STRAND OCH HAV - VÄXTER OCH DJUR
|
|
- Karl Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STRAND OCH HAV - VÄXTER OCH DJUR Det är inget särskilt med havet runt Hallands Väderö förutom att där finns tre av landets havslevande däggdjur: Knubbsäl, gråsäl och tumlare. Skären runt ön är den enda plats i landet där tre av våra alkor häckar, nämligen tordmule, sillgrissla och tobisgrissla. För de flesta turister är det dock det ovanligt klara och salta vattnet som lockar. Själva stranden på Väderön växlar mellan sandstrand, klippor, stenstrand, saltängar och tångävjor. På västsidan och småskären är det mest klippor, i Sandhamn mest sandstränder. I Kappelhamn är det en god blandning för badare och båtar. På havet kan man åka båt med segel eller motor eller använda en liten gummiflotte. Vid stränderna kan man sola och bada. Strandens klippor består av röd gnejs på några ställen med gångar av svart diabas. Strax över högvattenlinjen växer saltlav (svart bälteslav) Verrucaria maura, som är lätta att urskilja när klipporna är röda. Lite högre upp växer orangelavar av släktet Caloplaca. Ännu högre upp, dit saltstänk inte når, växer den gula vägglaven Xanthoria parietina. På klipporna kan man, leka, meta och dyka om det är tillräckligt djupt. Lilla Svinahallen med diabas i förgrunden, svart saltlav och orangelavar på klippan och blåstång i vattnet.
2 Den blågröna bakterien Calothrix växer som en svart beläggning i vattenlinjen. Den kan förväxlas med saltlav när klippan är torr men blir såphal vid väta. Våta fötter halkar lätt. I gnejs infälld pegmatit med ljusröd fältspat och glaslik, fettglänsande kvarts i strimmor. Skorpoch bladlavar i svart, grått och grönt växer på gnejsen runt om. Några av sandstränderna på Väderön är grusigt småsteniga just i strandkanten men i Sandviken och Kappelhamn är sanden fin och mjuk för nakna fötter. Innanför stranden finns där också gräsbevuxna sanddyner, i Sandviken även med träd. I Sandviken växer närmast vattnet strandkål, marviol och saltarv. På sanddynerna växer sandrör och vresros och innanför på klitterna står svarttallar. Akvarell av Nils Forshed från Hallands Väderö, Guide besöksmål och karta. Väderösträndernas växt- och djurliv skiljer sig inte mycket från fastlandets men en del är unikt. Vinga skär var Sveriges första lokal för strandbeta Beta vulgaris, som släppt till gener vid förädling av sockerbetan. Strandbeta har nu spritt sig till huvudön och fastlandet. Bohusmarrisp Limonium humile har sin sydligaste lokal på ön.
3 Förutom att sola och bada, äta sin matsäck och köpa glass kan man fånga krabbor och räkor. Man kan samla skal från snäckor och musslor. Det är kul att kunna känna igen olika brunalger, som vi kallar till vardags kallar tång. Exkursioner ordnas på Väderön och ibland kan man få vara med och undersöka just strand och hav. Exkursionsdeltagare letar organismer vid Kappelhamn. Dagen var både blåsig och sval men humöret var gott och fynden många. Professor Urban Emanuelsson undervisar med bladtång (skräppe-tare) Laminaria saccharina i handen under en exkursion den 21 juli Strandväxter tål salt och torka bättre än andra. En del arter frodas i näringsrika tångvallar t.ex. olika mållor och skräppor. En "Kustflora" är bra att ha till hands om man vill lära känna växter på stranden. Glasört, saltört och sodaört är liksom strandbeta mållväxter med köttiga blad. Saltarv växer i sand och saltnarv på strandängar. Marviol och strandkål finns både i sand och bland stenar liksom den lilla gulblommiga fetknoppen och kärleksörten med sina köttiga blad. Strandaster blommar i klippskrevor sent på sommaren och hösten. Några arter ska man se upp för. Odört liknar hundkäx men har ofta rödfläckig stjälk och är giftig. Den finns bl.a. vid Vitesand. Bolmört är ovanlig men förkommer ibland vid Lilla Sandhamn. Det syns nästan på blommorna att den är giftig. Den är släkt med tobak. Odört med blomflockar och röda fläckar på stjälken. Foto från Sandviken 28 juni Bolmört med sina ådriga kronblad. Bild från Lilla Sandhamn 31 maj 2009.
4 En trevlig webbplats med tecknade bilder är från Göteborgs universitet. På den kan man läsa om olika växt- och djurarter från sandstrand och klippstrand. Hallands Väderös unika läge mellan Västerhavet och Östersjön framgår av kartor. Sidan ger också tips om böcker om hav och stränder. Här följer några foton av strand- och vattenorganismer som finns på Väderön. Det vetenskapliga namnet arenaria betyder "växer på sandiga ställen" såsom sandstränder. Maritim betyder "växer vid havet". Försök hitta några växter och djur på riktigt. De flesta bilderna är från Sandviken längst in i Sandhamnsbukten. Latinska namn i bildtexterna är till för utländska gäster. Om det finns flera liknande arter eller om bestämningen är osäker nämns endast släktnamn. Strandkål Crambe maritima. Unga skott har använts som grönsak. Sandrör Ammophila arenaria klarar av att växa på sanddyner liksom strandråg Leymus arenarius. Båda blir meterhöga och bra sandbindare. Marviol Cakile maritima är ingen viol utan släkt med strandkål. Båda har fyra kronblad i kors. Havssäv Scirpus maritimus är ett halvgräs som kan växa ute i vattnet. Strået är trekantigt i tvärsnitt.
5 Den lilla saltarven Honckenya peploides kan med hjälp av utlöpare bilda stora bestånd i sand. Bandång Zostera marina som flutit iland. Arten kallas också sjögräs men är varken tång eller gräs. Det är en "blomväxt" med rötter och den kan bilda stora ängar på havsbottnen. Gul fetknopp Sedum acre och blad av kärleksört Sedum telephium, som blommar senare. Foto från 28 juni Blåstång Fucus vesiculosus med sina parvis sittande blåsor. De uppsvällda bålspetsarna, som man kan "smälla" mellan tumme och pekfinger, är könsorganen. Ett par "skosnören", sudare eller snärjtång Chorda filum ligger överst. De kan bli mer än ett par meter långa. Gulkämpar Plantago maritima med sina gula ståndarknappar. Bladmossdjur och polypdjur (små trianglar på varandra) på tång.
6 Sågtång Fucus serratus med sin sågkantade bål. Tarmtång Enteromorpha intestinalis lyfts upp av syrgas som bildas vid fotosyntesen. Grönslick Cladophora med utsipprande syrgas från fotosyntesen. Knöltång Ascophyllum nodosum med sina knöliga blåsor på bålen. Närmast stenen blåstång. Strandsnäckor Littorina-arter bland spiraltång Fucus spiralis och violett Hildenbrandia. En strandkrabba Carcinus maenas vägs vid en krabbfisketävling.
7 Skal av sand- hjärt- och blåmusslor av släktena Mya, Cardium och Mytilus och ryggsköld av krabba Carcinus. Nederst gaffeltång Furcellaria, en rödalg som torkat och blivit svart. Tomma skal av havstulpan Balanus, som är ett kräftdjur. Frisimmande larver sätter sig fast på hårda ytor under vattnet (klippor, stenar, skal och båtbottnar). De bygger kalkskal, som man kan skära sig på när man badar. Det finns några olika arter. Skal av sandmussla Mya arenaria och knivmussla Ensis på en småstenig strand. Violett Hildenbrandia, en alg som bildar en hinna på klippor och stenar. Vita mossdjur Membranipora (tångbark) med bi kake liknande bål. Underskalet av ett ostron fastväxt vid Lilla Oahallen Ostron är en ny företeelse vid Väderön. Oklart om det är vanligt ostron Ostrea edulis eller någon annan art, som kan ha invandrat med fartyg eller rymt från odlingar. Larverna simmar fritt. En bit blåstång med spiralrörsmask Spirorbis och tångbark Membranipora (ett mossdjur till höger i bild).
Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson.
Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson. Berggrund Hallands Väderös berggrund består, liksom de skånska horstarnas, av ådergnejs och insprängda partier av gnejsgraniterna
Läs merÖstersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Läs merINSAMLING AV BLÅMUSSLOR, BLÅSTÅNG OCH KRABBA FÖR ANALYS AV MILJÖGIFTER ÅR 2011 PÅ UPPDRAG AV BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT
INSAMLING AV BLÅMUSSLOR, BLÅSTÅNG OCH KRABBA FÖR ANALYS AV MILJÖGIFTER ÅR 2011 PÅ UPPDRAG AV BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT 771 2015-05-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SYFTE 3 1.1 METOD 3 2 LOKALBESKRIVNINGAR
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merExkursion. Till Ven. Av: Oswaldo Quijada
Exkursion Till Ven Av: Oswaldo Quijada Syftet med laborationen var att undersöka vattnet och stranden, och beskriva vad som fanns där så exakt som möjligt. Så att vi kan jämföra den med exkursionen vi
Läs merBiosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket
Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var
Läs merNY BILD. PEBERHOLM och vattnet omkring
NY BILD PEBERHOLM och vattnet omkring Peberholm kort efter brons öppnande. Foto: Søren Madsen Peberholm år 2014. Foto: Martin Kielland Peberholm Den konstgjorda ön Peber holm länkar samman Öresunds förbindelsens
Läs merBedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö
På uppdrag av: Magnus Gustavsson, Söderköping Version/datum: 2017-11-01 Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö Inför samråd gällande anläggande av brygga Calluna AB (org.nr: 556575-0675) Linköpings
Läs merUnder ytan i västerhavet
tips och fakta för unga havsforskare Under ytan i västerhavet havet en häftig värld Havet det ser så blått ut. På håll. Men om du tittar närmare är det en massa färger. Samtidigt är det genomskinligt.
Läs merMIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal
MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och
Läs merLogg fra n A lva. Datum: 22 maj. Elevloggare: Veronica Westman, Alice Tegborg och Måns Zellman. Personalloggare: Jan Östman
Logg fra n A lva Datum: 22 maj Elevloggare: Veronica Westman, Alice Tegborg och Måns Zellman Personalloggare: Jan Östman Position: Lämnat hamn i Helgoland, påväg till Hirtshals Segelsättning: Ingen segelsättning
Läs merTransektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB
Transektinventering i påverkanområde Gävle fjärdar 2008 Peter Hansson Kustfilm Nord AB Innehåll SAMMANFATTING 2 INLEDNING 2 DISKUSSION 3 PROFILLOKALER I PÅVERKANSOMRÅDET 3 METODIK 4 LOKAL 1 BORGVIK 5 LOKAL
Läs merBiologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA
Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.
Läs merDu får en kallsup i laxarnas älv. Smakar det salt? Skräniga fåglar dyker efter småfisk i Östersjön. Mitt i namnet finns ett Å. Vad heter fågeln?
Öronmaneter finns i Östersjön. Bränns de? Du får en kallsup i laxarnas älv. Smakar det salt? Skräniga fåglar dyker efter småfisk i Östersjön. Mitt i namnet finns ett Å. Vad heter fågeln? Djur med hårda,
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE0430095 i Vellinge kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
Läs merTorekovs församlings skrifter om ön Läs mer
1 Torekovs församlings skrifter om ön Läs mer Stiftnämndens karta över Hallands Väderö kom ut 1965, samma år som naturparken från 1958 fick beteckningen naturreservat med anledning av en ny naturvårdslag.
Läs merBiologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Läs merVresrosen ett hot mot kustens flora
Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i
Läs merDETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN
HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN PÅ UPPDRAG AV TANUMS KOMMUN 2009-02-18 RAPPORT 560 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING
Läs merHur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Läs merDatum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län:
Redovisningsblankett för Naturväktarna - KUST Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Namn på området och närmaste
Läs merVarför tror du att späckhuggaren har en fena på ryggen? Vad tror du att den använder fenorna på sidan till?
Välkommen!...till En resa genom djurens fantastiska värld här på Göteborgs Naturhistoriska museum. Du kommer att få göra olika uppdrag under resans gång samtidigt som du kommer se stora delar av muséet.
Läs merDet befruktade ägget fäster sig på botten
Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar
Läs mertips och fakta för unga havsforskare Under ytan i västerhavet
tips och fakta för unga havsforskare Under ytan i västerhavet havet en häftig värld Havet det ser så blått ut. På håll. Men om du tittar närmare är det en massa färger. Samtidigt är det genomskinligt.
Läs merMin fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Läs merSå fungerar det i praktiken- MKBs gröna takresa. Maria Nilsson
Så fungerar det i praktiken- MKBs gröna takresa Maria Nilsson 2015-05-27 MKBs gröna tak Totalt 164 tak äldsta ca 15 år -miljöhus, cykelgarage, bostadshus Mycket begr. underhåll över tid -Ca hälften inventerades
Läs merDÄGGDJUR. Utter. Utter
REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet
Läs merHej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?
Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak
Läs merUTFLYKT PÅ LILLA KARLSÖ
UTFLYKT PÅ LILLA KARLSÖ Den 11 maj, for vi till Lilla Karlsö, (Tack Marina för ett gott förslag!) en lugn och stilla dag, sån tur med vädret, tänk om det blåst full storm och regnat, nu var det bara lite
Läs merSälar. Ett forskningsprojekt av Mikaela. Mikaela Fälthammar
Sälar Ett forskningsprojekt av Mikaela Inledning Jag heter Mikaela och är 17 år. Jag har forskat om sälar. Jag valde att forska om sälar för att dom är så söta. Jag började skriva frågor om sälar som jag
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merBesök på Hallands Väderö i augusti 2009 Den 3 augusti var en regnig dag.
1 Besök på Hallands Väderö i augusti 2009 Den 3 augusti var en regnig dag. Blöta sopor var på väg mot landtransport......och i skogen lyste röda skogssniglar (Arion rufus) på marken. 2 I detta väder inledde
Läs merSOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen
SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar
Läs merFotografera under vattnet. Likheter och olikheter
Fotografera under vattnet Likheter och olikheter Att dyka med kamera Visa hänsyn. Koraller mm är ömtåliga så bra avvägning är en förutsättning för att ta bilder under vatten. Lär dig kamerahuset på land,
Läs merKLASSRESAN SOL, HAV & VENTYR. 14 - i solen!
KLASSRESAN SOL, HAV & VENTYR 14 - i solen! 9A från Länna skola utanför Norrtälje En vecka i maj hade vi på Hostal San Miguel i Nerja besök av klass 9A från Länna skola utanför Norrtälje. De hade jobbat
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merVälkomna till. Naturväktarna Kust
FÄLTUNDESÖKNING Välkomna till Naturväktarna Kust Ni har uppdraget att undersöka en havsstrand. Vilka djur och växter hittar ni här? Hur påverkar vi människor livet på land och i vattnet? För att ta reda
Läs merRanunkelväxter. Violväxter. Klockväxter. Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad.
Ranunkelväxter Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad. Blommor oftast med klart färgade kronblad, ofta gula (hylleblad) Smörblomma, Ranunculus acris Violväxter Hjärtlika blad Blomman
Läs merEfter att jag byggt mitt bo är jag väldigt hungrig, efter långt slit märker jag att det inte finns något på stranden så jag hugger mer material så
Ön av Gabbe KAPITEL 1 Jag sitter på ett plan och lyssnar på Arne alligator så hör jag en smäll. Alla skriker: AAAAAAAAA` Jag förstår att något hemskt håller på att hända. Plötsligt ser jag brandrök och
Läs merL iv e t s b ö r ja n
L iv e t s b ö r ja n H u r h a r liv e t F R Ä M S T 4 O L I K A H Y P O T E S E R u p p k o m m it? S K A P E LS E TE O R IN : G U D S K A P A D E L I V U R A LS TR IN G S TE OR IN : L I V K A N U P
Läs merFrån himmelens topp till havets botten
Martin Widmark Från himmelens topp till havets botten Lindskog Förlag www.lindskogforlag.se Stockholm 2006 Text: Martin Widmark Bild: Pietro Galeoto Grafisk form: Lennart Lindskog Illustrationer av Pietro
Läs merGiftiga båtbottenfärger om oönskad påväxt på båtar och konsekvenser i miljön. Åsa Arrhenius Inst för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet
Giftiga båtbottenfärger om oönskad påväxt på båtar och konsekvenser i miljön Åsa Arrhenius Inst för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet a Mistra funded research programme DEN MARINA MILJÖN
Läs merUndersökningen utfördes av AquaBiota på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om den marina miljön och naturvärden utanför området Ekstakusten. Undersökningen
Läs merKartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård
Rapport 2019:03 Miljöförvaltningen Kartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård ISBN nr: 1401-2448 www.goteborg.se MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn beskriver
Läs merMarinbiologisk undersökning
Marinbiologisk undersökning Vid Stora och Lilla Knarrholmen Foto från Norra hamnen, vattendjup cirka 4 meter. Här ses ålgräs och bultfiskar. Projekt/uppdrag/ärende: BlueOrbis AB har på uppdrag av BRA Bygg
Läs mer6sätt att slippa bottenmåla
6 sätt att slippa bottenmåla Äntligen! Nu slipper du bottenmåla Varje år försöker du överlista dem. Havstulpanerna. Och varje år står du där i snålblåsten, med värkande armar och målar tappert botten på
Läs merSagan om Karin och skräpet i havet
Sagan om Karin och skräpet i havet Läs berättelsen för barnen och uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar över. Karin och hennes pappa har åkt till stranden en vacker sommardag.
Läs merLyckas med läsförståelse Minto
Lyckas med läsförståelse Minto Victoria W Gustafsson Ane S Panboon ISBN 978-91-7767-026-1 2018 Victoria W Gustafsson, Ane S Panboon och Askunge AB Jag Produktion Mirvi Unge Thorsén Illustration Daniel
Läs merMarinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun
Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring
Läs merVi och naturen i Öresund
Foto: Marint Kunskapscenter /Michael Palmgren Vi och naturen i Öresund Samlade övningar med lärarinstruktioner Årskurs: 2 3 Material:, Eva Hörnblad PI och Anne-Cathrin Ek-Hamfelt www.malmo.se/pedagogiskakartor
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs mer6sätt att slippa bottenmåla
6 sätt att slippa bottenmåla 6 sätt att slippa bottenmåla Varje år försöker du överlista dem. Algerna och djuren som vill bosätta sig på din båt. Och varje år står du där i snålblåsten, med värkande armar
Läs merLÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS
LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder
Läs merBILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER
BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Annelie Hilvarsson Marina Magnusson David Börjesson
Läs merFörslaget kommer från: Simon Nyström
Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet
Läs merUppdrag: SPINDELNS KROPP
SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE0420233 i Ängelholms kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE0420233 i Ängelholms kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 1. SYFTE Att: restaurera de
Läs merInventering av Natura 2000-områden i Skälderviken. Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark
Inventering av Natura 2000-områden i Skälderviken Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark Natura 2000 Sandra Andersson 2008 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Inventering
Läs merHökafältet TÖNNERSA. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr
Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr om Tönnersa och projektet Sand Life, som pågår fram till 2018 i reservatet. Här finns information och fakta om projektet och platsen, presenterat
Läs mer1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?
Faktakort 1 Kantarellen är en av dom vanligaste svamparna. Dom kan man äta. Dom finns i hela Sverige, i löv och barrskogar. Kantarellen är gul. Kantarellen är en skivsvamp, den har skivor under hatten.
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merNågra vanliga växter och djur i Östersjön
Några vanliga växter och djur i Östersjön 1 Naturväktarna - Några vanliga växter och djur i Östersjön Vilka olika musslor hittar ni? Hur mycket har blåstången vuxit i år? Ser ni spår av olja? Luktar vattnet
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Läs mersamspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater
Läs merInventering av spökredskap i 8-fjordar av Dan Calderon, Miljöteknik i väst
Inventering av spökredskap i 8-fjordar av Dan Calderon, Miljöteknik i väst Inledning Projektet initierades av 8-fjordar och genomfördes av Miljöteknik i väst. Projektet finansierades av Länsstyrelsen i
Läs mer1 MILLIONER DROPPAR. En, två, tre, fyr, fem millioner droppar. En, två tre, fyr, fem fingrar på min hand. En, två, tre, fyr, fem millioner droppar
1 MILLIONER DROPPAR En, två, tre, fyr, fem millioner droppar En, två tre, fyr, fem fingrar på min hand En, två, tre, fyr, fem millioner droppar En, två, tre, fyr, fem, vattenlek och sand Jag vill gå till
Läs mer2007:15. Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006
2007:15 Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006 Rapport, år och nr: 2007:15 Rapportnamn: Marininventering av makrovegetation öster
Läs merUndersökning av skyddad strand
Undersökning av skyddad strand Jesper Larsson, John Hagberg, Karin Eliasson och Sara Hedberg NV2A Nicolaiskolan Helsingborg 1996 Dokumentet är hämtat från Vattenkikaren: (http://www.vattenkikaren.gu.se/)
Läs merVykort från Cucao, Isla de Chiloé
Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.
Läs merNaturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:
Redovisningsblankett för Naturväktarna KUST Redovisa på hemsidan www.naturvaktarna.wwf.se Vi har tyvärr ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Datum för undersökningen: Klass/grupp:
Läs merett arbetsmaterial i tre nivåer
Lärarhandledning till BYGG ÖSTERSJÖNS EKOSYSTEM ett arbetsmaterial i tre nivåer Det här är ett lektionsmaterial om Östersjöns ekosystem och hur det påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Materialet är
Läs merMakrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort
Makrovegetation En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort 2016-10-14 Makrovegetation. En undersökning av makrovegetation i kustvattnet innanför Landsort. Rapportdatum: 2016-10-14
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merGÅNG- OCH CYKELVÄG I GREBBESTAD
HYDROGIS AB BIOLOGISK INVENTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG I GREBBESTAD TANUMS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV BBK TEKNIK &MILJÖKONSULTER AB 2009-02-25 RAPPORT 562 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD
Läs merFauna och flora utanför Saltö
Fauna och flora utanför Saltö Inventering i havsområdet väst om Saltö 2018 Toicon rapport 028-18 Härslöv juni 2018 www.toicon.com 1 Fauna och flora utanför Saltö. Inventering i havsområdet väst om Saltö
Läs merSkitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda
Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att
Läs merParadis med gemyt. Av Robert Solin Foto: Anders Andarve
Paradis med gemyt Det enda som går sakta är solen som sjunker ner i Västerhavet. Själv rider du i full fart på de milslånga och kilometerbreda sandstränderna på danska Römö. Välkommen till paradiset! Av
Läs merVickes strandäventyr
Vickes strandäventyr Med detta pysselhäfte vill vi ge dig inspiration till att lära dig mer om livet vid havet och på stränderna. Gör själv din egen flora, lös problem och prick till prick-uppgifter eller
Läs merStenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
Läs merVÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81
VÄXTER Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 62-75 och 79-81 FOTOSYNTESEN - Bara växter och cyanobakterier kan tillverka sin egen näring. - De tillverkar druvsocker av koldioxid och vatten.
Läs merRÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
Läs merSveriges tio bästa nudiststränder inför sommaren
Sveriges tio bästa nudiststränder inför sommaren Våren känns i luften och stranddagarna väntar runt hörnet. För den som föredrar att sola och bada i födelsedagsdräkten i sommar kan det vara svårt att navigera
Läs merhavets barnkammare och skafferi
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och
Läs merSkogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merUnder ytan. Bilden nedan visar faktiskt inte en orm, utan en fisk. Vad kallas fisken?
Fråga 1 Bilden nedan visar faktiskt inte en orm, utan en fisk. Vad kallas fisken? ) Korallorm B) Vithaj C) Ål Förr i tiden brukade man kasta ned dessa fiskar i brunnar. Där åt de upp djur som råkade ramla
Läs meronsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
Läs merVäxter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013
Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en
Läs merFrån Västindien till Väderöarna
Från Västindien till Väderöarna Utanför Sveriges västkust härskar i huvudsak två strömsystem vilka på olika vis påverkar växt- och djurlivet i havet. Den ena kallas Jutlandsströmmen -en avlänkning från
Läs merMätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg
Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Peter Hansson Kustfilm Nord AB Inledning.. 1 Sammanfattning av resultaten.. 3 Diskussion.. 4 Metodik. 5 Resultat 5 Symboler i redovisningen.5 Lokalerna
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merSkaldjur. Analys av mollusker 2007. Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län. Analys av musslor och snäckor, slutundersökning av Bunkeflostrand 15:1
Analys av mollusker 2007 Skaldjur Analys av musslor och snäckor, slutundersökning av Bunkeflostrand 15:1 Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Ola Magnell Analys
Läs merMetapopulation: Almö 142
141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om
Läs merTumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en
Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen
Läs merFärdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.
Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram
Läs mer485-443 miljoner år före nutid
TE Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution ORDOVICIUM 485-443 miljoner år före nutid Stora steg Djur med skelett av ben dyker upp för första gången under den här tidsperioden. Det är
Läs merSeparation av plastidfärgämnen
Separation av plastidfärgämnen Hos fotoautotrofer fångas energin i ljuset upp av speciella pigment-proteinkomplex. De pigment som framförallt absorberar ljuskvanta till fotosyntesen är klorofyllerna. Dessutom
Läs merMARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING INFÖR PRÖVING AV VATTTENVERKSAMHET VID KURBADET PÅ MARSTRAND
MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING INFÖR PRÖVING AV VATTTENVERKSAMHET VID KURBADET PÅ MARSTRAND KUNGÄLVS KOMMUN 2017-08-09 RAPPORT 839 INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 SYFTE OCH AVGRÄNSNING 3 3 METODER 3 4 MARIN MILJÖ
Läs merUnder ytan i Östersjön
tips och fakta för unga havsforskare Under ytan i Östersjön havet en häftig värld Havet det ser så blått ut. På håll. Men om du tittar närmare är det en massa färger. Samtidigt är det genomskinligt. Livet
Läs merSyfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.
Övningar för små barn (källa http://jämtnatur.se/) Naturens väv På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Passar för 1, 2 och 3. Ett nät (fotbollsnät
Läs merEVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår
EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER
Läs mer