Det Moderata bidragsberoendet

Transkript

1 Det Moderata bidragsberoendet Rapport om moderaternas beroende av bidrag från större bidragsgivare Viktor Tullgren 7 september SAMMANFATTNING Rapporten visar att Moderaterna har ett stort beroende av bidrag från större bidragsgivare. Under ett valår kan mer än hälften av bidragen till partiet antas komma från bidragsgivare som ger mer än kronor. Inför valet 2006 innebar detta bidrag på mellan miljoner kronor. Slutsatsen baseras på de öppna redovisningar som Moderaterna och övriga partier tillhandahåller om sina bidrag.

2 DET MODERATA BIDRAGSBEROENDET 2 Inledning Trotts kritik från Europarådet har Moderaterna har avvisat tanken på att redovisa större bidragsgivare alltså de bidragsgivare som skänker mer än kr per år. Detta innebär att möjligheten till insyn i partiets ekonomiska beroendeförhållande till privata givare är begränsat. Ändå, eller kanske snarare på grund av detta, finns det ett starkt intresse att utreda hur Moderaternas bidragsberoende egentligen ser ut och vilket inflytande dessa bidragsgivare kan tänkas ha på grund av detta beroende. Hur beroende Moderaterna är av dessa större bidragsgivare avgörs till står del av hur stor andel av partiets bidrag som kommer från dessa större bidragsgivare. En låg andel skulle innebära att Moderaterna har ett relativt litet beroende av dessa bidrag medan en högre andel visar på ett större beroende. Beroendets storlek korrelerar i sin tur med hur pass stort inflytande dessa bidragsgivare kan tänkas ha på Moderaternas politik och agerande. Enligt tanken stort beroende stort inflytande. Syftet med denna rapport är därför att försöka klargöra hur stor andel av de privata bidragen som Moderaterna tar emot som kan tänkas komma från större bidragsgivare. För att därmed kunna säga något om dessa bidragsgivares potentiella inflytande över Moderaterna. Utgångspunkten för denna rapport kommer att vara den information som partierna redovisar öppet om sina bidragsgivare. Moderaterna tillhandahåller enbart information om antalet bidragsgivare och hur mycket partiet fått totalt i bidrag. Även om denna information inte kan anses tillräcklig för fullständig demokratisk insyn är det tillräckligt för att kunna uppskatta hur stor andel av de moderata bidragen som kan antas komma från större bidragsgivare.

3 DET MODERATA BIDRAGSBEROENDET 3 Modell För att beräkna hur stor andel av Moderaternas bidrag som kommer från större bidragsgivare behövs en matematisk modell. Den modell som redovisas här kommer som parametrar använda storleken på mottaget bidrag B tot, antalet bidragsgivare n tot samt den genomsnittliga storleken som den normale bidragsgivaren ger g m. Styrkan i denna modell är att de två första parametrarna tillhandahålls utifrån partiernas redovisning och den sista kan approximeras med godtaglig exakthet. Andelen bidrag från större bidragsgivare kan anges som: A = B s /B tot (1) Där B s är storleken på de större bidragen och B tot är de sammanlagda mottagna bidragen. Storleken på den senare är som sagt känd eftersom Moderaterna tillhandahåller denna siffra. För modellens skull delas bidragen in i två grupper. Dels mindre bidrag vilket kan antas utgör lejonparten av antalet bidrag, om än inte andelen bidrag, den genomsnittliga storleken på dessa bidrag anges alltså som g m. Samt större bidrag över kr, genomsnittliga storleken av dessa anges som g s. Eftersom B s utgör produkten av det genomsnittliga större bidragen g s och antalet större bidragsgivare n s kan denna ges av: B s = g s " n s (2) Storleken på g s måste uppskattas men som kommer visas senare så är storleken på det genomsnittliga bidraget bland de större givarna inte viktigt för moddelen. Intressant blir istället att uppskatta antalet givare av större bidrag: n s = B tot " n tot # g m g s " g m (3) Med hjälp av (1), (2) och (3) kan således en färdig modell ställas upp. $ A = B tot " n tot # g m ' & ) g s (4) % g s " g m ( B tot Moddelen är intressant på så sätt att för g s >> g m kan modellen approximeras till: A = B tot " n tot # g m B tot (5) Detta visar att modellen har ett svagt beroende av den genomsnittliga storleken på de större bidragen så länge dessa är en storleksordning större än de

4 DET MODERATA BIDRAGSBEROENDET 4 genomsnittliga mindre bidragen. Eftersom vi definierar g s som genomsnittet för bidragen som är över kr kommer detta kriterium vara uppfyllt. Därför är det istället uppskattningen av storleken på de mindre bidragen som är avgörande för resultatet. Uppskattning av den genomsnittliga bidragsgivaren Som förklarats ovan bygger den uppställda modellen på en uppskattning av det genomsnittliga bidrag som den mer normale moderata bidragsgivaren ger. Det vill säga de givare ger under kr i bidrag. Utifrån den information som tillhandahålls av moderaterna kan detta genomsnitt inte beräknas. Men ett givet antagande är att dessa mindre bidragsgivare inte skiljer sig nämnvärt ifrån de övriga partiernas bidragsgivare. Tabell 1 partiernas bidrag från privata bidragsgivare, antalet givare och genomsnitt. Redovisning 2009 V 1 S 2 Mp 3 Fp 4 C 5 Summa KD 6 M 7 Bidrag (kr) Antal (st) Genomsnitt (kr/st) Under 2009 mottog de partier som väljer att redovisa bidrag på över kr i genomsnitt 426 kr per givare Tabell 1. Inget av dessa partiet rapporterar något bidrag över kr varför vi kan anta att genomsnittet för mindre moderata givare också ligger runt detta värde. För modelleringen kan ett genomsnitt mellan kr antas. Att den genomsnittliga moderata givarens bidrag ligger någonstans inom detta intervall blir troligt eftersom detta är det intervall som moderata givares bidrag låg runt vid valet 2002, då antalet moderata bidragsgivare var högre än 2006 men storleken på det totala bidraget var mindre. Storleken på bidrag under valår Som parti avviker Moderaterna från övriga partier på så vis att det bidrag som mottas under valår är så pass mycket större än det bidrag partiet tar emot under mellanvalsår. Vid valet 2006 fick moderaterna ungefär kr i bidrag från givare 8, vilket är var ungefär åtta gånger så mycket som övriga partier tillsammans. Intressant blir därför att med den uppställda modellen även räkna ut hur stor del av det totala bidraget under ett valår som kan antas utgöras av bidrag över kr. 1 Vänsterpartiet, Särskilt partigemensam intäktsanalys 2009, (Vänsterpartiet, 2009). 2 Socialdemokraterna, Gemensam intäktsredovisning för riksdagspartiernas centrala verksamhet, (Socialdemokraterna, 2009). 3 Miljöpartiet, Särskilt partigemensam intäktsredovisning, (Miljöpartiet, 2009). 4 Folkpartiet, Gemensam intäktsanalys för riksdagspartiernas centrala verksamhet, (Folkpartiet, 2009). 5 Centerpartiet, Gemensam intäktsredovisning för riksdagspartiernas centrala verksamhet, (Centerpartiet, 2009). 6 Kristdemokraterna, Särskild partigemensam intäktsanalys, (Kristdemokraterna, 2009). 7 Moderaterna, Gemensam intäktsanalys för riksdagspartiernas centrala verksamhet, (Moderaterna, 2009). 8 Sandro Wennberg, Makten över debatten, (Arbetarrörelsens Tankesmedja, 2009).

5 DET MODERATA BIDRAGSBEROENDET 5 Det är möjligt att moderata givare under ett valår skänker mer än övriga år och att därmed genomsnittliga bidragen även från mindre givare är högre än under mellanvalsår. Det är också möjligt att moderaterna får fler givare som skänker små summor vilket innebär att genomsnittet för mindre givare minskar. För att ta in detta i beräkningarna kommer vi för valåret 2006 anta att dessa bidra låg inom spannet kr, ett väl tilltaget spann. Storleken på de större bidragen Som förklaras ovan, påverkas modellen i väldigt liten grad av vårt antagande om genomsnittligt bidrag bland de större givarna. För exakthetens skull redovisas ändå dess effekt på resultatet. Storleken på bidragen modelleras som liggande mellan kr, där medel antagligen ligger i den lägre delen av intervallet. Resultat Resultatet av modelleringen visar att andelen bidrag från större bidragsgivare ligger mellan procent. För en nivå på bidrag motsvarande genomsnittet för övriga partier, d v s 425 kr motsvarar detta en nivå på större bidrag runt 45 procent av totala bidragen eller ungefär kr. Figur 1: andel mottaget bidrag från större givare under För valåret 2006 är andelen större bidrag betydligt högre. Med det givna intervallet varierar andelen bidrag från större bidragsgivare mellan procent. För genomsnittet på 425 kr innebär detta att 75 procent av bidragen utgjordes av bidrag från större bidragsgivare, en summa på 22 miljoner kronor.

6 DET MODERATA BIDRAGSBEROENDET 6 Figur 2: andel mottaget bidrag från större givare under Kommentar till resultaten De givna resultaten är uppskattningar. Exakt hur stor andel av Moderaternas bidrag som kommer från större bidragsgivare vet enbart Moderaterna. Men med generöst tilltagna spann för de antaganden som görs är det ytterst sannolikt att denna exakta nivå ligger inom de intervall som anges ovan. För att modellen skall fallera måste moderata givare avvika ytterst markant från övriga partiers givare och från tidigare moderata givare. Inget av detta kan antas vara rimligt varvid resultatet får anses vara en god uppskattning av verkligheten.

7 DET MODERATA BIDRAGSBEROENDET 7 Slutsats Den uppställda modellen visar klart att moderaterna som parti får en stor del av sina bidrag från bidragsgivare som skänker kr eller mer. För mellanvalsåret 2009 var någonstans mellan en tredjedel och hälften av det mottagna bidraget från sådana bidragsgivare. För valåret 2006 var andelen istället någonstans mellan hälften och fyra femtedelar. Det går därmed med säkerhet att säga att en betydande del av det moderata bidragen utgörs av bidrag från dessa större bidragsgivare. Det skulle vara naivt att tro att ett fåtal bidragsgivare som tillsammans står för någonstans mellan miljoner kronor under valåret 2006 inte har något inflytande över partiets politik. Som jämförelse motsvarar denna siffra det som LO och till LO anslutna fackföreningar skänker socialdemokraterna. Och fackföreningsrörelsens inflytande i socialdemokratin är oomtvistligt. Det är rimligt att anta att bidragen som moderaterna tar emot inför valet 2010 kommer att ligga på samma nivå som bidragen inför valet 2006 och att andelen bidrag från större bidragsgivare också kommer att ligga på motsvarande nivå som Att ett parti som enligt den egna retoriken vill se sig som statsbärande och en representant för allmänintresset istället för särintresset inte ser det som viktigt att inför väljarna redovisa vilka intressen som kan tänkas ha ekonomiskt inflytande över det partiet måste ses som häpnadsväckande. Särskilt som dessa bidragsgivares gåvor utgör en så stor del av partiets insamlade bidrag. Sammanfattning - Moderaterna har ett stort beroende av bidrag från större bidragsgivare. - Under ett valår kan mer än hälften av bidragen till partiet antas komma från bidragsgivare som ger mer än kr. - Inför valet 2006 innebar detta bidrag på mellan miljoner kronor. -

8 DET MODERATA BIDRAGSBEROENDET 8