystemet benämns Miljödiplomering och är anpassat efter det nationella systemet Svensk Miljöbas 4, och uppfyller de krav som ställs där (goteborg.se). Den avgörande skillnaden, relativt ISO och EMAS, är att ett stort antal skriftliga rutiner och styrdokument ersatts av tio obligatoriska punkter och en checklista där minst 75 % av de praktiska åtgärder som skall uppfyllas (Interndokument MPG, 1). Miljödiplomering blir således mer anpassat för små och medelstora verksamheter, som inte är lika beroende av ett stort antal dokumenterade rutiner. Det är även fördelaktigt eftersom det utgör ett kostnadseffektivt alternativ till ISO och EMAS (goteborg.se). För att en verksamhet skall kunna tilldelas ett miljödiplom, skall de kartlägga verksamhetens miljöpåverkan, planera och genomföra miljöförbättringar, utbilda personalen, och följa upp och förbättra miljöarbetet (svenskamiljobas.se). Ovanstående beskrivning av miljöarbetet, besvarar frågan på vad som skall ingå. Dock, för att det fortsatta miljöarbetet skall bli effektivt och uppnå sitt syfte, är det viktigt att inkludera frågeställningen hur implementeringen av miljöarbetet skall ske. 1.4 Syfte Syftet med denna uppsats är att utifrån en miljösamordnares perspektiv genomföra en miljöutredning och de initiala moment, som skall komma att ligga till grund för verksamhetens kommande miljödiplomeringen. För att verksamhetens miljöarbete skall uppnå sitt syfte skall faktorer som kan komma att påverka deras fortsatta miljöarbete utredas. 1.5 Avgränsningar På grund av tidsbrist genomfördes endast en empiristudie vid Interlite AB:s verksamhet. 4 En nationell kravstandard för miljöledningssystem som förvaltas av föreningen Svensk Miljöbas och dess medlemmar, för att säkerställa kvaliteten på miljödiplomering 5

8 2. Metod 2.1 Identifiering av miljöaspekter Företaget skall (...) upprätta, införa och underhålla rutiner för att identifiera de miljöaspekter som orsakas av aktiviteter, produkter och tjänster inom miljöledningssystemets omfattning som företaget kan styra, och de miljöaspekter som de kan påverka (Europaparlamentets och rådets förordning, 2009, s. 25). Faktaunderlaget gällande el- och vattenförbrukning, avfallshantering, transporter, nödlägesberedskap och befintligt miljöarbete, har legat till grund för miljöutredningen och erhölls genom intervjuer och diskussioner med företagets miljösamordnare och ekonomiansvarige. Kemikalielistorna med tillhörande säkerhetsdatablad framtogs genom inventering av företaget lokaler och nedladdning på leverantöreras hemsidor. Uppgifter som behövdes kompletteras införskaffades genom rundvandring på företagets lokaler, kontakt med kommunens miljösamordnare och litteraturstudier. För identifiering av relevanta lagstadgade krav samt krav som berör organisationens miljöaspekter, nyttjades miljöbalken med tillhörande förordning, och rättsnätet på Bedömning av betydande miljöaspekter Förtaget skall även (...) avgöra vilka aspekter som har eller kan ha en betydande påverkan på miljön dvs. betydande miljöaspekter (Europaparlamentets och rådets förordning, 2009, s. 25). Detta för att säkerställa att åtgärder ges till de aktiviteter, som verksamheten ger upphov till och som har störst negativ påverkan på miljön. För att utröna vilka av miljöaspekterna som anses vara betydande, nyttjades en bedömningsmodell med parametrarna omfattning, betydenhet och påverkbarhet. Grundstrukturen för bedömningsmodellen är hämtad från Henricson, Piper & Ryding, 2000). Parametrarna anpassades sedan till vad som anses, sett från företaget storlek, som en passande nivå. Omfattning beskriver hur stor miljöpåverkan som miljöaspekten ger upphov till t.ex. mängd avfall, förbrukning av kemikalier eller utsläpp från transporter. Betydenhet anger hur stor påverkan på miljön som miljöaspekten väntas ge upphov till. Påverkbarhet syftar till företagets möjlighet att påverka miljöaspekterna. Miljöaspekterna bedöms mot parametrarna oberoende av varandra och poängsätts från ett till tre, se tabell 1. Parametrarna omfattning och betydenhet multiplicerades först med varandra, för att ge en uppfattning av miljöaspekternas miljöpåverkan. Det erhållna delresultatet multipliceras sedan med parametern påverkbarhet och från det erhållna värdet avgörs således dess betydenhet. Om det sammanvägda värdet på miljöaspekten överstiger 10 anses den som betydande. Tabell 1. Bedömningsmall och poängsättning av parametrar Parameter 1 Poäng 2 Poäng 3 Poäng Omfattning Liten omfattning Påtaglig omfattning Stor omfattning Betydenhet Liten betydenhet Påtaglig betydenhet Stor betydenhet Påverkan Liten möjlighet att påverka 6 Påtaglig möjlighet att påverka Stor möjlighet att påverka

9 2.3 Utredning av viktiga faktorer i implementeringsfasen Utredningen skedde med miljödiplomerings obligatoriska punkter i checklistan som referenspunkt. De fyra viktiga faktorer som utreddes mot dessa erhölls, och bearbetades genom en litteraturstudie. 3. Resultat 3.1 Verksamhetsbeskrivning Interlite AB bedriver en grossistverksamhet, som importerar och exproterar varor till företag inom Sverige och utomlands, och är beläget i Uddevalla kommuns industriområde Groröd. Interlite AB är ett relativt litet företag där antal fastanställda uppgår till 10 personer, varav två av dessa arbetar som säljare, med utgångspunkt i Göteborg och Förslöv. Lokalerna som nyttjas och som Interlite AB själva förvaltar är ett huvudkontor och ett lager i Groröd, med en totalyta på 540 m 2. För säljaren i Göteborg hyrs ett kontor med en yta på 15 m 2, medan säljaren i Skåne arbetar med hemmet som kontor. Företaget verkar inom affärsområdena för arkitektoniskt och professionell belysning för tv, teater, mässor och offentlig miljö. Förfogar Interlite AB 10 Anställda Huvudkontor i Uddevalla 8 Anställda Fältet personal 2 Anställda Administration 6 Anställda Lager 2 Anställda Kontor i Göteborg 1 Anställd Hemmakontor i Skåne 1 Anställd Figur 1. Verksamhetsmodell för Interlite AB 3.2 Befintligt miljöarbete Interlite AB har i nuläget inget upprättat miljöledningssystem. Det kan förklaras av att företaget genomgående haft ett lågt antal anställda och att kunder ej tidigare ställt miljörelaterade krav. Detta har lett till att företaget, ej i stor utsträckning, varit i behov av dokumenterade rutiner. Vad som dock finns att tillgå är ett utarbetat och dokumenterat kvalitetssäkrande dokument och en Miljöpolicy. Gällande det kvalitetssäkrande dokumentet beskrivs det hur dokumentet skall tillämpas och även hur personalen skall förhålla sig till 7

10 systemet för bästa måluppfyllelse. Miljöpolicyn framtogs som ett förberedande steg mot den kommande miljödiplomeringen. Detta har lett till ett initialt miljötänk hos företaget, som framhåller i sin nuvarande miljöpolicy att hänsyn till miljö och människor ska genomsyra hela verksamheten, se bilaga A. Trots att det ej finns någon inköpsrutin har Interlite AB tack vare upprättandet av en miljöpolicy börjat beakta miljöaspekten vid inköp. Av tre förmånsbilar, klassas en som miljöbil och från år 2011 skall alla inköp av nya förmånsbilar vara miljöklassade. Interlite AB förmedlar även ett miljöfrämjande tänk till sina kunder, genom att de beslutat om att aktivt inför framtiden satsa på den miljö- och energivänliga LED-tekniken. De framhåller att fokus legat på utbilning, för att personalen skall besitta en god kunskapsnivå om LED-teknik. Eftersom de även erbjuder seminarier och utbildning till sina kunder är förhoppningen att det skall ge ökad förståelse och i slutändan ett mer långsiktigt miljötänk. En miljösamordnare P. Stalefors, har utsetts att i samarbete företagets med ekonomiansvarige M. Vadelius ansvara för det övergripande underhållet och utvecklingen av det kommande miljöledningssystemet. Det finns inget upprättat dokument för nödlägesberedskap och inte heller någon utsedd person med befogat ansvar inom skyddsområdet. 3.3 Lagar och krav Interlite AB bedriver inte miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, klassas således som en U-anläggning och är därmed varken tillstånds- eller anmälningspliktig. I bilaga B listas de författningar, förordningar och föreskrifter som berör miljöområdet, och som anses relevanta för verksamhetens aktiviteter. Lagefterlevnaden bedöms som relativt god, dock förekommer vissa brister inom framförallt avfallsaspekten. 3.4 Tidigare tillbud och olyckor Sedan företagets början har varken olyckor eller tillbud rapporterats. I nuläget finns inga upprättade rutiner vid nödlägesberedskap. Interlite AB har dock gjort en utvärdering av eventuella miljörisker och bedömt vilka olyckor eller tillbud verksamheten kan ge upphov till. Det har därav bestämts att lokalerna skall brandinventeras, för att avgöra brandrisken och se till att lokalerna är försedda med utrustning som förhindrar eventuella tillbud och olyckor. Gällande kemikaliespill i avlopp skall säkerhetsdatablad tas fram och placeras tillgängligt för personalen. Detta för att spillets allvarlighetsgrad snabbt skall kunna säkerställas. Slutligen skall rutiner tas fram för att minimera skadan vid eventuell översvämning vid stopp i avlopp. 8

11 3.5 Miljöaspekter Transporter Interlite AB utgör en grossitverksamhet, vilket innebär att deras dagliga arbete sannerligen är beroende av transporter av olika slag. Eftersom de även verkar inom en snabbt växande bransch, gäller det att hålla sig väl uppdaterad om den senaste tekniken för att bibehålla sin konkurrenskraft och även knyta ett starkt kontaktnät. Som en konsekvens av detta leder det till många konferensresor, de flesta utomlands där den ledande marknaden finns. Gällande styrande dokument finns i nuläget ingen upprättad resepolicy. Deras miljöpolicy säger dock att de skall sträva efter att våra transporter har så liten miljöpåverkan som möjligt (se bilaga A). Detta har lett till att vid nyinköp av förmånsbilar väljs endast fordon som är klassade som miljöfordon. Interlite AB har även vidtagit transportreducerande åtgärder genom att de nyttjar telefon- och/eller videokonferenser. Beräkningsmodellerna som nyttjas är baserade på vetenskapliga data för genomsnittliga fordon och beläggningar. Hur stora de exakta utsläppen blir påverkas även av väder, körstil, fordonsunderhåll, motortyper m.m. De resultat som åskådliggörs i de nedanstående tabellerna skall därmed hellre ses som en indikation av miljöpåverkans storlek för transporter, snarare än som exakta uppgifter (ntmcalc.se) Bil Interlite AB hade 2011 en sammanlagd körsträcka på km. Av dessa kilometer står de två säljarna för respektive km (se tabell 2). Vd:n har även tillgång till en förmånsbil, dock ej miljöklassad, som nyttjas både privat och i tjänst. Privata bilar i tjänsten nyttjas inte dagligen utan enbart vid specifika behov, såsom att hämta besökare vid tågstationen eller vid lunchmöten. Säljaren i Göteborg har förmånsbilen Hyundai I40, vilken enligt Vägtrafikskattelag (2006:227) 11a klassas som en miljöbil. Säljaren som utgår ifrån Förslöv har tillgång till en Opel Insignia Sports Tourer. Anledningen till den märkbara skillnaden i antal körda mil av säljarna, förklaras av att deras uppdragsbeskrivningar är kompetensstyrd. Detta ledde till att säljaren i Förslöv, under 2011, fick vissa säljuppdrag i bland annat Stockholm, vilket då gav ett högre förbrukningstal för bränsle. Ingen av säljarna som regelbundet nyttjar bilen i tjänsten har genomgått någon kurs i sparsam körning, t.ex. Eco Driving. Samtliga av de åtta personer som jobbar i Uddevalla åker bil till jobbet och bor antingen i Uddevalla eller i dess omnejd. Två av dessa nyttjar möjligheten till samåkning. Anledningen till att fler inte samåker beror främst på att de anställda har flextider. I nuläget tvättas företagets förmånsbilar ej i miljömärkta tvätthallar utan i bensinmackars tvätt stationer. Möjligheten till att övergå till miljömärkta tvätthallar skall ses över. 9

12 Tabell 2. Antal fordon med total körssträcka under 2011 som nyttjas i Interlite AB, beräknat som CO 2 utsläpp Färdsätt Antal Sträcka (km) *CO 2 utsläpp (kg) Privat förmånsbil (Diesel) Hyundai I40, **3 353 Opel Insignia, Privat förmånsbil (Bensin) SAAB 9-5, Privat bil i tjänsten (Bensin) Summa * Beräknat från Nätverket för Transporter och Miljöns modell, enkel resekalkyl. **Beräknat från miljöfordon.se Taxi Inga dokumenterade uppgifter av antal taxifärder fanns att tillgå. De taxiresor som gjordes var i samband med tjänstresor och nyttjades för att transportera sig från flygplatsen till konferensen eller mässan. Därmed uppskattades det till två taxiresor per flygresa, vilket innebär sammanlagt ca 20 taxiresor, sett till antal destinationer i tabell 4. Interlite AB har i nuläget ingen rutin som säger att de skall efterfråga miljötaxi Tåg Tågresor under 2011 gjordes endast inom Sverige och uppgick sammantaget till fem st. (se tabell 3). Tåg nyttjades främst av personalen i Uddevalla, i samband med flygresor. Interlite AB säger att personalen föredrar tåg, relativt flyg, eftersom det både är kostnadseffektivt och att det ger möjligheten till att samtidigt arbeta under resan. Det låga antalet tågresor förklaras av att det för tillfället är mer tidseffektivt att med bil transportera sig till Landvetter flygplats. Speciellt eftersom många av avgångarna går tidigt på morgonen och valmöjligheten till tåg är då väldigt låg. Det innebär att det blir skäligen orimligt att välja tåget vid dessa tillfällen. För säljarna försvåras framförallt möjligheten till tåg på grund av praktiska skäl, eftersom de i vissa fall behöver medhava demonstrativ utrustning vid försäljning. Deras flexibilitet försvåras även vid val av tåg, eftersom de då måste anpassa sig till SJ tidtabell. Tabell 3. Antalet resor Interlite AB gjorde med tåg, tur och retur, beräknat i kg CO 2. Tågresor Antalresor Sträcka (km) *CO 2 utsläpp (kg) Uddevalla Stockholm ,00728 kg Malmö Stockholm kg Summa kg *Beräknat från SJs miljökalkyl 10

13 Flyg Sett till företagets storlek gör Interlite AB ett stort antal flygresor under ett kalenderår (se tabell 4). Företaget är medvetna om flygets påverkan på miljön och nyttjar flyget främst för att öka företagets konkurrenskraft genom konferenser och mässor. Resorna inom Sverige gjordes endast på grund av tidsaspekten. Att de med annat färdmedel ej skulle ha hunnit i tid till utsatt möte. Tabell 4. Antalet resor Interlite AB gjorde med flyg, tur och retur, beräknat i kg CO 2. Flygresor Antal resor Sträcka (km) **CO 2 utsläpp (kg) Göteborg Orlando ,10 Göteborg Philadelphia ,89 Göteborg London ,18 Köpenhamn London ,13 Göteborg Beijing ,44 Göteborg Frankfurt ,45 Köpenhamn Frankfurt ,08 Stockholm Trollhättan ,06 *Göteborg Philadelphia ,24 Beijing Göteborg Summa ,52 *Jorden runt resa, beräknades som enkelresa destination till destination. **Beräknat från Nätverket för Transporter och Miljöns modell för en enkel resekalkyl Godstransporter I det dagliga arbetet nyttjar Interlite AB godstransporter i relativt stor omfattning. Flertalet av transporterna går från Asien, eftersom det är, från företagets synvinkel, mer kostnadseffektivt och att det är där som tekniken är längst kommen inom branschen. Sett till utsläpp av CO 2, står flygtransporterna för den avsevärt största andelen. Anledningen till varför flyg nyttjas, förklarar Interlite AB med att det är för att bibehålla sin konkurrenskraft. Med flyg tar det från och med att beställning görs endast någon vecka, medan att det med båt kan ta 4-6 veckor. De skall enligt sin miljöpolicy CO 2 kompensera, dock var dokumentationen av detta bristfällig. 11

14 Tabell 4. Interlite ABs sammanlagda godstransporter år 2011, beräknat i antal, vikt och CO 2 utsläpp Färdmedel Antal Sträcka (km) Vikt (ton) *CO 2 utsläpp (kg) Lastbilar Tjeckien Italien Tyskland ,5 48 Spanien ,5 178 England ,9 366 Slovakien ,3 216 Flyg Kina , Båt Taiwan Kina USA ,5 210 Summa , *Beräknat från Nätverket för Transporter och Miljöns modell, enkel godskalkyl. Lastbilar beräknades som Heavy truck, Båt som Container 7000 TEU och Flyg som Intercontinental freight Aircraft Kemikalier Majoriteten av de kemikalier som nyttjas inom verksamheten, används till städ och rengöring. Detta eftersom Interlite AB själva ansvarar för städning av lokalerna. Av de 18 förekommande kemikalierna var nio av de miljömärkta med Svanen eller liknande miljömärke. Det var dock fem av kemikalierna för städ- och rengöring. som var försedda med riskfraserna, R 50 och R 51-/53, vilket innebär att de är giftiga för- och kan medföra skador på vattenlevande organismer och dess miljö. De återfanns på kemikalieinspektionens Prio-lista över riskminskningsämnen. Förvaring av kemikalier för städ och rengöring sker i stängda skåp under diskbänken och på toaletten. Vid försäljning av rök- och dimmaskiner tillhandahålls även kompletterande vätskor. Dessa förvaras samlat på lagret men nyttjas aldrig i verksamhetens dagliga arbete. Det finns i dagsläget inga framtagna säkerhetsdatablad på svenska. De engelska säkerhetsdatabladen framhåller att vätskorna, som är en 85 % vattenlösning med varierande procent tillsatt glykol, ej medför risker från hälso- och miljösynpunkt. Interlite AB är dock skyldiga att, som leverantörer, tillhandahålla säkerhetsdatablad och förse sina produkter med tillhörande farosymboler på svenska (Kemikalieinspektionens rapport 4/07). Resterande kemikalier förvaras samlat vid verkstadshörnan på lagret. Ingen dokumentation av förbrukningen fanns att tillgå. Interlite AB framhåller dock att deras förbrukning av kemikalier generellt inte uppgår till några större mängder. Detta eftersom kemikalierna, bortsett från städ och rengöring, utgörs av sprayfärger och trälim som endast nyttjas vid förfining och lagning av skadat gods. Se kemikalielistan i bilaga C. 12

15 Köldmedier De köldmedium som nyttjas i verksamheten är R410A och förekommer i luftvärmepumpen. Fyllnadsmängden uppgår till 1 kg, vilket innebär att den ej klassas som en anmälningspliktig köldanläggning per Miljöförvaltningens definition (Miljöförvaltningen faktablad köldmedier). Köldmediet R410A är ett bra val eftersom det ej har någon påverkan på ozonskiktet och relativt låg växthuseffekt i förhållande till koldioxid (se tabell 5). Eftersom det även nämns i CEEs 5 rapport om köldmedier, att R410A utgör ett bra substitut mot det icke tillåtna köldmedlet R22, så finns ingen anledning att byta det befintliga systemet. Verksamheten har en kyl och frys av märket Electrolux, dock fanns inga uppgifter gällande köldmedium att tillgå. Tabell 5. Interlite ABs köldmedelföreteckning Förekomst R-nummer Kategori *ODP **GWP100 Mängd (kg) Luftvärmepump R410A HCF *ODP-värdet anger köldmediets påverkan på ozonskiktet. **GWP-värdet anger hur stark växthuseffekt som köldmediet har i förhållande till koldioxid Avfall Interlite AB har ett avtal med avfallsentreprenören Sita Sverige AB, som ingår i SUEZ ENVIRONEMENT som är en av världens ledande miljökoncerner. Sita Sverige AB är både miljö- och kvalitetscertifierade enligt ISO och (Sita.se) De avfallsmängder som uppkommer inom Interlite ABs verksamheter är tämligen låga. Detta eftersom de utgör en grossist verksamhet, vilket innebär att de produkter som importeras endast mellanlagras i sina ursprungliga förpackningar. Det uppstår dock en viss avfallsmängd genom förbrukningsvaror på kontoret och i köket, och genom företagets producentansvar för elektronik som de är förpliktade med. De avfallsfraktioner som sorteras är wellpapp, brännbart avfall, batterier och elektronik. De avfallsmängder som finns att tillgå är till stor del uppskattade. Detta eftersom Interlite AB delar containrar för brännbart avfall och wellpapp med den intilliggande verksamheten Teknikgruppen. Containrarna töms när dess fulla förvaringskapacitet nåtts, vilket under 2011 skedde approximativt en gång i månaden. Avfallsmängden som redovisas i tabell 6 framtogs genom ett månadsmedelvärde, vilket motsvarar en full container, som sedan dividerades med två, eftersom verksamheterna antas ha lika stor avfallsmängd. Det erhållna månadsvärdet multiplicerades sedan med antalet tömningar per år, vilket 2011 var 12 gånger. Det elektroniska avfallet utgörs till största delen av kretskort, som skickas tillbaka från kunder till följd av producentansvaret. Ingen information kring avfallsmängd fanns att tillgå. Interlite AB framhöll att tömning av uppsamlingskärlet, som är relativt litet, sker vid behov och detta med ca en gång per år. Övrigt elektroniskt avfall som ej uppkommer regelbundet per årsbasis 5 Centrum för Effektiv Energianvändning 13

16 såsom datorer med tillhörande skärmar, skrivare och köksprodukter transporteras av personalen till återvinningsstationen. Farligt avfall såsom uttjänta lysrör och batterier samlas in separat och transporteras av personalen till återvinningsstationen. Lysrör har dock inte, sedan företagets begynnelse, behövts bytas ut och har då som avfall ej uppkommit. Likt kretskorten fanns ingen dokumentation kring batteriernas avfallsmängd att tillgå. Dessa har dock valts att listas i tabell 6 eftersom de klassas som farligt avfall. Det är bra om rutiner upprättas, så att personalen vet hur avfallet skall hanteras i framtiden. I nuläget finns ingen upprättad avfallsrutin och det har heller inte utsetts någon med befogat avfallsansvar. Istället har personalen på Interlite AB ett gemensamt ansvar att se till att tömning av papperskorgarna sker då de är fulla. Tabell 6, Avfallmängd som uppkom i Interlite ABs verksamhet under Avfallskategori Mängd (kg) Kommentar Brännbart avfall 2040 Hämtas av Sita Wellpapp 1560 Hämtas av Sita Batterier* - Transporteras av personalen Lysrör* - Transporteras av personalen Kretskort* - Transporteras av personalen * = farligt avfall Energiförbrukning Interlite AB har som energileverantör Affärsverken AB i Karlskrona. Affärsverken har ett integrerat miljö- och kvalitet ledningssystem som uppfyller kraven enligt ISO standarderna 14001:2004 och 9001:2008 (Affärsverken.se). Huvudkontoret och lagret i Uddevalla ägs sedan 2010 av Interlite AB och utgör tillsammans en totalyta av 540 m 2. Dock begränsas Interlite AB vid deras upphandling av el, eftersom de delar energimätare med deras intilliggande granne Teknikgruppen, vars lokaler ligger i samma fastighet. Elen som köps in klassas ej som grön el. Uppvärmningen av verksamheten lokaler sker med bergvärmepump. Detta anses enligt energimyndigheten som ett bra alternativ, eftersom de lokaler som värmes med berg-, jord eller sjövärmepump hade lägst genomsnittlig energianvändning per kvadratmeter för uppvärmning och varmvatten av de jämförda energislagen, 109 kwh per kvadratmeter (Energimyndigheten.se). Luftvärmepumpen nyttjas när uppvärmningen från bergvärmepumpen ej är tillräcklig eller vid kylning av fastigheten. Den totala energiförbrukningen för Interlite AB uppskattades till kwh år 2011, vilket anses som en relativt låg förbrukning gentemot genomsnittet (Se tabell 7). Den största delen av förbrukningen går till uppvärmning, varmvatten och elektriska apparaturer, såsom datorer, belysningsarmaturer, skrivare, fax, kopieringsmaskin och kylskåp. Anledningen till att förbrukningen uppskattades är att Interlite AB och Teknikgruppen nyttjar samma 14

17 energimätare. Ingen energiinventering har gjorts för huvudkontoret i Uddevalla och det är av den anledningen som inga separata uppgifter för elförbrukningen finns att tillgå. En överenskommelse har gjorts mellan företagen, vilket innebär att Interlite AB skall betala 35 % av den totala energiförbrukningen. En procentsats som kan komma att behövas omförhandlas om Interlite AB i miljödiplomeringsfasen antar energisparande åtgärder. Tabell 7. Energiförbrukning för Interlite AB År Förbrukning (kwh) Genomsnittlig förbrukning lokaler* (kwh) (**2010) * Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning och varmvatten i lokaler (Energimyndigheten.se) beräknat på Interlite AB verksamhetsyta på 540 m 2.**Förbrukningen för 2011 fanns ej att tillgå Vattenförbrukning Likt energi- och avfallsaspekten delar Interlite AB och Teknikgruppen på den totala vattenförbrukningen. Interlite AB hade en uppskattad vattenförbrukning på 43 m 3 år 2011, vilket är relativt lågt, sett till den genomsnittliga vattenförbrukningen för kontor och förvaltning (se tabell 8). De största förbrukningskällorna utgörs av toaletter, maskindisk, städning och dricksvatten försörjning. Dusch finns att tillgå men nyttjas ej. Tabell 8. Vattenförbrukning för Interlite AB År Förbrukning (m 3 ) Genomsnittlig förbrukning kontor * (m 3 ) ** (**2010) * Genomsnittlig tappvattenanvändning i lokaler år 2010 (Energimyndigheten.se) beräknat på Interlite AB verksamhetsyta på 540 m2. **Förbrukningen för 2011 fanns ej att tillgå Pappersförbrukning En viktig aspekt, som i vissa miljöutredningar tenderar att glömmas bort är pappersförbrukningen. Det är bevisat att en stor andel av kontors koldioxidutsläpp kommer från pappersförbrukningen, på grund av papprets energikrävande framställning (klimatkompassen.se). Interlite AB har en genomsnittlig årsförbrukning av papper på ca ark, vilket sett till företagets storlek anses som relativt omfattande. Pappret är miljömärkt enligt EU-blommans kriterier och köps in från Staples AB, som besitter kvalitetsmärkningen ISO Inga insamlingkärl för returpapper finns att tillgå, vilket innebär att de således slängs i containern för brännbart avfall. Det finns heller inte i nuläget några pappersreducerande åtgärder Upphandling och tjänster All upphandling av kontorsmaterial sker i dagsläget hos Staples AB. Det finns inga upprättade inköpsrutiner, som försäkrar att köpen är miljöfrämjande. Det som personalen har att förhålla sig till är deras miljöpolicy som säger: I våra inköp välja miljöanpassade och etiska produkter och tjänster (se bilaga A). Det är dock oklart hur väl miljöpolicyn är förmedlad 15

18 till personalen, vilket förtydligas vid inköp av kemikalier för städ och rengöring. Upphandling av kaffe och te sker av de intilliggande företaget Teknikgruppen, vilka är miljödiplomerade enligt göteborgsmodellen. Teknikgruppen har valt att anta checklistans punkt gällande inköp av ekologiskt kaffe, vilket innebär att även Interlite AB uppfyller denna punkt. Vid upphandling av logistiktjänster nyttjas DHL och Posten AB. Båda företagen framhåller på sina hemsidor att de värnar om miljön och aktivt arbetar för att utveckla ett miljömässigt hållbart transport- och logistiknätverk, (dhl.se, posten.se). Dessa åtaganden klargörs genom att de både är miljö- och kvalitetscertifierade enligt ISO och Posten ABs logistiktjänster nyttjas vid leverans eller hämtning av mindre försändelser, medan DHL anlitas vid större kollin samt pallar. Under 2011 uppgick antalet mindre försändelser till 1000 st. och för större kollin samt pallar 250 st. I dagsläget sker viss samordning för leverans och hämtning av gods, dock endast i skälig utsträckning, sett till både kostnads- och tidsaspekten Indirekta miljöaspekter Interlite AB framhåller på sin hemsida att de fattat beslut om att satsa inför framtiden på den miljö- och energivänlig LED-tekniken. Detta har inneburit att fokus legat på miljö, energivänlig belysning och att utbilda personalen för att skapa en god kunskapsbank om LEDtekniken. Eftersom företaget även erbjuder seminarier och utbildningar för deras kunder, ger det även kunderna ökad kunskap och förståelse kring LED-teknikens fördelar. Förhoppningen är att kunderna lättare skall kunna anpassa sig till framtidens gröna teknik och därmed även en miljövänlig framtid, (Interlite.se). 3.6 Betydande miljöaspekter För att kunna utröna vilka av miljöaspekterna som klassas som betydande, och som därmed skall prioriteras, användes tabell 9. Förklaring till tabellens uppbyggnad och innehåll, se avsnitt 2.2 och tabell 1. Miljöaspekter vars summa fetmarkerats, bedöms som betydande. Tabell 9. Bedömning av betydande miljöaspekter Miljöaspekt Omfattning Betydenhet Delresultat Påverkbarhet Produkt Kommentar Transporter Verksamhetens viktigaste aspekt, mycket stor påverkan på miljön. Ej full påverkbarhet på grund av godstransporter. Energiförbrukning Relativt låg energiförbrukning, dock ingen grön el. Svårt att byta eftersom energimätare delas med Teknikgruppen. 16

19 Indirekta miljöaspekter Viktig aspekt där Interlite AB har möjligheten att rådge och därmed påverka sina kunder, till köp av miljövänlig belysning. Kemikalier Stort antal kemikalier inom städ och rengöring. Ingen dokumentation eller säkerhetsdatablad. Kan regleras genom inköps- och säkerhetsrutiner. Avfall Överkomlig avfallsmängd. Dock sorteras brännbart avfall ej separat, ingen anmälan vid transport av farligt avfall och producentansvaret uppfylls ej. Begränsas av kommunala bestämmelser Vattenförbrukning Låg förbrukning, inga snålspolande kranar. Pappersförbrukning Hög förbrukning sett till verksamhetens storlek och ingen sortering av returpapper, dock miljömärkt papper. Kan regleras genom pappersreducerande Upphandling och tjänster åtgärder Stor upphandling av tjänster. Majoriteten är dock miljö- och kvalitets certifierade. 17

20 3.7 Viktiga faktorer vid implementeringsfasen Bakgrund För att erhålla Miljöförvaltningens miljödiplom skall verksamheten ha genomfört och dokumenterat checklistans tio obligatoriska punkter och 75 % av checklistans praktiska åtgärder, (se bilaga D). Anledningen till att dessa punkter utsetts som obligatoriska är på grund av dess betydelse för verksamhetens fortsatta miljöarbetet. Om punkterna genomförs slarvigt och oaktsamt, så ökar det risken för att även det framtida miljöarbetet kommer att bli av samma karaktär. Förhoppningen med denna utredning är att den skall framhålla viktiga aspekter, som kan komma att optimera verksamheternas arbete med de obligatoriska punkterna och därmed deras kommande miljöarbete Projektledning Ett gott ledarskap kan i många fall vara helt avgörande för att kunna bemästra den tröghet som ofta förekommer i företagen (Kotter, 1996). Enligt Kotter (1996) är det största misstaget ett företag kan göra, att försöka förändra företaget genom att gå händelserna i förväg utan att först ha lyckats övertyga ledningen och personalen om att den stundande förändringen kommer att medföra något positivt. Vid implementering av ett miljöledningssystem är det därför viktigt att redan i den initiala fasen få struktur i miljöarbetet och se till att en miljösamordnare utses. Det är även av betydelse att denna person har ledningens fulla stöd och ges möjlighet att kommunicera miljöfrågor exempelvis på personalträffar. Ledningen ska tillsammans med miljösamordnaren definiera dennes roll, ansvar och befogenheter inför arbetsuppgiften, (Interndokument MPG,1). Om en redan anställd inom företaget utses som miljösamordnare är det av desto större betydelse att dennes roll definieras. Detta eftersom det finns en överliggande risk att personalen likställer den nyutsedde miljösamordnaren med dennes tidigare arbetsuppgifter och då undergräver det nyframtagna arbetet. Implementeringsfasen av ett miljöledningssystem kan liknas med Eklunds (2011) definition av att arbeta i ett genomförandeprojekt, som i grund och botten syftar till att införa något nytt i verksamheten. Miljösamordnaren kan här liknas vid en projektledare och dennes roll, vars mest övergripande uppgift är att skapa goda förutsättningar för projektgruppens arbete. Eklund (2011) menar att projektledarens roll generellt skulle kunna delas in i att planera, kontrollera och styra. För att återkoppla till miljödiplomeringen, så förstärker det vikten av att redan på ett tidigt stadium planera genomförandet av de obligatoriska punkterna i checklistan. Det är viktigt att miljösamordnaren tydligt visar personalen vilka de delar som ingår i miljödiplomeringen, hur de skall genomföras och vad resultatet förväntas bli. Genom att personalen är väl införstådda i miljödiplomeringens process och dess ingående delar, ökar det chansen att syftet uppnås, eftersom alla arbetar åt samma håll. Om personalen endast fokuserar med sin del och inte ser helheten med företagets miljöarbetet och miljösamordnaren riskerar då att förlora kontrollen över miljöarbetet. Enligt Eklund (2011) är en av de värsta saker, som kan inträffa att kontrollen över projektet och att dess utveckling förloras. Möjligheten till att aktivt styra projektet förbi svårigheter och runt problem minskas då påtagligt. Vilket kan leda till att tiden för miljödiplomering förskjuts och att extra kostnader 18

21 kan tillkomma på grund av den förlängda implementeringsfasen. Detta kan liknas med basebollegendaren Yogi Berras citat Om du inte vet vart du ska, kommer du att hamna någon annanstans (goodreads.com, 2012). En annan viktig del, som ofta återkommer vid beskrivning av lyckade förändringar hos företag, är hur utformningen av företagets vision sker. Visionen har ofta en avgörande roll när det gäller att åstadkomma nyttiga förändringar, genom att den hjälper till att styra, samordna och inspirera en betydande del av företagets personal (Kotter, 1996). Denna beskrivning kan återkopplas till miljödiplomeringen arbete, där verksamhetens miljöpolicy beskriver deras vision och riktlinjer för miljöarbetet. Det är viktigt att miljöpolicyn är relevant för verksamheten och att den är antagen av företagsledningen. För bättre måluppfyllelse föreslås även att företaget borde diskutera miljöpolicyns utformning tillsammans med de anställda för att få alla delaktiga. Genom att låta företagets personal delta i fastställandet av företagets miljöpolicy, erhålls en större förståelse av företagets intentioner med miljöarbetet. Det minimerar risken för oklarheter och ökar med all sannolikhet deras engagemang i arbetet kring miljöfrågorna. Eftersom visionen skall vara uppbyggd kring de aktiviteter som verksamheten ger upphov till och som identifierades i miljöutredningen, ger det personalen en insyn i företagets miljöpåverkan. Den sistnämnda kunskapen kan sedan nyttjas vid bestämning av miljömål. Generellt sägs att en bra milstolpe inom ett projekt skall vara av betydelse, synlig för alla och mätbar (Eklund, 2011). Denna definition kan sammankopplas med miljödiplomeringens definition av miljömålens, som skall vara SMARTA: Strategiska, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta och Ansvarsfördelade. Genom att se varje miljömål som en milstolpe fås, vid varje uppfyllt miljömål, en god indikation och överskådning på att miljöarbetet går rätt till och även åt rätt håll Miljöutbildning Som en obligatorisk punkt skall all fast anställd personal genomgå grundläggande miljöutbildning. Det är viktigt med både allmän miljökunskap och praktisk anknytning till verksamheten. Miljöutbildningen är en viktig förutsättning för att höja kunskapsnivån och få ökad förståelse hos all personal för företagets miljöarbete (Miljöledning en översikt). De miljömål som verksamheten åtar sig, avgörs till stor del av miljösamordnaren. Det är därmed av betydelse att denne tydligt klargör för sitt sätt att resonera vid bedömningen av de framtagna miljöaspekterna. Den främsta anledningen till att bedömningen måste vara möjlig att spåra är att den ofrånkomligt blir subjektiv och det är av betydelse att det framgår vilka olika kriterier miljösamordnaren nyttjat (Henricson, Piper & Ryding, 2000). Det är i synnerhet viktigt vid framtida revisioner för att avgöra om rätt mål tilldelats rätt åtgärder, men även för att ledningen och den övriga personalen skall förstå varför vissa åtgärder prioriteras. Det blir därmed av desto större anledning att låta personalen genomgå en miljöutbildning redan i den initiala fasen av miljödiplomeringen. Detta med förhoppning om ökad medvetenhet och förståelse kring verksamhetens påverkan på miljön, vilket skulle leda till mer accepterade miljömål. Det skulle även kunna leda till ett ökat deltagande genom att personalen nu besitter relativt liknande miljökunskaper och kan diskutera på en likartad kunskapsnivå. För om 19

22 människor inte känner en viss angelägenhetsgrad, gör de inte den där lilla extra ansträngningen som oftast är livsviktigt (Kotter, 1996, s. 13). Vilket i värsta fall leder till att projektets, eller i detta fall miljödiplomeringens, syfte aldrig uppnås. För att utveckla företagets miljöarbete ytterligare kan företaget låta sin miljösamordnare genomgå en fördjupad miljöutbildning. Val av fördjupningskurs är beroende av verksamheten och de särskilda kunskapsbehov som, genom miljöutredningen, identifierades inom miljöområdet, (Interndokument MPG, 2). Detta sammanstämmer väl med Eklunds (2011) förklaring, som säger att projektledaren/miljösamordnaren skall för bästa måluppfyllelse vara kunnig inom sitt område, ha förståelse för uppgiften och inse vilka de ingående delarna är. Detta förespråkar att miljösamordnaren så tidigt som möjligt uppfyller punkten i checklistan som säger vår miljösamordnare har genomgått fördjupad utbildning inom miljöområdet. Det skulle underlätta fördelningen av arbetet inom företaget vid bestämning av miljöplanen så rätt kompetens hamnar på rätt arbetsuppgift. En större miljömedvetenhet hos personalen skulle även kunna öka acceptansen för införandet av de nya rutinerna samt åtgärderna. Detta eftersom det alltid finns risk att en viss tveksamhet infinner sig en hos personalen när något nytt skall införas och ofta beror tveksamheten på okunskap och fördomar. Genom att låta personalen genomgå en miljöutbildning, är förhoppningen att det skall ge de svaren på frågorna kring varför vissa åtgärder prioriteras. Det förväntas även ge svar på varför det är bra med en dokumenterad avfallsrutin, säkerhetsdatablad till kemikalierna och inköpsrutiner som styr mot etiska och ekologiska val; som alla utgör obligatoriska punkter i checklistan Motivation Inledningsvis kan motivation beskrivas av att personer motiveras till handling när möjligheten ges till att tillfredsställa sina behov (Jacobsen, D.I. & Thorsvik, J. 2002). Kotter (1996, s 17) förklarar vidare betydelsen av att få personalen att hjälpa till vid större förändringar genom: (...) Även om människor är missbelåtna med de rådande förhållandena, vill de inte gärna göra uppoffringar om de inte känner sig lockade av de potentiella fördelar som förändringen kan medföra eller om de inte tror att den verkligen går att genomföra. Det är därmed av betydelse att företagsledningen i ett så tidigt skedde som möjligt förklarar och listar de fördelar som miljödiplomeringen förväntas medföra för personalen. Det kan även vara fördelaktigt att utropa en tävling på företaget där, förslagsvis, medarbetaren med det bästa miljöfrämjande åtgärdsförslaget vinner. Denna tävlingsform anses fördelaktig, eftersom den ger personalen möjligheten att utifrån sina nyvunna kunskaper från utbildningen se över verksamhetens dagliga arbete ur en miljösynvinkel. Det kan även medföra en större känsla av delaktighet samtidigt som checklistans obligatoriska punkt personalen (...) deltar i vårt interna arbete med miljöförbättringar uppfylls (se bilaga D, p. J). Vad för sorts pris som utlovas har också stor betydelse enligt Jacobsens, D.I. & Thorsviks, J. (2002) behovsteori. De menar att olika personer kan ha olika behov och preferenser. Detta innebär att vissa motiveras av utsikter till högre lön, medan andra kan motiveras av social sammanhållning eller positiv 20