Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling CONSENSUM VUX LUND Upprättad Reviderad Gäller till Fastställd av Consensum vuxenutbildnings lärarlag och studeranderåd Rektor: Malin Trikson,

2 Till dig som studerar vid Consensum vuxenutbildning! Consensums likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling är ett levande dokument som arbetats fram av studerande och lärare på Consensum för att skapa en god och trygg arbetsmiljö. När du studerar på Consensum är vår ambition att du ska uppleva din studiesituation som trygg, hanterbar, begriplig och framförallt meningsfull. Arbetsmiljön, både den fysiska och psykosociala är viktiga komponenter i en lärandeprocess. Viktiga byggstenar i denna process är kommunikation, delaktighet och respekt för varandras lika värde. Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling ska leda till ett kontinuerligt arbete med värdegrund och människors lika värde, vilket är ett måste, då vi ska arbeta tillsammans under utbildningen och sedan i olika verksamheter i vård och omsorg. Du kommer i planen, bland annat, att hitta de åtgärder vi vill göra för att stärka detta arbete under läsåret och du kommer att hitta vad du ska göra och vem du ska vända dig till om någonting händer vad gäller likabehandling och kränkande behandling. Antalet studerande i vuxenutbildningen på Consensum i Lund är i skrivande stund c:a 200. Våra studenter kan välja att läsa distansbaserat vilket innebär att undervisningen till största del sker via vår plattform lära/nära. Studenterna kan även läsa närbaserat vilket innebär en klassrumsbaserad undervisning. Vi utbildar även personal inom vården som inte har en formell behörighet som undersköterska. Då sker undervisningen på arbetsplatsen. I våra utbildningar ingår praktik inom verksamheter i vård och omsorg. I alla dessa utbildningsdelar arbetas det med likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling på olika sätt under läsåret. Detta kan du läsa mer om i planen under planerade åtgärder och du kan prata med din kursansvariga lärare för mer information om likabehandlingsarbetet i just din utbildningsform. Vi hoppas att du ska trivas, utvecklas och växa hos oss! Malin Trikson, Rektor Telefon: malin.trikson@consensum.se

3 Innehållsförteckning 1. Vision, Mission och Värdegrund 1 2. Mål 1 3. Lagtexter Rutiner vid klagomål 2 5. Definitioner Kartläggning och nulägesanalys 6 7. Uppföljning och utvärdering 7 8. Främjandearbete/planerade åtgärder Arbetsgång vid misstanke om studerande utsatts för diskriminering, kränkande behandling, repressalier Arbetsgång då personal misstänks för kränkande behandling av elev Viktiga kontakter 15 Bilaga 1: Litteratur och länktips 16

4 1. Vision, Mission och Värdegrund Consensums vision: Med Hjärta och hjärna mot toppen. Consensums mission: Att stärka människor att göra avtryck i framtiden. Consensums värdegrund: Alla kan lyckas genom engagemang för individen och genom vårt salutogena ledarskap skapar vi lust att lära och glädje och stolthet. 2. Mål för läsåret Alla studerande, personal och besökare ska kunna känna sig trygga på Consensum och bemötas och behandlas med respekt. All personal på Consensum vuxenutbildning ska arbeta aktivt med att förebygga, agera kring och dokumentera allt slags beteende och förhållningssätt som kan falla under diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Samtliga studerande har ett ansvar att bemöta övriga kurskamrater, lärare och besökare med respekt. Consensum vuxenutbildning ska ha ett systematiskt värdegrundsarbete för att främja en god och trygg arbetsmiljö. De studerande ska ha möjlighet att vara med och påverka värdegrundsarbetet och likabehandlingsplanen/ planen mot kränkande behandling Skolan och de studerande ska kontinuerligt granska den litteratur och det material som används i distans och skolförlagda utbildningar Alla studerande på Consensum vuxenutbildning ska veta vem de kan vända sig till om de utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 3. Lagtexter Skolan har lagar som styr arbetet med likabehandlingsplanen, för att motverka och förebygga kränkande behandling och diskriminering. Dessa är: Skollagen (2010:800) kapitel 6: Åtgärder mot kränkande behandling. Kapitlet har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Diskrimineringslagen (2008:567) )trädde i kraft 1 januari Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett: kön etnisk tillhörighet 1

5 religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder könsöverskridande identitet eller uttryck Lagarna ska tillsammans styra skolans arbete med att främja de studerandes lika rättigheter och motverka diskriminering och kränkande behandling Den 22 juni 2010 beslutade riksdagen om en ny skollag. Lagen tillämpas på utbildningar från och med den 1 juli Bestämmelserna om åtgärder mot kränkande behandling behandlas i kapitel 6. Lagen omfattar all utbildning och gäller när personal kränker elever såväl som när elever kränker andra elever. I 10 har ett förtydligande mot tidigare lagstiftning gjorts. Här anges att personalen har en skyldighet att informera rektor eller skolhuvudman. Med detta menas att lärare eller annan personal som får kännedom om att en studerande blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Kraven som ställs är att varje enskild verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja lagens syfte. I varje enskild verksamhet ska det finnas en Likabehandlingsplan. Utöver detta är de enskilda verksamheterna skyldiga att förebygga och förhindra, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering. Om verksamheten inte följer lagens bestämmelser eller inte vidtar tillräckliga åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling kan huvudmannen bli skadeståndsansvarig. Även Arbetsmiljölagen (1977: 1160) och Socialtjänstlagen (2001:453) påverkar skolans arbete med Likabehandling. 4. Rutiner vid klagomål Vid funderingar och klagomål som gäller din utbildning och arbetsmiljö, vill vi att du direkt kontaktar din kursledare, mentor eller vår rektor: Malin Trikson, malin.trikson@consensum.se 2

6 5. Definitioner Kränkning, diskriminering och trakasserier Mobbning har ersatts med kränkning, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Ett av skälen är just att lagstiftarna anser att handlingen inte ska behöva upprepas för att det ska bryta mot lagen. En gång räcker. Ett annat skäl rör vem som definierar handlingen. Det är inte nödvändigt att den som kränker ska ha ont uppsåt, utan det är den som är kränkt som avgör vad som är kränkning. Kränkning kan alltså ske omedvetet och utan ont uppsåt. Hur skiljer sig då de nya definitionerna åt jämfört med mobbning? En skillnad mellan mobbning och kränkning är att handlingen inte behöver upprepas vid kränkningar. En gång räcker. En annan skillnad är att det inte behöver finnas ett ont uppsåt bakom en kränkning, såsom vid mobbning. Diskriminering har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Diskriminering förutsätter ett maktövertag hos den som diskriminerar. En lärare kan diskriminera en elev. En elev kan inte diskriminera en annan elev eller sin lärare. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna men där det inte finns maktobalans mellan den som trakasserar och den trakasserade. Kränkande behandling är övergrepp som inte har grund i någon av diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett: De sju diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagen: 1. kön: Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. 2. etnisk tillhörighet: Skolan ska förebygga och förhindra etnisk diskriminering. Etnisk tillhörighet kan vara när någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. En person kan ha flera etniska tillhörigheter. 3

7 3. religion eller annan trosuppfattning: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Annan trosuppfattning innefattar uppfattningen som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. 4. funktionsnedsättning: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering på grund av funktionshinder. Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. 5. sexuell läggning: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet -bisexualitet - heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en stark negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- och bisexuella personer. 6. könsöverskridande identitet eller uttryck: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Om man inte ser på sig själv som tjej eller kille, såsom ofta förväntas i samhället, så kan man ha en könsöverskridande identitet. Det kan handla om att andra tänker att man är en tjej för att man har en kropp, ser ut eller pratar som en tjej gör, men själv identifierar man sig som kille. Det kan handla om att man är tjej men gillar att ha kläder som är typiskt manliga. Eller att man är kille och använder mycket kvinnligt smink. Man kan också växla könsidentitet. Det är förbjudet för skolor att diskriminera någon på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. 7. Ålder: Ingen får diskrimineras i skolan på grund av sin ålder. Man får alltså inte behandlas illa på grund av att man till exempel är ung. Däremot får och ska en skola naturligtvis ta hänsyn till elevernas ålder för att kunna nivåanpassa undervisning och liknande. 4

8 Direkt diskriminering: En studerande missgynnas i förhållande till andra elever med hänsyn till diskrimineringsgrunderna Indirekt diskriminering: En studerande missgynnas genom att skolan tillämpar t ex en till synes neutral bestämmelse som i praktiken missgynnar utifrån diskrimineringsgrunderna Strukturell diskriminering: Strukturell diskriminering; menas att vissa regler, normer, rutiner, förhållningssätt och beteenden som förekommer i organisationer och andra samhällsstrukturer systematiskt diskriminerar vissa grupper av människor. Tex på grund av etnisk eller religiös tillhörighet inte uppnå lika rättigheter. Trakasserier och kränkande behandling: Gemensamt för dessa bägge är att det handlar om ett uppträdande som kränker en studerandes värdighet, tex: fysiska slag (slag, knuffar) verbala hot (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, foton, facebook) Trakasserier: Är uppträdande som kränker en studerandes värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna Sexuella trakasserier: Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet Kränkande behandling: Är ett uppträdande som kränker en studerandes värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Tex: retas, mobba, frysa ut någon, text och bild, materiell kränkning Mobbning: När en person upprepade gånger och över tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer och där det finns en obalans i styrkeförhållandet. En medveten handling (Olweus, 2007). Repressalier: Personalen får inte utsätta en studerande för straff eller negativ behandling på grund av att den studerande har anmält skolan för diskriminering, påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Främlingsfientlighet: En rädsla eller stark motvilja mot människor med annan etnisk eller kulturell tillhörighet. Homofobi: Motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella eller person med transsexuell läggning. Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Vissa folkgrupper ses då som mindre värda och utsätts för förtryck. 5

9 6. Kartläggning och nulägesanalys På Consensum vuxenutbildning arbetar vi aktivt och kontinuerligt med att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Allt förebyggande arbete vilar på vår gemensamma värdegrund. Consensum vuxenutbildnings värdegrund syftar till att skapa helhet, sammanhang och att de studerande ska uppleva trygghet, respekt, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet under sin studietid hos oss. Individnivå: Vi arbetar med mentorskap och individuella studieplaner där vi möter varje studerandes behov. Vi arbetar också tillsammans med studievägledare för vägledning och studieteknik. Eleverna erbjuds individuellt studiestöd samt språk/skrivstöd vid behov. Gruppnivå: Vid varje utbildningsstart presenteras likabehandlingsplanen för alla elever och det informeras om Consensums likabehandlingsarbete. Samtliga elever har en obligatorisk uppgift som behandlar likabehandlingsplanen. Detta blir en bas som man utgår ifrån i de olika kurserna, där kommunikation och förhållningssätt är ett återkommande tema. Grupparbeten och gruppdiskussioner är något som vi arbetar mycket med. Detta för att stärka gemenskap, dela kunskap och träna samarbete med olika människor. Verksamhetsnivå: En gång per termin genomförs en trivselenkät i alla våra utbildningar. Denna vägleder oss i vilka frågor som är viktiga att utveckla. Vi har även ett studeranderåd med representanter från olika elevgrupper. Detta ger eleverna möjlighet att påverka sin utbildning. Under dessa möten diskuterar vi likabehandlingsplanen. Dessa möten är förlagda i november och maj. VI erbjuder lärtorg regelbundet, vilket är ett extra studiestöd, som syftar till att gynna såväl lärandeprocesser som grupp-processer. 7. Uppföljning och utvärdering Utvärdering sker via trivselenkät som utgår från KASAM begreppen meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Rektorn samtalar med alla grupper kring dessa frågor Utvärderingsmässigt har vi funnit att trivseln och tryggheten är god för Consensums studerande och att vi har en god beredskap vid händelser och en god struktur vad gäller kursledarens, mentorns och verksamhetsledarens tillgänglighet för samtal. Enkäten visar också att de studerande känner meningsfullhet i studierna, trivs med samarbetet med studerande och lärare samt känner sig delaktiga/har inflytande i sina studier. Utifrån den 6

10 senaste utvärderingen (maj 2014) så beslutade lärarlaget att fokusera på följande mål under verksamhetsåret 14-15: Öka och medvetandegöra inflytande för eleverna. Arbeta mer aktivt och medvetet med att ge eleverna inflytande över upplägg, redovisningar och innehåll utifrån givna förutsättningar. Arbeta för snabb och kvalitativ återkoppling till eleverna. Stärka och ge eleverna yrkesstolthet. För lärarna arbeta med ett ökat kollegialt lärande. Alla våra utbildningar bygger på arbete med människor och i alla dessa ingår mål för kunskap i kommunikation, likabehandling och värdegrund. 8. Främjandearbete/ Planerade åtgärder Genomgång av likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling, planering och arbete med denna vid lärar- internat i januari Vidare ha en löpande dialog kring likabehandlingsplanen. Säkerställa att nyanställda tar del av dokumentet. Rektor ansvarar för detta. Vid alla utbildningsstarter ska genomgång av likabehandlingsplanen ske, alla studerande har tillgång till den via vår plattform lära/nära, och diskussion kring denna ska genomföras med kursledare och studerande. Kursledaren ansvarar för att det arbetas med denna utifrån de olika mål som finns i kurserna. Det ska handla om värdegrund, samarbete, likabehandling och diskrimineringsgrunderna. Mål: Samtliga elever ska ha kunskap om likabehandlingsplanen. Varje kursledare ansvarar för detta. Det förebyggande arbetet består både av teori, såsom undervisning om individens rättigheter och skyldigheter, och praktik, såsom upprätthållande av en arbetsmiljö präglad av välvilja, tolerans, öppenhet och ansvar. Kursledarna ska levandegöra skolans värdegrund på olika sätt. Varje kursledare ansvarar för detta. Studeranderåd sker minst en gång per termin. Studeranderepresentanten ska där föra fram åsikter och förslag från grupperna vad gäller likabehandling, värdegrund och granskning av litteratur som används. Träffar under året kommer att ske i maj och november Rektorn ansvarar och kallar till dessa möten. Enkätundersökning en gång per termin över trivsel, gemenskap, likabehandling, litteratur vid alla våra utbildningar. Denna enkät genomförs under maj och november 7

11 2014. Enkäten sker via en länk som skickas ut till eleverna. Samtliga kursledare och rektor ansvarar för att bidrag till en hög svarsfrekvens. Främjandearbete Vård-och omsorgsprogrammet Då vi har en del studerande som läser alla kurser och andra enstaka, en del som studerar på distans och andra på den skolförlagda utbildningen, måste vi ha en bred beredskap när det gäller likabehandlingsarbetet. Mentorn har det övergripande ansvaret att varje studerande får till sig likabehandling och värdegrundsarbetet beroende på vilka kurser den studerande läser. Inom kurser i vård- och omsorgsprogrammet är avsikten att arbeta med likabehandling på följande sätt: I många av kurserna i vård- och omsorgsprogrammet arbetas det med uppgifter som behandlar likabehandling, värdegrund, respekt, tolerans, etik, arbetsmiljö, kultur, genus, ålder, funktionshinder, religion, utifrån skolverkets mål. Vi väljer detta läsår att arbeta med likabehandling och värdegrund utifrån följande kurser och skolverkets centrala innehåll: Vård- och omsorgsarbete 1 centralt innehåll: Kommunikation, bemötande, förhållningssätt, sinnesstimulering och samarbete Etiskt förhållningssätt i hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Vård- och omsorgsarbete 2- centralt innehåll: Självbestämmande och integritet Den fysiska och psykiska arbetsmiljöns betydelse för hälsa och egen säkerhet utifrån lagar och andra bestämmelser Hälsopedagogik- centralt innehåll: Arbetets, arbetsmiljöns och fritidens påverkan på människors hälsa Innebörden av inflytande, delaktighet och jämställdhet för människors hälsa Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor Etik och människans livsvillkor-centralt innehåll: Olika kulturer, deras uttryckssätt och kulturmönster samt kulturens betydelse för människors värderingar Religiösa och icke-religiösa livsåskådningars människosyn Kulturers och livsåskådningars påverkan på hälsa, ohälsa, funktionsnedsättning, livskvalitet, behandling, vård och omsorg samt liv och död Normer, värderingar och ideal inom vård och omsorg 8

12 Etiska begrepp och riktlinjer som är centrala för vård- och omsorgsarbete samt värdekonflikter inom verksamhetsområdet, till exempel patienters och brukares rätt till självbestämmande i relation till personalens behov av en god arbetsmiljö och rätten till en värdig död Hur sociala skillnader och generationsskillnader samt genusaspekter som rör till exempel rättvisa, sexualitet, normer och avvikelser, påverkar kommunikation med och bemötande av patienter och brukare Det egna förhållningssättet och den egna rollen i mötet med patienter och brukare Specialpedagogik 1-centralt innehåll: Olika funktionsnedsättningar och hur de kan påverka människors liv, lärande och delaktighet i samhället Anpassning av arbetssätt och innehåll i verksamheter till både individers och gruppers olika behov och erfarenheter samt till situationen Människors olikheter, förutsättningar och möjligheter för lärande och delaktighet i olika situationer och aktiviteter Innebörden av olika begrepp, till exempel funktionsnedsättning, funktionshinder, normalitet, avvikelse, diagnoser, inkludering, exkludering, tillgänglighet, delaktighet och likvärdighet Alternativa kompletterande kommunikationssätt och vilken funktion och betydelse de har för människors delaktighet Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor Kursansvarig ansvarar för arbetet med likabehandling och värdegrund utifrån det centrala innehållet i kursen. Kursansvariga: Anna-Karin Fors, Anita Odenfjord, Åsa Johansson, Caisa Hansson, Irene Hansson, Sara Ewesson 9. Arbetsgång vid misstanke om att studerande utsatts för diskriminering, kränkande behandling, repressalier 1. Ta direkt kontakt med din mentor, kursansvarig lärare eller annan personal på Consensum. Om detta inte går, ta kontakt med rektor Malin Trikson, Situationen diskuteras omgående tillsammans och en åtgärdsplan upprättas. Denna ska vara en tydlig dokumentation om vad som hänt, vad som beslutats göras, vem som ansvarar för vad, samt tid för uppföljning. 9

13 3. Rektorn informeras alltid: Malin Trikson ) 4. Personen/personerna som misstänks ha kränkt eller diskriminerat någon annan kontaktas. Åtgärdsplan upprättas vad som hänt, vad som beslutats göras, vem som ansvarar för vad, samt tid för uppföljning 5. Uppföljning skall ske högst två veckor efter att åtgärdsplanen upprättats. Ny åtgärdsplan kan då vid behov göras och nytt datum för uppföljning sätts då. 6. Om situationen inte löser sig på ett tillfredsställande sätt kontaktas rektorn Malin Trikson (gäller alla elever). 7. För studerande på Vård- och omsorgsprogrammets skolförlagda, distans och arbetsplatsintegrerade utbildningar kan studerande som inte tycker att situationen löst sig på ett tillfredsställande sätt också kontakta rektor, huvudman, för samordningsenheten i Lund. Se nedan kontakter: Rektor Claes Åberg eller Alternativt Rektor Björn Elias Nr. Claes Åberg och Björn Elias är rektorer för samordningsenheten och tillika huvudmän för Consensum. 10. Arbetsgång då personal misstänks för kränkande behandling av elev Då det föreligger misstanke om att personal kränker en studerande leder alltid rektorn, Malin Trikson, utredningen. Samtal sker omgående med berörd studerande och dokumentation sker. Samtal sker också omgående med den personal som misstänks för kränkning. En kartläggning görs och vid behov blandas andra personer in t ex styrelsen för skolan, aktuell fackföring. Med stöd av samtal och kartläggning beslutas om åtgärd för att förhindra fortsatt kränkning. Händelsen dokumenteras och följs upp av verksamhetsledaren. 11. Viktiga kontakter Rektor: Malin Trikson malin.trikson@consensum.se

14 Lärare: Anna-Karin Fors Anitha Odefjord Åsa Johansson Caisa Hansson Sara Eweson Irene Hansson Cafévärdinna: Mona Ekström Studie och yrkesvägledare: Malin Dahlberg Administratör: Helle Palmqvist Datatekniker: Lasse Nilsson Litteratur- och länktips Ekstrand, Gudrun, Lelinge, Balli (2007) Klassen som Gud glömde JämO (2008) Förebygga diskriminering, främja likabehandling i skolan (En handledning från JämO, DO, HomoO & BEO Osbeck, Christina, Holm Ann-Sofi & Wernersson, Inga (2003). Kränkningar i skolanförekomster, former och sammanhang Olweus, Dan (2007). Mobbning i skolan fakta och åtgärder, s (i Thors, Christina red, Utstött en bok om mobbning) Skolverkets allmänna råd (2006) Allmänna råd och kommentarer. För att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling 11

15 Barn och elevombudet Diskrimineringsombudsmannen Skolverket Arbetsmiljöverket 12