KÄNSELSPRÖTET. Föreningen Finlands Dövblinda rf:s organisationstidning. Riitta och Russ vigdes i en vibrationskyrka FPA flyttar tjänsterna till Åbo

Transkript

1 KÄNSELSPRÖTET Föreningen Finlands Dövblinda rf:s organisationstidning Riitta och Russ vigdes i en vibrationskyrka FPA flyttar tjänsterna till Åbo

2 Innehåll Ledaren: Nya finansieringskanaler behövs...3 Ingas hälsning...4 Hälsningar från höstmötet...6 Nyheter från Helen Keller världskonferensen...8 Hjälpmedelsmässan lockade folk till Tammerfors...10 Ny information från cochleaimplantatens värld...12 FPA koncentrerar tolkningens förmedlings- och distanstolkningstjänster till Åbo...14 Riitta och Russ vigdes i en vibrationskyrka...15 Omslaget visar det nygifta paret Riitta Lahtinen och Russ Palmer hand i hand, studerande sina ringar framför altaret i de dövblindas kyrka, Tomaskirken. Altartavlan i bakgrunden, ett abstrakt poppana konstverk i gula och röda färger, symboliserar soluppgången. Bilderna på omslaget och sidan 15: Riitta Lahtinen och Russ Palmers album. Känselsprötet utkommer 2014 enligt följande tabell Nr 1 vecka 12 Nr 2 vecka 26 Nr 3 vecka 38 Nr 4 vecka 51 KÄNSELSPRÖTET ISSN Utgivare Föreningen Finlands Dövblinda rf Layout Tuija Wetterstrand Chefredaktör Informatören Tuija Wetterstrand, tel , e-post: tiedotus@kuurosokeat.fi. Redaktionsråd Esko Jäntti (ordförande), Ulla Kungas, Paula Valminen, Ari Suutarla, Jaakko Evonen (sekr) och Tuija Wetterstrand. Tidningen utkommer 4 gånger om året med stroskrift Översettning från finska Maria Punnonen / Mingela Pekkolantie 26, FI Melkonniemi tel: e-post: maria.punnonen@mingela.net Abonemang och addressändring Föreningen Finlands Dövblinda rf, PB 40, FI IIRIS, p , e-post: kuurosokeat@kuurosokeat.fi. Boktryckeri Synskadades Centralförbund rf:s boktryckeri. Redaktionen förbehåller sig rätten att använda tidningens artiklar också på föreningens webbsidor 2 Känselsprötet 4/2013

3 Ledaren Nya finansieringskanaler behövs Föreningen Finlands Dövblinda rf:s ekonomi är i dag stabil och de likvida medlen är goda. Det ligger ändå en risk i den alltför smala finansieringsbasen. Penningautomatföreningen RAY finansierar 46 % av vår verksamhet. Villkoren för beviljande av understöd har skärpts och det är inte en självklarhet längre att vi får lika stort understöd i fortsättningen. Det är allt fler som ansöker om understöd, vilket gör att det är allt osäkrare att få finansiering. En annan viktig finansiär är Folkpensionsanstalten. Vi producerar rehabiliteringstjänster för dövblinda barn och vuxna. FPA konkurrensutsätter med jämna mellanrum tjänsteproducenterna och nästan varje gång ändras standarderna för tjänsterna. Kommer vi i framtiden att kunna erbjuda våra tjänster till konkurrenskraftiga priser? Vår tredje finansieringskälla är kommunerna. Vi producerar boendetjänster för dövblinda kunder. Tammerfors stad betalar oss mest. Stadens ekonomi är emellertid så stram att det kräver mycket arbete att få till stånd en nivåhöjning på serviceavgifterna. Kostnaderna för verksamheten stiger dock helat tiden. Aktivitetscentret är också i stort behov av renovering. Donationer och testamenten kommer allt mer sporadiskt. Vi har fått förnyat tillstånd för medelsanskaffning för åren Insamlingen har inte riktigt tagit fart. Vi önskar få idéer också av kunder och medlemmar för hur vi i fortsättnin- Känselsprötet 4/2013 3

4 gen mer effektivt ska kunna sköta insamlingen av medel. Vi hjälper också vid behov till med att göra upp testamenten och berättar hur man ska gå tillväga för att ge donationer. Ta kontakt med mig. Du kan själv bestämma vad de medel du skänker ska användas till. En tät samverkan samarbetsnätverken emellan krävs. Det gäller att framdeles satsa allt mer på att finna nya finansieringskanaler för utvecklingsarbete och verksamhet. Jag önskar alla läsare en trevlig juletid. Vi håller kontakten! Pirkko Lieko, ekonomidirektör. u Ingas hälsning Hej! Hoppas Du känner att julen kommer med glädje och fina upplevelser med nära och kära. Du håller nu i en tidning med många intressanta artiklar. Pirkko Lieko berättar om hur finanserna ligger till i vår förening, vi vet att inget varar beständigt och att vi måste vara förekommande. Jaakko Evonen har skrivit om hjälpmedelsmässan där vi också var utställare, på mässan visades också det senaste inom hjälpmedel. Föreningens Finlands Dövblinda rfs ordförande Seppo Jurvanen förmedlar nyheter från Helen Keller världskonferens. 4 Känselsprötet 4/2013

5 Tolkförmedlingen flyttar till Åbo, frågorna har varit många, när FPA varit ute på fältet och presenterat förändringarna. Jaakko har gjort en rapport från CI seminariet den 15 oktober, ny information och personliga upplevelser som oftast känns närmare än en teoretisk beskrivning. Vi får också en kort rapport från höstmötet i Hyvinge. Som socker på botten får vi följa med, hur bröllopet där Riitta Lahtinen och Russ Palmer vigdes i Norge, där de träffades för 20 år sedan. Chefredaktör Tuija Wetterstrand är alterneringsledig De två första Känselsprötet tidskrifter sköter hennes vikarier. Jag vill önska er alla en Fridfull Jul och Gott Nytt År! Inga u Inga Lassfolk-Herler Föreningen Finlands Dövblinda rf Distriktssekreterare Vasaesplanaden 17, 3. vån Vasa tel: inga.lassfolk-herler@kuurosokeat.fi Känselsprötet 4/2013 5

6 Hälsningar från höstmötet Yngsta deltagare på mötet var under ett år gamla Manu, här i sin pappa Rolles famn. Mamma Veera i mitten på bilden med rosorna och hedersdiplomet hon fick för sina meriter som förmedlare av positiv information om dövblindhet. Bild: Kalle Kiviniemi. Text: Jaakko Evonen Föreningen Finlands Dövblinda rf:s höstmöte hölls på Hotell Rantasipi Sveitsi i Hyvinge. Chefen för Dövas Servicestiftelse, Tarja Muteli, hälsade till mötet Mötet öppnades av ordförande Seppo Jurvanen. Sextiotre röstberättigade deltagare var närvarande. Mötet konstaterades vara lagenligt sammankallat och beslutfört. På lördagen fungerade SCF: s organisationschef, Merja Heikkonen, som mötesordförande och på söndagen Esko Jäntti. Ari Suutarlas medlemsmotion ströks på hans egen begäran från föredragningslistan. I motionen föreslogs att valet av vice ordförande skulle flyttas till höstmötet. Föredragnings- 6 Känselsprötet 4/2013

7 Veera Laukkarinen (till höger) och Timo Närhi (till vänster) fick hedersdiplom. Kai Leinonen fick förtjänsttecken i guld för 30 års arbete bland de dövblinda och Sanna Paasonen förtjänsttecken i brons för 10 års arbete. Bild: Jaakko Evonen. listan ändrades så att man istället lade in en punkt om arvodesarbetsgruppens förslag. Föredragningslistan godkändes med ändringarna. Höstmötet godkände efter omröstning styrelsens förslag på basen av arvodesarbetsgruppens förslag. Enligt förslaget ska styrelsen: bereda ordförandes och verksamhetsledares position samt en förnyelse av organisationens struktur. Förslaget presenteras för höstmötet Känselsprötet 4/2013 På mötet förrättades personval. Till styrelseordförande för de inkommande två åren valdes nuvarande ordförande Seppo Jurvanen enhälligt. Istället för de styrelsemedlemmar som stod i tur att avgå valdes efter omröstning Tuula Hartikainen, Esko Jäntti och Timo Närhi. I styrelsen fortsätter Sanna Paasonen, Paula Valminen och Riku Virtanen. Beslöts att anslutningsavgiften för egentliga medlemmar och anhörigmedlemmar hålls oförändrad nästa år. Medlemsavgift uppbärs inte. Verksamhetsplanen och budgeten fastslogs för år u 7

8 Nyheter från Helen Keller världskonferensen Text: Jaakko Evonen Helen Keller världskonferensen och Dövblindas världsförbunds (WFDB) generalförsamling hölls i Tagaytay på Filippinerna Området befinner sig ca 800 km norr om det tyfondrabbade området och träffades inte av stormen. I samband med konferensen hölls en tyst stund till minne av framlidne WDBF:s ordförande Lex Grandia. Ämnen som togs upp under generalförsamlingen var bland andra konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, tillgänglighet och delaktighet för de dövblinda i Japan, unga dövblindas erfarenheter från Sverige och Japan, situationen i utvecklingsländerna efter FN-konventionen, de dövblindas kultur och dövblindhet. Kicki Nordström från Sverige talade om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionens första fyra artiklar (syfte, definitioner, allmänna principer och allmänna åtaganden) är de centrala. Dövblindhet omnämns speciellt i den andra artikeln, om definitioner, och i artikel 24, som gäller utbildning. Pontus Degsell, också han från Sverige, talade om de dövblindas kultur och om dövblindhet. Han anser att det viktigaste är att de dö- 8 Känselsprötet 4/2013

9 Riku Virtanen (till vänster) och Seppo Jurvanen (till höger) representerade Förening Finlands Dövblinda rf på konferensen. Bilder: Riku Virtanen och Seppo Jurvanen. vblindas egen gemenskap är till för alla dövblinda. Så borde också de nationella dövblindföreningarna fungera, enligt honom. Dövblindhet kan enligt honom också definieras som en unik personlig resa, under vilken dövblinda personer identifierar och godkänner sig själva som dövblinda. I slutet av sitt anförande ställde Degsell några frågor: Hur kan vi tillsammans verka för att försäkra oss om att alla dövblinda får kompetenta tolkar som är specialiserade på dövblindhet och handledare som har en god kännedom om de dövblindas kommunikation? Hur kan vi tillsammans verka för att få lämpliga personer till styrelser och för andra viktiga uppdrag i våra nationella föreningar (t.ex. Europeiska dövblindunionen EDBU) i framtiden - personer som vill arbeta för en gemensam dövblindideologi? Generalförsamlingen valde funktionärer till De dövblindas världsförbund för följande fyraårsperiod. Riku Virtanen från Finland valdes till representant för Europa. Föreningen Finlands Dövblinda rf:s ordförande, Seppo Jurvanen, var på plats och rapporterade. u Känselsprötet 4/2013 9

10 Hjälpmedelsmässan lockade folk till Tammerfors Text: Jaakko Evonen Hjälpmedelsmässan hölls i Tampereen Messu- ja Urheilukeskus (Tammerfors Mäss- och Sportcenter) sjunde till nionde november. De allra senaste hjälpmedlen fanns utställda. Många organisationer inom social- och hälsovårdssektorn, olika aktörer och företag presenterade sig. I Liikuntamaa (Rörelselandet) kunde man pröva på olika idrottsgrenar, t.ex. tandemcykling, goalball och bowling. Enligt organisatörerna hade mässan över besökare. Utställarna var över tvåhundra. Föreningens informationsavdelning, dvs. informatör Tuija Wetterstrand och journalist Jaakko Evonen, ansvarade för monteringen av Föreningen Finlands Dövblinda rf:s avdelning och för programmet. Förstärkning fick de från Tammerfors. Projektansvarig för projektet Akse (Aktiv senior), Merja Kovanen, samt projektarbetarna Päivi Haapasaari och Mira Pohjola stod till tjänst på avdelningen på torsdag och fredag. Stort intresset väckte speciellt möjligheten att öva sig på handalfabetet på teckenspråk och på det taktila handalfabetet. Dövblindinformatören Timo Pelto- 10 Känselsprötet 4/2013

11 Milla Päiväniemi visar konstverk som har tillverkats i konstcirkeln på Toimintapäivät. Bild: Kalle Kiviniemi. mäki lockade också mycket publik. Han berättade om dövblindhet och presenterade ett minnesspel som tagits fram inom projektet Akse. Man spelar genom att känna på material som finns i bottnen på spelbrickorna. På fredag visade Kari Hyötylä hur en fullkomligt dövblind person kan använda mobiltelefonen med hjälp av Braillino punktskärm och punkttangenter. handarbeten och konstverk som tillverkats i konstcirkeln på Toimintapäivät och de väckte ett stort intresse bland mässbesökarna. En kvinna brast nästan i gråt då hon kände på Rauli Jalos fågel, som han formgivit med hjälp av vaxstickor. Följande hjälpmedelsmässa ordnas i Tammerfors om två år, u På fredag var temat de dövblindas skapande arbete, under ledning av handledarna Milla Päiväniemi och Pena Pietiläinen. Milla förevisade Känselsprötet 4/

12 Ny information från cochleaimplantatens värld Text: Jaakko Evonen Implantatseminariet Ääntä ja kosketuksia arkielämän tutkimuksia (Ljud och beröring - studier i vardagslivet) hölls på Iiris 15 oktober. Aktuell forskning i ämnet och implantatanvändarnas egna erfarenheter togs upp. Till seminariets arbetsgrupp hörde Daniel Aalto, Maritta Autio, Marja Laitala, Stina Ojala, Russ Palmer, Anne Palo, Eila Särkimäki, Sanna Tuomaala och Riitta Lahtinen. PeD Riitta Lahtinen, kommunikationschef på Föreningen Finlands Dövblinda rf, höll hälsningstalet. TkD Daniel Aalto från Helsingfors universitet höll den första föreläsningen med ämnet nyanser i talet då man använder cochleaimplantat. Han berättade hur hörandet med cochleaimplantat sker: hörselnerven tar emot elektriska impulser via en mikrofon. Det är möjligt att uppfatta ljud, eftersom kanalerna har olika ljudstyrka. Enligt Aalto kan man komplettera sina observationer med hjälp av känsel- och synsinnet. Riitta Lahtinen presenterade användningen av haptiser och kroppsbesked i uppvakningsrum. Idén är att man kan använda dem som stöd för kommunikationen med vårdpersonalen, eftersom det i vissa situationer kan vara svårt att höra och det heller inte alltid är möjligt att använda hjälpmedel. Haptiser produceras på kroppen, vanligen på armen. Enligt Lahtinen förhåller sig vårdpersonalen positivt till användningen av haptiser och har varit intresserade av att lära sig mera. 12 Känselsprötet 4/2013

13 Skötarna hade sagt att beskeden i fortsättningen skulle kunna användas också med andra patienter. Som avslutning på sitt föredrag demonstrerade Lahtinen tillsammans med Maritta Autio hur man gör haptiser. Följande föredrag handlade om hur sången förändras hos patienter med Usher före och efter det att de genomgått cochelaimplantatoperation. Föredraget hölls av FD Stina Ojala från Åbo universitet och musikterapeut Russ Palmer. Enligt Ojala påverkar en hörselskada hörandet på många sätt, t.ex. tajmningen och regleringen av tonhöjden och ljudstyrkan. Man måste höra ett ljud innan man kan producera det. Det kom fram att då man sjunger är vissa faktorer speciellt viktiga, bl.a. att kunna hålla takten och att komma in på rätt ställe. Under seminariet hördes också implantatanvändarnas egna erfarenheter. Palmer, som fått två implantat, berättade att kontrollen av den egna rösten, uppfattningen av rytm och regelringen av tonhöjden har blivit exaktare sedan han fått implantaten. Också vokaler och konsonanter har blivit tydligare och röstens känsloskala har blivit bättre. Enligt honom har implantaten underlättat för honom att göra musik, jämfört med den tid då han använde bakom-örat hörapparater. Anne Palo konstaterade att ljudvärlden blivit rikare genom implantaten, numera kan hon t.ex. höra fåglarna sjunga och övergångsställenas ljudsignaler. Dessutom berättade hon att hon ofta lyssnar på radio och att hon använder telefon. Hon påminde i alla fall om att det är individuellt hur man hör. Till sist hölls en paneldiskussion som leddes av journalist Jaakko Evonen från Föreningen Finlands Dövblinda rf. Diskussionen var livlig och forskarna och implantatanvändarna fick många frågor. Det blev bl.a. diskussion om hur man skaffar sig ett implantat och om framtida utmaningar inom forskningen. Evenemanget bandades och man kan lyssna på det via vi den länk som finns på föreningens finska webbplats under kommunikaatiopalvelut och tutkimus. u Känselsprötet 4/

14 FPA koncentrerar tolkningens förmedlings- och distanstolkningstjänster till Åbo Källa: Meddelande från FPA Tolkningstjänsten för personer med handikapp flyttade från kommunerna till FPA Vi ordnar tolkningstjänster för hörselskadade, synhörselskadade och talskadade personer om behöver tolkning på grund av sin funktionsnedsättning bl.a. för att gå på jobb, studera, uträtta ärenden och idka fritidssysselsättningar. Cirka kunder använder FPA:s tolkningstjänst. Från början av år 2014 koncentrerar FPA förmedlingstjänsten till Systemet för förmedling av tolkningstjänst (VATU-systemet) i Åbo. Från och med sköter enheten också produktionen av distanstolkning. Förmedlingsverksamheten flyttas till FPA eftersom detta anses gagna kundbetjäningen och utvecklandet av verksamheten. FPA beviljar sina kunder rätten till användandet av tolk och ordnar de tolktjänster som behövs, så det är naturligt att också förmedlandet av tolkar sköts centralt genom FPA. Genom förflyttningen vill vi försäkra oss om att kunderna får en enhetlig betjäning, oberoende av var kunden är bosatt. Den största förändringen för kunden då förmedlingstjänsten flyttas är att kontaktuppgifterna för förmedlingscentralen ändras och att möjligheten till personligen uträtta ärenden upphör. Alla kunder får information om de nya öppettiderna och kontaktuppgifterna i ett brev som postas i december. Kunder som använder distanstolkning kan i fortsättningen sköta distanstolkningsärenden och beställningen av tolkning vid samma tillfälle. Öppettiderna för FPA:s förmedlingscentral från och med är: må fre kl lö kl sö och helger kl Öppettiderna för distanstolkning meddelas senare. u 14 Känselsprötet 4/2013

15 Riitta och Russ vigdes i en vibrationskyrka Leende nygift par i huvudkontakt! Text: Tuija Wetterstrand Riitta Lahtinen och Russ Palmer vigdes lördag 9.11 i Norge, på den plats där de första gången möttes för 20 år sedan. Båda arbetade i Andebu, på det center som numera heter Signo och som erbjuder tjänster för döva och dövblinda. För ett år sedan byggdes här på Signo världens första kyrka som planerats för döva och dövblinda, Tomaskirken. Då Riitta och Russ bekantade sig med den nybyggda kyrkan visste de att den skulle bli deras vigselkyrka. Kyrkan kan med goda skäl kallas vibrationskyrka, eftersom dess golv är byggt så att det vibrerar i takt med musiken. Kyrkan har också en ljusorgel. På så sätt kan döva uppleva musiken genom sina andra sinnen. Det nyvigda paret avlägsnade sig från altaret med lätta danssteg i takt med Beach Boys sång Good Vibrations, dvs. goda vibrationer. Källor: tb.no och u Känselsprötet 4/

16 Känselsprötets redaktion och Föreningen Finlands Dövblinda rf:s redaktionsråd önskar alla läsare riktigt God Jul och Gott Nytt År!