KÄNSELSPRÖTET. Föreningen Finlands Dövblinda rf:s organisationstidning. Helen Keller -dagen Internationell dag för de dövblinda

Transkript

1 KÄNSELSPRÖTET Föreningen Finlands Dövblinda rf:s organisationstidning Helen Keller -dagen Internationell dag för de dövblinda

2 Innehåll Internationell dag för de dövblinda Ingas hälsning Helen Kellers besök i Finland Dövblindområdet åter vid ett vägskäl Hälsningar från vårmötet Läsarenkät På omslagsbilden från ca 1927 känner Helen Keller på de vibrationer som kommer ur högtalarna. Bilden publiceras med tillstånd av den amerikanska fonden för blinda, Helen Keller-arkivet. Courtesy of the American Foundation for the Blind, Helen Keller Archives. Känselsprötet 3/2015 kommer ut vecka 38. Bild av pärmen på den av Föreningen Finlands Dövblinda rf år 1993 utgivna lättlästa boken Helen Keller - oppimisen ihme (ungefär Helen Keller - inlärningens under ) av Pentti Rajala och Leena Turunen. KÄNSELSPRÖTET ISSN Utgivare Föreningen Finlands Dövblinda rf Layout Tuija Wetterstrand Chefredaktör Informatören Tuija Wetterstrand, tel , e-post: tiedotus@kuurosokeat.fi. Redaktionsråd Esko Jäntti (ordförande), Veera Laukkarinen, Timo Peltomäki, Eila Särkimäki, Jaakko Evonen (sekr) och Tuija Wetterstrand Tidningen utkommer 4 gånger om året med storskrift Översättning från finska Maria Punnonen / Mingela tel: e-post: maria.punnonen@mingela.net Abonemang och addressändring Föreningen Finlands Dövblinda rf, PB 40, FI IIRIS, p , e-post: kuurosokeat@kuurosokeat.fi. Boktryckeri Synskadades Centralförbund rf:s boktryckeri. Redaktionen förbehåller sig rätten att använda tidningens artiklar också på föreningens webbsidor 2 Känselsprötet 2/2015

3 Internationell dag för de dövblinda Ledaren Föreningen Finlands Dövblinda rf:s styrelse har beslutat att också i Finland börja fira den internationella dagen för dövblinda på Helen Kellers födelsedag 27 juni. Det är lämpligt att inleda traditionen nu, eftersom det lördagen 27.6 har gått 135 år sedan den världsberömda dövblinda amerikanskan Helen Keller föddes. USA:s president Jimmy Carter utropade år 1980 den tjugosjunde juni till Helen Keller-dagen för att fira att det gått hundra år sedan hon föddes. Fyra år senare förklarade Carters efterträdare Ronald Reagan den sista veckan i juni vara Helen Keller dövblindmedvetenhetsveckan, Helen Keller Deaf-Blind Awareness Week. Helen Keller-dagen och dövblindmedvetenhetsveckan har i olika länder firats på olika sätt och man har kombinerat Helen Keller-dagen också med dövblindhetsmedvetenhet, information om den kombinerad syn- och hörselnedsättningen och dess följder, de dövblindas dag. En annan väg till dagen går via Dövblindas Världsförbunds (WFDB) förslag från år 2009 att Förenade Känselsprötet 2/2015 nationerna, FN, skulle utropa 27 juni till en internationell dövblindas dag. Dövblindas dag är ett bra tillfälle att påminna såväl samarbetspartner som den stora allmänheten om den kombinerade syn- och hörselnedsättningens karaktär. Dövblindhet är en dubbel funktionsnedsättning av de viktiga fjärrsinnena syn och hörsel. Eftersom det ena sinnet inte kan ersätta det andra blir resultatet mer än endast en hörsel- eller synskada. Föreningen Finlands Dövblinda rf:s vision är en värld där de döblinda får födas och leva som dövblinda accepterande sig själva och accepterade av andra. Samhället är medvetet om deras funktionsnedsättning och de problem som den medför. De dövblinda deltar i livet och samhället som fullvärdiga medlemmar. Nu känns det fint att börja fira sommar. En vacker sommar önskas er alla! Tuija Wetterstrand informatör 3

4 Hej Känselsprötets läsare! Nu är sommaren här, men var är värmen får man fråga, kanske den kommer bara vi har tålamod. Föreningen Finlands Dövblinda rf har beslutat att fira Helen Keller med en egen dag Det är 135 år sedan hon föddes och det är ett fint sätt att uppmärksamma henne. Helen Keller besökte Finland 1957, läs om besöket i denna tidning. Från Danmark till Sverige, NVC har flyttat till Stockholm närmare bestämt Drottninggatan 30. Föreningens vårmöte hölls i Helsingfors med ett dagsaktuellt program på agendan. får veta om tidningen överhuvudtaget behövs och läser någon den. Tack på förhand för svar. Jag är på semester och är tillbaka i arbetet den 3 augusti. Ha en skön sommar! Inga Inga Lassfolk-Herler Föreningen Finlands Dövblinda rf Distriktssekreterare Vasaesplanaden 17, 3. vån Vasa tel: inga.lasfolk-herler@kuurosokeat.fi Vi vill att du svarar på enkäten som finns i tidningen, det är viktigt att vi 4 Känselsprötet 2/2015

5 Helen Kellers besök i Finland Helen Keller smeker en vit duva i Stockholm på våren Bredvid henne står Polly Thompson. Från Stockholm flög de till Finland. Bilden publiceras med tillstånd av den amerikanska fonden för blinda, Helen Keller-arkivet. Courtesy of the American Foundation for the Blind, Helen Keller Archives. Text: Tuija Wetterstrand I maj 1957 stod det mycket i de finska tidningarna om den världsberömda dövblinda amerikanskan Helen Keller som var på sitt första och enda besök i Finland. Precis inför hennes besök utkom en finsk översättning av hennes självbiografi från 1903 Elämäni tarina ( The Story of My life, översatt till svenska som Mitt Livs historia 1909). Helen Keller anlände med flyg till Finland på söndagseftermiddagen , efter att tidigare besökt de andra nordiska länderna. Till mottagningskommittén hörde den dåvarande amerikanska ambassadören och kulturattachén, De blindas centralförbunds generalsekreterare Leo Hirmukallio samt Finlands dövas förbunds representant fru Katri Pitkänen. Känselsprötet 2/2015 5

6 Även pressen väntade på att den berömda gästen skulle anlända. När Helen Keller och hennes tolk och ledsagare Polly Thompson steg ut ur planet blev Helsingin Sanomats reporter alldeles till sig av förtjusning. Reportern berömde den ansedda gästens eleganta kläder, ungdomliga utseende och livliga väsen. Hennes ankomst var som vårens ankomst rosar reportern och fortsätter Helen Keller befinner sig själsligt sett bortom denna världen. Helen Keller charmerar alla som hon möter. Världens åttonde underverk rubricerar Suomen Kuvalehti sin artikel. Intensivt program På måndag 13.5 gav Helen Keller en presskonferens på den amerikanska ambassaden. I en timmes tid stod hon tillsammans med sin vän och tolk Polly Thompson framför publiken och besvarade frågor. Helen Keller ville dock också själv veta vad man i Finland gjort för de blinda och döva. Hon vädjade starkt till arbetsgivarna att de skulle anställa blinda. Man berättar för henne att det i Finland finns 40 helt blinda och dövstumma personer. Helsingin Sanomat nämner också kort att enligt våra uppgifter kommer en av Helen Kellers olyckskamrater, en dövstum och blind person, hela vägen från Vasa till Helsingfors för att träffa henne. Vem den personen var och om mötet blev av berättar inte tidningen. Det finns inga rapporter om tisdagens program, men i Helsingin Sanomat publiceras en teckning av Kari Suomalainen med rubriken Helen Kellers väg där en liten flicka famlar sig fram i mörkret längs en väg mot ljuset. I slutet av vägen syns en äldre kvinna, omgiven av ett överjordiskt ljus, som vandrar omkring bland rosor. En hälsning av presidenten På onsdagen 15.5 hade Helen Keller ett besök på Blindskolan (Sokeain koulu) inbokat på dagsprogrammet. På kvällen anordnade De blindas centralförbund och Dövas Förbund en fest till hennes ära på Kauppakorkeakoulu (Handelshögskolan). Då Helen Keller kom in ställde sig alla upp, även om det vanligen endast är republikens president som man hälsar stående. Presidenten representerades av sin hustru, fru Sylvi Kekkonen. Helen Keller nöjde sig återigen inte bara med tomma ord utan vädjade med kraft för sysselsättningen av sinnesdefekta. Sysslolöshet är den grymmaste delen av handikapp i alla dess former, betonade hon. 6 Känselsprötet 2/2015

7 På torsdagen, dagen efter den festliga mottagningen, besökte Helen Keller ännu Arbetshälsoinstitutet, där hon fick höra om tester som utfördes för att mäta en persons lämplighet för ett yrke. Ursprungligen var det meningen att Keller skulle flyga till Kuopio, vara där torsdag och fredag och besöka Kuopio blindskola, men besöket inhiberades eftersom flygfältet i Kuopio inte var flygsäkert på grund av menföre. Kalevala Koru -smycke som gåva Sista dagen i Finland var Helen Keller och Polly Thompson inbjudna till lunch med de båda socialministrarna, Eino Saari och Tyyne Leivo-Larsson. Under lunchen fick gästerna motta en gåva av De blindas centralförbund: Kalevala Korut-smycken med Sakthanskors-motiv. Helen Keller fick ett hängsmycke och Polly Thompson en brosch. Helen Keller sades med förtjusning ha fingrat på Sankthanskorsmönstret. Helen Keller flög tidigt på lördagsmorgonen från Finland mot Schweiz som var hennes sista anhalt innan hon reste tillbaka till sitt hemland, USA. Hemma i Connecticut väntade den stora hundvännen Helen Kellers två schäfrar och ena tax på henne. Huvudsaklig källa för artikeln är Helsingin Sanomat Känselsprötet 2/2015 Helen Kellers resor Helen Keller ( ) var redan en ansedd föreläsare i sitt hemland, USA, och van att uppträda offentligt, då hon år 1930 för första gången reste utomlands. Helen Keller hade då med sig två av sina trogna följeslagare, sin lärare Anne Sullivan Macy samt Polly Thompson som 16 år tidigare anställts som hushållerska. De gemensamma resorna fortsatte ända fram till år 1936 då Anne Sullivan dog. Efter det gjorde Keller och Thompson ännu på tumanhand sex vidsträckta resor till olika delar av världen. Resan till Skandinavien år 1957 blev deras sista. Polly Thompson dog tre år senare och ett år efter det fick Helen Keller sin första hjärtinfarkt och drog sig tillbaka från offentligheten. Helen Keller dog i sitt hem , mindre än fyra veckor innan hon skulle ha fyllt 88 år. Över 1200 sörjande bevistade hennes begravning. Hennes aska placerades i huvudstaden Washingtons nationalkatedral. 7

8 Dövblindområdet åter vid ett vägskäl Anna (till vänster) och Maria besökte under sin resa till Finland också Mellersta Finlands distriktskontor, där de bjöds på tårta dekorerad med Föreningen Finlands Dövblinda rf:s logo. Bild: Kai Leinonen. Text: Tuija Wetterstrand För utbildningen av personal inom dövblindområdet ansvarar NVC:s (Nordens Välfärdscenters) Dövblindområde som i dag fungerar i Stockholm. Utbildningen skedde länge i Dronninglunds slott i Danmark och för utbildningen ansvarade en självständig aktör, NUD, finansierad av Nordiska ministerrådet. Under 2000-talet har förändringarna följt tätt på varandra. Först uppgick NUD i NVC som en del av dess verksamhet. Sedan flyttades dövblindområdets verksamhet från Dronninglund till Stockholm tillsammans med NVC:s övriga funktioner i slutet av år I något skede blev de grundkurser som var äm- 8 Känselsprötet 2/2015

9 nade för hela personalen allt färre, och upphörde till sist helt och hållet. NVC omfattar i dag 5 olika ämnesområden: välfärdspolitik, funktionshinder, alkohol och narkotika, välfärdsteknologi och arbetsinkludering. Dövblindområdet lyder under funktionshinder. Kursverksamheten är inne i ett brytningsskede då det gamla välbekanta Dronninglund inte längre erbjuder utrymmen för den. I år anordnas kurser inom dövblindområdet huvudsakligen nära Stockholm, i Sigtuna. Kurserna är fortbildning eller fördjupad utbildning om dövblindhet - inte grundutbildning. Inte en enda medarbetare från Dronninglund i Danmark flyttade till Stockholm. I Sverige började utvecklingskonsulent Maria Creutz och koordinatorn för funktionshinder, Anna Dahlberg, i nya uppgifter. Maria började som dövblindkonsulent för NVC i början av december förra året. Maria har arbetat direkt med dövblinda på Mo Gård i över 20 år. Nu ingår i hennes arbetsuppgifter dövblindområdets utbildning, utveckling och att jobba med nätverk och motsvarande på nordisk nivå. Anna Dahlberg började på sitt nya jobb i september förra året. Till hennes uppgifter hör att allmänt koordinera frågor rörande funktionshinder och ett övergripande ansvar för dövblindområdet. Maria och Anna ville få en helhetsbild av dövblindarbetet i de nordiska länderna och gjorde en studieresa också till Finland i månadsskiftet mars-april. Känselsprötet ställde några frågor till dem. Var detta ditt första besök i Finland? Om inte, var det din första tjänsteresa hit? Maria: Jag har varit i Finland förut, både privat och med mitt tidigare jobb. Då var jag på en konferens som anordnades av PCN (Pro Communicato Nordica, Anna: Jag har varit i Finland i job- Känselsprötet 2/2015 9

10 Nyhetsbrevet Nytt inom dövblindområdet kommer ut 4-5 gånger per år. Brevet ges ut i en skandinavisk och en finsk version. Prenumerera: bet flera gånger redan, trots att jag bara jobbat lite drygt ett halvår på NVC. Tidigare har jag varit på konferensen Accessibility is our collective goal och på en konferens om rättigheter för samer i Enare. Vad förväntade du dig av ditt besök och hur uppfylldes förväntningarna? Maria: Vi ville träffa Föreningen Finlands Dövblinda, se olika verksamheter som arbetar med personer med dövblindhet och lära oss om hur systemet för insatser till personer med dövblindhet fungerar i Finland. Så ville också få möjlighet att ha en dialog om hur man bäst bör samarbeta nordiskt, för att det ska komma personer med dövblindhet till del. Anna: Jag förväntade mig att få en bättre bild av hur det finska arbetet med personer med dövblindhet fungerar. Jag fick mycket mer än mina förväntningar. Vi fick besöka så många verksamheter och träffa en rad personer. Det var verkligen givande och lärorikt. Lärde du dig något nytt under ditt besök? Maria: Vi fick möjligheten att besöka flera olika verksamheter, både för barn och vuxna, vilket var väldigt intressant. Så hade vi ett givande möte med Föreningen Finlands Dövblinda. Jag hade lite erfarenhet och kännedom om hur systemet fungerar, så jag är väldigt glad att jag fick chansen att inte bara få berättad information utan även fick besöka verksamheterna. Det är nödvändigt för mig i mitt uppdrag att jag har kunskap om de olika ländernas förutsättningar, och det fick jag absolut lära mig om under besöket. Anna: Jag lärde mig några nya finska ord och tecken, kuurosokeat till exempel men jag lärde mig framför allt om det finska systemet av styrning och finansiering av stöd till 10 Känselsprötet 2/2015

11 Mer om Nordens Välfärdscenter: personer med funktionsnedsättning och dövblindhet i synnerhet. Gör man saker annorlunda i Finland än i Sverige? Maria: Ja, det är stor skillnad i finansieringen av insatser till personer med dövblindhet. I Sverige står kommuner och landsting för olika stödinsatser. Anna: Den största skillnaden som jag ser, utan att kunna allt, är att staten inte ger någon aktör ett basanslag för att ge stöd till personer med dövblindhet, medan det är så i flera av de andra nordiska länderna. Det finns också många likheter som exempelvis att regioner och kommuner ska ta ett ansvar för frågorna, som de inte alltid har resurser eller kompetens för. Hur ser du på framtiden för NVC:s dövblindområde? förhoppning om ännu mer samverkan mellan de nordiska länderna och självstyrande områden. Det finns mycket gott i att samarbeta kring kunskap och erfarenhet. Sedan tror jag att vi behöver vara flexibla i vårt samarbete, så att alla kan vara med utifrån sina villkor och förutsättningar. Målet är att vi ska bidra till att skapa förutsättningar för nätverk och kunskapsutveckling, och det tror jag mycket på. Anna: Jag ser fram emot att tillsammans med aktörer i hela Norden utveckla arbetet och erfarenhetsutbytet med syfte att personer med dövblindhet ska få ta del av sina rättigheter på ett bättre sätt än vad som är möjligt i dag. Jag vill att förutsättningarna för den här gruppen ska vara mer känd och erkänd hos politiker och beslutsfattare i hela Norden. Maria: Jag ser på framtiden med Känselsprötet 2/

12 Pentti Lappalainen (till vänster) och Kai Leinonen samtalar, Unto Honkanen går förbi. Hälsningar från vårmötet Text och bilder: Tuija Wetterstrand Föreningen Finlands Dövblinda rf:s stadgeenliga vårmöte hölls lördagen 25.4 i Helsingfors, i Braille-salen på Iiris. Innan det officiella mötet inleddes hälsade socialrådet Pentti Lappalainen, som även jobbat länge med dövblinda, mötesdeltagarna välkomna. Han påminde om hur viktiga de dövblindas egna arbetsinsatser och målsättningar för arbetet har varit, och lyfte fram Kari Hyötyläs förslag om ett besök hos president Urho Kekkonen, om man då skulle beakta våra intressen bättre. Besöket genomfördes, och som den handlingens man han var skickade Kekkonen vidare den inlaga han mottagit till socialstyrelsen - och efter det började saker och ting hända. Penningautomatföreningen började finansiera verksamheten, föreningen fick sina första anställda medarbetare och grundstenen för Servicehuset (dagens Aktivitetscenter) lades i Tammerfors. Lappalainen drog sig också till minnes den svåra tiden då Valtava-reformen trädde i kraft 1984, då pengarna för rehabiliteringen av synskadade och dövblinda hotade att sina. Genom ett enträget påver- 12 Känselsprötet 2/2015

13 Morrisdansgrupp. kansarbete och ren och skär tur klarade man av situationen. Pentti Lappalainen avslutade sitt tal med att uppmuntra alla att vara målmedvetna i sitt försvar av föreningens och de dövblindas intressen. - RAY verkar inte förstå vad det är fråga om vid synskada eller dövblindhet. De behov som ni svarar på är viktiga. Jag känner inte till några andra föreningar som har ett lika starkt mandat att ansöka om bidrag som de dövblinda och synskadade. Stå på er! Ordförande Seppo Jurvanen öppnade mötet. Närvaro konstaterades genom namnupprop, enligt vilket närvarande var 40 ordinarie medlemmar, en anhörigmedlem med rösträtt och fem anhörigmedlemmar utan rösträtt. Om man räknar med tolkar, tolkstuderande, assistenter och föreningens medarbetare samt Känselsprötet 2/2015 personer som anlänt oanmälda var det sammanlagda deltagarantalet ca 100 personer. Till mötesordförande valdes ordinarie medlem Elina Hujala och till sekreterare organisationschef Heikki Majava. Den utsedda ordföranden, Elina Hujala, antog att de flesta inte kände henne och att hon hade anledning att presentera sig. Presentationen var så rolig och humoristisk att detta är en person som mötesdeltagarna knappast någonsin kommer att glömma. Verksamhetsberättelsen för år 2014 genomgicks punkt för punkt. Medlemmarna hade tillfälle att ställa frågor eller kommentera och en del tog också tillfället i akt. Vårmötet fastslog bokslutet och beviljade ansvarsfrihet för de för räkenskaper och förvaltning redovisningsskyldiga. 13

14 Markku Jaakola och hans produkter. Då vårmötet avslutades på lördagen fick medlemskåren motta en enkät om tidningarna. Ordförande för tidningarnas redaktionsråd, Esko Jäntti, och informatör Tuija Wetterstrand gick igenom enkäten punkt för punkt. Under pauserna på lördagen höll Esko Jäntti och Martti Avila en Daisy workshop i matsalens kabinett och svarade på frågor gällande användningen av apparaten. Informatören presenterade samtidigt den utställning över tidningsverksamhetens historia som byggts upp framför Synskadades museum. Vid Markku Jaakolas stånd med rottingprodukter var kommersen livlig, liksom vid den informationsdisk där Kauko Kokkonens patenterade uppfinning, handstödet, presenterades. Kommunikationschef Riitta Lahtinen presenterade på sitt håll sin verksamhet under hela veckoslutet. Lördagskvällens program började med ett uppförande av en Morrisdansgrupp i gympasalen. Innan kvällsmålet höjdes en skål för den 60-årige verksamhetsledaren Kai Leinonen. Kvällen förlöpte i dansens tecken till Nök-orkesterns toner. På söndag 26.4 diskuterades aktuella frågor, isynnerhet distriktssekreterarverksamheten. Närvarande var ett tjugotal föreningsmedlemmar. 14 Känselsprötet 2/2015

15 Läsarenkät Vi önskar att alla läsare skulle besvara läsarenkäten före slutet av augusti. Utifrån svaren beslutar vi om hur tidningen utkommer i fortsättningen. Endast genom att svara kan du påverka! 1. Får du Känselsprötet a) hem b) till jobbet 2. Hur många personer i ditt hushåll/på din arbetsplats får/läser Känselsprötet a) bara jag b) 2-4 c) 5 eller flera 3. Jag läser Känselsprötet a) alltid eller nästan alltid b) ibland c) aldrig 4. Jag är nöjd med innehållet i Känselsprötet a) alltid eller nästan alltid b) ibland c) aldrig 5. Känselsprötet utkommer enligt min mening a) tillräckligt ofta b) för sällan 2) för ofta Ordet är fritt! Vad skulle du vilja hälsa redaktionen: Sänd in ditt svar u per brev: Föreningen Finlands Dövblinda, PB 40, Iiris, Finland u per e-post: tiedotus@kuurosokeat.fi u svara på enkäten direkt på nätet på adressen: index.php Tack för ditt svar! Känselsprötet 2/

16 Känselsprötets redaktion och Föreningen Finland rf:s redaktionsråd önskar alla läsare en riktig skön sommar! Bild: Tuija Wetterstrand