Verksam- Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksam- Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse"

Transkript

1 Årsredovisning 2010 Verksam- Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Regionförbundet i Kalmar län 1 Årsredovisning 2010

2 Text och grafisk form: Regionförbundet i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län 2 Årsredovisning 2010

3 Innehåll Förord Olikheter gynnar kreativiteten... 4 Förvaltningsberättelse... 6 Om regionförbundet och vårt uppdrag... 7 Revidering av länets RUS... 8 Regionfrågan Samarbeten med andra län Det politiska arbetet Hälsobokslut Ekonomisk måluppfyllelse Ekonomisk redovisning Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Noter Borgens- och ansvarsförbindelser Sammanställd redovisning Verksamhetsberättelse Näringsliv & tillväxt Välfärd Hållbarhet och kommunikationer Kultur Lärande och kompetensförsörjning Information och profilering Administration Bilagor Bilaga 1 AV-Media Bilaga 2 Fokus Bilaga 3 Ärendeflöde avseende bidrag Bilaga 4 Beviljade projektmedel Bilaga 5 Återrapportering regionala tillväxtmedel till Näringsdepartementet Bilaga 6 Kommunernas Hus AB, utdrag ur årsredovisning Regionförbundet i Kalmar län 3 Årsredovisning 2010

4 Olikheter gynnar kreativiteten Hundratals kommuner runt om i Sverige tappar fart. Tre storstadslän vinner befolkning. Men nu är det inte mängden människor som betyder allt utan vilka de är. Olikheter gynnar kreativiteten liksom högt i tak att våga göra misstag. Kreativitet kommer inte av att en ensam människa sitter ensam på sitt rum och kläcker en idé utan det kommer ofta från många människor som under lång tid har försökt, misslyckats och försökt igen. Och efteråt ser det genialiskt ut. Budskapet kommer från Ola Thufveson, kulturgeograf och doktor i kreativa miljöer vid Lunds universitet. Han var en av föreläsarna på de Regiondagar som inledde året. Drygt 200 personer samlades under två dagar för att ta del av trendspaningar, företagens internationella konkurrenskraft samt hur inflyttningen till länet kan öka. Det ligger mycket i det Ola Thufveson säger. Att arbeta med regional utveckling handlar om att jobba med en bred palett av frågor, verktyg och människor som strävar mot samma mål att utveckla och stärka tillväxten i vårt län. Ser vi tillbaka på alla de insatser som gjorts under året blir just detta tydligt. En av länets största utmaningar, liksom för samtliga län i Sverige, är att klara kompetensförsörjningen de närmaste åren. Stora grupper födda på 40-talet kommer att successivt pensioneras samtidigt som ungdomsgenerationerna inte är tillräckligt stora. För regionförbundet är ungdomsfrågorna därför högprioriterade. Under året har frågorna tydligare kopplats ihop med länets demografiska utmaningar i form av låg befolkningstillväxt och utflyttning av unga samt jämställdhet, arbetskraftsinvandring, flyktingmottagning och folkhälsa. Men att skapa tillväxt handlar också om att kunna förse länets företag med rätt kompetens och att utbildningssystemet har kunskap om det behov som finns för att kunna matcha sina utbildningar med efterfrågan. För att här få en bättre samordning har regionförbundet under året påbörjat arbetet med att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Väl fungerande kommunikationer är ett annat centralt område för en positiv utveckling i Kalmar län. Två stora frågor under året har bland annat varit de medel som regeringen anvisat länets regionala transportplan samt de avtal som regionförbundet och länets kommuner tecknade med Trafikverket om att förskottera och samfinansiera de flesta järnvägarna i länet. Det gäller upprustning av Stångådals- och Tjustbanan samt mötesspår på Kust tillkustbanan. Till grund för vårt arbete med kommunikationer ligger det långsiktiga målet att 2030 vara en fossilbränslefri region samt att minska antalet arbetsmarknadsregioner. Här har vi under året bedrivit ett brett arbete inom bland annat Uthållig kommun, biogas och vindkraft. Några exempel är den klimatlöfteskampanj som genomförts i hela länet, starten av projektet Biogas nya substrat från havet samt en regional näringslivsgrupp för vindkraftsrelaterade tjänster och produkter. Det är också en av de frågor som profilerar länet internationellt. Under året marknadsfördes den kunskap som finns i länet bland annat på världsutställningen i Shanghai och flera medföljande företag från Småland-Blekinge knöt Regionförbundet i Kalmar län 4 Årsredovisning 2010

5 viktiga kontakter för en potentiell internationell marknad. Under året har arbetet med länets regionala utvecklingsstrategi, RUS:en, pågått. Till grund för arbetet, som fortfarande pågår, är bland annat de dialogmöten som genomfördes i länets samtliga kommuner och med landstinget, Linnéuniversitetet, länsstyrelsen och näringslivet under hösten. I de möten vi haft blir det tydligt hur viktigt det är med kontinuerliga gränsöverskridande diskussioner. Genom samverkan skapas en helhet i det operativa arbetet som ger upphov till mervärden. Arbetet med regional utveckling är nämligen ett lagarbete där många olika aktörer ingår. Det är i mötet mellan dessa som kreativiteten växer. Harald Hjalmarsson Ordförande Regionförbundet i Kalmar län 5 Årsredovisning 2010

6 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Bilagor Regionförbundet i Kalmar län 6 Årsredovisning 2010 förvaltningsberättelse

7 Om regionförbundet Regionförbundet i Kalmar län är ett kommunalt samverkansorgan 1. I egenskap av detta har vi dessutom fått ett antal statliga planeringsuppgifter och utvecklingsresurser. Vi arbetar även med uppdrag från olika statliga myndigheter för att stärka regionens utveckling. Vårt övergripande mål och vår uppgift är att verka för en hållbar ekonomisk, social och kulturell utveckling i Kalmar län. Vårt arbetssätt präglas i hög grad av samförstånd och konsensus. Många av de initiativ till förändringar och förbättringar som regionförbundet tar förutsätter därför de egna medlemmarnas eller andra offentliga och privata aktörers aktiva medverkan. Vi ska, enligt lagen om samverkansorgan: utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter samordna insatser för genomförande av strategin besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur följa upp, låta utvärdera och årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet till regeringen. Vi ska också, enligt vår förbundsordning: ansvara för förskottering av medel till statliga investeringar i infrastruktur av betydelse för regionen ha möjlighet att bidra till finansiering av marknadsföring av, och investeringar i, infrastruktur av betydelse för regionen ansvara för regional kulturverksamhet samt fördela regionala kulturanslag verka för att eftergymnasial utbildning samt forskning och utveckling samordnas och anpassas till regionens behov ansvara för och samordna regionala näringspolitiska utvecklingsinsatser ansvara för omvärldsbevakning, internationell verksamhet, marknadsföring och information inom förbundets uppgiftsområde ansvara för regional turismverksamhet ansvara för regional samordning och intressebevakning av miljöfrågor, arbetsmarknadsfrågor och kommunikationsfrågor inom förbundets uppgiftsområde utse representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområde verka för att organisationer i Kalmar län, som arbetar med regionala utvecklingsuppgifter, samordnar sina verksamheter ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten eller som medlemmarna väljer att tillföra förbundet utgöra samverkans- och intresseorgan för länets kommuner svara för den övergripande trafikpolitiken i länet. 1 Förordning om regionalt tillväxtarbete (SFS 2007:713) och Lag (2002:34) om samverkansorgan i länen Regionförbundet i Kalmar län 7 Årsredovisning 2010 förvaltningsberättelse

8 Revidering av länets RUS Varje län ska ha en regional utvecklingsstrategi RUS. Den ska fungera som den gemensamma plattformen och det långsiktiga planeringsdokumentet för det regionala utvecklingsarbetet. I Kalmar län är det regionförbundet som har ansvaret för att utarbeta en sådan strategi och att samordna insatser för att genomföra den. RUS:en är hela länets utvecklingsprogram och den regionala länken mellan kommunala översikts- och utvecklingsplaner samt nationella strategier och internationella beslut och överenskommelser. Tanken är att alla dessa planer och program ska hänga samman. EU-nivå EU:s sammanhållningspolitik/ Europa 2020 Europeisk strategisk ansats Nationell nivå Regering och riksdag Myndigheter Nationell strategi Regional nivå Regional utvecklingsstrategi Regionala tillväxtprogram Strukturfondsprogram Interregprogram Kommunal nivå Kommunala översiktsplaner Lokala utvecklingsprogram Lokalt planeringsunderlag RUS:en ska också fungera sammanhållande för de olika regionala styrdokument som finns, exempelvis länstransportplaner, miljöprogram, folkhälsopolicyer och kulturstrategier. Den är vägledande inte bara för regionförbundets arbete utan också för offentliga prioriteringar och medfinansiering vid ansökningar till EU:s olika fonder, nationell medfinansiering samt andra regionala program. RUS:en ska ses som både en process och en produkt. Det är en ständigt pågående process som lyfter fram strategiska frågor och prioriterar olika verksamhetsområden. Produkten, den tryckta strategin, visar det senaste nedslaget och sammanfattningen av hur långt pro- Länstransportplan Folkhälsostrategi RUS Miljöprogram Kulturstrategi En regional utvecklingsstrategi är ett övergripande dokument och olika aktörer äger olika sakfrågor och processer genom vilka strategin ska realiseras. Strategin ska därför fungera som ett styrdokument som underlättar för aktörerna att dra åt samma håll. Regionförbundet i Kalmar län 8 Årsredovisning 2010 förvaltningsberättelse

9 cessen nått. Den senaste strategin är framtagen 2005/2006. Denna reviderar vi nu för att anpassa inriktningar, mål och prioriteringar till det läge som råder i länet i dag. Ett revideringsarbete i två delar vi hämtar in kunskap och tar fram förslag på inriktning Arbetet med revideringen har pågått sedan mars Enligt den ursprungliga tidplanen skulle det färdiga dokumentet tas i regionförbundets styrelse i december 2010 men detta datum är nu framskjutet till hösten Faktorer som har påverkat är bland annat att regionförbundet har fått en ny styrelse som nu ges en möjlighet att påverka innehållet samt att en OECD-studie av länet pågår 1 som kan ge viktiga inspel i arbetet. Arbetet i RUS-processen är uppbyggt kring två delar; att hämta in kunskap och att ta fram förslag. Kunskapsbyggande Här handlar arbetet om att samla in fakta och analyser för att få svar på hur länet ligger till inom olika områden. Områden som vi tittar närmare på är exempelvis näringsliv, befolkning, integration, jämställdhet, utbildningar, infrastruktur, digital samhällsutveckling m.m. Parallellt med detta har vi genomfört dialogmöten i länets samtliga kommuner och med landstinget, Linnéuniversitetet, länsstyrelsen och näringslivet för att få in synpunkter inom olika frågor. Områdena har även diskuterats på regionförbundets styrelse samt via sociala medier. Resultatet av analyserna och dialogerna ger en samlad bild av länets styrkor och svagheter. Ta fram förslag på inriktning Under 2011 fortsätter dialogen i olika grupper samtidigt som vi skriftligt börjar formulera vilken inriktning, vilka prioriteringar, mål och handlingsplaner länet ska ha de närmaste åren. Ett förslag till RUS ska vara färdigt i oktober 2011 och kommer då att förankras genom möten i länets samtliga kommuner och med landstinget, Linnéuniversitetet, länsstyrelsen och näringslivet. Jämställdhetssäkra utvecklingsarbetet I arbetet med länets Regionala utvecklingsstrategi är målsättningen att integrera jämställdhetsperspektivet i samtliga utvecklingsområden. Under 2010 har regionförbundet bland annat tagit hjälp i arbetet av genusforskaren, Christina Scholten från Malmö Högskola. Parallellt med detta har flera workshops arrangerats med bland annat kartläggning av verksamhet, hur man kan gå från teori till praktik, tänkbara modeller och verktyg samt goda exempel. 1 Sedan början av 2011 pågår arbetet kring en gemensam OECD-studie för de fyra länen Kronoberg, Blekinge, Jönköping och Kalmar. Rapporten ska bland annat ge svar på hur regionen kan utvecklas inom ett antal strategiska områden. Se Regionförbundet i Kalmar län 9 Årsredovisning 2010 förvaltningsberättelse

10 Regionfrågan Frågan om hur Sverige ska organiseras i framtiden har diskuterats allt sedan Ansvarskommittén lämnade sitt slutbetänkande i februari Under året har diskussionerna intensifierats. I mars fattade regeringen ett historiskt beslut. Man beslöt då att permanenta försöksverksamheten i Skåne och Västra Götaland. Man beslöt också att Hallands läns landsting och Gotlands kommun skulle få motsvarande ansvar från och med den 1 januari Övriga regioner i riket kan bilda regionkommun tidigast år Arbetet med att bilda regionkommuner går under 2011 in i en ny fas. Den statliga utredningen som ser över statens regionala förvaltning, ska lämna sitt betänkande den 15 december 2012 med förslag om statens regionala organisation och en förändrad länsindelning. Ska utredningen ha möjlighet att anpassa förslagen om statens regionala indelning efter de nya regionkommunernas indelningsförslag behöver dessa vara klara redan under 2011 eller senast i januari år Enligt regeringen är utgångspunkterna för en ny regionindelning att ändringarna ska växa fram underifrån. Det är också viktigt att kommuner och landsting är engagerade i processen och att en ny regionindelning inte ska bryta sönder en idag fungerande arbetsmarknadsregion. För att få en samlad bild av de regionala diskussioner som förs och de eventuella problem som kvarstår har Sveriges Kommuner och Landsting gett en grupp med tre regionpolitiker i uppdrag att ta kontakt med landsting och regionförbund. Mötet med Kalmar län äger rum i Regionförbundet i Kalmar län 10 Årsredovisning 2010 förvaltningsberättelse

11 Samarbeten med andra län Regionförbundet har sedan lång tid tillbaka flera samarbeten med något eller några av länen i Småland och Blekinge samt med Östergötland och Gotland. Under året har ett samarbete även etablerats med Västerbotten. Nedan följer en sammanställning av några samarbeten som pågår. Gemensam OECD-studie av Småland och Blekinge I december startade arbetet kring en gemensam OECD -studie för de fyra länen Kronoberg, Blekinge, Jönköping och Kalmar. Studien kommer bland annat att fokusera på skillnader i regionala förutsättningar och utvecklingsmönster. Syftet med rapporten är att den ska vara ett inspel i dialogen med EU och med nationella företrädare. Den kommer också att vara ett kunskapsunderlag för hur regionen kan utvecklas inom ett antal strategiskt viktiga områden. Förutom OECD medverkar även internationella experter, så kallade peer-reviewers, i genomförandet av studien. Linnéuniversitetet Inom ramen för Linnéuniversitetets verksamhet förs en dialog mellan Kronobergs län och Kalmar län. Universitetet finns huvudsakligen på två platser, Kalmar och Växjö. Kust till Kustbanan rustas upp för drygt 350 miljoner De båda regionförbunden i Kalmar län och Kronobergs län har kommit överens med Banverket om att finansiera en utbyggnad av Kust till kustbanan Kalmar Alvesta, med EUpengar, medel från våra länstransportplaner, från Trafikverket och från berörda kommuner längs banan. Tjust- och Stångådalsbanan rustas upp för 200 miljoner Regionförbundet i Kalmar län har även kommit överens med Trafikverket om gemensamma satsningar på Tjust- och Stångådalsbanan. De totala insatserna beräknas till 200 miljoner kronor. En godstransportkorridor över Östersjön Regionförbunden i Kalmar och Jönköpings län har genom projektet CARGOTO inlett ett samarbete kring en fast godstransportförbindelse med anslutning i Ventspils, Lettland och Regionförbundet i Kalmar län 11 Årsredovisning 2010 förvaltningsberättelse

12 vidare österut mot Moskva och Asien, tillsammans med Oskarshamns, Nässjö, Vaggeryds och Jönköpings kommuner och Oskarshamns hamn samt Höglandsterminalen i Nässjö, Torsviksterminalen i Jönköping och Vaggerydsterminalen. Småland-Blekinges kontor i Bryssel Regionförbunden i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län har ett gemensamt representationskontor i Bryssel. Även regionens tre lärosäten, Blekinge Tekniska Högskola, Linnéuniversitetet och Högskolan i Jönköping, medverkar i kontoret. Gemensam satsning på EXPO 2010 De fyra regionförbunden i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län medverkade gemensamt under 2010 på världsutställningen i Shanghai, EXPO 2010 och China Baltic Business Forum. EU:s strukturfonder Småland och Öarna EU-programmet Småland & Öarna, som består av såväl den regionala som den sociala fonden, har varit i gång sedan hösten 2007 och pågår till och med år Totalt finns drygt 1,2 miljarder kronor tillgängliga för Småland och Öarna under programperioden. Almi Invest ALMI har, i nära samarbete med bland annat regionförbunden i Småland, bildat ett riskkapitalbolag i Småland och på Gotland, Almi Invest. Syftet är att ta vara på mindre företags tillväxtpotential. Bolaget är en del av ett av ALMI centralt helägt holdingbolag. Ett samarbete kring Träindustrin i Småland Träindustrin är en av de viktigaste näringarna som finns i Småland. Totalt finns 826 företag inom möbel- och inredningsindustrin, sågverk och trähustillverkning. Av dessa finns 324 i Jönköpings län, 212 i Kronobergs län och 281 i Kalmar län. Inom området finns ett antal aktörer som Träcentrum i Nässjö och Linnéuniversitetet. Just nu pågår ett gemensamt utvecklingsprojekt för träindustrin i hela Småland. Designregion Småland Stiftelsen Svensk industridesign arbetar för att utveckla Designregionen Småland. Projektet omfattar kommuner i Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län. Regionförbundet i Kalmar län 12 Årsredovisning 2010 förvaltningsberättelse

13 Miljösamverkan Sydost Miljösamverkan Sydost är ett samarbetsprojekt mellan kommunala miljöförvaltningar och länsstyrelserna i Kalmar län och på Gotland samt Regionförbundet i Kalmar län. Regionförbundet i Kalmar län har under 2010 ansvarat för kompetensutvecklingen hos kommunernas miljöförvaltningar och länsstyrelsernas miljöenheter i Kalmar, Kronobergs, Gotlands, Blekinge, och Jönköpings län. Samarbete mellan Regionbiblioteken Regionbiblioteket i Kalmar län och Länsbibliotek Sydost har under året undersökt möjligheterna för att utveckla det redan existerande samarbetet. Euroregion Baltic Regionförbunden i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län är medlemmar i Euroregion Baltic (ERB), sedan starten år Övriga medlemmar är regionerna Pommern och Warmia-Masurien i Polen, den ryska enklaven Kaliningrad, Klaipeda län i Litauen och Bornholm. Samarbetet inom ERB syftar till att ta tag i för regionen gemensamma frågor och att utveckla regionen ekonomiskt. Vårt stora miljöprojekt MOMENT är ett exempel på pågående insatser inom ERB. SydSam ett nätverk för Sydsveriges utveckling SydSam är ett handlingsinriktat samarbete mellan Region Blekinge, Region Halland, Regionförbundet Jönköpings län, Regionförbundet i Kalmar län, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Regionförbundet Södra Småland. Syftet med samarbetet är att öka tillväxt och utveckling i Sydsverige. Samarbetet leds av en styrelse med tre representanter för varje part och ett årsvis rullande ordförandeskap. Styrelseledamöterna utgörs av regionstyrelsens ordförande och ytterligare två representanter från respektive part. Ordförandeskapets sekretariat samordnar arbetet. Samarbete med Västerbotten kring ny modell för genomförandet av EU:s Östersjöstrategi EU:s strategi för Östersjöregionen handlar om insatser för regionens framtid. Strategin antogs under det svenska ordförandeskapet förra året. I samband med detta tog Regionförbundet i Kalmar län, tillsammans med Regionförbundet i Västerbotten, initiativ till att få till stånd en bättre och effektivare samordning mellan nivåerna, en så kallad fungerande flernivåstyrning. Frågan behandlades under året och beslutet blev att de båda regionförbunden gemensamt får ta ansvaret för projektet. Målet är att den nya flernivåstyrningen skall finnas med i EU:s reviderade handlingsplan för Östersjöstrategin, som beräknas antas i oktober Regionförbundet i Kalmar län 13 Årsredovisning 2010 förvaltningsberättelse

14 Det politiska arbetet Styrelse Styrelsen är regionförbundets är högsta beslutande organ. Den består av 33 ledamöter och lika många ersättare. 22 av dessa är utsedda av kommunerna och 11 av landstinget. Under verksamhetsåret 2010 har regionförbundets styrelse sammanträtt vid åtta tillfällen. Styrelsens ledamöter: Ordinarie Ersättare Borgholm Sven-Göthe Lidheim (C) Lars-Martin Johansson (M) Emmaboda Ann-Marie Fagerström (S) Bo-Eddie Rossbol (S) Hultsfred Bo Bergman (S) Kira Berg (S) Åke Nilsson (KD) Per-Inge Pettersson (C) Högsby Ingemar Svanström (C) Birgitta Ryner (FP) Kalmar Mona Jeansson (S) Johan Persson (S) Birgitta Elfström (S) Mattias Adolfsson (S) Bertil Dahl (V) Birgitta Axelsson Edström (V) Jonas Lövgren (M) Ingegerd Petersson (C) Bengt Sundström (FP) Christopher Dywik (KD) Mönsterås Roland Åkesson (C) Ann Petersson (C) Mörbylånga Kent Ingvarsson (M) Annika Olsson (C) Nybro Evy Annér (S) Karl Längberg (S) Karin Helmersson (C) Sivert Hugosson (KD) Oskarshamn Peter Wretlund (S) Lis Lyrbo (S) Lars Blomberg (M) Lisbeth Lindberg (FP) Torsås Roland Swedestam (S) Sören Bondesson (S) Vimmerby Leif Larsson (C) Tomas Peterson (M) Jan Henriksson (S) Eva Berglund (S) Västervik Bo Lundgren (M) Harald Hjalmarsson (M) Mats Hugosson (C) Jorge Chávez (KD) Tomas Kronståhl (S) Saad Benatallah (S) Landstinget Ulf Nilsson (S) Carl Bloom (MP) Lena Segerberg (S) Michael Granstedt (S) Anders Henriksson (S) Peter Högberg (S) Maria Ixcot Nilsson (S) Yvonne Hagberg (S) Tommy Ejnarsson (V) Ingrid Rosén (V) Akko Karlsson (MP) Jessica Rydell (MP) Eddie Forsman (M) Göran Häggfors (M) Henrik Yngvesson (M) Madeleine Rosenqvist (KD) Christer Jonsson (C) Eva-Lena Fungmark (C) Monica Bengtsson (KD) Gudrun Brunegård (KD) Björn Holgersson (FP) Bill Björklund (FP) Regionförbundet i Kalmar län 14 Årsredovisning 2010 förvaltningsberättelse

15 Arbetsutskott Regionförbundets arbetsutskott består av sex ledamöter och två ersättare. Arbetsutskottet förbereder ärenden till styrelsens sammanträden. Gruppen sammanträdde vid elva tillfällen under det gångna verksamhetsåret. Arbetsutskottets ledamöter: Ordinarie Leif Larsson (C) Eddie Forsman (M) Akko Karlsson (MP) Åke Nilsson (KD) Ulf Nilsson (S) Mona Jeansson (S) Ersättare Björn Holgersson (FP) Tommy Ejnarsson (V) Regionförbundets presidium: Leif Larsson (C), ordförande Akko Karlsson (MP), vice ordförande Eddie Forsman (M), vice ordförande Primärkommunala nämnden Primärkommunala nämnden består av 15 ledamöter och är ett organ för primärkommunala frågor av gemensamt intresse. Under verksamhetsåret 2010 har primärkommunala nämnden sammanträtt vid sex tillfällen. Primärkommunala nämndens ledamötet: Regionförbundet i Kalmar län 15 Årsredovisning 2010 förvaltningsberättelse

16 Hälsobokslut 2010 Bakgrund Regionförbundet strävar efter att skapa en effektiv och långsiktigt hållbar verksamhet. God arbetsmiljö och god hälsa för medarbetarna är en viktig faktor. Detta redovisas därför för tredje året i rad i ett hälsobokslut 1. Våra värderingar De värderingar som idag präglar arbetsplatsen, och som vi alltid arbetar för att stärka, är följande. arbetet på regionförbundet präglas av öppenhet vi tar stort personligt ansvar och respekterar varandra vi är positiva och gör alltid vårt bästa bemötandet på arbetsplatsen kännetecknas av prestigelöshet, rättvisa, förståelse och ärlighet vi värderar nyfikenhet och är öppna för förändring Hälsofrämjande arbetsplats Regionförbundet arbetar för att vara en hälsofrämjande arbetsplats och målet är att vi ska vara en arbetsplats med: god arbetsorganisation gott ledarskap goda möjligheter att påverka sin situation god balans mellan arbets- och privatliv gott socialt stöd arbetskamrater emellan god fysisk arbetsmiljö Nyckeltal Nyckeltal 2008 Nyckeltal 2009 Nyckeltal Sjuktal i timmar 2,2 1,5 2, Sjukfall i antal 2,8 2,7 2,8 35 Rehabiliteringsfall 0,1 0,3 0,2 3 Återgång 1 1, Regionförbundets hälsobokslut bygger på den metod som Metodicum AB utvecklat och presenterat bl.a. i Hälsobokslut modell utifrån arbetsplatsens behov, Thomas Aronsson & Claes Malmquist Regionförbundet i Kalmar län 16 Årsredovisning 2010 förvaltningsberättelse

17 Personalomsättning 0,6 0,2 0,1 1 Produktivitet 1,97 2,04 2,07 Efter en genomgång av antalet medarbetare och de arbetade timmarna följer kommentarer till nyckeltalen. Medarbetare och arbetade timmar Antalet årsarbetskrafter var 74 under år Av dessa var 47 kvinnor och 27 män. Antalet visstidsanställda uppgick vid årets slut till 22 personer. 2 Inget ledigt jobb fanns vid årets slut Kvinnor Män Totalt Under 2010 var antalet arbetade timmar totalt Sjuktal i timmar Antalet sjuktimmar på regionförbundet är lågt. Nyckeltalet visar antalet sjuktimmar i relation till antalet arbetade timmar och är i vårt fall 2,4 % 4, dvs något högre än föregående år. Av den totala sjukfrånvaron svarar långtidssjukfrånvaron, dvs. mer än 60 dagar, för 70 %. 5 I medarbetarenkäten uppger 50 % av medarbetarna att de tagit semester, kompledigt eller flexledigt istället för att sjukskriva sig. Detta innebär att de sjuktal som redovisas här är lägre än det verkliga talet. Sjukfrånvaron i procent varierar stort mellan olika arbetsplatser och branscher i Sverige. En allmän riktlinje är att värden under 4 % ska man vara nöjd med. Antal sjukfall Antalet sjukfall på regionförbundet är lågt. Nyckeltalet visar antalet sjukfall i relation till antalet arbetade timmar och är i vårt fall 2,8 (även detta något högre än föregående år). Ett rimligt antagande är att ett riksgenomsnitt för offentlig sektor ligger kring 10. Rehabiliteringsfall Antalet rehabiliteringsfall, d.v.s. antalet långa sjukfall, på regionförbundet är lågt. Nyckeltalet visar antalet sjukfall som påbörjat den 29:e sjukskrivningsdagen i relation till antalet arbetade timmar och är i vårt fall 0,2 (en mindre minskning sedan föregående år). Ett rimligt antagande är att ett riksgenomsnitt för offentlig sektor ligger kring 0,6. Återgång Nyckeltalet visar antalet återgångar efter 29 eller flera sjukskrivningsdagar i relation till antalet nya sjukfall som påbörjat den 29:e sjukskrivningsdagen och är i vårt fall 1. Detta visar att antalet långa sjukfall är konstant. Personalomsättning Nyckeltalet visar antalet tjänster som skall återbesättas i relation till arbetade timmar och är : 17 personer, 2008:18 personer, 2007: 20 personer : timmar, 2008: timmar. 4 2,3% för kvinnor och 0,12% för män =13,53%, 2008=44,47%, 2007=64,44% Regionförbundet i Kalmar län 17 Årsredovisning 2010 förvaltningsberättelse

18 i vårt fall 0,1 (något lägre än föregående år). Ett rimligt antagande är att riksgenomsnitt för offentlig sektor ligger på 0,5. Under 2010 slutade två medarbetare på regionförbundet. En person ersattes men den andra tjänsten återbesattes ej. Produktivitet I metoden för hälsobokslut ingår att mäta medarbetarens möjlighet att vara produktiv genom en enkät med tolv standardiserade frågor. Dessa frågor har ingått i medarbetarenkäten. Mätning resulterar i ett värde mellan noll och sex, där noll representerar goda möjligheter att vara produktiv och sex dåliga. Regionförbundets värde 2010 är 2,07 (år 2009 var värdet 2,04) vilket är ett mycket bra värde. Vi har stora möjligheter att vara produktiva eftersom vi har en god hälso- och arbetsmiljösituation för medarbetarna. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden är kronor per anställd vid årets slut (81 personer). Per anställd, som har sparad semester (71 personer), motsvarar detta i genomsnitt 15 sparade semesterdagar. Individuellt har 12 anställda 30 dagar eller mer sparat. Semesterlöneskuld per anställd Detta motsvarar antal dagar tkr 38 tkr 39 tkr 34 tkr Medarbetarenkät 2010 Under december 2010 och januari 2011 genomfördes en medarbetarenkät på regionförbundet. Av knappt åttio enkäter kom 55 svar in. Resultatet av medarbetarenkäten utgör en av grunderna i regionförbundets arbetsmiljöpolicy som görs varje år i samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. Policyn tar upp frågor kring arbetsmiljö, jämställdhet, diskriminering och kris. I undersökningen uppger 90 % eller fler av medarbetarna som svarat på enkäten att: de har en bra arbetsgivare de har förtroende för sin närmaste chef de kan påverka hur det egna arbetet ska utföras det är roligt att gå till arbetet de känner sig respekterade på sin arbetsplats de har ändamålsenliga och väl fungerande tekniska hjälpmedel Avseende jämställdhet upplever: 75 % av medarbetarna att arbetet är organiserat så att det ger kvinnor och män lika villkor på arbetsplatsen 78 % av medarbetarna att närmaste chef/områdesansvarig behandlar kvinnor och män lika 79 % av medarbetarna att kvinnor/män har samma möjlighet att påverka sin arbetsplats 86 % av medarbetarna att arbetsgivaren främjar en god balans mellan fritid, föräld- Regionförbundet i Kalmar län 18 Årsredovisning 2010 förvaltningsberättelse

19 raskap och arbete oavsett kön 57 % att regionförbundet lever upp till intentionerna i jämställdhetsplanen. 6 I undersökningen svarar: 52 % 7 av medarbetarna att de inte har tillräcklig möjlighet att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning 52 % 8 av medarbetarna att de tycker att regionförbundet inte har en tydlig lönepolitik och 50 % 9 svarar att de inte är nöjda med möjligheten att påverka sin löneutveckling. Stödet vid hög arbetsbelastning bör förbättras. Det ständigt pågående arbetet med att förankra lönepolitiken skall fortgå. Ingen medarbetare har, enligt undersökningen, blivit utsatt för våld eller hot på arbetsplatsen, eller känt sig utsatt för kränkande handlingar av sexuell natur. Under det senaste året har en (1) medarbetare känt sig diskriminerad på grund av kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning eller annat. Sammanfattningsvis är resultatet mycket positivt. Medarbetarna på regionförbundet trivs, känner delaktighet, har förtroende för sin närmaste chef eller områdesansvarig och har en bra arbetsmiljö. Kriterierna för en hälsofrämjande arbetsplats uppnås med god marginal. 6 I 2009 års undersökning uppgav 18 % av medarbetarna att regionförbundet inte arbetar tillräckligt aktivt för jämställdhet mellan kvinnor och män : 22%, 2009: 42% : 50%, 2009: 58% : 50%, 2009: 58% Regionförbundet i Kalmar län 19 Årsredovisning 2010 förvaltningsberättelse

20 Ekonomisk måluppfyllelse Regionförbundets intäkter uppgår under året till 153,5 mkr. Årets verksamhet har resulterat i ett överskott på kronor. Finansiella mål Styrelsen har fastslagit tre finansiella mål: Likviditeten, betalningsförmåga på kort sikt, ska överstiga 100 %. Soliditeten, betalningsförmåga på lång sikt, ska överstiga 20 %. Projektfinansieringen, som visar betalningsförmåga avseende kostnader i projekt i avvaktan på inbetalning av extern medfinansiering, ska överstiga 100 %. Finansiella nyckeltal Likviditet, % 118 % 119 % 119 % 123 % 122 % Soliditet, % 25 % 25 % 26 % 33 % 33 % Projektfinansieringsgrad, % 318 % 574 % 478 % 285 % 377 % Regionförbundets ekonomiska ställning Till förbundets förfogande står: från föregående år balanserat resultat kr årets resultat kr Summa disponibla vinstmedel kr Av disponibla vinstmedel avser AV-Media kr Fokus Kalmar län kr Av eget kapital vid årets utgång, 15,6 mkr, utgör 6,1 mkr bundna tillgångar i Kommunernas Hus AB. Likvida medel uppgår vid utgången av året till 38,5 mkr (40,8 mkr vid årets ingång). Regionförbundet uppfyller Kommunallagens krav på att ha balans i ekonomin. Målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Årets viktigare händelser för bedömning av resultat och ställning Arbetet under året har i huvudsaklig omfattning följt verksamhetsplanen. Budgeterade anslag för organisationen har inte avvikit från budget. En allt större del av verksamheten bedrivs med extern finansiering i form av projektbidrag eller med möjlighet till administra- Regionförbundet i Kalmar län 20 Årsredovisning 2010 förvaltningsberättelse

21 tiv ersättning. Projektbidragen 2010 utgör 33 % av totala intäkter. De enskilda projekten beskrivs mer ingående i verksamhetsberättelsen. Av personalökningen är tre tjänster hänförliga till projektverksamheten och två tjänster till Småland-Blekinges kontor i Bryssel som invigdes våren Så som redovisades i delårsrapporten har en betydelsefull redovisningsprincip avseende pensionskostnader ändrats under året. Ändringen innebär att både i mars 2010 debiterad pensionsavgift för 2009 års löner och under 2010 upparbetad pensionsavgift har kostnadsförts under året. Förändringen är gjord i syfte att säkerställa att vi får finansiering för den först efter årets slut debiterade kostnaden, detta gäller särskilt projekt och andra verksamheter med extern finansiering. I slutet av året flyttade Fokus från Riskvarnen till Kommunernas Hus på Nygatan. Inflyttningen har föregåtts av omdisposition och ombyggnation av lokalerna. Kostnaderna för ändamålsanpassning har tagits av regionförbundet (kansliet). Årets resultat i förhållande till budget Regionförbundet redovisar ett positivt resultat med kronor jämfört mot budgeterat underskott kronor. Detaljerat utfall framgår av sammanställningen Budgetuppföljning. Sammanfattningsvis kan budgetavvikelserna (inklusive fördelade avskrivningar) hänföras till: Utfall Avvikelse Budget Kansli AV-Media Fokus Räntenetto Resultat ) Kansliet redovisar ett överskott på 121 tkr. Den stora positiva avvikelsen gentemot budgeterat underskott förklaras av att kansliet har erhållit betydligt mer i projektrelaterade ersättningar än som budgeterats. Kansliersättningen från staten har också ökat något. Sammanlagt är intäkterna 1,2 mkr högre än budgeterat. Personalkostnaden är 785 tkr högre än budgeterat, vilket i sin helhet beror på årets tillkommande pensionskostnad, 925 tkr. Lägre utfall på andra kostnadsposter kompenserar den högre personalkostnaden. 2) AV-Media har verksamhetsmässigt följt budget. Årets tillkommande pensionskostnad, ca 140 tkr, motsvarar en på grund av sjukfrånvaro lägre lönekostnad. 3) Fokus redovisar underskott med 377 tkr. I avvikelsen gentemot budget ingår inte budgeterat överskott från konferenser, bokförsäljning och uppdragsersättningar med 470 tkr samt att budgeterade insatser för metodutveckling och ledarskap inom IFO, ca 200 tkr, har försenats på grund av personalsituationen och kommer att genomföras först Avvikelsen inrymmer också årets tillkommande pensionskostnad med 135 tkr. 4) Kassa/bankbehållningen uppgår till drygt 38 mkr. Härav beror drygt 15 mkr på att i förskott erhållna externa medel till vissa projekt på kansliet och Fokus överstiger utlägg i andra projekt. Förhållandet återspeglas i den fortsatt höga projektfinansieringsgraden. De Regionförbundet i Kalmar län 21 Årsredovisning 2010 förvaltningsberättelse

22 största förskotten gäller KLIMP-projekten på kansliet och Nationellt kompetenscentrum Anhöriga på Fokus. På grund av låg inlåningsränta blev ränteinkomsten lägre än budgeterat trots den över året höga behållningen. Investeringsredovisning Regionförbundet har under året investerat för 544 tkr, datorer svarar för 85 % och möbler 15 % av förvärvskostnaden. Beträffande kapitalkrävande anskaffningar tillämpar regionförbundet i regel leasingförfarande. Under året har ny leasing endast tecknats för smärre belopp. Ekonomisk framtidsbedömning Ekonomiskt och verksamhetsmässigt syns inga större förändringar ske under 2011 och Budget 2011 har antagits med budgeterat underskott på kronor hänförligt till det fortsatta, delvis egenfinansierade, projektet Hjälpmedelsförsörjning. Regionförbundets resultat 2011 kan också komma att påverkas av att Fokus arbete med metodutveckling och ledarskap inom IFO har försenats. Regionförbundets definierade verksamhetsområden kommer under våren 2011 att utökats med området Befolkning i balans med inriktning på ungdomsfrågor, migrationsfrågor och jämställdhet. Det är en organisatorisk förändring för att få frågorna samlade. Liksom tidigare kommer mycket av aktiviteterna att ske i projektform med extern finansiering. Arbetet i vårt enskilt största projekt, VINST, med insatser för utveckling av länets besöksnäring bedöms komma att påverka regionförbundets uppdrag som länsturismsamordnare. I vilken omfattning och på vilket sätt är ännu inte klargjort. I övrigt sker utvecklingsarbetet i projektform. Den för Småland och Blekinge gemensamma OECD-studien förväntas ge inspel till insatser för utveckling inom strategiskt viktiga områden och under 2011 kommer arbetet med regionfrågan att intensifieras. Arbetet bedöms inte innebära någon nämnvärd ekonomisk påverkan. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen skall enligt lagen om kommunal redovisning upprättas för regionförbundet och övriga juridiska personer i vilka regionförbundet har ett betydande inflytande. I den sammanställda redovisningen ingår Kommunernas Hus AB med 100 %. Sammanställd redovisning visar överskott på 348 tkr. Samtliga transaktioner framgår av noter till sammanställd resultaträkning. Finansiella risker Den finansiella risken bedöms vara relativt liten. Projektverksamheten står för den mest känsliga delen. De enskilda projekten budgeteras på detaljnivå och uppföljning görs löpande under året. Vid en ekonomisk prognos om underskott i enskilt projekt finns det därför ofta visst handlingsutrymme. Regionförbundet i Kalmar län 22 Årsredovisning 2010 förvaltningsberättelse

23 Resultatutfall jämfört med budget Utfall Budget (tkr) (tkr) INTÄKTER OCH BIDRAG Medlemsavgifter kansli Medlemsavgift AV Media Medlemsavgift FOKUS Delsumma medlemsavgifter Kansliersättning fr staten Kurs- och konferensverksamheten Övriga adm ersättningar till kansliet Bidrag från Statens kulturråd (Regionbibl) Bidrag från landstinget AV-Media övrigt FOKUS övrigt Delsumma Övriga intäkter, ej budgeterade Diverse kostnadsställe kansli Projektverksamhet (nettotillskott) Summa inkomster KOSTNADER OCH BIDRAG Administration Politiska organisationen Revisionen Kanslipersonal Kansli övriga kostnader , uppföljning reg projmedel Småland-Blekinges kontor i Bryssel Summa Övrig verksamhet Information och regional profilering Kulturstipendier Regional kulturresurs Regional biblioteksresurs Summa Resultatenheter Regionförbundet i Kalmar län 23 Årsredovisning 2010 förvaltningsberättelse

24 AV-Media FOKUS Summa Utfall Budget Institutionsbidrag näringsliv/politik ALMI Connect 3 3 Euroregion Baltics kansli Summa Institutions- och organisationsbidrag kultur Byteatern Capellagården Danskonsulent Designarkivet Kalmar läns arkivförbund Kalmar läns hemslöjd Kalmar läns musikstiftelse Kalmar läns museum Kalmar konstmuseum Reaktor Riksteaterföreningen i Kalmar län Virserums konsthall Regionala kulturorganisationer Summa Organisationsbidrag övriga Folkbildningsorganisationer Regionala idrottsorganisationer och SISU Regionala ungdomsorganisationer Pensionärsorganisationer Summa Avskrivningar Finansiella kostnader/intäkter (inkomst) (tkr) (tkr) Summa utgifter RESULTAT * tilläggsbudg 25 tkr ** utöver redovisad uppgift har utbetalning gjorts avs tillf dialogbaserat anslag 142 tkr Regionförbundet i Kalmar län 24 Årsredovisning 2010 förvaltningsberättelse

25 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Bilagor Regionförbundet i Kalmar län 25 Årsredovisning 2010 ekonomisk redovisning

26 omfördelat från tidigare års ej nyttjade medel Resultaträkning, kr not Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter Medlemsbidrag Projektbidrag Övriga ersättningar och intäkter Verksamhetens kostnader Utbetalade bidrag Övriga rörelsekostnader Personalkostnader Övriga rörelsekostnader / Jämförelsestörande Avskrivningar 1, Rörelseresultat Övriga finansiella intäkter Övriga ränteintäkter m m Finansiella kostnader Övriga räntekostnader m m Regionförbundet i Kalmar län 26 Årsredovisning 2010 ekonomisk redovisning

27 Resultat efter finansiella poster Årets resultat Balansräkning, kr not TILLGÅNGAR 1 Anläggningstillgångar 10, Immateriella Materiella varav ADB och Övrigt varav Övrigt varav finansiell leasing Finansiella varav aktier i koncernföretag i andra företag varav långfristiga fordringar fordringar i koncernföretag uppskjuten skattefordran andra långfristiga fordringar Omsättningstillgångar Förråd, lager Rikskuponger Övrigt Koncernfordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga fordringar Interima fordringar Regionförbundet i Kalmar län 27 Årsredovisning 2010 ekonomisk redovisning

28 Kortfristiga placeringar Kassa o bank SUMMA TILLGÅNGAR Balansräkning (forts.) kr not EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav ingående eget kapital Balanserat resultat varav årets resultat Avsättningar varav pensioner och liknande förpliktelser Skulder Långfristiga skulder Långfristiga skulder, exkl fin leasing o koncernskulder skulder till kreditinstitut övriga långfristiga skulder Långfristiga skulder finansiell leasing Koncernskulder skulder till koncernföretag Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Förskott från kunder Leverantörskulder Skulder till koncernföretag Skatteskulder Övriga skulder Interima skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Regionförbundet i Kalmar län 28 Årsredovisning 2010 ekonomisk redovisning

29 Finansieringsanalys, kr not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat, efter finansnetto Justering för av- och nedskrivningar Justering för betald skatt Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Just. för övr. ej likvid.påverkande poster (reavinst/förlust) -815 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Investering i finansiell leasing Försäljning av finansiell leasing Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar Övriga finansiella poster Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Förändring likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Regionförbundet i Kalmar län 29 Årsredovisning 2010 ekonomisk redovisning

30 Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad enligt Kommunal redovisningslag (SFS 1997:614) samt i likhet med föregående årsredovisning, om inte annat anges nedan. Fordringar Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. Anläggningstillgångar Till anläggningstillgångar hänförs inventarier och utrustning avsedd för stadigvarande användning (mer än tre år) i verksamheten med ett anskaffningsvärde som överstiger kronor. Programvaror och minnesuppdateringar hänförs inte till anläggningstillgångar. AV-Medias datorer, TV-apparater, kameror och liknande hänförligt till produktion eller uthyrning betraktas inte som anläggningstillgångar. Materiella anläggningstillgångar avskrivs systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: ADB-inventarier Övriga inventarier 3 år 5 år Leasingavtal, finansiella och operationella Samtliga leasingavtal är och redovisas som vanliga hyresavtal (operationell leasing). Not 2 Medlemsavgift Här redovisas i överensstämmelse med beslutad budget debiterad medlemsavgift för landsting och kommuner. Not 3 Medlemsbidrag Här redovisas landstingets och kommunernas bidrag till organisationer och institutioner samt vissa verksamheter inom regionförbundet. Not 4 Projektbidrag Här redovisas projektbidrag där regionförbundet är projektägare (stödmottagare), 51 mkr. Medlen fördelar sig på runt 88 % avseende kansliet och 12 % Fokus. Drygt 10,7 mkr utgörs av EU-bidrag. Av erhållna projektbidrag har närmare 15 mkr utbetalats till andra projektägare (huvudsakligen i KLIMP-programmen 9 mkr, Programmen Främja kvinnors företagande 3 mkr och Kommersiell service 0,5 mkr, beloppen ingår i noten 6). Not 5 Övriga ersättningar och intäkter Statlig ersättning (kansliersättning tkr, regionbibliotek tkr) Ersättning för arbete (Kommunernas Hus AB 155 tkr, KLP 40 tkr, länsbibliotek Sydost 78 tkr, Klimpadministration 93 tkr, Kustvatten-kommittén 18 tkr, Miljösamverkan Sydost 227 tkr från andra län), övriga sålda varor och tjänster (1 044 tkr, Fokus och AV-Media), avgifter för Brysselkontoret (1 427 tkr), diverse kostnadsersättningar (1 998 tkr) Kurs och konferensavgifter tkr tkr tkr Regionförbundet i Kalmar län 30 Årsredovisning 2010 ekonomisk redovisning

31 Not 6 Utbetalade bidrag Avser bidrag till organisationer och institutioner i överensstämmelse med beslutad budget samt övriga utbetalade projektbidrag (jfr not 4). Not 7 Övriga rörelsekostnader Konsulter och föreläsare Övriga externa tjänster Lokal och fastighet Resor, frakter Annonser, utställningar, marknadsföring, representation Kontorsmaterial, trycksaker, böcker Post, tele, datakommunikation Måltidskostnader och lokaler, egna kurser o konferenser mm Förnödenheter Övrigt Kansliets projektverksamheten står för 11.7 mkr (ökning 1 mkr) av kostnaderna för konsulter och föreläsare. Fokus, främst Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, svarar för 3,6 mkr och kurs-& konferensverksamhet för 1,4 mkr (minskning 1,3 mkr). Av lokalkostnader utgör 1,9 mkr hyra till Kommunernas Hus AB. Kommunernas Hus har under året gjort viss ombyggnation. Regionförbundets del av kostnaden för anpassning av lokalerna uppgår till 0,5 mkr. Hyra för lokaler i Bryssel har tillkommit under året, 250 tkr. Kostnaden för annonser mm utgörs av annonser, utställningar och marknadsföring är huvudsakligen hänförlig till kansliets projektverksamhet, drygt 2,4 mkr (ökning ca 1 mkr). I detta avseende speglas framförallt insatserna genom projektet Vinst. Av posten måltidskostnader och lokaler är 3 mkr hänförliga till kurs-& konferensverksamhet på kansli och Fokus och 1.1 mkr (ökning 0,6 mkr) till projektverksamheten. Regionförbundet i Kalmar län 31 Årsredovisning 2010 ekonomisk redovisning

32 Not 8 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Medeltal anställda (avser antal årsarbetskrafter) Löner och ersättningar har uppgått till Förtroendevalda Övriga anställda Totala löner och ersättningar Pensionskostnader Sociala avgifter enligt lag och avtal Övriga personalrelaterade kostnader Bidrag för personal Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader I uppgiften löner och ersättningar till anställda ingår 5,8 mkr avseende projektanställd personal (ökning 2,6 mkr). Bidrag för personal har sjunkit på grund av pensionsavgång. Pensionsförpliktelserna redovisas under Borgens- och ansvarsförbindelser. Redovisningsprincipen för den avgiftsbestämda pensionskostnaden (5,59% inklusive löneskatt 2010) har ändrats. I årets redovisade pensionskostnader ingår dels löpande upplupen kostnad, dels den i mars 2010 debiterade avgiften avseende 2009 års löner. Debiteringen uppgår till kronor inklusive löneskatt. Vid jämförelse av pensionskostnaden mellan åren måste detta beaktas. Förändringen har sin grund i risken att projekt och annan verksamhet inte blir fullt finansierad på grund av den eftersläpande debiteringen av pensionsavgift och löneskatt. Deklarations- och skattemässigt görs ingen förändring sänktes premiesatsen för avtalsförsäkringar från 1,36 % föregående år till 0,31 %. Not 9 Jämförelsestörande poster Posten 2008 avser kostnader som regionförbundet inte fått täckning för i samband med avveckling av Kommunalförbundet Naturbruksgymnasierna. Not 10 Operationella leasingavtal Nominella värdet av avtalade framtida leasingavgifter för avtal som löper mer än 3 år. Framtida årliga förfallobelopp (tkr) Antal Kaffemaskin Kopiatorer Bil Saab Regionförbundet i Kalmar län 32 Årsredovisning 2010 ekonomisk redovisning

33 Not 11 Inventarier Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar - Inköp Försäljning - Utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar - Avskrivningar Utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Av årets inköp är 466 tkr hänförligt till IT (datorer), i övrigt är förvärven hänförliga till möbler (78 tkr). Not 12 Räntor Av årets ränteintäkter är 280 tkr hänförliga till fordran (5,6 mkr) på Kommunernas Hus AB. Not 13 Finansiella anläggningstillgångar Aktier i Kommunernas Hus i Kalmar AB ( ) (100%) Antal kr kr kr kr Aktier i E22 AB (20%) kr kr kr - Aktier i Industriellt Utvecklingscentrum IUC Träcentrum i Nässjö AB (2,5%) kr kr kr kr Aktier i IUC Sydpolen AB (3%) kr kr Regionförbundet i Kalmar län 33 Årsredovisning 2010 ekonomisk redovisning

34 Not 14 Interima fordringar och skulder Av interima fordringar utgör 12,8 mkr fordringar på projektbidrag. Av interima skulder utgör 26,1 mkr förskottsbetald projektfinansiering. Not 15 Checkräkningskredit Penningmarknadskonto i Föreningssparbanken med checkkredit kr. Bankbehållningen och förändringen av likvida medel förklaras närmare i punkt 4 avsnittet Årets resultat i förhållande till budget. Not 16 Förändring av eget kapital Belopp vid årets ingång Årets resultat, AV-Media Årets resultat, Fokus Kalmar län Årets resultat, övrigt Belopp vid årets utgång Borgens- och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Inga Inga Inga Inga Bankgaranti har tecknats avseende 6 månaders hyra för hyreskontraktet i Bryssel. Egna pensionsförpliktelser har inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna. Pensionsavgifterna regleras genom löpande betalning via avgifter debiterade av KPA och Pensionsvalet avseende anställda i Regionförbundet i Kalmar län. Kommunförbundens Pensionsstiftelse från Kalmar läns kommunförbund Tillgångar Pensionsreserv Operationell leasing, överstigande 3 år Framtida årliga förfallobelopp Hyreskontrakt med Kommunernas Hus AB är ett-årigt och gäller kansli, AV-Media och Fokus från januari Regionförbundet i Kalmar län 34 Årsredovisning 2010 ekonomisk redovisning

35 Sammanställd redovisning Resultaträkning, kr not Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter Medlemsbidrag Projektbidrag Övriga ersättningar och intäkter Verksamhetens kostnader Utbetalade bidrag Övriga rörelsekostnader Personalkostnader Övriga rörelsekostnader /Jämförelsestörande Avskrivningar Rörelseresultat Övriga finansiella intäkter Övriga ränteintäkter m m Finansiella kostnader Övriga räntekostnader m m Resultat efter finansiella poster Årets resultat Noter 1. Kommunernas Hus AB har debiterat regionförbundet kronor för hyra och städning. Ombyggnadsarbeten för anpassning av lokalerna har debiterats med kronor. Regionförbundet har debiterat Kommunernas Hus AB för fastighetstillsyn, administration, förbrukningsmaterial mm med kronor. 2. Regionförbundet debiterar enligt avtal ränta på lånet till Kommunernas Hus med konor. 3. Långfristigt lån till Kommunernas Hus AB uppgår till 5,6 mkr. 4. Kommunernas Hus AB har fordringar avseende ovannämnda poster på kronor och skuld på kronor. Regionförbundet i Kalmar län 35 Årsredovisning 2010 ekonomisk redovisning

36 Balansräkning, kr not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella varav ADB och Övrigt varav Byggnader och mark Finansiella varav aktier i koncernföretag i andra företag varav långfristiga fordringar 3 Omsättningstillgångar Förråd, lager Rikskuponger Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga fordringar Interima fordringar Kassa o bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav bundet eget kapital Aktiekapital (5000 aktier) Reservfond varav ingående fritt eget kapital varav årets resultat Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörskulder Skatteskulder Övriga skulder Interima skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Regionförbundet i Kalmar län 36 Årsredovisning 2010 ekonomisk redovisning

37 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Bilagor Regionförbundet i Kalmar län 37 Årsredovisning 2010 verksamhetsberättelse

38 extern fiinansiering Näringsliv & tillväxt Regionförbundets uppgift är att stödja idéer som kan skapa tillväxt i länet. Det handlar om stöd till enskilda företag och företag i samverkan men också stöd till olika typer av utvecklingsprojekt Regionförbundet har under året satt ett ökat fokus på exportfrämjande insatser. Ett exempel på detta är den ändrade inriktningen på företagsstödet, konsultcheckarna, som ska stimulera en ökad internationalisering i länets företag. Följ vårt arbete: Företagsstöd Genom olika typer av företagsstöd kan regionförbundet hjälpa företag. Syftet är att stimulera en hållbar utveckling och tillväxt i hela länet. Det är regionförbundets styrelse som anger riktlinjerna för de olika typerna av stöd, som är: Investeringsstöd till skärgårdsföretag Kommersiell service till lanthandelsbutiker och bensinstationer i glesbygd Konsultcheckar Samverkansprojekt inom marknadsföring eller produktutveckling Innovationsfinansiering Så har det gått med våra målsättningar 2010»» Mål: Öka antalet ansökningar om innovationsfinansiering från företag ledda av kvinnor och personer med utländsk bakgrund Utfall: Andelen ansökningar uppgick till 22 % under året. Motsvarande siffra för 2009 var 17 %. Ökningen beror till stor del på ökade informationsinsatser från regionförbundet och ALMI via bland annat Starta Eget kurser och kommunernas företagsträffar.»» Mål: Öka andelen ansökningar som omfattar tjänsteinnovationer Utfall: Under året har det skett en ökning till 22 % jämfört med föregående år då siffran hamnade på 10 %. Även denna ökning är direkt beroende av ökade informationsinsatser av regionförbundet tillsammans med ALMI.»» Mål: Erbjuda konsultcheckar inom till exempel marknadsutveckling för främjande av export Utfall: Under året har totalt 49 företag fått konsultcheckar för totalt 4,5 miljoner kronor. Motsvarande siffra för 2009 är 25 stycken företag och 2,7 miljoner kronor. Regionförbundet i Kalmar län 38 Årsredovisning 2010 verksamhetsberättelse

39 »» Mål: Regionförbundet ska medverka till att förkorta processen från idé till marknad genom att bättre följa upp de företag som fått stöd under utvecklingsfasen. Utfall: Under året har arbetet påbörjats och en modell för uppföljning av innovationsfinansiering har tagits fram.»» Mål: Medverka till god servicenivå på landsbygden Utfall: Regionförbundet har under året lämnat investeringsstöd till tre bensinstationer på landsbygden och på så sätt bidragit till att de finns kvar.»» Mål: Förkortad handläggningstid Utfall: Under året har regionförbundet arbetat med den s.k. Lean-modellen för att förbättra och effektivisera arbetet inom området. Bedömningen är att handläggningstiden har förkortats men ännu har ingen mätning gjorts. Projektkontoret Projektkontorets verksamhet ska ge råd till regionförbundets medlemmar och andra som har projektidéer om hur ett projekt kan sättas upp och var finansiering kan sökas. Det handlar främst om EU-finansiering med även nationella medel. För att nå ut med informationen har målsättningen under 2010 varit att besöka samtliga tolv kommuner. En ambition har också varit att vara delaktig i de informationsaktiviteter som Tillväxtverket och ESF-rådet genomfört. delvis extern fiinansiering Så har det gått med våra målsättningar 2010»» Mål: Besöka länets samtliga kommuner för att informera om EU-finansiering Utfall: Fem kommuner i länet har besökts under året. Detta beror till stor del på tidsbrist och minskat intresse från kommunerna kring informationsmöten. En stor del av informationen går istället ut digitalt samt via det nyhetsbrev som Europa Direkt-kontoret i Oskarshamn förmedlar. I dagsläget finns ca 170 abonnenter till detta nyhetsbrev. Samtliga kommuner i länet får utskicken.»» Mål: Fler kommuner och aktörer ska beviljas EU-medel eller annan nationell finansiering Utfall: Under 2010 fick Kalmar län del av en stor summa medfinansiering från regionala och sociala fonden. Från regionala fonden fick länet 89 miljoner kronor och från sociala fonden 106 miljoner kronor. Medlen gick till projekt som helt eller delvis berör länet. Detta är en stor ökning jämfört med 2009 då motsvarande summa för regionala fonden var 13, 5 mkr och för sociala fonden 43,5 mkr.»» Mål: Fler internationella projekt ska genomföras i länet Utfall: Under 2009 ökade antalet internationella projektförfrågningar medan siffran för 2010 stagnerat något. Vi har dock inte vetskap om alla projekt som kommunerna bedriver utanför Södra Östersjöprogrammet och Östersjöpro- Regionförbundet i Kalmar län 39 Årsredovisning 2010 verksamhetsberättelse

40 grammet. Intresset att vara partners i internationella projekt ökar dock i länet, främst hos Linnéuniversitetet och hos en del kommuner som inte deltagit innan. Regionförbundet fungerar fortsatt som en länk mellan Tillväxtverket och ESF-rådet ut till länets kommuner. Vi sprider information, inbjudningar samt deltar vid tillfälle vid deras informationsmöten i länet. extern fiinansiering South Baltic Södra Östersjöprogrammet, South Baltic, vänder sig till regioner, kommuner och organisationer för samarbete inom områden som exempelvis entreprenörskap, högre utbildning, arbetsmarknadsfrågor, infrastruktur och miljöfrågor. Regionförbundet är utsett till nationell kontaktnod för programmet. Under de tre år som EU-programmet har funnits har 67 % av de avsatta medlen fördelats. 36 projekt har bifallits, varav 11 är svenskägda och 4 drivs i Kalmar län: MOMENT och MOMENT UP modern vattenförvaltning (regionförbundet) LED energibesparing i offentlig miljö (Kalmar kommun) Hardwoods are good träsektorn (Skogsstyrelsen region öst) I och med South Baltic-programmet har projektkontoret sett ett ökat intresse i länet för att delta i projekt som samverkanspartner. Under året har tre större informationsmöten genomförts mot potentiella projektägare. Regionförbundet har även genomfört informationsmöten inför varje utlysning samt ett matchmaking-möte i Palanga, Litauen. Utöver det har nyheter och information löpande spridits via regionförbundets webbplats, via e-post, nyhetsbrev och pressmeddelanden. Så har det gått med våra målsättningar för 2010»» Mål: Öka andelen ansökningar från länet Utfall: Intresset för programmet ökar i länet och målsättningen har uppnåtts. Drygt 25 % av inkomna förfrågningar rör internationella projektidéer. Detta är en fördubbling jämfört med Förfrågningarna kommer delvis från kommuner och organisationer utanför länet men dessa kontakter uppmanas även samverka med lämpliga länsaktörer. extern fiinansiering Slutförvar Under 2009 kom beslutet att förlägga slutförvaret till Östhammars kommun. Oskarshamns kommun och Kalmar län blev dock inte lottlösa. En kapselfabrik och en inkapslingsanläggning kommer att förläggas i Oskarshamn. Förutom nämnda investeringar har Oskarshamns och Östhammars kommun gemensamt utverkat ett mervärdesavtal med SKB:s (Svensk Kärnbränslehantering AB) ägare där Oskarhamn tilldelas 1,5 miljarder kr att skapa mervärden för. Regionförbundet fick under året medel från Kärnavfallsfonden för att bedriva informationsinsatser kring de satsningar som görs i Oskarshamn med koppling till slutförvaret. Målgruppen är bl.a. näringslivet och skolan. Under året har bl.a. skolseminarier genomförts och totalt under åren har ca 1500 elever och lärare i 4 kommuner deltagit. Regionförbundet i Kalmar län 40 Årsredovisning 2010 verksamhetsberättelse

41 extern fiinansiering Besöksnäring Förutom ett allmänt besöksfrämjande arbete är verksamhetsområdet under perioden delvis styrt och finansierat via EU-projektet VINST. Projektet tar avstamp i destinationerna Västervik, Öland, Glasriket och Kalmar. Genom en gemensam internationell marknadsföring ska antalet utländska kommersiella gästnätter öka. Projektet har bland annat påvisat behovet av en ökad kompetens hos länets turismaktörer, vilket resulterade i att det länsövergripande projektet Kompetenshöjning av besöksnäringen i Kalmar län startade. extern fiinansiering En förstudie togs fram under hösten och vintern 2009/2010 och projektet, som finansieras av sociala fonden, startade i november. Totalt kommer 214 företag och cirka 900 personer att delta i 12 olika utbildningar inom bland annat affärsutveckling, ledarskap och företagsutveckling, konversationsengelska och tyska, marknadsföring och försäljning, service och kvalitet, ekonomi och administration, grundläggande data, kommunikation och försäljning på internet, sökmotorsoptimering med mera. I december startade första kursen. I december 2010 startade projektet Partnerskap Småland, där de tre Smålandslänen tillsammans ska göra ett varumärkesarbete, delta i det nationella arbetet för hållbar besöksnäring, samt bedriva gemensam marknadsföring. Som nästa steg i länets utveckling av besöksnäring och inom Smålandssamarbetet, har en ansökan lämnats till EU:s regionala fond om att skapa en IT-struktur och plattform för Småland och Öland. Så har det gått med våra målsättningar för 2010»» Mål: En strategi ska tas fram för att utveckla besöksnäringen där Regionförbundets roll i arbetet identifieras Utfall: Arbetet med att ta fram en strategi pågår. Just nu pågår intervjuer av aktörer i länet kring rollfördelning. Näringspolitiskt arbete Arbetet inom det näringspolitiska området handlar till stor del om att skapa strategiska samarbeten och strukturer till stöd för näringslivets utveckling. Regionförbundets roll är inte att vara operativ i första hand utan att genom stöd till andra aktörer bidra till att skapa tillväxt i länets företag. ALMI Regionförbundet är medfinansiär och en aktiv part i att utveckla verksamheten. Kansliet sitter som adjungerad i styrelsen och vi har fyra politiker som är ordinarie ledamöter. För 2010 togs ett nytt ägardirektiv fram. Regionförbundets ekonomiska åtagande har under året legat på samma nivå som föregående år, d.v.s. ca 5 miljoner kronor. Under året har regionförbundet deltagit i samtal kring utvecklingsinsatser som kan stärka ALMI:s stöd inom innovationsområdet. ALMI Regioninvest Regionförbundet är medfinansiär av ALMI Regioninvest, vars syfte är att öka tillgången till utvecklingskapital i bland annat Kalmar län. Under 2010 var ambitionen att regionförbundet tillsammans med bland annat ALMI Regioninvest och ALMI i Kalmar län skulle Regionförbundet i Kalmar län 41 Årsredovisning 2010 verksamhetsberättelse

42 arrangera ett seminarium för företag kring externt kapital. Detta har inte gjorts, dels på grund av tidsbrist och dels på grund av svag efterfrågan hos företagen. extern fiinansiering delvis extern fiinansiering Linnéuniversitetet Länet har, med start 1 januari 2010, fått tillgång till ett nytt universitet, Linnéuniversitet. Regionförbundet har under ett antal år bidragit till att utveckla kontakterna mellan Högskolan i Kalmar och länets företag via högskolans omvärldsenhet, före detta Näringslivsservice. I november beslöt regionförbundets styrelse att göra en offensiv satsning på Linnéuniversitetets arbete med ehälsa samt näringslivsutveckling och entreprenörskap. Under 2011 satsas 2,1 miljoner kr på att stärka kopplingen mellan universitetet och näringslivet samt kr på ehälsoinstitutets arbete med utvärdering av IT-stöd. Under året har samtal först med Linnéuniversitetets ledning kring framtida utvecklingsområden som kan stödja näringslivets utveckling i länet. RegLab Regionförbundet ingår i ett samarbete med ett antal län och statliga aktörer som syftar till att fördjupa kunskapen om regionala utvecklingsfrågor, projektet RegLab. Detta sker genom ett aktivt deltagande i olika analysarbeten som initieras av deltagarna. De analysarbeten som regionförbundet har deltagit i under året är processtöd kring klusterutveckling, metod och analys inom kompetensförsörjning, utvärdering och uppföljning samt innovation och förnyelse. Industriellt Utvecklingscentrum IUC Kalmar län En del i regionförbundets arbete med att ge stöd till länets näringsliv är att arbeta med aktörer som är direkt operativa gentemot företagen. Under 2009 etablerades en regional plattform för tillverkningsindustrin, IUC i Kalmar län. Målgruppen är tillverkande företag och verksamheten har två huvuduppgifter; företagsutveckling och företagsanpassade utbildningar. Verksamheten bedrivs i hela länet i samverkan med lokala aktörer. Regionförbundet sitter som adjungerad i styrelsen och för kontinuerliga utvärderings- och uppföljningssamtal med IUC. En utvärdering av verksamheten presenterades för regionförbundets styrelse i december. Lokala Utvecklingscentrum LUC Under 2009 genomfördes en utvärdering av lokala utvecklingscentrum som finns i 8 av länets 12 kommuner. Det har funnits ett beslut för regionförbundets medfinansiering som sträcker sig till och med Under 2010 har regionförbundets styrelse beslutat att avsluta denna. I stället får IUC ansöka om projektmedel inom ordinarie regler för projektverksamhet. extern fiinansiering Företag i samverkan Regionförbundet stödjer företag i samverkan, ibland kallade kluster. I arbetet med Kraftsamling Kalmar län visade sig tydligt att träindustrin var en av de näringar som var mest utsatta. Detta ledde till att samordnarna i Smålandslänen tog initiativ till ett gemensamt utvecklingsprojekt för träindustrin för hela Småland och där Regionförbundet i Kalmar län ska vara projektägare. Under året har projektet startat och två projektledare arbetar på halvtid. Dessa har genomfört intervjuer med aktörer inom näringslivet och offentliga organisationer. Utifrån detta läggs ett förslag på strategi under första kvartalet Regionförbundet i Kalmar län 42 Årsredovisning 2010 verksamhetsberättelse

43 Forskningsprojekt Kalmar län är utsett av Näringsdepartementet som pilotlän för att öka delaktigheten i forskningsprojekt inom till exempel 7:e ramprogrammet. Näringsdepartementet har identifierat att kunskapen om EU:s ramprogram är alltför låg i stora delar av landet och man vill finna metoder för att öka kompetensen. Regionförbundet får under tre år stöd i en process där målet är att under samma tid ta fram en ansökan till programmet. Under 2010 har regionförbundet inte tagit fram en ansökan, men däremot blivit part i ett 7:e ramprojekt som drivs av Lahti Science Park. Projektet går under namnet STINNO. extern fiinansiering Regionalt serviceprogram I februari 2010 antogs det Regionala Serviceprogrammet för Kalmar län. Programmet togs fram i ett partnerskap med länets kommuner och andra aktörer som arbetar med landsbygdsutveckling. Serviceprogrammet har ett tydligt tillväxtperspektiv, vilket uppmärksammats av Tillväxtverket. Programmet består av en grundlig analys av läget i Kalmar län samt ett antal förslag till insatser för att stärka tillgången till kommersiell och offentlig service på landsbygden. Insatserna kräver engagemang från både länets kommuner, regionförbundet och andra aktörer. Insatserna är uppdelade i fyra insatsområden: metodutveckling, servicepunkter, dagligvaror och drivmedel. Internationellt arbete Regionförbundet följer en internationell strategi och ett handlingsprogram som revideras varje år. Det internationella arbetet är en viktig del i att främja tillväxten i länet. Kina Partnerskap och samarbeten i Yangtze-deltat Kina Sedan 2004 har Regionförbundet i Kalmar län ett partnerskap med Changxing County i Yangtze-deltat. Målet med verksamheten är att vidareutveckla det befintliga samarbetet i Kina mot en större nytta för länets näringsliv. Verksamheten ska bidra till att öka näringslivets export till Kina, i synnerhet på miljödriva marknader. Det handlar också om att öka importen. En viktig del i detta arbete är att på hemmaplan höja medvetandet bland länets företag om marknadsutvecklingen i Kina. Under första halvåret har regionförbundet vid sju tillfällen hållit presentationer för grupper av företag om detta. I övrigt har arbetet framförallt fokuserat på fem områden under året: Expo 2010: Länets deltagande på världsutställningen i Shanghai China Baltic Sea Business Forum 2010 Baltic China Technology Transfer Centre Sino-Swedish Sustainable Business Program Technical Visits Så har det gått med våra målsättningar för partnerskapet för 2010»» Mål: Att utveckla vårt befintliga partnerskap i Changxing till att omfatta Changxing, Huzhou och Zhejiang, vilket översatt till svenska termer motsvarar kommun, region och nation. Regionförbundet i Kalmar län 43 Årsredovisning 2010 verksamhetsberättelse

44 extern fiinansiering extern fiinansiering Under 2009 togs viktiga kontakter med borgmästaren i Huzhou samt motsvarande Näringsdepartementet i Zhejiang-provinsen. Under 2010 har målsättningen varit att teckna samarbetsavtal med dessa organisationer. Utfall: I januari undertecknades ett samarbetsavtal med borgmästaren i Huzhou. Därefter har flera projekt inom utbildningsområdet diskuterats. Utöver detta skrev regionförbundet i mars ett fördjupat samarbetsavtal med ett konsultföretag Nanjing Longray Consulting Ltd, ett företag som vi samarbetat med sedan De arbetar med att matcha företag i Kina och norra Europa. Regionförbundet har även under 2010 medverkat till att Regionförbundet Södra Småland och Växjö kommun har skrivit partnerskapsavtal med Suzhou City och Xiangcheng District. Världsutställningen Expo 2010 i Shanghai & China Baltic Sea Business Forum Under perioden 1 maj till 31 oktober 2010 pågick Expo Regionförbundet deltog tillsammans med Kronobergs, Jönköpings och Blekinge län som officiell partner i den svenska paviljongen. Regionförbundet Södra Småland var projektägare och Regionförbundet i Kalmar län ansvarade för en gemensam företagsresa som tre av de fyra länen samarbetade om. I anslutning till Expo 2010 arrangerade länets kinesiska partner även China Baltic Sea Business Forum. På plats genomfördes flera seminarier på teman som exempelvis energi, byggteknik och vatten. Syftet var att lyfta fram den kompetens som finns i regionen. Totalt deltog drygt 170 representanter från drygt 20 kinesiska städer och regioner på dessa seminarier. Bland gästerna fanns bl.a. Shanghai stad samt Zheijang-provinsen som omfattar drygt 45 miljoner invånare. Antalet företag från de fyra länen som deltog i någon del av Expoprojektet var långt över 100 varav 32 deltog i aktiviteterna i Kina. Den utvärdering som gjorts visar att en stor majoritet av de företag som deltog hade stort utbyte av resan. Så har det gått med våra målsättningar för 2010»» Mål: 50 företag från de fyra länen ska delta i aktiviteter kopplade till Expo företag ska delta på plats. Utfall: Målet uppnåddes då över 100 företag deltog i aktiviteter, varav 32 stycken på plats i Kina.»» Mål: 10 nya affärsrelationer ska inledas Utfall: I nuläget känner vi till tre konkreta affärer där direkta affärssamtal pågår. Två av dessa gäller företag från Kalmar län, i ena fallet en potentiell leverans av miljöteknik till en industripark, i andra fallet en investering i en ny fabrik för småhusproduktion. Vår bedömning är att den typ av affärsrelationer som våra aktiviteter kan förväntas resultera i är mer långsiktiga än att de kan komma till avslut efter bara ett första möte. Därför går det inte se konkreta resultat efter ett fåtal månader. Baltic China Technology Transfer Center (TTC) Under 2009 lanserades Baltic China Technology Transfer Center i Europa (TTC), en digital plattform för kunskapsutbyte och matchmaking mellan företag och organisationer i Östersjöregionen och Kina. Under 2010 har arbetet koncentrerats till att bygga upp och testa en affärsmodell kring TTC. 57 svenska företag och 2 finska företag, 4 organisationer Regionförbundet i Kalmar län 44 Årsredovisning 2010 verksamhetsberättelse

45 extern fiinansiering och 5 kommuner fanns vid årets slut registrerade på TTC. TTC finns även Changxing och där har man vid årsskiftet registrerat närmare 100 företag och organisationer. TTC är, förutom en digital marknadsplats, ett kompletterande verktyg och en informationsplattform för den matchmaking som bedrivs i regionen samt de investeringsobjekt som Invest in Kalmar County bedriver. Sino-Swedish Sustainable Business Program Sedan andra halvåret 2009 deltar regionförbundet i Exportrådets projekt Swedish Sustainable Business in China 1. Projektets ska skapa hållbara affärsrelationer mellan svenska och kinesiska företag för att på så sätt stärka svenskt näringslivs konkurrenskraft. Målsättningen är att minst tre företag från länet ska delta i aktiviteterna under projekttiden. delvis extern fiinansiering Technical Visits Vårt kinesiska samarbete genererar en stor mängd besök från Kina. Besöken innehåller en outnyttjad potential till utökade kontakter mellan vårt näringsliv och kinesiska myndigheter och representanter för regioner och städer. Situationen i Kronobergs län och framförallt Växjö kommun är liknande. Målsättningen har under året varit att åstadkomma ett finansierat projekt tillsammans med Kronobergs län, och eventuellt även Jönköpings län. Ett antal förberedande möten har hållits och projektet, som kommer att ägas av Regionförbundet Södra Småland, har utvecklas över förväntan. Så har det gått med våra målsättningar för 2010»» Mål: Skapa ett finansierat projekt tillsammans med grannlänen. Utfall: Möjligheterna att bilda ett projekt undersöktes under 2010, men sköts på framtiden då inte alla parter vill medverka. Samtidigt fortsätter vi att söka andra sätt att samarbeta på. Sydafrika Regionförbundet i Kalmar län har ett samarbete med Cape Winelands i Sydafrika som pågår inom kultur, utbildning och näringsliv. Fokus ligger på miljöteknik och här deltar Sustainable Sweden Southeast aktivt i arbetet. Så har det gått med våra målsättningar för 2010»» Mål: Lämna in en ansökan till ICLD 2 för att genomföra projektet Improved Service Delivery Capacity, ett projekt om avfallshantering, tillsammans med Sustainable Sweden Southeast. Utfall: 2010 beviljades projektet. Cape Winelands District Municipality har involverat en av sina kommuner i projektet, Langeberg Municipality, som ska stå som modell för övriga kommuner i distriktet. Projektet avslutas i mars Gick tidigare under namnet Sino-Swedish Sustainable Business Program. 2 Internationellt Centrum för Lokal Demokrati. ICLD:s uppgift, som en del av det svenska utvecklingssamarbetet, är att främja lokal demokrati i låg- och medelinkomstländer. Regionförbundet i Kalmar län 45 Årsredovisning 2010 verksamhetsberättelse

46 Euroregion Baltic Regionförbundet är sedan 1998 medlem i Euroregion Baltic, ERB. Det är en politiskt plattform med medlemmarna Danmark, Polen, Ryssland, Litauen och sydöstra Sverige. ERB är den viktigaste plattformen för genomförande av projekt i Östersjöregionen. Regionförbundet har ansvar för arbetet som rör vattenförvaltning inom ERB men deltar även i gruppen för infrastruktur och energi. Under 2010 påbörjades en översyn av ERB:s verksamhet och organisation, på initiativ av Regionförbundet i Kalmar län. En rad faktorer har påverkat hur arbetet kan bedrivas sedan ERB bildades, bland annat EU:s strategi för Östersjöregionen och Södra Östersjöprogrammet. Samverkan i Sydsverige genom SydSam SydSam är en samarbetsorganisation för kommunförbund, landsting och regionförbund i Sydsverige. Syftet är att profilera Sydsverige som en intressant region i Europa och att samverka i frågor av övergripande regionalt intresse. SydSam är därmed ett komplement till det arbete som bedrivs på läns- och kommunnivå. Under 2010 har det varit Regionförbundet i Kalmar län som ansvarat för kanslifunktionen. De frågor som stått på dagordningen är bland andra bevakning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet för kommuner och landsting, hur strukturfonderna ska se ut efter 2013 samt kommunikationssystemet RAKEL. Småland-Blekinges kontor i Bryssel Den förste mars 2010 gick startskottet för Småland-Blekinges gemensamma Europakontor i Bryssel. Bakom beslutet stod de fyra regionförbunden i Blekinge, Kalmar-, Kronobergsoch Jönköpings län. Under våren gick även lärosätena, Högskolan i Jönköping, Linnéuniversitetet och Blekinge Tekniska Högskola in i samarbetet. Från att rent praktiskt få kontoret på plats har verksamheten övergått till löpande uppgifter såsom kontaktskapande verksamhet, service till parterna, intressebevakning av prioriterade frågor, bevakning av relevanta program samt marknadsföring. Under året har kontoret haft totalt 270 besök. För de frågor som bedöms som särskilt viktiga, har regionförbunden tillsatt särskilda arbetsgrupper. Det handlar för närvarande om sju grupper inom följande områden: Östersjöfrågor, infrastruktur och transportfrågor, Miljö energi och klimat, sammanhållningspolitiken, strategiska IT-frågor, kompetensförsörjning samt ökat deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling. FAKTA: EU:s politik för regional utveckling, den så kallade sammanhållningspolitiken, har som målsättning att bidra till ekonomisk och social sammanhållning inom EU. Den ska också öka EU:s konkurrenskraft gentemot omvärlden. Genom EU:s strukturfonder har Sverige hittills tilldelats medel som går till åtgärder för att öka den regionala konkurrenskraften och sysselsättningen. När EU planerar för den framtida långtidsbudgeten har dessa medel kommit att ifrågasättas. I oktober lämnade Småland Blekinge, tillsammans med 143 europeiska regioner, in en gemensam skrivelse till EU-kommissionens ordförande Barroso gällande EU:s sammanhållningspolitik. Mycket tyder på att lobbyinsatsen har varit av avgörande betydelse för våra möjligheter att även i fortsättningen få ta del av de medel som finns inom sammanhållningspolitiken. Regionförbundet i Kalmar län 46 Årsredovisning 2010 verksamhetsberättelse

47 extern fiinansiering Investerings- och exportfrämjande arbete Regionförbundet har under året satt ett ökat fokus på exportfrämjande insatser. Ett exempel på detta är den ändrade inriktningen på företagsstödet, konsultcheckarna, som ska stimulera en ökad internationalisering i länets företag. Till detta ska läggas utvecklade samarbeten med partnerskapet med Changxing County i Kina och samarbetet med Cape Winelands i Sydafrika som bl.a. syftar till att skapa kontakter till gagn för länets företag. Regionförbundet har under våren varit delaktigt i sju ärenden som handlar om export från länets företag. Insatserna har bland annat handlat om marknadsanalys, export av hus och livsmedel samt att matcha målgrupper mot varandra. Ofta finns en koppling till tidigare eller aktuella utländska etableringar. Insatserna med de exportfrämjande åtgärderna ska göras tydligare genom att ta fram en strategi för området ett arbete som pågår. Så har det gått med våra målsättningar för 2010»» Mål: Erbjuda konsultcheckar inom marknadsutveckling för främjande av export. Utfall: Under året har 49 företag fått konsultcheckar för totalt 4,5 miljoner kronor. Motsvarande siffra för 2009 är 25 stycken företag och 2,7 miljoner kronor. De investeringsfrämjande insatserna syftar till att attrahera utländska investerare och locka till etableringar i vår region. Som en del i det arbetet deltog i mars deltog regionförbundet på emigrantmässan i Utrecht tillsammans med länets kommuner. Mässan resulterade i flera förfrågningar som nu är under bearbetning. Utöver detta har vi fått in ytterligare förfrågningar från olika länder som är under bearbetning. Vid sidan av detta pågår ett arbete med att matcha 20 aktuella investeringsobjekt mot investerare skrev företaget Ecodom en överenskommelse med Mörbylånga kommun om att köpa kvadratmeter mark vid vattnet i Mörbylånga kommun. Avsikten är att bygga 250 villor, parhus, radhus och sommarhus. Investeringen går totalt på 750 miljoner kronor. Under 2010 har regionförbundet medverkat till att tre externa partners har gått in som delägare och medfört kapital i projektet Så har det gått med våra målsättningar för 2010»» Mål: Få fyra till fem internationella investeringar till länet samt att det ska ske en expansion inom tidigare etableringar. Utfall: Några konkreta investeringar som har gjorts under våren är: Witch World AB: Upplevelseindustri, Holland (Mönsterås) Swedish Cranberry Group AB: Livsmedeldistribution och logistik (Lokalisering?) Reach International AB: Butikskedja och logistik, Kina (Västervik) Rexion AB: Bland annat import och export, Kina (Västervik) Regionförbundet i Kalmar län 47 Årsredovisning 2010 verksamhetsberättelse

48 Välfärd Under 2010 har en modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning arbetats fram i länet. Förutom personal i kommunerna och landstinget har även brukar- och anhörigorganisationer deltagit i arbetet. Följ vårt arbete: Området omfattar framför allt vård- och omsorgsfrågor, IT som verktyg för verksamhetsutveckling samt FoU-arbetet inom socialtjänsten. Oftast utförs arbetet på uppdrag av och i nära samverkan med länets kommuner och landstinget. Målet är att samordna frågor av gemensamt intresse, bistå kommunerna i kompetensutveckling, samt samverka med andra aktörer. Genom primärkommunala nämnden (PKN), sociala chefsgruppen med flera kan nya uppdrag initieras under året och avrapportering av frågor inom området sker kontinuerligt till nämnden respektive chefsgruppen. Hemsjukvård 2008 överfördes ansvaret för hemsjukvården i Kalmar län från landstinget till länets kommuner. Syftet med förändringen är att, genom ökad samordning av sociala och medicinska insatser, ge bästa möjliga hemsjukvård ur ett medborgarperspektiv. Målsättningen har varit att utvärdera avtalet under Så har det gått med våra målsättningar för 2010»» Mål: Utvärdera hemsjukvårdsavtalet. Utfall: Under 2010 utvärderades avtalet med hjälp av en enkät till medarbetare hos bägge huvudmännen. Analysarbetet av enkätsvaren pågår och resultatet av utvärderingen kommer att presenteras under våren Rehabilitering Inom ramen för Länsgruppen rehabs arbete har gemensamma praktiska anvisningar inom områdena arbetsterapi och sjukgymnastik arbetats fram. De ska fungera som vägledning för berörd personal i landstinget och kommunerna. Anvisningarna utgår ifrån gällande hemsjukvårdsavtal. Som ett led i kvalitetssäkringen av de praktiska anvisningarna har Länsgruppen rehab även inlett ett gemensamt förbättringsarbete inom strokevården med utgångspunkt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för området. Hjälpmedelsförsörjning Länets kommuner svarar idag för ca 85 % av hjälpmedelsförsörjningen i länet. Verksamheten har hittills bedrivits via avtal med landstinget, ett avtal som löper ut den 31 december Regionförbundet i Kalmar län 48 Årsredovisning 2010 verksamhetsberättelse

49 Med anledning av detta startades vid årsskiftet 2009/2010 ett tvåårigt tjänsteutvecklingsprojekt för den framtida kommunala hjälpmedelsförsörjningen i Kalmar län. En översikt över olika möjligheter att bedriva hjälpmedelsförsörjning har tagits fram och presenterades under hösten för kommunerna samt landstings- och brukarföreträdare. Med översikten som grund och på förslag från projektets styrgrupp rekommenderades kommunerna att säga upp nuvarande hjälpmedelsavtal innan utgången av 2010, vilket också gjordes. I samband med det gav kommunerna Primärkommunala nämnden i uppdrag att ta fram förslag till en kommunal samverkansmodell som ska börja gälla från och med 1 januari Projektet 1 drivs i Fokus regi men i nära samarbete med regionförbundets kansli och PKN. Projektet fortsätter Sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Målet med landstingets och regionförbundets projekt är att förbättra förutsättningarna för ett samordnat stöd till målgruppen. Under 2009 genomfördes en studie där 95 personer (personal, brukare och anhöriga) intervjuades. Studien resulterade i en rapport där det bland annat framgår att: Det saknas ett sammanhållet stöd som utgår ifrån den enskilde klientens behov och personliga mål. Det saknas en gemensam värdegrund som bygger på att klienten skall bli sedd, lyssnad på och respekterad. Det saknas fungerande system för att sätta in extra insatser när klienten befinner sig i kris, istället blir oftast slutenvården enda alternativet. Det saknas organisationsstöd i verksamheterna för att ge ett sammanhållet stöd till klienten. Resultatet utgör grunden för nedanstående projekt. Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Under 2010 har en modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning arbetats fram i länet. Förutom personal i kommunerna och landstinget har även brukar- och anhörigorganisationer deltagit i arbete. Modellen, som innehåller en Case managersatsning 2, förankrades väl och antogs hos båda huvudmännen. extern fiinansiering Under året upphandlades en Case manager-utbildning för 120 personer. Utbildningsanordnare blir Linnéuniversitetet. Hösten 2010 påbörjades implementeringen av modellen i länet och en strategisk ledningsgrupp bildades bestående av kommunernas social- och omsorgschefer samt landstingets verksamhetschefer inom psykiatrin. Satsningen har tidigare beviljats 7,5 mkr i statliga stimulansmedel. En tredje och sista ansökan till Socialstyrelsen lämnades in hösten I december beviljades projektet ytterligare 2 miljoner kr. Projektet fortsätter under Läs mer under Fokus verksamhetsberättelse, sidan 77 2 Case Management är en insats som används bland annat för personer med psykiska funktionshinder. Syftet är att koordinera vården så att dessa personer så att de kan leva ett så självständigt liv som möjligt. Regionförbundet i Kalmar län 49 Årsredovisning 2010 verksamhetsberättelse

50 extern fiinansiering Missbruks- och beroendevård Sedan 2009 deltar regionförbundet och landstinget i projektet Kunskap till praktik. Projektet handlar om utveckling av missbruks- och beroendevården med stöd av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Målet är att skapa hållbara strukturer för att utveckla vården i enlighet med befintlig kunskap och effektiva metoder. I projektet deltar från och med 2010 socialtjänsten i länets samtliga kommuner tillsammans med landstingets psykiatri och primärvård. Under 2010 har kommunerna, psykiatrin och primärvården bildat lokala arbetsgrupper. Deras uppdrag är att arbeta fram lokala överenskommelser om hur de i samverkan ska bedriva en bra missbruks- och beroendevård. Dessa överenskommelser ska i sin tur ligga till grund för ett länsgemensamt policy- och styrdokument. Under året genomfördes även en basutbildning med syftet att skapa en genensam kunskapsbas avseende missbruk och beroendevård. Alla deltagare i projektet har även erbjudits möjlighet att fördjupa sina kunskaper i utrednings- och behandlingsarbete. Projektet fortsätter under IT som stöd för verksamhetsutveckling inom vård och omsorg extern fiinansiering Projektet Barnhälsodatapiloten Nya legala krav gör att förändringar är nödvändiga när det gäller hur vi identifierar användare vid åtkomst till känslig data, som personuppgifter och patientinformation fick länet utvecklingsmedel från Sveriges Kommuner och Landsting för att skapa en teknisk IT-plattform för samverkan. Ambitionen har varit att realisera denna under 2010, vilket innebär att vi inför ett säkrare sätt att identifiera användare. Så har det gått med våra målsättningar för 2010»» Mål: Realisera en säkerhetsplattform för Kalmar län. Utfall: Under 2010 har projektet Barnhälsodatapiloten avslutats och dess slutsatser har dokumenterats i en slutrapport 3. Projektet lämnar rekommendationer kring en verksamhetsbaserad IT-arkitektur, regional plattform för samverkan, säkerhetsplattform, systemförvaltning, arkivering och juridik. Resultatet är nationellt uppmärksammat, och ligger till grund för ett flertal genomförda uppdrag från RF:s styrelse och PKN. Länets kommunchefsgrupp beslöt under året om införandet av säkerhetsplattformen. Cosmic Link Cosmic Link är ett digitalt överrapporteringssystem som bl.a. underlättar informationsöverföringen om färdigbehandlade patienter vid utskrivning från sjukhus. Systemet ska ersätta dagens faxrutin. Målet är att uppnå effektivare, säkrare och spårbar överrapportering mellan huvudmännen. Arbetet har under året koncentrerats på informationsinnehåll, processanalyser, termer och begrepp samt utbildning. De tekniska delarna hanteras inom ramarna för säkerhetsplattformen. Projektet beräknas att gå i produktion under våren Rapporten finns att ladda ner på rapporter och trycksaker/it Regionförbundet i Kalmar län 50 Årsredovisning 2010 verksamhetsberättelse

51 Smarta kort Under året har en regional samordnare för så kallade smarta kort eller Siths-kort 4 projektanställts. Satsningen har resulterat i att 10 av länets 12 kommuner samt landstinget blivit godkända kortutgivare vid årsskiftet 2010/2011. extern fiinansiering Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten Nya överenskommelser träffades under året mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) avseende samverkan kring mer långsiktiga satsningar och prioriteringar. Det handlar bland annat om att utveckla regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Statliga stimulansmedel utlystes för detta arbete. För att få del av medlen krävde SKL en avsiktsförklaring från respektive län. I Kalmar län arbetades en sådan avsiktsförklaring fram och medel beviljades av SKL till en processledare. Rekryteringen pågår. Medel beviljades även till insatser för De mest sjuka äldre. Båda projekten drivs av Fokus tillsammans med landstinget och i nära samarbete med regionförbundets kansli. Det fortsätter under 2011 och SITHS är ett smart kort för elektronisk identifiering. Med hjälp av SITHS-kortet kan du som medarbetare på ett säkert sätt identifiera dig oberoende av var du arbetar i organisationen, eller var du är i landet. Regionförbundet i Kalmar län 51 Årsredovisning 2010 verksamhetsberättelse

52 Hållbarhet & kommunikationer Vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser är tillsammans med ett utbyggt bredband helt avgörande för en positiv utveckling i Kalmar län. Vår uppgift är att planera och samordna de framtida satsningarna. Till grund för arbetet finns det långsiktiga målet att 2030 vara en fossilbränslefri region. Ren miljö och ekosystem i balans är en nyckelfråga för vår unika natur och vår egen hälsa. Med stöd från EU arbetade Trafikverket tillsammans med Regionförbundet i Kalmar och Kronobergs län samt berörda kommuner under året fram ett underlag för att kunna bygga mötesspår på Kust till kustbanan. Följ vårt arbete: delvis extern fiinansiering Infrastruktur och kommunikationer Regeringen fastställde i mars 2010 den nationella transportplanen för åren I planen finns några om- och nybyggnader av E22 med, mötesspår på järnvägen Kalmar Alvesta samt ombyggnad av järnvägen Karlskrona Emmaboda. Eftersom flera av länets kommuner förskotterar objekten kommer de att bli färdigbyggda inom fem år. Regional transportplan Regeringen anvisade under året 793 miljoner kronor till länets regionala transportplan för Samtidigt fick regionförbundet i uppdrag att senast 30 juni 2010 fastställa den regionala planen. Detta gjordes i regionförbundets styrelse den 23 juni. Man beslöt att använda pengarna enligt följande indelning. Den enskilt största satsningen är nybyggnad av riksväg 34 mellan Högsby och Hultsfred. Länet har också beslutat att lägga en stor andel på upprustning av järnvägar med målet att skapa snabba tågförbindelser. På så sätt räknar vi med att bredda arbetsmarknaden genom att man kan resa längre på kortare tid. Utveckling av järnvägstrafiken Idéstudien om hur en kustjärnväg längs med Smålandskusten kan dras för att binda ihop Kalmar, Mönsterås och Oskarshamn avslutades den 30 april Studien visar ett antal alternativa geografiska lägen där det är lämpligt och möjligt att dra en järnväg 1. 1 Studien finns att ladda ner på under rapporter och trycksaker Regionförbundet i Kalmar län 52 Årsredovisning 2010 verksamhetsberättelse

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse

Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Årsredovisning 2009 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009 Text och grafisk form: Regionförbundet i Kalmar län Omslagsfoto:

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018

Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018 Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018 (Godkänd av styrelsen den 2015-01-01, 8) Regionförbundet skall vara ett kommunalförbund enligt kommunallagen och bildas för obestämd tid. 1 Förbundets

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Svenska Samernas Riksförbund Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening

Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening Årsredovisning för Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening 1(8) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Fjällbete i Åredalen Ekonomisk

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning 10 006 434 11 812 227 Övriga rörelseintäkter 1 3 000 152 967 741 13 006 586 12 779 968 Rörelsens

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Hedmans Fjällby Aktiebolag i likvidation Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Likvidatorn avger följande årsredovisning Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Årsredovisning. Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse

Årsredovisning. Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Text och grafisk form: 2 Årsredovisning 2012 Innehåll Förvaltningsberättelse... 4 Om regionförbundet och vårt uppdrag...

Läs mer

"4" - förvaltningsberättelse - koncernens resultaträkning. Drillcon Aktiebolag. Arsredovisning för räkenskapsåret 2004. Org nr 556356-3880

4 - förvaltningsberättelse - koncernens resultaträkning. Drillcon Aktiebolag. Arsredovisning för räkenskapsåret 2004. Org nr 556356-3880 Org nr 556356-3880 Arsredovisning för räkenskapsåret 2004 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse - koncernens resultaträkning - koncernens

Läs mer

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012 Å R S R E D O V I S N I N G för Sveriges Kommunikatörer AB (tidigare Sveriges Informationsförening Service AB) Styrelsen för Sveriges Kommunikatörer AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874 1(7) Årsredovisning för Fjällbete i Åredalens ek förening 76968-9874 Styrelsen får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 212-1-1-212-12-31. Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Boo Allaktivitetshus AB

Boo Allaktivitetshus AB Årsredovisning för Boo Allaktivitetshus AB Räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening Årsredovisning för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening 769622-6120 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013.

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Dispositioner beträffande vinst

Förvaltningsberättelse. Dispositioner beträffande vinst Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Byggillet i Stockholm AB, 556629-8450 får härmed avge årsredovisning för 2011-07-01-2012-12-31. Allmänt om verksamheten

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2014

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2014 1(14) Sundsvalls Golfklubb Org nr 889200-5383 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 1 (8) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Styrelsen för Borås Golf AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2009 2008

RESULTATRÄKNING 2009 2008 6(15) RESULTATRÄKNING 2009 2008 Nettoomsättning Not 1 2 176 558 2 147 487 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -123 230-173 395 Drift Not 2-767 052-710 885 Administrationskostnader Not 2-116

Läs mer

Flästa Källa AB (publ)

Flästa Källa AB (publ) Årsredovisning för Flästa Källa AB (publ) Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Årsredovisning. Kinds Golfklubb

Årsredovisning. Kinds Golfklubb Årsredovisning för Kinds Golfklubb Räkenskapsåret 2009 Kinds Golfklubb 1(9) Styrelsen för Kinds Golfklubb får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. Förvaltningsberättelse Verksamhet Kinds

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R. Resultaträkning 66. Balansräkning 67. Förändring av eget kapital 68. Kassaflödesanalys 69

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R. Resultaträkning 66. Balansräkning 67. Förändring av eget kapital 68. Kassaflödesanalys 69 Finansiella rapporter 2003 Resultaträkning 66 Balansräkning 67 Förändring av eget 68 Kassaflödesanalys 69 Redovisningsprinciper och noter 70 65 Resultaträkning Mkr 2003 2002 2003 2002 Hyresintäkter Not

Läs mer

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB Årsredovisning för Svensk Privatläkarservice AB 556794-9408 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Svensk Privatläkarservice AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2006 AB Stuvaren i Sundsvall Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar fastigheten Stuvaren

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2010 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(7) 2010-01-01 2009-01-01 Resultaträkning Not -2010-12-31-2009-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 538 569 1 598 854 Offentligrättsliga

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för AB Maleviks Villasamhälle Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2009 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(6) 2009-01-01 2008-01-01 Resultaträkning Not -2009-12-31-2008-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 598 854 1 714 786 Offentligrättsliga

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370 Resultaträkningar Kommentarer till de första två tertialen, verksamhetsåret 2013/2014 Ackumulerat rörelseresultat efter 8 månader 55 MSEK (föregående år 13 MSEK) Stabila volymer och marknadsandelar Positiv

Läs mer

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall 38111 Specialdestinerade statsbidrag, externt 31201 Såld vård, sjukhusvård övrigt, externt 38933

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Brf Assessorerna Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01--2010-12-31. Innehåll - förvaltningsberättelse - resultaträkning - balansräkning

Läs mer

Delårsrapport 1 JANUARI 31 MARS. Omsättningen för perioden uppgick till 21,3 miljoner kronor (23,7).

Delårsrapport 1 JANUARI 31 MARS. Omsättningen för perioden uppgick till 21,3 miljoner kronor (23,7). Delårsrapport 2008 1 JANUARI 31 MARS Omsättningen för perioden uppgick till 21,3 miljoner kronor (23,7). Resultatet (EBITA) för perioden uppgick till 2,4 miljoner kronor (2,7). Detta motsvarar en rörelsemarginal

Läs mer

Hillareds Fibernät Ek. För. 769624-0550

Hillareds Fibernät Ek. För. 769624-0550 Årsredovisning för Hillareds Fibernät Ek. För. Räkenskapsåret 2012-01-01 - Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2005 AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL AKTIEBOLAG Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Styrelsen för Kävlinge Golfbana AB (publ) avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE 1(9) FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2012 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2012-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

3;8<,,:99=,5 1 JANUARI - 30 JUNI 2007 ! "#$%"$&' ( )#*&%$)+#', >, 0-%&&' ( $&+%&+&' >, #-%00'? ( )+#%$&+'? >9 ( *+*%)$"' >&0*%#"$'? >, -.

3;8<,,:99=,5 1 JANUARI - 30 JUNI 2007 ! #$%$&' ( )#*&%$)+#', >, 0-%&&' ( $&+%&+&' >, #-%00'? ( )+#%$&+'? >9 ( *+*%)$' >&0*%#$'? >, -. :%' 3;84 "#$%"$&' ( )#*&%$)+#' >, 0-%&&' ( $&+%&+&' >, #-%00'? ( )+#%$&+'? >9 ( *+*%)$"' >&0*%#"$'? >, -.0%-#)' ( +#0%)-*#'! "#$%"$&' ( )#*&%$)+#', &-%*#' ( $+"%&*.'

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Hålabäcks Värmeförening ek för. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01--2011-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Bokslutskommuniké. Senzime AB (publ) 556565-5734. Perioden 2012-01-01 2012-12-31

Bokslutskommuniké. Senzime AB (publ) 556565-5734. Perioden 2012-01-01 2012-12-31 Senzime AB (publ) 1 (7) Bokslutskommuniké för Senzime AB (publ) Perioden 2012-01-01 2012-12-31 Senzime AB (publ) 2 (7) Senzime AB (publ) får härmed avge bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2012. Nettoomsättningen

Läs mer

2011 Christofer Carlsson

2011 Christofer Carlsson Carlsson & Berger Entreprenad Invest grundades med affärsidén att bygga flerfamiljshus av hög kvalitet, design och med mer genomtänkta planlösningar och högklassigare materialval än våra kollegor i branschen

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

2 3 4 5 6 - - - - - - - - 7 Årsredovisning för Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund 845000-2871 Räkenskapsåret 2014 8 Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund Org.nr 845000-2871 Styrelsen för Södra Sveriges

Läs mer

Delårsrapport Januari mars 2013

Delårsrapport Januari mars 2013 Delårsrapport Januari mars 2013 Period 1 januari - 31 mars 2013 Nettoomsättningen uppgår till 58 992 (43 057) kkr motsvarande en tillväxt om 37 %. Organisk tillväxt uppgår till 7 % Rörelseresultatet uppgår

Läs mer

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31 Sida 1 av 8 Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Innehåll Sida - Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Noter 2 3 4 5 Om inte annat

Läs mer

Årsredovisning verksamhetsåret 2014

Årsredovisning verksamhetsåret 2014 Årsredovisning verksamhetsåret 2014 Resultaträkning Not År 2014 År 2013 Verksamhetsintäkter 2 Medlemsavgifter 501 922,00 534 289,00 Gåvor 940 148,90 3 069 000,00 Bidrag 2 322 752,20 1 961 000,00 Nettoomsättning

Läs mer

RESULTATRÄKNING AIK (tkr)

RESULTATRÄKNING AIK (tkr) RESULTATRÄKNING AIK (tkr) INTÄKTER Not 1.5 2005-1.5 2004-30.4 2006 30.4 2005 Medlemsavgifter 3 823 3 166 Gåvor 543 246 Bidrag 900 945 Nettoomsättning 7 499 6 403 Summa rörelseintäkter 1 12 765 10 760 Rörelsens

Läs mer

Sämre försäljning på grund av förseningar i projekt

Sämre försäljning på grund av förseningar i projekt Hexatronic Scandinavia AB (publ) Bokslutskommunike 1 september 2009 till 31 augusti 2010 Sämre försäljning på grund av förseningar i projekt På grund av flera förseningar i projekt har försäljningen minskat

Läs mer

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet på balansdagen.

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet på balansdagen. Noter och kommentarer till resultat- och balansräkning. Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens

Läs mer

Årsredovisning. för. Svenska Uppfinnareföreningens Service AB org nr: 556318-8498

Årsredovisning. för. Svenska Uppfinnareföreningens Service AB org nr: 556318-8498 Årsredovisning 2014 för Svenska Uppfinnareföreningens Service AB org nr: 556318-8498 Styrelsen och verkställande dirktören för Svenska Uppfinnareföreningens Service AB får härmed avge årsredovisning för

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 Januari Mars 2015 Nettoomsättningen uppgick till 0,0 (0,0) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 0,5 (-0,6) MSEK. Resultat

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Styrelsen för Svenska Fallskärmsförbundet avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

Norrtelje Elektronik Aktiebolag

Norrtelje Elektronik Aktiebolag Styrelsen och verkställande direktören för Norrtelje Elektronik Aktiebolag får härmed avge Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 1999 Innehåll: sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Bryggan Stockholm. Årsredovisning för 802411-1968. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Bryggan Stockholm. Årsredovisning för 802411-1968. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Bryggan Stockholm Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4-5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Monumentet

Bostadsrättsföreningen Monumentet Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Monumentet får härmed avge Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2007-31 december 2007 Innehåll: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

CWS Comfort Window System AB

CWS Comfort Window System AB 556574-9826 Årsredovisning för räkenskapsåret 2005-09-01-2006-08-31 Styrelsen för får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2005-09-01-2006-08-31 Bolagets sjätte räkenskapsår Redovisningen omfattar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Åkeriservice Syd Aktiebolag. för. Org.nr. 556121-3835

ÅRSREDOVISNING. Åkeriservice Syd Aktiebolag. för. Org.nr. 556121-3835 resultaträkning - balansräkning - ställda - tilläggsupplysningar underskrifter ÅRSREDOVISNING för Åkeriservice Syd Aktiebolag Styrelsen och verkstiillande direktören fr hiirrned avkinina årsredovisning

Läs mer

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397 Å R S B O K S L U T för Svensk Förening För Allmänmedicin Styrelsen får härmed avlämna årsbokslut för verksamhetsåret 2009-07-01--2010-06-30. Innehåll Sida - resultaträkning 2 - balansräkning 3 - ställda

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSREDOVISNING 2014/2015 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter & ansvarsförbindelser Tilläggsupplysningar Upplysningar resultaträkning Upplysningar

Läs mer

Ekonomisk Översikt i kkr 2008 2007 2006 2005. Nettoomsättning 58 0 84 443 126 924. Årets resultat -16 471-9 104-37 386-17 546

Ekonomisk Översikt i kkr 2008 2007 2006 2005. Nettoomsättning 58 0 84 443 126 924. Årets resultat -16 471-9 104-37 386-17 546 Ekonomisk Översikt i kkr 2008 2007 2006 2005 Nettoomsättning 58 0 84 443 126 924 Årets resultat -16 471-9 104-37 386-17 546 Balansomslutning 5 726 36 145 68 186 90 673 Eget kapital 675 12 995 22 029 35

Läs mer

HSB:S BRF FAGOTTEN I LUND 1(1) 716406-8129. 2003-01-01 2002-01-01 Resultaträkning Not -2003-12-31-2002-12-31

HSB:S BRF FAGOTTEN I LUND 1(1) 716406-8129. 2003-01-01 2002-01-01 Resultaträkning Not -2003-12-31-2002-12-31 1(1) 2003-01-01 2002-01-01 Resultaträkning Not -2003-12-31-2002-12-31 Nettoomsättning 1 9 224 641 8 680 668 Summa intäkter 9 224 641 8 680 668 Rörelsens kostnader Drift 2,3-6 010 197-4 902 006 Löpande

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Amago Capital AB (publ), org nr 556476-0782, är ett publikt onoterat bolag med 16 417 959 utestående aktier. Per balansdagen var bolagets tre största aktieägare

Läs mer

Årsredovisning. QuickCool AB 556639-3913

Årsredovisning. QuickCool AB 556639-3913 1(9) Årsredovisning QuickCool AB Styrelsen och verkställande direktören för QuickCool AB får härmed lämna sin redogörelse för bolagets utveckling under räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Om inte annat

Läs mer

Kronhaga Strand EK 769622-0313 1(1) 226 809,00 207 900,00. Rörelsens kostnader

Kronhaga Strand EK 769622-0313 1(1) 226 809,00 207 900,00. Rörelsens kostnader 1(1) Resultatrapport (t o m ver 3) 2013/14 2012/13 Nettoomsättning 3040 Avgifter 132 300,00 3740 Öresutjämning 9,00 Summa nettoomsättning 9,00 132 300,00 Övriga rörelseintäkter 3910 Hyresintäkter 226 800,00

Läs mer

Delårsrapport H1-2015. SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 www.swemet.

Delårsrapport H1-2015. SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 www.swemet. Delårsrapport H1-2015 SWEMET AB E-post info@swemet.se Telefon +46 13 10 05 80 Fax +46 13 10 05 80 Org. number 556675-2142 SWEMET H1 2015 FÖRSTA HALVÅRET 2015 Intäkterna uppgick till 6,3 MSEK (6,1) Resultatet

Läs mer

Årsredovisning AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA VARMBLODIGA HÄSTEN

Årsredovisning AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA VARMBLODIGA HÄSTEN Årsredovisning för AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA VARMBLODIGA HÄSTEN Räkenskapsåret 2004 AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA VARMBLODIGA HÄSTEN Styrelsen för AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA VARMBLODIGA HÄSTEN får härmed

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ)

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ) 1 (13) Informationen lämnades för offentliggörande den 16 maj 2012 kl. 12.00. Keynote Media Groups Certified Adviser på First North är Remium AB. Tel. +46 8 454 32 00, ca@remium.com DELÅRSRAPPORT 1 januari

Läs mer

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand Årsredovisning för Brf Kvarngatan 9 Marstrand 769611-5034 Räkenskapsåret 2013 1 (8) Styrelsen för Brf Kvarngatan 9 Marstrand får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning för. Convictus 802012-1581. Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Convictus 802012-1581. Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Convictus Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 5 Redovisningsprinciper

Läs mer

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Resultaträkning Not 2011-12-31 2010-12-31 Nettoomsättning 1 8 077 988 7 573 717 Fastighetskostnader Drift 2-4

Läs mer

Föreningen Edsätras Vänner

Föreningen Edsätras Vänner Föreningen Edsätras Vänner Föreningen Edsätras Vänner är en ideell förening utan vinstdelning och leds av en styrelse som inte är arvoderad. Föreningen hade per 31 december 2014 totalt 144 medlemmar. Här

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE ÅRSREDOVISNING 2013/2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM Styrelsen för LanTeam Consulting AB, 556582-7291 får härmed avge årsredovisning för 2013-05-01-2014-04-30. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Bolaget bedriver

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Föreningen Svalorna Latinamerika

Föreningen Svalorna Latinamerika Årsredovisning för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Styrelsen för Föreningen Svalorna Latinamerika avger härmed årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning - kostnadsslagsindelad

Läs mer

Årsredovisning. Höllvikens Boxningsklubb

Årsredovisning. Höllvikens Boxningsklubb Årsredovisning för Höllvikens Boxningsklubb 847000-4337 Räkenskapsåret 2014 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Tilläggsupplysningar 5-8 Innehållsförteckning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Svenska Tecknare Association of Swedish Illustrators and Graphic Designers Hornsgatan 103 SE-117 28 Stockholm, Sweden T: +46 8 556 029 10 info@svenskatecknare.se www.svenskatecknare.se Föreningen Svenska

Läs mer

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB Årsredovisning för Oberoende Elhandlare Service OES AB 556616-7911 Räkenskapsåret 2013 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Kassaflödesanalys 5 Tilläggsupplysningar

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB Årsredovisning för Oberoende Elhandlare Service OES AB 556616-7911 Räkenskapsåret 2014 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Kassaflödesanalys 5 Tilläggsupplysningar

Läs mer