Den finansiella sektorn och tillväxt i svenska modeföretag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den finansiella sektorn och tillväxt i svenska modeföretag"

Transkript

1 1 KTHs institut för tillämpad ekonomi och finans Sara Jonsson Den finansiella sektorn och tillväxt i svenska modeföretag - En förstudie Inledning och Syfte Sverige har ett fåtal stora internationellt framgångsrika modeföretag 1 men majoriteten av företagen inom branschen är små och kämpar för sin överlevnad. En tredjedel av modeföretagen överlever inte de tre första åren och inom sju år har hälften av dem försvunnit (Sundberg, 2006a). Många kreatörer uttrycker dock en önskan om att driva eget företag och har dessutom en tydlig tillväxtambition (Hesmondhalagh, 2003). Tillväxt kräver ofta extern finansiering (Becchetti och Trovato, 2002). Det tillväxtprogram för svensk modeindustri som tagits fram av Mötesplats Mode&Design, som drivs av Konstfack Transit, har funnit att ett av de största problemen som små modeföretag upplever är brist på extern finansiering (Sundberg, 2006b). Situationen är ett exempel på det finansieringsgap som tidigare identifierats för små och medelstora företag i allmänhet (Binks, mfl., 1990) och för små företag i kreativa näringar i synnerhet (Wilson och Stokes, 2005). Finansieringsgapet kan likställas med ett avbrott i företagens finansieringsprocess vilket kan begränsa dess tillväxtmöjligheter. Begreppet finansieringsprocess innebär en uppfattning om att behovet av finansiella resurser förändras över företagets livscykel (Hanks, m.fl., 1993) och att finansiering i nystartade modeföretag inte sker på samma sätt som i modeföretag i senare skeden. Detta beror på att fler finansieringsformer blir tillgängliga när företaget utvecklas samt att företagets behov förändras. 2 Studier som han hänföras till företags finansieringsprocess finns det gott om (t.ex. Berger & Udell, 1998; Berggren, 2002) däremot utgör inte modeföretag ofta 1 Med modeföretag avses här företag vars huvudsakliga affärsidé är formgivning av identitetsskapande och trendkänsliga kläder. 2 Företag i uppstartsfasen finansieras vanligen genom egna medel samt av familj och vänner, men även leverantörsskulder är viktiga, eventuellt förekommer också statliga bidrag eller statliga lån samt investeringar genom affärsänglar. I nästa fas kommer bankerna in och senare riskkapitalister och industriella parter (Berger och Udell, 1998).

2 2 studieobjekt. För att företaget ska kunna utvecklas krävs alltså tillgång på finansieringslösningar i samtliga skeden i företagets utveckling. Detta förutsätter att det finns en väl fungerande finansiell infrastruktur som kan tillgodose företagens finansieringsbehov. Med utgångspunkt i de affärsmässiga kännetecken som modeföretag uppvisar är syftet med denna förstudie att närmare studera modeföretagens finansieringsprocess för att identifiera var i företagens utveckling problem med finansiering normalt uppstår. Syftet med att identifiera finansieringsgapet är ge förslag på hur detta kan minskas för att på så sätt förbättra den finansiella infrastrukturen för svenska modeföretag och därmed möjliggöra tillväxt för fler företag. Att utveckla den finansiella infrastrukturen torde vara samhällsekonomisk lönsamt och även gynna den finansiella sektorn genom möjligheter till produktutveckling och fler lönsamma kunder. Metodologiskt innebär förstudien en kartläggning av hur modeföretagen finansierar sin verksamhet i olika utvecklingsskeden och i vilka utvecklingsskeden man upplevt en brist på finansieringsmöjligheter. Den innebär också en undersökning av den finansiella sektorns syn på att finansiera och investera i modeföretag. Rapporten är disponerad enligt följande: Efter presentation av metod och data följer en beskrivning av modeföretagets affärsmässiga utveckling samt finansiella kännetecken och därefter återges finansiärernas syn på finansiering av modeföretag. Utifrån empirin diskuteras sedan förslag på hur finansieringsgapet kan överkommas. I rapportens slutkommentarer diskuteras ett antal frågor som bör behandlas i kommande studier. Metod och Data Objektiv redovisningsdata från 34 modeföretag har erhållits från databasen Affärsdata. Diagrammen i rapporten är baserad på dessa data. Därtill har intervjuer genomförts med 13 av dessa modeföretag. Samtliga företag är aktiebolag och det minsta företaget omsatte 0,8 miljoner 2006 och det största företaget omsatte 278 miljoner. Detta innebär att den stora andel företag som omsätter mindre än kr årligen inte finns representerade (jämför Sundberg, 2006b). Intervjuerna syftade dock till att fånga företagens finansieringssituation redan från den tidpunkt de registrerades till dagsläge, vilket åtminstone ger en retrospektiv bild av finansieringssituationen. Urvalet innebär naturligtvis en begränsad generaliserbarhet och det är viktigt att poängtera att rapporten är en förstudie där företagens situation har studerats utifrån en explorativ ansats. För att erhålla en förståelse för företagens finansieringssituation i olika utvecklingsstadier genomfördes intervjuer med företag med varierande ålder och omsättning (tabell 1). Vidare har

3 3 intervjuer gjorts med representanter från den finansiella sektorn; 10 bankmän, 3 riskkapitalister som gjort investeringar i modeföretag och en finansieringskonsult från ALMI. Dessa intervjuer gjordes med syftet att undersöka hur finansiärer förhåller sig till att finansiera modeföretages verksamhet och huruvida modeföretag ur finansieringsperspektiv skiljer sig från andra typer av företag. Tabell 1. Intervjuer med modeföretag Företag Företaget grundat Omsättning Antal intervjuperson 2006 anställda A ,8 0 Grundare B ,9 0 Grundare C Grundare D Grundare H Grundare (VD) G Grundare (VD) F Grundare (VD) J Ansvarig internationalisering E Grundare K VD M Vice VD L Vice VD, Finanschef N VD Antal företag 13 Tabell 2. Intervjuer med finansiärer Finansiär Bank SEB Swedbank Handelsbanken Nordea Riskkapital bolag Alfa (investerat i N) Beta (investerat i L) Gamma ALMI Stockholm Intervjuperson Företagsrådgivare Biträdande organisationschef Företagsmarknadschef Kreditchef Företagsrådgivare Kredit Bankdirektör Företagsrådgivare Företagsrådigavare Företagsrådgivare VD Ansvarig för investering i L Partner Finansieringskonsult

4 4 Modeföretagets affärsmässiga utveckling Finansieringsprocessen är nära förknippad med utvecklingen av företagets affärer och kan således lättare förstås om affärerna i sig också studeras. Tillväxt och internationalisering Den svenska modebranschen är en tillväxtbransch och tillväxt i modeföretag innebär i regel ökad internationalisering både vad gäller produktion och försäljning. Modeföretagens exportpotential är hög och växande och mode är tillsammans med musik det segment inom upplevelseindustrin som har störst exportpotential (Exportrådet, 2006). De största mottagarna av svenskt mode är de nordiska grannländerna. USA hamnar på tionde plats och Japan först på tjugotredje plats, enligt siffror från Statistiska centralbyrån. Många modeföretag förlägger produktionen utomlands redan i ett tidigt stadium vilket ökar produktiviteten. Figur 1 illustrerar förhållandet mellan företagens ålder och tillväxt. Med avseende på modeföretagens internationaliseringsprocess har fyra utvecklingsstadier identifierats utifrån intervjuerna. Fas 1 motsvarar ungefär en årlig omsättning på upp till 5 miljoner kr, fas 2; 5-30 miljoner kr, fas 3; miljoner kr och fas 4 en årlig omsättning på över 100 miljoner kr. Vad gäller internationaliseringsprocessen kan faserna förenklat sammanfattas enligt följande: 1. Initialt i internationaliseringsprocessen förläggs produktionen framförallt till Estland. Modeföretaget börjar ofta sin exportverksamhet genom att ställa ut på mässan i Köpenhamn där man knyter kontakter med butiker som man exporterar direkt till. Då försäljningsvolymerna ökar överlåtes en del av försäljningen till agenter eller distributörer som hanterar utlandsförsäljning. 2. Produktionen förläggs i större utsträckning till Asien. Då försäljningsvolymerna ökar ytterligare överlåtes försäljningen till ett större antal agenter eller distributörer som hanterar utlandsförsäljning. 3. Modeföretaget etablerar lokala säljkontor eller showrooms. 4. I senare skeden är mässor i regel mindre viktiga. Modeföretaget har möjlighet att verka genom egna distributionsbolag och lokala butiker vilket ger en ökad kontroll av försäljningen.

5 5 Figur 1. Internationaliseringsprocessen och tillväxt i Svenska modeföretag Marknadsinvesteringar och hur dessa har finansierats I detta avsnitt beskrivs investeringar som de intervjuade modeföretagen har gjort i olika utvecklingsskeden och hur dessa har finansierats. Figur 2 illustrerar modeföretagens finansieringskällor i de olika faserna. Oavsett affärsmässigt utvecklingsstadium har modeföretagen upplevt brist på finansiering framför allt i samband med ett behov av att göra investeringar i internationella marknadssatsningar, både vad gäller att utöka antalet marknader och fördjupning av befintliga marknader. Som en naturlig följd av att allt större investeringar krävs i takt med företagens utveckling, i kombination med att de befinner sig i olika tillväxtstadier, uttrycker de skilda investerings- och finansieringsbehov. Även produktutvecklingen av nya kollektioner upplevs som kapitalkrävande av alla grupper, i synnerhet av företagen i grupp 2, 3 och 4 som utvecklar fler kollektioner per säsong och som även kan ha fler produktlinjer såsom skor, smycken och väskor.

6 6 Fas 1 Företag i fas 1 omsätter ca 0-5 miljoner kronor. I likhet med tidigare studier (Sundberg, 2006a och 2006b) visar denna förstudie att dessa företag upplever finansiering som ett stort problem. Företag i fas 1 nämner framförallt mässor som en stor kostnadspost men också som en viktig investering. Att delta på en internationell mässa kostar ca kronor för hyra av monter. Hur många mässor företagen deltar i varierar men det är vanligt att nystartade företaget först ställer ut i Köpenhamn inför vår och höstsäsong (Vision eller Gallery) och senare i Paris (Tranoi eller Rendez Vous). Vidare förekommer marknadsinvesteringar i form av nationella och internationella sälj och PR agenter. I Tokyo och New York kan säljagenter ta en fast månadsavgift på ca dollar, vilket upplevs som en stor investering för ett företag som omsätter 0-5 miljoner kronor. En majoritet av företagen i fas 1 uppger även kreditförluster som en betydande kostnadspost. Majoriteten av företagen i fas 1 har finansierat ovan nämnda aktiviteter med i första hand egna medel och/eller lån och/eller annan form av finansiering från familj ( kr). Initialt förekommer också starta eget bidrag och stipendier och i vissa fall lån från ALMI. Till dess att företaget har en omsättning på runt kr per grundare har man i regel arbete eller uppdrag vid sidan av sitt företag. Även i senare skeden är det ovanligt att designern tar ut marknadsmässig lön från verksamheten. Fas 2 Företag i fas 2 omsätter ca 5-30 miljoner kronor. Vissa av dessa företag uppger en ambition att öppna en egen butik (vanligen i Sverige) vilket kan kräva en engångsinvestering på miljon kronor. Att bevaka och hantera ett ökat antal marknader kräver ökad personalstyrka vilket är resurskrävande. Vidare ökar kostnaderna för produktutveckling i denna fas. Ovan nämnda aktiviteter har i många fall finansierats av privata lån från modeföretagets grundare eller familj och vänner. Dessa investeringar är i regel i storleken upp till 1 miljon kronor. Då man i detta stadium av den affärsmässiga utvecklingen behöver göra större investeringar blir antalet privata kontakter som kan investera dessa summor färre och en finansieringsproblematik blir mer framträdande. Något av företagen har i detta läge tagit in affärsänglar 3 i företaget, vanligen personer med anknytning till, eller med intresse av modebranschen. 3 En affärsängel definieras som en person som gör privata investeringar i företag utan familjeanknytning.

7 7 Fas 3 Modeföretag i fas 3 omsätter mellan 30 och 100 miljoner kronor. Vissa av dessa företag väljer att investera i fler egna butiker, både nationellt och internationellt medan andra väljer att etablera lokala säljkontor. Det är också vanligt att företagen väljer båda dessa strategier. Ett av företaget nämner att för att göra en seriös satsning på den amerikanska marknaden är ett lokalt säljkontor nödvändigt. Modeföretag som kommit upp i en omsättning på runt 30 miljoner kronor visar överlag lönsamhet. De företag som tidigare har investerat rätt i kollektioner och varumärke kan på förhållandevis kort tid uppnå stora skalfördelar och bruttomarginaler kring procent. Finansieringsproblematiken är inte lika framträdande i denna grupp som har större möjligheter att finansiera marknadssatsningar med egna medel. Tillskott av kapital har dock även erhållits genom att affärsänglar investerat i företaget och något företag har gjort börsintroduktion. Fas 4 Företag i fas 4, det vill säga företag med en omsättning på över 100 miljoner kronor, och som vill utvecklas mot ett företag med en omsättning i miljardstorlek ställs inför nya krav vad gäller företagets struktur och affärsmodell. Ett av företagen i denna kategori har till exempel förvärvat en distributör verksam i Tyskland, Storbritannien och Italien. Upp till en omsättning på 100 miljoner kronor anser man klara sig på ren entreprenörskraft men i detta skede ställs nya krav på ledarskapet i företaget. De företag i fas 4 som intervjuats i denna studie har samtliga tagit in riskkapital i tiomiljoners-klassen. Motiven till detta är dock inte enbart finansiella utan också att man söker ett partnerskap och utökad ledarskapskompetens.

8 8 Figur 2. modeföretagens finansieringskällor i olika utvecklingsstadier Modeföretagets finansiella kännetecken Nedan beskrivs modeföretagens finansiella kännetecken utifrån både bransch och individnivå. Branschnivå De tillgångar som ska finansieras i ett företag kan antas vara branschspecifika. Modeföretag har begränsad andel fasta tillgångar och istället är immateriella tillgångar den huvudsakliga tillgången. Sådana är svårare att värdera och de resurser som läggs ner i modeföretag kan därför inte tjäna som säkerhet på samma sätt som materiella anläggningstillgångar. Den kontinuerliga produktutvecklingen medför en osäkerhet vad gäller produkternas kommersialiserbarhet och då tiden mellan produktutveckling och kommersialisering är lång kan det vara svårt att hitta finansiering som matchar. Vidare krävs i regel investeringar för att bygga upp en marknad och relationen mellan produkten och dess kommersiella värde kan vara svår att fastställa. Investeringsbehoven torde kvarstå oavsett om modeföretaget är nystartat eller befinner sig i ett senare skede. Det finns ett samband mellan finansieringsform och vilka tillgångar som finns i företaget. Modeföretag med hög andel immateriella tillgångar torde ha en högre andel eget kapital jämfört med företag med hög andel anläggningstillgångar.

9 9 Individnivå Modeföretags finansiella kännetecken kan även identifieras på individnivå. I litteraturen skiljer man på serieentreprenören och livsstilsentreprenören. Den förstnämnda strävar efter att sälja företaget så snart detta kan generera en tillräckligt stor summa medan den sistnämnda har som mål att starta sitt företag och sedan driva detta. Livsstilsentreprenören värderar sitt oberoende högre gentemot externa finansiärer, då detta påverkar hennes sannolikhet att bli kvar i företaget. Entreprenörer inom kreativa näringar har identifierats som livsstilsentreprenörer (Schewienbacher, 2006). I en rationell värld där entreprenören kan välja finansieringsform väljer livsstilsentreprenören att öppna företaget för externa investerare så sent som möjligt. Om kreatörer överlag kan betraktas som livsstilsentreprenörer som vill minimera externt inflytande är modeföretagen överlag mer positiva till riskkapital än vad teorin föreslår. Detta kan dock bero på att lånefinansiering inte har kunnat erhållas och företagen således inte har haft möjlighet att välja finansieringsform. Att leda ett modeföretag innebär att både leda kreativitet och att leda en kommersiell affärsrörelse. Kreativitet sätter fokus på produkten medan affärsrörelsen fokuserar på konsumtion. Utmaningen för modeföretag blir därför att samtidigt leda både produktion och konsumtion av en kreativ produkt. Investerare, och i synnerhet banker, måste av naturliga skäl fokusera på företagens affärer och förmåga att generera kassaflöden medan företagen, särskilt i fas 1, tenderar att främst fokusera på produktens erkännande. Vidare separerar företagen normalt inte de finansiella och affärsmässiga aspekterna av verksamheten. Med affärsmässiga aspekter avses här till exempel strategier för internationalisering och val av återförsäljare. En investerare bidrar förutom med kapital också med affärskunskap och en investerare har naturligt en närmre relation till företaget än vad banken har. De företag som tagit in riskkapital betraktar många gånger denna affärskunskap som ovärderlig. Vad gäller banken tolkar vissa företag dess ensidiga fokus på den kommersiella affärsrörelsen som ett bristande intresse från bankens sida. Banker beskrivs av företag i fas 1 ofta som oförstående och ointresserade. En designer menade Vi frågade vår bankman hur andra företag i vår bransch löser sin finansiering men han verkade inte veta det och sa inte heller att han skulle ta reda på det. Ett annat företag i fas 1 ansåg att Banken är väldigt fokuserade på siffror. Modeföretag i senare utvecklingsskeden har en mer positiv inställning till banken. Jag tycker banken har varit väldigt tillmötesgående. Ett av företagen i fas 2 uppger dock vad de upplevde som bankens skepsis mot företagets snabba tillväxt. De ville inte ge oss högre checkkredit trots att vi hade haft samma tillväxt förra året. Den negativa uppfattningen till banken kan naturligtvis vara grundad i att små, nystartade företag av strukturella skäl har svårare att erhålla bankfinansiering än mer

10 10 etablerade och därmed mer lönsamma bankkunder. Vissa företag verkar också omedvetna om bankens begränsade möjligheter att ta risker. Bankens fokus på finansiella aspekter och modeföretagens fokus på både kreativitet och kommersialiserbarhet innebär en kulturell skillnad mellan banker och modeföretag. Denna kulturella skillnad kan medföra en negativ inställning till bankfinansiering hos några av företagen och har i något fall medfört att företag i fas 1 som tagit in externt kapital har gjort det på basis av en känsla av samhörighet med investeraren snarare än ekonomiska parametrar. Ett framträdande motiv till riskkapital i senare faser är att man söker ett partnerskap. Det vi framförallt behövde var någon som kunde hjälpa oss i vår internationella expansion. De företag som nekades bankfinansiering då de var nystartade men som senare kontaktas av banken för att på bankens initiativ diskutera bankfinansiering uttrycker en stark skepsis mot banken: De var inte med oss när vi verkligen behövde dem, varför skulle vi vara intresserade nu. Istället löste man finansieringsbehovet genom finansiering från vänner och bekanta eller affärsänglar. Det sociala nätverket har alltså många gånger varit en avhängig faktor för dessa företags tillväxt. De företag som inte haft aktörer i sitt sociala nätverk som kunnat erbjuda finansiering har också saknat medel att utnyttja de möjligheter till tillväxt som faktiskt har funnits. Situationen illustreras i följande fall: En designer har under ett par år sålt sina kollektioner i Europa och är nu redo att pröva den japanska marknaden. Hon blir kontaktad av en agent som arbetar med ett showroom i Tokyo och som berättar att showroomet är mycket intresserad av att ta in hennes märke. Detta showroom är populärt bland inköpare från de störta varuhusen och har goda kontakter med de viktigaste japanska modemagasinen som skriver om de märken showroomet marknadsför. Att representeras av denna aktör skulle således ge goda möjligheter till etablering på den japanska marknaden. Problem uppstår dock då showroomet tar ut en avgift på 2000 dollar i månaden. Designern hittar inte finansiering till satsningen varför den heller inte genomförs.

11 11 Finansiärernas perspektiv Nedan presenteras bankers, ALMIs och riskkapitalisters syn på modeföretag. Banker och ALMI om modeföretag Är det skillnad på modeföretag och andra företag? Svaret bankmännen och finansieringskonsulten från ALMI ger på den frågan är både ja och nej. Bedömning av företagets återbetalningsförmåga är centralt vid finansieringsbeslut och i denna bedömning skiljer sig inte modeföretag från andra företag. Förtroende för en företagare som söker bankfinansiering är viktigt och bedöms utifrån faktorer såsom företagets historik, egna insatser och övriga finansieringskällor samt tidigare erfarenheter av att driva företag. Att visa vinst och generera tillräckligt kassaflöde är också en central parameter. Vilken industri företaget är verksamt i betraktar emellertid både bankerna och ALMI som mindre viktigt. Modeföretag, risk och finansieringsmöjligheter Modeföretag uppvisar dock vissa särdrag relaterade till affärsmodell som påverkar bankernas och ALMIs uppfattning om risk. Finansieringskonsulten från ALMI menade: Många är duktiga kreatörer men det är få som lyckas. Eftersom det är så få som lyckas upplevs modeföretag som riskfyllda. En av bankmännen menade: Det som skiljer modeföretag från många andra företag är att de är cykliska och trendkänsliga och att de bara kan sälja sina produkter under en kort tidsperiod. Detta tycker vi på banken medför en stor risk. Modeföretagens affärsmodell uppvisar vissa branschspecifika karaktäristika som i synnerhet påverkar bankers riskbedömning. Banken är medveten om att varornas korta livslängd snabbt gör att lagret blir värdelöst och de anser att lagret bör vara sålt till 100 procent, och om så är fallet kan man tänka sig att finansiera detta till ca procent. Många modeföretag köper dock in upp till tio procent mer är vad som är sålt. Produkternas korta livslängd påverkar också kredittiderna som blir relativt korta. Lagerrisken bedöms bli mindre om företaget har produkter som kan säljas under flera säsonger och Filippa K nämns som ett företag som framgångsrikt har tillämpat denna strategi. Bankerna föredrar generellt att ta risk på kunderna genom fakturabelåning eller checkkredit framför att ta risken i varan i form av remburser. Detta förutsätter dock att företaget har bra kunder, vilket ofta innebär större butikskedjor. Vad gäller utländska fordringar är banken tämligen restriktiv, särskilt vad gäller företag i fas 1 som inte har upparbetade kundkontakter. Att bevilja remburser till företag som inte kan visa att de har flera säsongers erfarenhet av pålitliga leverantörer anses också olämpligt. Till modeföretag i fas 3 och 4 kan banken dock erbjuda en finansieringskedja i form av remburser som sedan betalas med en checkkredit och sedan kan

12 12 företagets fakturor belånas. Detta är en finansieringslösning som många av dessa företag också utnyttjar. Lån till expansion och investeringar är naturligt svårt, särskilt om det inte finns kassaflöde. Banken ska inte gå in i start-ups, de bör självfinansieras. Banken kan ju inte ta hela projektrisken för att man har lyckats ta fram rätt plagg, då blir det projektfinansiering och det sysslar inte banken med. En bankman uttrycker vidare: Checkkrediter ska användas till rörelsekapital och inte investeringar. Det förekommer tveksamheter om huruvida exempelvis arvode till PR-agent ska betraktas som rörelsekapital eller marknadsinvestering. Återbetalningsförmåga påverkar hur mycket bankerna lånar ut, medan säkerhet sätter priset. Eftersom modeföretag har begränsade säkerheter i företaget kräver banken ofta någon form av personlig borgen. På frågan om man lånar ut mindre pengar till modeföretag än andra typer av företag svarar en bankman: [...] i alla fall till nystartade företag. Bankerna kräver i regel procent i soliditet, men om man ska göra av med mycket pengar ( vilket modeföretag gör ) anser man att soliditeten bör vara högre. Kulturella aspekter Förutom de verksamhetsrelaterade aspekterna till varför bankfinansiering ibland kan vara svårare att erhålla för modeföretag tycks det också föreligga en del kulturella hinder. En bankman menade att designers är ofta mer fokuserade på ett artistiskt erkännande än på att driva en lönsam verksamhet och en annan att de styrs av känslor snarare än av affärsmöjligheter. En tredje Modeföretags drivkraft är inte alltid att tjäna pengar utan att få uppmärksamhet och att folk ska bära deras kläder. Finansieringskonsulten från ALMI menade att Modeföretag är lite av egotrippade konstnärer visst det kan var kul att sälja i Japan men vad kostar det och vad tjänar man på det? Vidare upplevs modeföretagens affärskunskap som bristfällig, vilket är ett problem. Många modeföretag saknar en realistisk strategi och de har ingen aning om vad en kollektion kostar att ta fram.

13 13 Riskkapitalbolag om modeföretag På grund av höga transaktionskostnader och få möjligheter till exit är det i regel inte lönsamt för ett riskkapitalbolag att investera i nystartade modeföretag. Filippa K, WESC, Acne, J.Lindeberg och Whyred är exempel på svenska modeföretag som har tagit in riskkapital. Dessa har då omsatt åtminstone tio miljoner, vanligen över 100 miljoner. Företagen kan karaktäriseras som leverantörer av ett medelmode det vill säga kläder med avskalad design till medelpris och medelkvalitet, ett koncept som riskkapitalisterna anser har stor exportpotential i övriga Europa och i Japan. För att attrahera riskkapital krävs alltså en potential till internationell expansion vilket i sin tur är beroende av en design som säljer samt ett starkt varumärke. Nedan återges de faktorer som riskkapitalistbolagen anser vara viktiga vid investering i modeföretag. Investerarens kunskap och intresse för modebranschen framhävs och värdedrivande faktorer anses finnas inom det intellektuella kapitalet; rätt design, varumärkets stryka, företagsledningens kompetens och motivation. Diskussionen sammanfattas i figur 3. Varumärket För att ett modeföretag ska vara intressant för ett riskkapitalbolag är det viktigt med ett starkt varumärke. Riskkapitalbolaget Beta som investerat i L förklarar L hade lagt ner väldigt mycket pengar på markandsföring vilket har resulterat i negativa resultat, men förhoppningsvis kommer de investeringarna ge avkastning i framtiden. Riskkapitalist Alfa som investerat i N framhäver en av företagets viktigaste framgångsfaktorer: När N lanserades hade grundaren en tydlig idé om en fungerande stil och det fanns ett behov att fylla. Denna bild av varumärket har följt med och gjord det framgångsrikt. Gamma som investerat i X förklara detta investeringsbeslut: Varumärket är väldigt väl etablerat men detta kunde man inte tro när man såg företagets årsredovisning som visade att omsättningen var förvånansvärt låg [ ] och de gick med förlust. Så vi tänkte att vi har ju allt att vinna. Att bygga upp ett starkt varumärke kan ta tid men kräver också skicklig marknadsföring vilket är relaterat till en annan viktig faktor; entreprenörsteamet. Det anses dock finnas en risk att varumärkesbyggandet sker på bekostnad av implementering av strukturer och realistiska affärsmodeller. Det är därför viktigt med ett entreprenörsteam som kan balansera dessa aktiviteter.

14 14 Entreprenörsteamet Riskkapitalisterna tillskriver överlag entreprenören en större roll i modeföretag än i andra typer av företag vilket också medför en ökad risk. Denna entreprenöriella risk ökar om de som driver bolaget inte är intresserade av den ekonomiska utvecklingen av bolaget utan främst av att skapa varumärke och odla identiteten av att vara modemoguler. En riskkapitalist uttrycker vad hon upplever som svårigheterna med modeentreprenörer De människor som jobbar med mode, det är ju de som är mest framåt och som hörs mest, men du vet ju inte hur bra de är på att driva företag. Samtidigt anses det viktigt att bevara den konstnärliga passionen och en nyckelfråga blir därför vilket inflytande kreatörerna har på den ekonomiska verksamheten. En annan pekar på svårigheter att få kreativa organisationer och mer finansiellt lagda människor att mötas. Svårigheterna att balansera kreativitet och kommersialism framhävs, samt vikten av att båda dessa kompetenser finns i företaget. En framgångsfaktor med N har varit grundarteamet i form av partnerskapet mellan kreatören och affärsmannen. Denna konstellation hittar man i många internationellt framgångsrika företag som Prada och Gucci. Investerarens kunskap om branschen Vikten av investerarens kunskap och intresse av branschen framhävs av samtliga riskkapitalister. En av dem förklarade varför de sålde företaget X efter sex månader: X hade nog varit bra affärsidé att gå in och vända [ ] där hade de nog funnits bättre möjligheter om man är duktig på mode men vi är inte duktiga på mode utan det är saker som vi då skulle behöva köpa in och att vi sålde X kan bottna i min egen okunnighet på området. Samma bolag har tidigare kompletterat, vad de själva definierat som, bristande intern branschkunskap genom att arbeta med externa aktörer. I ett fall anlitade man till exempel en före detta supply chain manager från Donna Karen. Samme respondent fortsätter: En sak som jag kan säga är att alla företag oavsett bransch hävdar att branscherfarenhet är väldigt viktigt och att man inte kan lära sig branschen om man inte har lång erfarenhet och det där brukar jag tycka är överreklamerat, för business är business. Men jag måste nog säga att inom mode får jag nog vara lite mer ödmjuk för har man sett ett par gånger vad som funkar så vet man. Vidare påpekar en annan att: Varumärkesbyggande företag har längre cykler än till exempel detaljhandeln och det ska man vara medveten om som investerare. En tredje respondent påpekar vidare att: Min uppfattning är att det måste finnas ett personligt intresse i den här typen av verksamhet för det är väldigt passionerat.

15 15 Figur 3. Riskkapitalbolagens resonemang kring investering i modeföretag Modeföretaget Potential till internationell expansion Riskkapitalbolag med branschkunskap Kunskap om affärsstrukturer Starkt varumärke Internationell design Entreprenörsteamet Finansieringsgapet För att finansiera den kontinuerliga produktutvecklingen och marknadssatsningar krävs ofta mer kapital än verksamheten genererar, varför behovet av extern finansiering uppstår. Förhållandet mellan vinst och omsättning hos de 34 modeföretagen i studien illustreras i figur 5 nedan. Figur 5. Vinst i förhållande till omsättning

16 16 För modeföretagen föreligger ett finansieringsgap från det att möjligheterna till finansiering från familj och vänner är uttömda till dess att företaget har uppnått lönsamhet (vanligen i fas 3) eller anses attraktiva som investeringsobjekt av riskkapitalbolag (vanligen fas 3 och 4). Modeföretag i fas 3 och 4 har uppnått en affärsmässig mognad vilket innebär reducerad risk. De empiriska resultaten visar att insatser för att förbättra den finansiella infrastrukturen för modeföretag i första hand bör inriktas på att öka möjligheterna till investeringar för företag i fas 1 och 2. Sådana investeringar kräver finansiering i storleksordningen kronor upp till ett par miljoner kronor. Det ska dock inte uteslutas att den finansiella infrastrukturen kan förbättras för modeföretag i samtliga utvecklingsskeden. Utbudet av finansieringslösningar Nedan presenteras finansieringsformerna riskkapital och lånefinansiering. Därefter följer en illustration av konsekvenserna av dessa. Riskkapital I Sverige har företag traditionellt växt antingen organiskt eller med finansiering genom banklån. En sådan tillväxt går relativt långsamt. En annan modell är den amerikanska venture capital - modellen där företaget genom ett venture capital bolag, eller riskkapitalbolag 4, tillförs kapital, hjälp med att utveckla bolaget samt kontakter, vilket möjliggör snabbare expansion. Ett riskkapitalbolag vill snabbt öka värdet i de bolag det har investerat i och investeringshorisonten är oftast tre till fem år med ett avkastningskrav på procent per år. Till skillnad från banklån innebär inte riskkapitalfinansiering några negativa effekter för kassaflödet. En nackdel är dock att riskkapital medför en inskränkning av egendomsrätten. Lånefinansiering Inget av företagen i undersökningen hade finansierats av banklån. Att amorteringslån från banken kan vara svåra erhålla för modeföretag bekräftades också i intervjuer med bankmän. ALMI har dock en högre riskprofil än banken och en del av modeföretagen hade också lån från ALMI. För ett nystartat företag som saknar historik eller för företag med ett litet kapitalbehov kan ALMI 4 I denna text likställs termen riskkapital bolag med venture capital bolag. En riskkapitalinvestering är dock nte riktigt synonym med en venture capital investering. En riskkapitalinvestering är likvärdig med en investering i företagets egna kapital (aktiekapitalet). Venture capital är dock inte enbart en kapitalinsats utan förutsätter att investeraren tar ett aktivt ägareengagemang, till exempel genom representation i företagets styrelse. Man skiljer på formellt och informellt venture capital. Formellt venture capital utgörs av organiserade bolag som är specialiserade på venture capital investeringar. Till informellt venture capital räknas venture capital investeringar som görs av privatpersoner (affärsänglar).

17 17 bevilja lån oavsett om företaget drivs som en enskild firma, aktiebolagsform eller annan företagsform. ALMIs uppgift är att komplettera marknaden där den inte erbjuder finansiering till små företag och för att inte konkurrera med bankerna samt kompensera för den högre risken tar ALMI en högre ränta. En positiv aspekt med lånefinansiering är framför allt att sådan inte ger någon inskränkning av egendomsrätten till företaget. Enligt finansiell teori ska företaget låna så mycket som möjligt upp till den nivå då den risken höjer räntan till en sådan nivå att lånefinansiering inte längre är kostnadseffektivt. Detta antagande förutsätter dock att det finns obegränsad tillgång på riskvilligt kapital, vilket inte är fallet för små och medelstora företag. En av huvudfrågorna för små företag är istället företagets kassaflöde vilket lånefinansiering reducerar då räntor och amorteringar ska betalas oavsett försäljning. Lånefinansiärer kräver generellt en ränteteckningsgrad (Debt Coverage Ratio, DCR) som ska överstiga , det vill säga att bruttokassaflödet ska täcka räntekostnader och amortering samt att det ska finnas en buffert utöver detta. Om kvoten är 1 täcker kassaflödet precis betalningar för räntor och amorteringar och understiger kvoten 1 genereras alltså inte tillräckligt kassaflöde för dessa betalningar. Exempel Nedan illustreras konsekvenserna av lån från ALMI och riskkapital i form av nyemission. Dessa tydliggörs i ett enkelt exempel där ett modeföretag vill investera 1 miljon kronor för att gå in på en ny marknad. Företagets externa finansieringsbehov antas uppgå till kr. Lån ALMI erfordrar i regel minst 50 procent i motfinansiering vilket antas finnas. Lånet i detta exempel uppgår alltså till kr. Då ALMI inte kräver säkerheter är räntan högre än bankräntan och antas i detta exempel vara 12 procent. Vi har utgått från en återbetalningsperiod på fyra år och att amortering görs varje år. Nyemission Genom en riktad nyemission till en investerare kan företaget tillföras nytt aktiekapital. Investeraren får då ett antal aktier som motsvarar en viss procent av ägandet. Om investeraren deltar aktivt i företaget kan hon dock tillföra mer än bara pengar, vilket också bör tas i beaktande. Utgångspunkterna är de samma som i lånefallet. Företaget vill göra en investering på 1 miljon kr och det antas att kr kan finansieras genom egna medel. Emissionsbeloppet är alltså kr. (Till exempel emitteras nya aktier till emissionskursen 100 kr.)

18 18 Huvudscenario Analysen bygger på ett huvudscenario 5. I detta scenario antas investeringen generera en försäljning på 2.1 miljoner kr första året och sedan öka med 50 procent varje år. Kostnaderna beräknas till 1.8 miljoner kr första året och förväntas stiga proportionerligt med försäljningsökningen. I kostnadsposten inkluderas kostnader som påverkar kassaflödet, såsom produktions och personalkostnader (men inte avskrivningar). Tabell 3. Lån Början år 1 År 1 År 2 År 3 År 4 Försäljning kr kr kr kr Kostnader kr kr kr kr Kassaflöde (Brutto) kr kr kr kr Investering Upptagande av lån kr kr Räntekostnader kr kr kr kr Amortering kr kr kr kr Slutamortering Kassaflöde (Netto) kr kr kr kr kr Räntetäckningsgrad (DCR) 1,62 2,65 4,35 7,23 Tabell 4. Riskkapital Början år 1 År 1 År 2 År 3 År 4 Försäljning (oms) kr kr kr kr Kostnader kr kr kr kr Kassaflöde (Brutto) kr kr kr kr Investering Nyemission kr kr Räntekostnader Amortering Slutamortering Kassaflöde (Netto) kr kr kr kr kr Enligt den så kallade Pecking order - teorin föredrar företag lån framför att aktieemission eftersom denna finansieringsform medför lägre kapitalkostnad än riskkapital. I detta scenario överstiger ränteteckningsgraden 1 under samtliga fyra år, varför utrymme för lånefinansiering finns (se tabell 3). Om modeföretaget bedömer att detta scenario har hög sannolikhet är det viktigt att företaget kan kommunicera detta till ALMI. Empirin indikerar dock är det vanligt med problem som är relaterade till informationsasymmetrier, vilket försvårar möjligheterna för 5 En mer djupgående analys av olika konsekvenser kräver bland annat att flera olika scenarier utvecklas.

19 19 modeföretaget att erhålla lån även i detta positiva scenario. Exemplet visar på konsekvenserna av lån från ALMI vilket förutom krav på motfinansiering också innebär kortare återbetalningstid och högre ränta än ett banklån skulle göra. Ett banklån skulle alltså inte medföra lika hårda ansträngningar på kassaflöde. För att öka modeföretagens tillgång på banklån är det därför viktigt att bankernas kreditbedömningsprocess effektiviseras och en förutsättning för detta är att modeföretagen bidrar till att minska informationsasymmetrin. Alternativet med riskkapital innebär högre nettokassaflöde jämfört med lånefinansiering men detta kassaflöde ska delas mellan modeföretagets grundare och de nya externa aktieägarna. Detta är en viktig avvägning som modeföretaget bör ta ställning. Utöver denna vinstdelning bör grundarna även beakta att man frånsäger sig en del av kontrollen i bolaget. Värdering När investeraren ska bedöma hur mycket företaget är värt tittar hon på entreprenörens egen investering, den framtida vinstpotentialen, risken att förlora pengar, hur många finansieringsrundor som kan komma att behövas innan exit, samt möjligheterna till börsintroduktion. Detta tillvägagångssätt kan tyckas rationellt men värderingen av företag är i regel en subjektiv bedömning och till stor del beroende på hur väl entreprenören kan sälja in sitt företag, detta gäller i synnerhet mindre bolag. Ett annat tillvägagångssätt är att göra en relativvärdering, det vill säga att utgå ifrån hur liknade företag värderas. Relativvärderingar uttrycks som multiplar av till exempel p/e-talet (pris/vinst) eller p/s (pris/försäljning). Ytterligare en metod är att man baserar värderingen på företagets specifika karaktäristika där diskonterat kassaflöde är den vanligaste metoden. Generellt sett rekommenderas att ju yngre företaget är desto mer motiverat är det att göra en relativitetsvärdering eftersom kassaflödesprognoser då är mycket osäkra. För att illustrera hur en relativvärdering kan göras utgår vi från följande exempel. Det är januari 2008 och modeföretaget beräknar att man detta år kommer att ha en omsättning på 9,5 miljoner kr och att man kommer att göra en förlust på kr. Utvecklingen i företaget förväntas dock bli positiv och 2011 uppskattas omsättningen till 30 miljoner kr och vinsten till 3 miljoner kr. Företaget behöver ett kapitaltillskott på 1 miljon kr och hittar en finansiär som vill göra denna investering. Investeraren vill sälja bolaget om 4 år. Tabell 10. Ekonomisk utveckling i Modeföretaget. År Omsättning kr kr kr kr Vinst/Förlust kr kr kr kr

20 20 Tabell 11 visar p/e tal för några svenska mode och klädföretag och vad exempelföretaget är värt i dag om företaget skulle ha motsvarande p/e-tal om fyra år. Vi utgår från en diskonteringsränta på 30 procent, vilket motsvarar investerarens avkastningskrav. 6 De modeföretag som är noterade har 2007 haft förhållandevis höga p/e-tal (se tabell 11). P/e-talen för modeförtagen har dock sjunkit det senaste året och därför bör ett p/e-tal på anses mer realistiskt. Ett högt p/e tal betyder förväntningar om hög framtida tillväxt och dessa har alltså sjunkit sedan Värderingen av bolaget ligger till grund för hur stor andel som investerarna ska få och det är därför mycket viktigt att utveckla värderingsmetodiken. Tabell 11. P/e-tal och diskonterade värderingar p/e-tal Värde (kr) 54 Odd Molly Björn Borg H&M RnB New Wave Fenix Outdoor Medel Val av finansiering Exemplen ovan visar på de monetära konsekvenserna av finansieringsformerna. Det finns dock andra faktorer som också bör beaktas. Riskkapital förutsätter en ambition om tillväxt och internationalisering och vilken finansieringsform som är lämplig för modeföretaget beror alltså i stor utsträckning på kreatörens ambitionsnivå. Att ta in kapital tidigt är generellt motiverat om det är låga inträdesbarriärer till en marknad, vilket är fallet för modeföretag. För sådana företag kan snabbheten att expandera och etablera sig vara avgörande för företaget framgång. Viktigt att beakta är dock att ett riskkapitalbolag påverkar styrningen av företaget. I ett litet bolag är ofta samma person både VD, designer och styrelseordförande men med en ett riskkapitalbolag som delägare i företaget blir dessa roller diversifierade. Om styrelsen inte har förståelse för att modeföretag har längre cykler än andra typer av företag finns det en risk att målen blir alltför kortsiktiga. I modeföretag är det viktigt att det inte blir kvartalsstyrt menar VDn för ett av företagen i fas 4. Han anser vidare att den struktur som följer med en professionell investerare måste ha ett syfte För mycket struktur i modeföretag kan verka hämmande [ ] Att skriva månadsrapporter är ju fel om man bara är sex personer. Det är också viktigt att tänka på att modeföretaget kan behöva olika 6 Värderingen beräknas enligt följande: (p/e-tal*vinst år 4)/ (1+30%)^4

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Heliospectra AB (publ) Delårsredogörelse jan- mars 2015, sid 1/6

Heliospectra AB (publ) Delårsredogörelse jan- mars 2015, sid 1/6 Heliospectra AB (publ) Delårsredogörelse januari mars 2015 Heliospectra AB (publ) Org.nr 556695-2205 Box 5401 SE- 402 29 Göteborg Tel: +46 (0)31-40 67 10 Delårsredogörelse jan- mars 2015, sid 1/6 Delårsredogörelse

Läs mer

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %).

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). NFO DRIVES AB (Publ.) Org.nr 556529-9293 Delårsrapport 1/1 30/9 2012 Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). Resultat efter skatt

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Undrar du hur du kan söka medel för att utveckla en ny eller befintlig vara eller tjänst? Vill du veta hur du kan söka medel för att vidareutveckla

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Delårsrapport för Xavitech AB (publ)

Delårsrapport för Xavitech AB (publ) T.+46(0) 611 55 61 00 F.+46(0) 611 78 25 10 E.info@xavitech.com W.xavitech.com Delårsrapport för Xavitech AB (publ) Januari juni Omsättningen minskade med 51 % till 2 156 tkr (4 409 tkr) Orderingången

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB CWS Comfort Window System AB Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2009-09-01 till 2010-08-31 Verksamhetsåret i sammandrag, (föregående år) : 4:e kvartalets

Läs mer

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H.

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. SWElife SIO Folksjukdomar Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius Uppdraget 1. Identifiera lösning som väsentligt ökar möjligheterna

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) November 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) November 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) November 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 13,25% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Q3 2011 MOBISPINE AB (PUBL) 556666-6466 (MOBS) 1 NOVEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT Q3 2011 MOBISPINE AB (PUBL) 556666-6466 (MOBS) 1 NOVEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT Q3 MOBISPINE AB (PUBL) 556666-6466 (MOBS) 1 NOVEMBER STYRELSEN FÖR MOBISPINE AB Väsentliga händelser under perioden Mobispine har nu lyckats med överflyttning av i princip samtliga operatörskontrakt

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) September 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) September 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) September 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 13,25% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Heart of Brands en ny stjärna på den svenska modehimlen?

Heart of Brands en ny stjärna på den svenska modehimlen? Heart of Brands en ny stjärna på den svenska modehimlen? Sverige har långa traditioner av konfektionsindustri och i landet har framgångsrika företag som HM, KappAhl och Lindex startats och på senare år

Läs mer

Halvårsrapport. Senzime AB (publ)

Halvårsrapport. Senzime AB (publ) Senzime AB (publ) 1 (6) Halvårsrapport för Senzime AB (publ) Perioden 2013-01-01-2013-06-30 Senzime AB (publ) 2 (6) Styrelsen och verkställande direktören för Senzime AB (publ) får härmed avge halvårsrapport

Läs mer

JLT Delårsrapport jan juni 15

JLT Delårsrapport jan juni 15 JLT Delårsrapport jan juni 15 Rörelseresultat 2,4 MSEK (2,7) Omsättning 43,7 MSEK (34,6) Bruttomarginal 45,7 procent (34,9) Resultat efter skatt 2,0 MSEK (2,0) Kommentarer från VD Uppstarten av JLT:s USA-bolag

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars. Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011.

DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars. Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011. STOCKHOLM 2011-04-21 DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011. Viktiga händelser under första kvartalet Omsättningen

Läs mer

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Formellt Venture Capital Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Tillväxtföretagets finansieringskedja Hög risk Risk för investeraren Entreprenören Riskkapital

Läs mer

Informationsbrev till aktieägare i. Sundvik Invest AB

Informationsbrev till aktieägare i. Sundvik Invest AB Informationsbrev till aktieägare i Sundvik Invest AB Förvaltarna har ordet Henrik Stigwan Tomas Fält Styrelseledamot/Förvaltare Styrelseledamot/Förvaltare Civ.ek. Corporate Law & Finance Civ.ek. Corporate

Läs mer

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på

Läs mer

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I COELI 2009 AB Denna informationsbroschyr är en sammanfattning av prospektet Inbjudan till teckning av aktier Coeli Private Equity 2009 AB. Ett fullständigt prospekt kan

Läs mer

Delårsrapport 2011-01-01 2011-06-30

Delårsrapport 2011-01-01 2011-06-30 Delårsrapport 2011-01-01 2011-06-30 27 % tillväxt inom guld & silver Sammanfattning andra kvartalet 2011 Bolaget fokuserar på försäljning av smycken i Hedbergs Guld och Silver AB efter avyttringen av fotoverksamheten

Läs mer

TECKNINGSERBJUDANDE gällande. WizzCom 3D Productions AB (WizzCom)

TECKNINGSERBJUDANDE gällande. WizzCom 3D Productions AB (WizzCom) TECKNINGSERBJUDANDE gällande WizzCom 3D Productions AB (WizzCom) WizzCom är specialister på produktion av "verklig tredimensionell film där budskapet kan ses i 3D utan särskilda 3D-glasögon! WizzCom vänder

Läs mer

FRÅN ENTREPRENÖR TILL INVESTERARE. Stockholm 3 december 2007 Anna-Carin Månsson

FRÅN ENTREPRENÖR TILL INVESTERARE. Stockholm 3 december 2007 Anna-Carin Månsson FRÅN ENTREPRENÖR TILL INVESTERARE Stockholm 3 december 2007 Anna-Carin Månsson Bakgrund Partner i Theia Investment AB, 2006 - Internationella ekonomlinjen; Linköpings Universitet 1980-1984 Entreprenör

Läs mer

Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september 2002

Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september 2002 Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september Resultatet efter finansiella poster blev 256 (411) I föregående års resultat ingick reavinster från avyttring av affärsområde Handel med 170

Läs mer

Delårsrapport H1-2015. SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 www.swemet.

Delårsrapport H1-2015. SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 www.swemet. Delårsrapport H1-2015 SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 SWEMET H1 2015 FÖRSTA HALVÅRET 2015 Intäkterna uppgick till 6,3 MSEK (6,1) Resultatet

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Försäljning av Akelius Spar AB (publ)

Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Inledning Akelius Spar AB (publ), 556156-0383, ( Akelius Spar ) är ett helägt dotterbolag till Akelius Residential Property AB, 556156-0383, ( Akelius Residential

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ)

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ) 1 (13) Informationen lämnades för offentliggörande den 16 maj 2012 kl. 12.00. Keynote Media Groups Certified Adviser på First North är Remium AB. Tel. +46 8 454 32 00, ca@remium.com DELÅRSRAPPORT 1 januari

Läs mer

COELI PRIVATE EQUITY 2014 AB

COELI PRIVATE EQUITY 2014 AB INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I 2014 COELI 2014 AB Denna informationsbroschyr är delvis en kortfattad sammanfattning av prospektet Inbjudan till teckning av aktier Coeli Private Equity 2014 AB. Det

Läs mer

Afema. Riskkapitalfinansiering ABC för Företagare. Hämta bilderna på www.afema.se. Entreprenörsveckan Båstad 22 juni 2015 Eric Martin

Afema. Riskkapitalfinansiering ABC för Företagare. Hämta bilderna på www.afema.se. Entreprenörsveckan Båstad 22 juni 2015 Eric Martin Afema Riskkapitalfinansiering ABC för Företagare Entreprenörsveckan Båstad 22 juni 2015 Eric Martin Hämta bilderna på www.afema.se E-bok Lätt att hämta såväl Bilderna som E-boken på www.afema.se Föreläsningen

Läs mer

Delårsrapport 2013-07-01 2013-09-30

Delårsrapport 2013-07-01 2013-09-30 Delårsrapport 2013-07-01 2013-09-30 VD-rekrytering klar Sammanfattning tredje kvartalet 2013 Tillväxt på 13 % i Bolaget under tredje kvartalet. Tillväxten kommer från förvärvet Watchonwatch.com. Hedbergs

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Koncernrapport 14 augusti 2015 Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet APRIL JUNI (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade med 4%

Läs mer

INLEDNING OM CONNECT. Connect Sverige Region Syd Scheelevägen 15, Alfa 3 223 70 Lund eva.ohlstenius@connectsverige.se www.connectsverige.

INLEDNING OM CONNECT. Connect Sverige Region Syd Scheelevägen 15, Alfa 3 223 70 Lund eva.ohlstenius@connectsverige.se www.connectsverige. INLEDNING Connect Sverige (hädanefter kallat Connect) vill härmed inkomma med ett remissvar gällande utredningen Betänkande av Statliga finansieringsinstanser som delgivits via Region Skåne. Synpunkterna

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2012 - juni 2013 Nettoresultat av valutahandel: 15 tkr. Resultat före skatt: -183 tkr Resultat per aktie före skatt: -0.07 kr. VD: s kommentar FXI kan

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Devicom AB (Publ) Organisationsnummer: 556635-1325 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2007-01-01-2007-03-31

DELÅRSRAPPORT. Devicom AB (Publ) Organisationsnummer: 556635-1325 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2007-01-01-2007-03-31 DELÅRSRAPPORT Devicom AB (Publ) Organisationsnummer: 556635-1325 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2007-01-01-2007-03-31 1 DATUM FÖR EKONOMISK INFORMATION Delårsrapport för perioden 1 januari till den 30 juni

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 20 procent till 23,3 (19,4) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 25 procent till 6,1

Läs mer

Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen.

Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64 Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen. Norrlandsfondens sammanfattande

Läs mer

Finansiering. Visit Värmland 2015-03-12. Claes Edberg, Fryksdalens Sparbank Per-Olov Johansson, Almi Företagspartner

Finansiering. Visit Värmland 2015-03-12. Claes Edberg, Fryksdalens Sparbank Per-Olov Johansson, Almi Företagspartner Finansiering Visit Värmland 2015-03-12 Claes Edberg, Fryksdalens Sparbank Per-Olov Johansson, Almi Företagspartner Sockenstämman den 15 maj 1855 Syftet var dubbelt då: synnerlig fördel för församlingen

Läs mer

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ)

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ) Delårsrapport - kvartal 3-08 Ulyss AB (publ) Sammanfattning av delårsrapport 2008-07-01 2008-09-30 (3 mån) Resultatet efter finansiella poster uppgick till 858 009 SEK (-225 605) Resultatet per aktie*

Läs mer

AFFÄRSUTVECKLING startaeget.fi och Christian Mikander (1/14) 9.11.2006

AFFÄRSUTVECKLING startaeget.fi och Christian Mikander (1/14) 9.11.2006 AFFÄRSUTVECKLING startaeget.fi och Christian Mikander (1/14) 9.11.2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Planeringsarbete och nya idéer... 3 1.1 Att planera affärsutveckling... 3 1.2 Olika slag av idéer för utveckling...

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2006

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2006 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2006 Insplanet skördar fortsatta framgångar > Nettoomsättningen ökade med 153 procent till 36 832 (14 540) TSEK. > Rörelseresultatet förbättrades kraftigt

Läs mer

Delårsrapport perioden januari mars 2008. Diadrom Holding AB (publ) Kvartal 1, 2008. Perioden i sammandrag (januari mars 2008)

Delårsrapport perioden januari mars 2008. Diadrom Holding AB (publ) Kvartal 1, 2008. Perioden i sammandrag (januari mars 2008) Göteborg 2008-04-25 Delårsrapport perioden januari mars 2008 Kvartal 1, 2008 Omsättningen ökade med 7 procent till 7,9 (7,4) Mkr, en ökning med 0,5 Mkr. Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 1,9 (2,7)

Läs mer

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Qualisys Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31 QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Fortsatt stor osäkerhet om finansieringen av OPTAx Systems Inc. Misslyckas OPTAx-finansieringen

Läs mer

Extrastämma Eniro 7 juni 2012 Johan Lindgren, Koncernchef & VD

Extrastämma Eniro 7 juni 2012 Johan Lindgren, Koncernchef & VD Extrastämma Eniro 7 juni 2012 Johan Lindgren, Koncernchef & VD ENIRO VIDTAR ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄNKA NETTOSKULDEN En av de långivande bankerna i konsortiet har erbjudit Eniro förtida återbetalning av ett

Läs mer

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar 1(5) Datum Diarienummer 2009-06-10 013-2009- 903815 Dokumenttyp Remissvar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar Tillväxtverket har anmodats inkomma med

Läs mer

Delårsrapport 2012-01-01 2012-03-31

Delårsrapport 2012-01-01 2012-03-31 Delårsrapport 2012-01-01 2012-03-31 117 % tillväxt i e-handel Sammanfattning första kvartalet 2012 Tillväxt på 117 % i e-handeln i Hedbergs Guld & Silver under första kvartalet. Total tillväxt i Hedbergs

Läs mer

Kvartalsrapport 1 2015-01-01 2015-03-31. Rootfruit Scandinavia AB 556717-1185 (ROOT)

Kvartalsrapport 1 2015-01-01 2015-03-31. Rootfruit Scandinavia AB 556717-1185 (ROOT) Kvartalsrapport 1 2015-01-01 2015-03-31 Rootfruit Scandinavia AB 556717-1185 (ROOT) 7 april 2015 Styrelsen för Rootfruit Scandinavia AB Rootfruit Scandinavia AB utvecklar, tillverkar och säljer premiumchips

Läs mer

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr )

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) BAKGRUND CONNECT Norr 2011 : CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) Sex Investerarträffar Tolv Företagspresentationer för

Läs mer

Affärsänglar...27 Avtalet...27 Du står risken...29 Finansiell medverkan...32 Var hittar du en affärsängel?...33

Affärsänglar...27 Avtalet...27 Du står risken...29 Finansiell medverkan...32 Var hittar du en affärsängel?...33 Innehåll Om boken...7 Affärsplanen...9 Vad är en affärsplan?...9 Affärsplanens innehåll...10 Två affärsplaner...11 Så läser finansiären din affärsplan...12 Affärsplanens framställning...16 Förslag till

Läs mer

VD Kommenterar utvecklingen

VD Kommenterar utvecklingen Niomånaders rapport 2006 Publiceras 2006-10-20 (NGM: MSAB B) Nettoomsättningen uppgick till 17.319 tkr (8.083) Nettoomsättningen ökade med 114% jämfört med samma period 2005 Resultatet efter finansiella

Läs mer

Delårsrapport 2014-01-01 2014-03-31. Vivoline Medical AB 556761-1701

Delårsrapport 2014-01-01 2014-03-31. Vivoline Medical AB 556761-1701 Delårsrapport 2014-01-01 2014-03-31 Vivoline Medical AB 556761-1701 Med bolaget eller Vivoline avses Vivoline Medical AB med organisationsnummer 556761-1701. Sammanfattning av delårsrapport Första kvartalet

Läs mer

Kvartalsrapport januari-mars 2010 januari mars 2010

Kvartalsrapport januari-mars 2010 januari mars 2010 Kvartalsrapport januari-mars 2010 januari mars 2010 Free2move laddar för kraftig expansion Nettointäkterna Q1 uppgick till 2,5 MSEK Rörelseresultatet uppgick till 0,5 MSEK Orderstock 14,2 MSEK 2,5 2 1,5

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007 Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Jan - Mars 2007 (jämfört med första kvartalet 2006) Nettoomsättningen ökade med 90% till 27,0 MSEK (14,2) Rörelseresultatet ökade

Läs mer

Januari juni 2011 Nettoomsättningen uppgick till 9 tkr (10 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -2250 tkr (-2338 tkr)

Januari juni 2011 Nettoomsättningen uppgick till 9 tkr (10 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -2250 tkr (-2338 tkr) Challenger Mobile AB (publ) Org nr 556671-3607 Isafjordsgatan 39b SE-164 40 Kista Tel 0722-458 458 www.challengermobile.com info@challengermobile.com Januari juni 2011 Nettoomsättningen uppgick till 9

Läs mer

Delårsrapport Januari mars 2013

Delårsrapport Januari mars 2013 Delårsrapport Januari mars 2013 Period 1 januari - 31 mars 2013 Nettoomsättningen uppgår till 58 992 (43 057) kkr motsvarande en tillväxt om 37 %. Organisk tillväxt uppgår till 7 % Rörelseresultatet uppgår

Läs mer

Ekonomisk planering. David T. Rosell david.rosell@liu.se

Ekonomisk planering. David T. Rosell david.rosell@liu.se Ekonomisk planering David T. Rosell david.rosell@liu.se Ekonomisk planering - en viktig del av idékvalificeringen och affärsplaneringen Business venture idea Product feasibility Industry/market feasibility

Läs mer

Billerud genomför garanterad nyemission om MSEK 1 000

Billerud genomför garanterad nyemission om MSEK 1 000 PRESSMEDDELANDE 2009-07-23 Billerud genomför garanterad nyemission om MSEK 1 000 Nyemission om MSEK 1 000 med företrädesrätt för Billeruds aktieägare Nyemissionen är till fullo garanterad av Billeruds

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009 Finansieringssituationen för små och medelstora företag Presentation 1. 2 Mars 2009 Företagens finansieringssituation - Låneindikatorn 150 bankkontorschefer intervjuades perioden 8 december 15 december

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Delårsrapport 1 JANUARI 31 MARS. Omsättningen för perioden uppgick till 21,3 miljoner kronor (23,7).

Delårsrapport 1 JANUARI 31 MARS. Omsättningen för perioden uppgick till 21,3 miljoner kronor (23,7). Delårsrapport 2008 1 JANUARI 31 MARS Omsättningen för perioden uppgick till 21,3 miljoner kronor (23,7). Resultatet (EBITA) för perioden uppgick till 2,4 miljoner kronor (2,7). Detta motsvarar en rörelsemarginal

Läs mer

Delårsrapport januari-mars 2015. 20 april 2015 Magnus Agervald och Pernilla Walfridsson

Delårsrapport januari-mars 2015. 20 april 2015 Magnus Agervald och Pernilla Walfridsson Delårsrapport januari-mars 2015 20 april 2015 Magnus Agervald och Pernilla Walfridsson Sammanfattning januari mars 2015 Första kvartalet ökade Byggmax nettoomsättningen med 17 procent Nettoomsättning första

Läs mer

Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489

Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 1(8) STARK VINSTÖKNING OCH FORTSATT FRAMTIDA TILLVÄXT I HOIST Resultatet före skatt redovisas till 33,0 Mkr (8,2) motsvarande

Läs mer

Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005

Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005 Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005 Resultatet efter finansiella poster blev för helåret 13,2 Mkr (1,3) Omsättningen ökade med 54,7% till 24,9 Mkr (16,1) Nettomarginalen

Läs mer

Brighter AB (publ) Bokslutskommuniké 2012

Brighter AB (publ) Bokslutskommuniké 2012 BrighterAB(publ) Bokslutskommuniké 2012 Om Brighter AB (publ) Brighter utvecklar och kommersialiserar innovativa lösningar för egenvård av diabetes. Brighter One den patenterade allt i ett produkten som

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport Q1 2013 Smarteqs affärsidé är att sälja och utveckla antennsystem för ökad tillgänglighet, effektivitet

Läs mer

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Riskvilligt kapital statens roll Del I Estrad, 13 februari 2014 Varför viktigt att prata om statens roll som riskfinansiär nu? Vilka frågor behöver

Läs mer

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag DETTA PRESSMEDDELANDE FÅR INTE DISTRIBUERAS ELLER PUBLICERAS, DIREKT ELLER INDIREKT, INOM ELLER TILL USA, AUSTRALIEN, KANADA ELLER JAPAN ELLER NÅGON ANNAN JURISDIKTION DÄR SÅDAN DISTRIBUTION ELLER PUBLICERING

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. Bytesbalansen = handelsbalansen + tjänstebalansen + räntenettot

Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. Bytesbalansen = handelsbalansen + tjänstebalansen + räntenettot Modellsvar uppgift 1 2a. Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. 2b. i. Bytesbalansen visar skillnaden mellan vad vi producerar inom landet och vad vi själva

Läs mer

Kommentar från Verkställande Direktören. Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008. Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Kommentar från Verkställande Direktören. Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008. Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ) Jan Mar 2008 jämfört med Jan Mar 2007 Nettoomsättningen för kvartalet uppgick till 15,6 MSEK (27,0) Rörelseresultatet

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012 Fortnox International AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 212 Fjärde kvartalet 212 Nettoomsättningen uppgick till 41 (453) tkr Rörelseresultatet uppgick till 9 65 (1 59) tkr Kassaflödet från den

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Affärsplan (senast uppdaterad 2015-09-29)

Affärsplan (senast uppdaterad 2015-09-29) Affärsplan (senast uppdaterad 2015-09-29) Innehåll 1. Introduktion... 3 2. Marknad... 7 3. Ekonomi... 11 Enkel demosida stefanloa.com/project Kreativa människor kan sällan tjäna pengar på sin passion.

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Introduktion till MultiQ International AB

Introduktion till MultiQ International AB Introduktion till MultiQ International AB Vad gör MultiQ? MultiQ är ett ledande företag inom Digital Signage och bildskärmslösningar för publika miljöer - Kunder över hela världen men främst norra Europa

Läs mer

GRUPP 5 JOSEFIN LIDH - JOSLI700 LISA APPELQVIST - LISAP999 VIKTORIA ERIKSSON - VIKER433 HANNA NORDENÖ - HANNO178 HELENA SJUNNESSON - HELSJ377

GRUPP 5 JOSEFIN LIDH - JOSLI700 LISA APPELQVIST - LISAP999 VIKTORIA ERIKSSON - VIKER433 HANNA NORDENÖ - HANNO178 HELENA SJUNNESSON - HELSJ377 GRUPP 5 JOSEFIN LIDH - JOSLI700 LISA APPELQVIST - LISAP999 VIKTORIA ERIKSSON - VIKER433 HANNA NORDENÖ - HANNO178 HELENA SJUNNESSON - HELSJ377 Innehåll VISION & AFFÄRSIDÈ OM FÖRETAGET FÖRETAGETS HISTORIA

Läs mer

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

Yttrande över betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, från Göteborgs universitet

Yttrande över betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64, från Göteborgs universitet Institutet för innovation och samhällsförändring YTTRANDE 1 / 5 2015-09-14 dnr VR 2015/73 Näringsdeparementet Enheten för Kapitalförsörjning Henrik Levin Ert Dnr:N2015/4705/KF Yttrande över betänkandet

Läs mer

o l ~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 Västmanlandsfonden ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET

o l ~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 Västmanlandsfonden ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET ~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 ~KOMMUN 1 (2) 2014-01-02 VlTRANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET o l Västmanlandsfonden Västmaniandsfonden begär i bifogad skrivelse daterad 2013-12-13 "att kommunstyrelsen

Läs mer

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ)

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) Delårsrapport 1 april 30 september 2003 (6 månader) Nettoomsättningen ökade till 757 MSEK (710). Resultatet efter finansnetto förbättrades till 12 MSEK (1). Resultatet efter

Läs mer

Presentation 9 februari. Bokslutskommuniké Januari - December 2011

Presentation 9 februari. Bokslutskommuniké Januari - December 2011 Presentation 9 februari Bokslutskommuniké Januari - December 2011 Detta är New Wave Group New Wave Group är ett tillväxtbolag. Vi skapar, förvärvar och utvecklar varumärken och produkter för profil och

Läs mer