Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde , nr
|
|
- Kristina Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Raminstruktion Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde , nr 7 Försvarsdepartementet Raminstruktion för det civila krisberedskapsarbetet inom Nato (EAPR/PFF) 1. Inledning Raminstruktionen gäller för berörda departement inom Regeringskansliet och de av regeringen utpekade myndigheter samt personer som i övrigt representerar Sverige inom ramen för Nato/Euroatlantiska partnerskapsrådets (EAPR 1 ) samarbeten, inklusive Partnerskap för fred-samarbetet (PFF 2 ), inom området civil krisberedskap (eng. Civil Emergency Planning, CEP). Raminstruktionen ska ligga till grund för och komplettera de övergripande inriktningar och prioriteringar som regeringen beslutat om i Sveriges individuella partnerskapsprogram (IPP). Denna raminstruktion är ett komplement till berörda myndigheters instruktioner angående de bestämmelser om krisberedskapsansvaret som regleras i förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 2. Grundhållning Internationella kontakter och samarbeten blir allt viktigare i en föränderlig värld och främjar utvecklingen av krisberedskapen nationellt såväl som internationellt. Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige är inte medlem i Nato. Vårt samarbete med Nato sker på denna grund. Regeringens syften med den internationella verksamheten på krisberedskapsområdet är: 1 EAPR är samarbetsforumet för de 28 allierade medlemsstaterna i Nato och de 22 s.k. partnerskapsländerna, däribland Sverige. 2 PFF är ett program för bilaterala samarbeten mellan Nato och enskilda partnerskapsländer vilket kompletteras av gemensamma EAPR-aktiviteter.
2 2 att stärka den svenska förmågan att hantera kriser, att bidra till att skapa ökad säkerhet i vår omvärld samt att ha förmåga att hjälpa människor i nöd. Det svenska krisberedskapsarbetet inom samarbetsramen för Nato/EAPR/PFF ska fokusera på dessa syften. 3. Natos kommittéstruktur för CEP Natos kommittéstruktur har setts över, vilket bl.a. har medfört att den civila kommittéstrukturerna har rationaliserats och att Natos högsta civila kommitté (eng. Senior Civil Emergency Planning Committee, SCEPC) bytt namn ( eng. Civil Emergency Planning Committee, CEPC). De tidigare 8 planeringskommittéerna har slagits samman till fyra planeringsgrupper: Planeringsgruppen för civilskyddsfrågor (eng. Civil Protection Group). Planeringsgruppen för transportfrågor (eng. Transport Group). Planeringsgruppen för hälsa, livsmedel och vatten (eng. Public Health, Food and Water planning Group). Planeringsgruppen för industriella resurser och kommunikation (eng. Industrial Resources and Communications Group) Svensk representation Följande myndigheter utses att representera Sverige i Natos civila planeringsgrupper för krisberedskap: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) representerar Sverige i planeringsgruppen för civilskyddsfrågor (eng. Civil Protection Group). Transportstyrelsen, Trafikverket och Sjöfartsverket representerar Sverige i planeringsgruppen för transportfrågor (eng. Transport Group). Socialstyrelsen, Jordbruksverket och Livsmedelsverket representerar Sverige i planeringsgruppen för hälsa, livsmedel och vatten (eng. Public Health, Food and Water Planning Group).
3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) representerar Sverige i planeringsgruppen för industriella resurser och kommunikation (eng. Industrial Resources and Communications Group). Dessa myndigheter ska vara ordinarie representanter för Sverige inom ramen för Nato/EAPR/PFF-samarbetets planeringsgrupper. Dessa myndigheter samråder med Försvarsdepartementet och berörda departement kring de personer de avser att utse till att bistå med expertkunskap samt om de behöver stöd av Post- och telestyrelsen, Affärsverket svenska kraftnät, Strålsäkerhetsmyndigheten, Energimyndigheten, Kustbevakningen och Försvarsmakten. Vid förändringar i den civila kommittéstrukturen ska den svenska representationen ses över. Försvarsdepartementet representerar Sverige i CEPC-möten i plenarformat och Nato-delegationen i Bryssel representerar Sverige i CEPC-möten i permanentformat. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska i den utsträckning som krävs stödja Nato-delegationen i Bryssel vid CEPC-möten och motsvarande. Anmälan av övriga experter inom ramen för Nato/EAPR/PFFsamarbetet ska ske via Försvarsdepartementet, efter samråd med berörda sakdepartement och myndigheter Natos prioriterade uppgifter för CEP Nato har sedan tidigare definierat fem roller för CEP, fastställda av det styrande Nordatlantiska rådet (eng. North Atlantic Council, NAC) år 2000: Civilt stöd till Natos artikel 5-operationer (d.v.s. den kollektiva försvarsklausulen). Stöd till krishanteringsoperationer (ej artikel 5). Stöd till nationer under civila kriser. Stöd till nationer för skydd av civilbefolkningen i händelse av massförstörelsevapen. Samarbete med partnerskapsländer.
4 4 5. Nya förutsättningar för civil arbete inom Nato Natos strategiska koncept 2010 Natos strategiska koncept, som antogs i Lissabon 2010, betonar vikten av att Nato även arbetar med civila frågor. Civil-militär samverkan är genomgående ett viktigt mål i det strategiska konceptet och ett prioriterat arbete inom Nato. Utöver det krisberedskapsarbete som redan finns inom Civil Emergency Planning, CEP, vill Nato skapa en civil förmåga för att kunna agera före, under och efter en kris. Nato vill utveckla möjligheten att samverka med civila aktörer och vid behov självständigt planera och genomföra civila aktiviteter. För detta syfte ska en civil planeringsfunktion inrättas. Vidare poängteras s.k. nya hot (eng. emerging threats)i det strategiska konceptet. Nato avser t.ex. utveckla arbetet rörande energisäkerhet och informationssäkerhet 6. Svenska prioriteringar inom CEP 6.1 Övergripande inriktning Sveriges samarbete med Nato avseende civil krisberedskap bör vidareutvecklas. Målsättningar och planer ska utvecklas för vart och ett av de prioriterade områdena som anges nedan. I dessa områden ska Sverige vara ett drivande partnerland i arbetet och koppla nationellt krisberedskapsarbete med liknande arbete inom Nato. Utöver prioriterade områden finns även områden som Sverige framför allt ska bevaka. Först efter samråd med Försvarsdepartementet ska ambitionsnivån inom dessa områden höjas. Deltagandet i partnerskapssamarbetet, inklusive dess civila dimension, syftar bl.a. till att stärka Sveriges sammantagna förmåga till krisberedskap och krishantering nationellt, i närområdet och utanför närområdet. Sverige ska därför aktivt bidra till att främja och utveckla Natos partnerskapssamarbete. Sverige ska verka för att koppling till motsvarande arbete inom EU och övriga internationella organisationer eftersträvas så att respektive verksamhet inte är konkurrerande eller duplicerande samt att synergier uppnås. Detta ska framförallt ske avseende nya hot, t.ex. hot och risker med farliga ämnen (eng. Chemical, Biological, Radiolocial and Nuclear, CBRN), informationssäkerhet, katastrofhantering och civil krishanteringsförmåga samt vad gäller civil-militära samverkan. Sverige ska inom Nato/EAPR/PFF värna och ytterligare främja det transatlantiska samarbetet. Det är av stor strategisk betydelse att vidmakthålla USA:s intresse för samarbete med Europa.
5 5 Sverige ska inom Nato/EAPR/PFF främja nordiskt samarbete. Sverige ska sträva efter att utnyttja de eventuella mervärden som finns inom Nato/EAPR/PFF som kan gynna det nordiska samarbetet med Haga-deklarationen och andra nordiska samarbetsinitiativ som bas. Sverige ska utnyttja den civil-militära dimensionen i varje fall där det ur ett svenskt perspektiv fyller ett mervärde. Inom Nato/EAPR/PFF finns civil och militär expertis samt erfarenheter och strategiska resurser. Sverige ska tillgodose att de inriktningar och aktiviteter som har fått svenskt stöd i den högsta civila kommittén (eng. Civil Emergency Planning Committee, CEPC) även ska stödjas av de svenska representanterna i de underliggande planeringsgrupperna. Ökad nationell samordning ska ske genom deltagande inom bl.a. samverkansforumet för Nato/EAPR/PFF-frågor som samordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap(msb). 6.2 Prioriterade områden I följande områden ska Sverige vara ett drivande partnerland och koppla nationellt krisberedskapsarbete med motsvarande arbete inom Nato och en direkt återrapportering från möten/ motsvarande är väsentlig för regeringens fortsatta inriktning av arbetet inom CEP: Nya hot och utmaningar Sverige ska särskilt utnyttja möjligheterna till erfarenhetsutbyte rörande utvecklingen i de områden som inom Nato betecknas som nya hot och utmaningar t.ex. informationssäkerhet, energiförsörjning, terrorism och civila aspekter av missilförsvaret. Informationssäkerhet 3 Sverige ska prioritera medverkan i samarbeten och initiativ mellan Nato och EU på informationssäkerhetsområdet. Hot- och risker med farliga ämnen Sverige ska prioritera arbetet med att implementera Natos politik för att förebygga och förhindra utvecklingen av massförstörelsevapen samt skydda mot kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära hot (eng. NATO s Comprehensive, Strategic-Level Policy for Preventing the Proliferation of Weapons of Mass Destruction,WMD, and Defending against Chemical, 3 Inom Nato används begreppet cyber defence.
6 Biological, Radiological and Nuclear, CBRN, Threats). Sverige ska särskilt prioritera förebyggande åtgärder. Sverige ska verka för att koppling görs till EU:s arbete på området. Stöd till det svenska engagemanget i Nato-ledda insatser Sverige ska inom CEP samt inom den civila förmågan som förutses i det strategiska konceptet 2010, prioritera det arbete som syftar till stöd för svenska Försvarsmaktens engagemang inom ramen för Natoledda insatser i vilka Sverige deltar. Det kan exempelvis vara frågor rörande logistik och transport. Katastrofhantering och civil krishantering Sverige ska verka för ökad samverkan och koordinering mellan Nato och framför allt EU och FN när aktörerna verkar i samma område, t.ex. i samband med en storskalig katastrof. Sverige bör beakta FN:s samordnande roll vid katastrofer utanför EU, riktlinjerna för användandet av civila och militära resurser vid katastrofinsatser 4 och riktlinjerna för användandet av civila och militära resurser i komplexa kriser 5. Övning/utbildning Sverige ska särskilt utnyttja möjligheterna till erfarenhetsutbyte, gemensam utbildning och övning inom Nato/EAPR/PFF. Sverige ska enbart delta i de övningar som har riktlinjer för säkerheten rörande deltagandet. Sverige ska ge stöd åt civila aspekter inom ramen för Nato/EAPRs civila och militära övnings- och utbildningsprogram för att utveckla och stärka såväl nationell som den samlade krishanteringsförmågan i Nato. Sverige ska verka för att fler och mindre omfattande övningar ska hållas, t.ex. table-top övningar i relationen till den omfattande årliga övningen inom ramen för Natos koordineringscenter för assistans vid katastrofer (eng. Euro-Atlantic Disaster Response Coordination Centre, EADRCC). Sverige bör också verka för att övningarna är av olika karaktär och efterfrågade bland flertalet EAPR-länder för att på så vis främja deltagandet i övningarna. Luftburen medicinsk evakuering 6 4 Oslo Guidelines Guidelines On The Use of Military and Civil Defence Assets In International Disaster Relief (Uppdaterad November 2006, reviderad November 2007). 5 MCDA Guidelines on The Use of Military and Civil Defence Assets To Support United Nations Humanitarian Activities in Complex Emergencies (2003).
7 7 Sverige ska prioritera arbetet som rör luftburen medicinsk evakuering (eng. Medical Evacuation, MEDEVAC). Sverige bör beakta det koncept som redan finns på nationell nivå, Svenska Nationella Ambulansflyget, SNAM, och inom Nato arbeta med de frågor som medför ett mervärde för det nationella arbetet. 6.3 Områden att bevaka Följande områden ska Sveriges representanter bevaka utvecklingen av och först efter dialog med Regeringskansliet höja ambitionsnivån: Natos civila planeringsfunktion Sverige ska bevaka och om möjligt påverka utvecklingen av Natos civila planeringsfunktion (se Natos strategiska koncept 2010) och verka för att Nato koordinerar de civila aktiviteterna med framför allt EU. Natos logistiska roll Sverige ska bevaka utvecklingen gällande Natos logistiska roll i samband med humanitära katastrofer. 8. Samordning Enligt 18 förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska myndigheten samordna deltagande för de svenska myndigheter som bedriver verksamhet inom ramen för den civila krisberedskapsdelen inom Nato/Partnerskap för fredsamarbetet. Den löpande diskussionen kring hur de svenska myndigheternas deltagande i planeringskommittéernas arbete ska samordnas sker genom möten i en samverkansgrupp för Nato/EAPR/PFF-frågor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska fortsatt leda, utveckla och sammankalla till denna samverkansgrupp. Möten för gruppen bör hållas i anslutning till CEPC-möten i plenarformat. Dessa samverkansmöten bildar underlag till kommande svenska positioner inom olika sakområden, framförallt de tvärsektoriella. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska tillsammans med berörda myndigheter sätta upp målsättningar och planer för respektive av de enligt denna raminstruktion prioriterade områdena. Arbetet ska ske i samråd med berörda departement. Dessa målsättningar och planer ska ligga till grund för och komplettera den övergripande inriktningen i Sveriges individuella partnerskapsplan (IPP). Inom ramen för
8 8 samverkansgruppen ska målsättningarna och planerna följas upp och utvärderas regelbundet. Försvarsdepartementet ska löpande hållas informerad om MSB:s samordningsarbete. Försvarsdepartementet ansvarar för att inom Regeringskansliet informera och samordna frågor rörande Nato/CEP. Vid varje relevant departement och myndighet ska det finnas en kontaktperson för Nato/EAPR/PFF-frågor. I MSB:s roll ligger också att förse Försvarsdepartementet med underlag, t.ex. underlag till instruktioner samt hålla samman vissa anmälningar kopplade till de civila myndigheternas deltagande i Nato/EAPR/PFFsamarbetet. I MSB:s samordningsroll ingår vidare att nära och i den omfattning som krävs stödja Nato-delegationen och Försvarsdepartementet vid CEPC-möten och motsvarande. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska när så bedöms nödvändigt i samråd med Försvarsdepartementet och i enlighet med sitt samordningsansvar för Natos civila krisberedskapsarbete sekondera en person till Nato-delegationen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska upprätthålla en förteckning på alla myndigheter och personer involverade i det civila beredskapsarbetet inom ramen för Nato/EAPR/PFF. Andra möten mellan Försvarsdepartementet, övriga sakdepartement, civila myndigheter och/eller enskilda experter bör äga rum efter behov. 8.1 Beredning För sakfrågor som uppkommer inom ramen för arbetet på Nato/EAPR/PFF-nivå, då främst inom respektive planeringsgrupp och där behov av ytterligare råd och instruktion föreligger, ska frågorna beredas i vanlig ordning, dvs. myndigheter rådgör med sina respektive departement och där utpekad kontaktperson inom Regeringskansliet. Gemensamberedda instruktioner äger företräde framför denna raminstruktion. Information i uppkomna ärenden, enligt ovanstående stycke, ska delges Försvarsdepartementet skriftligen. Frågor av tvärsektoriell karaktär ska särskilt beaktas av berört departement och behandlas i samverkan med Försvarsdepartementet. Försvarsdepartementet ansvarar för att instruktioner för CEPC-möten gemensambereds inom Regeringskansliet och för att handlingslinjer utvecklas.
9 9 Initiativ som myndigheter önskar ta inom Nato/CEP ska alltid beredas med Försvarsdepartementet och övriga berörda departement. 8.2 Återrapportering Svenska Natodelegationen i Bryssel har ansvaret för återrapportering från CEPC-möten. De myndigheter som representerar Sverige i planeringsgrupperna ska rapportera till sina respektive departement och Försvarsdepartementet, Natodelegationen, samt övriga myndigheter som deltar i arbetet inom ramen för planeringsgrupperna. Detta ska ske direkt efter genomförda möten. Rapporteringen ska fokusera på frågor av vikt för CEPC-arbetet och sådant som berör andra myndigheters arbete inom planeringsgrupperna. Enskilda experter, utan direkt koppling till annat sakdepartement och dess myndigheter, rapporterar till Försvarsdepartementet. Mottagande av officiella dokument på möten etc. innebär ett ansvar att sprida dessa till relevanta aktörer i Sverige med beaktande av relevanta säkerhetsklassificeringar och arkiveringsbestämmelser.
Utdrag. Raminstruktion för det civila krisberedskapsarbetet inom Nato 1 bilaga
REGERINGEN Försvarsdepartementet Utdrag Protokoll 31 vid regeringssammanträde 2013-12-19 Fö2013/2298/SSK SI Myndigheten för samhällsskydd o berecikap 2013-12- 27 Arendenummer Raminstruktion för det civila
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; SFS 2008:1002 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen föreskriver
Läs merCivil krisberedskap genom Nato ANDERS NORÉN
Civil krisberedskap genom Nato ANDERS NORÉN FOI-R--4037-SE ISSN 1650-1942 November 2014 Anders Norén Civil krisberedskap genom Nato Bild/Cover: (Susanne Norén) Titel Civil krisberedskap genom Nato Title
Läs merKommittédirektiv. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Dir.
Kommittédirektiv Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid Dir. 2010:49 Beslut vid regeringssammanträde den 29 april 2010. Sammanfattning av uppdraget
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen
Läs merÖkad nationell förmaga och starkt samverkan vid olyckor och avsiktliga händelser med CBRNE enligt regleringsbrevet 2009 nr 20
samhallsskydd och beredskap Avdelningen för Utbildning, övning och beredskap Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering Monica Rhodiner 0x0 240 53 72 Monica.rhodiner@msb.se 20091215 Ert
Läs merKonsekvensutredning för föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
MSB-151.2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (6) Jonas Eriksson ROS-SSV Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser 1 Problemet
Läs merInternationella programkontoret för utbildningsområdet Ungdomsstyrelsen Vetenskapsrådet (flaggskeppsledare 7.5)
Regeringsbeslut I:6 2011-10-13 U2011/5668/IS Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Regeringens beslut
Läs merMSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs merSverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar
Sverige och USA gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar USA är en viktig internationell samarbetspartner för Sverige och Europa när det gäller samhällsskydd och beredskap. USA har omfattande
Läs merStockholms läns landsting 1(2)
Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0985 Landstingsstyrelsen Yttrande avseende Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd (Ds 2015:39) Föredragande landstingsråd:
Läs merKravprofil generaldirektör och chef för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Promemoria 2017-04-18 Ju2017/ Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap Departementsråd Cecilia H Löfgren 070-22 00 414 cecilia.h.lofgren@regeringskansliet.se Kravprofil
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2017
Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015
Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang
Läs merKommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014
Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av
Läs merIvar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap
Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett
Läs merBildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna
Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...
Läs merGräns för utkontraktering av skyddsvärd information
Promemoria 2017-07-24 Statsrådsberedningen Gräns för utkontraktering av skyddsvärd information 1. Regeringen avser att sätta en gräns för utkontraktering av skyddsvärd information Enligt Säkerhetspolisen
Läs merCivilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018
Civilt försvar grunder och aktuell information Version juni 2018 Vad är civilt försvar? 1(2) Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merStockholm 2015-06-17. Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm. ju.registrator@regeringskansliet.se
1 Stockholm 2015-06-17 Ju2015/30/SSK Justitiedepartementet 103 33 Stockholm ju.registrator@regeringskansliet.se Svenska Röda Korsets yttrande över både MSB:s redovisning av regeringsuppdrag om det civila
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Samhällets informationssäkerhet
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Samhällets informationssäkerhet Arne Jonsson enheten för samhällets informationssäkerhet Nationellt informationssäkerhetsarbete Finansdepartementet Näringsdepartementet
Läs merDe frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering
De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en
Läs merCivilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal
Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas Magnus Lommerdal Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas > Svenska kraftnäts uppdrag > Tillbakablick och förändrade förutsättningar >
Läs merFörordning (2014:1039) om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn
Tullkodex m.m./övrigt 1 Förordning (2014:1039) om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn Inledande bestämmelser 1 [6011] Denna förordning kompletterar följande EU-förordningar: 1. Europaparlamentets
Läs merBilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 5 Mål och krav på förmåga i
Läs merChefstjänstemannen och kansliet för krishantering. Therese Mattsson, chefstjänsteman för krishantering
Chefstjänstemannen och kansliet för krishantering Therese Mattsson, chefstjänsteman för krishantering Vad är en kris? Betydande värden står på spel Begränsad tid står till förfogande Omständigheterna präglas
Läs merÅterrapportering från beredningen för regional utveckling rörande förslag till riktlinjer och handlingsplan för landstingets internationella arbete
1(3) 2013-11-25 LiÖ 2012-3713 Landstingsstyrelsen Återrapportering från beredningen för regional utveckling rörande förslag till riktlinjer och handlingsplan för landstingets internationella arbete Arbetssätt
Läs merFSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning
& - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning Deltagande organisationer Representanter från kommuner = Adjungerande deltagare i 2 Former för samverkan Frivilligt samverkansforum med deltagare från det
Läs merRekryteringsmyndighetens riktlinjer
Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om urvalstjänster 2012:1 beslutade den 24 september 2012 Definition av begreppet urvalstjänster Urvalstjänster är de uppdrag som Rekryteringsmyndigheten utför
Läs merHÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT
FÖR ETT TRYGGARE SVERIGE HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT 2018 2020 Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands, Stockholms, Södermanlands och Gotlands län samt Militärregion Mitt. 1 Regeringen
Läs merRegeringens skrivelse 2009/10:124
Regeringens skrivelse 2009/10:124 Samhällets krisberedskap stärkt samverkan för ökad säkerhet Skr. 2009/10:124 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 22 april 2010 Fredrik
Läs merSveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet
Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap
Läs merÖverenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar
1 (13) Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020 2 (13) Innehållsförteckning 1. Överenskommelse... 3 1.1 Målbild för perioden 2018 till 2020... 4 1.2 Ersättning... 4 1.3 Myndigheternas
Läs merInbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Enheten för samverkan och planering Sofie Gustavsson Enligt sändlista Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018 De myndigheter
Läs merKontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS 2013-02-07 Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet clas.herbring@msb.se MSB:s Uppdrag MSB har ansvar för frågor om skydd mot
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn; SFS 2014:1039 Utkom från trycket den 29 juli 2014 utfärdad den 17 juli 2014. Regeringen föreskriver följande.
Läs merFörsvarsdepartementet
Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas
Läs merMSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s roll i totalförsvaret Henrik Moberg Verksamhetsansvarig, Civilt försvar Avdelningen för utveckling av samhällsskydd, MSB SME-D, 10 oktober 2018
Läs merResiliens i en förändrad omvärld
WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat
Läs merFinansieringsprinciper
x samhällsskydd och beredskap 1 (7) Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Sofia Elfstrand Sara Zamore Asada och Camilla Odenberg Charlott Thyrén Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-06-07 141 KS 412/17 Policy för säkerhet och krisberedskap Beslut Kommunstyrelsen ger stadsdirektören i uppdrag att bereda förslag till ny krisledningsplan
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 Krisberedskap...
Läs merNy struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering
Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters informationssäkerhet
samhällsskydd och beredskap REMISS 1 (5) Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet Ert datum Er referens Helena Andersson 073-026
Läs merPlan för ökad civilförsvarsberedskap KS
Plan för ökad civilförsvarsberedskap 2019-2020 8 KS 2018.314 46 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-09-20 153 Plan för ökad civilförsvarsberedskap 2019-2020 (KS
Läs merNuvarande MSBFS 2009:10 Förslag till ny föreskrift Tillämpningsområde Tillämpningsområde 1 1 första stycket 2 1 andra stycket 3 2 första stycket
15-12-07 1/6 Tillämpningsområde 1 Denna författning innehåller bestämmelser om myndigheternas arbete med informationssäkerhet och deras tillämpning av standarder i sådant arbete. 2 Författningen gäller
Läs merPost- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.
Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. Robusthet och beredskap i elektroniska kommunikationsnät SUNET-dagarna Ove Landberg Det säkerhetspolitiska
Läs merPrioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016
Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Richard Oehme Chef enheten för samhällets informationssäkerhet Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör
Läs merLägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB
Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB MSB:s särskilda ansvar rörande civilt försvar MSB ska företräda det
Läs merREGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN
Diarienummer: 4463-2013 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans
Läs merSå är vi redo om krisen kommer
Rakel Så är vi redo om krisen kommer Råd till dig som använder Rakel och arbetar inom samhällsviktig verksamhet Vårt samhälle är sårbart och vi lever i en tid med nya hot och utmaningar. Sverige stärker
Läs merVi hjälper andra att fungera och agera
Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs merUtveckling av process för samverkan avseende FoU inom området CBRNE
Utveckling av process för samverkan avseende FoU inom området CBRNE Presentation av den rapport som FOI, FM och MSB har arbetat med under 2015 Sara Brunnberg, MSB och Åsa Scott, FOI Det blev en rapport!
Läs merMSB:s medverkan i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan
samhällsskydd och beredskap Uppdragsredovisning 1 (6) 2011-5684 Avd för utbildning, övning och beredskap Ert datum 2011-10-13 Er referens Fö2011/1519/SSK Julia Fredriksson 010-240 50 47 julia.fredriksson@msb.se
Läs merRoller och ansvar vid kärnteknisk olycka
Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades
Läs merPROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning
Läs merAnslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016
Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Kort om anslag 2:4 Krisberedskap Ändamål: stärka samhällets samlade krisberedskap och förmågan vid höjd beredskap för det civila försvaret Kan finansiera kortsiktiga
Läs merAktörsgemensam CBRNE-strategi
Aktörsgemensam CBRNE-strategi samhällsskydd och beredskap Petter Nelin UB-UTV Petter.nelin@msb.se Redovisning enligt återrapporteringskrav 21, regleringsbrev för samhällsskydd och beredskap avseende 2013
Läs merRegional ledningssamverkan
Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle
Läs merCivila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR
Civila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR SSK driver tre system som har till uppgift att skydda medborgaren och samhället! Skydd mot olyckor Alarmeringsavtal Samhällets
Läs merKommittédirektiv. Kommittén för finansiell stabilitet. Dir. 2013:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013
Kommittédirektiv Kommittén för finansiell stabilitet Dir. 2013:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013 Sammanfattning Regeringen lägger stor vikt vid att det finns ett organisatoriskt
Läs merRedogörelse för och bedömning av arbetet i samverkansområdena 2018
1 samhällsskydd och beredskap 1 (9) Redogörelse för och bedömning av arbetet i samverkansområdena 2018 Redovisning enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters
Läs merInternationell strategi
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING. Föreskrifter om ändring av Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2013:4) med arbetsordning för Försvarsmakten (FM ArbO);
FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2014:3 Utkom från Trycket 2014-07-03 Föreskrifter om ändring av Försvarsmaktens föreskrifter
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merFörsvarsdepartementet
Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk.
Läs merYttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan
Läs merKommittédirektiv. Viss översyn av ansvarsfördelning och organisation när det gäller samhällets informationssäkerhet. Dir. 2009:110
Kommittédirektiv Viss översyn av ansvarsfördelning och organisation när det gäller samhällets informationssäkerhet Dir. 2009:110 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009 Sammanfattning av uppdraget
Läs merAktörsgemensam CBRNE-strategi
Aktörsgemensam CBRNE-strategi 1 Det pågående projektet - processer och prioriterade områden i samverkan Livsmedelsverket Försvarsmakten Sjöfartsverket Kustbevakningen Trafikverket Transportstyrelsen Folkhälsomyndigheten
Läs merVerksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01
Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01
Läs merKommittédirektiv. Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten
Kommittédirektiv Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för 2006:80 Dir. psykologiskt försvar för att skapa en myndighet för frågor om samhällets beredskap och säkerhet
Läs merSTARKARE CIVIL BEREDSKAP
STARKARE CIVIL BEREDSKAP Mandat, ansvar och resurser Stockholm, den 31 juli 2018 Sveriges krisledningsförmåga behöver stärkas Tsunamikatastrofen, IT-skandalen vid Transportstyrelsen och skogsbranden i
Läs merm.fl. Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan
REGERINGEN Fr ' nr, VBiKETFÖH (NNOVATIONSSYSTEM Ank. 2011-10-2 0 Regeringsbeslut 13 2011-10-13 2011/5769/RT Näringsdepartemen #Dnr.^))-ö3ffl- Verket för innovationssystem 101 58 STOCKHOLM m.fl. Uppdrag
Läs merÖckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv
Läs merFör delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 14 december 2017 (OR. en) EUCO 19/1/17 REV 1 CO EUR 24 CONCL 7 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (14 december 2017)
Läs merInternationell fredstida katastrofhantering Försvarsmaktens möjligheter att stödja katastrofinsatser
MARIA ASPLUND, MARIE OLSSON Internationell fredstida katastrofhantering Försvarsmaktens möjligheter att stödja katastrofinsatser FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet.
Läs merregional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län
S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera
Läs mer15648/17 mh/sk 1 DGD 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 december 2017 (OR. en) 15648/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 11 december 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 14755/17 Ärende: CT 160
Läs merVårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet
P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt
Läs merLänsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet
Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens
Läs merAktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar
Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Långsiktigt och strategisk för att utveckla och öka samhällets förmåga att förebygga och hantera händelser med kemiska (C), biologiska (B), radioaktiva (R),
Läs merB-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen
B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs merKOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.10.2016 C(2016) 6265 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 3.10.2016 om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets
Läs merFSPOS Strategisk plan
FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan FSPOS Strategisk plan 2018-2020 Version 0.95, 2017-03-31 Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND FSPOS 3 UTVÄRDERING AV FSPOS ARBETE 3 STRATEGIWORKSHOP
Läs merKrishantering för företag
Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar
Läs merUppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s
Läs merVad händer med EU:s CBRN handlingsplan? Försvarsdepartementet
Vad händer med EU:s CBRN handlingsplan? Bakgrund November 2007; rådsslutsatser om CBRN-risker och bioberedskap. Februari 2008; kommissionen bildar referensgruppen EU CBRN Task Force Januari 2009; expertgruppsarbetet
Läs merKrisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merVerksamhetsrapport. Kommunens säkerhetsarbete 2014
Verksamhetsrapport Kommunens säkerhetsarbete 2014 1 1. Inledning...1 2. Säkerhetsgruppens arbete...2 2.1. Skydd mot olyckor...2 2.1.1. Uppföljning och utvärdering handlingsprogram...2 2.1.2. Kampanjer
Läs merRegional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Läs merHÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995
Sida 1 (7) Särskilda redovisningar rörande Försvarsmaktens förslag till en utvecklad försvarsattachéorganisation och Försvarsmaktens öppna redovisning över tänkt verksamhet för år 2005 för den militära
Läs merRegional Samordnings funktion (RSF)
Regional Samordnings funktion (RSF) 1 Syftet med regionala samordningsfunktioner (RSF) är att främja planering i samverkan mellan de lokala och regionala aktörerna inom räddningstjänst, sjukvård och polis.
Läs merAktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015
SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen
Läs merSTATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN
STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen
Läs mer