Nu är det dags att göra, tycker både vi och skolans rektorer. Slutsatser från rektorsundersökningen. Vad behöver göras?
|
|
- Fredrik Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hej! Friskis&Svettis startade under 2012 satsningen Alla barnen. Det gjorde vi för att alla barn måste få chansen att uppleva rörelseglädje, eftersom det ökar möjligheten att etablera en aktiv livsstil. För det mobiliserar vi hela vår organisation med över en halv miljon medlemmar. Forskningen är tydlig Som en del i projektet har vi sammanfattat det aktuella läget för forskningen på området barn och rörelse. Forskningens slutsatser är entydiga: Barn som får möjlighet att uppleva glädjen i fysisk rörelse får bättre förutsättningar i livet, på alla områden. Nu är det dags att göra, tycker både vi och skolans rektorer Hur får man då barn och ungdomar att bli fysiskt aktiva och upprätthålla intresset för fysisk aktivitet över tid? Vilka åtgärder och vilka interventioner gör att barn och ungdomar blir mer fysiskt aktiva? Vår uppfattning är att skolan är den viktigaste arenan som kan ge barn den nödvändiga rörelsen i vardagen. Den är för alla och den möjliggör att rörelse inte blir en klassfråga. Vi frågade också 320 grundskolerektorer om deras uppfattning. En majoritet av rektorerna anser att eleverna rör sig för lite. Vad anser de måste göras? Med våra insikter och utifrån forskning och rektorernas uppfattning anser vi att fokus måste vara HUR vi får barn i rörelse. Slutsatser från rektorsundersökningen. Vad behöver göras? Lärarna är generellt engagerade i frågan men det saknas ett samlat grepp på de flesta skolor, många skolor saknar rörelseplaner och få skolor har regelbundna rörelsepauser. Medvetenheten om att det är viktigt med rörelse måste öka bland eleverna - det måste till mer utbildning om rörelse och idrott som en del av undervisningen Kommunerna måste skapa bättre förutsättningar för rörelse och idrott undersökningen visar att; Skolgårdarna inte är anpassade för rörelselekar och idrott. Det saknas ofta bra förutsättningar för spontanidrott i närområdet Föräldrarna måste vara goda förebilder och engagera sig i frågan det saknas på många håll enligt undersökningen. Idrottsföreningarna måste ta bättre hand om barnen så att de inte slutar idrotta! Fler idrottstimmar på schemat är en viktig åtgärd för att öka barnens rörelse anser rektorerna. Vad kan du göra för att få barn i rörelse? I vårt manifest för projektet Alla Barnen visar vi hur mycket som går att göra. Hela samhället kan bidra, politiker på riksnivå, lokalt. Rektorer och förskolechefer, lärare och pedagoger i skola och förskola. Föräldrar, idrottsledare och kompisar. Alla kan bidra till att barn rör sig mer. Vi har några tips till er. Vad gör Friskis&Svettis? Vårt ändamål är att få så många som möjligt i rörelse, i alla åldrar. Med våra ideella funktionärer sprider vi rörelseverktyget Röris och Mini-Röris i skola och förskola. Hittills har pedagoger utbildats. Dessa pedagoger finns i 170 av Sveriges kommuner. Visionen är att vi år 2015 har nått Alla barn upp till 10 år i Sverige. Vår träning bygger sedan starten 1978 på att det är kul att röra sig till musik. Svårare än så behöver det inte vara. Med vänlig hälsning Peter Wigert generalsekreterare Friskis&Svettis
2 Barnrörelserapport 2013 Författare: Magnus Kilger, doktorand vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Susanne Wolmesjö, lärare vid Bosön Idrottsfolkhögskola, Lidingö 1
3 Innehållsförteckning Inledning 3 Idrott, kropp och hälsa 4 Nuläge för fysisk aktivitet och hälsa 4 Effekter av fysisk aktivitet 5 Fysisk bildning och hälsa 6 Fysisk aktivitet och lärande 7 Ämnet Idrott och hälsa i skolan 7 Idrottsrörelsen och barnidrotten 9 Selektering och urval inom idrotten 11 Sammanfattande kommentarer 12 Referenser 13 2
4 Inledning Det råder idag en tydlig samstämmighet på flera områden när det gäller länken mellan fysisk aktivitet och hälsa. I denna rapport kommer vi ge några exempel på den positiva effekt som fysisk aktivitet har för hälsan och försöka sammanlänka detta med barn och ungdomar. Fysisk aktivitet är en central del för att bibehålla hälsa och man kan i grunden säga att utan fysisk aktivitet kan inte den mänskliga organismen överleva. En sammanfattande hållning kan nog sägas vara att fysisk aktivitet generellt är hälsobefrämjande och ett skydd mot våra vanligaste välfärdssjukdomar över tid (Socialstyrelsen, 2009). Samtidigt talar mycket för att en fysisk aktiv livsstil grundläggs tidigt och är svår att förändra i vuxen ålder (Engström, 2011). Hur får man då barn och ungdomar att bli fysiskt aktiva och upprätthålla intresset för fysisk aktivitet över tid? Vilka åtgärder och vilka interventioner gör att barn och ungdomar blir mer fysiskt aktiva? Det är centrala frågor i den svenska folkhälsodebatten. Det är mot denna bakgrund författarna gjort en kartläggning eller snarare ett antal nedslag i den stora mängden av studier om fysisk aktivitet och hälsa. Utifrån detta har ett antal slutsatser och kommentarer gjorts. Syftet med denna rapport är att ta fram en nulägesrapport, med hjälp av ett antal forskningsstudier och kartläggningar om barns fysiska aktivitet och hälsa idag, för Friskis & Svettis i sitt arbeta med fysisk aktivitet för barn och ungdomar i sin verksamhet. 3
5 Idrott, kropp och hälsa I det mediala landskapet som idag, råder det inget tvivel om att den fysiska kroppen ofta står i fokus. Det kommer en strid ström av träningstips, dieter för smalare midja, likväl som olika typer av egenkontroller i syfte att identifiera risk för framtida ohälsa. Hälsa är inte bara var och ens ensak, utan den svenska folkhälsan värderas, beskrivs och analyseras flitigt. I den statliga utredningen (SOU 2008:59) om idrottsrörelsen och idrottsföreningarna ekonomiska stöd till idrotten beskrivs hälsoeffekterna med idrottande inom idrottsrörelsen enligt följande. Fysisk aktivitet förebygger förutom hjärt- och kärlsjukdomar även åldersdiabetes, övervikt, cancer (främst tjocktarms- och bröstcancer) samt Alzheimers syndrom och kärlrelaterade demenssjukdomar hos medelålders och äldre. Därtill kan regelbunden fysisk aktivitet minska risken för fallolyckor, ge ökad livskvalité och motverkar depression. Hos barn och ungdomar bidrar fysisk aktivitet till kondition och styrka, upprätthållen energibalans och skydd mot övervikt. Till dessa fysiologiska effekter ska läggas barns och ungdomars psykosomatiska hälsa i form av bland annat förbättrad sömn, ökad koncentrationsförmåga och positiv fysisk självkänsla. Nuläge för fysisk aktivitet och hälsa Idag pekar flera rapporter och diskussioner i massmedia och vetenskapliga artiklar på oron över att barn och ungdomar blir mindre fysiskt aktiva och har en livsstil som pekar på mer stillasittande. I ett internationellt perspektiv kan nog ändå sägas att svenska barn har en av de mest gynnsamma hälsosituationerna i världen. Dock har ungdomsgenerationen sedan talet uppvisat en sämre hälsoutveckling och då främst inom den psykiska ohälsan (Socialstyrelsen, 2009). I den senaste folkhälsorapporten 2009 som presenteras av Socialstyrelsen vart femte år betonas svårigheten med att kvantitativt mäta fysisk aktivitet över tid, där flertalet studier baseras på egen skattning. En central punkt i folkhälsorapporten torde ändå vara att fysisk aktivitet är tydligt kopplat till socioekonomisk status till fördel för de med hög utbildning, vilket även visar sig i fysisk aktivitet i vuxen ålder (Engström, 2011). 4
6 Man kan med detta i beaktande, se att dåliga vanor grundläggs tidigt och reproduceras genom generationerna. En riskfaktor för fysisk inaktivitet är att växa upp i en familj som är fysiskt inaktiv, samt att motsvarande friskfaktor är att växa upp en miljö med regelbunden fysisk aktivitet. Effekter av fysisk aktivitet De vetenskapliga bevis och studier som idag är tillgängliga och berör barn och ungdomar stöder de sammanfattningarna att fysisk aktivitet bidrar till hälsosamma effekter för denna målgrupp. De dokumenterade hälsoeffekterna innehåller ökad fysisk hälsa (både aerob och muskulär styrkeffekt), minskad risk för övervikt, ökad bendensitet och minskad risk för depression. Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 % av alla kranskärlssjukdomar och stroke, 30 % av cancer och diabetes typ 2. Fysisk aktivitet och kost är viktiga faktorer för att förebygga sjukdomar och övervikt. WHO har sedan år 2010 utvecklat "Globala rekommendationer om fysisk aktivitet för hälsa" med det övergripande målet att ge politiska beslutsfattare på nationell- och regional nivå en vägledning om sambandet mellan frekvens, varaktighet, intensitet, typ och total fysisk aktivitet som behövs för förebyggande av icke smittsamma sjukdomar. Rekommendationerna för nivån av fysisk aktivitet för hälsa för gruppen 5-17 år innehåller lek, spel, sport, transport, fritid, idrottsämnet eller planerad aktivitet i familjen, skolan och kommunala aktiviteter. För att öka hälsa inom hjärta och lungor, muskler skelett, samt minska symtom inom oro och depression, har WHO följande rekommendationer: 1. Barn och ungdomar mellan 5-17 ska sammanlagt ha minst 60 minuters fysisk aktivitet varje dag. Nivån mellan moderat och hög intensitet på aktiviteten. 2. Fysisk aktivitet som är mer än 60 minuter per dag kommer att leda till ökade hälsoeffekter. 3. Den mesta aktiviteten böra vara aerob. Hög intensitet på den fysiska aktiviteten bör förekomma minst tre gånger per vecka och innehålla moment som stärker muskler och skelett. Grundmotoriken verkar ha en stor betydelse för olika hälsoeffekter. Hardy (2012), visar i en studie på starka samband mellan låg kondition (hjärta och lungkapacitet), låg motorisk färdighet och att vara överviktig. Det finns därmed tecken på att det är viktigt att grundlägga 5
7 en god motorisk utveckling, med syftet att ge möjlighet till att vara fysiskt aktiv. Att grundlägga den motoriska kompetensen tidigt bör därför vara viktigt i ett livslångt perspektiv på träning och hälsa. Även barns psykiska hälsa har samband med fysisk aktivitet. McKercher (2012) påvisade att de flickor som var fysisk aktivitet i skolan rapporterade mindre upplevelser av nedstämdhet än de flickor som inte hade fysisk aktivitet i skolan. Förutom fysisk aktivitet fanns det sociala faktorer och stöd som bidrog till resultaten. Pojkarna responderade mer på hög intensiteten och struktur i de fysiska aktiviteterna (McKercher, 2012). Även studier som belägger sambandet mellan fysisk aktivitet och mental hälsa hos yngre finns, där dock sambanden är mindre konsekventa och tydliga (Biddle, 2011). Stockholms läns landsting utförde under 2010 en folkhälsoenkät, där det framgår att den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar varierar, men för en grupp om % är otillräcklig. Då mycket tyder på att goda vanor grundläggs tidigt kan detta få effekter på lång sikt som idag inte uppmärksammas. Det generella råd eller de rekommendationer som gäller idag handlar om minst 60 minuter fysisk aktivitet på måttlig till hög ansträngningsgrad för barn (Schäfer Elinder; Hagströmer; Nyberg; Ekblom-Bak, 2011). Fysisk bildning och hälsa Begreppet fysisk bildning (eng. physical litteracy), har sina rötter i filosofiskt tänkande kring motivation kopplat till livskvalité och har getts uppmärksamhet av flera kognitiva forskare och sociologer. Whitehead (2009) använder följande definition för att belysa begreppet. Individens inre motivation, självkänsla, självförtroende, fysiska kompetens, kunskap och förståelse för att utöva fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv för ökad livskvalité Whitehead (2009) menar med utgångspunkt i denna definition att individer som är fysiskt kompetenta har förtroende för en mängd olika fysiska aktiviteter i flera miljöer som gynnar en sund utveckling av hela människan. Fysiskt kompetenta individer utvecklar ständigt 6
8 motivation och förmåga att förstå, kommunicera, tillämpa och analysera olika former av rörelse. De kan visa en mängd olika rörelser med tillförsikt, kompetent, kreativt och strategiskt inom ett brett spektrum av hälsorelaterade fysiska aktiviteter. Dessa färdigheter ger människor möjlighet att göra hälsosamma, aktiva val som är både bra för och respekterar deras hela själv, andra och deras omgivning. Nedan följer några exempel på studier som kopplas samman med betydelsen av fysisk bildning. Svender-Nielsen (2012) betonar vidare betydelsen av det sociala samspelet och dess betydelse för hälsa och välmående. Socialt väl fungerande människor har bättre möjlighet att utveckla sig både fysiskt och kognitivt än mindre socialt välfungerande (Svender-Nielsen, 2012). Även individens upplevelser av och känslor om den egna kroppen blir centralt för självkänsla likväl som självförtroende. En positiv upplevelse av den egna kroppen har en stor betydelse för utvecklingen av en stark självkänsla (Raustorp, 2005). Motoriken kan ligga bakom mycket av det som uppfattas som dålig social förmåga eller ses som en symbol för den sociala interaktionen och dess brister. Det kan handla om kroppsspråk, röst, intonation och blick som inte följer den accepterade normativa systemet. Enligt Bejerot (2011) är det nästan 50 procent risk att bli mobbad om barnet betecknas som klumpigt, vilket kan ge en bild av kroppskontrollens betydelse i barnkulturen idag. Även upplevelser av rörelseglädje tenderar att påverka människor och bidra positivt i ett livslångt hälsoperspektiv (Bejerot, 2011). Fysisk aktivitet och lärande Kognitiv neurovetenskap är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer, det vill säga perception, tankar, minne, lärande, koncentrationsförmågan, beteende och känslor. Den erfarenhet som hjärnan förvärvar från kroppen och dess interaktion med miljön genom fysisk aktivitet kan överföras till det vi kallar kognitiva funktioner (Svender-Nielsen, 2009; Winther, 2008). På senare år, har forskning visat på hur konditions- och motorikträning för barn och ungdomar har både akuta och mer långvariga effekter på hjärnan och kognitiva funktioner (Hillman 2009, Chaddock 2012). De visar att konditionsträning har bla följande effekter: 7
9 - Ökad hjärnvolym på olika hjärnstrukturer som grå, vit substans och corpus callosum. - Basala ganglier blir större vid träning, funktionella förändringar som uppmärksamhet och arbetsminne förbättras. - Exekutiva funktioner förbättras av fysisk aktivitet. - Fler blodkärl, fler celler, ökade BDNF-factors, effekt på hippocampus och frontallober. Ämnet Idrott och hälsa i skolan Läroplanen anger skolans värdegrund och grundläggande mål och riktlinjer. Förutom detta finns för varje enskilt ämne en nationellt fastställd kursplan. Varje kommun ska fastställa en skolplan som visar hur kommunens skolor ska organiseras och utvecklas. Läroplanen, skolplanen och kursplanerna ger sedan utrymme för den enskilda skolans rektor, lärare och elever att anpassa innehåll, organisation och arbetssätt till lokala förhållanden. Planeringen av detta fastställs i skolans arbetsplan. De kan därför skilja sig åt något emellan varje skola. Det finns en timplan för grundskolan som helhet. Timplanen anger den minsta garanterade tid som eleverna har rätt att få lärarledd undervisning i olika ämnen. Efter genomgången grundskoleutbildning ska varje elev ha fått minst timmars undervisning. I ämnet Idrott och hälsa står det att det skall finnas 500 timmar lärarledda undervisningstimmar á 60 minuter under grundskolans timmar. Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Det finns även de skolor som väljer att ha mer fysisk aktivitet, idrott och hälsa än de 500 timmar som står timplanen. Idrott och hälsa är ett ämne som enligt läroplanen skall syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Inom ämnet skall det även förekomma undervisning med samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter, träningsformer, kroppsuppfattning och självbild. De ska även kunna röra sig i takt och rytm till musik (Skolverket, 2012). 8
10 Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. (Utdrag ur LGR 11) Ett av de önskemål som den svenska idrottsrörelsen riktar till politiker i Sverige handlar om att öka tiden för fysisk aktivitet i skolan. Idrottsrörelsen når många barn- ungdomar, men inte alla. Det gör däremot skolan. Riksidrottsförbundet menar därför att det är allvarligt att undervisningen i ämnet idrott och hälsa har fått minskad tid. Ämnet ger möjlighet både till fysisk aktivitet i sig och till att locka barn och ungdomar att börja idrotta/bli fysiskt aktiva även utanför skoltid. Forskning visar att ökad fysisk aktivitet bidrar positivt till skolprestationen också i teoretiska ämnen (Ericsson 2011, 2012). I årskurs nio var det ingen försämring på motoriktester (MUGI, Ericsson 2003) på 93 % av eleverna i gruppen som fått idrott varje dag under sin skolgång, jämför med 53 % i kontrollgruppen som haft idrott vid två tillfällen i veckan (Ericsson et al 2012). 96 % av eleverna i interventionsgruppen klarade kraven till fortsatta gymnasiestudier, jämfört med 89 % i kontrollgruppen. Idrottsrörelsen och barnidrotten Idrotten är en central del av det svenska samhället och den utan jämförelse största folkrörelsen i landet. Idrotten engagerar en mängd människor i landet, inte minst barn- och ungdomar, där de flesta barn under sin uppväxt kommer att vara medlemmar och delaktiga i idrottslig verksamhet i en idrottsförening. Den idrottsliga verksamheten har genom historien också gjort anspråk på att vara mer än bara en institution som tillhandahåller fysisk aktivitet. Idrottsrörelsen har sett som en fostrare av goda samhällsmedborgare, där barn och ungdomar fått möjlighet att delta och utvecklas på många plan, inte minst på ett demokratiskt plan. Även dess fristående roll från staten och idrottsrörelsens möjlighet att därmed utifrån egna kriterier och mål kunna bedriva verksamheten, har betonats som en central del av den svenska modellen. Denna förhållandevis stora frihet och det förtroende som detta kan anses vara har dock medfört ett särskilt ansvar. Idrottsrörelsens särskilda ansvar inom det välfärdspolitiska 9
11 området främst på inom folkhälsa för barn och ungdomar betonas i bl.a. i justitiedepartementets proposition (1998), En idrottspolitik för 2000-talet folkhälsa, folkrörelse och underhållning. Vidare visar flera studier att idrott har hög status bland ungdomar och att idrotten tar stor plats i ungdomskulturen idag (Ungdomsstyrelsen, 2005). Idrottsrörelsen framhåller studier som visar att ökad fysisk aktivitet höjer självmedvetenheten, förbättrar möjligheten att hantera stress och ger positivare känslor och ett bättre humör. Även förbättrade lärprocesser, snabbare inlärning och bättre koncentrationsförmåga lyfts fram (Riksidrottsförbundet a, 2009). I idrottens idéprogram (Riksidrottsförbundet b, 2009) betonar man att idrotten ska utveckla människor fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt. Dokumentet uttrycker bl.a. följande: Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan, som i vardagen. Barn och ungdomars idrottande har i många anseenden fått uppmärksamhet under de senaste åren. Även regeringens intresse för verksamhetens innehåll har renderat i såväl handslaget, som idrottslyftet i syfte att få fler barn- och ungdomar att idrotta. Ett centralt motiv har varit, och är, att idrott stärker folkhälsan likväl som sociala integrationen. Samtidigt kan dessa projekt med pengar som öronmärkts för en viss typ av projekt, ses som en önskan om en större kontroll av verksamhetens innehåll och hur idrotten fördelar sina resurser. Vidare har ett antal problem rönt stor medial uppmärksamhet. Tidig selektering, eller gruppering utifrån mognad som idrottsföreningarna föredrar att benämna det, har växt en diskussion kopplat till etiska principer, krav på verksamheten i en bidragsfinansierad idrottsrörelse m.m. Även sexuella övergrepp, kränkande behandling, föräldrarollen och skenande kostnader har varit upphov till diskussion. Den bild av idrotten som en form av allmänt positiv samhällskraft har i någon mån ifrågasatts eller åtminstone gett upphov till granskning. Idrotten som genom historien själv främst talat om socialisering, kamratskap och integration, får nu också tala om selektion, övergrepp och diskriminering. Det är för idrotten en ny del att diskutera och fortsatt arbetet för att skapa förtroende kommer sannolikt att bli centralt. Det torde dock stå klart att 10
12 finansiering med hjälp av statliga medel medför ett särskilt ansvar för hur verksamheten bedrivs, vilket även innefattar handling och utvärdering och inte enbart generella verksamhetsmål. Selektering och urval inom idrotten En fråga som aktualiserats och diskuterats inom idrotten allt mer under senare år handlar om tidiga elitsatsningar och urval i tidig ålder. I ett föreningsperspektiv beskrivs detta ofta som urval baserat på mognad i syfte att skapa fungerande träningsgrupper, som anses gynna alla. Samtidigt betonas ofta svårigheten i att göra dessa typer av urval och att urvalen främst sker baserat på icke träningsbara faktorer såsom fysisk mognad och antropometriska mått (se bl.a. Peterson, 2011; Burgees, Northon, 2010; Stenling, Holmström, 2011). Det råder i någon mån samstämmighet om att det är viktigt att tidigt börja med fysisk aktivitet och idrott, men frågan är ska innebära tidig specialisering eller det är mer gynnsamt med tidig generalisering och ett senare idrottsspecifikt val. Det torde dock vara tydligt att det finns ett stort antal ungdomar som slutar idrotta under sin tonårstid, vilket har flera orsaker såsom andra intressen, tidsbrist m.m., men där en faktor som spelar in är den tävlingslogik och selekteringsmekanism som finns inom idrottsrörelsen (Riksidrottsförbundet c, 2008). 11
13 Sammanfattande kommentarer Fysisk aktivitet är centralt på många plan, där förbättrad fysisk hälsa är det mest uppenbara, men där också effekten av psykosociala faktorer är betydande. Fysisk aktivitet verkar därmed ha förutsättningar att arbeta med social fostran och stärkt självkänsla, likväl som med allmänfysisk utveckling. Idrott kan därför ses som både ett mål i sig, men också ett medel. Människors vanor för fysisk aktivitet grundläggs under barndomen och blir i många avseenden en grund för fortsatt fysisk aktivitet genom livet (Engström, 2011). Det innebär att det är centralt av fysisk aktivitet som en naturlig del för barn- och ungdomar är centralt för att i förlängningen ge förutsättningar för en aktiv befolkning. De samhällsekonomiska incitamenten för att grundlägga dessa vanor torde vara starka och utmaningen ligger främst i att finna interventioner som gör att detta sker på ett bra och positivt sätt. Skolans och idrottsrörelsens roll i folkhälsoarbetet är central och idrotten har också goda möjligheter att genom sin breda förankring nå många barn och ungdomar med sin verksamhet. Det torde dock stå klart att finansiering med hjälp av statliga medel medför ett särskilt ansvar för hur verksamheten bedrivs, vilket även innefattar handling och utvärdering och inte enbart generella verksamhetsmål. Den utmaning som blir central handlar främst om interventioner av fysiskt aktivitet och hur de aktörer som arbetar med dessa frågor hittar tillvägagångssätt för att skapa aktiva barn och ungdomar. 12
14 Referenser Bejerot, S. (2011). The relationship between poor motor skills and neurodevelopmental disorders. Dev. Med Child Neurol Sep;53(9):779. doi: /j x. Epub 2011 Jul 14. Karolinska Institutet - Clinical Neuroscience, Stockholm, Sweden. Biddle SJ; Asare M. (2011). Physical activity and mental health in children and adolescents: a review of reviews. British Journal of Sports Medicine. 45(11): Burgess, D; Naugthon, G. (2010). Talent Development in Adolescent Team Sports: A Review. International journal of sports physiology and performance. 5(1): Chaddock L, Hillman C, Pontifex M, Johnson C, Raine L, Kramer A (2012). Childhood aerobic fitness predicts cognitive performance one year later. Journal of Sports Sciences, March 2012; 30(5): Engström, L-M (2011). Smak för motion. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Ericsson, I., & Karlsson, M. (2011). Effects of Increased Physical activity and Motor training on Motor skills and Self-esteem: An Intervention Study in School years 1 through 9. International Journal of Sport Psychology, 42, Ericsson, I., & Karlsson, M. (2012). Motor Skills and School Performance in Children with Daily Physical Education in School A Nine-Year Intervention Study. Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports. Hardy LL, Reinten-Reynolds T, Espinel P, Zask A, Okely AD (2012). Prevalence and Correlates of Low Fundamental Movement Skill Competency in Children. Pediatrics 2012 Hillman C, Pontifex M, Raine L, Castelli D, Hall E, Kramer A (2009). The effects of acute treadmill walking on cognitive control and academic achievement in preadolescent children. Neuroscience, 2009 March 31; 159(3): Justitiedepartementet (1998). En idrottspolitik för 2000-talet folkhälsa, folkrörelse och underhållning. Stockholm: Proposition. McKencher C, Schmidt M.D, Sanderson K, Dwyer T, Venn A.J (2012) Physical activity and depressed mood in primary and secondary school-children. Mental health and Physical Activity. Peterson, T (2011). Selektionssystemen saknar talang. Svensk idrottsforskning, (4) Raustorp A (2005), Physical activity, body composition and physical self esteem among children and adolescents. Stockholm: Karolinska Institutets förlag. Riksidrottsförbundet a. (2009). Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdomar? Stockholm: Riksidrottsförbundet press. 13
15 Riksidrottsförbundet b. (2009). Idrotten vill. Idrottsrörelsens idéprogram. Stockholm: Riksidrottsförbundet press. Riksidrottsförbundet c. (2008:4). Vilka stannar kvar och varför? Stockholm: Riksidrottsförbundet press. Schäfer Elinder, L, Hagströmer, M, Nyberg, G, Ekblom-Bak, E. (2011). Fysisk aktivitet och stillasittande. I Forsberg B., Westling, K., Lenhoff, B. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholm I dag och i morgon. Stockholm: Stockholms läns landsting. Statens offentliga utredningar (2008:59). Föreningsfostran och tävlingsfostran. En utvärdering av statens stöd till idrotten. Stockholm: SOU rapport. Stenling, A., Holmström, S (2011). Talangjakt=talangslakt. Svensk idrottsforskning, (1) Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:19) om kunskapskrav för grundskolans ämnen. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket. Skolverkets hemsida Hämtat, Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapporten Stockholm: Socialstyrelsen. Svendler Nielsen, Charlotte (2009). Ind i bevægelsen et performativt fænomenologisk feltstudie om kropslighed, mening og kreativitet i børns læreprocesser i bevægelsesundervisning i skolen. PhD Thesis, Department of Exercise and Sport Sciences, University of Copenhagen, Denmark Svendler Nielsen Charlotte (2012) Looking for Children's Experiences in Movement: The Role of the Body in "Videographic Participation" Forum Qualitative Sozialforschung / Forum: Qualitative Social Research, Vol 13, No 3 (2012) Ungdomsstyrelsen (2005:9). Unga och föreningsidrotten. Stockholm: Ungdomsstyrelsens skrifter. World Health Organization (2010). Global Recommendations on Physical Activity for Health. Schweiz: WHO library Catalogning in Publication Data. Whitehead. M.E (2009). The current working definition of Physical Literacy. Hämtat från ( ). Winther, Helle (2008). Body contact and body language: Moments of personal development and social and cultural learning processes in movement teaching and education. Forum Qualitative Sozialforschung / Forum: Qualitative Social Research, 9(2), Art. 63, [Date of access: June 25th 2012]. 14
Barnrörelserapport 2013
Barnrörelserapport 2013 Författare: Magnus Kilger, doktorand vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Susanne Wolmesjö, lärare vid Bosön Idrottsfolkhögskola, Lidingö 1 Innehållsförteckning
Läs merVarför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior 2014-04- 29. Föreläsningens fyra teman
Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior www.educa?oninmo?on.se Kogni5v neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer, det vill säga percep?on,
Läs merNu ska alla barn få vad de förtjänar
Barn behöver dagligen utmana kropp och knopp för att bli hela människor genom hela livet. Peter Wigert, generalsekreterare Friskis&Svettis Riks Nu ska alla barn få vad de förtjänar Manifest för alla barns
Läs merLäroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner
Läs merÖkad idrottsundervisning och motorisk träning förbättrar skolprestationer
Ingegerd Ericsson Lärande och samhälle Idrottsvetenskap Malmö högskola Ökad idrottsundervisning och motorisk träning förbättrar skolprestationer I Bunkefloprojektet-en hälsofrämjande livsstil har relationer
Läs merAlla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil.
Ett manifest från Friskis&Svettis för att öka barns rörelse. Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil. maj 2012 Att barn rör
Läs merAlla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil.
ETT MANIFEST FRÅN FRISKIS&SVETTIS FÖR ATT ÖKA BARNS RÖRELSE. Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil. MARS 2012 ATT BARN RÖR
Läs merIDAG är kunskapen om hälsa stor. Det finns närmare TRE MILJONER forskningsstudier kring hälsa och livstil. Ändå ÖKAR OHÄLSAN!
IDAG är kunskapen om hälsa stor. Det finns närmare TRE MILJONER forskningsstudier kring hälsa och livstil. Ändå ÖKAR OHÄLSAN! Vad gör vi? 24% AV BARNEN ÄR ÖVERVIKTIGA Unga vuxna rör sig mindre än 85-åringar
Läs merVARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP
VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP Den som inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom (Stanley 1800-tal)
Läs merRiksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott
Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Anvisningarna utgår
Läs merHannah Svensson Arena Älvhögsborg
Varför ska vi röra på oss? Hannah Svensson 2016-10-24 Arena Älvhögsborg Varför ska vi röra på oss? Varför? Vad händer i kroppen? Hur ska vi träna? Viktiga begrepp Fysisk aktivitet = överordnat begrepp
Läs merMinnet, inlärningen, koncentrationsförmågan
Minnet, inlärningen, koncentrationsförmågan - Göteborg 170517 Mats Börjesson, professor, överläkare, FESC, FACC CHP, Inst of Food and Nutrition, and Sports Science & Inst of Neuroscience and Physiology,
Läs merRörelse och lärande. Susanne Wolmesjö
Rörelse och lärande Susanne Wolmesjö Bakgrund Idrottslärare (GIH, 1982-84) Fysiologi och hälsa (univ. of Tampa, 1984-89) Neuromotorik (GIH och KI, 1994-1997) Vuxenpedagogik (Linköpings univ. 1998-2000)
Läs merSkolplan Lärande ger glädje och möjligheter
Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens
Läs merRiksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott
Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Alla barn och ungdomar
Läs merRiksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott
Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Alla barn och ungdomar
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution
Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merBarns fysiska aktivitet och hälsa
"Den som inte avsätter tid för fysisk aktivitet, måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom" Barns fysiska aktivitet och hälsa Edward Stanley (1826-1893) HK, 5 sp våren 2009 Anki Stenkull Aura Hominiderna,
Läs merMåldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun
Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt
Läs merCentralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.
MOTORIK Fysiska aktiviteter, rörlighet och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om
Läs merSe till att fler barn introduceras till idrotten och föreningen i skolan
13.7 Motion nr 8: Introducera fler barn till idrotten och föreningen i skolan 13.7 Motion nr 8 Svenska Skolidrottsförbundet: Se till fler barn introduceras till idrotten och föreningen i skolan Motionärens
Läs merVarför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss?
Varför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss? Motions- och hälsopsykologiska reflektioner om motivation och fysisk aktivitet Mattias Johansson 2017-04-21 1 I en ofta citerad studie framkom
Läs merÖrgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.
Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens
Läs merPresentation. Jan-Eric Ekberg. Enheten Idrottsvetenskap/Department of. Forskningsområde: Skolämnet idrott och. Biträdande enhetschef.
Presentation Jan-Eric Ekberg Biträdande enhetschef Enheten Idrottsvetenskap/Department of Sport Sciences Malmö högskola/malmo University Forskningsområde: Skolämnet idrott och hälsa Skolämnet Idrott och
Läs merUtdrag ur Sammanträdesprotokoll
1 (1) Kommunstyrelsen Utdrag ur Sammanträdesprotokoll Sammanträde med Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Onsdag den 4 april 2012 Plats och tid Kommunstyrelsens sessionssal A 287, kl 13:30-16:15 Sekreterare
Läs merGemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör
Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem
Läs merfysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar
fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar Motorik och rörelse Hur skapar vi fysisk självkänsla? Anna Orwallius, leg Fysioterapeut Stina Törner, Leg. Fysioterapeut, Specialist Pediatrik Hur ser barns
Läs mer3.4 IDROTT OCH HÄLSA
3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för
Läs merSamband mellan idrott och framgång i skolan! Tjöck skola
Samband mellan idrott och framgång i skolan! Tjöck skola 26.9 2017 Fysisk aktivitet hjälper dig att! Enskilt eller i grupp Klara stress Koncentrera dig bättre Sover bättre Höjer din sociala kompetens Stärker
Läs merGYMNASTIKFORUM 2015. #gymnastikforum2015
GYMNASTIKFORUM 2015 #gymnastikforum2015 Tidiga skrifter Från Linggymnastik till aerobics: En studie om Svenska Gymnastikförbundets föreningar, ledare och ledarutbildning (1993) Det ger en kick att stå
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Observationsscheman Idrott och hälsa
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Observationsscheman Idrott och hälsa 1 2 3 A. Erfarenheter* har erfarenheter av ämnet idrott och hälsa Fråga 2 Fråga 1 har erfarenheter av olika lekar, rörelseaktiviteter
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merNär stamcellerna kommer till klassrummet
När stamcellerna kommer till klassrummet Klas Blomgren Översikt Hjärnans utveckling Plasticitet och stamceller Fysisk aktivitet Psykisk aktivitet berikad miljö 1 Huvudet och hjärnan Pannloben Hjässloben
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Syfte
IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om
Läs merLokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret
Lokal arbetsplan Prästbols fritidshem Läsåret 2017 2018 Kvalitet i fritidshem, Skolinspektionen 2010 Mål Fritidshemmet ska - utveckla goda kamratrelationer i barngruppen och ge eleverna en god omsorg som
Läs merGöteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se
Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har
Läs merIdrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla
Idrott & Hälsa Lgr11 Syfte Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse
Läs merArbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015
ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merStångenässkolan. en hälsofrämjande skola
Stångenässkolan en hälsofrämjande skola Vi vill att barn och ungdomar ska få uppleva välbefinnandet i att röra på sig, förstå vikten av sömn och mat, samt tränas i, och uppleva glädjen med, det betydelsefulla
Läs merViktig, ung och stolt. Göteborg 080515.
Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir
Läs merLikabehandlingsplan & Värdegrund
Solgläntans & Solbackens Likabehandlingsplan & Värdegrund 1 Datum: 20091201 *Reviderad 20110830, 20120508,201305,20140605,20150512, 20160503, 170524,20170821 Denna skrift är ett resultat utifrån våra tankar
Läs merTrender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström
Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merArbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018
ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se 1 Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21
Läs merLokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Läs merUnga kroppar är gjorda för rörelse!
Unga kroppar är gjorda för rörelse! FYSISK AKTIVITET är en viktig del i ungdomars motoriska, sociala och personliga utveckling FYSISK AKTIVITET främjar fysisk och psykisk hälsa FYSISK AKTIVITET kan förebygga
Läs merLikabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle grundsärskola och fritidshem Läsåret
Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle grundsärskola och fritidshem Läsåret 2016-2017 Annika Sandberg, rektor 0470-43690 1 Innehållsförteckning Sid 1. Vår
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merLikabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle grundsärskola och fritidshem Läsåret
Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle grundsärskola och fritidshem Läsåret 2015-2016 Annika Sandberg, rektor 0470-43690 1 Innehållsförteckning Sid 1. Vår
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion
Hälsa, kondition och muskelstyrka - En introduktion Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merFastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25
Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Med klättring för barn avser vi i allmänhet idrott till tolv års ålder. I barnklättring låter vi barnen lära sig genom lek och därigenom utveckla
Läs merHur aktiva är vuxna?
Våra inaktiva barn Daniel Berglind, PhD Departement of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Centre for Epidemiology and Community Medicine (CES), Stockholm County's Health Care District (SLSO)
Läs merSammanfattning och övergripande slutsatser
Sammanfattning och övergripande slutsatser Slutsatser om ungas idrott och fysiska aktivitet på skoltid och fritid, på vardagar och helger För 2016 har Centrum för idrottsforskning (CIF) haft i uppdrag
Läs merIdrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.
Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga
Läs merARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
Läs merLikabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor
Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor Vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö med trygga vuxna som skapar
Läs merPlattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa
DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter
Läs merBARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN
BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever
Läs merFysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa
Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa Kunskapsstöd för dig som är tonåring eller ung vuxen www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2018 Fysioterapeuterna Omslagsbild: Vera Berggren Wiklund
Läs merOm ämnet Idrott och hälsa
Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merMaha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter
Läs merElitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten?
Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten? Dåtid Först kom idrotten av män för män sen kom kvinnorna och sedan kom barn- och ungdomsidrotten 1977
Läs merSolglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara
Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merMalmö maj
Malmö maj 2019 carl.j.sundberg@ki.se 1 Betydelsen av fysisk aktivitet för hälsa och hjärnfunktion hos unga Riksföreningen för Skolsköterskor Malmö Maj 2019 Carl Johan Sundberg Professor, leg läk Institutionen
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0
1 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19 Framtagen av: Personalen Datum: 2018-08-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig för denna plan 4 4. Styrdokument
Läs merMåldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun
Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Lars Romanus, AFFÄRSOMRÅDESCHEF/SKOLCHEF Åsa Wiberg, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF Helena Lundvik, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF E-POST: grundskolan.utv@uppsala.se
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merVälkommen till Lions Hockey! Syfte och Mål
Policy Välkommen till Lions Hockey! Intresset för idrott i samhället är stort, i Sverige finns det cirka 60 000 aktiva ishockeyspelare varav ungefär 35 000 är mellan 10 och 14 år. De upplevelser och erfarenheter
Läs merBovallstrands skola, förskola och fritidshem
Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merHandlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun
Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro
Läs merStadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
Läs merMaj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan
Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Läs merenkelhet Idrott för barn ska i första hand bedrivas under enkla former i närområdet.
livslångt intresse Idrott för barn och ungdomar ska utformas så att de kan lära sig idrotten och få ett livslångt intresse för idrott och fysisk aktivitet. Idrott för barn och ungdomar ska inriktas på
Läs merBarnkonventionen Barnrättsperspektiv Barns behov. Fotbollens spela, lek och lär. Praktik
Barnkonventionen Barnrättsperspektiv Barns behov Fotbollens spela, lek och lär Praktik Peter Brusvik Utbildningsavdelningen Inriktning barn och ungdomsfotboll Spelarutbildning Tränarutbildning Projekt
Läs merHej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!
Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merVerksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013
Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och
Läs merBarnidrott på barns villkor
BARNIDROTTS- PROGRAMMET Barnidrott på barns villkor Idrottsrörelsen i Jämtland-Härjedalen har sagt JA till Barnidrottsprogrammet Glädje - Lek - Kamratskap - Hälsa - Lust Barnidrott i centrum Barnidrott
Läs merTränarskap och ledarskap
Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.
Läs merChecklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Läs merHälsoplan för Tegnérskolan
Hälsoplan för Tegnérskolan 2010 2011 Tegnérskolans Hälsoplan 2010-2011 Inom skolan arbetar alla kompetenser tillsammans för att bidra till varje elevs utveckling, hälsa och trygghet, men också för att
Läs mer2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
Läs merGemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad
Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett
Läs merIdrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare,
Idrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, tränare, föreningsaktiva samt aktörer inom barn- och
Läs merFriluftsliv och naturupplevelser
2019 Friluftsliv och naturupplevelser viktiga resurser i folkhälsoarbetet Visby, Gotland 8 maj 2019 kajsa.mickelsson@folkhalsomyndigheten.se https://youtu.be/stbfxlfzgf4 Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp
Läs merBilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen
Bilaga 2b Likabehandlingsplan 2017-02-11 Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen Inledning Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig,
Läs merDet gäller vår framtid!
Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en
Läs mer