Kommunala ungdomsanställningar om välfärdspolitiska vägval bortom aktiveringspolitiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunala ungdomsanställningar om välfärdspolitiska vägval bortom aktiveringspolitiken"

Transkript

1 Kommunala ungdomsanställningar om välfärdspolitiska vägval bortom aktiveringspolitiken Ungdomsarbetslösheten är en av vår tids stora politiska frågor. I Sverige är arbetsmarknadspolitiken nationell, trots detta är arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom kommunerna ett växande inslag på den arbetsmarknadspolitiska kartan. I denna rapport undersöker författaren kommunala ungdomsanställningar och dess förhållande till de offentliga trygghetssystemen. Rapporten är skriven av Jonas Olofsson, professor vid Malmö högskola och Näringslivets forskningsinstitut Ratio. Underlagsrapporter i serien Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) _Omslag_Rapportserie nr16.indd Alla sidor Omslag: Elanders Sverige AB 1. Studerande och socialförsäkringen 2. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan under 2000-talet 3. Hur bör arbetslöshetsförsäkringen utformas? 4. Trygg, stöttande, tillitsfull? Svenskarnas syn på socialförsäkringarna 5. Förtidspensionering av unga 6. En socialförsäkring för alla Handikappförbundens förslag till en hållbar socialförsäkring 7. Arbetslivsinriktad rehabilitering 8. En alternativ arbetsskadeförsäkring 9. Ekonomiska incitament inom arbetslöshets- och sjukförsäkringarna 10. Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv 11. One-stop shops i Europa 12. Vid arbetslivets gränser: Sysselsättning, matchning, barriärer Unga vuxna med aktivitetsersättning risk för suicidförsök och suicid 14. Sjukfrånvaro efter 65 års ålder 15. Den låga rörligheten mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen 16. Kommunala ungdomsanställningar om välfärdspolitiska vägval bortom aktiveringspolitiken Kommunala ungdomsanställningar om välfärdspolitiska vägval bortom aktiveringspolitiken UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) :51

2 Kommunala ungdomsanställningar om välfärdspolitiska vägval bortom aktiveringspolitiken Parlamentariska social- försäkringsutredningen (S 2010:04)

3 Underlagsrapport nr 16 till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Samtliga underlagsrapporter finns att ladda ned gratis på eller kan beställas från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. E-post: Foto: Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2013

4 Förord Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen ska enligt regeringens direktiv se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Kommittén ska överväga förändringar som kan leda till hållbara sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. De förändringar som kan bli aktuella ska bidra till ökad sysselsättning och hållbara statsfinanser på lång sikt. Med syfte att inbjuda till bred debatt och för att skapa ett mångfacetterat underlag inför kommitténs betänkanden har en rad underlagsrapporter beställts från forskare, myndigheter och andra aktörer med kunskaper om sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. Analyser, slutsatser och rekommendationer i dessa underlagsrapporter står för respektive författare och delas nödvändigtvis inte av den parlamentariska kommittén. Ungdomsarbetslösheten är en av vår tids stora politiska frågor. I Sverige är arbetsmarknadspolitiken nationell, trots detta är arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom kommunerna ett växande inslag på den arbetsmarknadspolitiska kartan. I denna rapport undersöker Jonas Olofsson kommunala ungdomsanställningar och dess förhållande till de offentliga trygghetssystemen. Rapporten visar att ungdomsanställningarna har flera syften: de ska stärka individen, i praktiken utveckla individens maktresurser, och samtidigt minska kommunernas långsiktiga kostnader kopplat till utanförskap och försörjningsstöd. Ungdomsanställningarna skiljer sig från de kommunala åtgärder som tidigare erbjudits unga med försörjningsstöd genom att de är just anställningar. Anställningar som är reglerade och kvalitetssäkrade genom överenskommelser med arbetsmarknadens parter. Ungdomarna som fullföljer programmen kvalificerar sig för stöd från de offentliga trygghetssystemen, exempelvis arbetslöshetsförsäkringen. Detta skulle kunna ses som ett uttryck för att kommunerna lastar över kostnader på staten.

5 Författaren pekar på att volymerna ännu inte är särskilt omfattande, även om ett stort antal kommuner erbjuder särskilda jobb för arbetslösa ungdomar. Men konstaterar samtidigt att den kvalitativa förändringen i programmen i alla fall är betydande. Att det i praktiken handlar om en politisk strävan bortom aktiveringspolitiken. Rapporten är skriven av Jonas Olofsson, professor vid Malmö högskola och Näringslivets forskningsinstitut Ratio. Stockholm i oktober 2013 Ingemar Eriksson huvudsekreterare i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen

6 Den parlamentariska socialförsäkringsutredningens ledamöter Under 2010 tillsatte regeringen den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Kommitténs uppdrag är att se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Syftet är att överväga förändringar som ger hållbara försäkringar för framtiden. Ledamöter i den parlamentariska kommittén är: Gunnar Axén (M), ordförande Tomas Eneroth (S) Lars-Anders Häggström (S) Patrik Björck (S) Finn Bengtsson (M) Jan Ericson (M) Lotta Finstorp (M) Gunvor G Ericson (MP) Johan Pehrson (FP) Solveig Zander (C) David Lång (SD) Wiwi-Anne Johansson (V) Lars Gustafsson (KD)

7

8 Innehåll Sammanfattning Kommunala ungdomsanställningar om välfärdspolitiska vägval bortom aktiveringspolitiken Den övergripande problembilden: ungdomsarbetslösheten och utanförskapet Villkoren i de nordiska länderna Ungdomsarbetslöshet och utanförskap i Sverige Nya etableringsmönster nya välfärdspolitiska utmaningar och mål Unga möter mer påtagliga sociala risker Strukturella perspektiv på sociala risker Allt mer individualiserade övergångsmönster Förändrade villkor i arbetslivet Slutsats: En tilltagande välfärdspolitisk mismatch Nya strömningar i den internationella policydebatten ILO och aktiveringspolitiken OECD och aktiveringspolitiken EU och aktiveringspolitiken Uppluckrade övergångsregimer förändrade politiska utgångspunkter

9 Innehåll 4 Bakgrund om kommunernas insatser Kort om statliga insatser för arbetslösa ungdomar Den kommunala arbetsmarknadspolitikens omfattning och inriktning Ungdomarna och den kommunala arbetsmarknadspolitiken Grunden för kommunernas åtagande Villkorat ekonomiskt bistånd Arbetsmarknadsenheter Samverkansavtal Finansiell samordning och samordningsförbund Erfarenheter av kommunala ungdomsanställningar Enkäten om kommunala ungdomsanställningar Umeå Skellefteå Östersund Sundsvall Västerås Stockholms stad Uddevalla Jönköping Helsingborgs stad Malmö stad SEF Unga JobbFörst

10 Innehåll 7 De kommunala ungdomsanställningarna ett välfärdspolitiskt perspektiv Källor och referenser

11

12 Sammanfattning Kommunala ungdomsanställningar är ett nytt och växande inslag på den arbetsmarknadspolitiska kartan. Ungdomsanställningarna har inte uppmärksammats i någon större utsträckning i tidigare forskning eller i tidigare utredningar. I praktiken handlar det om att kommunerna anställer arbetslösa ungdomar under ett halvår till ett år. Ganska ofta kombineras anställningarna med möjligheter till reguljär utbildning, t.ex. för ungdomar som inte har fullbordat en gymnasieutbildning. Det finns nästan alltid en stödstruktur i form av arbetskonsulenter från arbetsmarknadsenheten och handledare på arbetsplatsen som ska introducera och vägleda ungdomarna och möjliggöra ett organiserat lärande på arbetsplatsen. I vissa fall är utbildningsinslag obligatoriska, i andra fall frivilliga. I underlagsrapporten presenteras konkreta erfarenheter från tio kommuner som erbjuder anställningsmöjligheter för arbetslösa ungdomar. Analysen visar att utbildningsambitionerna varierar. Även anställningsvillkor och målgrupper varierar. Oftast handlar det om heltidsanställningar och i flertalet fall vänder man sig till ungdomar som har varit arbetslösa under en längre tid. Det är vanligt att man utnyttjar de subventioner som kommer via nystartsjobben. Det finns en önskan att pressa ner kostnaderna för ekonomiskt bistånd och att ge ungdomarna en chans att kvalificera sig för ersättning via arbetslöshetsförsäkringen. Samverkan med Arbetsförmedlingen är ofta väl utvecklad. Ibland handlar det om att ungdomarna får söka jobben via Arbetsförmedlingen, ibland anvisas de till jobben direkt via den kommunala arbetsmarknadsenheten. Enligt en webbaserad enkät som Sveriges kommuner och landsting (SKL) skickat ut till samtliga kommuner erbjuder mellan 25 och 30 procent av Sveriges kommuner särskilda ungdomsanställningar för ungdomar och unga vuxna. Av dessa kommuner är det i sin tur knappt 60 procent som ger möjligheter till reguljär utbildning inom ramen för anställningen. Enkätundersökningen som 11

13 Sammanfattning genomfördes i anslutning till föreliggande underlagsrapport visar att drygt ungdomar sysselsattes i kommunala anställningar i maj Varför är det då intressant att lyfta fram erfarenheter av ungdomsanställningar? I rapporten diskuteras anställningarna i ljuset av mer långsiktiga förändringar i etableringsmönster och politik. Ungdomsanställningarna signalerar ett behov av kvalitativt nya välfärdspolitiska insatser bortom den etablerade aktiveringspolitiken. Nya etableringsvillkor och behovet av en ny välfärdspolitik Det mesta talar för att ungas övergångs- och etableringsmönster har förändrats och blivit mer individualiserat och utdraget under senare år. Det är en erfarenhet som Sverige delar med flera jämförbara länder. Ungas övergångar påverkas av förlängda utbildningsperioder, men också av förändringar i arbetslivet med ökad konkurrens på arbetsmarknaden, tilltagande effektivitetskrav, tidsbegränsade jobb och mer deltidsarbetande. Unga med svagast resurser och minst konkurrenskraftig utbildning har svårast att hantera de nya utmaningarna. De etablerade välfärdspolitiska systemen allt från det reguljära utbildningsystemet till arbetsmarknadspolitiken och de ekonomiska trygghetssystemen tycks illa utformade för att möta de sociala risker och utmaningar som unga och unga vuxna ställs inför. Det förhållandet att många unga har svårt att klara skolan är ett av uttrycken för problemen. Men det handlar också om att allt för få omfattas av yrkesutbildningar som efterfrågas i arbetslivet. Det förhållandet att många unga är arbetslösa under allt längre perioder och att de inte uppfyller kraven för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen utgör ytterligare exempel på bristande anpassning mellan sociala risker och etablerade välfärdspolitiska institutioner. På internationell nivå liksom i Sverige var länge aktiveringspolitiken och jobb först-principen det självklara svaret på ökad ungdomsarbetslöshet och ökat beroende av socialt understöd. Här var utgångspunkten att det skulle ställas snabba och tydliga krav på anpassning i utbyte mot understöd. Den politiska bilden är inte längre lika självklar. Internationellt förespråkas en mer mångfacetterad politik med starkare fokus på individens förutsättningar och 12

14 Sammanfattning behov. Begrepp som empowerment och social tillit framhålls ofta. På samma sätt betonas betydelsen av att arbetslivserfarenheter kombineras med lärande och utbildning. Kvalificerad lärlingsutbildning där ungdomar erbjuds trygga anställningsliknande förhållanden och får del av kvalitetssäkrad utbildning ses som en möjlig väg för flera länder, bland annat inom EU. Däremot varnas uttryckligen för oreglerad och lågkvalificerad praktik, som i stället för utvecklingsmöjligheter och goda jobb bidrar till låglönefällor och minskad produktivitet. Motiv till ungdomsanställningar Frågan är då hur man kan se på kommunernas initiativ att etablera ungdomsanställningar givet de förändrade villkoren för ungas övergångar, de nya villkoren i arbetslivet och den förändrade policydiskussionen. Inom ramen för de kommunala verksamheterna ser man resultatet av de nya etableringsvillkoren. Det gäller dels många ungdomars besvärliga försörjningssituation och dels växande ohälsorelaterade problem. I många kommuner tycks ungdomsjobben främst riktas till unga som står längst från arbetsmarknaden. I anslutning till ungdomsanställningarna arbetar man också med en stödstruktur, med vägledare, handledare och arbetskonsulenter, som ska stödja ungdomar med svagast resurser. Men ungdomsanställningarna har flera syften: de ska stärka individen, i praktiken utveckla individens maktresurser, och samtidigt minska kommunens långsiktiga kostnader kopplat till utanförskap och försörjningsstöd. Ett ofta uttalat motiv är också att underlätta kommunens arbetskraftsrekrytering. Den socialpolitiska dimensionen är kopplad till en arbetsmarknads- och näringspolitisk dimension. Intresset för att inrätta kommunala ungdomsanställningar har drivits fram på grund av att Arbetsförmedlingen har svårt att hantera alla de ungdomar som behöver stöd. Man har särskilt svårt att hantera ungdomar som står långt från arbetsmarknaden och som ofta har ofullständig utbildning. Men de kommunala ungdomsjobben skiljer sig också på väsentliga punkter från de projekt och praktikplatser som tidigare erbjudits unga med försörjningsstöd inom ramen för den kommunala arbetsmarknadspolitiken. Det nya är att det handlar om anställningar. Det är anställningar som är reglerade och kvalitetssäkrade genom överenskommelser mellan 13

15 Sammanfattning arbetsmarknadens parter i kommunerna. Ungdomarna som fullföljer kvalificerar sig för stöd från de offentliga trygghetssystemen. Det sistnämnda skulle kunna ses som ett uttryck för en önskan att lasta över kostnader på staten. Men det kan också ses som att man vill göra det möjligt för ungdomarna att få status som fullvärdiga medborgare med samma sociala rättigheter som andra. Det är också strävanden som är i linje med de välfärdspolitiska intentioner som kommer fram i policydiskussionerna inom EU och andra internationella sammanslutningar. I rapporten presenteras erfarenheter av ungdomsanställningar i tio kommuner och översikten visar att utbildningsambitionerna varierar. Men mycket talar ändå för att utbildningsinslagen uppfattas som väsentliga inslag i flertalet av de kommuner som erbjuder ungdomsjobb. I ett par av de kommuner som berörs i underlagsrapporten har man också beslutat sig för att införa möjligheten att kombinera anställning med reguljär utbildning. En majoritet av de berörda kommunerna erbjuder alltså sådana möjligheter. Detta förhållande illustrerar också att vi talar om ett inslag som skiljer sig från traditionell aktiveringspolitik. Kommunerna strävar inte bara efter att ge tidsmässigt utrymme för lärande utan lägger uppenbarligen också ner resurser på att utforma en stödstruktur för att göra det möjligt för ungdomar att få del av ett individuellt planerat och i så hög utsträckning som möjligt individuellt utformat lärande. Inslag av individuella utvecklingsplaner, organiserad handledning och uppföljning, arbetskonsulenter etc. illustrerar ambitionerna på detta område. Den ofullständiga informationen om verksamheten i landets kommuner och frånvaron av ordentliga utvärderingar gör det emellertid omöjligt att dra några slutsatser om verksamhetens betydelse för de berörda individerna och för ungdomar i stort. Det ska också betonas att insatser av det här slaget tycks ha utvecklats först under de allra senaste åren. Å andra sidan finns det en hel del som kan tala för att de lokala erfarenheterna har haft betydelse för ett av de avtal om introduktionsanställningar som nyligen slöts mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Svenska Kommunalarbetareförbundet, avtalet om så kallade arbetslivsintroduktionsanställningar. Slutsatsen är att det finns flera skäl till att många kommuner väljer att anställa arbetslösa ungdomar. Det handlar om att hitta ändamålsenliga lösningar för ungdomar i en utsatt position, men också om att tillgodose framtida kommunala verksamhetsbehov. 14

16 Sammanfattning Ungdomsanställningarna skulle kunna ses som uttryck för en mer långsiktig välfärdspolitik där individens behov och rätt till försörjning, lärande och utveckling i största möjliga utsträckning ska samordnas med kommunens behov av att få kvalificerad personal, av att utveckla verksamheter och minska belastande försörjningsstödskostnader. Volymerna är ännu inte särskilt omfattande, även om ett stort antal kommuner erbjuder särskilda jobb för arbetslösa ungdomar. Den kvalitativa förändringen är i alla fall betydande. Det handlar om en politisk strävan bortom aktiveringspolitiken. 15

17

18 Kommunala ungdomsanställningar om välfärdspolitiska vägval bortom aktiveringspolitiken 1 Hur ska man förstå drivkrafterna bakom och den välfärdspolitiska betydelsen av kommunernas initiativ att anställa arbetslösa ungdomar, ofta men inte alltid ungdomar med försörjningsstöd? Utifrån exempel på ungdomsanställningar i tio kommuner runt om i landet är huvudsyftet med rapporten att försöka besvara den övergripande frågan. Någon heltäckande och säker bild av omfattningen på och inriktningen på kommunala ungdomsanställningar kan inte ges. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i en webbaserad enkät från maj 2013 ställt ett antal frågor om förekomsten av ungdomsanställningar i kommunerna och svaren på enkäten kommer att redovisas längre fram i rapporten. 2 Det är den första ansatsen till att kartlägga ungdomsanställningarna i kommunerna, men enkäten ger långt ifrån en fullständig bild. I avsaknad av detaljerad dokumentation och enhetliga uppföljningar ska jag försöka fördjupa kunskapen om verksamheten med utgångspunkt från ett antal case, dvs. ett urval kommuner. Det innebär att några generaliseringar knappast medges, men exemplen ger möjligheter till detaljrik information om ungdomsanställningarnas betydelse och karaktär på lokal nivå. Med utgångspunkt från huvudfrågan om ungdomsanställningarnas bakomliggande drivkrafter och betydelse kommer fyra delfrågor att behandlas i rapporten: Hur kan man förstå ungdomsanställningarna mot bakgrund av förändringar i ungas etableringsmönster under senare år? 1 Rapporten har tillkommit inom ramen för projektet Osäkra övergångar, VR dnr Umeå universitet. 2 Kommunala ungdomsanställningar. En enkätstudie juni

19 Kommunala ungdomsanställningar om välfärdspolitiska vägval bortom aktiveringspolitiken Hur kan man förstå ungdomsanställningarnas utformning mot bakgrund av de politiska rekommendationer och den praktik gällande ungdomsinsatser som diskuteras och utformas i internationella sammanhang, bland annat inom EU? Här är utgångspunkten att vi kan se en rörelse bort från det som brukar kallas för aktiveringspolitik. Aktiveringspolitiken gick ut på att arbetslösa och försörjningsstödsberoende ungdomar skulle aktiveras till varje pris. Deltagande i praktik sågs som ett grundläggande villkor för understöd. På senare år har det skett en orientering bort från den renodlade jobbförst-principen till ett starkare fokus på betydelsen av en kombination av utbildning och arbetslivserfarenhet för att förbättra de långsiktiga förutsättningarna för egenförsörjning. Hur kan man förstå ungdomsanställningarna i relation till kommunal och statlig arbetsmarknadspolitik i Sverige? Vilken betydelse har utbildnings- och lärandeinslagen i ungdomsanställningarna? En grundläggande hypotes i rapporten är att de kommunala ungdomsanställningarna kan ses som ett svar på förändrade etableringsvillkor på arbetsmarknaden. Etablerade institutioner för ungas karriärvägar och försörjning, bland annat inom utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken men också i arbetslivet, fungerar allt sämre för att minimera sociala risker förknippade med individers övergångar. Institutionerna fungerar också allt sämre när det gäller att matcha ungas kompetens och sysselsättning mot arbetslivets behov, en problematik som förstärks av den pågående generationsväxlingen och växande pensionsavgångar. Trenden under senare år har varit att ansvaret för övergångar och anpassning till arbetslivets och samhällets krav i allt högre grad har individualiserats. En aktiveringsinriktad politik i kommunerna och inom arbetsmarknadspolitiken på nationell nivå i kombination med marknadsorienterade reformer inom utbildningssfären har förstärkt detta mönster. Kommunernas initiativ att anställa arbetslösa ungdomar innebär ett brott mot en mer renodlad aktiveringspolitisk inriktning och anknyter till välfärdspolitiska idétraditioner där arbete och utbildning ses som medborgerliga rättigheter. Det handlar då inte bara om att 18

20 Kommunala ungdomsanställningar om välfärdspolitiska vägval bortom aktiveringspolitiken komplettera de insatser som staten gör för arbetslösa ungdomar via Arbetsförmedlingen utan om andra utgångspunkter för insatserna. 3 3 Riksrevisionen har i en nyligen publicerad rapport granskat effektiviteten i Arbetsförmedlingens stöd för arbetslösa ungdomar, framför allt inom ramen för programmen Jobbgarantin för ungdomar och Jobb- och utvecklingsgarantin. Det framhålls att Arbetsförmedlingen och kommunerna dubbelarbetar för mycket och att man borde samverka mer. Se Ungdomars väg till arbete individuellt stöd och matchning mot arbetsgivare. RIR 2013:6. Riksrevisionen: Stockholm. Min ingång är att det snarare handlar om skilda utgångspunkter för insatserna. 19

21

22 1 Den övergripande problembilden: ungdomsarbetslösheten och utanförskapet Ungdomsarbetslösheten får en allt mer framträdande roll i de politiska diskussionerna, det gäller såväl globalt som nationellt och lokalt. Policydiskussionerna kretsar i hög grad kring kombinerade insatser av arbete och utbildning för att vända den negativa trenden när det gäller ungas utanförskap. FN-organet ILO (Internationella arbetsorganisationen) pekar t.ex. på att arbetslöshetstalen i den industrialiserade världen och inom EU är de högsta som har uppmätts sedan mätningar påbörjades (1991). 1 Man menar att utsikterna på arbetsmarknaden för unga i dag är svagare än på mycket länge, kanske får vi gå tillbaka till krisen på 1930-talet för att hitta jämförbara förhållanden. Svårigheterna är särskilt markanta i Europa och USA. Efter att finanskrisen slog till har arbetslöshetstalen för ungdomar i de utvecklade ekonomierna ökat med åtskilliga procentenheter. Enligt Eurostat ökade arbetslösheten för unga i åldern år inom EU från knappt 16 procent 2008 till närmare 23 procent I USA ökade ungdomsarbetslösheten under samma period från knappt 13 procent till strax över 16 procent. Ännu allvarligare än arbetslöshetstalen är ökningen av andelen unga som står utanför både arbete och utbildning. I internationella sammanhang talar man ofta om unga som inte deltar i utbildning, arbete eller yrkeslärande (not in employment, education or training/neet). Den här gruppen är heterogen och består både av personer med en tyngre problematik och ungdomar som t.ex. är ute i världen och reser. Det mesta talar dock för att unga med ogynnsamma villkor dominerar. Antalet unga utanför både förvärvsarbete och utbildning inom EU är högre än antalet arbetslösa, 1 ILO (2012). International Labour Conference, 101st Session, Report V. The youth employment crisis: Time for action. ILO: Geneva, s

23 Den övergripande problembilden: ungdomsarbetslösheten och utanförskapet 7,5 miljoner jämfört med 5,3 miljoner (2011). 2 Förklaringen är alltså att man till gruppen NEET räknar både unga som är arbetslösa (dvs. registrerade som arbetslösa i arbetskraftsundersökningarna) och som inte heller deltar i utbildning. Gruppen NEET redovisas emellertid på ett annat sätt än andelen arbetslösa. Enligt den konvention som tillämpas när det gäller beräkningar av andelen arbetslösa mäts arbetslöshetstalen som den procentuella andelen arbetslösa av det totala antalet individer i arbetskraften. NEET-talet redovisas däremot som den procentuella andelen unga utanför arbete och utbildning av antalet personer i befolkningen som helhet. I juli 2012 uppgick andelen unga i NEET till knappt 12 procent i åldrarna år och till drygt 15 procent i åldrarna år inom EU. 1.1 Villkoren i de nordiska länderna I de nordiska länderna 3 är bilden av ungas etableringsvillkor ganska splittrad. Andelen som är sysselsatt och/eller deltar i utbildning är relativt hög jämfört med EU. Samtidigt finns det stora skillnader mellan länderna och jämförbarheten försvåras av att utbildningssystem och etableringsvillkor ser väldigt olika ut, bland annat beroende på om man har utbyggda lärlingssystem eller inte (vilket man har i Danmark och Norge, men inte i Finland och Sverige). Sysselsättningsgraden är lägre och arbetslöshetstalen bland unga är högre i Sverige och Finland jämfört med Danmark och Norge, en skillnad som i hög grad förklaras av skillnaderna i utbildningssystemen. Det finns även andra skillnader som påverkar etablerings- och försörjningsvillkoren. Sverige avviker t.ex. genom att en betydligt större andel av de unga har tidsbegränsade anställningar, strax under 60 procent jämfört med strax under 30 procent i Danmark och Norge. 4 Finland översteg också snittet i EU på 30 procent med en andel motsvarande 40 procent. I de nordiska länderna är det också vanligt att unga arbetar deltid, vanligare än i andra EU-länder. Orsaken till det är oftast att 2 Eurofound (2012). NEETs Young people not in employment, education and training: Characteristics, costs and policy responses in Europe. Publications Office of the European Union, Luxenbourg, s Här berörs de nordiska länderna exklusive Island. 4 Halvordsen, Bjørn, Hansen, Ole Johnny & Jenny Tägtström (2012), Unge på Kanten. Om inkludering av utsatte ungdommer. Nord 2012:05. Nordiska Ministerrådet: Köpenhamn, s

24 Den övergripande problembilden: ungdomsarbetslösheten och utanförskapet förvärvsarbete kombineras med studier. I Sverige är det dock vanligare än i de andra nordiska länderna att ungdomarna uppger att svårigheten att hitta heltidsjobb och inte parallella studier är huvudorsaken till att man inte arbetar på heltid. 1.2 Ungdomsarbetslöshet och utanförskap i Sverige Sverige har haft en väldigt negativ utveckling av ungdomsarbetslösheten och tillhör i dag de länder som har en arbetslöshet som överstiger genomsnittet för EU. Arbetslöshetstalet i åldersgruppen år ökade enligt Eurostats uppgifter från drygt 20 procent till närmare 24 procent mellan 2008 och Det bör emellertid noteras att sättet att mäta arbetslösheten tenderar att vara särskilt ogynnsamt för ett land som Sverige. Arbetslöshetstalen redovisas alltså som den procentuella andelen arbetslösa av antalet personer som ingår i arbetskraften. Till arbetskraften räknas även studerande i den mån de söker jobb och/eller har tillfälliga jobb, ofta deltidsanställningar vid sidan av studier (t.ex. under ferieperioder). Enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB) och de svenska arbetskraftsundersökningarna är cirka 40 procent av de arbetslösa i åldrarna år heltidsstuderande. I länder med mer omfattande lärlingsutbildning, t.ex. Tyskland, Österrike, Danmark och Norge, är arbetslöshetstalen i allmänhet betydligt lägre i denna åldersgrupp. Det förklaras delvis av hur man mäter arbetslösheten. 5 I lärlingsländerna är yrkeseleverna i allmänhet anställda. De får lön i det företag där de fullgör en del av sin utbildning och räknas som sysselsatta. De kan definitionsmässigt inte räknas som arbetslösa. I Sverige kan en yrkeselev liksom andra skolevlever söka jobb parallellt med studierna och därmed räknas som arbetslös. Det är också viktigt att återigen betona att arbetslöshetstalet avser andelen arbetslösa av personerna i arbetskraften. Skulle antalet arbetslösa ungdomar i åldern år relateras till hela befolkningen i den aktuella åldern skulle andelen arbetslösa uppgå till drygt 12 procent. 6 Det är en hög nivå, men illustrerar samtidigt att en mindre del av befolkningen i dessa åldrar tillhör i arbetskraften. 5 SCB (2013). Ungdomsarbetslöshet jämförbarhet i statistiken mellan ett antal europeiska länder. SCB: Örebro, s Arbetsförmedlingen (2013). Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden - fokus på unga som varken arbetar eller studerar. Arbetsförmedlingen: Stockholm, s

25 Den övergripande problembilden: ungdomsarbetslösheten och utanförskapet Ungdomsstyrelsens och Arbetsförmedlingens undersökningar visar att andelen unga i Sverige som varken förvärvsarbetar eller studerar utgör en betydande grupp. 7 Ungdomsstyrelsen har framhållit att unga i åldrarna år varken jobbade eller studerade Av dessa var det nästan 60 procent som tillhörde samma kategori året efter, dvs. de varken förvärvsarbetade eller studerade Av de som tillhörde gruppen år 2010 var det cirka 30 procent som inte hade någon känd aktivitet. Drygt en femtedel deltog under mer än sju månader av året i statliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder medan 7 procent deltog mer än sju månader i kommunala insatser. Andelen som deltog i flera olika åtgärder utgjorde 17 procent. Även Arbetsförmedlingen har kartlagt den växande gruppen unga utanför och framhåller i en rapport från våren 2013 att antalet unga i åldern år som varken arbetade eller studerade uppgick till år 2008 och ökade till år Den sistnämnda siffran motsvarade 11 procent av åldersgruppen. Det var bara eller en femtedel som under större delen av året deltog i ett program som hade initierats via Arbetsförmedlingen. Många hade ingen känd aktivitet över huvud taget, närmare bestämt Uppgifterna bekräftar att många unga är utanför under långa perioder. Av dem som var utanför år 2010 var utanför redan En tredjedel var födda utomlands och en majoritet i gruppen saknade fullbordad gymnasieutbildning. Utrikesfödda och personer med svag utbildningsbakgrund är kraftigt överrepresenterade. Det är samma mönster som kan urskiljas i andra länder. Den försörjningsmässiga utsattheten ökar genom att flertalet unga arbetslösa inte är kvalificerade för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Enbart cirka 15 procent av de arbetslösa ungdomarna uppfyller villkoren för ersättning. 10 Det innebär i praktiken att andelen unga som är beroende av ekonomiskt bistånd för kortare eller längre perioder ökar samtidigt som många är ekonomiskt beroende av föräldrarna. Det primära försörjningssystemet för arbetslösa, dvs. arbetslöshetsförsäkringen, omfattar i praktiken inte unga eftersom de inte uppfyller kvalificeringsvillkoren. Arbets- 7 Sättet att definiera utanförskapet skiljer sig åt mellan Arbetsförmedlingen och Ungdomsstyrelsen varför uppgifterna inte är helt förenliga. 8 Ungdomsstyrelsen (2012) års uppföljning av unga som varken arbetar eller studerar. Ungdomsstyrelsen: Stockholm, s Arbetsförmedlingen (2013), s Se t.ex. Irene Wennemo: Arbetsvillkoret är avgörande för att unga inte kommer in i arbetslöshetsförsäkringen. 24

Förändrade etableringsvillkor om ungdomsarbetslöshet och utanförskap

Förändrade etableringsvillkor om ungdomsarbetslöshet och utanförskap JO/2014 01 22 Förändrade etableringsvillkor om ungdomsarbetslöshet och utanförskap 1. Inledande sammanfattning Det mesta talar för att ungas övergångs- och etableringsmönster har förändrats och blivit

Läs mer

Unga möter ökade sociala risker en bakgrund om ungdomsarbetslöshet och utanförskap

Unga möter ökade sociala risker en bakgrund om ungdomsarbetslöshet och utanförskap Unga möter ökade sociala risker en bakgrund om ungdomsarbetslöshet och utanförskap Jonas Olofsson 1 Lisbeth Lundahl 2 1 Professor, Malmö högskola och Ratio. E-post: jonas.kg.olofsson@mah.se. 2 Professor,

Läs mer

På väg in: Ungdomars liv och försörjning

På väg in: Ungdomars liv och försörjning Social Insurance Report På väg in: Ungdomars liv och försörjning Rapport från forskarseminariet i Umeå 15 16 januari 2014 Utgivare Upplysningar Webbplats Försäkringskassan Analys och prognos Daniel Melén

Läs mer

Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten

Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten Stockholm, 17 september 2015 Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö Malmö Högskola och Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetsmarknaden för unga (15-24)

Läs mer

Folkhögskolan - en del av Skånes kompetensförsörjning

Folkhögskolan - en del av Skånes kompetensförsörjning Folkhögskolan - en del av Skånes kompetensförsörjning om insatser för att omfördela maktresurser och underlätta ungas etablering Jonas Olofsson Désirée Annvir Malmö högskola Institutionen för hälso- och

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Nationell samling för unga utanför

Nationell samling för unga utanför 2015-05-01 Nationell samling för unga utanför Ungdomsarbetslösheten i Sverige Ungdomsarbetslösheten har stigit och Sverige har idag en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder. År 2014 uppgick arbetslösheten

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Kunskapslyft ett första steg

Kunskapslyft ett första steg 2014-04-23 Kunskapslyft ett första steg Sammanfattning - Socialdemokraterna föreslår idag ett första steg i ett kunskapslyft - Inom ramen för det första steget föreslås 30 000 platser inom komvux, yrkesvux

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2016: 10 798 (6,3%) 5 899 män (6,6%) 4

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län juli 2016: 17 860 (8,4%) 9 907 män (8,9%) 7 953 kvinnor (7,9%)

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet 2015-09-17 1 Inledning Är ungdomsarbetslösheten ett bra sammanfattande

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Skånes län har förbättras under sommaren. Juli

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 15 juni 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län maj 2012 8 964 (6,0%) 4 502 kvinnor (6,2%)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A

Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A Datum Dnr Sida 2015-06-22 KS/170/2015 1 (5) Adressat Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A Sollefteå kommun har behandlat ärendet

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 juni 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län maj 2015: 54 955 (6,9%) 24 396 kvinnor

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar 2014-06-08 Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar Bakgrund Ungas hela livssituation påverkas av att vara utanför arbete och studier och ur ett samhälleligt perspektiv bromsar

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 13 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar att

Läs mer

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Prioriteringar inför kongressen Jobben först: Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN NORRTÄLJE KOMMUN. Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN NORRTÄLJE KOMMUN. Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN FÖR JOBBPLAN JÄRFÄLLA FÖR NORRTÄLJE KOMMUN Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar Krav på individen att anstränga sig ska förenas med ökade möjligheter

Läs mer

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Bilaga 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet/samarbete

Läs mer

Ung, kaxig och tillgänglig men hur länge?

Ung, kaxig och tillgänglig men hur länge? Ung, kaxig och tillgänglig men hur länge? Ett LO-TCO-Saco seminarium på temat: hur ska vi bekämpa ungdomsarbetslösheten? Välkommen på seminarium fredagen den 5 oktober 2012 World Day for Decent Work (WDDW)

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Andreas Mångs, juni Halmstad, 14. Analysavdelningen. Den svenska. sig exportföretag. knaden. Detta. än normalt. ekonomin som.

Andreas Mångs, juni Halmstad, 14. Analysavdelningen. Den svenska. sig exportföretag. knaden. Detta. än normalt. ekonomin som. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 juni 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna i arbetslösa i Hallands län, april 2013 9 445 (6,3 %) 4 495 kvinnor (6,2

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Kommunala tidsbegränsade anställningar för arbetssökande ungdomar

Kommunala tidsbegränsade anställningar för arbetssökande ungdomar Kommunala tidsbegränsade anställningar för arbetssökande ungdomar ENKÄTSTUDIE JUNI 2013 Kommunala tidsbegränsade anställningar för arbetssökande ungdomar 1 Kommunala tidsbegränsade anställningar för arbetssökande

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden

Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet Socialhögskolan, Lunds universitet Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden Nyhetsbrev december 2012 ALEXANDRU PANICAN

Läs mer

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning JUNI 2013 Malin Looberger Förhandlare / EU-expert Arbetsrättssektionen Sveriges Kommuner och Landsting Epost; malin.looberger@skl.se 1 1. Inledning och utmaningar

Läs mer

Hur stor är egentligen ungdomsarbetslösheten?

Hur stor är egentligen ungdomsarbetslösheten? Hur stor är egentligen ungdomsarbetslösheten? av Anders Forslund 2014-01-10 Sammanfattning [Klicka och skriv sammanfattningen] IFAU - [Klicka och skriv titel] 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Gruppen lågutbildade i Sverige

Gruppen lågutbildade i Sverige Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000

Läs mer

En rapport om ungdomsarbetslösheten.

En rapport om ungdomsarbetslösheten. www.etthållbartval.se En rapport om ungdomsarbetslösheten. Någon tipsade om Alexandra. Hon var 20 år då, 2009, och arbetslös, villig att ta "vilket jobb som helst". Tillsammans med en kompis dekorerade

Läs mer

Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74)

Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) REMISSYTTRANDE 1(7) Datum Diarienummer 2014-01-15 2013-172 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) (U2013/6021/UC) Sammanfattning

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 206 Ett hundratal färre fick arbete i september Under september månad erhöll 437

Läs mer

Anställning av arbetslösa som går på jobbtorg i upp till 12 månader för att berättiga till a-kassa Motion (2012:32) av Karin Rågsjö (V)

Anställning av arbetslösa som går på jobbtorg i upp till 12 månader för att berättiga till a-kassa Motion (2012:32) av Karin Rågsjö (V) Utlåtande 2013:71 RII (Dnr 331-910/2012) Anställning av arbetslösa som går på jobbtorg i upp till 12 månader för att berättiga till a-kassa Motion (2012:32) av Karin Rågsjö (V) Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

Sammanfattning 2015:3

Sammanfattning 2015:3 Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 april 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under mars liksom under

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län mars månad 2016 Drygt 1 400 personer fick arbete i mars Under mars månad erhöll 1 423 personer

Läs mer

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Re-produktiv välfärdsstat Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för det svenska välfärdssystemet

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Föreligger förvaltningens tjänsteutlåtande, dnr 1.5.1/ , med förslag till beslut att

Föreligger förvaltningens tjänsteutlåtande, dnr 1.5.1/ , med förslag till beslut att stadsdelsnämnd Sida 54 (81) Del 2 Öppna delen 23 Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) - Svar på remiss Föreligger förvaltningens tjänsteutlåtande, dnr 1.5.1/904-2013,

Läs mer

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj Samverkan mellan kommun och Arbetsförmedlingen i Skåne Paul Andersson Arbetsförmedlingens grunduppdraginstruktionen för Arbetsförmedlingen Förordning (2007:1030)

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt Roger Mörtvik Globaliseringen flyttar jobb och investeringar Sedan Kinas, Indiens och Rysslands

Läs mer

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer