PUNKT 9 SKOLA OCH UTBILDNING

Transkript

1 PUNKT 9 SKOLA OCH UTBILDNING Förskoleklass. 1 Från det år barnet fyller sex, har det rätt att börja i så kallad förskoleklass. Det är kommunens ansvar att se till att alla sexåringar får plats i förskoleklass tre timmar om dagen eller femton timmar i veckan. Som förälder ska du ansöka om plats för ditt barn i förskoleklass. Kontakta din kommun för att göra detta, i så god tid som möjligt Skolplikten Barn mellan 7 och 16 år ska gå i skola. Detta kallas för skolplikt. Skolans viktigaste uppgift är att ge eleverna kunskap och att lära dem använda kunskapen. Skolan skall samarbeta med föräldrarna och hjälpa eleverna att växa och ta ansvar. I skollagen står vilka värderingar som är viktiga i skolan. Bland annat ska skolan - ha demokratiska värderingar - respektera varje människas eget värde - ha respekt för vår gemensamma miljö samt - arbeta för jämställdhet - arbeta mot mobbning och rasism Skolplikten innebär bland annat att det är föräldrarnas ansvar att se till att barnen är i skolan. Att de fått mat och har kläder så de kan vara med på skolans aktiviteter. I skollagen står följande: 15 Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn skall se till att barnet fullgör sin skolplikt. 16 Om en skolpliktig elev i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad på dem ankommer för att så skall ske, får styrelsen för utbildningen vid vite förelägga elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter. Ett föreläggande gäller omedelbart, även om beslutet överklagas. Skolan är gratis och betalas med hjälp av skattemedel. Skolåret eller läsåret som det också kallas, är indelat i två terminer: höstterminen (mellan augusti och december) samt vårterminen (mellan januari och juni). Mellan dessa terminer har barnen lov (ledigt) jullov och sommarlov. Grundskolan 2 Till den obligatoriska skolan räknas grundskolan, sameskolan, specialskolan och särskolan. Undervisningen är obligatorisk och avgiftsfri. Vanligen har föräldrarna inte heller kostnader för exempelvis läromedel, skolmåltider, hälsovård och skolskjuts. Enligt den svenska skollagen ska alla barn och ungdomar ha tillgång till en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden. I Sverige gäller nioårig skolplikt från sju års ålder med en möjlighet till frivillig skolstart vid sex år. Vid sidan av kommunala skolor finns fristående skolor som är öppna för alla. Fristående skolor måste vara godkända av Skolverket. Undervisningen i de fristående skolorna ska ha samma mål som i de kommunala skolorna, men kan ha en inriktning, till exempel en pedagogik eller religiös tro, som skiljer sig från de kommunala skolornas

2 Skolan och hemmet 3 Varje termin kallas föräldrarna till utvecklingssamtal. Då träffas läraren, föräldrarna och barnet för att tala om hur det går för barnet i skolan. Om barnet har problem i skolan är det viktigt att tala om det vid detta tillfälle. I utvecklingssamtalet ska eleven få göra sig hörd, få ta ansvar och ha ett inflytande över sin skolsituation och planeringen av studierna. Föräldrarna behöver få information om skolans mål och arbetets uppläggning för att kunna ge ett bra stöd till sitt barn. Föräldramöten ingår också, oftast ett per termin. Det är viktigt att föräldrarna är aktiva i sina barns skolgång, och att gå på föräldramöten är en bra möjlighet att skaffa information och ställa frågor. En del föräldrar, som frivilligt väljer detta, har möjlighet att vara med i diskussionerna om hur skolan ska arbeta i ett så kallat föräldraråd. Behövs det tolk har föräldrarna rätt till det. Vård Barn i skolan har den stora förmånen att blir undersökta av läkare några gånger under sin tid i grundskolan för att kontrollera bland annat syn och hörsel. På varje skola brukar det finnas en skolsköterska som eleverna kan gå till vid behov. Vid många skolor finns också en skolkurator som eleverna kan gå till om de har problem. Skolhälsovårdens uppdrag, som definieras i skollagen, är att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor. Det kan man uppnå bl.a. genom att vid hälsoundersökningar och hälsobesök tidigt upptäcka problem eller symptom hos elever, som är i behov av insatser. 4 Betyg Efter första terminen det åttonde skolåret får eleverna betyg för första gången. Sedan får de betyg i slutet av varje termin tills skolplikten slutar. Det sista betyget kallas slutbetyg. I dag är det en fyrgradig betygskala. G = godkänd. För att få G i ett ämne ska man ha klarat av kursplanen för det ämnet. VG = Väl godkänd och MVG = Mycket väl godkänd. Det finns nationella regler för vad eleven skall prestera för att nå de högre betygen VG samt MVG. De elever som inte klarat kursplanen i något ämne får betyget IG icke godkänd. Under 2007 börjar ett nytt betygsystem att successivt införas i skolan. Det är en sjugradig skala från A till FX. Där A är högsta och E är godkänt. F är som dagens IG och FX är när eleven inte varit närvarande, dagens streck i betyget. Förberedelseklasser Många kommuner har förberedelseklasser för barn som är nya i landet. De läser vanliga skolämnen och tränar svenska samtidigt. Efter ett tag börjar de sedan i en vanlig klass. Modersmålsundervisning 5 Barn och unga med ett annat modersmål än svenska har rätt till modersmålsundervisning i grund- och gymnasieskolan. Utöver modersmålsundervisning har också elever möjlighet att, om de behöver, få studiehandledning i andra ämnen på sitt modersmål. Att delta i modersmålsundervisning är frivilligt men kommunerna är skyldiga att anordna sådan för alla elever som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk hemma

3 Gymnasieskolan Efter avslutad grundskola, fortsätter nästan alla elever studera i gymnasieskolan. Här väljer eleven själv vilket program han/hon vill läsa, men diskuterar ofta valet med sina föräldrar. Det finns både teoretiska program och andra program där man lär sig ett yrke. För att bli antagen till ett program måste man vara godkänd i vissa ämnen. För alla program gäller det att ha godkänt i engelska, matematik och svenska. Det är inte säkert att eleven får första valalternativet, därför ska eleven göra flera val. Om det är många elever som söker samma program väljs de ut som har de bästa betygen från grundskolan. Därför är det viktigt att barnen tidigt i grundskolan får klart för sig att det är viktigt att få bra betyg, för att på så sätt få större möjlighet att komma in på det program man vill på gymnasieskolan. Nationella program 6 Det finns 17 nationella program, alla treåriga. På dessa får man baskunskaper och behörighet (rättighet) att söka vidare till högskola eller universitet. Alla program har, så kallade kärnämnen. Dessa kärnämnen är: Svenska Engelska Matematik Idrott och hälsa Samhällskunskap Religionskunskap Naturkunskap Estetisk verksamhet (som till exempel musik och bild) De 17 nationella programmen är: Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapliga programmet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet 6 3

4 Specialutformade program En del kommuner kan ha andra program som inte är nationella. De måste ändå innehålla kärnämnena, men resten av innehållet får kommunen bestämma själv. Individuella program En elev kan också få ett individuellt program med en egen studieplan. Det finns till exempel program med särskilda kurser för invandrade elever. Om eleven inte uppnått godkänt i engelska, matematik och svenska, kan eleven gå på det individuella programmet, och läsa in det ämne som behövs, för att sedan välja ett annat gymnasieprogram. Riksrekryterad utbildning Detta är speciella utbildningar som bara finns på en ort. Exempel på sådana är glasblåsning, flygutbildning och turism. Från och med den 15 juli 2007 är det Skolverket som fattar beslut vilka utbildningar som ska godkännas, i stället för som tidigare regeringen. 7 Idrottsgymnasier(oftast riksrekryterade) Här läser man kärnämnen och tränar sin sport, till exempel fotboll eller skidåkning. Studier efter gymnasiet Efter gymnasiet kan man fortsätta studera i så kallade eftergymnasiala utbildningar. En del utbildningar kostar pengar ofta är dessa inriktade på ett speciellt yrke, till exempel massör. Många utbildningar är gratis sådana utbildningar betalar vi med skattemedel. (Man kallar dessa för statligt finansierade utbildningar.) Studielitteraturen får eleven oftast bekosta själv. En studievägledare eller en syo- konsulent kan ge råd om yrken, utbildningar och ansökningar. Studievägledare kan man hitta på gymnasieskolor, universitet och högskolor. Vuxenutbildningar Komvux är en förkortning för Kommunal Vuxenutbildning. Där kan vuxna studera ämnen från grundskolan och gymnasiet. De kan studera efter en egen studieplan. Här studerar bland annat vuxna som behöver komplettera sina betyg från grundskola eller gymnasium. Komvux har samma sorts betyg som grundskola och gymnasium. 8 Lärcentrum En stor resurs som finns i Jämtlands län är Lärcentrum. Lärcentrum finns på många orter i länet. Här har man möjlighet att studera och få hjälp med de olika studiealternativ som finns. Frågor om vuxenstudier, studieekonomi, studievägledning, validering, distansverktyg, utbildningssamordnare m.m. kan man få hjälp med här

5 KY och YTH KY Kvalificerad Yrkesutbildning är den mest praktiskt inriktade eftergymnasiala utbildningen. 1/3 av studietiden är eleven ute på företag och praktiserar till det yrke eleven utbildar sig till. Dessa utbildningar är mellan ett och tre år. YTH Yrkesteknisk högskoleutbildning kan man söka om man gått gymnasiet och arbetat minst fyra år inom yrket. Man kan även söka denna utbildning om man arbetat minst sex år inom yrket och inte har gymnasiestudier. YTH - studierna är normalt tre terminer. Dessa två utbildningar finns inom många områden, till exempel turism, industri, handel och byggnad. 10 Folkhögskolor Det finns runt 150 folkhögskolor i Sverige. Det är ofta föreningar, folkrörelser eller landsting som äger och sköter skolorna. Där kan man läsa både kortare och längre kurser. Här är också utbildningen friare än i den vanliga skolan. Eleverna väljer ofta själva hur de vill studera. Studierna på folkhögskola kan ge behörighet (rättighet) till att söka vidare studier på högskola. 11 Högskolestudier När man säger högskola menar man både universitet och högskolor. Enligt Högskoleverket ligger skillnaden mellan en högskola och ett universitet i rätten att utfärda examina på forskarutbildningsnivå; så kallat vetenskapsområde. På universitet kan man börja forska efter examen och gå vidare till ännu högre studier. En grundläggande högskoleutbildning är minst två år lång. 12 Distans utbildning Många högskoleutbildningar kan man välja att läsa på distans eleven läser hemma och har kontakt med läraren genom telefon och e-post. Att börja studera på en högskola eller ett universitet är ett stort steg i många människors liv. Skillnaden från att läsa på gymnasiet är ganska stor. Heltidsstudier på de svenska högskolorna/universiteten motsvarar en 40 timmars arbetsvecka, med andra ord lika många timmar som ett heltidsjobb. Mycket av studierna sker dock, i regel, under icke schemalagda lektioner varför studietiden kan beskrivas som frihet under ansvar. I Sverige finns det idag 39 stycken universitet och högskolor, där kan man läsa antingen en hel utbildning (program) eller fristående kurser. Ett program är oftast mellan 3-5 år långt, kurser kan vara på allt från 5-20 veckor. 13 Behörighet till högre studier 14 För att få studera på högskola måste man ha grundläggande behörighet. Det kan man få på tre sätt: - om man har avslutat gymnasiet med godkända betyg. - om man har en utländsk utbildning, som kan jämföras med gymnasium. Då måste man också kunna svenska. - yrkesarbete. Då ska man vara över 25 år, ha jobbat i minst fyra och ha tillräckliga kunskaper i svenska och engelska. Detta kallas 25:4 regeln. Vill man öka sina intagningsmöjligheter kan man också göra något som kallas högskoleprovet: ett test på vilka kunskaper man har. 10 ht t p://

6 Studiestöd 15 Alla personer upp till 54 års ålder kan få studiemedel för högskolestudier i högst 240 veckor. Studiemedlet består av två delar: studiebidrag och studielån. Studiebidraget är 623 kronor i veckan och studielånet upp till kronor i veckan. Studielånet är ett annuitetslån som ska betalas tillbaka inom 25 år, eller till och med det år låntagaren fyller 60 år. Det belopp som låntagaren ska betala varje år bestäms av storleken på skulden, räntan med mera. Kontakta syokonsulent, studievägledare eller Centrala Studiemedelsnämnden (CSN), för mer information. Arbetsmarknadsutbildningar 16 Det finns två former av utbildningar för dig som är arbetssökande: - Arbetsmarknadsutbildningar med olika yrkesinriktningar - Förberedande utbildningar Arbetsmarknadsutbildningar ger dig praktiska och teoretiska färdigheter inom ett specifikt yrke, är anpassad efter den arbetskraft som efterfrågas på arbetsmarknaden. Syftet med arbetsmarknadsutbildning är att den som är arbetssökande ska få bättre möjligheter att få ett arbete. Genom arbetsmarknadsutbildningen ska det också vara lättare för en arbetsgivare att få arbetskraft med rätt kompetens. Förberedande utbildning Är till för dig som behöver grundläggande kunskaper inför en arbetsmarknadsutbildning, annat arbetsmarknadspolitiskt program, planerar att studera på högskolan eller inom vuxenutbildningen. Vem anordnar utbildningarna? Utbildningarna som upphandlas av Arbetsförmedlingen anordnas oftast av privata utbildningsföretag. Arbetsförmedlingen upphandlar även utbildningar av högskolan och av kommunens vuxenutbildningar. Du söker till arbetsmarknadsutbildningar via din handläggare på Arbetsförmedlingen. I samband med kommande kursstarter ges ofta ett informationsmöte på arbetsförmedlingen. Detta bör du gå på för att få mer information om innehåll, upplägg och matchningsprocessen mot värdföretag. På informationsmötet kan du även ställa frågor. För utbildningarna gäller olika behörighetskrav. Vem betalar? Handläggaren på arbetsförmedlingen avgör vem som ska betala kostnaderna för utbildningen det gäller http:// 16http:// http:// 6

7 Bra länkar för eget sökande Centrala Studiemedelsnämnden, CSN Högskoleprovguiden är en onlineutbildning där du förbättrar ditt högskoleprovresultat med hjälp av bland annat genomgångar och övningar. Sida med samlade länkar till det mesta om utbildning och arbete i och utanför Sverige. På arbetsförmedlingens hemsida kan du söka jobb, få information om arbetsmarknaden, olika utbildningar i Sverige, göra intressetest mm. Här hittar du information om högskolestudier. Du kan söka utbildningar och få information om högskolor. Verket för Högskoleservice sköter antagningen till de flesta utbildningsprogram på högskolorna i Sverige. Här kan du se på antagningspoäng, se hur du räknar ut dina betygspoäng. Alla kvalificerade yrkesutbildningar som finns inom olika områden. Här har du information om folkhögskolor. Information om studier och arbete utomlands. Information och hjälp med studievägar, validering m.m. i Jämtlands län Arbetsförmedlingens utbildningar med länkar vidare, yrkesvis och länsvis Stipendium Här nedan finns några bra länkar om Du planerar att söka ett stipendium för ett eller annat ändamål