Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Yrkeshögskola, Lund Sollentuna Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Upprättad Reviderad Gäller till Verksamhetsledare: Renée Wallin - Sollentuna Kajsa Petersson - Lund

2 Förord Consensum Yrkeshögskolas likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling är ett dokument som arbetats fram för att skapa en god och trygg arbetsmiljö. Vår ambition är att ha ett målinriktat arbete med att motverka diskriminering samt främja likabehandling av studerande så som sökande till vår skola. De studerande ska uppleva sin studiesituation som hanterbar, begriplig och meningsfull, men framförallt fri från diskriminering och trakasserier Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling ska leda till ett kontinuerligt arbete med värdegrund och människors lika värde, vilket är ett måste, då vi ska arbeta tillsammans under utbildningen samt inom olika verksamheter i vård och omsorg. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling uppdateras årligen. I likabehandlingsplanen finns beskrivna åtgärder för hur vi vill arbeta för att stärka detta arbete, samt vad studerande kan göra och vem man kan vända sig till om någonting händer vad gäller likabehandling och kränkande behandling. Vid funderingar och klagomål som gäller din utbildning och arbetsmiljö, kontakta direkt din utbildningsledare eller Consensums verksamhetsledare.

3 Innehållsförteckning 1. Vision 4 2. Mål 4 3. Lagtexter och förordningar 4 4. Definition av centrala begrepp 6 4:1. Vad innebär diskriminering? 6 4:2. Vad innebär trakasserier? 7 4:3. Vad innebär kränkande behandling? 7 5. Kartläggning och nulägesanalys 8 6. Uppföljning och utvärdering 9 7. Främjandearbete/planerade åtgärder 9 8. Arbetsgång vid misstanke om studerande utsatts för diskriminering, kränkande behandling, repressalier Arbetsgång då personal misstänks för kränkande behandling av studerande Viktiga kontakter 11

4 1. Vision Consensum Yrkeshögskola skall präglas av trygghet, meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet och personligt ansvar. Skolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 2. Mål för läsåret Alla studerande ska kunna känna sig trygga på Consensum och bemötas och behandlas med respekt. All personal på Consensum Yrkeshögskola ska arbeta aktivt med att förebygga, agera kring och dokumentera allt som kan falla under diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Consensum Yrkeshögskola ska ha ett systematiskt värdegrundsarbete för att främja en god och trygg arbetsmiljö. De studerande ska ha möjlighet att vara med och påverka värdegrundsarbetet och likabehandlingsplanen/ planen mot kränkande behandling. Alla studerande på Consensum Yrkeshögskola ska veta vem de kan vända sig till om de utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Alla studerande skall ha möjlighet till inflytande över sin utbildning i den mån det är möjligt, samt vara med vid vidareutveckling av sin respektive utbildning. 3. Lagtexter och förordningar Yrkeshögskolan har lagar som styr arbetet med likabehandlingsplanen för att motverka och förebygga kränkande behandling och diskriminering. Lagarna ska tillsammans styra Yrkeshögskolans arbete med att främja de studerandes lika rättigheter och inflytande på utbildningen. Lag (2009:128) om yrkeshögskolan 3 Verksamheten inom yrkeshögskolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom yrkeshögskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde samt respekt för de mänskliga rättigheterna och vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom yrkeshögskolan främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. 18 De studerande i en utbildning inom yrkeshögskolan ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen. Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan 4 Kap. 7 De studerande ska ges möjlighet till insyn i verksamheten och tillfälle att påverka utbildningens uppläggning och genomförande. 4

5 Diskrimineringslagen (2008:567) 1 Kap. 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 2 Kap. 7 Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. 4. Definition av centrala begrepp 4:1. Vad innebär diskriminering? Då skolan på osakliga grunder missgynnar en studerande eller sökande till skolan med koppling till diskrimineringsgrunderna är detta en diskriminering. De sju diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagen: 1. kön: Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. 2. etnisk tillhörighet: Skolan ska förebygga och förhindra etnisk diskriminering. Etnisk tillhörighet kan vara när någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. En person kan ha flera etniska tillhörigheter. 3. religion eller annan trosuppfattning: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Annan trosuppfattning innefattar uppfattningen som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. 5

6 4. funktionsnedsättning: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering på grund av funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. 5. sexuell läggning: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet - bisexualitet - heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en stark negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- och bisexuella personer. 6. könsöverskridande identitet eller uttryck: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Om man inte ser på sig själv som tjej eller kille, såsom ofta förväntas i samhället, så kan man ha en könsöverskridande identitet. Det kan handla om att andra tänker att man är en tjej för att man har en kropp, ser ut eller pratar som en tjej gör, men själv identifierar man sig som kille. Det kan handla om att man är tjej men gillar att ha kläder som är typiskt manliga. Eller att man är kille och använder mycket kvinnligt smink. Man kan också växla könsidentitet. Det är förbjudet för skolor att diskriminera någon på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. 7. ålder: Ingen får diskrimineras i skolan på grund av sin ålder. Man får alltså inte behandlas illa på grund av att man till exempel är ung. Däremot får och ska en skola naturligtvis ta hänsyn till elevernas ålder för att kunna nivåanpassa undervisning och liknande. 4:2. Vad innebär trakasserier? Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, men där det inte finns någon obalans i makt mellan den som trakasserar och den trakasserade. 6

7 4:3. Vad innebär kränkande behandling? Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en studerandes värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. T.ex. retas, mobba, frysa ut någon, text och bild, materiell kränkning. Trakasserier och kränkande behandling: Gemensamt för dessa bägge är att det handlar om ett uppträdande som kränker en studerandes värdighet, t.ex: fysiska slag (slag, knuffar) verbala hot (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, foton, facebook) Repressalier: Personalen får inte utsätta en studerande för straff eller negativ behandling på grund av att den studerande har anmält skolan för diskriminering, påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 7

8 5. Kartläggning och nulägesanalys På Consensum arbetar vi aktivt och kontinuerligt med att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Allt förebyggande arbete vilar på vår gemensamma värdegrund. Consensums värdegrund syftar till att skapa helhet, sammanhang och att de studerande ska uppleva trygghet, respekt, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet under sin studietid hos oss. Individnivå: Vi arbetar med individuella studieplaner där den studerande ges möjlighet att uttrycka behov av stöd som han/hon är i behov av för att genomföra sin utbildning. Studieplanen följs sedan upp i början av varje ny delkurs under utbildningen och tas även upp vid individuella samtal mellan studerande och utbildningsledare. Syftet med studieplanen är att möta alla studerandes individuella behov. Gruppnivå: Vid varje utbildningsstart presenteras likabehandlingsplanen för alla studerande som då informeras om Consensums likabehandlingsarbete. Inledningsvis av våra utbildningar arbetas det med värdedegrundsfrågor i olika former samt gruppstärkande övningar. Varje klass beskriver vilket klimat de vill ha under sina träffar, hur de vill bemöta samt bli bemötta under utbildningen. Detta blir en bas som man utgår ifrån i de olika delkurserna, där kommunikation och förhållningssätt är ett återkommande tema. Grupparbeten och gruppdiskussioner är vanligt förekommande inslag i alla våra utbildningar. Detta för att stärka gemenskapen i gruppen, synliggöra kunskap, och även för att träna sig i samarbete. I varje utbildning väljs en studeranderepresentant av gruppen som ansvarar för att delta i skolans ledningsgrupp. Ledningsgruppens uppdrag är bland annat att vara med och forma utbildningen så att den passar de efterfrågade kompetensbehoven, ett arbete som studeranderepresentanten deltar i. Verksamhetsnivå: En gång per termin genomförs en övergripande och gemensam utvärdering i alla våra utbildningar. Denna vägleder oss i vilka frågor som är viktiga att arbeta vidare med. 8

9 6. Uppföljning och utvärdering Utvärdering har skett under hösten -14 samt våren-15 via trivselenkät som utgår från Antonovskys KASAM - Känslan av sammanhang där begreppen meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet ingår. I våra utvärderingar under vt-15 har vi funnit att trivseln och tryggheten är god för Consensums studerande och att vi har en god beredskap vid händelser och en god struktur vad gäller kursledarens och verksamhetsledarens tillgänglighet för samtal. Enkäten visar också att de studerande känner meningsfullhet i studierna, trivs med samarbetet med medstuderande och lärare samt känner sig delaktiga/har inflytande i sina studier. Alla våra utbildningar bygger huvudsakligen på arbete med människor, där det ingår mål för kunskap i kommunikation och värdegrund. Detta är något vi arbetar systematiskt med i alla våra utbildningar inför nästa år så att vi kan driva arbetet framåt och tydligt kunna utvärdera de åtgärder som gjorts. 7. Främjandearbete/ Planerade åtgärder Under våren 2015 sker genomgång av likabehandlingsplanen. Utbildningsledaren ansvarar för att det arbetas med denna utifrån de olika mål som finns i kurserna. Det ska handla om värdegrund, samarbete, likabehandling och diskrimineringsgrunderna. Varje utbildningsledare ansvarar för detta. Det förebyggande arbetet består både av teori, såsom undervisning om individens rättigheter och skyldigheter, och praktik, såsom upprätthållande av en arbetsmiljö präglad av välvilja, tolerans, öppenhet och ansvar. Utbildningsledaren ska levandegöra skolans värdegrund på olika sätt. Varje utbildningsledare ansvarar för detta. Enkätundersökning en gång per termin över trivsel, gemenskap, likabehandling vid alla våra utbildningar. Denna enkät genomförs kommande under december- månad 2015 och under maj- månad Varje utbildningsledare ansvarar för denna. 9

10 8. Arbetsgång vid misstanke om att studerande utsatts för diskriminering, trakasserier, kränkande behandling eller repressalier 1. Ta direkt kontakt med din utbildningsledare. Om detta inte går, ta kontakt med verksamhetsledare. 2. Kartläggning av situationen görs omgående och en plan för lösning upprättas. Det ska vara en tydlig dokumentation om vad som hänt, vad som beslutats göras, vem som ansvarar för vad, samt tid för uppföljning. 3. Personen/personerna som misstänks ha kränkt eller diskriminerat någon annan kontaktas. Åtgärdsplan upprättas vad som hänt, vad som beslutats göras, vem som ansvarar för vad, samt tid för uppföljning. 4. Uppföljning skall ske högst två veckor efter att åtgärdsplanen upprättats. Ny åtgärdsplan kan då vid behov göras och nytt datum för uppföljning sätts då. 5. Om situationen inte löser sig på ett tillfredsställande sätt kontaktas verksamhetsledare. 9. Arbetsgång då personal misstänks för kränkande behandling av studerande Då det föreligger misstanke om att personal kränker en studerande leder alltid verksamhetsledaren utredningen. Samtal sker omgående med berörd studerande och dokumentation sker. Samtal sker också omgående med den personal som misstänks för kränkning. En kartläggning görs och vid behov blandas andra personer in t ex styrelsen för skolan, aktuell fackföring. Med stöd av samtal och kartläggning beslutas om åtgärd för att förhindra fortsatt kränkning. Händelsen dokumenteras och följs upp av verksamhetsledaren. 10

11 10. Viktiga kontakter Sollentuna: Verksamhetsledare Renée Wallin, Utbildningsledare Arja Wadeskog, Siv Lönnström, Renée Wallin, Annika Bruno, Lund: Bitr. verksamhetsledare Kajsa Petersson, Utbildningsledare, Pamela Andreasson, Lottie Fredriksson,