Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer. Ekonomisk utsatthet bland barn
|
|
- Tobias Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer Ekonomisk utsatthet bland barn
2 Innehåll 1. Barn i ekonomisk utsatthet Försörjning Skola och utbildning Fritid Hem och familj
3 Indikatorbilaga I denna bilaga presenteras beskrivningar av de indikatorer som ingår i rapporten Indikatorer för Ekonomisk utsatthet bland barn och unga. En jämförelse av resultat för samtliga kommuner i Region Örebro län, Sigtuna kommun samt Borlänge kommun. t med bilagan är att redovisa hur indikatorerna är definierade, beskriva vilken data som ingår i diagrammen samt aktuella datakällor. 1. Barn i ekonomisk utsatthet 1. Barnfattigdomsindex Andel barn i familjer med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd. Bakgrund Ett absolut mått vilket innebär att man kan identifiera en brytpunkt när en individ blir fattig. Utvecklat av Tapio Salonen på uppdrag av Rädda Barnen. Folkhälsomyndigheten (SCB, Inkomst och taxeringsregistret ). t med måttet är att få kännedom om andel barn som lever i ekonomisk utsatthet. Från kommunens sida ett mått med låg påverkansgrad men som utgör ett viktigt mått för att följa utvecklingen av andel barn som lever i ekonomisk utsatthet. Teknisk beskrivning Inkomststandard är ett mått på huruvida ett hushålls disponibla inkomster (efter skatt och eventuella bidrag) räcker till nödvändiga utgifter. Det hushåll som har inkomststandard 1,0 eller lägre har så kallad låg inkomststandard. Det andra delmåttet, försörjningsstöd består av två delar: en så kallad riksnorm och en ersättning för boendekostnader och andra skäliga utgifter. Med försörjningsstöd menas att sådant erhållits minst en gång under året. Nyckeltal Barn i skuldsatta familjer med löneutmätning går inte att identifiera i underlaget. Asylsökande och papperslösa omfattas inte. et innebär att alla människor antas ha samma behov och tar endast hänsyn till de grundläggande behoven. Data har en eftersläpning på två år. 3
4 2. Barn i ekonomiskt utsatta familjer Andel barn som lever i familjer med låg inkomst. Bakgrund Ett relativt mått som höginkomstländer använder för att mäta fattigdom. Innebär att en individ jämförs med den allmänna levnadsstandarden i befolkningen. Visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Max 18 (Registret över totalbefolkningen samt inkomst och taxeringsregistret, SCB). t med måttet är att få kännedom om andel barn som lever i hushåll med låga inkomster och används som ett kompletterande mått och för jämförelse med utvecklingen av fattigdom enligt andra definitioner. Från kommunens sida ett mått med låg påverkansgrad men som utgör ett viktigt mått för att fånga inkomstskillander. Teknisk beskrivning De som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta är familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen totalt. Med inkomst menas sammanräknad inkomst som omfattar summan av sex inkomstslag; inkomst av tjänst, kapital, annan fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet, jordbruksfastighet samt rörelse. Nyckeltal Inkomster från utlandet är inte inräknade vilket innebär att i de kommuner längs Sveriges gräns där många arbetar i grannlandet är andelen ekonomiskt utsatta barn överskattad. et innefattar endast inkomster och säger därför inget om individens utgifter. Vid en god ekonomisk utveckling i den övre halvan ökar den relativa fattigdomen. 4
5 3. Familjer med låga inkomster Bakgrund Andel ensamstående med hemmavarande barn med en disponibel inkomst (per konsumtionsenhet) under 60 procent av medianinkomsten. Familjens sammansättning har stor inverkan på familjens ekonomiska situation. Att vara ensamstående förälder är en faktor som ökar risken för att leva under ekonomiskt knappa förhållanden. Folkhälsomyndigheten (Registret över totalbefolkningen samt Inkomst och taxeringsregistret). et används som en bakgrundsvariabel och syftar till att få kännedom om andel barn till ensamståendeföräldrar som lever i ekonomisk utsatthet. Medianvärdet för sammanräknad förvärvsinkomst för personer Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. I inkomst av tjänst ingår förutom löneinkomst även inkomst från pension, arbetsmarknadsstöd, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från försäkringskassan. Teknisk beskrivning Familjetyper: ensamstående, utan respektive med, hemmavarande barn under 18 år, övriga familjer med hemmavarande barn, pensionärsfamiljer med minst en person över 64 år samt familjer där minst en person har sjuk eller aktivitetsersättning. För att jämföra disponibel inkomst mellan olika hushåll används ett viktsystem som är relaterad till hushållens sammansättning. Varje hushållsmedlem tilldelas en vikt. För vuxna hushållsmedlemmar tar systemet hänsyn till om man är ensamstående eller sammanboende och för barn är det åldern som är avgörande. Den disponibla inkomsten divideras med hushållets totala vikt. Nyckeltal 5
6 4. Svensk respektive utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll Andel barn med svensk respektive utländsk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Att ha utländsk bakgrund är en faktor som ökar risken för att leva under ekonomiskt knappa förhållanden. De ekonomiska villkoren avgörs av svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och bristande förankring i de offentliga trygghetssystemen. Folkhälsomyndigheten (Statistiska Centralbyrån). et används som en bakgrundsvariabel och för att få kännedom om andel barn med svensk respektive utländsk bakgrund i ekonomisk utsatta familjer. Andel barn 017 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 1980talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Nyckeltal Barn i skuldsatta familjer med löneutmätning går inte att identifiera i underlaget. Asylsökande och papperslösa omfattas inte. 6
7 5. Långvarigt bistånd Andel barn som ingår i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel av totalt antal barn i kommunen/stadsdelen. Ekonomiskt bistånd är en del av samhällets skyddsnät som träder in när individen inte längre kan försörja sig. Ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd kan innebära att utanförskap och att förankringen på arbetsmarknaden försämras vilket i sin tur kan innebära att individens hälsa försämras. Kommun och landstingsdatabasen (Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen). t med måttet är att få kännedom om andel barn som växer upp i familjer med långvariga försörjningsproblem vilket innebär en särskild ekonomisk utsatthet som kan vara svår för barnet. Långvarigt bistånd avser 1012 månader under året. Antal barn som ingår i hushåll som någon gång under året mottagit långvarigt ekonomiskt bistånd dividerat med antal barn i kommunen. Barn avser personer under 18 år. Nyckeltal I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bland annat bero på bortfall, fel i inrapporteringen samt på databearbetningen. 7
8 2. Försörjning 6. Barnomsorg Kommunen erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid (nattomsorg). Bakgrund Enligt Skollagen (2010:800) behöver kommunernas förskolor inte erbjuda barnomsorg under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. Kommunerna ska likväl sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskolan eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning som behövs. Egen undersökning i kommunen. t med måttet är se om kommunen i jämförelse med andra kommuner erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid. Teknisk beskrivning et består av en fråga som avser om kommunen bedriver förskola på obekväm arbetstid (nattomsorg) Med nattomsorg menas omsorg på helger och/eller kvällar. Frågorna avser kommunal omsorg. 1=Ja, 0=Nej Aktivitetsmått et belyser inte ålder på barnet för att ha rätt till omsorg på obekväm arbetstid, vilket kan variera bland kommunerna. 8
9 7. Barnomsorg Antal inskrivna barn i omsorg på obekväma tider, totalt. Att vistas på förskola har betydelse för barns lärande inom flera områden. Forskning har visat att barnen lär sig kommunikation och samspel, lär sig förstå begrepp och kan sätta ord på det de gör. Barn i förskola tränas också i matematik, språk och läsoch skrivkunnighet tidigare, vilket ger dem ett stort försprång jämfört med sina jämnåriga utanför förskolan. Skolverket (Jämförelsetal). t med måttet är att få kännedom om antal inskrivna barn i omsorg på obekväma tider och är ett kompletterande mått till om kommunen erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid. Omsorgen kan bestå av förskola, fritidshem, familjedaghem eller att personal kommer hem till barnet. Med obekväma tider avses helger och/eller kvällar/nätter/tidig morgon. Nyckeltal 9
10 8. Barnomsorg Väntetid i antal dagar för de barn som är i behov av omsorg på obekväm arbetstid (nattis). Enligt skollagen ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader från att vårdnadshavare anmält önskemål om förskola. Då kommuner ska sträva efter att erbjuda omsorg på obekväm arbetstid vid behov finns inga regler kring väntetid gällande omsorg på obekväm arbetstid. Egen undersökning i kommunen. t med måttet är att få kännedom om väntetid för barn i behov av omsorg på obekväm arbetstid och ger kunskap om kommunens förmåga att planera tillgång till platser i förhållande till behov. Genomsnittligt antal dagar mellan önskat placeringsdatum och faktiskt erbjudet placeringsdatum. Mäteperiod:1 jan 30 juni Aktivitetsmått 10
11 9. Heltidsarbete Andel anställda som erbjuds heltidsanställning. Att ha en inkomst är en förutsättning för att kunna försörja sig och sina barn. Oftast är det löner från föräldrarnas förvärvsarbeten som utgör grunden för familjens inkomster. Trots att den vanligaste orsaken till bristande inkomster är arbetslöshet räcker ibland inte inkomst från arbete till, vilket exempelvis kan bero på ofrivilligt deltidsarbete. Egen undersökning i kommunen. t med måttet är att få kännedom om kommunens förmåga att erbjuda heltid i förhållande till efterfrågan. et visar på resultat i förhållande till om kommunen har uttalad policy att erbjuda heltid till tillsvidareanställda. Mäts genom att samtliga anställda inom förvaltningen tillfrågas (enkät) om de önskar arbeta mer tid. et beräknas sedan genom andel av de anställda som önskar mer tid som erbjuds heltid under året. Heltid innefattar 100 %. Anställda innefattar medarbetare som har en tillsvidareanställning. Heltiden som erbjuds ska vara tillsvidare. Mätning sker under Resultatmått Resultatet utifrån måttet kan variera kraftigt på grund av variation i hur stor andel som önskar heltid. 11
12 10. Feriepraktik Antal feriepraktikanter inom kommunen år En feriepraktikplats ger praktisk arbetslivserfarenhet, kontakter och referenser för framtida. Studier gjorda av Sveriges Kommuner och Landsting visar att ungdomar som har arbetat någon gång under studietiden har större chans att etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutade gymnasiestudier. Kommun och landstingsdatabasen. t med måttet är att ge kunskap om kommunens förmåga att tillhandahålla feriepraktikplatser vilket är en viktig förebyggande insats för framtida etablering på arbetsmarknaden. Fråga till kommunens ansvarig kring feriepraktik Hur många fick en feriepraktikplats år 2015? Aktivitetsmått et redovisar antal och ej andel vilket kan ge en missvisande bild. 12
13 3. Skola och utbildning 11. Kostnader i skola Kommunalt antaget styrdokument som begränsar uttag av kostnader i skolan. Enligt skollagen ska utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. Ibland får dock en grund eller gymnasieskola ta ut enstaka avgifter, men de får bara medföra obetydliga kostnader för eleverna. Gymnasieelever kan också få betala enstaka egna hjälpmedel. Belopp som var för sig kan bedömas som obetydliga kan tillsammans strida mot bestämmelserna om en avgiftsfri skola. Egen undersökning, Rädda barnen Fakta om barnfattigdom i Sverige och i Örebro län. t med måttet är att få kännedom om kommunen, utöver vad som anges i Skolverkets rekommendation, antagit ett kommunalt styrdokument som begränsar uttag av kostnader i förskolan och skolan. Har er kommun någon policy beträffande avgifter i skolan, medhavd matsäck och frukt osv.? Frågan ställdes till samtliga kommuner i Region Örebro län via folkhälsostrategerna. Svarsalternativ: Ja/Nej Aktivitetsmått 13
14 12. Kostnader i skola Andel (%) barn som behövt avstå någon aktivitet i skolan under det senaste året på grund av att det kostat pengar. Barnkonventionen anger att den obligatoriska skolan ska vara gratis för alla (artikel 28). Rädda Barnen, Ung Röst. t med måttet är att få kunskap om barn i kommunen behövt avstå från aktivitet i skolan på grund av att det kostat pengar. et redovisar även resultat i förhållande till om kommunen antagit ett kommunalt styrdokument som begränsar uttag av kostnader i skolan. Andelen barn som svarat JA på följande fråga: Har du den här eller förra terminen inte kunnat vara med på någon aktivitet med skolan för att det kostade pengar? Resultatmått 14
15 13. Skolnärvaro Andel unga 1624 år som varken arbetar eller studerar. Utbildning och arbete är några av de viktigaste skyddsfaktorerna för bibehållandet av god hälsa. Ungdomar utan fullföljd utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan löper hög risk för framtida utanförskap både från arbetsmarknad och vidare utbildning. Temagruppen Unga i arbetslivet (SCB). t med måttet är att få kännedom andel unga som varken arbetar eller studerar inom kommunen. et är också viktigt att följa för att kunna vidta insatser och därmed förebygga framtida arbetslöshet samt socialt och ekonomiskt utanförskap. För att räknas till gruppen som varken arbetar eller studerar skall individen under ett helt kalenderår: ej haft inkomster över ett basbelopp ej haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar ej arbetspendlat till Norge eller Danmark Resultatmått Gruppen unga som varken arbetar eller studerar är mycket heterogen. Det finns exempelvis individer som har sabbatsår, resor eller studier utomlands och där föräldrar bidrar till försörjningen. Det saknas dessutom centrala register över individer som går i gymnasiesärskolan vilket medför att det är osäkert om dessa elever också ingår i gruppen som varken studerar eller arbetar eller ej. 15
16 14. Skolnärvaro Andel elever årkurs 79 med betydande skolfrånvaro. Utbildning skapar goda förutsättningar för goda livsvillkor genom hela livet och har också en stark koppling till hälsa. Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. skyldighet att delta i den utbildning som anordnas. Långvarig frånvaro innebär att rätten till utbildning inte blir tillgodosedd. En ofullständig grundskoleutbildning ger små möjligheter på arbetsmarknaden och kan innebära utanförskap och lidande. Egen undersökning. t med måttet är att få kännedom om omfattningen av skolfrånvaro och/ eller anmäld frånvaro som skapar oro. et är också viktigt att följa för att kunna vidta insatser och därmed förebygga framtida arbetslöshet samt socialt och ekonomiskt utanförskap. Andel elever årkurs 79 med betydande skolfrånvaro. Betydande skolfrånvaro innebär Oanmäld frånvaro Anmäld frånvaro som överskrider 10 % och som ger anledning till oro. Mätperiod 1 mars 31 mars Hämtas genom skolans lärplattform. Samtliga högstadieskolor i kommunen inkluderas i mätningen. Om resultaten är färre än 10 elever, dubbelprickas den (..) visas istället för utfall. Om uppgift saknas visas en prick (.) Istället för utfall. Resultatmått 16
17 15. Skolnärvaro Andel elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, totalt. Goda utbildningsprestationer har visat sig vara den allra viktigaste skyddsfaktorn mot att drabbas av psykosociala problem längre fram i livet. Omvänt utgör den också en viktig riskfaktor, då svaga utbildningsresultat ökar risken för bl. a arbetslöshet, psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram är den lägsta behörighetsnivån och är således viktig att uppnå för att öka chanserna till arbete och/eller vidare studier efter genomförd skolgång. Skolverket. t med måttet är att ge kunskap om kommunens resultat inom grundskolan. et är också viktigt att följa i relation till att ett lågt resultat är en riskfaktor för framtida arbetslöshet samt socialt och ekonomiskt utanförskap. Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Resultatmått 17
18 4. Fritid 16. Fritidsaktiviteter Kommunen erbjuder generellt riktade kostnadsfria fritidsaktiviteter för barn och unga under lov. Att växa upp i ett ekonomiskt utsatt hem påverkar i hög grad barns vardagsliv, där ibland möjligheten till fritidsaktiviteter på grund av den ekonomiska situationen. Då en betydande del av barnens liv består av fritid påverkar valet av fritidsaktiviteter också barnens hälsa. Många barn i familjer med tuff ekonomi har svårt att delta i fritidsaktiviteter. Sommarlovet är ofta en fantastisk tid för många barn med aktiviteter, men barnen som har ont om pengar har sällan möjlighet, utan tvingas oftast stanna hemma. Även enklare aktiviteter, som att bada, är problematiskt om man inte har råd med badkläder eller en bussbiljett. Egen undersökning. t med måttet är se om kommunen i jämförelse med andra kommuner erbjuder generellt riktade kostnadsfria fritidsaktiviteter för barn och unga under lov. Fråga: Erbjuder kommunen generellt riktade kostnadsfria fritidsaktiviteter för barn och unga under lov? Generellt riktade aktiviteter innebär aktiviteter från olika verksamheter men som riktar sig specifik mot barn och unga i kommunen. Aktivitetsmått 18
19 17. Fritidsaktiviteter Andel barn som avstått delta vid fritidsaktivitet på grund av pengar. Fysisk aktivitet är en viktig skyddsfaktor och kan både förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga. Andra skyddsfaktorer för psykisk hälsa är förmågan att fungera socialt med jämnåriga och vuxna samt gruppaktiviteter, vilket kan vara en värdefull insats mot att minska känsla av utanförskap. Rädda barnen (ung röst). t med måttet är att få kännedom om andel barn som behövt avstå från att delta vid fritidsaktivitet på grund av pengar. et visar också behovet av att stödja och anordna kostnadsfria fritidsaktiviteter inom kommunen. Andelen barn som svarat JA på följande fråga: Har det under den här eller förra terminen hänt att du inte kunnat hålla på med någon fritidsaktivitet för att du inte haft råd med till exempel medlemsavgifter, träningskläder, badkläder, skidor, skridskor eller något annat som behövts? Nyckeltal 19
20 18. Öppethållande fritidsgård Antal timmar per vecka som fritidsgårdarna är öppna efter skoltid, medelvärde. Bakgrund Fritidsgårdar är mötesplatser för ungdomar och viktiga arenor för att ge barn och unga en meningsfull fritid. Till skillnad från till exempel skola och socialtjänst är fritidsverksamhet inte någon lagstiftad skyldighet för kommunen. Den kommunala fritidsverksamheten är organiserad på många olika sätt och under olika förvaltningar vilket gör att inriktning, utbud och öppettider varierar i kommuner. Egen undersökning. Teknisk beskrivning t med måttet är att se hur tillgängligheten ser avseende fritidsverksamhet i kommunal regi. Antal timmar per vecka som fritidsgårdarna är öppna efter skoltid, medelvärde. Avser kommunala skolor. Mäts genom samtliga fritidsgårdars antal öppna timmar efter skoltid, under en vecka, delas sedan med antal fritidsgårdar. Resursmått 20
21 19. Bibliotek Huvudbibliotekets öppethållander utöver 817 på vardagar, timmar/vecka. På bibliotek finns tillgång till sakkunnig hjälp och ett stort utbud av olika tjänster. Bibliotek är också en plats för möten, gemenskap och en plats för samling kring olika intresseområden och kulturer oavsett förutsättningar, ålder och kön. Några av bibliotekens viktigaste användargrupper är barn, ungdomar och äldre. Dessa är beroende av närhet till biblioteksservice. Två viktiga tillgänglighetsfaktorer är därför närhet och öppettider. Det är alltså viktigt att biblioteken ligger på rätt platser och har öppet på tider som passar användarna. Kommun och landstingsdatabasen. t med måttet är få känndedom om kommuninvånarnas tillgänglighet till bibliotek. Antal timmar per vecka som kommunens huvudbibliotek har öppet utöver tiden 0817 på vardagar. Metoden innebär att kommunen gör en undersökning via en enkel genomgång av öppettider för biblioteket under en veckas tid vid normal period under året (dvs. semestermånader och storhelger undantas från undersökningen). Skiftar öppettiderna under normalperioden får ett genomsnitt av normaltid räknas ut på årsbasis. Resursmått Idag finns så många andra sätt att läsa böcker inkl. låna digitalt, köpa digitalt eller fysiskt. 21
22 20. Bibliotek Barnbokslån i kommunala bibiliotek, antal/barn 014 år. Läsningen har en viktig roll inom alla skolans ämnen och en viktig del genom livet för att kunna delta och fungera väl i ett samhälle. Kunskapsklyftorna i samhället växer och flera undersökningar visar att läsförståelsen bland unga minskar. En viktig anledning till varför bibliotek behövs i dag är att kraven på kunskap ökar i takt med att tillgången på information ökar. I takt med det ökande informationsflödet ökar också behovet av en utvecklad läsförståelse hos barn och unga. Kommun och landstingsdatabasen (Kungliga biblioteket och SCB). t med måttet är att få kännedom om antal barnbokslån inom kommunen. Antal barnbokslån under året dividerat med antal barn 014 år 31/12. Aktivitetsmått En ökning bland barnbokslån ses som en positiv utveckling men skulle också kunna bero på dålig ekonomi där fler föräldrar inte har råd att köpa böcker. 22
23 21. Bibliotek Aktiviteter kommunala bibliotek för barn och unga. Utöver att ta del av litteratur är det vanligaste skälet till biblioteksbesök att man vill ha sakkunnig hjälp. Biblioteken utgör också en viktig plats för studier och för att ge tillgång till internet. Biblioteket är även en arena för många olika konstnärliga uttrycksformer samt olika former av läsfrämjande aktiviteter. Kommun och landstingsdatabasen (Kungliga biblioteket och SCB). t med måttet är att få kännedom om antal aktiviteter för barn och unga det kommunala biblioteket genomför. Från kommunens sida ett mått med påverkansgrad och som kan verka främjande för barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Antal aktiviteter för barn och unga dividerat med antal invånare 020 år 31/12, dividerat med Aktivitetsmått 23
24 22. Musik och kulturskola Tillgång till generell musik och/eller kulturskola i kommunen. En långsiktlig trend i Sveriges kommuner är att gå från renodlade musikskolor till kulturskolor. I kulturskolorna finns ofta ämnen som musik, dans, drama/teater och bild. I regeringens proposition mål för folkhälsan nämns särskilt betydelsen av att ekonomiskt och socialt utsatta personer ges möjlighet till kulturell delaktighet. Vidare poängteras vikten av att barn och ungdomar kan delta i kulturlivet och få ett eget utrymme för kreativitet och eget skapande. Egen undersökning. t med måttet är se om kommunen i jämförelse med andra kommuner erbjuder generell musik och/eller kulturskola i kommunen. et består av en fråga som avser om kommunen bedriver musik och/eller kulturskola i kommunen. 1=Ja, kan innefatta antingen musik och/eller kulturskola 0=Nej, varken musik och/eller kulturskola Aktivitetsmått 24
25 23. Musik och kulturskola Elever som deltar i musik eller kulturskola som andel av invånare 715 år. Strukturerad fritidssysselsättning tränar barn och unga i kamratrelationer och socialt samspel. Forskning har visat att deltagande i organiserad och strukturerad fritidssysselsättning ökar skolprestationerna samt påverkar relationer med kamrater och föräldrar. Att få utöva sina intressen kan också i sig ge en tillfredställelse, och en delaktighet i samhällslivet. Kommun och landstingsdatabasen (Sveriges musik och kulturskoleråd samt SCB). t med måttet är att få kännedom andel elever som deltar i musik eller kulturskola. Antal elever som under året deltagit i musik eller kulturskola dividerat med antal invånare 715 år. Nyckeltal 25
26 24. Musik och kulturskola Terminsavgift i musik och/eller kulturskola. För barn i ekonomiskt utsatta familjer kan musik och/eller kulturskolas avgifter vara en tröskel för att delta. Terminsavgifterna varierar kraftigt mellan kommunerna. Kulturskolerådet. t med måttet är att i jämförelse med andra kommuner få kännedom om hur avgifterna skiljer sig åt. Terminsavgift, genomsnittlig. Nyckeltal 26
27 5. Hem och familj 25. Rutin avhysning Aktuell rutin hos socialtjänsten för att förebygga avhysningar av barnfamiljer. Socialtjänst har ett tydligt ansvar för att skydda barn som far illa eller riskerar att fara illa, vilket innebär att socialtjänsten ska utreda, bedöma och tillgodose barnets behov av skydd och insatser på kort och lång sikt. Tydliga och kända arbetsrutiner som anger ett aktivt arbetssätt från socialtjänstens sida kan medverka till att förebygga avhysningar av barnfamiljer. Kommun och landstingsdatabasen (Socialstyrelsens öppna jämförelser inom ekonomiskt bistånd.) t med måttet är att få kännedom om kommunen har en skriftlig rutin för att förebygga avhysningar av barnfamiljer och ger en indikation på eventuellt behov av utvecklingsarbete. Kommunens eller stadsdelens verksamhet med ekonomiskt bistånd har en skriftlig rutin som anger att barnfamiljer aktivt ska sökas upp och även följas upp i samband med en hyresskuld, oavsett om föräldrarna söker stöd eller inte. Rutinen är upprättad eller har följts upp och vid behov reviderad de senaste 12 månaderna. För JA krävs att båda kriterierna är uppfyllda. Om rutinen upprättats under de senaste 12 månaderna före mätdatum redovisas alternativet Ny rutin Aktivitetsmått 27
28 26. Avhysning Barn berörda av verkställd avhysning. Att vräkas från sin bostad är en av de mest omvälvande händelser någon kan råka ut för. Konsekvenserna av att inte längre ha ett eget hem, en fast punkt i tillvaron blir på flera plan ofta svåra. I de fall det ingår barn i de vräkta hushållen kan konsekvenserna antas bli än värre. Orsaken till att personer vräks från sin bostad är i de allra flesta fall ekonomisk. Kronofogden. t med måttet är att få kännedom om antal barn berörda av avhysning inom kommunen. et redovisar även resultat om kommunen har aktuell rutin för att förebygga avhysningar av barnfamiljer. Antal barn berörda av verkställd avhysning. Resultatmått När Kronofogden verkställer en avhysning är det inte ovanligt att man kommer till en övergiven lägenhet. Detta gäller även när barn är berörda. 28
29 27. Avhysning Barn i avhysningsärenden och där avhysning ej verkställts. Även om ett barn inte blir vräkt från sin bostad kan hela situationen att ha varit föremål för avhysning vara skrämmande. Kronofogden. t med måttet är att få kännedom om antal barn berörda av avhysning men där avhysning ej verkställts. Ett kompletterande mått till barn berörda av verkställd avhysning. Antal barn i avhysningsärenden som avslutats och där avhysning ej verkställts Nyckeltal 29
30 28. Barnperspektiv vid försörjningsstöd Systematisk användning av strukturerad utredningsmall (med barnperspektiv) för ekonomiskt bistånd. Det vanligaste skälet till att människor kommer i kontakt med socialtjänsten är försörjningsproblem. Socialtjänsten har i uppgift att ge stöd för självförsörjning. En grundlig utredning är en förutsättning för att en individ eller familj ska kunna få stöd som är anpassat efter individuella förutsättningar och behov. Att uppmärksamma och dokumentera barns förhållanden i ekonomiskt utsatta familjer är särskilt viktigt. Kommun och landstingsdatabasen (Socialstyrelsens Öppna Jämförelser av ekonomiskt bistånd). t med måttet är att få kännedom om kommunens socialtjänst använder en strukturerad utredningsmall för ekonomiskt bistånd vilket belyser förutsättningen för att erhålla en helhetsbild av den enskildes och eventuella barns situation i samband med utredningar om bistånd. Utredningsmallen är gemensam för alla handläggare och används för samtliga sökande av ekonomiskt bistånd där behovet inte endast är av engångskaraktär. Mallen omfattar området "Barns situation och sysselsättning" samt ytterligare minst sex av nio områden såsom arbetsliv och utbildning, bostadssituation, ekonomisk situation (utöver aktuell ansökan), familjesituation, hälsa, intressen och nätverk, klientens egna försök att lösa aktuell problematik, klientens mål och framtidsplaner och social situation (t.ex. beroendeproblematik, kriminalitet). (Ja=1, Nej=0) Aktivitetsmått 30
31 29. Väntetid försörjningsstöd Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd. När en person kontaktar socialtjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd erbjuds denne vanligtvis en tid för ett personligt besök där syftet är att utreda behovet och rätten till bistånd. Enligt ett uttalande av Justitieombudsmannen (JO) bör väntetiden för ett första personligt besök (nybesök), i de fall behovet inte bedöms vara omedelbart, inte överstiga 14 dagar. Kommun och landstingsdatabasen (Egen undersökning i kommunen) t med måttet är att belysa den aspekt av tillgänglighet som innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. et är också en viktig kvalitetsaspekt. Genomsnittligt antal dagar från första kontakten för ansökan vid nybesök, med socialtjänsten till dess att beslut om försörjningsstöd har fattats. Med första kontakt avses muntlig eller skriftlig kontakt angående ansökan om försörjningsstöd. Allmänna förfrågningar exkluderas. Mätperiod är första halvåret. Resultatmått 31
32 30. Tillgång till teknik Bidrag till dator och internetabonnemang för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Att inte ha någon dator med internet hemma ger en påtaglig uppförsbacke både i skolan och på fritiden. Det är också en bakgrund till att vissa kommuner i dag stöttar familjer med långvarigt försörjningsstöd med bidrag till dator och eller internetabonnemang. Egen undersökning. t med måttet är se om kommunen i jämförelse med andra kommuner ger bidrag till dator och eller internetabonnemang för familjer med långvarigt försörjningsstöd. Fråga till kommunens socialtjänst: beviljas barnfamiljer med försörjningsstöd också bidrag till dator och internetabonnemang? För JA krävs bidrag för både dator och internet. 1=Ja, 0=Nej Def. långvarig: Bistånd 1012 månader under året. Resultatmått En fråga som är tolkningsbar då individuella prövningar alltid görs. 32
33 31. Skulder Antal barn 017 år med skulder. Att börja sitt vuxna liv med skulder är en verklighet för vissa barn. Flera lagändringar har gjorts för att minska antalet barn som blir skuldsatta och sedan 2009 krävs överförmyndarens samtycke för att barn ska kunna skuldsättas. Kronofogden. t med måttet är att få kännedom om antal barn i kommunen som växer upp med skuld. Barns skulder består främst av böter, ersättning till brottsoffermyndigheten, skadestånd och skatter. Det har under de senaste åren genomförts lagändringar för att föräldrar inte ska kunna skuldsätta sina barn i samma utsträckning som tidigare. Nyckeltal 33
Indikatorer för ekonomisk utsatthet bland barn och unga
Indikatorer för ekonomisk utsatthet bland barn och unga En jämförelse av resultat för samtliga kommuner i Region Örebro län, Sigtuna kommun samt Borlänge kommun Upplysningar om rapportens innehåll lämnas
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merKOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018
KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018 För tolfte året i rad har Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) genomförts. Under 2018 deltog cirka 260 kommuner i undersökningen, som från och med 2018 är indelad i tre
Läs merSpara! Viktig information. Välkommen till förskolan!
Spara! Viktig information Välkommen till förskolan! Innehållsförteckning Förskola och pedagogisk omsorg för alla barn 6 Olika barnomsorgsformer 6 Allmän förskola 7 Familjecentraler, öppen förskola och
Läs mer2010-12-01 REVIDERAD 2010-12-08. Avgifter och regler. Förskola. Familjedaghem. Fritidshem. Fritidsklubb
2010-12-01 REVIDERAD 2010-12-08 Avgifter och regler Förskola Familjedaghem Fritidshem Fritidsklubb Barn- och ungdomsnämndens regler och tillämpning av skollagen. Gäller från 2011-02-01 Innehållsförteckning
Läs merKartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.
BILAGA 1 MÅLGRUPP Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Antalet unga i som
Läs merAvgifter och regler FÖRSKOLA, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM, FRITIDSKLUBB
Avgifter och regler FÖRSKOLA, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM, FRITIDSKLUBB Barn- och ungdomsnämndens regler och tillämpning av skollagen. Gäller från 2011-02-01. Innehåll Verksamhetsformer... 3 Rätt till plats...
Läs merFamiljeekonomi. Från småbarn till tonåring
87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.
Läs merTillämpningsföreskrifter för ansökan och placering i förskola och pedagogisk omsorg riktat till barn i åldrarna 1-5 år.
förskolenämndens tillämpningsföreskiftertillämpningsföreskrifter Malmö stad Förskoleförvaltningen Tillämpningsföreskrifter för ansökan och placering i förskola och pedagogisk omsorg riktat till barn i
Läs merKommunens kvalitet i korthet - resultat 2010
Allmänt om projektet KKiK Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet Att kommuninvånarna skall få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller Att kommunen vill föra en dialog kring
Läs merRiktlinjer. för. förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun. Fr. o m. 2012-07-01
Reviderad KUN 2012-05-15 65 KF 2012-06-18 109 Riktlinjer för förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun Fr. o m. 2012-07-01 2 1. Allmänt Dessa riktlinjer har fastställts av Kommunfullmäktige för
Läs merBarn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde
Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder
Läs merREGLER OCH AVGIFTER BARNOMSORGEN I EMMABODA KOMMUN FR. O. M. 2015-07-01. Fastställd av kommunfullmäktige 2015-06-08, 23
REGLER OCH AVGIFTER BARNOMSORGEN I EMMABODA KOMMUN FR. O. M. 2015-07-01 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-06-08, 23 Barnomsorgsavgifter i Emmaboda kommun fr.o.m. 2015-07-01 Avgiften grundar sig på hushållets
Läs merNämndens riktlinjer för försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt
Nämndens riktlinjer för försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt Arbetsmarknadsnämnden beslut Dnr AMN-2017-0347 Innehåll Inledning... 2 Fritidsaktiviteter för barn... 2 MEDLEMSAVGIFT
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-01-18 Diarienummer AMN-2017-0002 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden
Läs merFrågor och svar om barnfattigdom i Sverige
OR Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige Varför arbetar vi mot barnfattigdom i Sverige? Enligt artikel 27 i Barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Rädda Barnen har velat
Läs merMedborgarförvaltningen- nyckeltal
Medborgarförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Medborgarförvaltningen Negativt - Medborgarförvaltningen Lägre strukturårsjusterad standardkostnad än genomsnittet Lägre andel barn som ingår
Läs merTIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER
TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 Alldeles för många barn växer upp i fattigdom i Sverige idag. Barn som lever i familjer med försörjningsstöd eller
Läs merTillämpningsregler för Falkenbergs kommuns förskolor och annan pedagogisk verksamhet
Datum 2015-04-21 Barn- och utbildningsförvaltningen Tillämpningsregler för s förskolor och annan pedagogisk verksamhet Tillämpningsregler för förskola/familjedaghem Barn- och utbildningsnämnden är huvudman
Läs merKulturförvaltningen- nyckeltal
Kulturförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Kulturförvaltningen Negativt - Kulturförvaltningen Fler antal aktiviteter för barn och ungdomar än riket och länet Lägre kostnad för den allmänna
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-11-19 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut
Läs merTaxor och regler för barnomsorgen i Lekebergs kommun
Taxor och regler för barnomsorgen i Lekebergs kommun Fastställd av: Kultur- och bildningsnämnden Datum: 2015-11-03 Ansvarig för revidering: Kultur- och bildningsnämnden Ansvarig tjänsteman: Förskolechef
Läs merDokumentet ersätter tidigare riktlinje UN 2016/4521 daterad 14 december 2016.
Riktlinje 2018-11-23 Riktlinje för fritidshem 6-9 år och 10-12 årsverksamhet UN 2018/6295 Antagen av utbildningsnämnden den 12 december 2018. Dokumentet ersätter tidigare riktlinje UN 2016/4521 daterad
Läs merAvgifter och regler. Förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och fritidsklubb
Avgifter och regler Förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och fritidsklubb Innehåll Verksamheter...3 Rätt till plats...4 Att söka plats...5 Turordningsregler...6 Närvarotid...7 Uppsägning av plats...7
Läs merRegler och information. förskola pedagogisk omsorg fritidshem
Regler och information förskola pedagogisk omsorg fritidshem Handläggare: Britt-Marie Rastman Datum: 2011-06-07 Reviderad 2014-03-31 Ytterligare formalia BoU-nämnden 2011-06-09 37 BoU-nämnden 2014-04-16
Läs merSocialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom
Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna
Läs merREGLER OCH AVGIFTER FÖR FÖRSKOLA, ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET OCH FRITIDSHEM
REGLER OCH AVGIFTER FÖR FÖRSKOLA, ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET OCH FRITIDSHEM Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande nämn: Beslutsdatum: Giltighetstid: Riktlinjer UN-2019/339 2019-06-12 Tillsvidare 1 Innehåll
Läs merStatistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...
Läs merBARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD
UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard
Läs merTillämpningsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Sala kommun
1 (5) BILAGA 1 ÄRENDE 4 DNR 2019/596 Tillämpningsföreskrifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Sala kommun FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG Förskoleverksamhet för barn i ålder 1-5 år bedrivs
Läs merAntagen av nämnd , 36 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BUN Handläggare Margareta Wängdahl 1 (7)
1 (7) UTBILDNINGSKONTORET Handläggare Margareta Wängdahl 2019-01-11 Dnr BUN 2013-05367-710 Antagen av nämnd 2018-03-13, 36 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro 821 80 Bollnäs Stadshustorget
Läs merAvgifter för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 Styrdokument Avgifter för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 4.12) Senast reviderad av kommunfullmäktige,
Läs merKartläggning av unga i åldern år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Bilaga 1
Kartläggning av unga i åldern 16-24 år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Bilaga 1 Innehållsförteckning Utbildning...2 Grundskolan - slutbetyg årskurs 9...2 Grundskolan -
Läs merPlaceringsföreskrifter
Fastställda i kommunfullmäktige 2018-03-26 68. Gäller fr.o.m. 2018-04-01. Placeringsföreskrifter Placeringsföreskrifter för familjedaghem, förskola, fritidshem och öppen fritidsverksamhet som har Härryda
Läs merBland Sveriges 25% bästa kommuner
Kommunens kvalitet i korthet 2019 KKiK och dess syfte Kommunens kvalitet i korthet är ett nationellt projekt med cirka 260 deltagande kommuner. Genom projektet redovisas och jämförs kommunens resultat
Läs merArboga kommun. Regler och avgifter för förskola och fritidshem. Regler och avgifter fastställda av kommunfullmäktige 2013-06-13 Gäller från 2013-07-01
Arboga kommun Regler och avgifter för förskola och fritidshem Regler och avgifter fastställda av kommunfullmäktige 2013-06-13 Gäller från 2013-07-01 Innehåll 1 Förskola, fritidshem och annan pedagogisk
Läs merRegler och avgifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg
Styrdokument 1 (5) 2015-05-19 Fastställd: BON 2015-06-16 68 Gäller för: Bildning- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Helen Petersson Reviderad: Dnr : BON2015/196 Regler och avgifter för förskola, fritidshem
Läs merINFORMATION OCH REGLER
INFORMATION OCH REGLER TILL DIG SOM HAR BARN I KOMMUNAL FÖRSKOLA, PEDAGOGISK OMSORG OCH FRITIDSHEM Barn och utbildningsförvaltningen Reviderad 20110727 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 KOMMUNENS SKYLDIGHET...3 2
Läs merKommunrapport 2 Verksamhet i översikt
Fokus: Högsby Län: Kalmar läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun till mindre tätort (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-10-06 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning
Läs merUNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor
UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...
Läs merAlvestas Kvalitet i korthet 2018 jmf med alla kommuner och över tid
9 kommuns kvalitet i sammanfattning kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat. Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är
Läs merKommunens Kvalitet i Korthet 2015
1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat
Läs merTIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER
TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 6 BARNFATTIGDOMEN I SVERIGE IDAG Mer än vart tionde barn är fattigt i Sverige. Barn med utlandsfödda föräldrar,
Läs merBarnomsorg erbjuds efter behov helgfri måndag-fredag 06:30-18:30.
1(7) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Gäller fr.o.m. 2012-09-01 Dnr 2012/2 REGLER OCH AVGIFTER FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHET, PEDAGOGISK OMSORG OCH FRITIDSHEM DEFINITIONER Med barnomsorg menas förskoleverksamhet, pedagogisk
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-19, 139 Gäller from 2013-08-01 Barnomsorgstaxa och tillämpningsregler för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet i Värnamo
Läs merRegler och avgifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg
Styrdokument 1 (5) 2014-05-12 Fastställd: Barn- och utbildningsnämnden 2014-06-16 55 Gäller för: Barn- och utbildningsnämnden Dokumentansvarig: Reviderad: Dnr : BUN2014/60-4 Regler och avgifter för förskola,
Läs merBARNOMSORGSTAXA FR. O. M. 2014-04-01. Fastställd av kommunfullmäktige 2014-03-03, 23 Uppdaterad 2014-05-16
BARNOMSORGSTAXA FR. O. M. 2014-04-01 Fastställd av kommunfullmäktige 2014-03-03, 23 Uppdaterad 2014-05-16 Barnomsorgsavgifter i Emmaboda kommun fr.o.m. 2014-04-01 Avgiften grundar sig på hushållets sammanlagda
Läs merTILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR STOCKHOLMS KOMMUNALA TAXA FÖR FÖRSKOLAN, FRITIDSHEMMET OCH PEDAGOGISK OMSORG
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDE L NINGEN SID 1 (5) 2012-04-20 info TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR STOCKHOLMS KOMMUNALA TAXA FÖR FÖRSKOLAN, FRITIDSHEMMET OCH PEDAGOGISK OMSORG (Dnr 322-2332/2010,
Läs merAvgifter & regler. förskola förskoleklass fritidshem
Avgifter & regler förskola förskoleklass fritidshem INNEHÅLL Verksamhetsformer... 2 Förskola och familjedaghem 1 5 år... 2 Allmän förskola för 2 5-åringar... 2 Förskoleklass... 2 Skolbarnsomsorg (fritidsverksamhet)...
Läs merFörstudie - Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga
Tjänsteskrivelse 2014-09-30 Handläggare: Julia Åhlgren FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Förstudie - Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga Sammanfattning I november 2012 beslutade
Läs merKartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Lokal överenskommelse mellan Skara kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2015-10-27 I den här kartläggningen
Läs merKartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
2015-12-16 1 (10) BILAGA 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Lokal överenskommelse mellan Falköpings kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten
Läs merRegler och avgifter för förskola, pedagogisk omsorg/ familjedaghem, förskoleklass, fritidshem och fritidsklubb.
Regler och avgifter för förskola, pedagogisk omsorg/ familjedaghem, förskoleklass, fritidshem och fritidsklubb. 1 2 Innehållsförteckning Inledning Regler förskola och pedagogisk omsorg barn 1-5 år Förskola
Läs merAvgifter & regler. förskola förskoleklass fritidshem
Avgifter & regler förskola förskoleklass fritidshem Gäller from 1 juli 2018 INNEHÅLL Verksamhetsformer... 2 Förskola och familjedaghem 1 5 år... 2 Allmän förskola för 3 5-åringar... 2 Förskoleklass...
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2016-01-13 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut
Läs merReviderad 2015-06-29. Villkor och regler för plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem
Reviderad 2015-06-29 Villkor och regler för plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 2 Ansökan förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet Förälder och barn som är folkbokförda, på väg
Läs merRegler och avgiftstaxa för förskoleverksamhet och fritidshem i Kumla kommun
Regler och avgiftstaxa för förskoleverksamhet och fritidshem i Kumla kommun Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning 1. Allmänna
Läs merKommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,
Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, samhällsutveckling liksom delaktighet och information. kommun
Läs merInformation om fritids
Information om fritids Barn- och utbildningsförvaltningen 2018-01-02 Var finns fritids? Fritids finns i skolans lokaler. Barnet går på det fritids som tillhör den skola där barnet är placerat. När har
Läs merVälkommen. till barnomsorgen i Ydre kommun. Riktlinjer - Avgifter
YDRE KOMMUN Välkommen till barnomsorgen i Ydre kommun Riktlinjer - Avgifter Fastställd av kommunfullmäktige 2003 02 24 Reviderad av kommunfullmäktige 2004 02 23 Reviderad av kommunfullmäktige 2005 02 21
Läs merRiktlinjer. för. förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun. Fr. o m
Reviderad 2016-10-24 65 Riktlinjer för förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun Fr. o m. 2017-01-01 2 1. Allmänt Dessa riktlinjer har fastställts av Kommunfullmäktige för att reglera förskola
Läs merMedborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015
Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo
Läs merKommunrapport 2 Verksamhet i översikt
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen
Läs merRegler och riktlinjer Fritidshem Köpings kommun
Regler och riktlinjer Fritidshem Köpings kommun Fritidshem i Köpings kommun I regler och riktlinjer för fritidshem i Köpings kommun hittar du beskrivning på de olika verksamhetsformer som kommunen erbjuder.
Läs merTaxor och regler för barnomsorgen i Lekebergs kommun. Antagen av kultur och bildningsnämnden 2014-02-25 Dnr: 13KUB241
Taxor och regler för barnomsorgen i Lekebergs kommun Antagen av kultur och bildningsnämnden 2014-02-25 Dnr: 13KUB241 Innehåll 1 Barnomsorg i Lekebergs kommun... 3 2 Verksamhetsformer i Lekebergs kommun...
Läs merBarns strategier och ekonomisk utsatthet
Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg
Läs merTrygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Riket Större städer
Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) 2018-01-23 Tillgänglighet Andel av invånarna som får svar på e-post inom två dagar, procent 87 96 95 100 100 86 89 Andel av invånarna som tar kontakt med kommunen via
Läs merMARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET
MARKARYDS KOMMUN 2014 Det skall vara gott att leva, arbeta och verka i Markaryds kommun Bengt Germundsson Kommunstyrelsens ordförande Markaryds kommun strävar efter att erbjuda sina kommuninvånare en så
Läs merRiktlinjer för placering i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
Dnr BUN15/61 RIKTLINJER för placering i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet 2015-06-16 Dnr BUN15/61 2/9 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bakgrundsanalys och överväganden... 3 2.1
Läs merRegler och information
Regler och information Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden 2017-12-21 161 Barn- och utbildningsnämnden 2018-02-15 17 (öppethållande) Barn-
Läs merRegler och avgifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg december 17 rev
Styrdokument 1 (8) 2017-11-2619 Fastställd: BON 2015-06-16 68 Gäller för: Bildning- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Helen Petersson Reviderad: 2016-10-23 108 Reviderad:2017-12-18 Dnr : Regler och
Läs merKartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.
BILAGA 1 MÅLGRUPP Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov. MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Antalet unga i som
Läs merAtt söka ekonomiskt bistånd
Socialförvaltningen Du är välkommen till socialförvaltningen, Stadshuset Vimmerby. Vi har bokat tid till dig för besök hos socialsekreterare: dagen den / 20 kl Att söka ekonomiskt bistånd Allt du behöver
Läs merRiktlinjer för placering i förskola, allmän förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg
Riktlinjer för placering i förskola, allmän förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: UF/2017:228 Dokumentet är beslutat av: Utbildningsnämnden
Läs merHushållens ekonomiska standard
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan
Läs merRegler för kommunal förskola, förskoleklass, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
Beslut KS 2011-06-08 Regler för kommunal förskola, förskoleklass, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Tillämpas från och med 2011-07-01 2 INNEHÅLL Förskola, förskoleklass, fritidshem och annan pedagogisk
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier
Läs merDokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Utbildningsnämnden 2013-04-16 2015-09-29 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ulla Blåder Castor
Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Utbildningsnämnden 2013-04-16 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ulla Blåder Castor UN.2013.30 Dokumentinformation Riktlinje för förskola, pedagogisk
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-06-04 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-11-03 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning
Läs merTillämpningsanvisningar för avgifter och regler i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Timrå kommun
Tillämpningsanvisningar för avgifter och regler i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Timrå kommun Reglerna tillämpas för de verksamheter som regleras i skollagens 8 kapitel (förskolan), 14 kapitel
Läs merInformation. För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem
Information För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem Förskola I förskolan bedrivs en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i ålder 1-5 år. Under 2011 erbjuds pedagogisk omsorg (familjedaghem)
Läs merRapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Läs merTaxa samt kö- och avgiftsregler för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2001:9-710 Taxa samt kö- och avgiftsregler för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Flens kommun Antagen av KF 2001-10-25 109 Reviderad av KF 2002-12-18 160 Reviderad
Läs merHur bra är Ulricehamns kommun?
Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din
Läs merÅr 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.
Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och
Läs merSkolnärvaro. Handlingsplan för att främja skolnärvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i Surahammars kommuns grundskolor och förskolor.
2017-06-21 Gällande läsåret 2017-2018 Skolnärvaro Handlingsplan för att främja skolnärvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i Surahammars kommuns grundskolor och förskolor. Bakgrund och syfte:
Läs merTrygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Helsingborg
Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) s resultat jämfört med övriga kommuner 2017-02-17 Tillgänglighet Andel av invånarna som får svar på e-post inom två dagar, procent 82 87 96 95 100 86 88 Andel av invånarna
Läs merUnder vårdnadshavarens semester är barnet ledigt. Eventuella undantag görs i samråd med förskolechef.
MAXTAXA Förskola i Ockelbo kommun Verksamhet i förskolegrupp omfattar barn från 1 års ålder fram till och med vecka 31 det år barnet fyller 6 år. Verksamhet i förskola styrs av skollag, läroplan för förskolan
Läs merUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (5) 2013-01-14 pm TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR INTAGNING OCH PLATS I FRITIDSHEM, ÖPPEN FRITIDSVERKSAMHET (FRITIDSKLUBBAR) SAMT OMSORG UNDER DEN TID
Läs merFredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.
Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot
Läs merBeslut Riktlinjer för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg
Beslut 2016-09-15 Riktlinjer för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1. Allmänt Riktlinjerna tillämpas för följande verksamheter som regleras i Skollagen (2010:800): Förskolan ( kapitel 8) Fritidshem
Läs merKommunens Kvalitet i Korthet 2015
KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen
Läs merKommunens Kvalitet i Korthet
Kommunens Kvalitet i Korthet Öckerö kommun 1 1 Inledning För att ge politiker, tjänstemän och medborgare en översiktlig bild av kvalitet och effektivitet i kommunens verksamheter deltar Öckerö kommun i
Läs merMARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET
MARKARYDS KOMMUN 2015 KOMMUNENS Det skall vara gott att leva, arbeta och verka i Markaryds kommun KOMMUNENS Bengt Germundsson Kommunstyrelsens ordförande Markaryds kommun strävar efter att erbjuda sina
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Läs merrt 2010 o p ap cial r o S
- Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla
Läs merVilket var/är det roligaste ämnet i skolan?
Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker
Läs mer