Humanistiska fakulteten

Transkript

1 20 HUMANIORA OCH PSYKOLOGI Humanistiska fakulteten Examina Examina som kan avläggas vid fakulteten är kandidatexamen i humanistiska vetenskaper, filosofie magisterexamen, psykologie kandidatexamen samt psykologie magisterexamen. Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper och psykologie kandidatexamen som båda omfattar 120 studieveckor och kan avläggas på 3 år är lägre högskoleexamina. Filosofie magisterexamen som omfattar 160 studieveckor och psykologie magisterexamen, som omfattar 180 studieveckor är högre högskoleexamina. En utbildning på studieveckor kan genom heldagsstudier avläggas på ca 5 år. För examen krävs studier i minst två ämnen. Den sökande antas till det ämne som blir den studerandes huvudämne. Studerande som inte har fått studierätt i sitt huvudämne kan inte få examensbetyg. Studier för grundexamen Studierna i fakultetens ämnen är indelade i tre studietyper: grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier. De mest omfattande studierna bedrivs i huvudämnet (75-80 sv) t.o.m. fördjupade studier. I de fördjupade studierna ingår bl.a. en avhandling. Avhandlingsarbetet omfattar 20 sv. Studier i biämnet omfattar sv. Inom psykologutbildningen är de psykologiska studierna av större omfattning medan övriga studier är av mindre omfattning. I examen ingår dessutom allmänna studier och ca 30 sv valfria studier (utom för ämneslärare som har obligatorisk pedagogik 35 sv och för dem som studerar på den fackspråkligt-merkantila linjen som läser ekonomiska ämnen). I de allmänna studierna ingår kommunikation, språkstudier och studier som avser att ge en tvärvetenskaplig och metodologisk grund för studierna. De allmänna studierna är dels gemensamma för alla inom fakulteten, dels beroende på huvudämne. För information om Humanistiska fakulteten se även Val av studieämne Nya studerande antas till ett huvudämne. Vid fakulteten finns nedannämnda ämnen företrädda. De ämnen som kan läsas som huvudämne anges med *. allmän historia* allmän språkvetenskap (upp till 40 sv) British Studies (upp till 40 sv) engelska språket och litteraturen* filosofi* finska språket med litteraturen* germansk filologi (= tyska)* interkulturell kommunikation (upp till 40 sv) konstvetenskap* kultur- och socialantropologi (20 sv) litteraturvetenskap* livsåskådningskunskap (upp till 40 sv) medeltidskunskap (upp till 40 sv) museologi (upp till 40 sv) (i samarbete med Åbo universitet) musikvetenskap* nordisk etnologi* nordisk folkloristik* nordisk historia* nordiska grannspråk (upp till 40 sv) nordiska språk (=svenska för finskspråkiga)* polska språket och litteraturen psykologi * religionsvetenskap* romansk filologi (=franska) * ryska språket och litteraturen* skärgårdskunskap (20 sv) språkteknologi (upp till 40 sv) svenska språket (=modersmålet)* turism (60 sv) tyska studier (20 sv)

2 HUMANIORA OCH PSYKOLOGI 21 Valet av biämne är i princip fritt, utom för dem som studerar främmande språk på den fackspråkligt-merkantila linjen och för ämneslärare för vilka vissa ämneskombinationer rekommenderas. Som biämne kan man ha något ämne som finns vid Humanistiska fakulteten. Ämnen från andra fakulteter eller från andra universitet kan också komma ifråga. Rätt att studera biämne ansöker man vanligen om först när man är inskriven. Den som vill studera engelska som biämne måste dock ansöka om detta i den gemensamma antagningen. I slutet av detta kapitel anges hur man får biämnesstudierätt i de olika ämnena i fråga. Den som blir antagen till lärarutbildning vid Pedagogiska fakulteten kan inte samtidigt få studierätt i biämnet engelska. Observera att det kan finnas minimikrav för att få inleda studierna i ett ämne även då man redan har studierätt. För endel språkämnen gäller det att klara det diagnostiska provet, för historia och vissa kulturvetenskapliga ämnen bör man klara introduktionskursen med minst vitsordet 2 eller 2-. Detta gäller såväl för huvud- som biämnesstudier. Ytterligare uppgifter om studierna vid fakulteten ges i fakultetens studiehandbok Val av linje Alla nya studerande antas till den allmänna linjen, valet av linje sker sedan under studiernas gång. Allmänna linjen ger en allmän kompetens och ger beredskap för olika yrken som kräver akademiska studier i respektive ämne. På den allmänna linjen är biämnesvalet fritt. ÄmneslärarIinjen Studerande med något av huvudämnena svenska språket, litteraturvetenskap, främmande språk (inklusive finska), historia eller filosofi kan utbilda sig till ämneslärare. Antagningen till lärarutbildningen sker på basis av ett lämplighetsprov. Lärarlämplighetsprovet anordnas på vårterminen i Åbo och i Vasa. Ämneslärarutbildningen förutsätter studier vid Pedagogiska fakulteten i Vasa och ger behörighet för lärartjänster i svenska skolor. En blivande språklärare kombinerar vanligen två främmande språk. Även finska räknas här som ett främmande språk. Undervisningsämnen i examen kan också vara psykologi, filosofi, livsåskådningskunskap eller samhällskunskap. Det finns tjänster där modersmål och litteratur kombineras med ett främmande språk eller med historia. Vissa kombinationer kräver en examen som är mer omfattande än 160 studieveckor. Finskspråkiga studenter kan bli lärare i svenska i finska skolor om de läser nordiska språk som huvudämne eller i engelska, franska eller tyska om de läser respektive språk som huvudämne. De bedriver sina pedagogiska studier inom en särskild kvot vid Åbo universitet. Antagningen till lärarlinjen sker en gång per år och baserar sig på resultet i lärarlämplighetsprov. Den fackspråkligt-merkantila linjen (FAXlinjen) innebär studier i två moderna språk (det ena språket läses som huvudämne) kombinerat med studier i ekonomiska ämnen. Något av följande ämnen kan vara huvudämne: engelska, finska, franska, nordiska språk, ryska eller tyska. Kurserna i ekonomi avläggs vid ESF. Linjen ger beredskap för sådana uppgifter inom näringslivet och den offentliga sektorn som kräver kunskaper i språk och ekonomi. Studierna avser även att förbereda för språklärarverksamhet i fackliga läroanstalter (pedagogiska tilläggsstudier krävs). Antagning till linjen sker genom att inlämna en blankett till fakultetens kansli senast Kvoten är 30 studerande per år. Antagningen inom de olika ämnena sker enligt följande: Engelska: linjevalet sker i slutet av första studieåret utgående från studentens studieframgång i ämnet fram till (Antalet sv, om antalet sv är detsamma för flera avgör vitsord). 7 studerande antas. Finska: linjevalet sker efter grundstudierna. En förutsättning att få välja FAX-linjen är att den studerande avklarat FAX-kurserna inom grundstudierna. 5 studerande antas. Franska: linjevalet sker efter grundstudierna, som är identiska för alla. 5 studerande antas. Nordiska språk: 3 studieplatser. Ryska: 5 studieplatser. Tyska: linjevalet sker efter grundstudierna. En förutsättning att få välja FAX-linjen är att den studerande avklarat FAX-kurserna inom grundstudierna. 5 studerande antas. Linjen för kulturledarskap. Huvudämne bör vara något av ämnena konstvetenskap, litteraturvetenskap, musik-

3 22 vetenskap, nordisk folkloristik eller religionsvetenskap. Vid ansökningstidens utgång bör minst 20 sv vara avklarade i huvudämnet samt minst 60 sv sammanlagt. De studerande rangordnas enligt antalet sv, dock så, att om möjligt minst tre av ovannämnda ämnen finns representerade bland huvudämnena. Antagningen till linjen sker genom att inlämna en blankett till fakultetskansliet senast Antagning sker därefter vartannat år. Tolv studerande antas. Ingen antagning år Linjen för översättning. Översättningsutbildningen anordnas som en experimentutbildning under läsåret Den omfattar studier i svenska och finska samt i normalfallet även litteraturvetenskap. Ett av dessa ämnen skall vara huvudämne. HUMANIORA OCH PSYKOLOGI Antagningsvillkor Alla som önskar studierätt vid Humanistiska fakulteten bör ansöka med blanketten för gemensam antagning till Åbo Akademi. Ansökningstiden utgår måndagen den 31 maj 2004 kl Poststämpel beaktas inte. Studentexamen beaktas i alla utbildningar. När poängen för studentexamen räknas beaktas högst sex prov. Om man har blivit godkänd i flera prov beaktas de sex som är mest fördelaktiga. I alla ämnen vid fakulteten beaktas om den sökande avlagt studentexamensproven på allmän eller fördjupad nivå. Modersmålsprov och realprov räknas som lång kurs. Översättningsutbildningen syftar dels till att berika, fördjupa och precisera den studerandes insikt i översättningen som process, dels till att bereda möjlighet till kvalificerad handledd övning i översättning med svenskt målspråk och finskt källspråk, avseende såväl facktext som litterär text. Antagning till linjen sker efter inlämning av en blankett till fakultetens kansli senast Kvoten är 10 studerande. Vid ansökningstidens utgång bör i regel grund- och ämnesstudierna vara avklarade i huvudämnet och grundstudierna i biämnet. Antagning sker utifrån värdering av prestationerna i ett inträdesprov. Inträdesprovet innefattar dels ett översättningsprov med finskt källspråk och svenskt målspråk, dels originalspråksproduktion på svenska (kommentar av argumenterande text). Allmänt humanistiskt orienterad facktext används som underlag för båda uppgifterna. Bruk av lexikografiska hjälpmedel är tillåtet. Proven anordnas enligt följande: Prov 1: översättning från finska till svenska Tid: kl 9-12 Plats: Aud. Parnassos (A 203), Arken, Fabriksgatan 2. Prov 2: svensk originalspråksproduktion Tid: kl Plats: Aud. Parnassos (A 203), Arken, Fabriksgatan 2. De enskilda proven ger poäng enligt följande: Lång kurs, samt modersmålsprov och realprov (poäng enligt antal bifallsröster) Laudatur 7 poäng Eximia cum laude approbatur 6 poäng Magna cum laude approbatur 5 poäng Cum laude approbatur 4 poäng Lubenter approbatur 3 poäng Approbatur 2 poäng Kort kurs eller medellång kurs Laudatur 4 poäng Eximia cum laude approbatur 3 poäng Magna cum laude approbatur 2 poäng Cum laude approbatur 1 poäng Övriga 0 poäng I alla utbildningar förekommer urvalsprov. Maximipoängen i urvalsproven framgår ämnesvis. Vid urvalsprov får inga hjälpmedel användas om det inte anges särskilt. Sökande med minst 15 sv i ett ämne vid HF kan befrias från urvalsprov i det ämnet och bör då senast skriftligen anhålla om detta. Svar erhålls per post. Undantag är engelska, där sökande därtill bör ha avlagt högre högskoleexamen samt psykologi, där psykologiestuderande som har studierätt att avlägga psykologexamen vid något annat finländskt eller nordiskt universitet och har avklarat minst 60 sv (varav minst 35 sv i psykologi) som kan inräknas i PsM-examen kan antas utan urvalsprovets skriftliga del.

4 HUMANIORA OCH PSYKOLOGI 23 Preferenspoäng ges åt sökande (ej engelska och psykologi) som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi. Preferenspoäng ges för det alternativ som angetts som första eller för vissa ämnen även som andra preferens. Vitsord från avgångsbetyget ger också poäng inom vissa utbildningar. I sådana fall bör man med ansökningsblanketten sända in en kopia av avgångsbetyget. Sökande som avlägger studentexamen 2004 får sända in kopia av det preliminära betyget (utdrag ur elevkortet), se närmare anvisningar på ansökningsblanketten. Urvalsprov på finländsk ambassad utomlands kan ordnas i undantags fall. Den sökande bör i så fall stå för alla arrangemang och ev. kostnader. Skriftlig anhållan till Humanistiska fakulteten görs senast Svenska språket Studerande som läser svenska språket utbildar sig för uppgifter inom undervisning, forskning, språkrådgivning samt informations- och kulturförmedling. Studierna är avsedda för personer med svenska som skolutbildningsspråk. Studerandena kan välja mellan en allmän linje och en linje för ämneslärare i modersmål och litteratur. Studerande på linjen för ämneslärare i modersmål och litteratur måste läsa både ämnet svenska språket och ämnet litteraturvetenskap, det ena som huvudämne och det andra som biämne. Linjen ger behörighet för lärare i modersmål och litteratur i svenska skolor i Finland. I dessa studier ingår också pedagogiska studier. Antagning till svenska språket sker utgående från betyg, obligatoriskt urvalsprov och preferenspoäng. Totalt kan den sökande få max. 109 poäng. Betygspoäng: Poäng för de sex bästa enskilda proven i studentexamen enligt poängskalan ovan (max. 42 poäng), poäng för modersmålsprovet (alltid svenska) (max. 7 poäng), vitsordet i modersmålet från avgångsbetyget (max. 10 poäng). Därtill adderas poängen från det obligatoriska urvalsprovet (max. 40 poäng) samt preferenspoäng. Tio (10) preferenspoäng ges om ämnet har angetts som första preferens och 5 preferenspoäng om ämnet har angetts som andra preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi. Urvalsprovet i svenska språket anordnas måndagen den 31 maj 2004 kl i Arken, aud. Armfelt (A102), Fabriksgatan 2 i Åbo samt i Åbo Akademis lokaliteter, aud. D , Strandgatan 2 i Vasa. Provet förutsätter läsning av Dahl, Östen: Språkets enhet och mångfald, Studentlitteratur Främmande språk Utbildningen är inriktad på sådan kunskap och färdighet i språken som hör samman med universitetsstudier. Den framtida yrkesprofilen kan se mycket olika ut då språkkunskaper behövs inom ett stort fält: undervisning, översättning, information och kommunikation, media m.fl. Något av följande ämnen kan vara huvudämne: engelska språket och litteraturen finska språket med litteraturen germansk filologi (= tyska) nordiska språk (= svenska för finskspråkiga) romansk filologi (= franska) ryska språket och litteraturen Man kan välja mellan: 1. Allmän linje 2. Linje för ämneslärare i främmande språk 3. Fackspråkligt-merkantil linje (se ovan) 4. Linje för översättning (se ovan) Betygspoäng (max. 56 poäng) för sökande till främmande språk beräknas enligt följande: poäng för de fyra bästa enskilda proven i studentexamen enligt poängskalan ovan + poäng för fyra prov i språkämnen, inklusive modersmål och det andra inhemska språket. Engelska Antagning till ämnet engelska språket och litteraturen sker på basis av betyg (max. 56 poäng), och obligatoriskt urvalsprov (max. 210 poäng). Alla som vill studera engelska (som huvud- eller biämne) bör delta i urvalsprovet i engelska. De tio bästa i urvalsprovet rangordnas som de första i antagningen oberoende av övriga poäng. Med mindre än 105

5 24 HUMANIORA OCH PSYKOLOGI poäng i urvalsprovet kan man inte bli antagen som studerande i engelska. Urvalsprovet testar dels de sökandes engelska språkfärdighet, dels kunskaperna i engelsk skolgrammatik och dels kunskaper inhämtade genom läsning av: Hudson, Richard: Invitation to Linguistics, ISBN Blackwell, Ytterligare testas förmågan att analysera en litterär text. De sökande läser enligt eget val en av de följande två romanerna: Shelley, Mary: Frankenstein. Orwell, George: Urvalsprovet består av tre delar: a) Språkfärdighet (max. 70 poäng): en översättning från modersmålet (antingen svenska eller finska) till engelska och ett cloze-test, dvs. en text i vilken den sökande skall fylla i utelämnade ord. b) Litteratur (max. 70 poäng): frågor baserade på de ovannämnda romanerna. c) Lingvistik (max. 70 poäng): frågor baserade på Richard Hudson: Invitation to Linguistics, I den lingvistiska delen förutsätts kunskaper i skolgrammatik. Grammatikböckerna som kan användas som förberedelse till provet är t.ex. Jan Svartvik & Olof Sager: Modern engelsk grammatik. Esselte Studium, 1971 (eller senare). Maija-Leena Kallela, Anna-Liisa Suurpää & Timothy Blair: Reaction, Weilin & Göös, 1984 (eller senare), på svenska Söderström, Riitta Silk, Jaakko Mäki & Felicity Kjisik: Laptop Grammar, Otava, 1996 Urvalsprovet i engelska äger rum måndagen den 31 maj 2004 kl i Arken, aud. Armfelt (A102), Fabriksgatan 2 i Åbo samt i Åbo Akademis lokaliteter,aud. D , Strandgatan 2 i Vasa. Förhandsanmälan (blanketten finns på sista sidan i denna guide) returneras senast fredagen den 7 maj 2004 kl Anmälan kan även sändas per e-post till engelska@abo.fi. Information om studier i engelska (kursbeskrivningar, personal etc.) finns på ämnets hemsidor på internet: Finska Antagning till ämnet finska språket med litteraturen sker på basis av betyg (max. 56 poäng) och obligatoriskt urvalsprov (max. 40 poäng). Därtill ges 10 preferenspoäng om ämnet angetts som första preferens och 5 preferenspoäng om ämnet angetts som andra preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi. Urvalsprovet består av: a) En skönlitteraturdel som baserar sig på Parkkinen, Jukka: Suvi Kinoksen seitsemän enoa eller Meri, Veijo: Manillaköysi. b) En grammatikdel som baserar sig på Leila Whites verk Suomen kielioppia ulkomaalaisille, 4. uudistettu painos, förlag Oy Finn Lectura Ab, Helsingfors, För provet i grammatik bör följande läsas: - nominien sijamuodot, sid , - sijamuotojen käyttöä, sid , - verbien taivutus, sid , - aikamuodot eli tempukset, sid , - verbin modukset eli tapaluokat, sid , - aktiivi ja passiivi eli verbin pääluokat, sid , - lauseen jäseniä, sid , - suomalaisia lausetyyppejä, sid sanajärjestyksestä, sid Urvalsprovet i finska äger rum torsdagen den 3 juni 2004 kl i Arken, aud. Armfelt (A 102), Fabriksgatan 2 i Åbo samt i Åbo Akademis lokaliteter, aud. D406, Strandgatan 2 i Vasa. Observera att finska vid Åbo Akademi studeras som främmande språk och att studierna t.ex. inte ger kompetens som modersmålslärare i finska skolor utan som lärare i finska i svenska skolor i Finland, vilket förutsätter fullständiga kunskaper i svenska. Både svensk- och finskspråkiga sökande antas. Franska Antagning till ämnet franska (romansk filologi) sker på basis av betyg (max. 56 poäng), och obligatoriskt urvalsprov (max. 120 poäng) Därtill ges 20 preferenspoäng om ämnet angetts som första preferens och 10 preferenspoäng om

6 HUMANIORA OCH PSYKOLOGI 25 ämnet angetts som andra preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi. Poängsumman i urvalsprovet avgör om den som antas har tillräckliga kunskaper att inleda grundstudierna i ämnet omedelbart eller om den antagna bör inhämta ytterligare kunskaper i ämnet vid Språktjänsten vid Åbo Akademi innan de egentliga studierna i ämnet kan inledas. Bedömningen utgår ifrån följande poängsättning: 1) poäng = grundstudierna i franska kan inledas omedelbart 2) poäng = den antagna hänvisas till kompletteringskurs vid Språktjänsten. 3) poäng = den antagna hänvisas till fortsättningskurs vid Språktjänsten 4) 0-29 poäng = den antagna hänvisas till grundkurs vid Språktjänsten. Urvalsprovet består av: a) hörförståelse: lyssna på ett ca 5 minuters föredrag på franska och göra en resumé av det på franska b) fri skriftlig övning: skriva på franska om två bilder (ca 10 rader för varje bild) c) översättning av en kort text från franska till svenska och en kort text från svenska till franska d) ett grammatiskt cloze-test dvs. en text i vilken den sökande skall fylla i utelämnade ord Urvalsprovet i franska äger rum torsdagen den 3 juni 2004 kl i Arken, aud. Armfelt (A 102), Fabriksgatan 2 i Åbo samt i Åbo Akademis lokaliteter, aud. D406, Strandgatan 2 i Vasa. Nordiska språk Antagning till ämnet nordiska språk (svenska för finskspråkiga) sker utgående från betyg enligt systemet ovan (max. 56 poäng), samt dessutom extra poäng för studentexamensprovet i svenska (max. 7 poäng),språkprovet i svenska för finskspråkiga (max. 40 poäng) samt det obligatoriska urvalsprovet (max. 40 poäng). Poängtalet i språkprovet i svenska för finskspråkiga (max. 200 poäng) divideras med 5. Därtill ges 14 preferenspoäng om ämnet har angetts som första preferens och 7 preferenspoäng om ämnet har angetts som andra preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi. Totalt kan den sökande få max. 157 poäng. Urvalsprovet i nordiska språk anordnas måndagen den 31 maj 2004 kl i Arken, aud. Armfelt (A 102), Fabriksgatan 2 i Åbo samt i Åbo Akademis lokaliteter, aud. D , Strandgatan 2 i Vasa. Provet förutsätter läsning av : Dahl, Östen: Språkets enhet och mångfald, Studentlitteratur Endast sökande med finska som skolutbildningsspråk kan söka studierätt i nordiska språk. Ryska Antagning till ämnet ryska språket och litteraturen sker på basis av betyg (max. 56 poäng) och det obligatoriska urvalsprovet (max. 40 poäng). Därtill ges 10 preferenspoäng om ämnet har angetts som första preferens och 5 preferenspoäng om ämnet har angetts som andra preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi. Även personer som saknar skolstudier i ryska kan söka studierätt i ämnet. Baskunskaper i ryska inhämtas då vid Språktjänsten vid Åbo Akademi. Alla som vill studera ryska som huvudämne eller som biämne måste delta i ett diagnostiskt prov som anordnas i början av september. Genom detta prov inordnas de studerande på den språknivå på vilken var och en befinner sig i fråga om färdighet. Studenter som har förkunskaper i ryska uppmanas att förbereda sig för provet för att därigenom snabbare avancera i studierna. Provet visar vem som kan inleda studierna omedelbart och vem som hänvisas till de kurser (grund-, fortsättnings-, kompletteringsoch specialkurs), som anordnas av Språktjänsten vid Åbo Akademi inom ramen för de allmänna studierna. Kurserna vid Språktjänsten ger studieveckor (max. 10) som den som studerar ryska kan medräkna i sin slutexamen i språket.

7 26 HUMANIORA OCH PSYKOLOGI Urvalsprovet förutsätter inte förkunskaper i språket. Det baserar sig på boken.: Gyllin, Roger & Svanberg, Ingmar: Slaviska folk och språk, ISBN , Studentlitteratur, Lund 2000, 143 sid. som ger en översikt över ryskans och de andra slaviska språkens historiska och kulturella bakgrund samt deras nuvarande situation. Provet som består av korta essäfrågor baserar sig på kapitlen 1-5 och 8-9 i boken. Urvalsprovet i ryska äger rum måndagen den 31 maj 2004 kl i Arken, aud. Armfelt (A102), Fabriksgatan 2 i Åbo samt i Åbo Akademis lokaliteter, aud. D , Strandgatan 2 i Vasa. Tyska Antagning till ämnet tyska (germansk filologi) sker på basis av betyg (max. 56 poäng), och obligatoriskt urvalsprov (max. 220 poäng). Därtill ges 20 preferenspoäng om ämnet har angetts som första preferens och 10 preferenspoäng om ämnet har angetts som andra preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi. De tio bästa i urvalsprovet rangordnas som de första i antagningen oberoende av övriga poäng. Poängsumman i urvalsprovet avgör om den som antas har tillräckliga kunskaper att inleda grundstudierna i ämnet omedelbart eller om den antagna bör inhämta ytterligare kunskaper i ämnet vid Språktjänsten vid Åbo Akademi innan de egentliga studierna i ämnet kan inledas. Bedömningen utgår ifrån följande poängsättning: 1) poäng = grundstudierna i tyska kan inledas omedelbart 2) poäng = den antagna hänvisas till kompletteringskurs vid Språktjänsten. 3) poäng = den antagna hänvisas till fortsättningskurs vid Språktjänsten. 4) poäng = den antagna hänvisas till grundkurs vid Språktjänsten. Urvalsprovet består av: a) hörförståelse + skrivande av en kort uppsats. Studenterna hör en liten berättelse som slutar i mitten. Studenterna skall svara på frågor samt skriva en uppsats om slutet av berättelsen. b) en översättning från modersmålet (antingen svenska eller finska). c) ett cloze-test dvs. en text i vilken den sökande skall fylla i utelämnade ord samt en analytisk textkommentar på basis av Christine Nöstlinger: Maikäfer flieg! Mein Vater, das Kriegsende, Cohn und ich, Weinheim und Basel 1973, bokens titelbild, Vorbemerkung + sid Kopior kan beställas från ämnet Germansk filologi, tfn eller per e-post tyska.insten@abo.fi. Se även Urvalsprovet i tyska äger rum torsdagen den 3 juni 2004 kl i Arken, aud. Armfelt (A102), Fabriksgatan 2 i Åbo samt i Åbo Akademis lokaliteter, aud. D406, Strandgatan 2 i Vasa. Historia Utbildningen är inriktad på uppgifter inom undervisnings-, arkiv- och museiväsendet samt inom historieforskning. De sökande ansöker om studierätt i historia och väljer i ett senare skede av studierna någotdera av ämnena allmän historia eller nordisk historia till sitt huvudämne. Man kan välja mellan allmän linje och linje för ämneslärare i historia. Ämneslärarutbildningen omfattar studier i historia och samhällsvetenskaper samt pedagogiska studier i Vasa. Antagningen till historia sker på basis av betyg och obligatoriskt urvalsprov. Betygspoängen (max poäng) räknas enligt följande: Poäng för provet i modersmålet, andra inhemska språket, första främmande språket samt det bättre av antingen realprovet eller matematik enligt poängskalan ovan delat med 4 (max. 7 poäng). Därtill adderas poäng för provet i modersmålet delat med 2 (max. 3.5 poäng) samt poäng för högst två övriga främmande språk delat med 2 (max. 7 poäng). Urvalsprovet kan ge max. 18 poäng. Det består av en skriftlig tentamen och baserar sig på följande verk: Thomas Magnusson: Europa och världen ca Revolution och nationalism, Stockholm 1997 samt Harald Gustafsson:

8 HUMANIORA OCH PSYKOLOGI 27 Nordens historia. En europeisk region under 1200 år, Lund Urvalsprovet i historia äger rum fredagen den 4 juni 2004 kl i Arken, aud. Parnassos & Helikon (A 202, A 203), Fabriksgatan 2, i Åbo. Tre (3) preferenspoäng ges om ämnet har angetts som första preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi. För rätt att fortsätta med ämnesstudier krävs minst goda insikter i grundstudierna. Filosofi Antagning till ämnet filosofi sker på basis av betyg och obligatoriskt urvalsprov. Alla som vill studera filosofi som huvudämne bör delta i urvalsprovet, som består av ett skriftligt prov och en muntlig intervju. För studentbetyget ges max. 42 poäng (enligt poängskalan ovan) och urvalsprovet ger max. 100 poäng. Sex (6) poäng ges åt sökande som har laudatur i modersmålet i studentexamen och tre (3) poäng åt sökande som har eximia. Femton (15) preferenspoäng ges om ämnet har angetts som första preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi. Urvalsprovet i filosofi äger rum fredagen den 28 maj 2004 kl (skriftligt) och kl (muntligt) i Arken, aud. Parnassos & Helikon (A202, A203), Fabriksgatan 2 i Åbo. För urvalsprovet läses två filosofiska essäer, von Wright, Georg Henrik: Analytisk filosofi- en historisk kritisk betraktelse, och Hertzberg, Lars: Filosofin och dess omvärld. Texterna finns tillgängliga via ämnets hemsidor Konstvetenskap Studierna i ämnet konstvetenskap syftar till anställning särskilt inom museiväsendet och kultursektorn. Konstvetenskapen handlar om den visuella aspekten på kulturen. Den intresserar sig för målningar, skulpturer, byggnader, produkter av hantverklig eller industriell formgivning med mera dylikt. Antagning till ämnet konstvetenskap sker på basis av betyg och obligatoriskt urvalsprov. De sex bästa i urvalsprovet rangordnas som de första i antagningen oberoende av övriga poäng. För studentbetyget ges max. 42 poäng (enligt poängskalan ovan) för vitsordet i modersmålet på avgångsbetyget (max. 10 poäng) och för urvalsprovet (max. 100 poäng). Tolv (12) preferenspoäng ges om ämnet har angetts som första preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi. Totalt kan man alltså få högst 164 poäng. Urvalsprovet i konstvetenskap är ett anlagstest. Det förutsätts inte att du har kunskaper om konst eller konstvetenskap eller erfarenhet av arbetsuppgifter som konstvetare brukar syssla med. Testet är uppbyggt av två delar. Först kommer en del där du skall svara på frågor om ditt val av utbildning. Du får frågor om hur gärna eller ogärna du vill utföra arbetsuppgifter som möter konstvetare i arbetslivet. Svara så ärligt som möjligt. Det är inte nödvändigt att du tycker om alla eller ens de flesta av dessa uppgifter. Den andra delen testar din förmåga att beskriva, analysera och tolka bilder som visas i form av svart-vita reproduktioner eller färgdiapositiv. Reproduktionerna behöver inte alla vara av konstverk, reklambilder, psykologiska testbilder el. dyl. kan ingå. Bilderna varierar från år till år, och åtföljs av frågor, som du skall reflektera över. En arkitekturbild finns alltid med. Det kan då gälla att utifrån, t.ex. en exteriörbild dra slutsatser om byggnadens planform eller att utifrån planen analysera fram byggnadens funktion eller lösningen av belysningsfrågan. Urvalsprovet i konstvetenskap äger rum tisdagen den 1 juni 2004 kl i Arken, aud. Parnassos & Helikon (A202, A203), Fabriksgatan 2 i Åbo. Varken förberedelser eller förhandsanmälan krävs, provet är ett fallenhetsprov. Litteraturvetenskap Studier i litteraturvetenskap ger god grund för verksamhet på kulturens område, inom informationsförmedling (press, radio, TV, förlag, teater), i bildningsarbete, som lärare eller som forskare. Studerandena kan välja mellan en allmän linje och en linje för ämneslärare i modersmål och litteratur. Studerande på linjen för ämneslärare måste läsa både ämnet litteraturvetenskap och ämnet svenska språket. Linjen ger behörighet för lärare i modersmål och litteratur i svenska skolor i Finland. I dessa studier ingår också pedagogiska studier.

9 28 HUMANIORA OCH PSYKOLOGI Observera att grundkursen Introduktion till litteraturvetenskapen bör avklaras med vitsordet 2 för alla vidare studier i ämnet. Antagning till ämnet litteraturvetenskap sker på basis av betyg, obligatoriskt urvalsprov och preferenspoäng. Totalt kan den sökande få max. 129 poäng. Betygspoängen beräknas enligt: poäng för de sex bästa enskilda proven i studentexamen enligt poängskalan ovan (max. 42 poäng) poäng för modersmålsprovet (alltid svenska) (max. 7 poäng), vitsordet i modersmålet från avgångsbetyget (max. 10 poäng). Därtill adderas poängen från det obligatoriska urvalsprovet (max. 60 poäng) samt preferenspoäng. (Tio) 10 preferenspoäng ges om ämnet har angetts som första preferens och 5 preferenspoäng om ämnet har angetts som andra preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi. Provet baserar sig på två böcker, av vilka den sökande skall läsa bara den ena. De valbara böckerna är : Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders: Epikanalys. En introduktion. Studentlitteratur 1999, Lund. Elleström, Lars: Lyrikanalys. En introduktion, Studentlitteratur 1999, Lund. Urvalsprovet i litteraturvetenskap äger rum torsdagen den 27 maj 2004 kl i Arken, aud. Parnassos & Helikon (A 202, A 203), Fabriksgatan 2 i Åbo, samt i Åbo Akademis lokaliteter, aud. D508, Strandgatan 2 i Vasa. Musikvetenskap Studier i ämnet musikvetenskap syftar till anställning inom musik- och kultursektorn. Antagning till ämnet musikvetenskap sker på basis av betyg och urvalsprov (max. 50 poäng). För studentbetyget ges max. 42 poäng (enligt poängskalan ovan). Åtta (8) preferenspoäng ges om ämnet har angetts som första preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi. I urvalsprovet strävar man till att få en bild av den sökandes skrivförmåga och förmåga att analysera musikaliskt (inspelning och/eller notskrift) och skriftligt material. Studierna i musikvetenskap förutsätter inte en långt hunnen musikerutbildning. Provet består av följande delar: 1) En materialbaserad essäuppgift som grundar sig på material som åtminstone delvis getts vid provtillfället (bedömning 0-30 poäng). Som litteratur för förhandsläsning rekommenderas följande sökord i Sohlmans musiklexikon (1975, 1977): Musikvetenskap, Musikantropologi, Musikestetik, Musiksociologi, Musikpsykologi, Stil, Musikteori, Musikinstrumentsystematik. 2) Musikteorins grunder (bedömning 0-20 poäng). Som förberedelselitteratur rekommenderas Sohlmans musiklexikon (1975, 1977), sökorden Analys, Musikteori, Malin Jakkola: Musikteori från grunden, Ulrika Bergroth, Charlotta Sundell, Håkan Hesthammer: Sjung nu (sid. 1-90). 3) Personlig intervju (5-10 min). Den som av praktiska skäl inte kan närvara skall i stället lämna en kort skriftlig redogörelse (högst 2 sidor) för sin bakgrund och sina motiv för studierna. Musikteori från grunden och Sjung nu är bägge utgivna av Finlands Svenska Sång- och Musikförbund och kan beställas från: FSSMFkansliet, Handelsesplanaden 23 A, Vasa tfn Provet i musikteori motsvarar till sin omfattning grundkurs 3/3 vid finländska musikskolor och institut. Urvalsprovet i musikvetenskap äger rum onsdagen den 2 juni 2004 kl (essä) och kl (teori) i Braheauditoriet i Sibeliusmuseum, Biskopsgatan 17 i Åbo. Personlig intervju direkt efter avklarad teoridel i professorns rum i samma hus. Nordisk etnologi Etnologi handlar om människor och kulturer. I centrum står människan som kulturvarelse, speciellt inom det finländska, det nordiska och det europeiska samhället. Som kulturvetenskap är etnologin särskilt inriktad på materiella och sociala men också mentala kulturyttringar. Kulturmönster och kulturvariation studeras ofta i

10 HUMANIORA OCH PSYKOLOGI 29 en kombination av nutidsanalys och historisk rekonstruktion, möten mellan olika kulturer och subkulturer i ett jämförande perspektiv. Genom sitt intresse för sakkultur och bevarandefrågor har etnologin en stark anknytning till museologin. Studierna i ämnet nordisk etnologi syftar till anställning särskilt inom kultursektorn och museiväsendet. Antagning till ämnet nordisk etnologi sker på basis av betyg och obligatoriskt urvalsprov. För studentbetyget ges max. 42 poäng (enligt poängskalan ovan). Urvalsprovet, som kan ge max. 46 poäng, består av en skriftlig uppgift och en intervju. Åtta (8) preferenspoäng ges om ämnet har angetts som första preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi. Som förberedelse för urvalsprovet kan man läsa sidorna och i Alf Arvidsson: Etnologi Perspektiv och forskningsfält, Lund, Studentlitteratur 2001 och Anna-Maria Åström: Etnologin av idag. Artikeln finns tillgänglig via ämnets hemsidor på adressen Ingen förhandsanmälan. Urvalsprovet i nordisk etnologi äger rum onsdagen den 2 juni 2004 kl (skriftligt) och (muntligt) i Arken, aud. Parnassos & Helikon (A 202, A 203), Fabriksgatan 2 i Åbo. Nordisk folkloristik De som studerar nordisk folkloristik som huvudämne inriktar sig på yrkesuppgifter som kräver fördjupad kännedom om kulturen, t.ex. inom kultur-, arkiv-, museisektorn, vid kulturmöten eller produktionen av kultur. Antagning till ämnet nordisk folkloristik sker på basis av betyg och obligatoriskt urvalsprov. För studentbetyget ges max. 42 poäng (enligt poängskalan ovan) och för urvalsprovet max. 46 poäng. Åtta (8) preferenspoäng ges om ämnet har angetts som första preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi. Förhandslitteratur till urvalsprovet: Arvidsson, Alf: Folklorens former, sid (1999) och Swahn, Jan-Öjvind: Varför säger vi så? sid (2000). Urvalsprovet i nordisk folkloristik äger rum fredagen den 4 juni 2004 kl i Arken, aud. Parnassos & Helikon (A 202, A 203), Fabriksgatan 2 i Åbo, samt i Åbo Akademis lokaliteter, aud. D405, Strandgatan 2 i Vasa. Religionsvetenskap Studier i ämnet religionsvetenskap syftar till anställning inom undervisnings-, forsknings- och kultursektorn. Antagning till ämnet religionsvetenskap sker på basis av betyg och obligatoriskt urvalsprov. För studentbetyget ges max. 42 poäng (enligt poängskalan ovan) och för urvalsprovet ges max. 46 poäng. Åtta (8) preferenspoäng ges om ämnet har angetts som första preferens åt sökande som inte tidigare är inskrivna vid Åbo Akademi. Till urvalsprovet läses minst en av följande böcker: Rolf Grönblom: Religionernas Indien, Valentin förlag Christer Hedin: Abrahams barn: vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam?, Arena Göran Gustafsson och Thorleif Pettersson (red): Folkkyrkor och religiös pluralism. Den nordiska religiösa modellen, s samt , Verbum Olav Hammer: På spaning efter helheten: New Age, en ny folktro?, Wahlström & Widstrand 1997 eller nyare upplaga. I urvalsprovet ges fyra uppgifter, en ur varje bok, varav man väljer att skriva en. Urvalsprovet i religionsvetenskap äger rum torsdagen den 27 maj 2004 kl i Arken, aud. Parnassos & Helikon (A 202, A 203), Fabriksgatan 2 i Åbo. Utbildningsprogrammet för psykologer Studierna är organiserade i ett utbildningsprogram. Utbildningsprogrammet leder till psykologie magisterexamen (180 sv), som är en högre högskoleexamen och ger kompetens för psykologyrket. Den lägre högskoleexamen, psykologie kandidatexamen (120 sv), ger inte psykologkompetens. Förutom i huvudämnet psykologi bedrivs vanligen studier i minst ett biämne. Vanliga biämnen är sociologi, filosofi, pedagogik, psykiatri och fysiologi (vid Åbo universitet), socialpolitik m.fl.

11 30 HUMANIORA OCH PSYKOLOGI Antagning till utbildningsprogrammet sker på basis av betyg, obligatoriskt urvalsprov, intervju och samtalssituation. Betygspoäng (max. 70 poäng) beräknas för de enskilda proven i studentexamen enligt poängskalan ovan. Summan av poängen för de fyra prov som är mest fördelaktiga för den sökande divideras med 4 och multipliceras med 10. Urvalsprovet kan ge max. 70 poäng. Urvalsprovet i psykologi äger rum tisdagen den 1 juni 2004 kl i Arken, aud. Armfelt (A 102), Fabriksgatan 2 i Åbo. Provet baserar sig på följande bok: Karlsson, Lars (2001): Psykologins grunder. Andra upplagan. Studentlitteratur. ISBN I urvalsprovet ingår dessutom ett ämnesprov. Det baserar sig på en vetenskaplig text, som delas ut under urvalsprovet. Efter att den sökande tagit del av texten bör ett antal frågor som hänför sig till texten besvaras. Betygspoängen och poängen i urvalsprovet adderas. De trettio bästa kallas till intervju- och samtalssituation antingen torsdagen den 10 eller fredagen den 11 juni Intervjuerna görs på Psykologiska institutionen, Fabriksgatan 2 i Åbo. Dessa 30 rangordnas oberoende av betygspoäng och poäng från det skriftliga urvalsprovet. Intervju- och samtalsdelen stävar till att bedöma den sökandes lämplighet för psykologyrket. Bedömningen utgörs av en kvalitativ helhetsbedömning som tar hänsyn till personlighetsfaktorer, motivationsfaktorer samt den sökandes uppfattning om sina egna förutsättningar i förhållande till vad psykologyrket kräver. Redan inskrivna studerande Redan inskrivna studerande vid fakulteten, vilka i ett biämne har avlagt grund- och ämnesstudier till en omfattning av 40 studieveckor (cum laude approbatur), med minst goda insikter har med skriftligt tillstånd av ämnesföreståndaren rätt att byta detta biämne till huvudämne. Detta byte kan ske när som helst under läsåret. För huvudämnesstudier i psykologi förutsätts dock alltid urvalsprov i den gemensamma antagningen. Övriga inskrivna studerande som vill byta huvudämne söker i samma ordning som icke inskrivna. Studerande vid det öppna universitetet Personer som inom det öppna universitetet avlagt minst 40 sv som kan räknas till en vid fakulteten avlagd examen varav minst 15 sv i det ämne man antas till (undantag engelska och psykologi), kan av dekanus antas in casu under läsåret utan urvalsprov. Den sökande bör även uppvisa de språkkunskaper som Akademins antagningsförfarande förutsätter. Sökande utan studentexamen Humanistiska fakulteten antar högst 10 % studerande som inte har avlagt inhemsk studentexamen. Till sådana grundkunskaper som krävs för att framgångsrikt kunna bedriva studier hör förmåga att uttrycka sig på modersmålet, kunskaper i det andra inhemska språket, två främmande språk och realkunskaper som motsvarar realprovet i studentexamen. Prövningen av de sökandes studieförutsättningar sker in casu. Sökande utan studentexamen bör delta i de urvalsprov som anordnas på samma sätt som sökande med studentexamen. Resultatet från urvalsprovet väger tungt. Dessa sökande bör alltid till sin ansökan foga bestyrkt kopia av dimissionsbetyget från grundskolan eller motsvarande. Studierätt för biämne Studierätt i biämne kan omvandlas till studierätt i huvudämne genom ny ansökan i den gemensamma antagningen eller utan ansökan med skriftligt tillstånd av respektive ämnesföreståndare om i biämnet har avlagts 40 sv med minst goda insikter. Rätt att studera svenska språket som biämne fås genom att avlägga kursen Svensk grammatik I med minst vitsordet 2-. Rätt att studera engelska som biämne söks via den gemensamma antagningen. Alla som vill läsa engelska som biämne måste delta i urvalsprovet i engelska. Med mindre än 105 poäng i urvalsprovet kan man inte bli antagen som studerande i engelska.

12 HUMANIORA OCH PSYKOLOGI 31 Rätt att studera finska som biämne har den som a) har avklarat det av Språktjänsten anordnade lilla språkprovet i finska (kod 9269), b) har avklarat en av Språktjänsten anordnad kurs i finska (kod 9260). Intyg bör förevisas då studierna inleds eller c) har utexaminerats från finskspråkigt gymnasium. Studentexamensbetyget bör förevisas då studierna inleds. Rätt att studera franska som biämne har den som a) har avklarat urvalsprovet för huvudämnesstuderande i franska med minst 90 poäng, b) under de två senaste åren har avklarat en sluttentamen i Språktjänstens kompletteringskurs med goda insikter, c) under de två senaste åren har avklarat ett test som motsvarar nivån för sluttentamen i Språktjänstens kompletteringskurs med goda insikter. Ämnet franska ordnar ett diagnostiskt prov för biämnesstudier i franska torsdagen den 26 augusti 2004 kl i Arken, aud. Voltaire (M 127), Fabriksgatan 2 i Åbo. För rätt att studera museologi som biämne, se Humanistiska fakultetens studiehandbok. Rätt att studera nordiska språk (endast för finskspråkiga) som biämne fås genom att avlägga kursen Svensk grammatik I med minst vitsordet 2-. Svenska institutionen kontrollerar språkfärdigheten i svenska hos studerande som inte har deltagit i språkprovet i svenska för finskspråkiga och som önskar inleda biämnesstudier i nordiska språk vid Åbo Akademi. Rätt att studera ryska som biämne erhålls genom godkänt diagnostiskt prov. Rätt att studera tyska som biämne har den som a) i urvalsprovet för huvudämnesstuderande i tyska har poäng, b) har avklarat en sluttentamen i Språktjänstens kompletteringskurs med goda insikter, c) har avklarat ett diagnostiskt test med goda insikter (vid Språktjänsten). Rätt att studera historia som biämne (grundstudier) erhålls genom godkänd introduktionskurs med minst vitsordet 2-. Rätt att studera filosofi som biämne erhålls genom avklarad introduktionskurs. Rätt att studera konstvetenskap som biämne erhålls genom avklarad introduktionskurs med minst vitsordet 2. De 12 främsta i introduktionskursen antas. Rätt att studera litteraturvetenskap som biämne erhålls genom avklarad introduktionskurs med minst vitsordet 2. Rätt att studera livsåskådningskunskap erhålls genom avklarad introduktionskurs i filosofi. Rätt att studera musikvetenskap som biämne har den som anmäler sig vid ämnets kansli. Rätt att studera nordisk etnologi som biämne erhålls genom avklarad introduktionskurs med minst vitsordet 2-. Rätt att studera nordisk folkloristik som biämne erhålls genom avklarad grundkurs. Rätt att studera nordiska grannspråk har den som avlagt kursen i Svensk grammatik I med minst vitsordet 2-. Närmare information om ämnet polska fås från ämnet ryska. Rätt att studera religionsvetenskap som biämne erhålls genom avklarad introduktionskurs. Psykologiska institutionen antar årligen 5 studerande för biämnesstudier. Dessa platser är reserverade för blivande lärare i psykologi. Studerande antas på basis av poäng i lärarlämplighetsprov och ett jämförelsetal som uträknas genom antalet studieveckor dividerat med antalet närvaroterminer. Alla sökande lämnar in skriftlig ansökan och ansökningstiden utgår i regel inom mars månad. För övriga biämnesstudier i psykologi hänvisas till Fortbildningscentralen, tfn , som anordnar studiehelheten i psykologi omfattande 35 sv. Det finns ett riksomfattande nätverk för språkteknologi. Studerande inom ämnen som hör till nätverket kan avklara enstaka kurser eller ett helt biämne (20 sv eller 40 sv). Kontakta studiechefen för närmare information. I turism kan läsas högst 60 sv. Turismnätverket antar årligen 50 studerande från medlemsuniversiteten. Kontakta studiechefen för närmare information. Allmän språkvetenskap, British Studies, Interkulturell kommunikation, medeltidskunskap samt de ämnen som erbjuds till en omfattning av 20 sv kan studeras fritt av alla inskrivna vid Åbo Akademi.