Indikatorer för ekonomisk utsatthet bland barn och unga

Transkript

1 Indikatorer för ekonomisk utsatthet bland barn och unga En jämförelse av resultat för samtliga kommuner i Region Örebro län, Sigtuna kommun samt Borlänge kommun

2 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av kommunens projektledare: Karlskoga och Degerfors kommuner: Julia Åhlgren Folkhälsoteamet norra Örebro län: Linnéa Hedqvist Sydnärkes folkhälsoteam: Sara Gustavsson & Sandra Larsson Örebro Kommun: Daniela Redzic Alkaissi & Anders Trumberg Borlänge Kommun: Unni Öhman Sigtuna Kommun: Kerstin Alksten 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Inledning och bakgrund... 6 Uppdraget... 6 Syfte... 6 Disposition... 7 Metod och avgränsning... 8 Riktlinjer... 8 Datainsamling... 8 Teoretisk bakgrund... 9 Begreppet indikator... 9 Resultatstyrning... 9 Kategorisering av mått... 9 Analys... 1 Ekonomisk utsatthet bland barn Bakgrundsdata för kommunerna i nätverket: Ekonomisk utsatthet bland barn Försörjning Barnomsorg på obekväm arbetstid Heltidsarbete Feriepraktik Skola och utbildning Kostnadsfria aktiviteter i skolan Skolnärvaro Fritid Fritidsaktiviteter Fritidsgård Bibliotek Musik och kulturskola

4 Hem och familj... 3 Boende... 3 Barnets perspektiv vid försörjningsstöd Barns skuldsättning Utvecklingsmått Referenslista Bilaga 1. Beskrivning av indikatorer 4

5 Sammanfattning Inom ramen för Jämförelsenätverket Att mäta det omätbara inom folkhälsa och barnkonvention har en jämförelse av resultat kring ekonomisk utsatthet bland barn för totalt 14 kommuner arbetats fram under åren 214 och 215. Resultatet redovisas i denna rapport. Rapporten inleds med en teoretisk bakgrund därefter redovisas bakgrundsfakta om kommunerna. Inom områdena ekonomisk utsatthet bland barn, försörjning, skola och utbildning, fritid samt hem och familj görs därefter jämförelser av totalt 31 mått. Måtten redovisas i tabeller samt diagram och omfattar samtliga deltagande kommuners enskilda värden. När det gäller ekonomisk utsatthet bland barn har de flesta kommuner en negativ utveckling där den ekonomiska utsattheten ökar utifrån både absolut och relativt mått. Undantaget är Örebro kommun där man har en positiv utvecklig i samtliga mått. När det gäller området försörjning erbjuder de flesta kommuner kommunal omsorg på obekväm arbetstid (nattis). Väntetiden för omsorg på obekväm arbetstid varierar. Vissa kommuner för inte någon statistik om väntetid, två kommuner har en väntetid på uppemot 1 dagar och i vissa kommuner finns det ingen väntetid och en plats kan levereras direkt. Sex av 14 kommuner har ett kommunalt antaget styrdokument som begränsar uttag av kostnader i förskolan och skolan. När det gäller området fritid erbjuder samtliga kommuner generellt riktade kostnadsfria fritidsaktiviteter för barn och unga under lov. Data saknas i flertalet kommuner vad gäller andel barn som inte kunnat delta vid fritidsaktivitet i skolan på grund av pengar. Samtliga kommuner tillhandahåller fritidsgård. Karlskoga, Kumla och Örebro är de tre kommuner som har flest antal timmar öppet efter skoltid. När det gäller området hem och familj har 4 av 14 kommuner en aktuell rutin hos socialtjänsten för att förebygga avhysningar av barnfamiljer. I kommunerna Borlänge, Lekeberg och Kumla saknas det en aktuell rutin år 214. I flertalet kommuner har inga barn blivit berörda av verkställd avhysning förutom Karlskoga, Kumla, Nora och Örebro. Vid förfrågan om bidrag ges till dator och internet svarar flertalet kommuner ja, många framhäver också att en individuell prövning alltid genomförs samt att utgift för internet ingår i riksnormen. Samtliga kommuner utom Hällefors samt Lekeberg använder en strukturerad utredningsmall med barnperspektiv för ekonomiskt bistånd. 5

6 Inledning och bakgrund Intresset för att mäta effekter och bedöma utveckling med hjälp av indikatorer är växande inom flera politikområden, såväl i Sverige som i andra länder. I en allt mer ansträngand ekonomi för den offentliga sektorn ökar kraven på att tilldelade medel används till rätt saker och på ett effektivt sätt. För att kunna mäta och utvärdera hur väl arbetet lyckats krävs indikatorer som mäter resultat och kvalitet. Allt viktigare har det också blivit att kunna jämföra sig med andra kommuner utifrån dessa kvalitetsmått. Genom att jämföra resultat kan kommuner och verksamheter värdera om resultatet är acceptabelt för kommunen eller inte och därmed utveckla samt förbättra den egna verksamheten 1. FN:s konvention om barnets rättigheter innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Enligt barnkonventionen artikel 2, 26 och 37 har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard, social trygghet och utveckling 2. Ekonomisk utsatthet bland barn är en nationell viktig fråga som regeringen särskilt lyfter fram inom ramen för barnrättspolitiken 3. Enligt Rädda Barnens senaste rapport levde år 212 cirka 12 procent av alla barn i Sverige i ekonomisk utsatthet, men att mäta ekonomisk utsatthet bland barn är komplext och Sverige har inget officiellt sätt att mäta fattigdom på 4. För att kunna följa utvecklingen av ekonomisk utsatthet bland barn samt utveckla arbetet på kommunal nivå för att minska ekonomisk utsatthet behövs indikatorer som mäter resultat och som är etablerade så att jämförbarhet är möjlig. Det behöver också utvecklas kvalitativa indikatorer med barns perspektiv på ekonomisk utsatthet samt metoder för arbete med analys utifrån indikatorerna. Uppdraget Jämförelsenätverket Att mäta det omätbara inom folkhälsa och barnkonvention är ett samarbete mellan kommuner, landsting och statliga myndigheter med syfte att utveckla gemensamma indikatorer, jämförelser och nyckeltal inom området folkhälsa och barnkonvention. År 214 samt år 215 ansökte och beviljades folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors kommuner medel från Socialdepartementet för att inom ramen för jämförelsenätverket göra en fördjupning med att utveckla indikatorer för ekonomisk utsatthet bland barn. Syfte Syftet med fördjupningsarbetet är att inom ramen för jämförelsenätverket utveckla, prioritera och pröva indikatorer för ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Målet är att de prioriterade indikatorerna för ekonomisk utsatthet bland barn och unga ska kunna användas i praktiken, i styrmodeller och i jämförelser med andra. Det övergripande målet är att utgå från de två prioriterade områdena i barnrättstrategin som 1 Sveriges Kommuner och Landsting, Socialdepartementet, Regeringens skrivelse 21314:91, Rädda Barnen, 214 6

7 innebär att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn och unga samt att beslut och åtgärder ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv 5. Denna rapport syftar till att presentera och redovisa resultat av de indikatorer som referensgruppen för fördjupningsarbetet valt att prioritera för ekonomiskt utsatthet bland barn. Med hjälp av rapporten ska kommunerna kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen och sätta den i förhållande till kostnaderna samt kunna jämföra med andra kommuners resultatbild. Disposition Rapporten inleds med en teoretisk bakgrund vilket beskriver definitioner av de begrepp som används i rapporten. För att lättare kunna tolka kommunernas olika resultat med bakgrund av de olika förutsättningar som råder i respektive kommun presenteras också bakgrundsdata för respektive kommun. Varje mått har ett eget kapitel med underrubrik resultat där de deltagande kommunernas resultat från mätningen presenteras för jämförelse. Varje resultat efterföljs av underrubriken kommentar där en kort kommentar lämnas i samband med de presenterade resultaten. Kommentaren syftar både till att sammanfatta och att lyfta eventuella avvikelser. Här görs inte några analyser utan det överlämnas till varje kommun att själv analysera resultatbilden. Sista kapitlet redovisar en sammanställning av utvecklingsmått vilket innefattar indikatorer som anses viktiga och som efterfrågas men som idag inte mäts hos alla kommuner på lokal nivå. Bilaga 1 presenterar beskrivningar av de prioriterade indikatorerna som ingår i rapporten. Syftet med bilagan är att redovisa hur indikatorerna är definierade, att beskriva vilken data som ingår i diagrammen som redovisas samt aktuella datakällor. 5 Socialdepartementet, 214 7

8 Metod och avgränsning För fördjupningsarbetet med att utveckla indikatorer för ekonomisk utsatthet bland barn och unga bildades under år 214 en referensgrupp inom jämförelsenätverket Att mäta det omätbara. Deltagarna i referensgruppen har olika funktioner i kommunerna, men gemensamt är att man aktivt arbetar med strategiskt barnrättsarbete, folkhälsoarbete ocheller kvalitetsarbete. Referensgruppen består av projektledare och deltagare från Karlskoga och Degerfors kommuner, Folkhälsoteamet norra Örebro län (Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora), Sydnärkes folkhälsoteam (Askersund, Hallsberg, Kumla, Lekeberg, Laxå), Örebro kommun, Borlänge kommun, Sigtuna kommun och Region Örebro län. Riktlinjer Riktlinjer för projektet har varit att: Prioritera och ta fram ett par relevanta mått Prioritera mått som är jämförbara med ett flertal kommuner Ta fram två typer av mått: Mått för styrning samt mått för att följa utveckling (nyckeltal) Styrningsmåtten innefattar både resurs, aktivitet och resultatmått med en strävan mot fler resultatmått Indikatorerna ger inte en absolut sanning, utan skall ses som just en indikation och måste kompletteras med en analys. Datainsamling Projektledaren har hämtat viss statistik för respektive kommun från centrala dataregister. Vissa mått har också fått undersökas lokalt av varje kommun genom att granska lokal dokumentation, intervjuer eller enkäter. 8

9 Teoretisk bakgrund Begreppet indikator Ordet indikator kommer från ordet indicium som betyder: tecken på (något) eller göra (något) troligt. Indikatorer kan användas som mått i flera olika sammanhang och i praktiken används ofta nyckeltal och indikatorer synonymt. Skillnaden är att en resultatindikator är ett mått som kan användas i bedömningen av framgång i förhållande till uppställda mål, medan nyckeltal är mätetal som inte behöver knytas till mål utan kan ha till syfte att endast spegla förändringar i en verksamhet över tid. En enskild indikator mäter aldrig alla aspekter, men lyfter fram någon del som anses vara väsentlig. En resultatindikator är inte en absolut sanning utan ska bara ses som en indikation på att målet är uppnått eller att man är på rätt väg mot målet 6. Resultatstyrning En kommuns styr och ledningssystem skall säkerställa att kommuninvånarnas gemensamma resurser används på rätt sätt och till rätt saker. Resultatmätning och resultatindikatorer är centrala delar i ett resultatstyrningssystem. I ett mål och resultatstyrningssystem fastställer de förtroendevalda mål för verksamheterna. För detta krävs kunskap om kommunens förutsättningar och om vad medborgare och brukare värderar som betydelsefullt i kommunen. Målen ska beskriva ett resultat eller ett önskat läge som kommunen vill uppnå. Men i ett mål och resultatstyrningssystem räcker inte detta, utan här krävs också kunskap om vad medborgarna och brukarna värderar som betydelsefulla egenskaper i verksamheten. Dessa egenskaper kan mätas med hjälp av resultatindikatorer 7. Kategorisering av mått Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) använder inom ramen för Kommunens Kvalitet i Korthet (KKIK) en kategorisering av mått. KKIK innehåller ett antal mått som skall ge en bild av kommunens tillgänglighet, trygghetsaspekt, delaktighet, information, kommunens effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. Var för sig mäter måtten sällan alla aspekter av en service, men lyfter fram något som är väsentligt. Måtten som används i Kommunens Kvalitet i Korthet kategoriseras utifrån perspektiven resurser, produktion och verksamhetsresultat. Ur ett styr och uppföljningsperspektiv är det viktigt att kommunen har kunskap om vad måtten som används faktiskt mäter. Det är också viktigt att kommunen mäter utifrån alla dessa tre perspektiv. 6 Ekonomistyrningsverket, 27 7 Sveriges Kommuner och Landsting, 214 9

10 Resurser Produktion Resultat Resursmått Resursmått mäter den insatta resursen, till exempel kostnad, arbetstid, årsarbetstid som används för att tillhandahålla en viss tjänst. Detta är per definition inte ett resultatmått. Måttet anger hur mycket resurser som åtgår för att uppnå ett resultat. Flera mått i denna kategori kan ha ett medborgar brukarintresse, till exempel antal pedagoger per barn i skolan, men det är då viktigt att påpeka att måttet inte säger något om vilket resultatet blir för barnen i skolan. Inom gruppen resursmått kan man även lägga sådana mått som beskriver hur mycket resurser som måste avsättas utifrån till exempel demografi. Ett exempel kan vara antal elever i förskola eller grundskola. Aktivitetsmått Aktivitetsmått beskriver antal aktiviteter som förväntas leda till ett positivt resultat för medborgarebrukare och dessa aktiviteter är tydligt identifierbara för medborgarebrukare. Sådana mått kan vara kostnad per boendeplats, kostnad per elev, antal lärare per 1 elever. Resultatmått Resultatmått kan dels innefatta nöjdhet men också en uppnådd kvantifierbar egenskap för en levererad tjänst utifrån ett medborgarebrukarperspektiv. Nöjdhet hos medborgarebrukare kan mätas till exempel med hjälp av enkäter och fokusgrupper. Exempel på resultatmått i levererad tjänst är meritvärde i skolan, väntetid för plats inom barn eller äldreomsorg och servicenivå inom hemtjänsten 8. Analys Resultatindikatorerna ger signaler om hur väl kommunen uppnår eller är på väg att uppnå önskade resultat men ger inte svar på varför det hände och för att undersöka varför något inträffat behöver måtten analyseras. Genom analysen inhämtas kunskap som kan ligga till grund för kommande planering, verksamhetsutveckling och medborgardialog. Det är först när vi har kunskap om resultat som vi kan ställa oss frågor kring om vi uppnår målen. En bra analys har alltid som en viktig utgångspunkt i att studera de kommuner som lyckats förbättrat sina resultat inom området 9. 8 Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Kommuner och Landsting, 214 1

11 Ekonomisk utsatthet bland barn FN:s konvention om barnets rättigheter innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Enligt barnkonventionen artikel 2, 26 och 37 har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard, social trygghet och utveckling. Alla barn ska ha samma rättigheter, lika värde och ingen får diskrimineras 1. Sverige har inget officiellt sätt att mäta fattigdom på vilket gör att det finns många varierande mätmetoder. Olika mått fångar olika aspekter av den ekonomiska utsattheten bland barn och hur man mäter beror i huvudsak på vilket synsätt man har [5]. Att mäta barns ekonomiska situation är komplext då den ekonomiska utsattheten oftast mäts utifrån föräldrarnas resurser och det är inte självklart hur resurserna fördelas inom familjen. För familjer med begränsad ekonomi visar både svenska och internationella studier att föräldrar i högre grad prioriterar sina barns materiella behov framför sina egna 11. I ett välfärdssamhälle som Sverige innefattar ekonomisk utsatthet bristande ekonomiska resurser som leder till att en individ inte kan leva enligt den standard som majoriteten av befolkningen lever efter. Det handlar inte bara om överlevnad, som att ha mat för dagen, kläder och någonstans att bo utan också att inte kunna delta i det sociala livet. Det är i sig inte bristen på pengar som är det viktiga, utan att bristen på pengar gör att den som är ekonomisk utsatt hamnar utanför den sociala gemenskapen, antingen av andra eller genom sig själv 12. Trots svårigheter i att mäta effekter av att växa upp i ett ekonomiskt utsatt hem visar forskning att det i hög grad påverkar barns vardagsliv. Ekonomiskt utsatta barn utvecklas sämre och har en förhöjd risk för psykisk och fysisk ohälsa. Barnen deltar mer sällan i organiserade fritidsaktiviter, har svårt att upprätthålla relationer med jämnåriga och lämnar i genomsnitt grundskolan med lägre betyg än andra barn Socialdepartementet, Näsman Elisabeth, Socialstyrelsen, Näsman Elisabeth,

12 Bakgrundsdata för kommunerna i nätverket: För att lättare kunna tolka kommunernas olika resultat är det värdefullt att förstå något om de olika förutsättningar som råder i respektive kommun. Mått Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Askersund Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Sigtuna Borlänge Antal invånare totalt, Befolkningsförändring under senaste femårsperioden, % 214 Antal barn 17 år, 213* (andel barn i förhållande till totalt antal invånare) Förvärvsarbetande invånare 264 år, % Invånare 2544 år med eftergymnasial utbildning, % 214 1,7 1,8,5 5, ,1 3,4 1 2,8,1 6,4 12,4 4, (17,9%) (17,3%) 3 2 (19,6%) (16 %) (18,6%) (23 %) 914 (16,1%) (21,6%) (19,3%) 745 (15,2%) 2 16 (19,5%) (2,6%) (22,4%) 79,8 75,3 77,4 72,4 76,9 8,3 76,6 83,1 77,1 68,7 78,4 75,9 77,2 75,1 24,8 22,5 23,9 22,7 29,3 29, ,6 27,3 21,6 31, ,8 32,1 Andel barn med utländsk bakgrund, 213* 9,2 % 18,4% 2,5% 28,4% 24,5% 2,4% 19,7% 7 % 24,2% 26 % 2,7% 33,9% 46,5% 32,9% (2,7%) Samtlig statistik är från Kommun och landstingsdatabasen med undantag för antal barn 17 år samt andel barn med utländsk bakgrund (minst en utlandsfödd förälder). * Folkhälsomyndigheten Kommentar Örebro är den största kommunen och Ljusnarsberg är den minsta utifrån antal invånare. De flesta kommuner har haft en positiv befolkningsförändring de senaste fem åren. De kommuner som har minskat under tidsperioden är Askersund, Degerfors, Hällefors, Laxå och Ljusnarsberg. Totalt antal barn i ålder 17 år varierar mellan kommunerna, lägst andel barn har Ljusnarsberg och högst andel barn har Kumla. Högst andel förvärvsarbetande invånare har Lekeberg och lägst andel har Ljusnarsberg. Örebro har en hög andel invånare med eftergymnasial utbildning i förhållande till resterande kommuner, lägst har Ljusnarsberg. 12

13 Ekonomisk utsatthet bland barn I Sverige har ekonomisk utsatthet bland barn uppmärksammats som en effekt av den ekonomiska kris som inleddes i början av 199 talet. Rädda Barnen har sedan år 22 genomfört studier som speglar förändringar i barns välfärd i Sverige. Rädda Barnens årsrapporter om barnfattigdom visar att många barn alltjämt växer upp i ekonomiskt fattiga familjer 14. Att växa upp i ett ekonomiskt utsatt hem påverkar i hög grad barns vardagsliv, sociala utveckling och framtida hälsa 15. Referensgruppen har undersökt och jämfört följande mått inom området: Andel barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll (Låg inkomsstandard ocheller försörjningsstöd). Källa: Folkhälsomyndigheten Syftet med måttet är få känndedom om andel barn som lever i ekonomisk utsatthet. Från kommunens sida är det ett mått med låg påverkansgrad men som utgör ett viktigt mått för att följa utvecklingen av andel barn som lever i ekonomisk utsatthet. Andel barn i familjer med låga inkomster (Disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 6 procent av medianinkomsten i befolkningen). Källa: Folkhälsomyndigheten Syftet med måttet är att få kännedom om andel barn som lever i hushåll med låga inkomster och används som ett kompletterande mått och för jämförelse med utvecklingen av fattigdom enligt andra definitioner. Från kommunens sida är det ett mått med låg påverkansgrad men som utgör ett viktigt mått för att fånga inkomstskillnader. Andel ensamstående med hemmavarande barn under 18 år med låga inkomster. Källa: Folkhälsomyndigheten Syftet med måttet är att få kännedom om andel barn till ensamståendeföräldrar som lever i ekonomisk utsatthet. Andel barn med svensk respektive utländsk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Källa: Folkhälsomyndigheten Syftet med måttet är att få kännedom om andel barn med svensk respektive utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta familjer. Andel barn som ingår i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel av totalt antal barn i kommunen. Källa: Kommun och landstingsdatabasen. Syftet med måttet är att få kännedom om andel barn som växer upp i familjer med långvariga försörjningsproblem vilket innebär en särskild ekonomisk utsatthet som kan innebära svårigheter för barnet. 14 Rädda Barnen, Näsman Elisabeth,

14 Mått Resultat Kommunalt antaget styrdokument avseende ekonomisk utsatthet bland barn 1=Ja, =Nej, 215 Andel (antal) barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. (Absolut), 213 Andel barn i familjer med låga inkomster (Relativ), 213 Andel ensamstående med hemmavarande barn under 18 år med låga inkomster, 213 Andel barn med svensk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll, 213 Andel barn med utländsk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll, 213 Andel barn som ingår i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel av totalt antal barn i kommunen, 213 Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Askersund Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Sigtuna Borlänge ,3 % (165) 16 % 32,3% 6,2 % 28,8 %,7 % 11 % (181) 21 % 45,6% 5,6 % 35 % 1,3 % 1 % (3) 22 % 37,9% 6,1 % 25,3% 1,2 % 19,2% (213) 29 % 43,3% 7,3 % 49,1% 4,8 % 13,5% (754) 23 % 39,3% 5,8 % 37,1% 2,8 % 9,7 % (193) 16 % 39,9% 3,9 % 32,5 % 2,4 % 1,6% (96) 22 % 35,5% 4,8 % 34,4 %,1 % 5,8 % (92) 14 % 36,5% 5,7 % 8,1 %,8 % 16,8% (814) 26 % 41,6% 7,1 % 47,2% 3,9 % 16,6% (123) 31 % 48 % 7,1 % 43,8% 1,5 % 12,8% (258) 21 % 37 % 6,8 % 35,9% 4,4 % [] Ökning sedan föregående år [] Minskning sedan föregående år [] Samma % som föregående år 14,6% (4285) 24 % 39,8% 4,4 % 34,3% 3,3 % 13,5 % (1334) 22 % 33,2% 4,3 % 24, 1 % 2,2 % 22,7% (2381) 31 % 42,7% 6,2 % 56,4% 8,4 % Kommentar Procentuellt sett är Borlänge och Hällefors de kommuner med högst andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll enligt barnfattigdomsindex. Utifrån det relativa måttet är Ljusnarsberg och Borlänge de kommunerna med störst andel barn i familjer med låga inkomster. Tittar man på statistiken utifrån utveckling från föregående år är Laxå den kommun som har en negativ utveckling i samtliga mått medan Örebro har en positiv utveckling i samtliga mått. Andel barn med utländsk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll varierar kraftigt mellan kommunerna. 14

15 Försörjning Barnomsorg på obekväm arbetstid Att vistas på förskola har betydelse för barns utveckling inom flera områden. Forskningsresultat visar att förskolan utgör en betydelsefull skyddsfaktor för barn från mindre socioekonomiskt gynnade familjer 16. Enligt Skollagen behöver kommunernas förskolor inte erbjuda barnomsorg under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. Kommunerna ska likväl sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskolan eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning som behövs 17. Att få ihop vardagen som ensamstående förälder med låg inkomst kan vara arbetsamt såväl ekonomiskt som logistiskt. Har man ett arbete inom exempelvis vårdsektorn eller restaurangbranschen är obekväma arbetstider standard. Det är av stor vikt att barnfamiljer har likvärdig tillgång till barnomsorg oavsett om föräldrarnas arbetstider. Referensgruppen har undersökt och jämfört följande mått inom området: Kommunal barnomsorg på obekväm arbetstid. Källa: Egen undersökning Syftet med måttet är se om kommunen i jämförelse med andra kommuner erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid. Antal inskrivna barn i omsorg på obekväma tider. Källa: Skolverket Syftet med måttet är att få kännedom om antal inskrivna barn i omsorg på obekväma tider i relation till om kommunen erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid. Väntetid i antal dagar för de barn som är i behov av omsorg på obekväm arbetstid. Källa: Egen undersökning Syftet med måttet är att få kännedom om väntetid för barn i behov av omsorg på obekväm arbetstid och ger kunskap om kommunens förmåga att planera tillgång till platser i förhållande till behov. 16 Sveriges Kommuner och Landsting, Skollagen (21:8) 15

16 Resultat [x] Data saknas Mått Kommunal barnomsorg på obekväm arbetstid 1=Ja, =Nej, 215. Antal inskrivna barn i omsorg på obekväma tider, totalt, 214. Väntetid i antal dagar (medelvärde) för de barn som är i behov av omsorg på obekväm arbetstid, 1 jan 3 juni 215. Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Sigtuna Borlänge x x x x x x x Samma som föregående år Minskning sedan föregående år Ökning sedan föregående år Kommentar 11 av 14 kommuner bedriver förskola på obekväm arbetstid (nattomsorg). Örebro och Lindesberg är de kommuner med högst antal inskrivna barn i omorg på obekväm arbetsstid. Flertalet kommuner anger att de ej har någon väntetid för de barn som är i behov av omsorg på obekväm arbetstid. Karlskoga och Lekeberg är de två kommunerna som redovisar en väntetid. 16

17 Heltidsarbete En viktig faktor för att barn inte ska hamna i ekonomisk utsatthet är att deras föräldrar har en stabil förankring på arbetsmarknaden. Oftast är det löner från föräldrarnas förvärvsarbeten som utgör grunden för familjens inkomster. Trots att den vanligaste orsaken till bristande inkomster är arbetslöshet räcker ibland inte inkomst från arbete till, vilket exempelvis kan bero på ofrivilligt deltidsarbete. Att bidra till trygga ekonomiska uppväxtvillkor är ett gemensamt ansvar för både stat och kommun 18. Referensgruppen har undersökt och jämfört följande mått inom området: Andel anställda som erbjudits heltidsanställning. Källa: Egen undersökning Syftet med måttet är att få kännedom om kommunens förmåga att erbjuda heltid i förhållande till efterfrågan. Måttet visar på resultat i förhållande till om kommunen har uttalad policy att erbjuda heltid till tillsvidareanställda. Resultat Askersund x [x] Data saknas Degerfors Andel anställda som erbjudits heltidsanställning 215: 11 % Folkhälsoförvaltningen i Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar med ett heltidsprojet vilket syftar till att hitta modeller för att möjliggöra erbjudande om heltidstjänster till samtlig personal inom folkhälsoförvaltningen. Hallsberg x Hällefors x Karlskoga Andel anställda som erbjudits heltidsanställning 215: 11 % Folkhälsoförvaltningen i Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar med ett heltidsprojet vilket syftar till att hitta modeller för att möjliggöra erbjudande om heltidstjänster till samtlig personal inom folkhälsoförvaltningen. Kumla x Laxå x Lekeberg Andel anställda som erbjudits heltidsanställning 215: 1 % Inom vård och omsorgsförvaltningen erbjuds årligen all personal med tillsvidareanställning att välja sin tjänstgöringsgrad. De som önskar 1 % får det. Gäller ej timanställda, vikarier samt PANanställda. Lindesberg x Arbete pågår med att öka försörjningsgraden, dock saknas politiskt beslut i frågan. Ljusnarsberg x Inventering finns men politiskt beslut i frågan saknas. Nora x Örebro x Sigtuna Äldre och omsorgsförvaltningen i Sigtuna arbetar med rätt till heltid. 11 personer har fått möjlighet till heltid vilket motsvarar 2 årsarbetare. Borlänge x Kommentar: Måttet avser en förvaltning inom kommunen. För flertalet kommuner saknas möjlighet till att ta fram data för detta mått. Endast Lekeberg, Karlskoga och Degerfors har data. Karlskoga och Degerfors kommuner har gemensam folkhälsoförvaltning varav de två kommunerna får samma resultat. 18 Rauhut D, Lingärde S och Alander N,

18 Feriepraktik En feriepraktikplats ger praktisk arbetslivserfarenhet, kontakter och referenser för framtida arbete. Studier gjorda av Sveriges Kommuner och Landsting visar att ungdomar som har arbetat någon gång under studietiden har större chans att etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutade gymnasiestudier 19. Referensgruppen har undersökt och jämfört följande mått inom området: Antal feriepraktikanter inom kommunen. Källa: Egen undersökning Syftet med måttet är att få känndeom om kommunens förmåga att tillhandahålla feriepraktikplatser. Resultat [x] Data saknas Antal feriepraktikanter inom kommunen x x År 215 Kommentar I kommunerna Askersund, Kumla, Lekeberg, Ljusnarsberg, Nora, Sigtuna, Hallsberg och Degerfors år 215 fick alla sökande feriepraktikanter en plats inom kommunen. 19 Sveriges Kommuner och Landsting,

19 Skola och utbildning Kostnadsfria aktiviteter i skolan Avgifter i skolan kan fresta hårt på ekonomiskt utsatta barnfamiljers redan ansträngda ekonomi. Barnkonventionen anger att den obligatoriska skolan ska vara gratis för alla (artikel 28) 2. Enligt skollagen ska utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. Ibland får dock en grund eller gymnasieskola ta ut enstaka avgifter, men de får bara medföra obetydliga kostnader för eleverna. Gymnasieelever kan också få betala enstaka egna hjälpmedel. Belopp som var för sig kan bedömas som obetydliga kan tillsammans strida mot bestämmelserna om en avgiftsfri skola. En utgångspunkt i skollagen är att rätten till en likvärdig utbildning av hög kvalitet aldrig får vara beroende av en enskilds ekonomiska förutsättningar 21. Referensgruppen har undersökt och jämfört följande mått inom området: Kommunalt antaget styrdokument som begränsar uttag av kostnader i förskolan och skolan. Källa: Egen undersökning, Rädda barnen Fakta om barnfattigdom i Sverige och i Örebro län. Syftet med måttet är att få kännedom om kommunen, utöver vad som anges i Skolverkets rekommendation, antagit ett kommunalt styrdokument som begränsar uttag av kostnader i förskolan och skolan. Andel barn som behövt avstå någon aktivitet i skolan under det senaste året på grund av att det kostat pengar. Källa: Rädda Barnen, Ung röst Syftet med måttet är att få kunskap om barn i kommunen behövt avstå från aktivitet i skolan på grund av att det kostat pengar. Måttet redovisar även resultat i förhållande till om kommunen antagit ett kommunalt styrdokument som begränsar uttag av kostnader i skolan. 2 Socialdepartementet, Skolinspektionen,

20 Resultat [x] Data saknas Mått Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Sigtuna Borlänge Kommunalt antaget styrdokument som begränsar uttag av kostnader i förskolan och skolan. 1=Ja, =Nej, 214 Andel barn som behövt avstå någon aktivitet i skolan under det senaste året på grund av att det kostat pengar, x x x x x x x x x x x x 4 % 6 % Kommentar 6 av 14 kommuner har ett kommunalt antaget styrdokument som begränsar uttag av kostnader i förskolan och skolan. De kommunerna är Degerfors, Hallsberg, Lekeberg, Lindesberg, Örebro och Sigtuna. Att en kommun har ett styrdokument som begränsar uttaget av kostnader behöver tyvärr inte betyda att man inte ber eleverna att ta med pengar. Här är det viktigt att respektive kommun säkerställer att styrdokumentet efterlevs i praktiken. Data saknas i flertalet kommuner vad gäller andel barn som behövt avstå från aktivitet i skolan på grund av kostnader. Sigtuna kommun och Borlänge kommun är de enda kommunerna som har mätningar, där resultatet är 4 % för Sigtuna och 6 % för Borlänge. 2

21 Skolnärvaro Goda utbildningsprestationer har visat sig vara den allra viktigaste skyddsfaktorn mot att drabbas av psykosociala problem längre fram i livet. Omvänt utgör den också en viktig riskfaktor, då svaga utbildningsresultat ökar risken för bland annat arbetslöshet, psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Ungdomar utan fullföljd utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan löper hög risk för framtida utanförskap både från arbetsmarknad och vidare utbildning 22. Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, det vill säga skyldighet att delta i den utbildning som anordnas. Långvarig frånvaro innebär att rätten till utbildning inte blir tillgodosedd. En ofullständig grundskoleutbildning ger små möjligheter på arbetsmarknaden och kan innebära utanförskap och lidande 23. Referensgruppen har undersökt och jämfört följande tre mått inom området: Andel unga 1619 år som varken arbetar eller studerar. Källa: Temagruppen Unga i arbetslivet Syftet med måttet är att få kännedom om andelen unga som varken arbetar eller studerar. Måttet är också viktigt att följa för att kunna vidta insatser och därmed förebygga framtida arbetslöshet samt socialt och ekonomiskt utanförskap. Andel elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram. Källa: Skolverket Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens resultat inom grundskolan. Måttet är också viktigt att följa i relation till att ett lågt resultat är en riskfaktor för framtida arbetslöshet samt socialt och ekonomiskt utanförskap. Andel elever årkurs 79 med betydande skolfrånvaro. Källa: Egen undersökning Syftet med måttet är att få kännedom om omfattningen av skolfrånvaro och eller anmäld frånvaro som skapar oro. Måttet är också viktigt att följa för att kunna vidta insatser och därmed förebygga framtida arbetslöshet samt socialt och ekonomiskt utanförskap. 22 Öppna jämförelser folkhälsa, Skolverket, 21 21

22 Resultat Grön bland de 25 % bästa Grå bland de 5 % som ligger i mitten Röd bland de 25 % sämsta [x] Data saknas Mått Andel unga 1624 år som varken arbetar eller studerar, 212 Andel elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram totalt, samtl. Elever, 214. Andel elever årkurs 79 med oanmäld frånvaro, 215. Andel elever årkurs 79 med anmäld frånvaro som överskrider 1 %, 215. Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Sigtuna Borlänge 8,8% 9,9% 7,8% 7,3% 7,6% 6,6% 6,6% 7,4% 8,6% 9,7% 8,3% 5,9% 7,% 8,4% 85,3% 78,5% 83,3% 78,9% 81,3% 84,6% 84,% 92,% 75,9% 76,5% 87,9% 84,7% 87,5% 83,9% x 22,% x x x x x 25,6%* x x x x 59,% x x 37,4% x x x x x 25,6%* x x x x 37,% x Kommentar De kommuner med högst andel unga som varken arbetar eller studerar är Degerfors, Ljusnarsberg, Askersund och Lindesberg. Dessa kommuner, förutom Askersund kommun har även sämst resultat gällande andel elever som är behöriga till yrkesprogram. Data saknas i flertalet kommuner vad gäller barn med oanmäld och anmäld frånvaro som överstiger 1 %. Sigtuna kommun, Lekeberg kommun och Degerfors kommun är de enda kommunerna som har mätningar, där Sigtuna har högst andel oanmäld frånvaro. Degerfors kommun ligger något högre med anmäld frånvaro som överskrider 1 % än Sigtuna kommun. Lekeberg kommun har samma resultat för oanmäld som anmäld frånvaro som överstiger 1%. * Annan mätperiod än de andra kommunerna (september 215). 22

23 Fritid Fritidsaktiviteter Att växa upp i ett ekonomiskt utsatt hem påverkar i hög grad barns vardagsliv, bland annat möjligheten till fritidsaktiviteter på grund av den ekonomiska situationen. Fysisk aktivitet är en viktig skyddsfaktor och kan både förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga. Andra skyddsfaktorer för psykisk hälsa är förmågan att fungera socialt med jämnåriga och vuxna samt gruppaktiviteter, vilket kan vara en värdefull insats mot att minska känsla av utanförskap 24. Referensgruppen har undersökt och jämfört följande mått inom området: Kommunen erbjuder generellt riktade kostnadsfria fritidsaktiviteter för barn och unga under lov. Källa: Egen undersökning Syftet med måttet är se om kommunen i jämförelse med andra kommuner erbjuder generellt riktade kostnadsfria fritidsaktiviteter för barn och unga under lov. Andel barn som avstått att delta vid fritidsaktivitet på grund av pengar. Källa: Rädda Barnen, Ung röst Syftet med måttet är att få kännedom om andelen barn som behövt avstå från att delta vid fritidsaktivitet på grund av pengar. Måttet visar också behovet av att stödja och anordna kostnadsfria fritidsaktiviteter inom kommunen. 24 Larun L, Nordheim LV, Ekeland E, Hagen KB, Heian F, 26 23

24 Resultat [x] Data saknas Mått Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Sigtuna Borlänge Kommunen erbjuder generellt riktade kostnadsfria fritidsaktiviteter för barn och unga under lov, =Ja, =Nej. Andel barn som den här eller förra terminen inte kunnat delta vid fritidsaktivitet på grund av att inte ha haft råd med t.ex. medlemsavgift, träningskläder, badkläder, skidor, skridskor mm, x x x x x x x x x x x x 8 % 9 % Kommentar Samtliga kommuner erbjuder generellt riktade kostnadsfria fritidsaktiviteter för barn och unga under lov, måttet säger däremot inte något om kvaliteten eller omfattningen av utbudet. Data saknas i flertalet kommuner vad gäller andel barn som inte kunnat delta vid fritidsaktivtet i skolan på grund av pengar. Sigtuna kommun och Borlänge kommun är de enda kommunerna som har mätningar och där resultatet är 8 % för Sigtuna och 9 % för Borlänge. 24

25 Antal Fritidsgård Fritidsgårdar är mötesplatser för ungdomar och viktiga arenor för att ge barn och unga en meningsfull fritid. Till skillnad från till exempel skola och socialtjänst är fritidsverksamhet inte någon lagstiftad verksamhet för kommunen. Den kommunala fritidsverksamheten är organiserad på många olika sätt och under olika förvaltningar, vilket gör att inriktning, utbud och öppettider varierar i kommunerna. Referensgruppen har undersökt och jämfört följande mått inom området: Antal timmar per vecka som fritidsgårdarna är öppna efter skoltid, medelvärde. Källa: Egen undersökning Syftet med måttet är att se hur tillgängligheten ser avseende fritidsverksamhet i kommunal regi. Resultat 25 Antal timmar per vecka som fritidsgårdarna är öppna efter skoltid, medelvärde ,75 19, ,25 12, ,5 14, ,5 5,25 Kommentar Samtliga kommuner tillhandahåller fritidsgård. Karlskoga, Kumla och Örebro är de tre kommuner som har flest antal timmar öppet efter skoltid. Lägst antal timmar har Lindesberg kommun och Lekeberg kommun. 25

26 Bibliotek På biblioteken finns tillgång till sakkunnig hjälp och ett stort utbud av olika tjänster. Bibliotek är också en plats för möten, gemenskap, samling kring olika intresseområden och kulturer oavsett förutsättningar, ålder och kön. Några av bibliotekens viktigaste användargrupper är barn, ungdomar och äldre. Läsningen har en viktig roll inom alla skolans ämnen och en viktig del genom livet för att kunna delta och fungera väl i ett samhälle. Referensgruppen har undersökt och jämfört följande mått inom området: Huvudbibliotekets öppethållande utöver kl 817 på vardagar, timmarvecka. Källa: Kommun och landstingsdatabasen. Syftet med måttet är få känndedom om kommuninvånarnas tillgänglighet till bibliotek. Barnbokslån i kommunala bibiliotek, antalbarn 14 år. Källa: Kommunoch landstingsdatabasen. Syftet med måttet är att få kännedom om antal barnbokslån inom kommunen. Aktiviteter kommunala bibliotek för barn och unga, antal1 inv. 2 år. Källa: Kommun och landstingsdatabasen. Syftet med måttet är att få kännedom om antal aktiviteter för barn och unga det kommunala biblioteket genomför. Från kommunens sida ett mått med påverkansgrad och som kan verka främjande för barn i ekonomiskt utsatta hushåll. 26

27 Resultat Grön bland de 25 % bästa Grå bland de 5 % som ligger i mitten Röd bland de 25 % sämsta [x] Data saknas Mått Huvudbibliotekets öppethållander utöver 817 på vardagar, timmarvecka, 214. Barnbokslån i kommunala bibiliotek, antalbarn 14 år, 214. Aktiviteter kommunala bibliotek för barn och unga, antal1 inv. 2 år, 214. Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Sigtuna Borlänge x x x 14, ,8 15,9 24,2 8,8 21,8 14,4 x 22,8 12,2 15,8 11,7 13,2 x 25 34,8 14,7 46,1 16,4 97,3 2 54,1 28,2 13,2 22 2,3 Kommentar Karlskoga och Kumla är de kommuner med mest öppethållande på huvudbiblioteket medan Degerfors har minst. Utifrån barnbokslån har dock Degerfors flest antal lån och Laxå har minst. Lekeberg har betydligt fler antal aktiviteter för barn och unga än övriga kommuner. Kumla är den enda kommunen som ligger bland de 25 % bästa av de redovisade kommunerna i samtliga mått. 27

28 Musik och kulturskola Strukturerad fritidssysselsättning tränar barn och unga i kamratrelationer och socialt samspel. Forskning har visat att deltagande i organiserad och strukturerad fritidssysselsättning ökar skolprestationerna samt påverkar relationer med kamrater och föräldrar 25. Att få utöva sina intressen kan också i sig ge en tillfredställelse, och en delaktighet i samhällslivet. En långsiktlig trend i Sveriges kommuner är att gå från renodlade musikskolor till kulturskolor. I kulturskolorna finns ofta ämnen som musik, dans, dramateater och bild. I regeringens mål för folkhälsan nämns särskilt betydelsen av att ekonomiskt och socialt utsatta personer ges möjlighet till kulturell delaktighet 26. Referensgruppen har undersökt och jämfört följande mått inom området: Generell musik ocheller kulturskola i kommunen. Källa:Egen undersökning Syftet med måttet är se om kommunen i jämförelse med andra kommuner erbjuder generell musik ocheller kulturskola i kommunen. Elever som deltar i musik eller kulturskola, andel av invånare 715 år. Källa: Kommun och landstingsdatabasen. Syftet med måttet är att få kännedom andel elever som deltar i musik eller kulturskola. Terminsavgift i musik ocheller kulturskola. Genomsnittlig. Källa: Kulturskolerådet. Syftet med måttet är att i jämförelse med andra kommuner få kännedom om hur avgifterna skiljer sig åt. 25 Lagerlöf H, Regeringens proposition 223:35, 22 28

29 Resultat Grön bland de 25 % bästa Grå bland de 5 % som ligger i mitten Röd bland de 25 % sämsta [x] Data saknas Mått Generell musik ocheller kulturskola i kommunen, =Ja, =Nej Elever som deltar i musik eller kulturskola som andel av invånare 715 år, 214. Terminsavgift i musikocheller kulturskola, genomsnittlig, 214. Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Sigtuna Borlänge x 27 % 19 % 49 % 38 % 16 % x x x 22 % 22 % x 23 % 24 % 6 kr 517 kr 7 kr 25 kr 615 kr 65 kr x 639 kr 494 kr 588 kr 3 kr 7 kr 8 kr 6 kr Kommentar Laxå är den enda kommunen som inte har en musikskola i kommunal regi, det finns en men den bedrivs av ett studieförbund. Kommunen bekostar lokaler samt ger bidrag till ett studieförbund baserat på antal deltagande. När det gäller andel barn och unga som deltar i musik eller kulturskola har kommunerna Hällerfors och Karlskoga högst deltagande medan Hallsberg och Kumla har lägst. Från ett flertal kommuner saknas data för detta mått. Genomsnittlig terminsavgift är högst i Lekeberg, Örebro, Sigtuna och Kumla medan Hällefors har lägst. Hällefors är den enda kommunen som ligger bland de 25 % bästa i samtliga mått. 29

30 Hem och familj Boende Att vräkas från sin bostad kan vara en av de mest omvälvande händelser någon kan råka ut för. Konsekvenserna av att inte längre ha ett eget hem, en fast punkt i tillvaron blir på flera plan ofta svåra. I de fall det ingår barn i de vräkta hushållen kan konsekvenserna antas bli ännu värre. Socialtjänsten har ett tydligt ansvar för att skydda barn som far illa eller riskerar att fara illa, vilket innebär att socialtjänsten ska utreda, bedöma och tillgodose barnets behov av skydd och insatser på kort och lång sikt. Tydliga och kända arbetsrutiner som anger ett aktivt arbetssätt från socialtjänstens sida kan medverka till att förebygga avhysningar av barnfamiljer 27. Referensgruppen har undersökt och jämfört följande mått inom området: Aktuell rutin hos socialtjänsten för att förebygga avhysningar av barnfamiljer. Källa: Kommun och landstingsdatabasen. Syftet med måttet är att få kännedom om kommunen har en skriftlig rutin för att förebygga avhysningar av barnfamiljer och ger en indikation på eventuellt behov av utvecklingsarbete. Antal barn berörda av verkställd avhysning. Källa:Kronofogden Syftet med måttet är att få kännedom om antalet barn berörda av avhysning inom kommunen. Måttet redovisar även resultat i förhållande till om kommunen har aktuell rutin för att förebygga avhysningar av barnfamiljer. Antal barn i avhysningsärenden där barn är berörda och som avslutats under 214 och där avhysning ej verkställts. Källa:Kronofogden Syftet med måttet är att få kännedom om antalet barn berörda av avhysning men där avhysning ej verkställts. Ett kompletterande mått till barn berörda av verkställd avhysning. 27 Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd, 214 3

31 Resultat Grön Ja Röd Nej [x] Data saknas Mått Aktuell rutin hos socialtjänsten för att förebygga avhysningar av barnfamiljer, =Ja, =Nej Antal barn berörda av verkställd avhysning, 214. Antal barn i avhysningsärenden som avslutats under 214 och där avhysning ej verkställts, 214. Samma som föregående år Hade rutin föregående år 1 Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg 1 Askersund Lindesberg Ljusnarsberg x Nora Örebro Sigtuna Borlänge Kommentar 4 av 14 kommuner har en aktuell rutin hos socialtjänsten för att förebygga avhysningar av barnfamiljer. I kommunerna Borlänge, Lekeberg och Kumla saknas det en aktuell rutin år 214, dock hade kommunerna en rutin år 213. Flertalet kommuner har ej barn som blivit berörda av verkställd avhysning förutom Karlskoga, Kumla, Nora och Örebro. Kommunerna Askersund, Degerfors och Lindesberg har ej barn som blivit berörda av värkställd avhysning men har däremot barn som varit föremål för avshysning men som ej verkställts

32 Barnets perspektiv vid försörjningsstöd Det vanligaste skälet till att människor kommer i kontakt med socialtjänsten är försörjningsproblem. Socialtjänsten har i uppgift att ge stöd för självförsörjning. En grundlig utredning är en förutsättning för att en individ eller familj ska kunna få stöd som är anpassat efter individuella förutsättningar och behov. Att uppmärksamma och dokumentera barns förhållanden i ekonomiskt utsatta familjer är särskilt viktigt 28. Referensgruppen har undersökt och jämfört följande mått inom området: Bidrag till dator och internetabonnemang för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Källa: Egen undersökning Syftet med måttet är se om kommunen i jämförelse med andra kommuner ger bidrag till dator och eller internetabonnemang för familjer med långvarigt försörjningsstöd. Systematisk användning av strukturerad utredningsmall (med barnperspektiv) för ekonomiskt bistånd. Källa: Kommun och landstingsdatabasen Syftet med måttet är att få kännedom om kommunens socialtjänst använder en strukturerad utredningsmall för ekonomiskt bistånd vilket belyser förutsättningen för att erhålla en helhetsbild av den enskildes och eventuella barns situation i samband med utredningar om bistånd. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd. Källa: Kommun och landstingsdatabasen Syftet med måttet är att belysa den aspekt av tillgänglighet som innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Måttet är också en viktig kvalitetsaspekt. 28 Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd,

33 Resultat Mått Bidrag till dator och internetabonnemang för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd, =Ja, =Nej Systematisk användning av strukturerad utredningsmall (med barnperspektiv) för ekonomiskt bistånd, =Ja, =Nej Samma som föregående år Hade rutin föregående år Hade ej rutin föregående år Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Sigtuna Borlänge x x Kommentar Vid förfrågan om bidrag ges till dator och internet svarar flertalet kommuner ja, många framhäver också att det alltid är en individuell prövning samt att utgift för internet ingår i riksnormen. Samtliga kommuner utom Hällefors samt Lekeberg avänder en strukturerad utredningsmall (med barnperspektiv) för ekonomiskt bistånd. För Ljusnarsberg kommun saknas data i denna fråga x Grön Ja Röd Nej [x] Data saknas

34 Antal Resultat [x] Data saknas 25 2 Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd x x x 214 Kommentar Kortast väntetid inom försörjningsstöd har Lindesberg och Askersunds kommun. Längst väntetid har Borlänge och Karlskoga. Bland kommunerna Hällefors, Ljusnarsberg och Nora saknas data för detta mått. När det gäller beslut inom försörjningsstöd för banfamiljer är det alltid en inviduell prövning och barnperspektivet beaktas vid ansökan. I Askersund, Hallsberg, Laxå, Örebro, Degerfors, Ljusnarsberg, Sigtuna och Karlskoga finns ingen särsklid prioriteringsordning för barnfamiljer. Vissa kommuner beviljar akut bistånd i avvaktan på vidare utredning. I Ljusnarberg prioriterar man barnfamiljer. Vid hög arbetsbelastning prioriterar Lekeberg kommun barnfamiljer samt andra som är mer socialt utsatta. 34

35 Antal Barns skuldsättning Att börja sitt vuxna liv med skulder är en verklighet för vissa barn. Flera lagändringar har gjorts för att minska antalet barn som blir skuldsatta och sedan 29 krävs överförmyndarens samtycke för att barn ska kunna skuldsättas 29. Referensgruppen har undersökt och jämfört följande mått inom området: Antal barn 17 år med skulder. Källa: Kronofogden Syftet med måttet är att få kännedom om antalet barn i kommunen som växer upp med skuld. Resultat 25 Antal barn 17 år med skulder År År Kommentar Sex av 14 kommuner har de två senaste åren haft barn i ålder 17 med skuld. Örebro har högst antal barn med skuld men är också den kommunen med högst antal barn. Ingen av kommunerna har ökat i antalet barn med skulder från år 213. Örebro, kumla och Sigtuna har minskat i antal medan Karlskoga och Borlänge har samma siffra som föregående år. 29 Kronofogden,

36 Utvecklingsmått Utvecklingsmått i denna rapport innefattar indikatorer och mätningar som diskuterats i referensgruppen för projektet men som exempelvis inte genomförs idag av alla kommuner, eller som endast mäts på nationell nivå och därför inte kan brytas ned på lokal nivå. Utvecklingsmåtten ses som viktiga indikatorer för att använda i styrning eller för att följa utveckling. Fritidspeng Rutiner för fritidspeng. Andel barn som mottagit fritidspeng som anger att de fått ökade möjligheter till en meningsfull fritid. Kommentar: Fritidspeng var under år 214 en främjande insats för ekonomisk utsatta barn som kommunen tillhandhöll med statligt stöd. På grund av att vissa kommuner ej påbörjat insatsen vid tillfället för prioritering samt ovisshet om fortsatt statligt stöd prioriterades inte mätning. Fritidsbank Tillgång till fritidsbank för barn och unga. Antal utrustningslån i kommunal fritidsbank. Andel lånetagare som anger att de fått ökade möjligheter till en meningsfull fritid. Kommentar: En del kommuner i Sverige har börjat starta upp verksamhet för gratis lån av utrustning för fritidsaktiviteter, en främjande insats för ekonomisk utsatta barn. På grund av att flertalet kommuner ej bedriver denna verksamhet samt att den bedrivs av annan aktör än kommunen prioriterades inte mätning. Feriepraktik inom försörjningsstöd Andel av de sökande ungdomar, som erbjuds en ferieplats som kommer från ekonomiskt utsatta familjer. Kommentar: Att erbjuda feriepraktik är en förebyggande och främjande insats från kommunen då ungdomar som någon gång under studietiden arbetat har större chans att etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutade gymnasiestudier. Att prioritera feriepraktikplatser åt ungdomar som kommer från ekonomiskt utsatta familjer skulle vara en främjande och förebyggande insats för ekonomisk utsatta barn. För att genomföra mätning krävs det dock att kommunen bestämt att feriepraktikplatser ska prioriteras till ungdomar från familjer med försörjningsstöd. 36