VÅRA GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR

Transkript

1 Våra grundläggande värderingar VÅRA GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR HENRIK OSCARSSON S amhällsvetenskaplig forskning bör ha en inneboende potential att kunna förändra vad vi vet om hur världen hänger sam man. Att ägna sig åt be kräftelseforskning där svaren är givna på förhand eller be ställningsforskning åt olika finansiärer och uppdragsgivare är en styggelse. Att sys te matiskt och kon sekvent ställa verklighetsuppfattningar och trosföreställningar inför hår dast tänkbara test är en dygd. Det är inte ovanligt att forskningsresultat erbjuder korrektiv till etablerade föreställningar som olika aktörer politiker, journalister eller andra forskare helt enkelt inte vill skall kor ri ge ras. Forskningsresultat som utmanar våra föreställningar om viktiga samhällsfenomen har ofta betydligt svå rare att nå spridning utan för vetenskapssamhället än välbekant paketerade repriserade san ningar. Internationellt gångbara forskningsresultat som att politiker i väst euro peiska demokratier i allmänhet håller huvuddelen av sina vallöften (Naurin 1999) eller att parti ledare en dast har marginell påverkan på väljares partival (Holmberg & Oscarsson 2003) är väl komna inomvetenskapliga injektioner men har svårt att etablera sig i en bredare sam hällsdebatt. SOM-institutets sextonåriga mätserie av svenska folkets viktighetsbedömningar av grund läg gan de mänskliga värden såsom frihet, makt, rättvisa och jämlikhet har givit värdefulla insikter om värderingsförskjutningar och om värderingsmässiga ålders- och generations skillnader. Den kor ta sammanfattningen av resultaten är att värderingsmönstren är mycket likartade i alla generationer, att värderingsskillnader mellan yngre och äldre är stabila över tid och att de viktiga värderingsförskjutningarna under perioden är mycket få, myc ket små och mycket långsamma (Bennulf & Oscarsson 1996; Oscarsson 2002). Vär deringsstudierna har definitivt en stor potential att korrigera verklighetsuppfattningar. Bris ten på dramatik i undersökningsresultaten står i bjärt kontrast till många etablerade före ställ ning ar om hastigheten och omfattningen på den påstått pågående normupplösningen bland upp växan de generationer. Liksom en modern version av 1930-talets dansbaneelände (Frykman 1988) ojar sig dagens vuxenvärld över de stora värderingsmässiga omvälvningar som äger rum i ungdomsgenerationen. Många verkar tro att ungdoms gene ra tio nen vuxit upp på en egen planet och därför gått miste om alla former av social inlärning. Många ung domsforskare tillfredsställer dessutom gärna den kon stan ta efterfrågan på eländes rapportering om ung domar. Överdrivna slutsatser om skillnader mellan olika generationer döljer ofta det faktum att sociala, politiska och ekonomiska skillnader inom ungdomsgenerationen oftast är avsevärt större än mellan yngre och äldre personer. 33

2 Henrik Oscarsson SOM-institutets frågeserie om mänskliga värderingar är ursprungligen inspirerad av vär de rings forskaren Milton Rokeachs forskning (1973). Frågan lyder Hur viktigt är följande saker för Dig?. Svarspersonerna får bedöma ett i taget hur vik tiga de anser att ett tjugofemtal olika värden är på en femgradig skala från mycket viktigt till inte alls viktigt. Den gra de rings teknik som används innebär att svarspersonerna aldrig ges tillfälle att väga de olika vär dena mot varandra, utan endast reagera på värdena ett i taget. Eftersom de fles ta vär den därför värderas mycket högt finns det huvud sakliga variationen i svaren mellan svars alternativen mycket viktigt och ganska vik tigt. Sedan SOM-institutets senaste större rapport om ungdomar (Oscarsson 2002) kan en ytter li ga re mätpunkt läggas till mätserien. Grunddata finns redovisat i det första kapitlet av denna volym. Här undersöker vi närmare hur utvecklingen av viktighetsbedömningar ser ut bland sven ska ungdomar. Huvudargumentet för att studera ungdomar är det gamla vanliga: Det är sannolikhet att eventuella framtida värderingsförskjutningar annonseras genom att först nå ge nomslag i ungdomsgruppen, eftersom de antas i större utsträckning reflektera tidsandan, vara mer trend känsliga och ha längre och kän sli gare känselsprön än äldre grupper. I tabell 1 redovisas svenska ungdomars viktighetsbedömningar av grundläggande mänskliga värden un der hela perio den Siffrorna i tabellen visar andelen som svarat att respektive värde är mycket vik tigt. Värdena har rangordnats efter resultaten från den senaste mät ning en I tabellen åter finns även resultaten för samtliga svenskar 2002 och, längst till höger, uppgifter om hur myc ket ungdomsgenerationen avviker från gruppen personer som är äldre än 30 år. Frihet, kärlek, hälsa och lycka befinner sig alltjämt bland de fyra viktigaste grundläggande vär deringarna bland svenska ungdomar. Drygt 85 procent av åringarna anser att dessa värden är mycket viktiga. I botten av rankingen återfinner vi som alltid teknisk utveckling, socialt anseende, rikedom, makt och frälsning. Resultaten för 2002 tycks emellertid ha inne burit större konkurrens om de tre sista platserna, främst för att värdet frälsning har sin högsta notering någonsin (12 procent). Av tabellen framgår också att ungdomarnas värde ringsranking totalt sett är mycket likartad den för samtliga svenskar år. Resultaten bekräftar fullständigt vad vi vet från tidigare analyser (Holmberg & Weibull 1998:25; 2001:20). Endast ett fåtal värderingar skiljer ung do mar från äldre svenskar. Individualistiska, post - mate rialistiska och esoteriska vär de ringar som lycka, ett behagligt liv, ett liv fullt av njutning, ett liv fyllt av spänning och själv för verk li gande är all tjämt värderat högre bland yngre än bland äldre. Kol lek tivistiska materialistiska värden som lan dets säkerhet och en värld i fred är vik tigare för personer över 30 år än bland yngre personer. 34

3 Våra grundläggande värderingar Tabell 1 Viktiga värden bland svenska ungdomar och bland samtliga svarande i SOM-undersökningen Andel som svarat att värdet är mycket viktigt (pro cent, differensmått) år Skillnad Samtliga samtliga år 2002 unga 1 frihet kärlek hälsa lycka familjetrygghet ärlighet sann vänskap en värld i fred rättvisa ett behagligt liv inre harmoni en ren värld jämlikhet landets säkerhet en vacker värld ett liv fullt av njutning ett spännande liv självförverkligande självaktning visdom teknisk utveckling socialt anseende rikedom makt frälsning Kommentar: Enkätfrågan lyder Hur viktiga tycker Du att följande saker är för Dig. Siffrorna i tabellen anger hur stor andel av svarspersonerna som svarat att ett värde är mycket viktigt. Procenttalen bygger på mellan ung do mar år vid varje undersökningstillfälle. De olika värdena är rangordnade ef ter re sul taten från 2002 års SOM-undersökning. Kolumnen längs till höger visar skillnaden mellan samtliga och gruppen ungdomar. Minustecken betyder att värdet är viktigare bland yngre än bland äldre. Plussiffror betyder att värdet är viktigare bland äldre än bland yngre. Övervikten för negativa tal är ett tecken på att ungdomar, särskilt åringar generellt har en tendens att tycka att alla värden är mycket viktiga. Denna brist på urskillning mellan viktiga och mindre viktiga värden blan de yngsta ungdomarna är en viktig metodeffekt att ta hänsyn till vid tolkningar av resultaten. No tera att ett av vär de na, ärlighet, inte tillhör kategorin ter mi na l värdena enligt Rokeachs grund de fi ni tion. Är lig het är ett in strumentellt värde. I tabell 2 redovisas värderingsförskjutningar bland ungdomar år under perioden Siffrorna i tabellen är procenttal och visar, liksom tidigare, andelen som svarat att de tycker värdet är mycket viktigt. I kolumnen längst till 35

4 Henrik Oscarsson höger har den årliga genomsnittliga för ändringen (lutningskoefficienten) beräknats för vart och ett av värdena. En koefficient på +1.0 betyder att förändringen har varit 1 procentenhet per år under de 16 åren. Knapphetshypotesen är en bärande länk i Ronald Ingleharts banbrytande teori om den tysta revo lu tionen (1977) den omfattande värderingsförändringen från ett modernt till ett post mo dernt samhälle. Knapphetshypotesen delvis inspirerad av en Maslowsk behovshierarki säger helt enkelt att människor tenderar att värdera högt saker som de uppfattar att de har litet av. Detta synsätt ger intressanta tolkningsramar för utveck ling en av svenska ungdomars vik tighetsbedömningar av mänskliga värden under de senaste fem ton åren. Jämlikhet har t ex blivit viktigare för svenska ungdomar 2002 års resul tat visar en topp notering på 67 procent vilket i så fall skulle kunna tolkas som att jämlikhet är en egenskap som ungdomar i allt större utsträckning uppfattar som en brist i samhället och i deras eget liv. Efter 1990-talets eko nomiska kris, arbets löshet och växande sociala och politiska klyftor är det förstås ingen orim lig tolk ning. Knapphet som drivkraft bakom viktighetsbedömningar är rimlig även när det gäller värden som landets säkerhet och en värld i fred. Dessa värden befinner sig i en negativ trend alltsedan murens fall, Sovjetunionens upplösning och kalla krigets slut. Eftersom landet varit betydligt säkrare och Sveriges närområde mer fredligt under 1990-talet jämfört med tidigare har värdena blivit mindre viktiga. Även om huvudtrenden står sig visar det sig att fred och säkerhet har uppvärderats av svenska ungdomar mellan de två senaste mätpunkterna 2000 och 2002, vilket av allt att döma har att göra med utvecklingen efter terroristattackerna mot World Trade Center och Pentagon. Vi har fått mindre av fred och säkerhet under de senaste tjugo månaderna följaktligen uppvärderar vi det som vi uppfattar som otillräckligt. När det gäller de så kallade individualistiska värderingarna är det möjligen svårare att tolka vär derings för skjut ningarna som ett tecken på större knapphet eller? De som brukar kallas för eso te ri ska njut nings vär de n ett liv fullt av njutning, ett behagligt liv, självförverkligande och ett spän nande liv har blivit mer viktiga för svenska ungdomar. Betyder detta i så fall att ung domar upp fattar en allt större knapphet av njutning, behaglighet och självförverkligande? Knapp hets hypo tesen skulle ge ett jakande svar: utsikterna att kunna nå dessa godheter i livet uppfattas helt enkelt ha blivit mindre, och därför ökar dess viktighet för den yngre gene rationen. Denna tolk ning av njutningsvärdenas ökning går emot många tidigare analyser som snarare har använt ök ning en för att beskriva ungdomar som själviska superindividualister som söker lyckan för egen del och som flyr ansvar och struntar i kollektivet. I själva verket kanske det snarare hand lar om en mer otillfredsställd ungdomsgeneration idag än i slutet av 1980-talet. Det värde som har minskat mest i viktighet från 1980-talets slut fram till idag är en ren värld. Värderingen sätts oftast i samband med gröna värderingar i miljöfrågor. Om vi fortsätter att applicera knapphetstänkandet skulle minskningen i så 36

5 Våra grundläggande värderingar fall förklaras av att ungdomar uppfattar att vi har mer av god miljö idag, eller snarare mindre av globala miljöhot än för femton år sedan. Vi vet från agendastudier att miljöfrågorna har dalat kraftigt på den politiska agendan under perioden efter 1995 (se Sverker C Jagers kapitel i denna volym). Tabell 2 Värderingsförskjutningar bland svenska ungdomar år Andelen som svarat att värdet är mycket viktigt samt årlig genomsnittlig förändring (procent, lutningskoefficient) Årlig genomsnittlig förändring jämlikhet ,06 ett liv fullt av njutning ,84 ett behagligt liv ,72 självförverkligande ,67 ett spännande liv ,48 familjetrygghet ,34 socialt anseende ,34 rikedom ,34 lycka ,30 makt ,22 frälsning ,21 visdom ,17 kärlek ,14 ärlighet ,08 frihet ,06 teknisk utveckling ,04 rättvisa ,03 inre harmoni ,02 självaktning ,08 sann vänskap ,35 hälsa ,37 landets säkerhet ,44 en vacker värld ,50 en värld i fred ,59 en ren värld ,09 Kommentar: Siffrorna i tabellen visar andelen personer i åldrarna år (cirka 400 personer/år) som anser att de olika värdena är mycket viktigt. Värdena är rangordnade efter årlig ge nom snittlig förändring, mätt i procentenheter (se kolumnen längst till höger). Positiv förändring (+) indikerar att värdet har blivit mer viktigt över tid. Negativ förändring (-) indikerar att värdet har blivit mindre viktigt över tid. Avslutningsvis skall vi genomföra en analys av hur svenska folkets grundläggande värderingar samvarierar med partisympati. I tabell 3 redovisas andelen som tycker 37

6 Henrik Oscarsson att de olika värdena är mycket viktigt bland partiernas sympatisörer. Värdena har rangordnats efter hur starkt sambandet mellan värdering och partisympati är. Det högst värderade värdet har markerats med ramar. De flesta värden samvarierar mycket svagt med partisympati ett resultat som indikerar att det finns en stor värdegemenskap i det svenska samhället. De värderingsskillnader som trots allt återfinns mellan olika grupper av partisympatisörer är emellertid inte helt överraskande: Svarsmönstren visar att svenska folkets partisympatier ändå faller tillbaka även på så pass grundläggande mänskliga värden som dessa. Det starkast korrelerade värdet är frälsning. Att detta värde diskriminerar så starkt mellan de olika grupperna av partisympatisörer beror på att värdet värderas betydligt högre bland krist demo kraternas sympatisörer (34 procent) än bland de andra partiernas sympatisörer. Krist demo kraternas sympatisörer utmärker sig även när det gäller höga viktig hets bedöm ningar av familjetrygghet (90 procent). Jämlikhet den tra ditionella vänster-högerdimensionens grundelement (Bobbio 1996), tillika det snabbast växan de i dagens ungdomsgeneration är klart högre värderat bland vänster parti ets och miljö partiets sympatisörer än bland moderaternas och kristdemokraternas. För det besläktade värdet rättvisa återfinns ett liknande svarsmönster i så motto att rättvisa värderas högst av vänsterpartiets sympatisörer (88 procent). Värden som självförverkligande, ett behagligt liv, en ren värld och ett spän nande liv värderas högst av miljöpartiets sympatisörer, varav många tillhör den ung domsgeneration som varit huvud fokus för analysen i det här kapitlet. En viktig anledning till att miljöpartiets sympatisörer generellt har höga siffror på viktighetsbedömningar av värden är just dess åldersprofil. Unga personer, särskilt under 20 år, har särskilt svårt med urskillning av viktiga och mindre viktiga värden och tenderar i större utsträckning än äldre grupper att värdera alla slags värden högt. En värld i fred upp fattas som viktigast av vänsterpartiets sympatisörer. Vänsterpartiet har un der det senaste halvåret varit den största kritikern av USAs krig mot terrorismen i allmänhet och kriget mot Irak i synnerhet. Även här går vänster-högermönstret igen: Betydelsen av en värld i fred är viktigast för vänsterpartiets sympatisörer och minst vik tiga för moderaternas sympatisörer. Landets säkerhet ett av de värden vi tidigare konstaterade hade blivit något vik tigare bland svenska folket under det sista året är viktigare för center partiets sympatisörer än för andra partiers sympatisörer. Teknisk utveckling det värde som har haft störst samvariation med svenska folkets EMU-åsikter (Holmberg 2001) värderas allra högst av moderaternas sympatisörer. På mode ra ter nas lista över viktiga värden återfinns även rikedom (14 procent). * * * 38

7 Våra grundläggande värderingar Tabell 3 Andel som anser att värdet är mycket viktigt bland partiernas sympatisörer, samtliga svenskar, SOM 2002 (procent, eta) Värde v s mp c fp kd m eta Frälsning ,28 Jämlikhet ,21 självförverkligande ,17 ett behagligt liv ,15 en ren värld ,14 teknisk utveckling ,12 ett spännande liv ,12 värld i fred ,11 visdom ,11 makt ,09 en vacker värld ,08 lycka ,08 ett liv fullt av njutning ,08 sann vänskap ,08 hälsa ,08 familjetrygghet ,07 landets säkerhet ,07 självaktning ,07 rättvisa ,07 rikedom ,06 ärlighet ,06 kärlek ,05 socialt anseende ,05 inre harmoni ,04 frihet ,03 antal svarande 118/ /677 62/64 116/ / / /186 Kommentar: Siffrorna i tabellen visar andelen personer som anser att de olika värdena är mycket vik tigt inom respektive grupp av partisympatisörer. Värdena är rangordnade efter hur partiskiljande de olika värdena är, uttryckt i form av mellanpartivaria tion för respektive värde, det vill säga eta-värden (se kolumnen längst till höger). SOM-institutets värderingsmätningar har flera värdefulla egenskaper. För det första tycks fråge serien faktiskt mäta det fenomen som det är konstruerat för att mäta, nämligen det teore ti ska begreppet grundläggande mänskliga värden. Enligt Rokeachs teori är det nämligen inte mening en att grundläggande värderingar skall vara särskilt 39

8 Henrik Oscarsson flyktiga eller rörliga, utan ligga som en stabil grund för ytligare liggande värderingar, åsikter och preferenser. Resultaten visar att det råder på fallande stabilitet i svenska folkets grundläggande värderingar. I så motto ger resultatet ett gott stöd för de teoretiska föreställningar vi har om stabiliteten i människors värderingar. För det andra är uthålligheten i SOM-institutets bruk av mätinstrumentet trots de många gånger uteblivna förändringarna särskilt värdefullt för värderingsforskare. Genom dessa kan vi lära oss mer om dynamiken i långsamma värderingsförskjutningar. En viktig lärdom är att det tycks krävas mycket stora och omvälvande historiska förändringar för att några vik tiga förändringar alls skall synas i resultaten. Vi har redan nämnt det kalla krigets slut 1990 som en sådan händelse och det verkar krävas epokgörande händelser av denna magnitud för att grund läg gande förändringar om landets säkerhet och en värld i fred skall börja förändras. På motsvarande sätt kan vi konstatera en rekyl efter terroristattackerna mot World Trade Center och Pentagon i september 2001, en händelse som också har beskrivits som ett formativt moment för en ny säkerhetspolitisk världsordning. Andra värderingsförskjutningar är av det slaget att inte ens SOM-institutets sextonåriga mät serie kan fånga mer än en glimt av vår egen tids plats i en betydligt större social och historisk ut veckling. När det gäller de mycket långsamt föränderliga viktighetsbedömningar av indi vi dua li stiska värden som ett liv fullt av njutning, ett behagligt liv, självförverkligande och ett spännande liv, behöver vi använda förklaringar av mer svepande makrosociologisk karaktär. Dessa förändringar är nämligen i stort sett helt kompatibla med våra populära teorier om mo dernisering, individualisering, kognitiv mobilisering, transitionen mellan ett materialistiskt modernt in dustrisamhälle och ett postmateriellt informationssamhälle. En möjlig tolkning av resultaten, som springer ur Ronald Ingleharts knapphetsresonemang, är att medborgarna i västerländska välfärdsstater nu är i färd med att höja kvali tets kraven på sin tillvaro ytter ligare. Det är inte nog för oss att vara mätt i magen, ha ett arbete att gå till, ett tak över huvudet, den fysiska säkerheten och den sociala tryggheten säkrad och våra fri- och rättigheter garan terade. Nu vill vi må bra också. Nu kräver vi dessutom att få leva i välbehag och spänning. Referenser Rokeach, M. (1973). The Nature of Human Values. New York, The Free Press. Bennulf, Martin & Henrik Oscarsson (1996). Värdelösa ungdomar? Ungdomars opinioner. SOM-rapport 15. Gunilla Jarlbro. Göteborgs universitet, SOM-institutet. Bobbio, Norberto (1996). Left & Right. The Significance of a Political Distinction. Cambridge, Polity Press. Frykman, Jonas (1988). Dansbaneeländet : ungdomen, populärkulturen och opinionen. Stockholm, Natur och kultur. 40

9 Våra grundläggande värderingar Holmberg, Sören, m fl (2001). EuropaOpinionen. Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen. Holmberg, Sören & Henrik Oscarsson (2003). Party Leader Effects on the Vote. Leaders and Democratic Elections. Cees Aarts, André Blais & Hermann Schmitt, eds. Oxford, (manuscript, forthcoming). Holmberg, Sören & Lennart Weibull (1998). Ljusnande framtid. SOM-rapport 22. Göteborgs universitet, SOM-institutet. Holmberg, Sören & Lennart Weibull, Eds. (2001). Land du välsignade? SOM-rapport 26. Göteborgs universitet, SOM-institutet. Inglehart, Ronald (1977). The Silent Revolution: Changing Values and Political Styles among Western Publics. Princeton, Princeton University Press. Naurin, Elin (1999). De lovar runt, men håller tunt? En studie av i vilken mån partier uppfyller sina vallöften. Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Oscarsson, Henrik (2002). Spår i framtiden. SOM-rapport 28. Göteborgs universitet, SOM-institutet. Rokeach, Milton (1973). The Nature of Human Values. New York, The Free Press. 41

10