SKOGS MEDELTIDSKYRKA en berättelse om kyrkan, händelser och människor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKOGS MEDELTIDSKYRKA en berättelse om kyrkan, händelser och människor"

Transkript

1 SKOGS MEDELTIDSKYRKA en berättelse om kyrkan, händelser och människor Ljusplåt. Gåva till kyrkan 1745 av mademoiselle Brita Dufva i Stockholm, född i Kläpp. Foto: Författaren Svepkors av Olof Hofrén i Säbrå. Glasmålning i korfönstret av I korfönstret Bengt Hamrén i Stockholm Foto: Författaren Foto: Bruno Bagge Ivan Johnson 2009

2 SKOGS MEDELTIDSKYRKA en berättelse om kyrkan, händelser och människor Altarskåp 160x260 cm, början av 1500-talet. Foto: Samin Husein, länsmuseet i Härnösand VID SKOGS KYRKA Se - på medeltida grund hennes murar står att ära Gud, hans verk och allt han rår Släktled många, rummet Helgat genom böner lovprisa Gud och forna tiders söner. Stig stilla - ljuslynt i Helgedomen in fädren re n här tjänat Gud med redligt sinn. Känn den stilla ro - känn friden som Du röner, bed och tjäna Gud och han Din trohet löner. Lyss - sakta, varligt höres klockors gång, mäktigt över nejden ljuda deras sång liksom en bön från gångna tidevarv om vördnad - vård - fullkomnande av Helgat arv. Ivan Johnson 1969

3 FÖRORD Skogs medeltidskyrka har allt sedan jag kom till Skog på nyåret 1952 till idag år 2009 intresserat mig som byggnadsverk och i linje därmed kyrkans och församlingens historia och 1996 hade jag förmånen få leda och handgripligen delta i restaureringen av främst kyrkorummets kor och sakristia. Jag upplevde därvid då jag närmare besåg och lagade uppkomna skador på bildhuggerier och inredningsobjekt, en känsla av vördnad och andakt över tidigare hantverksgenerationers yrkesskicklighet och församlingsmedlemmarnas säkert kostsamma medverkan. Så exempelvis vad gäller vördnad så var det så den dag jag stod i strumplästen på altarbordet och lagar torksprickor och retuscherar flagnade färgområden på den av Jon Gö- Skogs kyrka från söder Foto: Antikvarisk-Topografiska arkivet, Stockholm ransson Westman 1783 gjorda altaruppsatsen. Tankar väcktes - och därav nu denna bok - om att ta reda på mer om kyrkans och församlingens historia och sätta det på pränt som komplement till det som sägs i det i kyrkan utlagda informationsbladet och i den kyrkohistoriska litteraturen. Upplägget för denna bok är att bygga den i 17 kapitel och att läsaren av uppställningen nedan och i efterföljande innehållsförteckning kan söka sig fram till det som är av särskilt intresse för stunden eller övergripande sett. Kapitel I. Att bygga kyrka under medeltiden Kapitel II. Kyrkans ålder och invigning Kapitel III. Utlånade medeltida och yngre inventarier Kapitel IV. Föremål i kyrkans förvar Kapitel V. Medeltida inventarier i kyrkan och något om en förlorad monstrans Kapitel VI. Kyrkorummet och dess fasta föremål i övrigt Kapitel VII. Sakristian Kapitel VIII. Från drottning Christina hjälp1647 till Kalfskinnsprästens besök 1828 Kapitel IX. Något om åtgärderna i och på kyrkan Kapitel X. Kyrkogårdarna och deras omramningar Kapitel XI. Symbolik och status på kyrkogårdarna Kapitel XII. Stegportarna, klockstaplarna och kyrkklockorna Kapitel XIII. Kyrkstallar och prästgårdar Kapitel XIV. Gåvor, fonder och kyrksilvret Kapitel XV. Lekmannamedverkan, regelverk och något dess tillämpning Kapitel XVI. Kyrkan, skolväsendet och fattigvården Kapitel XVII. Series pastorum (förteckning över prästerna i församlingen ) Bilaga 1. Korfönstret Bilaga 2. Kyrksilvret i Skogs kyrka stjäls. Prästen Bylund hjälper till få fatt i tjuvarna Bilaga 3. Norrstigen jämte några andra tidiga vägar genom Skog Bilaga 4. Något om prästen Martinus Meijerus leverne och avsättning Bilaga 5. När ryskt krigsfolk brände och rövade i Skog våren Prästen förlorade sitt hus Bilaga 6. Barnamord i Skog Prästerna Ahlberg och Dynesius vittnen och själavårdare Bilaga 7. Ett tragiskt levnadsöde; prästen Forssén missköter sig och avsätts Bilaga 8. Sara Zetterlund i Gallsäter dödar sin man. Avrättas. Prästen Lindberg beledsagar henne Flygfoto 1953 över prästbordet, kyrkan, församlingshemmet och söder om detsamma det 1930 byggda kyrkstallet. Detaljbild visande klockarbostaden, dess ekonomibyggnad och närmast riksväg 13 garage av tidigare Träsks kyrkstall. Ett varmt tack till alla er som välvilligt lånat mig fotografier och lämnat mig värdefulla upplysningar. Ett särskilt tack till 1:e konservator Lennart Kristiansson vid länsmuseet i Härnösand för välvilligt lämnade uppgifter om de äldre inventarierna och likaså Bruno Bagge i Herrskog för datasupport rörande såväl text- som bildbehandling. Härnösand i februari 2009 Ivan Johnson

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL I ATT BYGGA KYRKA UNDER MEDELTIDEN 1 - Kyrkorummet Kyrkans grundläggning Så byggdes Skogs kyrka. 2 KAPITEL II KYRKANS ÅLDER OCH INVIGNING Vigningsakten När möter bygd och församlingsnamnet Skog första gången i skriven form? Ärkebiskop Olof Björnssons visitationsresa i Norrland Skogs kyrkas titulärhelgon?... 4 KAPITEL III UTLÅNADE MEDELTIDA OCH YNGRE INVENTARIER Relikskrin Madonna 1200-talets slut eller början av 1300-talet 5 - Kvinnligt helgon 1300-talet. 5 - Altarskåp 1500-talets första fjärdedel Rökelsekar 1200-talet Utlånat till Högsjö församling..7 KAPITEL IV FÖREMÅL I KYRKANS FÖRVAR. 8 - Tvenne föremål med inte känt användningsområde 8 - I församlingens förvar Utställningen på orgelläktaren. 8 KAPITEL V MEDELTIDA INVENTARIER I KYRKAN OCH EN FÖRLORAD MONSTRANS Dopfunt 1350-talet Triumfkrucifix 1300-talets slut 9 - Processionsstav 1400-talet Gustaf Vasa tar kyrkans monstrans. 9 KAPITEL VI KYRKORUMMET OCH DESS FASTA FÖREMÅL Korfönstret Vem var konstnären och var någonstans tillverkades fönstret Altarrundeln, altarbordet och ljuskronorna i långskeppet Predikstolen 11 - Den gamla predikstolen Läktarna och orglarna? Kyrkorgeln Orgeln i Vibyggerå gamla kyrka; har den tidigare stått i Skogs kyrka? KAPITEL VII SAKRISTIAN. 17 KAPITEL VIII FRÅN DROTTNING CHRISTINA 1647 TILL KALFSKINNSPRÄSTENS BESÖK Drottning Christina bekostar nytt kyrktak och ny mässhake Ryska krigsmän tar föremål i kyrkan och bränner ned prästens bostadshus Allmänt underhåll, nytt golv och nya, slutna bänkar Kyrkan mycket förfallen. Besiktning, rikskollekt och reparationer Kalfskinnsprästen N. J. Ekdahl besöker kyrkan 1828 och hans tecknare ritar av den. 21

5 KAPITEL IX NÅGOT OM ÅTGÄRDERNA I OCH PÅ KYRKAN Nytt kor. Den ursprungliga färgsättningen målas över Nya bänkar och allmänt underhåll Nuvarande tak läggs i ett tyvärr för framtiden kostsamt material Stor restaurering. Den ursprungliga färgsättningen åter. Nya bänkar Kyrkvalven rengörs inuti med färskt franskbröd, målningsarbeten Koret förlängs. Restaurering av inventarier. Målningsarbeten Sakristian Vissa åtgärder utomhus.. 23 KAPITEL X KYRKOGÅRDARNA OCH DERAS OMRAMNINGAR Är den mäktiga stenmuren söder om kyrkan anlagd när kyrkan byggdes? Försök anlägga ny kyrkogård Mera gravrum behövs. Stor oenighet om var någon stans. Tre förslag Måste klockstapeln och stegporten flyttas? och Nya kyrkogårdar Minneslund 28 - Kyrkogårdar för döda i kolera KAPITEL XI SYMBOLIK OCH STATUS PÅ KYRKOGÅRDARNA Viknerska gravkoret Gravsatta inne i kyrkan.. 29 KAPITEL XII STEGPORTARNA, KLOCKSTAPLARNA OCH KYRKKLOCKORNA Klockstaplarna Kyrkklockorna KAPITEL XIII KYRKSTALLAR OCH PRÄSTGÅRDAR Kyrkstallarna Det fanns stallar både sydöst och nordöst om kyrkan 32 - Stallar måste rivas eller flyttas Prästgårdarna Prästegård i Herrskog, en släkthistoria Försök anskaffa pengar för att köpa hemman lämpligt till prästgård Hemman köps i Yttered. Ett dåligt köp Nytt försök och till slut 34 - Skolhus som blev prästgård byggs 35 - Prästen emot att bygga skolhus Ny prästgård byggs 36 KAPITEL XIV GÅVOR, FONDER OCH KYRKSILVRET 37 KAPITEL XV LEKMANNAMEDVERKAN, REGELVERK OCH NÅGOT OM DESS TILLÄMPNING Det första och sista kyrkorådet Kyrkvärd 38 - Kyrkvaktare 39 - Sexman, ett oftast inte önskat förtroendeuppdrag Regelverken och något om dess tillämpning Bänkläggning, en statusfylld bestämmelse 41

6 KAPITEL XVI KYRKAN, SKOLVÄSENDET OCH FATTIGVÅRDEN 43 - Snabbt handlat i Nora pastorat Skolorna under Skogs församling Kyrkbordets (Vallens skola) Träsks skola 44 - Herrskogs skolor 45 - Dala skola FATTIGVÅRDEN Sockengång 47 - Fattighus i Ås by. 47 KAPITEL XVII SERIES PASTORUM 48 Bilaga 1. Korfönstret 53 Bilaga 2. Kyrksilvret i Skogs kyrka stjäls. Prästen Bylund hjälper till få fatt i tjuvarna. 54 Bilaga 3. Norrstigen jämte några andra tidiga vägar genom Skog.. 60 Bilaga 4. Något om prästen Martinus Meijerus leverne och skiljandet från tjänsten.. 63 Bilaga 5. När ryskt krigsfolk brände och rövade i Skog våren Prästen förlorade sitt hus. 65 Bilaga 6. Barnamord i Skog Prästerna Ahlberg och Dynesius, vittnen och själavårdare.. 66 Bilaga 7. Ett tragiskt levnadsöde; prästen Forssén missköter sig och avsätts..71 Bilaga 8. Sara Zetterlund i Gallsäter dödar sin man. Avrättas. Prästen Lindberg beledsagar henne.. 74

7 KAPITEL I ATT BYGGA KYRKA UNDER MEDELTIDEN Det var förr ett större företag - såväl tekniskt som ekonomiskt - att bygga kyrka. Befolkningsunderlaget var ofta inte stort och de tekniska hjälpmedlen få. Hur många människor som var boende i den bygd, som nu sedan länge Pär Skogs församling, när man ansökte om att få bygga kyrka, låter sig inte sägas. Sägnen berättar att det var åtta självägande bönder som bekostade här aktuellt kyrkbygge. Dock är detta en så kallad vandringssägen och i sak därför inte specifik för Skog. Trots ett lågt befolkningstal var det närmast ett måste för en bygd att ha nära tillgång till en kyrka. Den katolska gudstjänstordningen och religionen som Sverige bekände sig till vid tiden då Skogs kyrka byggdes under av mycket att döma 1200-talet senare del och i början av 1300-talet, krävde ett kyrkorum för att tillfullo kunna utövas. I och kring Herrens hus - som kyrka benämndes - kretsade mycket av församlingsmedlemmarnas tillvaro och trosövningar. Ordet Herrens hus har sitt språkliga ursprung i det grekiska ordet kyrios i betydelsen Herre och kyriakon som kan omskrivas till just Herrens hus. När ny kyrka skulle byggas, eller utvidgning av befintlig göras, erfordrades tillstånd av den biskop inom vars jurisdiktion (ämbetsområde) den nya kyrkan skulle byggas. Rörande Skogs församling var den under medeltiden, och för övrigt ända fram till år 1647, underställd ärkebiskopsstolen i Uppsala. För att få det sökta tillståndet måste befolkningen styrka att de dels behövda en kyrka i sin bygd; dels ock visa att de hade ekonomiska möjligheter täcka byggandet, driften och det framtida underhållet och om så bostad åt prästen. Om framställan kunde sändas med någon kurir, eller om ombud från skogsbygden måste bege sig till Uppsala för att där till aktuell handläggare överlämna ärendet, låter sig inte sägas. Här får tanken löpa fritt om på vilket sätt de delegerade fullgjorde sitt uppdrag utifrån de samråd som måste ha hållits i Skog för bevisligen fick man lov att låta bygga kyrka och så gjorde strax ovanför Storsjöns norra strandlinje. Många mindre kyrkor byggdes först som kapell. Om så var i Skog är inte känt, men kan dock inte uteslutas. Ett kapell hade lägre kyrklig status än en kyrka. Inte utifrån kyrkobyggnadens storlek utan därav att kyrkoordningen inte tillät prästman att i kapell förrätta vigsel, barndop, kyrktagning av barnaföderskor eller hålla de betydelsefulla mässorna, som exempelvis den på skärtorsdagen i påskveckan. Nattvardens sakrament -alltså vinet och brödet - fick inte förvaras i ett kapell. Det här sagda i linje med trosutövningens intentioner gjorde att berörd befolkning så snart invånarantalet ökat tillräckligt och ekonomin så tillät, verkade för att få ge sitt kapell namn och värdighet av kyrka. Kyrkorummet Vid byggandet gällde det att följa det som föreskrevs i de kyrkliga reglementena och att beakta vedertagna sedvänjor. Hur kyrkan och kyrkorummets skulle se ut skiftade i förhållande till olika kyrkoledares synpunkter samt de kringvandrande munkarna och deras i många fall medföljande, murningskunniga hantverkare. Därtill, fast så att säga på ett annat plan, den byggnadstekniska utvecklingen. Våra landskyrkors plan bestod i äldsta tid som något förenklat kan sättas till 1100-talet - av långskepp med anslutet, absidformat kor (figur a). Utvecklingen gick mot ett förenklande i tro och byggande i mycket utifrån den under 1100-talet mäktiga cisterciensordens regelverk om enkelhet. Dessa tankegångar överfördes på kyrkobyggandet vilket medförde att de kyrkor som uppfördes av dessa munkar under stor del av 1200-talet präglas av enkelhet och rakt anslutna kor (figur b). För cisterciensordens medlemmar/utövare lär det ha varit det inre själslivet och i linje därmed kyrkorummets utseende som var det centrala i budskapet. Under senare delen av talet och framgent en tid tog mer och mer dominikanermunkarna - även benämnda predikobröder - över. För dem var predikandet och kyrkorummet det centrala i trosutövningen. Enkelt uttryckt så försvann det utbyggda koret medan den rektangulära grundplanen behölls och koret/altaret blev en del av kyrkorummet. Denna sistnämnda planlösning - i kyrkohistoriska arbeten benämnd enkel triangel - är vanligt förekommande i Norrlands medeltida kyrkor, vilket Skogs kyrka klart visar (figur c). Byggnadstekniskt överensstämmer Skogs kyrkas byggnadsform väl med kyrkor som bevisligen uppfördes i slutet av 1200-talet eller i början av 1300-talet. Dåvarande riksantikvarien Sigurd Curman daterade vid besiktning av kyrkan inför renoveringen 1934/35 den vara uppförd under tidigt 1300-tal, men med det intressanta tillägget att kyrkans murar syns vara uppförda under 1200-talet. Innertaket var till en början ett enkelt tak av bräder om ens så. Det vackra stjärnvalvet murades först under 1400-talet, eller under slutet av 1300-talet. Här går uppgifterna något isär. Vidstående teckning är ur band 3 i Hildebrands bokverk Sveriges medeltid i vilket bland annat Skogs kyrkas tillkomsthistoria behandlas. Kyrkans grundläggning

8 En av de regler och sedvänjor man i Skog liksom annorstädes hade att beakta när kyrka skulle byggas var dess geografiska orientering. Kopplat till viss symbolik rörande evangeliets ljus till den uppgående solens strålar, var det inom den kristna kyrkan vanligt att placera kyrkbyggnaden i öst-västlig riktning med koret i öster. Detta i öster är intressant därav att det rådde olika åsikter om hur riktningen ifråga skulle beräknas. En föreskrift sade, att kyrkan skulle läggas i riktning mot solens uppgångsläge dagjämningstid; en annan att det var fel att rätta sig efter solens uppgång denna årets längsta dag. En tredje regel var engelsk. Den talade om solens uppgångsläge för den dag som bar namn efter det skyddshelgon man bestämt sig för att tillägna sin kyrka. Hur korets läge bestämdes i Skog kan givetvis inte sägas. Det ligger 6 grader syd om den öst-västliga riktningen, vilket får sägas vara inom felmarginalen Symboliken fortlever ännu i dagens sedvänjor och så att säga arbetsordningar. Sålunda skall prästen stå vänd mot öster (den uppgående solen) vid sina heliga förrättningar när så möjligt och i vart fall vid böner. Uppförandet av kyrkan skulle påbörjas genom nedläggande av grundsten i öster. Stenen ifråga helgades genom inhuggandet av ett kors, bestänkande med vigvatten och om möjligt uttalande av heliga ord av biskop eller i hans ställe, av honom förordnad präst av hög rang. Övriga stenar, som de som var grunden för altaret och hörnstenarna, syns också ha haft sitt speciella, kyrkliga värde. Sedan grundstenen var lagd och välsignad kunde arbetet med själva byggandet ta sin början. Enligt reglementet skulle man börja med den del som skulle omsluta själva altarplatsen. Denna plats har alltid ansetts vara mest helig vilket skulle beaktas om kyrkorummet framgent måste göras större. Då gällde att utbyggnaden skulle göras mot väster med orört altarområde. Väggarna i Skogs kyrka är byggda i så kallad skalmursteknik - som vidstående bild söker visa - med en bottensten (a) på tvären; alternativt längst efter, på vilken en yttre och en inre mur av ansade stenblock och mellan dem små sten och grus (b). Överst bindstenar (c) och på och/eller mellan dem ett hammarband av trä att fästa takstolarna i (valv långt senare). Att luftig fyllnad emellan murarna sägs vara för att i görligaste mån bromsa fuktvandring i den massiva stenen. Vid tiden för kyrkans byggande var det ett mycket större företag än idag att få loss stenblock ur berget. Dynamit som sprängmedel var inte uppfunnet. Det som stod till buds var tillmakning, kilning och borrning. Tillmakning var att omväxlande elda på och med vatten, kyla aktuellt område och över upphuggna kilhål. Därvid uppkom i bästa fall sprickor, som vidgades genom inslagning av kilar varigenom lämpliga stycken lösgjordes med särskilda brytspett. Om dessa stenblock ansades, det vill säga höggs till mer givna byggmått vid stenbrottet eller efter det blocken på speciella stenslädar - vanligen benämnda drögar - förts till byggplatsen låter sig med säker-het inte sägas. Så byggdes Skogs kyrka Byggnadsmaterialet i de omkring en meter tjocka murarna är huggen gråsten. Stenen skall enligt traditionsbundna berättelser ha tagits ur en bergklack norr om platsen för kyrkbygget och förts dit via den plats som från omkring 1850 benämns Klockargäla ; en äng ett kort stycke nordöst om prästgården. Dock måste noteras, att trots många intervjuer med skogsbor och sökvandringar är endast ett mindre stenbrott på Klockarskogen, öster om prästhemmanets skog, känt (Ove Näslund 2008). Sten behövdes också när den höga södra bogårdsmuren anlades (se sida 24) Ett större stenbrott måste finnas men var, för föga troligt att man fraktade den myckna sten som i båda fallen behövdes långa vägar. Mest troligt är att stenblocken grovhöggs på brytplatsen och finnhöggs/ansades på byggplatsen. För i vart fall det senare talar uppgifter av numera hädangångna byggnadssnickaren Herman Lundström (död 1999), kyrkvaktmästaren Karl Sjölander (död 1992) samt kyrkogårdsarbetaren och sotaren Herbert Levin (död 1999). Herman Lundström hade en klar minnesbild av att när han en gång bytte ut en upprutten golvås i bakre delen av kyrkan såg han och kände det vassa stenspill som täcke marken, som enligt honom var (är) ca cm ned från kyrkgolvet. Likaså berättade vid samtal Karl Sjölander och Herbert Levin om stenspill i kyrkogården söder om kyrkan. Dessa två sistnämnda har för hand grävt många gravrum varvid de ofta fann mängder av sotiga och slagna mindre stenrester. Mest var det närmast kyrkan i söder enligt sagesmännen. Det kunde ibland bli ända upp till 3-4 skottkärror vid en gravöppning till stadgeenligt djup (6 fot =1,8 meter). Här anfört om de sotiga stenarna och spillet efter ansningen av stenblocken tyder på att de som byggde kyrkan använde stenspillet till dräneringsgrund för den äldsta kyrkogården söder om kyrkan. Rörande själva byggandet av kyrkan hade man inte så många tekniska hjälpmedel. Därför gällde det mera än idag att använda sig av naturens utseende som här en sluttning. Man ägde dock säkert kunskap om lutande planet, hävstångslagen samt om block och talja. Rörande naturens utnyttjande var platsen för kyrkan väl vald när det gällde byggandet men sämre för begravningsplats då väl mycket lutande mark. (Rörande begravningsplatserna och inte minst den mäktiga stenmuren bogårdsmuren norr om kyrkan se kapitel X, sida 24).

9 KAPITEL II KYRKANS INVIGNING, ÅLDER OCH NÅGRA HÖGA KYRKOLEDARES BESÖK I BYGDEN Rubriken kan synas rörig, men den är i sak riktigt formulerad därav att bakomliggande går in i varandra. Sålunda skulle när kyrka var färdigbyggd biskopen i stiftet - i Skogs fall ärkebiskopen i Uppsala underrättas därav att vid här aktuell tid låg hela Norrland under ärkebiskopsstolen i Uppsala. Tjänsteinnehavaren ägde besluta om dag för invigningen och sin medverkan då, som i detta fall, en nybyggd kyrka. Var det fråga om ett kapell eller en tidigare invigd och därigenom helgad kyrka som exempelvis gjorts större, kunde stiftsherren uppdraga åt präst av lägre rang att verkställa återinvigningen. Detsamma gällde kyrkogård. När Skogs kyrka invigdes är inte känt. Utifrån tidigare här nämnde riksantikvarie Curmans datering av kyrkans tillkomst till slutat av 1200-talet och början av 1300-talet och med beaktande av det långa avståndet från Uppsala till Skog samt det förhållandet, att ärkebiskop Olof Björnsson 1319 gjorde en visitationsresa genom Norrland (se nedan), så kan möjligen invigningen ha gjorts vid det tillfället. Måste kyrka användas före dess invigning, vilket kan ha varit fallet i Skog, så utsåg biskop en prästman att förrätta benediktion. Det var en tillfällig välsignelse av kyrka i väntan på den formella vigningen. (För ett kapells invigning var det för övrigt tillfyllest med benediktion). Vigningsakten Invigningsdagen - de dicatrones dies - är inte känd. En betydelsefull handling i konsekrationsakten - vigningen - var att förrättningsmannen - biskop eller om så av honom förordnad - med smörjelse målade tolv kors på kyrkorummets väggar att symbolisera de tolv apostlarna,. Efter det kyrkorummet i sin helhet och i de flesta fall även kyrkogården hade invigts och helgats skulle om möjligt hållas mässa 1. Den dag i årskalendern som invigningen gjordes firades därefter årligen i församlingen under benämningen kyndelmässodag eller kyrkmässodag. Dagen ansågs helig och då rådde kyrkofrid. Som fredat område räknades/räknas kyrkorummet och dess närmaste omgivning. Dock är känt att brott mot kyrkofriden har förekommit. Såväl vän som ovän i gemen - som krigare mot krigare i ofärdstid - visste att i kyrka fick inget våld brukas och inga vapen införas. Vapnen lämnades i förstugan - som därav kom att kallas vapenhus - att återtagas efter den kyrkliga förrättningens slut. En vacker sedvänja väl värd att minna om. Om trots allt ogärningar som utlöste blodflöde och/eller död tilldrog sig i kyrkan var det ett allvarligt brott mot kyrkofriden och därmed kyrkorummets helgd. Likaså fördömdes otukt i kyrkan helt förståligt, men svårare i sak att förstå fördömande av begravning av odöpt barn och bannlyst person i kyrkan. Kyrkan förklarades oren och stängdes för mässor och andra gudstjänsthandlingar under viss bestämd tid utifrån graden av uppdagat brott mot det kyrkliga reglementet. Efter stängningstidens slut rekonsilierades - försonades - kyrkan av biskop. Om kapell ägde i sådant fall förordnad präst av lägre rang att rekonsiliera detsamma Kostnaderna för invigningen - konsekrationen - blev ofta betungande för kyrkkassan och församlingsborna eftersom förrättningsmannen och hans följe - uppvaktning - oftast tog god på sig. I den kyrkohistoriska litteraturen lämnas exempel på att i bästa fall helgades kyrkorummet den första dagen och kyrkogården, även benämnd gudsåkern och bogården den andra dagen. Markanta missbruk, eller möjligen överdriven ämbetsnit, lär dock ha förekommit som att altaret helgades en dag, kyrkorummet den andra dagen, kyrkogården den tredje och fjärde dagen o.s.v. Under hela vistelsen i församlingen skulle de där boende - självägande bönder i synnerhet - hålla gäster-na med bo- och stallrum, mat och foder. Det talas i litteraturen om biskopar som kunde ha med sig ända upp till personer. Till slut medförde denna sed bland kyrkans män och andra statens och krigsmaktens män med gästningsrätt att statsmakten utfärdade regler för denna så kallade gästningens tillåtna omfattning. Det är dock en annan historia. När möter bygd- och församlingsnamnet Skog första gången i skriven form? För att om möjligt söka finna svar på den frågan får vi gå till det i Stockholm 1834 utgivna bokverket Svenskt Diplomatarium. Det innnehåller en redovisning av bevarade, medeltida aktstycken som visserligen är skrivna på latin men ändock utan större svårighet möjliga läsa även för den i latin okunnige. Skog och/eller Skogs kyrka nämns inte i de två första aktstyckena, men väl möjligen i det tredje enligt etablerade historiker. Den första akten är en 1314 upprättad förteckning över församlingar och uttagna penningbelopp till den så kallade Sexårsgärden till påvestolen, som då hade sitt säte i Avignon i Frankrike. Inledningsvis och i någon förkortad skrivning heter det Angermannia De norum, De norungaradh cum annexa (som var Ullånger och Vibyggerå), De netru. Alltså Ångermanland. Nora, Nordingrå med annex, Nätra. Som synes inte Skog. Inte heller i 1 Mässa av det latinska ordet missa = den högtidliga gudstjänst inom den katolska kyrkoordningen varmed ursprungligen helgonens minne firades på de dagar som bar deras namn. Sådana mässodagar var Pålsmäss (Paulsmäss) 25 januari, Mattasmäss (Mattiasmäss) 24 februari, Ersmäss, (Eriksmäss) 18 maj, Jensmäss (Johannesmäss) 24 juni, Olsmäss, (S:t Olofsmäss) 29 juli och S:t Mikaelsmäss 29 september.

10 nästa akt - en 1316 skriven berättelse över kollektorerna (penninginsamlarna, notera ordet kollekt i dagens svenska!) är Skogs församling noterad - fast de av påvestolen utsända bör ha passerat genom skogsbygden. Kollektorernas uppdrag var att samla in och redovisa de enligt regelverket ifråga uttagna avgifterna av församlingar och prästerskap till betalning av pallium (ämbetsskrud) för ärkebiskop Olof Björnsson (han som kom 1319). De redovisar sin färd Sollefteå, Nora, Nordingrå, Nätra, vilket kan visa på att de följde den gamla färdvägen genom Träsk i Skog och vidare till Nora. Dock ett föga bevisbart antagande utifrån det förhållandet, att många av de etablerade för-samlingarna på båda sidor om älven inte är upptagna som Multrå, Överlännes, Bjärtrå, Ytterlännes och Gudmund-rå. En öppen fråga är varför dessa församlingar inte, likaväl som Skog, är noterade. Kanske var Skogs kyrka under uppförande; alternativt uppförd men inte invigd och då formellt inte i organisationen (se nedan om Bygdéns åsikt). Ärkebiskop Olof Björnssons norrländska visitationresa 1319 är för detta arbete den så att säga mest konkreta händelsen vad gäller Skogs kyrka och församling. I denna akt menar jag och före mig den erkände kyrkohistoriken Leonard Bygdén - mest känd för sitt stora arbete Härnösands stifts herdaminne (förteckning av stiftets präster) - att Skog nämns i skrift för första gången just Jag tillåter mig att föra in för oss aktuellt avsnitt med början i Sollefteå dit ärkebiskopen närmast kom från besök i Ramsele och Resele: Diende Solatum, Diende botum, Diende thorsakier, Diende nordungaradh, Diende Norum, Diende Froghi, Diende häsium, Diende skön... Froghi anser Bygdén - vara en felskrivning för Skoghi; alltså Skog på svenska. De andra församlingsnamnen är lättlästa förutom möjligen Solatum, som står för Sollefteå. Bygdén menar, att man kan draga den inte allt för djärva slutsatsen, att Skog som saknas i såväl som 1316 års- längder över Ångerman-lands fösamlingar, vid 1319-års visitation fått sin första kyrka (den som är idag) invigd och sin första kyr-koherde insatt i ämbetet, men senare under medeltiden såsom annex lagts under Nora. (Se Bygdén a.a. bok IV:400). Stöd för egen församling med om så kyrkoherde kan vara Buchts redovisning på sida 28 i del 1 av Härnösands historia att i ett kungligt brev av den 13 juni 1599 står att läsa, att ett kyrkiobool frångått Skogs socken och kommit den nybildade Härnösands stad tillgodo. Kyrkiobool /Kyrkbord lika med jordbruksmark för i princip kyrkoherde. (Se kapitel XIII, sida om prästgårdarna i Skogs församling) Ordet diende är bildat av Die, det latinska ordet för dag och kan fritt läsas som dagen efter; dagen därpå. Där- med inte sagt att ärkebiskopen med sitt följe färdades så snabbt. Rent praktiskt för övrigt inte möjligt. Att inte undanhålla läsarna är, att det finns försök till en annan tolkning av Froghi. Den är lämnad av den kände hi-storikern Johan Nordlander i Sundsvall i sitt arbete Norrländska samlingar nr 4. Något för mig långsökt, om än med viss reservation av honom, stannar han för att Skoghi = Säbrå vid dagens Härnösand (som inte fanns 1319) därav att ärkebiskop Björnsson - menar Nordlander - måste ha passerat det inte upptagna Säbrå för att komma till Hässjö, som är noterat nästa församling i aktuell reseberättelse. Avstår kommentera! Annexet Skog nämns bevisligen första gången 1531, enligt Bygdén som konstaterar att annexet är medeltida (se ovan om Buchts skrivning) Då ärkebiskop Andreas Laurenti Björnram visiterade Nora (antagligen en av Ångermanlands äldsta församlingar) den 12 januari 1590 fastställdes gudstjänsternas fördelning mellan moderkyrkan och annexen Bjärtrå och Skog hos Bjertrå tudeles söndag och tredjedels helgdag och hos Skogs kyrkio var tredeles söndag och tudels helgdagar. (svårtolkad skrivning. Torde ska läsas tudeles lika med varannan och tredeles var tredje dag ifråga) Gällde i närapå 50 år till Skog fick sin första egna komminister Skogs kyrkas titulärhelgon? Det var närmast en vedertagen sed under den katolska tiden att kyrka som byggdes när den invigdes gjorde det till ära åt ett helgon. Man talade då om titulärhelgon, som fick väljas endast bland de helgon som var reglementsenligt kanoniserade och hållna för helgon inom hela den romerska kyrkan. Dessa godkända helgon betitlades på latin sa nctus, sancti; på svenska skrivet sankt, sankti, sankta med stort S som i S:t Olof och S:t Mikael, ärkeängeln med sin dag fordomdags som idag den 29 september. Bland kvinnliga helgon kan S:a Birgitta nämnas. Frågetecknet i rubriken därför att våra svenska landsortskyrkors titulärhelgon i regel inte är kända, men låt oss ändock tillåta oss öppna möjligheten att Skogs kyrka tillägnades S:t Mikael. Så därav att det i länsmuseet i Härnösand i disposition sedan 1912 finns vidstående S:t Mikaelsbild (skulptur). Skulpturen tros vara del av ett mindre altarskåp tillverkat i början av 1500-talet eftersom det var först vid den tiden som dessa enklare altarskåp började tillverkas. Vid inventering av Riksantikvarieämbetet 1919 klassades objektet som altarskåp. Färgerna då och nu i blått, rött och guld. Konserverat av länsmuseet På predellan (underdelen) inskriften hielp: Maria: hielp. Skåpet - som kanske inte hört till skulpturen - är 153,5 cm högt, 52 centimeter brett och 20 cm djupt S:t Mikael själv 97 cm hög. Som sagt; kanske bild av kyrkans skyddshelgon.

11 Skogs katolska församling hade minst nio helgonbilder (prostvisitation 1872). Ingen ytterliggare ängelbild är känd men väl bilder av andra sankti, och bibliska per-soner. När Maria, Jesu moder, är med heter det madonnabild. Förutom Sancti-helgon fanns det enklare helgon. Dessa var proklamerade av påve till beatus (be-ata, beati) lika med helig i en viss trakt. KAPITEL III UTLÅNADE MEDELTIDA OCH YNGRE INVENTARIER En liksom idag liten församling till innevånareantal men ändock kan det konstateras, att Skogs församling och/eller enskilda personer, mäktade att under medeltiden och senare köpa in och pryda sin kyrka med ett mycket sällsynt relikskrin och ett antal träskulpturer redan troligen i tidigt 1300-tal och fram till 1530-talet då den nya lutherska kyrkoordningen med någon svårbegriplig doktrin inte såg med blida ögon på dessa beläten. De togs ut ur kyrkorummet och ställdes i vapenhuset och kringbyggda klockstaplar (Skogs församling har haft minst två staplar), säkert därför att kyrkans folk inte förmådde sig att kasta eller elda upp föremålen. Därav och att museer långt senare som lån (disposition) tog hand om objekten till sina samlingar, är det idag möjligt teckna en bild av hur kyrkorummet kan ha sett ut under i förstone medeltiden och från 1616 och fram till vår tid berättar bevarade inventarieförteckningar och visitationsprotokoll om vad som hände med kyrkobyggnaden och dess inredning. Rörande Skogs församling var det ett museisällskap i Härnösand vilket sedermera blev länsmuseet - som 1907 och 1912 inför den det sistnämnda årets stora utställningen därstädes av kyrklig konst, i deposition hämtade ett flertal föremål, av vilka de flesta stod i klockstapeln. Att som i detta fall Skogs kyrka tillhöriga saker hamnat på länsmuseet och i ett fall i en medeltida kyrka, har ibland kritiserats som oetiskt. Jag delar inte den uppfattningen utan förmer säga att de dåtida museimännen skall hedras för sina insatser. Hur många av här aktuella träskulpturer och annat har om inte funnits kvar och vad har varit känt om dem? Därtill säger regelverket, att föremålen är församlingens egendom och kan återtas till moderkyrkan såvida den bedöms vara inbrottssäker och anpassad vad gäller luftfuktigheten. Det sagda har tillämpats en gång nämligen 1935 i samband med då pågående restaurering av kyrkorummet, då det triumfkrucifix som nu hänger på väggen mot sakristian hämtades hem. Låt oss först se på de föremål som idag är i disposition. Då ingen notering om var genomgående i länsmuseet. Härnösand. Objektsbeskrivningen hämtad ur länsmuseets inventariekatalog och konserveringsrapporter. Relikskrin Ett mycket märkligt föremål, tillverkat i rubricerat tidsintervall. Det är inte stort. Höjden är 24 cm, längden 17cm och bredden 12 cm. Som namnet anger skulle i skrinet förvaras någon del av ett helgon. Av vilket helgon i detta fall och på vilket sätt och när relik och skrin hamnade i Skog kan givetvis inte sägas. Helt klart dock att om än mycket medfaret av tidens tand, är det mycket unikt. I Sverige finns endast ett till och det är i Frösö kyrka i Jämtland. Dessa två skrin sägs återge den provinsiella tillverkningen med en enkel konstruktion med sadeltak, dekorativ takram med vågformig bladranka mot framsidan och enklare på baksidan. Gavelkrön i form av djurhuvud eller kors. Det ena takfallet har varit löstagbart, men borta sedan länge. Endast framsidan har dekor skuren i trä och målad i ett flertal färger som guld, svart, blått och rött. Madonna talets slut eller början av 1300-talet (vänstra bilden) 107 cm hög, 32 cm bred och 21,5 cm djup Träskulptur i ett stycke ek. Madonnan sitter i frontal ställning på bänkliknande tron. På huvudet krona. Dräkt i vitt. Det nedre plagget har bred halslinning; det övre har upphöjda kantbårder över bröstet och på armarna, innersidan i blått. På Marias vänstra knä sitter barnet i fotsid dräkt i guld och med högerhanden välsignande. Barnets huvud och vänstra underarmen borta. Madonnans ansikte har fortfarande välbevarad polykromi (färger). Kinderna är rosiga, den smala munnen röd och de tunna ögonbrynen ljusbruna. Hennes bruna ögon är noggrant skulpterade och målade. Hennes graciösa hållning påminner mycket om andra madonnor från aktuell tid som bedöms vara 1200-talet. Hennes frontala, sittande ställning och klädselns drapering är typisk för den tiden. Skulpturen konserverad av länsmuseet i Härnösand våren Kvinnligt helgon tal (högra bilden) 104 cm hög, 27 cm bred och 20 cm djup Stående på flersidigt podium På huvudet märke efter nu förlorad krona. Dräkt i silver och över den röd mantel med svarta rosettornament, förgylld bård och grön innersida. Manteln är fram dragen mot höger. De nu avslagna händerna tros ha burit ett musikinstrument. Om så S:a Cecilia enligt äldre inventarieförteckningar. I Fig. 1. Ärkeängeln S:t Mikael Foto: Författaren Fig. 2. Relikskrin, Skog Foto: Länsmuseet Lennart Karlsson. Romansk träornamentik under 1200-talet. Även i Kulturhistorisktlexikon för nordisk medeltid. Fig Madonna och kvinnligt helgon. Foto: Länsmuseet 2007

12 katalogen till utställningen av äldre kyrklig konst i Härnösand 1912 uppges skulp-turen föreställa en madonna som förlorat barnet och kronan. Färgerna till större delen borta. Helgonet har långt vågigt, brunt hår. Fötterna är klädda i spetsiga skor. Skulpturen konserverad av länsmuseet i Härnösand våren Altarskåp talets första fjärdedel Ett praktfullt skåp 159 cm högt med mittpartiet (corpus) 130 cm brett som med luckorna utvikta som på bilden ger en bredd av 260 cm. Ett fint, stort och säkert kostbart altarskåp införskaffat av den lilla Skogs församling med några hundra innevånare. På vilket sätt fick man fram pengarna att betala skåpet med, eller var det månne en gåva till kyrkan? Fråga är också hur länge församlingen och prästerskapet efter kyrkoordningens omdanande genom reformationen - som började 1527 och slutgiltigt antogs fick glädja sig åt altarskåpet och skulpturerna. Den lutherska kyrkans regelverk föreskrev att belätena inte som på den katolska tiden fick tillbedjas och i linje därmed Fig. 5. Altarskåp med mittparti och utfällda luckor med bilder, tillhörigt Skogs kyrka helst tagas bort. De syns dock ha blivit i Härnösands stift. Okänd mästare. Sedan 1912 i länsmuseet i Härnösand. kvar kortare eller längre tid. Att så blev Foto: Länsmuseet, Härnösand 2006 efter då genomförd konservering. ser vi bland annat genom alla de altarskåp som är i vårt lands kyrkor. Rörande i Skogs kyrka dock inte så. Altarskåp kunde stå ensamt, men enligt uppgifter i den kyrkohistoriska litteraturen även flankerat av två mindre altare till ära och tillbedjan av Jesu moder i form av en madonnaskulptur till vänster om altarskåpet och till höger om detsamma i samma måtto kyrkans titulärhelgon; i detta fall utifrån tidigare anfört troligen S:t Mikael. Visst; helt rätt tänkt: Kan Skogs kyrka under åtminstone del av 1500-talet ha haft sin fond mot östra väggen som skissats ovan? Såväl altarskåp som madonnaskulptur och skulptur av S:t Mikael fanns ju i kyrkans ägo. Altarskåpet är uppbyggt med corpus och flygeldörrar med snidade skulpturer i lövträ. I mitten sitter Maria på en tron klädd i förylld mantel med blåa innersido. Över hennes knä ligger törnekrönt Kristus med kroppen täckt av sår. Till denna så kallade piétagrupp har ett nu försvunnet fotstycke funnits. Till vänster i corpus Maria Magdalena med förgylld mantel och ett smörjelsekärl i handen och till höger evangelisten Johannes med förgylld mantel och en bokpåse i höger hand. I den vänstra flygeldörren en biskop i fullt ornat med mitra och förgylld mässhake och S:t Erik i gyllene rustning samt i den högra flygeldörren S:a Katarina från Alexandria med förgylld krona och mantel. I handen ett hjul. Längst till höger S:t Gertrud i förgylld krona och mantel med en modell till en kyrka i handen. Skåpets samtliga baldakiner; alltså överstycken vanligtvis rikligt utsågade, är borta. Rökelsekar talet Tillverkat av malm. Senromansk tid, troligen från 1200-talet. Kedjor och sidostenar borta. Locket har arkitektturform med fyra gavlar och torn i mitten. Rökelsekars användning byggde på episoden när de tre vise männen kom till Jesusbarnet i Betlehem hade de med sig gåvor av guld, rökelse och myrra. Rökelsen är symbol för tillbedjan. I den medeltida kyrkan användes rökelse tre gånger under högmässa; dock inte alltid utan vid speciella tillfällen. Först beröktes altaret, därpå boken med evangelieläsningen och slutligen beröktes vinet och brödet samt präst och församling. Rökelsen skulle betona lovsång och tillbedjan samt påminna människorna om att rikta tankarna mot himmelen och Gud. Konkret var rökelse ett slags harts som lades på glödande kol i botten på karet. När kyrkotjänaren svängde med rökelsekaret kom det ut en väl märkbar, gott doftande rök. Rökelseriten blev inte förbjuden vid reformationen, men den kom ur bruk. Övrigt i länsmuseets samlingar Bläckhorn i koppar, okänd ålder Kollekthåv på skaft med pingla, 1700-tal Oblatask, okänd ålder. Ståndare i trä till timglas till predikstol. Höjd 81 cm talet En brudpell, 292 cm lång och 120 cm bred av blått sidentyg med knypplad påsydd guldspets. Köpt av församlingen 1819 att bäras över brudpar inför vigseln. Fig. 6. Rökelsekar. Foto: Länsmuseet 1989.

13 Användes mot en mindre avgift till in på 1890-talet. 2 st tennljusstakar, början 1800-talet

14 Utlånat till Högsjö församling I samband med att fråga väcktes i mitten av 1920-talet om iståndsättande av Högsjö gamla kyrka, beslutade Skogs kyrkoråd vid sammanträde den 27 december efter förfrågan av dåvarande kyrkoherden i Högsjö, Oscar Svedberg - att i disposition till Högsjö församling utlämna Skogs församlings två pyramider och tvenne korskrank är föremålen ännu noterade i inventarieförteckning för Skogs församling. Först den 15 augusti 1935 kvitterar nämnde kyrkoherde mottagandet av ifrågavarande föremål. Pyramider Pyramiderna beskrivs 1919 vara tillverkade i trä med genombrutna och ursprungligen förgyllda bladornament i de med röda hörnlister omramade sidofälten. Kompositionen står på fyra svarvade kulor, målade i blått. Upptill högst upp skall vara en skuren urna med eldsflammor, symboliserande livet. Pyramidens höjd är 229 cm och bottenplattans sida omkring 25 cm. Numera är pyramiderna, där de står i Högsjö gamla kyrkas kor, restaurerade upptill och målade i svag brunröd färg och guld. Bottenkulorna i svart. Pyramiderna syns vara gjorda av Christian Kramm efter det han 1756 i mars levererat predikstolen till Skogs kyrka, ty i räkenskapsboken är efter den införda betalningen till honom för den och till en målarmästare Lars Westberg i Sundsvall för dess målning, infört ett belopp som betalats för Kyrkans pyramider och korskrank. Ingen mottagare antecknad, men året därpå får nämnde Westberg betalt för att ha målat de två föremålen. En öppen fråga är om korskranket i Högsjö gamla kyrka är det från 1757, eller ett äldre sagt utifrån att det stilmässigt syns vara 1600-tal Tidigare nämnde Salvén säger vid sin på Riksantikvarieämbetets uppdrag gjorda inventering - att såväl pyramiderna som skranket är tillverkade omkring men då han säger detsamma om den bevisligen byggda predikstolen, tillåter jag mig att inte sätta tilltro till hans tidsättning. Korskrank Sedan 1935 i Högsjö gamla kyrka, placerade framför främsta bänkrummet på var sin sida om mittgången. Salvén 1919 noterar: Korskrank av trä, det ena 230 cm långt; det andra 120 cm. Omkring Har genombrutna bladornament. I mitten päronformad, krönt yta. Idag av ålder brunsvart färgton. I medaljong kan en nu oläslig text skönjas. Fig Ett av korskrankens överstycken och en av pyramiderna.. Foto: Erik Salvén, Riksantikvarieämbetet Högsjö gamla kyrka från 1200-talet. Brändes och förstördes av ryskt krigsfolk i månadskiftet maj /juni år Murarna kvar. Återuppbyggdes omgående av församlingen. Ödekyrka från 1789 då den nya kyrkan togs i bruk. Sattes åter i stånd och på 1930-talet. Foto: åva Foto: Gåva av Härnösands landsförsamlingars kansli i Säbrå Byåker, februari 2009.

15 KAPITEL IV FÖREMÅL I KYRKANS FÖRVAR Tvenne föremål med inte känt användningsområde I Skogs klockstapel och i museet finns de föremål som vidstående foton visar nämligen: S-formiga ornament av trä och svarvade knoppar av trä som de skrivs som i tidiga inventariesammanställningar. Om vad föremålen har eller skulle ha använts till sägs inget. Totalt finns fem stycken av vardera objekten kvar varav fyra i klockstapeln och ett av vardera i museet på orgelläktaren. De s-formiga ornamenten beskrivs: Ändarna sluta i spiraler med grönmålade bladornament stötande mot spiralerna. Röd marmorering. Längd 63 cm, tjocklek 12 cm. Omkring Om knopparna är antecknat: Svarvade. Skadad färg i rött och guld. Höjd 31 cm. Omkring 1700-talet. Att notera, eftersom det möjligen kan leda till vad ornamenten var ämnade till, är att ordet ornament betyder utsirning och utsmyckning. Inga lämningar efter spikhål eller tapphål visar dock att de nyttjats till något sådant. Jag har inte heller funnet några uppgifter om föremålen ifråga i församlingens arkivalier. Tidsättningen omkring 1700 är satt av Erik Salvén vid den inventering han gjorde 1919 för att förteckna de lösa föremål av historiskt och konstnärligt värde, som var i Skogs kyrka och byggnader. Han säger dock inget om till vad de här aktuella föremål kan ha använts, eller kan ha tänkts användas till yttrade sig förste antikvarien Göran Tegnér vid Statens historiska Museum - på min framställan - om de båda föremålen. Jag nämnde i framställningen en trolig läktare som skall ha varit före den nuvarande, de sista åren på 1700-talet byggda läktaren (se sida 13). Tegnér konstaterar inledningsvis, att han inte har något påtagligt att komma med, annat än kvalificerade gissningar som är: * att de s-formiga ornamenten ä r väl kraftiga för att höra till en läktare, möjligen att de tillhört ett epitafium eller liknande, men att fem då är för många, * att de svarvade knopparna kan ha suttit under hörnen på mångkantig predikstol, eller att de suttit på en nu försvunnen orgelfasad. Det Tegnér anför om ett epitafium - lika med minnestavla - i sig intressant men om epitafium överdimensionerat. Möjligen kan föremålen kopplas samman med det Salvén säger 1919 om att kyrklammet (se sida 17) kan ha hört till en tidigare altaruppsats eller predikstol. 1:e konservator Lennart Kristiansson i Härnösand anför 2009 också osäkerhet om till vad de här aktuella objekten kan ha använts, eller tänkts användas till; möjligen att de har haft något att göra med en tidig predikstol. Om så, enligt mitt förmenande, före 1600-talet sagt därav att Skogs gamla predikstol från troligen detta århundrade, sedan 1757 finns i Berghamns kapell i Nora (se sida 12). Utställningen på orgelläktaren Där finns ett vardera av de föremål som beskrivets här ovan. Likaså några snidade anslutningar som till exempel de som visas härintill. De kan ha stått på bänkframkanten mot de pyramider som förmodligen stod på fyrkantiga pelare vid bänkrummens front längst fram i långskeppet. Av räkenskaper att döma torde bildhuggare Kramm 1757; alltså året efter det att han levererade predikstolen, ha gjort pyramiderna som visats på föregående sida. En praktfull, stor ram från 1600-talet har liksom andra föremål sin historia. I inventarieförteckningar anges dess höjd till 130 cm och bredd till 104 cm med snidade volut- och bladornament. Om till vad den använts sägs dock inte något. Föga troligt till de officiella plakat som statsmakten lät trycka och sände ut till församlingarna, ty en mera avpassad mindre, numera förkommen ram har funnits. Vi förflyttar oss i tiden fram till 1919 och den salvénska inventeringen. I rapporten står att inventor - alltså den som inventerade - fann den söndriga ramen i klockstapeln, lagade den och hängde upp den i sakristian i samband med restaureringen av kyrkan iordningställde konservator Sven Dahlén ifrågavarande ram. Den sista juli året därpå uppdrog kyrkorådet 3 åt komministern att verka för att en konstnärligt textad förteckning över församlingens komministrar att insättas i den iordningställda praktramen för att hängas i sakristian. Det inte gjort så 1941 nytt beslut, men inte heller nu blev kyrkorådets förslag genomfört. 3 Landsarkivet, Härnösand. Skogs kyrkoarkiv. Kyrkorådsprotokoll K IIIa:2. (31 juli 1936). Fig Ornament och svarvad knopp. Foto: Författaren Fig. 11. Ornament, troligen Foto: Författaren Fig talsram. Foto: Bruno Bagge 2009.

16 Från i år - efter många år i kyrkstallet och klockstapeln - står den på orgelläktaren. KAPITEL V MEDELTIDA INVENTARIER I KYRKAN OCH NÅGOT OM EN FÖRLORAD MONSTRANS Vidstående foton visar de tre föremål som är i kyrkorummets främre del; en dopfunt och ett triumfkrucifix samt en ljusstav, även benämnd processionsstav Vart och ett av föremålen har sin historia. Dopfunt talet Två delar. Överdel (cruppa) av röd kalksten och bärdel av grå kalksten 92 cm hög och diameter 63 cm. Omnämnd i den kyrkohistoriska litteraturen. Dopfunten togs ur kyrkan, okänt när, men 1872 fanns den i klockstapeln, 1882 i sakristian och därpå i klocktapeln igen. Efter påstötning 1900 beslutade kyrkorådet att ta in den i kyrkan att begagnas på prov. Fig. 14. Triumfkrucifixet på norra väggen. Foto: Författaren Fig. 13. Dopfunten i Skog. Foto: Författaren inköptes till cruppan ett dopfat i pressad och,, driven mässing med inskriften Låten barnen komma till mig och i fördjupningen motivet Den Heliga Andens Duva inom en pärlstavscirkel. Likaså inköptes kanna i förgyllt nysilver till dopvattnet. Höjd 23.5 cm. Vid dop tidigare användes en dopskål av tenn tillverkad 1779.!940 gav Riksantikvarieämbetet order om att dopfunten skulle grävas ned i torr mark under kriget. Om så gjordes framgår inte av arkivalierna. Triumfkrucifix talets slut Korset har rundade fält och bladkrabbor på armarna. Törnekrans med infästade taggar. Krucifixets höjd 110 cm; den korsfästes höjd 75 cm. Övre korsarmen konstaterades vid 1919-års inventering vara något avsågad. Deposition i Härnösands museum Återtogs från länsmuseet Murberget 1935 och sitter sedan dess fäst på sakristiväggen ovanför dörren. Krucifixet lämnades till konservatorn Sven Dahlén att återställa till ursprungligt skick. Benämningen triumfkrucifix, eller triumfkors, därav att dess plats var att hänga i öppningen mellan koret och långhuset. Krucifixet skulle enligt brev från Riksantikvarieämbetet föras till förvar under kriget i Vibyggerå församlings nybyggda, bombsäkra valv. Processionsstav talet Ljushållaren är sexkantigt och 18 cm högt. Den hamnade på länsmuseet i Härnösand 1907 men togs tillbaka Restaurerad av konservator Dahlén, som även tillverkade själva staven. Renoverad 1994 av Ivan Johnson. Gustaf Vasa tar kyrkans monstrans Reformationen med Gustav Vasas och hans ämbetsmäns omdaning av den svenska statens förvaltning - såväl kyrkligt som världsligt - medförde stor oro och irritation hos befolkningen. Deras invanda trosutövning förbjöds i mycket och därtill planerade också statsmakten att ta ifrån dem församlingen tillhöriga föremål; först kyrkklockorna och så i intervallet efter ett mera frivilligt beslut redan 29 juni allt silver som inte var absolut nödvändigt för nattvardsfirandet. Orsaken sägs ha varit att Gustav Vasa efter sitt trontillträde 1523 fick krav på sig att betala de under befrielsekriget uppkomna skulderna till borgerskapet i tyska Lübeck. Det gick så långt med allmogens irritation - med dala- och hälsingemännen i spetsen - att Gustav Vasa redan i september 1523 uttalade att han ingalunda ämnade skinna kyrkorna och klostren utan att han skulle låta uppskriva vad som vid varje kyrka togs, aktandes det framdeles att betala. Någon betalning blev det inte, men bokfördes gjordes beslagen och eftersom böckerna finns kvar får vi vetskap om vad som i detta fall Skogs kyrka förlorade, nämligen 1548 en Monstrans Det var, som vidstående bild ur boken Medeltidens ABC vill visa, en praktfull pjäs som kunde vara i olika förgyllda och oförgyllda metaller, silver och kompletterande material. Monstrans kommer av det latinska ordet monstrare; att visas. Brukas i nattvardssammanhang i katolska kyrkor. I monstransen förevisades det invigda nattvardsbrödet endera genom att den bars i procession eller var placerad på altaret. Storleken angavs i vikt; i vart fall vid här aktuell silverreduktion. Rörande Skog är noterat En liten monstrans, förgylld. Vikt 2 lödiga mark, 1 lod. Inget känt om hur den såg ut. Storlekarna varierade mycket. Sollefteås t.ex. vägde drygt 14 lödiga mark medan Vibyggerås endast något mer än en lödig mark. I vår tids viktenhet vägde Skogs monstrans 434,3 gram, Sollefteås nära 3 kg och Vibyggerås drygt 2 hekto utifrån att en lödig mark motsvarade 210,6 gram och ett lod 13,1 gram.

17 KAPITEL VI KYRKORUMMET OCH DESS INVENTARIER I ÖVRIGT Kyrkorummet har tre stjärnvalv av rödtegel uppmurade troligen på 1400-talet. Väggarna är kalkputsade. Inga väggmålningar har funnits enligt en dokumenterad undersökning hösten Kyrkorådet hade tidigare vidtalat artisten och konservatorn Carl Wilhelm Pettersson i Stocksund att vid tillfälle medan han arbetade i Torsåkers kyrka med att ta fram och konservera just sådana målningar, låta undersöka om det fanns dylika i deras kyrka. Den 7 december 1930 tar kyrkorådet till protokollet att konservatorn konstaterat, att målningar inte funnits på kyrkans väggar eller valv. Konservatorn påtalar i sammanhanget att predikstolen, hela altarpartiet och läktarens front och pelare var övermålade med andra färgsättningar än de ursprungliga. Han rekommenderar att vid en eventuellt kommande restaurering ta fram och restaurera de ursprungliga färgsättningarna, vilket kom att göras Låt oss börja bese och beskriva objekten i öster. Först möter oss Altaruppsatsen i kraftig rokokostil av Jon Göransson Westman i Utanö på Hemsö, född i Nora Uppsatsen förgylldes och målades i blå huvudton - lika den som är idag efter återställandet vid restaureringen av en målarmästare Wagenius från Sundsvall och hans gesäll Johan Träff. Efter restaureringen 1854 fram till 1935 var huvudtonen vit på såväl altaruppsatsen som på predikstolen, orgelläktarens front och pelare. På var sin sida om altarbordet stod en nummertavla i sin helhet tillverkade av bildhuggaren och dekorationsmålaren Olof Hofrén i Älandsbro och i fönsternischen samma tid av samme man ett svepkors. Det syns inte på fotografiet här bredvid genom motljuset men kan beses på figur 16 nedan, på bokomslaget och i det lilla museet på orgelläktaren, uppbyggt år 2000 av författaren till denna bok med benäget bistånd av kyrkorådet och kyrkvaktmästaren Curt Böhlin. Den så kallade mindre altartavlan - kopia efter Rafael (se figur 15 under altarfönstret) var en gåva 1887 av dekorationsmålaren C. G. Vetterstrand i Stockholm. Idag är sedan länge nedanstående så kallade gamla altartavlan föreställande Kristus bedjande i örtagården och hans trenne sovande lärjungar skuren av Jon Göransson Westman 1783, samtidigt med altaruppsatsen, återinsatt på sin plats under korfönstret. Korfönstret Om det vid kyrkorestaureringen insatta, blyinfattade korfönstret med bilder i ett flertal färger är enbart känt, att motivet är ritat och färgsatt av konst- Fig. 14. Koret fram till Foto: Antikvarisk-Topografiska arkivet, Stockholm Fig. 15. Kyrkorummets främre kvarter före 1901 då bänkrummen med dörrar byttes ut mot öppna bänkar. Okänd fotograf. Fig. 16. Nummertavlorna och svepkorset, numera i museet på orgelläktaren. Foto: Curt Böhlin nären Bengt Hamrén samt bekostat av en förmögen församlingsbo. Vad gäller konstnären rätt i sak, men inte det traditionsbundna talet om den ofta namngivna givaren, för fast ett stort belopp i gåva inte tillfyllest. En omfattande insamling gjordes nämligen därtill (se bilaga 1, sida 53). Vem var konstnären och var någonstans tillverkades fönstret? Konstnären Bengt Hamrén var född i Norsjö i Västerbotten den 28 juli Död i Stockholm 17 mars Verksam därstädes. Likaså där en tidigare i Skog inte känd hantverkare, nämligen den för fönstrets tillkomst mycket betydelsefulla glasmästaren Gösta Ringström på Östgötagatan i Stockholm. Det var han som stod för tillskärningen av de infärgade glasdetaljerna och dess infattning i blyspröjsen och fönsterbågen utifrån den bild som konstnären Hamrén ritat och färgsatt. Ringström monterade ävenså in fönstret i kyrkan. Han bodde under tiden i prästgården. Att det var ett tidskrävande arbete framgår av den bevarade brevväxlingen.

18 nen på korgens framsida. Foto: Författaren Altarrundeln, altarbordet och ljuskronorna i långskeppet Fig. 17. Altarrundeln och altarbordet. På väggen två ljusarmar Fig. 18. Ljuskrona vid koret. Fig. 19. Mittersta ljuskronan. från 1700-talet. Foto: Bruno Bagge Foto: Länsm Foto: Länsm Foto: Bruno Bagge Altarrundeln och altarbordet är tillverkade av tidigare nämnde Olof Hofrén i Älandsbro. Altarbordet har buktig framsida i harmoni med altarskrankets. I såväl altarbordet som i skrankets komposition spår av den gustavianska stilen. Ljuskronorna i långskeppet Kyrkorummet har tre ljuskronor ursprungligen för levande ljus. Nu sedan länge i kombination med elektriska lampor vid mittstammen. Ljuskronan av glas närmast koret (fig.18) är en gåva 1847 av trenne, som det står i inventarieförteckningen N III:1 år 1849, onämnda församlingsbor tal. Den i mitten (fig.19) är 1912 skänkt av föder-åtagaren Erik Sandström, tidigare ägare av hemmanet Sand nr 1 på 7 1/4 seland tal. Död Den tredje ljuskronan är den som är i korsgången, eller om vi så vill säga, närmast läktaren, inköpt Den har inskriptionen Denna ljuskronan är till Detta Gudz Huus kiöpt för 228 daler Kåpparmynt Åhr Norra sidan Här möter först en kraftig, plåtbeklädd dörr till sakristian och ovanför den det i figur 14 på sida 9 visade triumfkrucifixet från talets slut. På väggen nummertavla - barockinfluerad - en gåva 1744 av handelsmannen Olof Wallin i Härnösand. Vid väggen tvenne korstolar i rokokostil, tillverkade och överlämnade som gåva vid återinvigningen av det restaurerade kyrkorummet 1:a advent 1994 av Ivan Johnson och hans hustru Maj-Britt som tack för förtroendet att få handha de aktulla arbetena. Predikstolen (se motstående sida) Fig. 20. Nummertavla. Foto: Författ Fig. 21. Korstolarna i rokoko Foto: Bruno Bagge Det enda påtagliga föremålet från restaureringen som är på plats, är den vackra predikstolen i senbarock utförd av Christian Kramm i Gudmundrå (Kramfors). Den levererades i mars 1756 vilket framgår av kyrkorä-kenskaperna och nedan införd kvittens, skriven av Christian Kramm själv. Här redovisningen över predikstolens kostnad; först ur räkenskapsboken och därefter styrkt genom Kramms kvittens. Betalt till Herr Christian Cramm som af eget wirke och på egen kost giort en hederlig och vacker Predikstohl till Schougs kiörka för 600 daler Betalt till Jöns Johansson i By för smide på nÿa Predikstohlen 10 daler. Skjuts för Nya Predikstohlen från Kramfors till Skog med 4 hästar 4 daler 16 skilling. För den till skogs kyrkia af mig för- färdiga Predikostohlen hafwer jag å detta dato emottagit de för samma arbete föraccorderade Sexhundrande dahler kopp m som härmedelst Tacksamlingen qwitteras

19 af Skog d. 24 Martÿ Christian Kramm

20 Predikstolen är bevisligen från 1756 och inte 1786 som det står alltifrån ett 1832 upprättat visitationsprotokoll. Detta felaktiga årtal 1786 har därefter använts i efterkommande protokoll samt av forskare och skribenter i publikationer och artiklar. Likaså i yttrande av Riksantikvarieämbetet Ett exempel på hur viktigt det är för forskare och andra att inte skriva av utan att gå till källorna och att läsa det i dem skrivna rätt. Christian Kramm var född 1730 och följaktligen endast år gammal då han 1756 gjorde predikstolen. Obestyrka uppgifter säger att han gått i lära i Stockholm. Kramm dog 1807 som skeppsbyggmästare och direktör på ön Åbord i Högsjö församling. Skogs församlingen hade allt sedan 1735 haft stora utgifter för att få sin mycket förfallna kyrka i bättre skick. Därför var det säkert en stor glädjedag när den nya predikstolen togs i bruk våren Den nya stolen och det så kallade ljudtaket ovanför själva korgen fick då den färgsättning som är idag. På själva korgens utsida mot sydväst var då som idag fäst en i trä skuren och förgylld relief av Moses med stentavlorna och i fältet mot mittgången en bild föreställande Kristus. Den av Kramm skurna kristusbilden hade kommit bort någon gång efter 1919 då den fotograferades och lades i förråd. Den relief som nu är gjordes 1934 av konstnären Hampe Svanberg, boende i Härnösand; annars i Nora.. Fig. 18. Predikstolen utseende sedan 1935 och förutom då annat bokstöd (se sista stycket nedan). Foto: Författaren Fig. 22. Predikstolens utseende sedan 1935 och förutom då annan front för bokstödet (se sista stycket nedan). Foto: Författaren Fig. 23. Mosesbild från 1756 Fig. 24. Kristusbild från Foto: Författaren Foto: Författaren Vid den restaurering som började 1852 togs Moses- och Kristusapplikationerna bort och ersattes med de här till höger visade, av den tidigare nämnde bildhuggaren och målaren Olof Hofrén skurna och förgyllda änglabilderna (finns nu i museet på orgelläktaren). Så förblev det till års arbeten i kyrkan. När riksantikvarie Curman besiktigade kyrkorummet i sin helhet inför - den restaurering som förbereddes beordrade han församlingsled- gen att se till, att återställa predikstolen till sitt ursprungliga skick allt ifrån färgssättning till applikationer. Det gjordes med ett oförklarligt undantag; predikstolens bokstödsfront. Det är att beklaga, att originalet med sitt mycket tydliga årtal 1756 inte återfördes till sin plats 1935, eller gjorts så senare, till kunskap om predikstolens tillkomstår och som signum för mästaren Chistian Kramm. Den gamla predikstolen Vad hände då med den gamla predikstolen som i ett syneprotokoll 1736 (se sida 19) beskrivs som utgammal utan Bildthuggerier af bräder sammansatt utan himmel? Fig. 25. Predikstolens applikationer Foto: Författaren Fig. 26. Christian Kramms front Foto: Författaren Jo, den skänktes till det av gävlefiskare 1754 byggda kapellet i Nora församling. Beslutet att så göra togs vid prostting i Skogs församling den 17 juli 1757 enligt vårt sätt att datera tills nu gällande infördes. När protokollet skrevs och prästman troligen vid pennan blev det som synes:

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B ANTIKVARISK MEDVERKAN enligt KML Objekt: Beställare: Blidö kyrka Uppsala stift, Norrtälje Länna - Blidö - Riala kyrkliga samfällighet Genom Kurt Lodenius SLUTRAPPORT - Invändig upprustning Utlåtande Arbetena

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Sidensjö kyrka, markisolering av vapenhusets grund

Sidensjö kyrka, markisolering av vapenhusets grund Sidensjö kyrka, markisolering av vapenhusets grund Sidensjö socken, Örnsköldsviks kommun, Ångermanland. Rapportnummer 2008:3 Kulturmiljöavdelningen, Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

RESTAURERING AV FÖNSTER

RESTAURERING AV FÖNSTER , RESTAURERING AV FÖNSTER VIBYGGERÅ GAMLA KYRKA, VIBYGGERÅ SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN Länsmuseet Vä5ternorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2005:22 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 BESKRNNlNG

Läs mer

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av

Läs mer

Sandseryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med larminstallation Norrahammars socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Sandseryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med larminstallation Norrahammars socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift Sandseryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med larminstallation Norrahammars socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:30 Anders Franzén

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Våthuits kyrka. Antikvarisk kontroll. Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel. Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län

Våthuits kyrka. Antikvarisk kontroll. Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel. Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län Antikvarisk kontroll Våthuits kyrka Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2012:33 Britt-Marie Börjesgård

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem

Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem Lidens socken, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Murberget Länsmuseet Västernorrland rapport 2011:3 Hjördis Ek Innehållsförteckning Inledning 2 Historik

Läs mer

LJUSTORPS KYRKA, LJUSTORPS SOCKEN, TIMRÅ KOMMUN

LJUSTORPS KYRKA, LJUSTORPS SOCKEN, TIMRÅ KOMMUN LJUSTORPS KYRKA, LJUSTORPS SOCKEN, TIMRÅ KOMMUN INSTALLATION AV NYTT VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:7 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

Kulturrådets författningssamling

Kulturrådets författningssamling Kulturrådets författningssamling Riksantikvarieämbetets allmänna råd till 4 kap. lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) samt förordningen (1988:1188) om kulturminnen m.m. (KMF) KRFS 2005:2 Utkom från

Läs mer

Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke

Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke Anneli Borg Rapport 2011:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701

Läs mer

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö kyrka, Råby-Rönö socken, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning Dag Forssblad Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö

Läs mer

Hjulsjö kyrka. Tilläggsisolering av vindsbjälklag 2012. Hjulsjö, Hjulsjö socken, Nora kommun, Västmanland. Charlott Torgén Rapport 2012:16

Hjulsjö kyrka. Tilläggsisolering av vindsbjälklag 2012. Hjulsjö, Hjulsjö socken, Nora kommun, Västmanland. Charlott Torgén Rapport 2012:16 Hjulsjö kyrka Hjulsjö, Hjulsjö socken, Nora kommun, Västmanland Tilläggsisolering av vindsbjälklag 2012 Charlott Torgén Rapport 2012:16 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Samemästare, Studie om en provinsiell mästare från medeltiden i norrland

Samemästare, Studie om en provinsiell mästare från medeltiden i norrland Samemästare, Studie om en provinsiell mästare från medeltiden i norrland Katarzyna Forsberg antikvarie Murberget, Länsmuseet Västernorrland 2009 1 Innehållsförtäckning 1. Inledning s.2 Spekulationer på

Läs mer

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet.

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. BIBELGUIDEN Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)

Läs mer

Välkommen in i Hofterups kyrka tornet lejonhuvud vapenhus klockor långhus 1100-talet gotiska kalkmålningar

Välkommen in i Hofterups kyrka tornet lejonhuvud vapenhus klockor långhus 1100-talet gotiska kalkmålningar Hofterups kyrka Välkommen in i Hofterups kyrka genom huvudingången, belägen i tornet på kyrkans västra sida från 1851, med texten Loven Gud i Hans helgedom. Hofterups kyrka är en av Skånes äldsta absidkyrkor

Läs mer

1. Vad förrättar prästen med vattnet innan han bestänker ett hem med det? 1. Vem instiftade nattvardens sakrament?

1. Vad förrättar prästen med vattnet innan han bestänker ett hem med det? 1. Vem instiftade nattvardens sakrament? 1. Vad delar prästen ut med hjälp av en sked och bara till medlemmar av den ortodoxa - Nattvard 2. Vilket tecken målar prästen med en pensel på den nydöptes panna, ögonlock, näsvingar, mun, öron, bröst,

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

BORGSJÖ KYRKA Borgsjö sn, Ånge kommun

BORGSJÖ KYRKA Borgsjö sn, Ånge kommun BORGSJÖ KYRKA Borgsjö sn, Ånge kommun SANERING AV HUSSVAMP Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:28 Anette Lund Inledning...3 Beskrivning och historik...3 Bakgrund...... 4 Sammanfattning

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun

Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2003:x 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet DDomkyrkans omkyrkans program för program grundskolan och för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet Kyrka - skola Med skolans nya läroplan finns många möjligheter till samarbete mellan skola och kyrka.

Läs mer

Hamrånge medeltidskyrka

Hamrånge medeltidskyrka Hamrånge medeltidskyrka av Olov Thunman Inledning Söndagen den 10 juni 1849 höll komminister Johan Erik Fillman en tacksägelse- och avskedsgudstjänst, den sista i medeltidskyrkan, dagen efter började man

Läs mer

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift

BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift INSTALLATION AV NYTT VÄRMESYSTEN 2013 Målningsarbete i Brevens kyrka vid installation av nytt värmesystem. Antikvarisk rapport Estrid

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

INBROTTS- OCH BRANDLARMSINSTALLATION

INBROTTS- OCH BRANDLARMSINSTALLATION Antikvarisk kontroll Näsums kyrka INBROTTS- OCH BRANDLARMSINSTALLATION Näsums församling, Näsums socken i Bromölla kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:017 Malmö

Läs mer

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA!

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA 16:E SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 1 LEDARMATERIAL RIKSKOLLEKT SEXTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 Låt

Läs mer

Omläggning av spåntak på Säby kyrka

Omläggning av spåntak på Säby kyrka Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:32 Omläggning av spåntak på Säby kyrka Antikvarisk kontroll Säby prästgård 3:1 Säby socken Västmanland Helén Sjökvist Utgivning och distribution: Stiftelsen Kulturmiljövård

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Övriga läsningar: Hes 47:1-2,8-9,12, 1 Kor 3:9b-11, 16-17

Övriga läsningar: Hes 47:1-2,8-9,12, 1 Kor 3:9b-11, 16-17 Jesus rensar templet Lateranbasilikans invigningsdag (årgång A) (9 november 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 2:13-22 Templet rensas Judarnas påskfest närmade sig, och Jesus gick upp till Jerusalem. I

Läs mer

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad Datum 2010-12-10 Dnr 322-906-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Thorgunn Snædal Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Den

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

indelade efter kyrkoårets olika teman

indelade efter kyrkoårets olika teman indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Du är den som kommer Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Hosianna (kanon) Här är det fest I advent På en vanlig åsna Stenarna

Läs mer

Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015. Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05

Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015. Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05 Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015 Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05 Innehåll Starrkärr-Kilanda församling... 3 Historik... 3 Nutid... 3

Läs mer

Moderna Museet på egen hand Lättläst vuxna

Moderna Museet på egen hand Lättläst vuxna Lättläst vuxna Välkommen till Moderna Museet! På Moderna Museet finns konst från sent 1800-tal fram till idag. I samlingen finns ca 130 000 konstverk. Det finns till exempel 5000 målningar och 100 000

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

Om våra möjligheter, rättigheter och skyldigheter vid en BEGRAVNING

Om våra möjligheter, rättigheter och skyldigheter vid en BEGRAVNING Om våra möjligheter, rättigheter och skyldigheter vid en BEGRAVNING Foton i broschyren är tagna av: Kerstin Andersson, Owe Backland och Christer Arneson. Broschyren ges ut av: Kyrkogårdsnämnden i Löddebygdens

Läs mer

Den sista viloplatsen. i Maria Magdalena församling

Den sista viloplatsen. i Maria Magdalena församling Den sista viloplatsen i Maria Magdalena församling Begravning När en anhörig dör är det klokast att först kontakta en begravningsbyrå. Där får man all tänkbar hjälp med de praktiska detaljerna kring begravningen.

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling.

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling. Begravning När en människa som står oss nära dör, drabbas vi av många blandade känslor. Men oavsett vad vi känner är det viktigt att få ta avsked på ett sätt som är rätt både för den döda och för oss efterlevande.

Läs mer

Bergvärme vid Vikingstad kyrka

Bergvärme vid Vikingstad kyrka Rapport 2008:125 Arkeologisk förundersökning Bergvärme vid Vikingstad kyrka Vikingstad kyrkogård Vikingstad socken Linköpings kommun Östergötlands län Christer Carlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

SKOGS KYRKA. Restaurering av fönster. Skogs församling, Kramfors kommun, Ångermanland. Dokumentationsavdelningen. Rapport nr 2012:19 Bodil Mascher

SKOGS KYRKA. Restaurering av fönster. Skogs församling, Kramfors kommun, Ångermanland. Dokumentationsavdelningen. Rapport nr 2012:19 Bodil Mascher 1 SKOGS KYRKA Restaurering av fönster Skogs församling, Kramfors kommun, Ångermanland Dokumentationsavdelningen. Rapport nr 2012:19 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. Inledning 3 Objekt / dnr. Beställare Beställarens

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Månadsbladet November 2008 Välkommen till S:t Görans Katolska Församling S:t Görans Katolska församling bjuder dig välkommen. Den heliga mässan firas söndagar

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

1. Januari 2015 Fristad

1. Januari 2015 Fristad 1. Januari 2015 Fristad Nytt år. Ny energi. Nu ska projekt Fristad gamla gästgiveri bli fullkomnat. Arbetet med kuskrummet fortsätter. Gästkammaren ska målas färdigt. Det sista på Salen ska göras. Färger

Läs mer

Grevars och bönders tempel

Grevars och bönders tempel Grevars och bönders tempel en bok om brahekyrkan på visingsö Red. Robin Gullbrandsson Jönköpings läns museum Att träda in i Brahekyrkan på Visingsö är en omtumlande upplevelse. Från vapenhuset i det medeltida

Läs mer

Ett originalarbete av Notke i Öja, Södermanland Roosval, Johnny Fornvännen 226-230 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1954_226 Ingår i:

Ett originalarbete av Notke i Öja, Södermanland Roosval, Johnny Fornvännen 226-230 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1954_226 Ingår i: Ett originalarbete av Notke i Öja, Södermanland Roosval, Johnny Fornvännen 226-230 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1954_226 Ingår i: samla.raa.se ETT ORIGINALARBETE AV NOTKE I ÖJA, SÖDERMANLAND

Läs mer

Liturgi / gudstjänst, kyrkoår

Liturgi / gudstjänst, kyrkoår Liturgi / gudstjänst, kyrkoår Sammanfattning konfirmationsundervisning Lena Bergman, Peter Kempi S:t Matteus församling Som inledning till konfirmationsundervisningen ställde vi frågorna: Varför firar

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

RESTAURERING AV GOLV I TUNA KYRKA TUNA FÖRSAMLING, SUNDSVALLS KOMMUN

RESTAURERING AV GOLV I TUNA KYRKA TUNA FÖRSAMLING, SUNDSVALLS KOMMUN RESTAURERING AV GOLV I TUNA KYRKA TUNA FÖRSAMLING, SUNDSVALLS KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2004:18 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet

räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet lärarhandledning 2 (av 2) övningar att genomföra i vasamuseet Denna handledning riktar sig till läraren som i sin tur muntligt instruerar sina elever.

Läs mer

Malsta kyrka. Eva Wallström. Fönsterrenovering och invändig målningsrestaurering

Malsta kyrka. Eva Wallström. Fönsterrenovering och invändig målningsrestaurering Fönsterrenovering och invändig målningsrestaurering Malsta kyrka Antikvarisk kontroll i Malsta kyrka, Malsta socken, Norrtälje kommun, Uppland Eva Wallström Rapport 2005:3 Fönsterrenovering och invändig

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Planerar du att med din klass göra ett STUDIEBESÖK I VADSTENA KLOSTERKYRKA?

Planerar du att med din klass göra ett STUDIEBESÖK I VADSTENA KLOSTERKYRKA? Planerar du att med din klass göra ett STUDIEBESÖK I VADSTENA KLOSTERKYRKA? Vadstena Klosterkyrka besöks årligen av många människor från hela Europa. Olika motiv för människor hit. En del människor intresserar

Läs mer

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Vad är Andreasakademin? Målsättningen för församlingsens vuxenfördjupning är att vi ska gripa oss an stora ämnen - utan att krångla till det. Namnet Andreasakademin

Läs mer

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas)

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas) 24 söndagen under året (år C) (15 september 2013) Förlorade fåret - du är viktig för Gud Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 15:1-10 Liknelsen om det förlorade fåret Alla tullindrivare och syndare sökte sig

Läs mer

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade många gäster från utlandet. En av dom tyska prinsarna uppvaktade

Läs mer

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad. UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda

Läs mer

Piprapport 1, Riksvapen

Piprapport 1, Riksvapen Piprapport 1, Riksvapen av Arne Åkerhagen Följande rapport är den första i en serie där jag vill presentera svenska kritpipor, där deras tillverkare har kunnat fastställas. Denna första avhandlar den sk

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Dannäs kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Dannäs socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Dannäs kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Dannäs socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift Dannäs kyrka Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Dannäs socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:48 Robin Gullbrandsson Dannäs

Läs mer

En mus är död. Den måste begravas. Hur gör man?

En mus är död. Den måste begravas. Hur gör man? En mus är död. Den måste begravas. Hur gör man? I kyrkan vet man hur begravningar går till! Ylva, Eleonora och Susanne har hand om Barnens kyrktimme i Gustaf Vasa kyrka i Stockholm. Det är den 17 april

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Danderyds kyrka. Danderyds. KYRKOGÅRDAR Begravningsverksamheten inom Danderyds församling

Danderyds kyrka. Danderyds. KYRKOGÅRDAR Begravningsverksamheten inom Danderyds församling Danderyds kyrka Djursholms begravningsplats Altorps kapell Danderyds KYRKOGÅRDAR Begravningsverksamheten inom Danderyds församling Danderyds kyrkogård Välkommen till Danderyds kyrkogårdar Inom Danderyds

Läs mer

Tillberga kyrka. Ny larmanläggning. Antikvarisk rapport. Tillberga by 7:1 Tillberga socken Västerås kommun Västmanland. Lisa Skanser Helén Sjökvist

Tillberga kyrka. Ny larmanläggning. Antikvarisk rapport. Tillberga by 7:1 Tillberga socken Västerås kommun Västmanland. Lisa Skanser Helén Sjökvist Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:19 Tillberga kyrka Ny larmanläggning Antikvarisk rapport Tillberga by 7:1 Tillberga socken Västerås kommun Västmanland Lisa Skanser Helén Sjökvist Tillberga kyrka

Läs mer