Årsmötet. -El-avgift på ca kr uttages

Transkript

1

2 Årsmötet Föreningens 67-e årsmöte hölls den 11 februari 1986 i Snättringe Fritidsgård. Föreningens ordförande, Per-Axel Lindqvist, kunde konstatera att ca 100 personer hade kommit för att följa årsmötesförhandlingarna. Kvällens program innehöll dessutom sång och pianospel av tre elever från Maria Musikskola, nämligen syskonen Sun-Kyo och Sue-Kyung Choi samt Gunnar Jonasson, målningstips förmedlades genom Bernt Sahlberg, vilken representerade Alfort & Cronholm. Kvällen slutade med dragning i närvarolotteriet där alla hade chans att få fina priser. Från årsmötesförhandlingarna kan följande nämnas: -Samarbetet med grannföreningarna i Stuvsta och Fullersta har fortsatt -Medlemsavgiften för 1987 blir 40:- -Verksamhetsbidraget till Sveriges Villaägareförbund skall vara 3 kr/ betalande medlem -Val till styrelse- och kommittéledamöter för El-avgift på ca kr uttages av kommunen i samband med tillåtelse om eluppvärmning i huset. Avgiften kan överklagas inom 6 månader från fakturadatum -Docenten. Byggnationen kan komma att försenas p.g.a. för höga byggkostnader, som ej helt överensstämmer med statliga lånebeslut -Motion avseende gemensamma vedinköp upplästes. (Se sep. artikel). Intresset för målningstips verkade stort. De närvarande fick en mycket målande beskrivning av experten Bernt Sahlberg. Man kan konstatera att noggrannhet är en dygd vid målningsarbete. Alfort & Cronholm har en avdelning som kallas Tekno Service, till vilken man kan ringa och få råd. Musikstunden blev mycket uppskattad. Sång och musik har ju alltid gjort människor glada. Glad blev också styrelsen över att så många kom till årsmötet, trots att kallelsen ej var den vanliga, d.v.s. Extra Husbladet, vilket tyvärr blivit försenat i år. Gunnar Jonasson och syskonen Choi svarade för kvällens underhållning SNÄTTRINGE FASTIGHETSÄGAREFÖRENINGS STYRELSE OCH KOMMITTÉER 1986 Styrelse Per-Axel Lindqvist, ordf Klas Ruthman, v ordf Gösta Eriksson, kassör Ingvar Gustavsson, v kassör Göran Arnersten, sekr Bernt Söderlund, v sekr Gunnar Söderström, suppl Hjalmar Leth, suppl Lars Tiberg, suppl Stadsplanekommitté Per-Axel Lindqvist Tage Eriksson I nköpskommi tté Gösta Eriksson Ann-Sofi Ericsson Börje Grana t h Informationskommi tté Klas Ruthman Arne Jonasson Lars Lehman Lars Tiberg Festkommi tté Ingvar Gustavsson Bernt Söderlund Birgitta Eriksson Gunnar Söderström Hjalmar Leth Birgitta Jarl Juridik- och försäkringsfrågor Roland Söderström Revisorer Leif Andersson Gunnar Fremin Revisorssuppleanter Ola Kristiansen Gösta Sandh Valberedning Göran Arnersten Per-Axel Lindqvist SAMMANKALLANDE ÄR DEN SOM STÅR FÖRST I VARJE KOMMITTÉ Snättringe Fastighetsägareförening Box Huddinge Redaktion: Klas Ruthman Arne Jonasson Lars Tiberg Lars Lehman Postgiro: Bankgiro: Snättringe Husblad

3 Planteringstips vi oss till växtzon II (III) men för att gardera oss bör vi om möjligt välja växter för zon IV om inte växtplatsen är vindskyddad och varm. Denna artikel har skrivits för Hubladets räkning av trädgårdsmästare Folke Mattsson. Vi hoppas läsarna kan få värdefulla planteringstips. Entrén och framsidan av huset är ansiktet utåt som alla förbipasserande lägger märke till och skall därför vara tilltalande året runt! Med barrväxter och övriga städsegröna växter kan man göra entrén ombonad och trygg. Lövfällande buskar typ schersmin och vresrosor är exempel på växter som lämpar sig bättre på den del av tomten där man vistas sommartid. "Städsegrön entré och blommande uteplats" är en bra regel att hål la sig till. För att åstadkomma en effektfull barrväxtpiantering fordras en säker smak för färg och form och inte minstlång erfarenhet av växternas utbredningsförmåga (blivande storlek). Trots detta blir nog omflyttningar och beskärningar nödvändiga med tiden. Vintern och den kalla våren 1985 var den besvärligaste under detta århundrade. Barrväxter som har klarat sig i år drabbades av omfattande skador, som vi bör ta lärdom av när vi i fortsättningen skall välja växter till våra täppor här i Snättringe. Normalt räknar Speciellt odlingsvärda barrväxter Tsuga diversifolia (nordjapansk hemlock) är den härdigaste av hemlockarterna med ett mycket graciöst växtsätt. Den kan nå en höjd av 2 m på 15 år. Växten är svårförökad och därför sällsynt i plantbutikerna. Chamaecuparis notkatensis Viridis är en annan mycket odlingsvärd art och troligen den härdigaste bland cypressarterna. Det är sällan den härdigaste sorten också är den vackraste. Pinus mugo ' Mini Mops', äkta dvärgtall är ympad och växer kompakt utan klippning. Vanliga s.k. bergtallar är sällan odlingsvärda. Fågelbogranar eller låga bredvuxna idegranar är att föredra framför vanliga bergtallar. Pinus leucodermis Compact Gem Dvärgform av ormskinnstal len med mörkgröna långa barr är en st i I ig växt. Thuja occ. sunkist (guldtuja) är en av få gulbarriga barrväxter som är härdiga hos oss. Juniperus ch. Rochery Gem har visat sig mer motståndskraftig mot svampsjukdomar än fllera andra kinesiska enar typ pfitzeriana. Juniperus sqamata Blue Carpet är en blabarrig, bredväxande en, betydligt härdigare och friskare än den vanliga blåenen sqamata meyeri. Thujopsis dolobrata (Hiba) är alltid något gles och tanig som ungplanta, men blir i motsats till många andra vackrare för varje år som går. En stor, nästan bortglömd grupp är Picea abies (gran). Här finns ett otal former att välja bland, av vilka alla är härdiga. Från elegant hängande varianter till dvärgformer. Juniperus communis Namnsorten är likaså härdig och naturligtvis finns det många andra barrväxter lämpade för odling. Städsegrön häck Taxus media Hilli (idegran) växer vackrare än sin kusin Hicksii. För att få täta och vackra idegranar bör plantorna klippas sommartid och vintertid skall blötsnö skakas av. Önskar man en tujahäck bör namnsorten pelartujor väljas i stället för den vanliga häcktujan 'occidentalis' som är gles och bredväxande och fordrar sidoklippning tills den nått full höjd. Till sist. Varför är det ingen,som tänkt på att våra svenska pyramidenar är alldeles utmärkt lämpade som häckväxter? Så varför inte en enehäck nästa gång? Olika växtformer kan användas vid plantering av barrväxter Snättringe Husblad

4 Fester - trettondagsafton För 15:e aret i följd arrangerades Julfest i Käl Ibrinksskolans lokaler. Denna festlighet är ett gemensamt arrangemang av fastighetsägareföreningarna i Snättringe och Fullersta. Till skillnad från föregående år arrangerades såväl barnfest som dansafton under samma dag, nämligen Trettondagsafton. Drygt 350 personer, varav cirka 200 barn kom för att dansa och leka med Lifsandarna, vars ledare är Arne Lif. Arets trollkonstnär, MacEddie med dockan Charlie Nick gladde många barn och vuxna. För de som ville ta det lite lugnt en stund visades barnfilmer nonstop. Som vanligt serverades kaffe eller saft med dopp. Dagens stora händelse var dock de två "äkta" jultomtarna, som delade ut godispåsar till alla barn efter festens slut. För arrangörerna var emellertid ej dagen slut ännu. Efter några timmars uppfräschning av lokalerna var det dags för nästa gäng, de äldre barnen. Cirka 80 förväntansfulla mogna ungdomar kom för att svänga sina lurviga ben till den populära dansorkestern "Friska Fläktar". Därmed var två lyckade fester till ända, till och med fixade samma dag. Inget verkar för mycket för de energiska festkommittéerna i Snättringe och Fullersta. Årets trollkonstnär MacEddie håller show med några blivande trollkarlar och trollflickor. Som framgår av bilden fanns många kandidater till att få komma upp på scenen för att hjälpa till. Alltid färskt och fint snus SNÄTTRINGEkiosken Köp även färska färdbevis specialitet från SL ÖPPET: månd fred lord sönd Korsningen Häradsvägen/Snättringevägen Telefon Snättringe Husblad

5 Skrivelser Snättringe Fastighetsägareförening har till Huddinge kommun skickat följande skrivelser Bad i Snättringe Vid området nedanför Matineholm i Snättringe mot Långsjön har anlagts gångstråk på ett föredömligt sätt av kommunen efter utbyggnaden av radhus. För att öka Snättringebornas möjligheter till bad, utöver baden vid Kråkvik i Segel torp, Älvsjöbadet samt Gömmarebadet, föreslår föreningen att fritidsnämnden avsätter medel och anlägger ett bad vid Mat i neholm. Hastighet snedsättning På vägarna kring Snättringe- och Utsäljeskolorna får man färdas med en hastighet av 50 km/tim. Med tanke på de många barn som går till och från skolor och fritidshem, hemställer föreningen att det på följande gator införs en högsta hastighet av 30 km/tim: Omkring Snättringeskolan: Ängsvägen, Källvägen, Tomtbergavägen, Gråbergsvägen och Kvartsvägen. Omkring Utsäljeskolan: Dalkantsvägen, Snättringevägen, Ängsvägen, Linneavägen och Atlestigen. Utöver dessa två skrivelser har insänts en gemensam (med bl.a. Fullersta- och Stuvstaföreningarna) skrivelse angående Gatubyggnadskostnader. Det påpekas bl.a. att fastighetsägarna drabbas av höga kostnader (över kr per fastighet), svårigheter att åstadkomma rättvis fördelning av kostnaden, särskilt i äldre områden. Kommunen beslöt i Oktober 1985 att tillsätta en särskild kommitté i frågan. De lokaia fastighetsägareföreningarna finner det anmärkningsvärt att de ej blivit erbjudna att ingå i en sådan kommitté. Avslutningsvis föreslås att gatubyggnadskostnader och därmed sammanhängande kostnader skall helt finansieras av skattemedel. Denna skrivelse har insänts till Kommunfullmäktige samt för kännedom även till Gatukostnadsutredningen och till samtliga politiska partier i Huddinge. Nämnas kan att lokaltidningen Mitt i Huddinge har publicerat skrivelsen. Gömmarerundan Boka redan nu söndagen den 25 maj för den årliga Gömmarerundan. Någon vecka före promenaden kommer en separat kallelse i brevlådan. SKITEN SKALL BORT En artikel om den urusla städningen i Snättringe- och Kungsklippeskolorna skrevs i Husbladets vårnummer Många av skolornas elever och deras föäldrar hörde av sig till Husbladet och tackade för att artikeln publicerades. Vi har av några Snättringeelever blivit ombedda att återigen ta upp frågan. Nedan följer ett citat ur Husbladet från våren "Naturligtvis ska vi omedelbart åka ut och kontrollera läget. Är det som det sägs ska skiten omgående bort. Inte tusan ska barnen behöva undvika toaletterna bara för att det är smutsigt. Och finns det duschar och avlopp ska de naturligtvis fungera. Det här ska jag ordna, det lovar jag." Denna reaktion gjordes av Göran Henriksson, städinspektör i Huddinge kommun. Vi hoppas att detta nummer av Husbladet kommer att läsas av ansvariga för skolornas städning och att en ny inspektion genomförs. Det kanske inte skadar. Snättringe Husblad 5

6 Vedinköp? N o t i s e r Till Snättringe Fastighetsägareförenings årsmöte inkom följande motion frän en av föreningens medlemar. ANGÅENDE UTREDNING FÖR GEMEN SAMMA VED INKÖP I en tid med höga bränslekostnader har gamla beprövade värmekällor alltmer tagits i bruk. Öppna spisar, braskaminer och pannor för fasta bränslen gapar efter ved. Vedtillgången är inte särskilt stor i vårt område. Möjligheterna för den enskilde eldaren att skaffa ved till rimligt pris är inte de bästa. Troligen finns det en stor efterfrågan på ved. Ett gemensamt inköp, eventuellt tillsammans med andra grannföreningar, skulle möjliggöra inköp till ett förmånligtpris. Det finns skäl att bland medlemmarna göra en förfrågan om intresse föreligger. Vill vi ha vissa träslag? Ska veden vara färdighuggen, kluven i enmeterslängder eller i tvåmeterslängder? När önskas leverans? Hur mycket är man beredd att betala? Jag är medveten om att man kan ha miljömässiga synpunkter på förslaget, men nog föredrar väl de flesta doften av äkta ved framför stanken av den brinnande bråte som alltför ofta annars kommer till användning. Jag föreslår mötet att uppdra åt styrelsen -att utreda förutsättningarna för gemensamt vedinköp, samt om resultatet är gynnsamt, -att verka för att gemensamt vedinköp organiseras. Med hopp om en välvillig behand- I ing Styrelsen tackar för denna motion och har valt att publicera den i Husbladet. Ni som är intresserade av att gemensamt vedinköp organiseras ombeds att kontakta Gösta Eriksson eller någon annan i styrelsen. Styrelsen är villig att ta upp frågan om tillräckligt intresse f i nns. Frågan kommer även att tas upp pa samordningsmöte med fastighetsägareföreningarna i Fullersta och Stuvsta. Eldning Visste ni att det enligt brandkåren går bra att elda året om. Naturligtvis måste man visa gott omdöme och sunt förnuft. Se upp för torr väderlek och kraftiga vindar. Kontrollera även med brandkåren eller SOS Alarmering AB om eldningsförbud råder. Tel.nr. till SOS är 08/ Där ger en automatisk telefonsvarare besked om den aktuella brandriskprognosen. Om den är 4 eller 5 råder alltid eldningsförbud. Om ni tänker tända en större brasa ska alltid anmälan göras till brandkåren. Tänk även på grannarna. Om ni underrättar dem att ni tänker elda så slipper de underrätta er. Det blir mycket trevligare då. Brandkårsutryckningar Under 1985 gjorde brandförsvaret i Huddinge totalt 769 utryckningar. Av dessa var hela 260 falska, felaktiga eller- misstag. Vi hoppas att denna trista statistik inte försämras och att brandmännen tar alla larm pa allvar även i fortsättni ngen. 6 Snättringe Husblad

7 Trädbeskärning Några medlemmar i föreningen har hört av sig och tycker att beskärningen av träd blivit väldigt dyr jämfört med tidigare år. Förklaringen är nog att vår förre trädbeskärare tog ut en ovanligt låg avgift för sina tjänster. Föreningens inköpskommitté har tittat på priser och funnit att vår nye trädbeskärare absolut inte tar ut något överpris. Nämnas bör att den förre beskäraren har bett att få slippa i fortsättningen. Han har har hjälpt vara medlemmar på sin fritid. Stuvstabor gratuleras Våra grannar i Stuvsta slipper få en ny genomfartsväg. Ett förslag har väckts att förlänga Segersminnesvägen för att få en genomfartsled till Hagsätra. Genom stark kritik från bl.a. fastighetsägarna, (kanske genom sin fastighetsägareförening) har förslagets strukits ur områdesplanen. Grattis alla ni som vill fortsätta att bo i en bullerfri och avgasfri miljö. Snättringe Gård För er som vill veta lite om hur det var förr, citerar vi ur boken "Så kom ett samhälle till", skriven av Roland Söderström, mångårig Snättringebo och dessutom hedersmedlem i Snättringe Fastighetsägareförening. På Snättringe Gård låg från början ett litet torp, vilket enligt en karta från 1751 hette Snottinge. I slutet av 1700-talet ändras namnet till Snettinge. Detta namn hade torpet fram till 1840-talet då det fick sitt nuvarande. Namnet på torpet bör delas upp i två hälfter varav den ena är Snott- respektive Snett-. Den andra halvan blir i båda fallen -inge. Den första halvan Snott- tror man syftar på ordet snottra d.v.s. att vara pratsjuk, och den senare vet man att den syftar på att här bott folk sedan lång tid tillbaka. Vissa antydningar har gjorts att folk skulle ha bott här redan på stenåldern. Några bevis på detta finns inte, men namnforskarna vet att ortsnamn som slutar på "inge" och "unge" tillhör de allra äldsta. I en bok som skildrar en ort skall man ge plats för diskussionsunderlag - så även i denna. Det gäller Snettinge som jag vill ge innebörden "den sneda delen av Fullersta ägor". Ty tittar man på en karta över Snättringe, så finner man att ju närmare man kommer Långsjön, desto smalare blir vårt område. Detta avsmalnande gör också att området på kartan ser snett ut - därav namnet. Sedermera han det förvanskats till Snättringe. Detta var några teorier om Snättringenamnets uppkomst och innebörd. Nu över till själva egendomen Snättringe. Tidigare nämndes att här endast varit ett litet torp från början. Detta beboddes från början och fram till mitten av 1700-talet av torpare som var anställda vid Fullersta säteri. Från 1700-talets mitt arrenderades torpet ut som sommarnöje - eller som det också kallades, "fåfänga" - till rika stockholmare. Snettinge torp arrenderas 1799 av majoren Samuel Stiernstedt. Han var son till baron Karl Johan Stiernstedt som ägde Fullersta gård under 1750-talet och måg till ägaren av Fullersta säteri 1799 Carl Albert Frisenheim. Major Stiernstedt trivdes bra på Snettinge torp och återkom varje sommar fram till Att han trivdes här förstår man då man studerar hur här såg ut på 17- och 1800-talen: Runt torpet och bort mot Stufsta stod skogen tät, endast avbruten av Götalandsvägen som gick från Skanstull till Kiel I brink rakt igenom nuvarande Snättringeområdet. Fram till torpet gick en väg från Segel torpshål let. Att kalla den för väg var förresten en stark överdrift. Den var snarare en "kostig" på vilken det var omöjligt att ta sig fram med häst och vagn. Kom man med häst och vagn for man nyssnämnda Göta Landsväg framtill nuvarande Allévägen, vars namn alltså härstammar från den tid då en allé gick från nuvarande Snättringevägen förbi Snättringetorpet och torpet Matinelund fram till Långsjön. Detta och mycket annat intressant står i Rolands bok. Bara en liten notering att jämföras med dagens förhållanden. Markpriset 1917 var i Snättringe 6 öre per kvm. Redan två år senare bildades Snättringe Fastighetsägareförening. Föreningen bildades dock under namnet Snättringe - Milsten Tomtägareförening, vilket ändrades till nuvarande RÄTTELSER FRÄN EXTRA HUSBLADET Tyvärr trycktes en felaktig annons i Extra Husbladet, vilket delades ut i mars i år. Drabbade blev den fina föreningen "Sällskapet Blomstervännerna", eftersom annonsen från 1985 upprepades. Den riktiga annonsen finner ni på denna sida. Dessutom har den uppmärksamme noterat att inne i Extra Husbladet står att matrikeln avser Det skall naturligtvis avse 1985 års medlemmar. Snättringe Husblad 7

8