Beslut Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning och verksamhetsberättelse 2008

Transkript

1 Beslut Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning och verksamhetsberättelse 2008

2 Innehållsförteckning Del 1: Årsredovisning Förvaltningsberättelse Regiondirektören och ordföranden om året som gått 5 Kalmar län förutsättningar för tillväxt och utveckling 6 Gemensam kraftsamling under lågkonjunktur och finanskris 9 Om regionförbundet och vårt uppdrag 10 Det politiska arbetet 12 Några viktiga händelser under verksamhetsåret Hälsobokslut 18 Ekonomisk måluppfyllelse 23 Resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys 25 Del 2: Verksamhetsberättelse Näringsliv och tillväxt 38 Välfärd 45 Kultur och upplevelse 48 Hållbarhet och kommunikationer 55 Fossilbränslefri region 59 Lärande på alla nivåer 63 Information och profilering 68 Administration 71 Del 3: Bilagor Bilaga 1: AV-Media i Kalmar län 76 Bilaga 2: Fokus i Kalmar län 78 Bilaga 3: Ärendeflöde 80 Bilaga 4: Beviljade projektmedel 81 Bilaga 5: Årsredovisning till Näringsdepartementet 2

3 Årsredovisning 3

4 Året som har gått Några frågor till regiondirektör Håkan Brynielsson Vad gör du för reflektioner när det gäller regionförbundets budget och utfall för 2008? Vi kan konstatera att regionförbundet har lyckats bra med att dra in externa medel till verksamheten under året. Det har gett oss möjlighet att hålla en hög nivå på verksamheten. Det har också gjort att vi har kunnat genomföra insatser som är viktiga för länets utveckling utan att det har belastat kommunerna och landstinget ekonomiskt. Arbetet med slutförvaret, vindkraften, Kina och Sydafrika är några exempel på detta. Vilka yttre omständigheter tycker du har påverkat regionförbundets arbete mest under året som har gått? Året inleddes med en högkonjunktur under avmattning och avslutades med en mycket djup lågkonjunktur, något som har ger avtryck över hela världen. För regionförbundets del har det inneburit att vi har fått och får omprioritera delar av vår verksamhet. I den dialog vi har fört på bred front i länet framgår det tydligt att kompetensförsörjningen och infrastrukturen är mycket centrala frågor för länets utveckling på kort och lång sikt. Dessa, tillsammans med några andra utpekade områden, kommer vi därför att satsa extra mycket på framöver. Finns det något område eller fråga för länets utveckling som har gått särskilt bra under året? I april utsåg Energimyndigheten regionförbundet till nationell nod för näringslivs- och affärsutvecklingsfrågor inom det nybildade nationella nätverket för vindbruk. Detta är ett viktigt erkännande av den stora kompetens kring vindkraft som byggts upp i Kalmar län under de senaste åren. Vi har länge arbetat framgångsrikt för att för att bli en föregångare i Sverige när det gäller klimatfrågor och förnybar energi. Detta gör att våra erfarenheter på vindkraftsområdet kan komma till nytta för hela landet. Den satsning vi nu gör på besöksnäringen inom VINST-projektet, att vi har utsetts till pilotlän inom uthållig kommun samt fått mer pengar till infrastrukturen är några andra exempel. Finns det något område eller fråga för länets utveckling där vi inte har nått ända fram? Under året avslogs länets projektansökan för Baltic Tangent Logistics, liksom alla andra infrastrukturprojekt, av EU:s strukturfonder. Beslutet är tyvärr en tydlig indikation på att man är fast i gamla kartbilder och inte har förmåga att se potentialen i den starka kopplingen mellan Sydöstra Sverige och Östersjöregionen. Ett annat exempel är länets ansökan till Kulturhuvudstad 2014 där vi inte nådde målet att lämna in en ansökan. Däremot är det oerhört positivt att vi nu arbetar gemensamt för att ta fram en långsiktig strategi för att stärka kulturens roll i länets utveckling. Hur ser du på utvecklingen av regionfrågan under 2008? Detta är en fråga som pågår kontinuerligt och som länet inte äger själva. Sedan i höstas pågår utredningar och diskussioner i två riktningar. De politiska partierna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län arbetar för närvarande i tre arbetsgrupper för att utreda valmöjligheterna närmare. Motsvarande arbete pågår i två tjänstemannagrupper inom Skåne, Blekinge, Kronobergs och Kalmar län. Målbilden är, i båda fallen, att en förändring kan ske tidigast år 2014/15. 4

5 Året som har gått Några frågor till regionförbundets ordförande Leif Larsson Hur ser du på länets utveckling under året som gått? Länet har under året drabbats av den tuffa lågkonjunkturen och finanskrisen. Detta har drabbat flertalet branscher hårt. Många företag har minskat sin produktion och flera har tvingats varsla personal. Vi kan också konstatera att arbetslöshetssiffrorna har ökat. Men vi får inte glömma bort att det också finns företag som har förhållandevis bra förutsättningar och ser ljust på framtiden. Utmaningen ligger nu i att stärka såväl individer som företag som på olika sätt har eller som kan komma att drabbas av lågkonjunkturen. Det handlar också om att identifiera hinder för tillväxt för att se hur vi kan överbrygga dessa. Finns det något område eller fråga för länets utveckling som har gått särskilt bra under året? Inom vårt arbete med fossilbränslefri region fortsätter vi att flytta fram positionerna och vi märker nu av ett allt större intresse både från nationellt och internationellt håll för vårt arbete. Även inom infrastrukturområdet börjar vi se resultat. Under året höjde regeringen länets andel av planeringsramen för kommande infrastrukturplan. Beslutet är glädjande och vi kan konstatera att regeringen lyssnat på de signaler vi gett. Finns det något område eller fråga för länets utveckling där vi inte har nått ända fram? Strax innan sommaren beslutade styrelsen att inte lämna in en ansökan till kulturhuvudstad 2014, trots att det från början var vår målsättning. Det hela var resultatet av ett grundligt analysarbete och konstruktiva diskussioner kring hur vi ska förvalta och utveckla vårt rika kulturarv i länet. Det positiva är emellertid att vi nu arbetar långsiktigt för att stärka det vi har och lägga grunden för en framtida utveckling. Det kommer inte bara att stärka utvecklingen i alla kommuner utan också generera en fantastisk möjlighet att profilera länet nationellt och internationellt. Hur ser du på regionförbundets arbete på den internationella arenan under 2008? EU-kommission godkände under året det gränsregionala programmet South Baltic som Regionförbundet tillsammans med andra aktörer tagit fram. EU-programmet ger oss starkare muskler, både ekonomiskt som politiskt, att arbeta med tillväxt inte bara i Kalmar län utan i hela Östersjöregionen Det visar också att samarbetet inom ERB är oerhört viktigt för att förstärka länets röst i Östersjörummet och i Bryssel. Vi märker av ett allt större intresse för det internationella affärsforum som vi anordnar inom ramen för vårt samarbete med Kina. Det hela handlar om att nyttja globaliseringens fördelar och att ta världen hit till sydöstra Sverige. Genom att ordna en mötesplats i form av forumet gör vi det enklare för våra företag att knyta internationella kontakter och göra affärer. Här märker vi av ett stigande intresse både regionalt, nationellt och internationellt. 5

6 Kalmar län - 12 kommuner och invånare I Kalmar län finns en stark regional identitet, korta beslutsvägar hos myndigheter och beslutsfattare, ett gott företagsklimat, långsiktiga miljö- och energisatsningar och en uttalad satsning på hållbar tillväxt. Både besökare och invånare har tillgång till en god livsmiljö med mer än 550 mil kust och ett rikt inland med fin natur och hög livskvalitet. Här är det gott att leva och lätt att starta och driva företag. Förutsättningarna för utveckling och tillväxt är bra men vi har även en del utmaningar. Bra kommunikationer ger oss bättre möjligheter att nyttja vårt läge Kalmar län består av 12 kommuner med ca invånare. Länet har en central placering, mitt i den expansiva och dynamiska Östersjöregionen. I länet finns alla kommunikationsmöjligheter - via luften, marken eller havet. Europaväg 22 är såväl länets som hela Sydostregionens pulsåder och förbinder Östersjökusten med Öresundsrespektive Mälardalsregionen. Med riksvägarna i öst-västlig riktning knyts Småland och Västsverige ihop i ett nätverk av vägar. Kalmar flygplats har nationell och internationell trafik med flera dagliga förbindelser till Stockholm samt 21 till destinationer i Europa, via Arlanda. Därutöver finns flygplats i Oskarshamn med reguljär trafik. Hamnarna Västervik, Oskarshamn, Mönsterås, Kalmar och Bergkvara har stor betydelse för länets industri och handelsutbyte med andra länder. Såväl Oskarshamn och Norra Öland har färjeförbindelse med Gotland. Med järnväg går det att ta sig från Kalmar till Malmö på 3 timmar, till Kastrup på 3,5 timmar, till Linköping på 3 timmar samt till Stockholm på 4,5 timmar. Järnvägen fungerar även för regional pendling mellan Kalmar och Växjö. Järnvägsförbindelserna från övriga länet med Mälardalen och Öresundsregionen är i dag inte lika goda på grund av längre restider och flera byten. Utredningsarbete pågår för att höja standarden på samtliga järnvägar i länet. Inriktningen är att få ett modernt nät i sydöstra Sverige som kan bidra till regionförstoring. Ytterst handlar det om att kunna nyttja vårt strategiska läge på ett bättre sätt. Ett brett spektrum av kompetenser präglar länets näringsliv Näringslivet i Kalmar län har gjort en lång resa, från lokala och regionala marknader, till den globala arenan. I länet finns i dag många små och medelstora företag med stark och solid utveckling. Detta kompletteras med flera stora och internationellt välkända varumärken som exempelvis Orrefors, Kährs, ITT Flygt, Scania samt SlipNaxos. Länets näringslivsprofil är bred. Tillsammans erbjuder företagen ett brett spektrum av kompetens, från glas och design till miljöteknik och energi. Här finns en stor andel företag inom jord- och skogsbruk samt tillverkning men utvecklingen går alltmer mot utbildning och forskning, företagstjänster samt handel. Trenden i länets näringsliv har under senare år även pekat mot energi, miljö samt hälso- och sjukvård, områden där vi i 6

7 dag har stark kunskap och kompetens. Näst efter storstäderna är Kalmar län ett av Sveriges största turistlän. Varje år reser 2-3 miljoner besökare hit. Besöksnäringen är därför ytterligare ett starkt område för länet där nya aktörer väntas göra stora investeringar de närmaste åren. Utmaningen ligger i att stärka länets entreprenörskap för att skapa nya företag och för att utveckla befintliga. Det handlar också om att stärka näringslivet så att det blir internationellt konkurrenskraftigt och hållbart. Bred kunskap stärker länet nu och i framtiden För att möta den ökande internationella konkurrensen, både när det gäller varor och tjänster, krävs ständigt mer kunskap och forskning. Här har Högskolan i Kalmar en central roll. Man arbetar dagligen för att utveckla och höja utbildnings- och forskningskvaliteten genom dynamiska arbetssätt, profilerade utbildningar och ett flervetenskapligt förhållningssätt. Närheten till länderna kring Östersjön innebär ett samarbete med företag och universitet i Östersjöregionen. I länet finns profilerade utbildningsprogram inom den tjänste-, kunskapsoch upplevelsebaserade ekonomin. Designutbildningarna i Nybro och programmet Musik & Event Management i Hultsfred är exempel på utbildningar som har utvecklats i nära samarbete med regionens näringsliv och kommuner. Högskolan i Kalmar och Växjö Universitet bildar 2010 tillsammans Linnéuniversitetet, ett nytt modernt universitet med över studenter, 2000 anställda, 50 program och 300 kurser. Genom samarbete med näringslivet bidrar högskolan till hela regionens utveckling, bland annat via Science Park i Kalmar, som är en kreativ miljö för nya och växande kunskapsföretag. I Västervik, Vimmerby, Hultsfred och Oskarshamn finns högskolecentrum där man erbjuder högskoleutbildning i ett samlat utbud med hela program. Länet har fem folkhögskolor som bland annat erbjuder utbildningar inom musik, design, foto och konst. Utöver detta pågår tio yrkeshögskoleutbildningar i länet för närvarande. Kunskap och kompetens är centralt för länets utveckling. Det är därför viktigt att ta tillvara på och stärka lärandet i länet på alla nivåer. Här finns en hög livskvalitet Boendemiljöerna i Kalmar län spänner från den större stadens puls via pittoreska tätorter till landsbygdens ro. Här finns korta avstånd vilket gör det enkelt att förena arbete och fritid. Föreningslivet är starkt och varierat. I länet finns bland annat Sveriges bästa fotbollslag, Kalmar FF samt några av de bästa speedwaylagen i landet; Västervik och Dackarna. Ridsport, golf, ishockey och fäktning är andra exempel på sporter där länet skördat stora framgångar de senaste åren. Regionens attraktivitet är en viktig faktor för utveckling och tillväxt. Människor dras till platser som är attraktiva. På ett mer grundläggande plan är god hälsa beroende av god livsmiljö. Det finns goda möjligheter att ytterligare utveckla tillgången i den mångfald som finns i länet, bland annat när det gäller fritid och boendemöjligheter på såväl landsbygd som i tätort. Naturen i Kalmar län är mycket variationsrik. På Öland samsas ädellövskog med vidsträckta sjömarker och alvar. 7

8 Den kalkrika marken ger en unik fauna och flora. I Småland finns allt från skärgård och vattendrag till djupa skogar och stenigt, småskaligt odlingslandskap. Här finns två nationalparker, gammelskogen Norra Kvill i Vimmerby kommun och ön Blå Jungfrun i Kalmarsund, Oskarshamns kommun. Länets natur- och kulturmiljöer ställer krav på att vi förvaltar den för kommande generationer. Ren miljö och ekosystem i balans är en nyckelfråga för regionen, vår unika natur och vår egen hälsa. Ett starkt kulturarv banar väg för framtiden Glas har tillverkats i Kalmar län under drygt 350 år. I dag verkar ett 15-tal i glasriket. Länet har rika hemslöjdstraditioner även inom bl. a. textil och trä. I slöjdriket blomstrar alla slags slöjd och konsthantverk, men träslöjden dominerar. Gabriel keramik, Paradisverkstaden, Gränsö slotts ljusstöperi och Resmo krukmakeri är andra exempel på välkända varumärken för bruksföremål och konsthantverk från Kalmar län. Även konstlivet är starkt i Kalmar län. Här finns drygt 80 konstföreningar med över medlemmar. I centrum för konstlivet står Kalmar läns prisbelönta konstmuseum och till det finns Arkivet för svensk formgivning i Pukeberg knutet. Capellagården, Carl Malmstens skola för utbildning inom möbelsnickeri, keramik, textil och trädgårdsodling, samlar varje år nya elever från hela världen. Musiken betyder mycket för invånarna i länet, både då det gäller att lyssna och som försörjning. Kammarorkestern Camerata Nordica turnerar över hela världen tillsammans med välkända solister, och de många musikfestivalerna lockar varje år tiotusentals besökare från hela Norden. I Kalmar län används unika scener: slottsruiner, nedlagda glasbruk, omby ggda fabrikslokaler och kvarnar. Rockfestivalen i Hultsfred har sedan starten 1986 utökats med högskoleutbildning inom musikindustrin. Kalmar läns teater, Byteatern, är mångfaldigt prisbelönad för sin unika profil: en spännande blandning av skådespelare, dockor, masker, ljus och musik. Kultur och upplevelse är Kalmar läns viktigaste skyltfönster mot omvärlden. Våra starka kulturella varumärken gör vårt län attraktivt, lockar företag att etablera sig och människor att besöka oss eller flytta hit. Ett levande kulturliv är en stark grogrund för ekonomisk tillväxt. Hållbarhet är grunden för vårt regionala utvecklingsarbete De många styrkor som finns i vårt län ger oss också stora utmaningar. Det handlar om att prioritera rätt frågor men också om att diskutera vilka konsekvenser vårt arbete får på miljö, ekonomi och hälsa på både kort och lång sikt. Detta kräver ett gemensamt och gränsöverskridande arbete av oss som bor och verkar i länet. Det är också det som är utgångspunkten i länets utvecklingsprogram och regionförbundets måldokument, RUPEN. Allt det som ryms inom regionförbundets verksamhet, bottnar här i. 8

9 Gemensam kraftsamling under lågkonjunktur och finanskris 2008 inleddes med en högkonjunktur under avmattning och avslutades med en höst och vinter präglad av den värsta lågkonjunkturen på många år. Kalmar län är ett av de län som inledningsvis drabbades värst av antalet varsel till följd av utvecklingen. Försämringen på arbetsmarknaden har slagit brett över i stort sett samtliga branscher i Kalmar län. Mest påtaglig är försämringen inom glas-, fordons, trä- och byggindustrin. Även den offentliga sektorn drabbas. Sedan november 2008 hade antalet arbetslösa vid Arbetsförmedlingen i länet ökat med 3, 4 procent till personer, vilket är närmare 1200 fler arbetslösa än för ett år sedan. Regeringen utsåg under hösten, länets landshövding respektive regionförbundets ordförande, att tillsammans, samordna insatserna i länet. Syftet var att skapa en dörr in till Regeringskansliet och därmed underlätta dialogen mellan regeringen och länet. Omgående startade ett omfattande arbete i Kalmar län för att stärka såväl individer som företag som på olika sätt hade drabbats eller skulle komma att drabbas av lågkonjunkturen. Arbetet har organiserats i tre grupper: ledningsgrupp, lilla mobiliseringsgruppen och stora mobiliseringsgruppen. Ledningsgruppen består av landshövding Sven Lindgren, regionförbundets ordförande Leif Larsson, regiondirektör Håkan Brynielsson, regionförbundet och Peter Ekholm, länsstyrelsen. Lilla mobiliseringsgruppen består av representanter från regionförbundet, länsstyrelsen, ALMI, Högskolan i Kalmar, Arbetsförmedlingen och Kalmar läns Trafik AB. Gruppen har samlats regelbundet för att planera och följa upp arbetet åt samordnarna. Stora mobiliseringsgruppen består av representanter från olika delar av länet. Förutom samordnarna ingår kommunstyrelsernas ordföranden, landstingsstyrelsens ordförande, arbetsförmedlingens chefer, ALMIS VD samt ordförande, Högskolans prorektor samt representanter från Handelskammaren, Företagarna, Svensk Näringsliv samt de fackliga organisationerna. Ledningsgrupp Leder länets arbete på lokal, regional och nationell nivå. Lilla mobiliseringsgruppen Planerar och följer upp arbetet åt samordnarna. Stora mobiliseringsgruppen Samlar lägesrapporter samt diskuterar förslag på åtgärder inom olika branscher och från olika delar av länet. Under december och januari besöktes samtliga kommuner i länet samt drygt 45 företag från olika branscher. Av besöken kunde man konstatera att flertalet företag i länet hade minskat sin produktion och många hade tvingats varsla personal. Majoriteten uppgav en förväntad minskning av produktionen under inledningen av Arbetet har mynnat ut i en rad åtgärdsförslag till regeringen. Det handlar om förbättrade regelverk, ökade möjligheter till kompetensutveckling, satsningar på glas- och träindustrin, nya ROT-bidrag, ökad tillgång på kapital, företagsakut till företag i kris, förbättrad infrastruktur samt höjning av statsbidrag till kommuner och landsting. Dialogen regionalt samt med regeringen fortsätter under

10 Om regionförbundet och vårt uppdrag Regionförbundet i Kalmar län är ett kommunalt samverkansorgan. I egenskap av detta, vilket regleras i en särskild lagstiftning 1, har regionförbundet dessutom fått ett antal statliga planeringsuppgifter och utvecklingsresurser. Vi arbetar även med uppdrag från olika statliga myndigheter med syfte att förstärka arbetet med regionens utveckling. Regionförbundets övergripande mål och uppgift är att verka för en hållbar ekonomisk, social och kulturell utveckling i Kalmar län. Det är en komplex uppgift inte minst mot bakgrund av att Regionförbundet verkar tillsammans med en rad offentliga och privata aktörer för att kunna föra arbetet framåt. Vårt arbetssätt präglas i hög grad av samförstånd och konsensus vilket ofta är nödvändigt för att olika frågor ska vara möjliga att lösa. Många av de initiativ till förändringar och förbättringar som regionförbundet tar, förutsätter därför de egna medlemmarnas eller andra offentliga och privata aktörers aktiva medverkan. Vi ska, enligt lagen om samverkansorgan: ta fram program för länets utveckling som kommunerna och landstinget genomför i samarbete med andra aktörer samordna utvecklingsinsatser i länet för genomförande av programmet besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling enligt vad som närmare föreskrivs av regeringen besluta om prioritering bland åtgärder avseende infrastruktur med mera vid upprättande av länsplaner för regional infrastruktur följa upp åtgärder och effekter av utvecklingsarbetet i länet lämna en årlig redovisning avseende åtgärder och effekter till regeringen Vi ska också, enligt vår förbundsordning: ansvara för förskottering av medel till statliga investeringar i infrastruktur av betydelse för regionen ha möjlighet att bidra till finansiering av marknadsföring av, och investeringar i, infrastruktur av betydelse för regionen ansvara för regional kulturverksamhet samt fördela regionala kulturanslag verka för att eftergymnasial utbildning samt forskning och utveckling samordnas och anpassas till regionens behov ansvara för regionala näringspolitiska utvecklingsinsatser och samordna dessa insatser ansvara för omvärldsbevakning, internationell verksamhet, marknadsföring och information inom förbundets uppgiftsområde ansvara för regional turismverksamhet ansvara för regional samordning och intressebevakning av miljöfrågor, arbetsmarknadsfrågor och kommunikationsfrågor inom förbundets uppgiftsområde, utse representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområde 1 Förordning om regionalt tillväxtarbete (SFS 2007:713) och Lag (2002:34) om samverkansorgan i länen 10

11 verka för att organisationer i Kalmar län som arbetar med regionala utvecklingsuppgifter samordnar sina verksamheter ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten eller som medlemmarna väljer att tillföra förbundet utgöra samverkans- och intresseorgan för länets kommuner svara för den övergripande trafikpolitiken i länet 11

12 Det politiska arbetet Styrelsedagar Styrelsen är regionförbundets är högsta beslutande organ. Den består av 33 ledamöter och lika många ersättare. 22 av dessa är utsedda av kommunerna och 11 av landstinget. Under verksamhetsåret 2008 har regionförbundets styrelse sammanträtt vid sju tillfällen. Beslut och ärenden från styrelsen i korthet: Januari Ett regionalt center för internationella ungdomsutbyten ska byggas upp i länet. Syftet är att stärka ungdomars kompetens genom internationella erfarenheter och på så vis bidra till en positiv regional utveckling. Två nya stipendier skapas inom designområdet, ett resestipendium och ett designårsstipendium. Syftet är att främja designutvecklingen i länet. Mars Ett utvecklingsbidrag på tre miljoner kronor ska gå till utveckling av utställningsverksamheten vid konstmuseet i Kalmar. Ett utvecklingsanslag på två miljoner kronor ska gå till länets utbildningsförbund. En dryg miljon beslutas för utveckling av länets ungdomsorganisationer. April En ansökan om moderna vattenförvaltning ska tas fram inom ramen för Euroregion Baltics utvecklingsprogram. Satsningar på att öka kvinnors företagande ska göras. Juni Styrelsen enas kring en gemensam skrivelse till regeringen med anledning av den kommande budget- och infrastrukturpropositionen. Det handlar om satsningar på Kust-till-Kustbanan, Emmaboda-Karlskrona, Stångådalsbanan, Tjustbanan, E22 samt länets hamnar. Ingen ansökan ska gå till Kulturhuvudstad 2014 men en gemensam strategi för utvecklingen av länets kultur ska tas fram. September Projektet Nationellt Centrum för utomhuspedagogik beviljas en miljon kronor under en treårsperiod. Regionförbundet blir medlemmar i Stambanan.com. Delårsrapporten godkänns. ALMI Invest beviljas 7 miljoner kronor under 3 år. Oktober Regionförbundet ska medverka i bildandet av ett investmentbolag inom rese- och turismbranschen. Ett nytt gemensamt IT-system för skolhälsovården ska införas i Kalmar län. Årets kulturstipendiater utses. Arbetet kring öppen kod och IT-samverkan startas för att spara pengar åt länets kommuner. December Ny ansökan ska lämnas in för projektet Baltic Tangent. Rapport över biogaspotential i länet presenteras. Länets kultur- och fritidsmedelsrapport 2007 presenteras. 12

13 Arbetsutskott Regionförbundets arbetsutskott består av 6 ledamöter och 2 ersättare. Arbetsutskottet förbereder ärenden till styrelsens sammanträden. Gruppen sammanträdde vid elva tillfällen under det gångna verksamhetsåret. Primärkommunala nämnden Primärkommunala nämnden är ett organ för primärkommunala frågor av gemensamt intresse. Under verksamhetsåret 2008 har primärkommunala nämnden sammanträtt vid sex tillfällen. Regionförbundets presidium Leif Larsson (c), ordförande Akko Karlsson (mp), vice ordförande Eddie Forsman (m), vice ordförande Arbetsutskottet Ordinarie Leif Larsson (c) Eddie Forsman (m) Åke Nilsson (kd) Akko Karlsson (mp) Ulf Nilsson (s) Mona Jeansson (s) Ersättare Björn Holgersson (fp) Lennart Beijer (v) Regionförbundets styrelse Ordinarie Ersättare Borgholm Sven-Göthe Lidheim (c) Lars-Martin Johansson (m) Emmaboda Ann-Marie Fagerström (s) Bo-Eddie Rossbol (s) Hultsfred Bo Bergman (s) Kira Berg (s) Åke Nilsson (kd) * Per-Inge Pettersson (c) Högsby Ewa Engdahl (c) Birgitta Ryner (fp) Kalmar Mona Jeansson (s) * Johan Persson (s) Birgitta Elfström (s) Mattias Adolfsson (s) Bertil Dahl (v) Birgitta Axelsson Edström (v) Jonas Lövgren (m) Ingegerd Petersson (c) Bengt Sundström (fp) Bengt-Olof Roos (kd) Mönsterås Roland Åkesson (c) Ann Petersson (c) Mörbylånga Kent Ingvarsson (m) Annika Olsson (c) Nybro Evy Annér (s) Karl Längberg (s) 13

14 Karin Helmersson (c) Sivert Hugosson (kd) Oskarshamn Peter Wretlund (s) Lis Lyrbo (s) Leif Hammarqvist (m) Lisbeth Lindberg (fp) Torsås Roland Swedestam (s) Sören Bondesson (s) Vimmerby Leif Larsson (c) * Tomas Peterson (m) Jan Henriksson (s) Eva Berglund (s) Västervik Bo Lundgren (m) Harald Hjalmarsson (m) Mats Hugosson(c) Jorge Chávez (kd) Tomas Kronståhl (s) Saad Benatallah (s) Landstinget Ulf Nilsson (s) * Carl Bloom (mp) Lena Segerberg (s) Michael Granstedt (s) Anders Henriksson (s) Peter Högberg (s) Maria Ixcot Nilsson (s) Yvonne Hagberg (s) Lennart Beijer (v) ** Ingrid Rosén (v) Akko Karlsson (mp) * Jessica Rydell (mp) Eddie Forsman (m) * Göran Häggfors (m) Malin Petersson (m) Madeleine Rosenqvist (kd) Christer Jonsson (c) Eva-Lena Fungmark (c) Monica Bengtsson (kd) Anders Andersson (kd) Björn Holgersson (fp) ** Bill Björklund (fp) * Även ledamot i arbetsutskottet ** Även ersättare i arbetsutskottet 14

15 Primärkommunala nämnden Ordförande Roland Åkesson, vice ordförande Bo Bergman Ordinarie Lisbeth Lennartsson (c) Ann-Marie Fagerström (s) Bo Bergman (s) Ewa Engdahl (c) Göran Häggfors (m) Birgitta Elfström (s) Roland Åkesson (c) Kent Ingvarsson (m) Markus Lund (s) Peter Wretlund (s) Leif Hammarqvist (m) Roland Swedestam (s) Carl-Axel Centerstig (c) Harald Hjalmarsson (m) Tomas Kronståhl (s) Ersättare Eddie Forsman (m) Bo-Eddie Rossbol (s) Jonny Bengtsson (s) Birgitta Ryner (fp) Bengt-Olof Roos (kd) Bertil Dahl (v) Ann Petersson (c) Annika Olsson (c) Evy Annér (s) Lis Lyrbo (s) Klaus Leidecker (kd) Sören Bondesson (s) Tomas Peterson (m) Mats Hugosson (c) Saad Benatallah (s) 15

16 Några viktiga händelser under verksamhetsåret 2008 Halv miljard att söka ur nytt EU-program - South Baltic EU-kommission godkände det gränsregionala programmet South Baltic som Regionförbundet i Kalmar län tagit fram tillsammans med samarbetsparter i sydöstra Sverige, regioner i Danmark, Tyskland, Polen och Litauen. I programmet finns en halv miljard kronor avsatta för projekt som kan utveckla regionerna. Regionalt center skapas för internationellt ungdomsutbyte Regionförbundets styrelse beslutar att bygga upp ett regionalt center för internationella ungdomsutbyten. Syftet är att stärka ungdomars kompetens genom internationella erfarenheter och att dessa erfarenheter ska kunna bidra till regional utveckling. I samband med detta omvandlas Kumulus till en ideell förening där regionförbundet går in med medel under två års tid. Länets arbete med kultur som tillväxtkraft på House of Sweden i Washington Som enda län i Sverige bjuds Kalmar län in till House of Sweden i Washington för att presentera sitt arbete med kultur som regional och lokal tillväxtkraft. Förutom regionförbundet deltar Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby, Rock City i Hultsfred, Visan i Västervik och designcentrat i Pukeberg. Tre miljoner till utveckling av utställningsverksamheten vid Kalmar konstmuseum Regionförbundets styrelse beslutar om tre miljoner till omfattande utveckling av kvalitet och konstnärlig höjd samt ökad attraktivitet som står i paritet med det nya konstmuseet i Kalmar. Målsättningen är att etablera Kalmar konstmuseum som en arena för konst från länderna kring Östersjön. Offensiv satsning på ny teknik och informationssäkerhet Genom att anställa en informationssäkerhetssamordnare och en IT-strateg satsar regionförbundet offensivt på att länet ska ligga i framkant inom ny teknik och informationssäkerhet. Kalmar län blir nationellt pilotlän för uthållig kommun Bakom det treåriga programmet står Energimyndigheten. Totalt deltar 63 kommuner runtom i landet. I Kalmar län medverkar samtliga kommuner, något som är unikt i landet. 16

17 27 miljoner satsas på besöksnäring i Kalmar län Den största gemensamma satsningen någonsin för att utveckla besöksnäringen i Kalmar län startar. Över 27 miljoner kronor investeras för att öka antalet utländska turister i regionen. Det handlar till exempel om ökad samordning, bättre kommunikation mellan aktörerna, målgruppsanpassad affärs- och produktutveckling samt en effektivare marknadsföring och försäljning på ett antal utländska nyckelmarknader. Projektet tar sin utgångspunkt i länets fem största destinationer; Vimmerby, Västervik, Glasriket, Kalmar och Öland. Kalmar län i nytt nationellt nätverk för vindkraft Energimyndigheten presenterar det nya nationella nätverk för vindkraft som ska främja vindkraftsutbyggnad i Sverige. Kalmar län blir en av noderna i nätverket. 12,7 miljoner till länet för minskad klimatpåverkan Regionförbundet får 12,7 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket till lokala klimatinvesteringar (Klimp). Projekten beräknas minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 6370 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från nästan 2200 bilar. Ja till långsiktig strategi för kulturens roll i regional utveckling Regionförbundets styrelse beslutar att inte lämna in en ansökan till Kulturhuvudstad Däremot ska länet ta fram en gemensam, långsiktig strategi för att stärka kulturens roll i regional utveckling. 3 miljoner kronor till utomhuspedagogik i Vimmerby Regionförbundets styrelse beslutar att satsa 3 miljoner kronor under tre år till att utveckla ett centrum för utomhuspedagogik i Vimmerby. Målet är att bli en nod för utbildning, forskning och utveckling inom området barns lek, lärande och hälsa. Nya miljarder till vägar och järnvägar Regeringen presenterar nya miljarder till vägar och järnvägar i landet som en del i den kommande budgetpropositionen. Man presenterar även infrastruktursatsningar Förutom järnvägen mellan Emmaboda-Karlskrona utlovas mitträcken på delar av E22 samt en satsning på 130 miljoner för riksväg 25 mellan Eriksmåla och Boda med byggstart Leif Larsson och Sven Lindgren utses att samordna insatser i lågkonjunkturen Regionförbundets ordförande Leif Larsson och Landshövding Sven Lindgren får uppdraget att samordna insatser i länet med anledning av de omfattande varslen. Länets miljöarbete på FN:s klimatkonferens i Poznan Kalmar län deltar på FN:s klimatkonferens i Poznan för att presentera länets arbete med fossilbränslefri region. Syftet är att visa hur långt Kalmar län har kommit i klimatarbetet och att på sikt kunna utgöra ett bra exempel på europeisk nivå. 17

18 Hälsobokslut 2008 Bakgrund Regionförbundet strävar efter att skapa en effektiv och långsiktigt hållbar verksamhet. Här är god arbetsmiljö och god hälsa för medarbetarna en viktig faktor. Detta redovisas därför fr.o.m i ett hälsobokslut. 2 Våra värderingar De värderingar som idag präglar arbetsplatsen, och som vi alltid arbetar för att stärka, är följande. arbetet på Regionförbundet präglas av öppenhet vi tar stort personligt ansvar och respekterar varandra vi är positiva och gör alltid vårt bästa bemötandet på arbetsplatsen kännetecknas av prestigelöshet, rättvisa, förståelse och ärlighet vi värderar nyfikenhet och är öppna för förändring Hälsofrämjande arbetsplats Regionförbundet arbetar för att vara en hälsofrämjande arbetsplats och målet är att vi ska vara en arbetsplats med: god arbetsorganisation gott ledarskap goda möjligheter att påverka sin situation god balans mellan arbets- och privatliv gott socialt stöd arbetskamrater emellan god fysisk arbetsmiljö Nyckeltal I hälsobokslutet ingår följande nyckeltal Nyckeltal Sjuktal i timmar ,83 Sjukfall i antal 32 2,29 Rehabiliteringsfall 2 0,14 Återgång 1 0,5 Personalomsättning 3 0,21 Produktivitet 1,97 De sex nyckeltalen ovan är självklart svårtolkade det första året 2008 men kommer att bli allt mer intressanta efterhand som antalet år att jämföra med ökar. Efter en genomgång av antalet medarbetare och de arbetade timmarna följer kommentarer till nyckeltalen. 2 Regionförbundets hälsobokslut bygger på den metod som Metodicum AB utvecklat och presenterat bl.a. i Hälsobokslut modell utifrån arbetsplatsens behov, Thomas Aronsson & Claes Malmquist

19 Medarbetare och arbetade timmar Antalet årsarbetskrafter var 69 under år Av dessa var 44 kvinnor och 25 män. Antalet visstidsanställda uppgick vid årets slut till 18 personer 3. Inga lediga jobb fanns vid årets slut Kvinnor Män Totalt Under 2008 var antalet arbetade timmar totalt Sjuktal i timmar Antalet sjuktimmar på regionförbundet är lågt. Nyckeltalet visar antalet sjuktimmar i relation till antalet arbetade timmar och är i vårt fall 1,83 % 4. Av den totala sjukfrånvaron svarar långtidssjukfrånvaron, dvs. mer än 60 dagar, för 44,47% 5. I medarbetarenkäten uppger 52 procent av medarbetarna att de tagit semester, kompledigt eller flexledigt istället för att sjukskriva sig. Detta innebär att de sjuktal som redovisas här är lägre än det verkliga talet. Sjukfrånvaron i procent varierar stort mellan olika arbetsplatser och branscher i Sverige. En allmän riktlinje är att värden under 4 % ska man vara nöjd med. Sjukfall antal Antalet sjukfall på regionförbundet är lågt. Nyckeltalet visar antalet sjukfall i relation till antalet arbetade timmar och är i vårt fall 2,29. Ett rimligt antagande är att ett riksgenomsnitt för offentlig sektor ligger kring 10. Rehabiliteringsfall Antalet rehabiliteringsfall, dvs. antalet långa sjukfall, på regionförbundet är lågt. Nyckeltalet visar antalet sjukfall som påbörjat den 29:e sjukskrivningsdagen i relation till antalet arbetade timmar och är i vårt fall 0,14. Ett rimligt antagande är att ett riksgenomsnitt för offentlig sektor ligger kring 0,6. Återgång Nyckeltalet visar antalet återgångar efter 29 eller flera sjukskrivningsdagar i relation till antalet nya sjukfall som påbörjat den 29:e sjukskrivningsdagen och är i vårt fall 0,5. Detta visar att antalet långa sjukfall minskat under året. Ett rimligt antagande är att ett riksgenomsnitt för offentlig sektor ligger kring 0,7. Personalomsättning Nyckeltalet visar antalet tjänster som skall återbesättas i relation till arbetade timmar och är i vårt fall 0,21. Ett rimligt antagande är att riksgenomsnitt för offentlig sektor ligger på 0, : 20 personer, 2006: 18 personer 4 2,54 % för kvinnor och 0,56 % för män =64,44 %, 2006=40.61% 19

20 Under 2008 slutade elva medarbetare på regionförbundet. Tre av dessa ersattes. De andra hade visstidsanställningar och när deras projekt slutade så slutade även deras arbete på regionförbundet. Produktivitet I metoden för hälsobokslut ingår att mäta medarbetarens möjlighet att vara produktiv genom en enkät med tolv standardiserade frågor. Dessa frågor har ingått i medarbetarenkäten. Mätning resulterar i ett värde mellan noll och sex, där noll representerar goda möjligheter att vara produktiv och sex dåliga. Regionförbundets värde 2008 är 1,97 vilket är ett mycket bra värde. Vi har stora möjligheter att vara produktiva eftersom vi har en god hälso- och arbetsmiljösituation för medarbetarna. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden är kronor per anställd vid årets slut (73 personer). Per anställd, som har sparad semester (67 personer), motsvarar detta i genomsnitt 17 sparade semesterdagar Semesterlöneskuld per anställd 39 tkr 34 tkr 36 tkr Detta motsvarar antal dagar Medarbetarenkät 2008 Under december 2008 genomfördes en medarbetarenkät på regionförbundet. Av drygt sjuttio enkäter kom 60 svar in. Resultatet av medarbetarenkäten utgör en av grunderna i regionförbundets arbetsmiljöpolicy som görs varje år i samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. Policyn tar upp frågor kring arbetsmiljö, jämställdhet, diskriminering och kris. I undersökningen uppger 90 % eller fler av medarbetarna som svarat på enkäten att: de har en bra arbetsgivare de har förtroende för sin närmaste chef de kan påverka hur det egna arbetet ska utföras det är roligt att gå till arbetet de känner sig respekterade på sin arbetsplats de har ändamålsenliga och väl fungerande tekniska hjälpmedel I undersökningen svarar: 50 % av medarbetarna att de tycker att regionförbundet inte har en tydlig lönepolitik och 28 % svarar att de inte är nöjda med möjligheten att påverka sin löneutveckling 22 % av medarbetarna att de inte har tillräcklig möjlighet att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning 18 % av medarbetarna att regionförbundet inte arbetar tillräckligt aktivt för jämställdhet mellan kvinnor och män 20

21 Arbetet med att diskutera regionförbundets lönepolitik fortsätter. I områdesgrupperna ska frågor om arbetsbelastning och prioritering av arbetsuppgifter även fortsättningsvis vara i fokus. Regionförbundet har under 2008 ökat arbetet med jämställdhetsfrågor, bland annat genom information och diskussion på en särskild personaldag. Detta kommer att fortsätta under Sammanfattningsvis är resultatet mycket positivt. Medarbetarna på regionförbundet trivs, känner delaktighet, har förtroende för sin närmaste chef eller områdesansvarig och har en bra arbetsmiljö. Kriterierna för en hälsofrämjande arbetsplats uppnås med god marginal. 21

22 Ekonomisk måluppfyllelse Regionförbundets intäkter uppgår under året till 134,1 mkr. Årets verksamhet har resulterat i ett överskott på kronor. Budgeterad målsättning var ett överskott på kronor. Finansiella mål Styrelsen har fastslagit tre finansiella mål: Likviditeten, betalningsförmåga på kort sikt, ska överstiga 100 %. Soliditeten, betalningsförmåga på lång sikt, ska överstiga 20 %. Projektfinansieringen, som visar betalningsförmåga avseende kostnader i projekt i avvaktan på inbetalning av extern medfinansiering, ska överstiga 100 %. Finansiella nyckeltal Mål Soliditet, % > 20% 26% 33% 33% 33% Likviditet, % >100% 119% 123% 122% 114% Projektfinansieringsgrad, % >100% 378% 232% 377% 124% Regionförbundets ekonomiska ställning Till förbundets förfogande står: från föregående år balanserat resultat kr årets resultat kr Summa disponibla vinstmedel kr Av disponibla vinstmedel avser AV-Media kr Fokus Kalmar län kr Av eget kapital vid årets utgång, 14,7 mkr, utgör 6,1 mkr bundna tillgångar i Kommunernas Hus AB. Likvida medel uppgår vid utgången av året till 35,8 mkr (20,6 mkr vid årets ingång). Regionförbundet uppfyller Kommunallagens krav på att ha balans i ekonomin. Målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Regionförbundet har inte upprättat en någon sammanställd resultat- och balansräkning eller finansieringsanalys med Kommunernas Hus AB. Sådan redovisning har inte bedömts tillföra väsentlig information för bedömning av regionförbundets ekonomiska ställning (RKR 8.1). Samtliga ekonomiska mellanhavanden framgår av noterna till resultat- och balansräkning. 22

23 Årets viktigare händelser för bedömning av resultat och ställning Genom styrelsebeslut i juni 2007 höjdes medlemsavgiften till kansliet med 2 mkr Medlen utgjorde förutsättning för permanentning av kansliets investeringsfrämjande verksamhet och verksamheten fossilbränslefri region samt att bidraget till ALMI höjdes med 1 mkr. Till grund för beslutet låg också att staten varskott om lägre kansliersättning. Tillgång till personal för att möta ökat servicebehov relaterat till projektverksamhet, framförallt EUfinansierade projekt i länet, bedömdes viktigt. Ett projektkontor, delvis projektmedelsfinansierat, inrättades hösten Landstinget höjde anslaget för 2008 med 2 mkr utöver index, medel som tillfördes kultur- och lärandeområdena. Ett av resultaten av det under 2007 avslutade projektet Digital samhällsutveckling var slutsatsen att länet behövde fortsatt arbete inom området. Genom omdisponering av personella resurser inrättades under året en tjänst som ITstrateg. På särskilt uppdrag från medlemmarna inrättades också en tjänst som informationssäkerhetssamordnare. Staten minskade kansliersättningen med sammanlagt 757 tkr jämfört med 2007 års ersättning. Regionförbundet har under året beviljats medel till flera nya projekt. Enskilda projekt beskrivs mer ingående i verksamhetsberättelsen. Utöver vad som redovisas nedan (not 3) har projektverksamheten inte påverkat det ekonomiska resultatet jämfört budget i påvisbar omfattning. Årets resultat i förhållande till budget Regionförbundet redovisar ett resultat med en sammanlagd positiv avvikelse på drygt 1,1 mkr. Budgetavvikelserna kan hänföras till: AV-Media 1 FOKUS Kalmar län 2 Kansliet 3 Avskrivningar Räntenetto tkr tkr tkr tkr tkr 1) Resultatmässigt överskott för AV-Media beror på uppskjutna teknikinvesteringar, kompetensutvecklingsinsatser och planerade projekt. Teknikinvesteringarna utgör i regel anskaffning av förbrukningsinventarier, där kostnaden belastar resultatet direkt och projekten finansieras av egna ordinarie driftsmedel, dvs ej externt sökta medel. Aktiviteterna är framflyttade till ) Överskottet för Fokus är i huvudsak relaterat till ett par vakanta tjänster. 3) Kansliets underskott har i princip balanserats av lägre avskrivningar och högre ränteintäkter än budgeterat. Intäktsmässigt förlorade kansliet, genom att staten utöver den i december 2007 aviserade minskningen på 330 tkr dessutom under löpande år minskade redan anvisad kansliersättning med ytterligare 427 tkr. Vidare har kurs- & konferensverksamheten haft lägre inkomster än budgeterat. Orsakerna är bl.a. att genomförandet av en större konferens lagts ut externt, att kostnader för kurser hänförliga 23

24 till föregående år har redovisats i år (270 tkr) och att planerade kurser har ställts in då deltagarintresset plötsligt minskat. Avseende projektverksamheten redovisas ett underskott på 525 tkr. Större delen härav, 380 tkr, är hänförligt till kostnader för fortsatt arbete med projekt Baltic Tangent Logistic (ursprungligen Förstudie Baltic Tangent 2) i avvaktan på att ärendet ska behandlas i South Baltic-programmet. Det mindre budgetöverskridandet avseende revision var planerat genom tilläggsbudgetering och avser fördjupad granskning av projektverksamheten. I samband med att Kommunalförbundet Naturbruksgymnasierna avvecklades 2006 övertog kansliet vissa fordringar genom betalning till Naturbruksgymnasierna. Vid slutavstämning 2008 har 90 tkr tagits som en direkt kostnad eftersom fordringarna inte kunnat lösas. 4) Den utökade kassabehållningen (15 mkr) och räntenivån har givit en betydligt högre ränteinkomst än budgeterat. Utökningen beror till stor del på att i förskott erhållna externa medel till vissa projekt på kansliet och Fokus överstiger utlägg i andra projekt. De största förskotten gäller KLIMP-projekten på kansliet och Nationellt kompetenscentrum Anhöriga på Fokus. Investeringsredovisning Regionförbundet har under året investerat för 530 tkr. Investeringarna är huvudsakligen ITrelaterade (475 tkr) och avser server, trådlöst nätverk samt programvaror. Resterande del avser möbler (35 tkr) samt aktier i E22AB (20 tkr). Beträffande kapitalkrävande anskaffningar tillämpar regionförbundet i regel leasingförfarande. Under året har leasing tecknats avseende5 miljöbilar (3-årsavtal), 4 kopiatorer (3- och 4-årsavtal) samt 2 kaffemaskiner (4-årsavtal). Ekonomisk framtidsbedömning Regionförbundets prognostiserade resultat för 2009 ligger kvar på budgeterad nollnivå. De större avvikelserna är hänförliga till svårigheten för kurs- & konferensverksamheten att uppnå styrelsens krav på självfinansiering eftersom målgruppens finansiella situation har försämrats och att räntenivån sjunkit betydligt, varför budgeterade ränteinkomster inte kommer att erhållas. Regionförbundet möter de lägre inkomsterna med att inte återbesätta en budgeterad tjänst. Verksamhetsmässig översyn inför 2010 innefattar planerad neddragning av personal på regionbiblioteket med hänsyn till teknikutveckling och minskad efterfrågan på service avseende talboksverksamheten. En pensionsavgång på kansliet kommer inte att återbesättas utan arbetet kommer att omdisponeras och omprioriteringar måste göras. I övrigt får årets budgetarbete med förslag inför 2010 och 2011 anpassas till den rådande finansiella situationen. 24

25 Resultaträkning not Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter Medlemsbidrag Projektbidrag Övriga ersättningar och intäkter Verksamhetens kostnader Utbetalade bidrag Övriga rörelsekostnader Personalkostnader Övriga rörelsekostnader /Jämförelsestörande kostnader Avskrivningar 1, Rörelseresultat Övriga finansiella intäkter Övriga ränteintäkter m m Finansiella kostnader Övriga räntekostnader m m Resultat före extraordinära poster /Resultat efter finansiella poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat

26 Balansräkning not TILLGÅNGAR 1 Anläggningstillgångar 10, Immateriella 0 0 Materiella varav ADB och Övrigt varav Övrigt varav finansiell leasing Finansiella varav aktier i koncernföretag i andra företag varav långfristiga fordringar fordringar i koncernföretag uppskjuten skattefordran andra långfristiga fordringar Omsättningstillgångar Förråd, lager Rikskuponger Övrigt Koncernfordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga fordringar Interima fordringar Kortfristiga placeringar Kassa o bank SUMMA TILLGÅNGAR

27 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital varav ingående eget kapital Balanserat resultat varav årets resultat Avsättningar 0 0 varav pensioner och liknande förpliktelser Skulder Långfristiga skulder 0 0 Långfristiga skulder, exkl finansiell leasing o koncernskulder 0 0 skulder till kreditinstitut övriga långfristiga skulder Långfristiga skulder finansiell leasing Koncernskulder 0 0 skulder till koncernföretag Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Förskott från kunder Leverantörskulder Skulder till koncernföretag Skatteskulder Övriga skulder Interima skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

28 Borgens- och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Inga Inga Egna pensionsförpliktelser har inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna. Pensionsavgifterna regleras genom löpande betalning via avgifter debiterade av KPA och Pensionsvalet avseende anställda i Regionförbundet i Kalmar län. Löpande pensionskostnad 2009 enligt prognos KPA (exkl löneskatt). Kommunförbundens Pensionsstiftelse fr Kalmar läns kommunförbund Tillgångar Pensionsreserv Operationell leasing, överstigande 3 år Framtida årliga förfallobelopp Hyreskontrakt Kansli och AV-Media (1-årigt) KHAB Hyreskontrakt Fokus (3-årigt, )

29 Finansieringsanalys not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat, efter finansnetto not Justering för av- och nedskrivningar Justering för betald skatt 0 Justering för gjorda avsättningar 0 Justering för ianspråktagna avsättningar Just. för övr. ej likvid.påverkande poster (reavinst/förlust) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Investering i finansiell leasing Försäljning av finansiell leasing Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder 0 Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing 0 Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar 0 Övriga finansiella poster Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Förändring likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut