Pitekvarten. För alla medarbetare på Piteå kommun. UNGSAM Hur når vi de unga? Fritidsutbudet växer och frodas

Transkript

1 PITEÅ KOMMUNS PERSONALTIDNING NR Pitekvarten För alla medarbetare på Piteå kommun Hållbarhetsinspiratör! VEM VILL DU NOMINERA? SIDAN 13 UNGSAM Hur når vi de unga? SIDAN 4 Fritidsutbudet växer och frodas SIDAN 12 Personalprognos för visar på stort rekryteringsbehov SIDAN 18 PITEKVARTEN NR

2 INNEHÅLL Ledare Ungsam och ungdomslots Datorer för framtidens lärande Kryddan, en rockande rörläggare Smått, gott och blandat Brandman med eget garage Fritidsutbudet växer Hållbarhetsinspiratör Enkät - vad gör du på fritiden? Vardagsmötet Savo utvecklar sin verksamhet Konsumenträtt Pernilla jagar gärna gamla tyger Bok- och filmtips från biblioteket Stort rekryteringsbehov väntar Ekonomi, inköp och centralarkiv Ungas tankar - krönika om fritid Fritid, arbetstid och årstid Japp, då har den sköna sommaren bytt skepnad och blivit höst med allt vad det kan innebära. Pitekvarten försöker ju också variera sig och i det här numret bjuder vi på diverse inslag från vår vardag men också vad man kan göra på sin fritid. Smått och gott är ett nytt inslag med tips som kan förgylla i höstmörkret. Så även På jobbet där vi träffar lokalvårdaren Gerd Nilsson en förmiddag. Vi ser fram att få komma ut och träffa fler samhällsbyggare. För det är ju det vi har gemensamt, fast på olika sätt. Keep up the good work och trevlig höst. PS. Kom ihåg att tipsa Pitekvarten :-) //Susanne Jacobsson Informationsenheten Piteå kommuns personaltidning ges ut fyra gånger per år och produceras av informationsenheten i samarbete med förvaltningsinformatörer. Personaltidningen publiceras även på Ansvarig utgivare: Marie Lindgren tel , marie.lindgren@pitea.se Layout: Susanne Jacobsson, tel Omslagsbild: Angelica Larsson Tryck: Tryckericity i Umeå. Detta är nr 3 årgång 15, hösten KOMMUNENS PERSONAL- PROGNOS 15 41:1 DATORER TILL PITEÅS GYMNASIE- ELEVER PÅ JOBBET MED GERD NILSSON 7 2 PITEKVARTEN NR

3 LEDARE Om vikten av balans i livet och att känna sig meningsfull på jobbet I detta nummer av Pitekvarten kommer vi att fokusera på jobbet, avkoppling, fritidsintressen, ja kort och gott livet. Vi lever i en tid när samhället utvecklas snabbt, blir allt mer komplext och där trycket på oss som samhällsmedborgare och familjemedlemmar blir allt hårdare. Vi är inne i det berömda ekorrhjulet och springer. I våra medarbetarenkäter visar sig detta bland annat genom att andelen som upplever obalans mellan arbete och privatliv. Som arbetsgivare är det viktigt att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att vi ska kunna göra ett bra jobb med arbetsinsatser som vi kan vara nöjda och stolta med när vi går hem för dagen. Vad som är goda förutsättningar skiljer sig naturligtvis åt beroende på vilken verksamhet vi arbetar med och vilka arbetsuppgifter vi har. Det som är mer allmängiltiga förutsättningar är dem som handlar om mjukvaran, d.v. s. hur vi agerar mot varandra för att känna glädje och meningsfullhet på jobbet, som kollegor och arbetsledare. Vad jag menar med det är att vi behöver agera med förståelse och ödmjukhet över att vi alla är i olika skeden av livet, allt från dem av oss som är ensamstående och unga till dem av som har utflugna barn och närmar oss slutet av yrkeslivet. Det innebär inte att vi ska ha en kravlös tillvaro på jobbet. Vi ska naturligtvis leverera hög service till piteborna, men det är min absoluta övertygelse att detta går att förena med att vi agerar gentemot varandra utifrån att vi över tid har olika förutsättningar för att få helheten att gå ihop. I detta nummer kommer ni att få en bra bild över vilken fantastisk bredd av verksamheter och yrkeskategorier vi som kommun kan erbjuda. Att läsa dessa artiklar gör att jag som kommunchef känner stor stolthet över den verksamhet vi bedriver och alla medarbetare vi har. Jag tycker att jag har ett fantastiskt roligt jobb och känner stor glädje och stolthet när jag går till jobbet. Min vardag består till stor del av möten, nätverksbyggande m.m. både inom organisationen och ut mot samhället. I grunden handlar mitt jobb om att vi som tjänstemän ska se till att kommunfullmäktiges mål uppnås. Mer specifikt arbetar jag med att strategi för inflyttning genomförs, medborgardialogen stärks, kommunen blir än mer attraktiv som arbetsgivare, innovation och verksamhetsutveckling och stärkt samverkan med andra kommuner. Dessa strategier utgår från det vi ser i vår omvärldsanalys och de tre prioriterade målen som kommunfullmäktige fastställt. Som ledare handlar mycket om att ständigt lyfta och påminna både mig själv och andra om vikten av att låta medarbetar- och ledarskapspolicyn; våga, låga och förmåga får genomslag i organisationen. Som jag nämnde inledningsvis är det oerhört viktigt att vi har balans i livet, att vi känner stimulans på jobbet och har en fritid som vi kan känna glädje och hämta livskraft ur. Här har var och en av oss ett stort personligt ansvar. Personligen hämtar jag kraft i att umgås med familjen men för att kunna hantera livspusslet spelar träning i olika former en avgörande roll för mig. Jag löptränar, styrketränar, spelar golf och innebandy. Med varierande framgång :-). Jag ser gärna på all idrott, men helst njuter jag av det gröna fältets schack fotboll. Som fotbollsälskare och sprungen ur den norrländska fotbollens vagga Boden får jag bara erkänna att de grönvita eleganterna blivit fullständigt pulvriserade av de polkagrisrandiga från Piteå under denna säsong. Skämt åsido är det glädjande att se att den långsiktiga satsning som Piteås fotbollsherrar arbetat med givit resultat och jag önskar dem lycka till av hela mitt hjärta, i division 1, norra nästa år. Vidare tror jag inte många förstår vilken prestation Piteå IF:s damer utför när man är närmare toppen än botten i en av världens starkaste damligor i fotboll. Hatten av för riktigt bra prestationer på hög nivå. MATS BERG, KOMMUNCHEF PITEKVARTEN NR

4 Gemensamt fokus. Här planerar Eva Lestander, kommunikatör, och Marie Öqvist, ungdomslots, bygget av en gemensam webbplats för unga. UNGSAM ett nytt lagbygge i Pit För att Piteås unga ska bli självständiga, självförsörjande och samhällsengagerade har Piteå kommun startat Ungsam ett projekt där flera aktörer kommer att spela roll. Vi träffar Piteås nya ungdomslots, Marie Öqvist, som ser fram emot både härliga möten och härliga samtal. Det här är en viktig fråga för alla verksamheter. För mig handlar det främst om att finnas med i olika sammanhang och koordinera saker som berör och påverkar unga på bästa möjliga sätt, säger Marie Öqvist som kom in i projektet i juni. Ungsam, som är början på ett långsiktigt arbete, har två viktiga målgrupper: Ungdomar mellan år och olika aktörer i samhället som gör något för Piteås ungdomar. Eftersom det är ett stort åldersspann i målgruppen unga kommer vi att dela upp målgruppen på flera sätt vid olika insatser/aktiviteter. Och de olika aktörerna är kommunens förvaltningar och bolag, olika myndigheter, näringsliv och civilsamhället som inkluderar föräldrar, föreningar, kyrka och allmänhet, förklarar Marie. Gemensamt fokus på Piteås unga Inledningsvis har Marie fokuserat på kartläggning och planering, och nu börjar det hända mer konkreta saker. I samverkan med kommunens informationsenhet planeras en satsning kring den digitala kommunikationen för unga i Piteå. Och tillsammans med Ungsams projektledare Vera Nilsson har ett första inspirationsmöte för olika myndigheter planerats. Vi vill träffas och knyta kontakter för ett fortsatt samarbete för våra unga i Piteå. Målet är att vi ska få ökad förståelse för varandras jobb, bli bättre på att samarbeta och hitta nya vägar som främjar ungas livsvillkor, säger Marie. Vägvisare och bollplank Ett uppdrag i rollen som ungdomslots är att skapa en vägvisande funktion. Vad innebär det? Det handlar om att unga ska hitta det stöd de behöver. Att samla olika aktörer och verksamheter som aktivt informerar om vilka möjligheter och tjänster som finns för unga. Via en digital plattform, där grunden är pitea.se. Och för att nå ut till fler kommer vi även att använda oss av sociala medier. Involvera olika aktörer, agera bollplank och skapa olika arbetsgrupper som bidrar till detta, säger Marie. Kompletterande aktiviteter för unga är ett annat uppdrag. Här samarbetar vi med olika aktörer. Det handlar om att stötta ungas kreativitet, ta vara på de idéer som finns och göra något av dem. Vi kommer även att jobba med unga som har specifika behov och som kan behöva specifika insatser. Det är viktigt att visa att saker kan förverkligas på olika sätt. Man kan hitta olika vägar, säger Marie. Härliga möten och härliga samtal Behovsinventering, samverkan och marknadsföring är superviktigt. Att folk känner till Ungsamprojektet, att det finns en ungdomslots och en projektledare som man kan kontakta om man har frågor eller vill engagera sig. Det känns jätteroligt att få vara med och utveckla dialoger med unga och att få intryck av dem. De aktörer jag hittills träffat är positiva, intresserade och nyfikna. Många tycker att det är en viktig fråga, säger Marie. TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: MAGNUS JOHANSSON 4 PITEKVARTEN NR

5 Att få jobba med människor är stimulerande. Det blir ofta härliga möten, härliga samtal och ett stort engagemang när man jobbar för och med unga. eå kommun UNGSAM ett nytt och långsiktigt projekt i Piteå kommun. Värdeord: Livsvillkor, vägvisare, samverkan och inspiration. Styrgrupp: Britta Dahlén gymnasiechef, Strömbackaskolan, Elice Ökvist Elevhälsan/ Resurscentrum, Greger Pettersson avdelningschef, Stöd och omsorg, Åsa Wikman avdelningschef, Näringsliv och samhälle, Håkan Johansson avdelningschef, Kompetensförsörjning. Projektledare: Vera Nilsson verksamhetsutvecklare, Näringsliv och samhälle. UNGDOMSLOTS Marie Öqvist, 39 år Bor: i Sjulnäs tillsammans med sin sambo. Utbildning: Hälsopedagogik för barn och ungdomar. Medie- och kommunikationsvetenskap. Aktuell: Ungdomslots i Piteå kommun sedan juni Har tidigare jobbat på Grans naturbruksgymnasium, främst med specialpedagogik och marknadsföringsfrågor Fritidsintressen: Yoga, friluftsliv och trädgårdsarbete. Supernöjd över att för första gången fått skörda egenodlad majs :-) IT-avdelningen bygger för framtidens lärande Gymnasieskolans satsning 1:1 en dator till varje elev, är en del av en större satsning att digitalisera skolan och hitta nya vägar för undervisning. IT ska vara ett naturligt pedagogiskt redskap i undervisningen och tekniken ska stödja och hjälpa eleverna i sitt lärande. Att ersätta de gamla skoldatorerna med elevdatorer är i omfattning det största uppdraget för IT-avdelningen under Redan under våren inleddes arbetet med att förbereda den tekniska miljön och utifrån verksamhetens önskemål ta fram enkla och stabila lösningar. Det här är en jättestor satsning för oss, där hela sommaren har behövts för att hinna installera och förbereda leveransen av alla de nya elevdatorerna, berättar Conny Öhlund, driftschef på IT-avdelningen. Drygt datorer på tre dagar Att leverera drygt datorer på 3 dagar - så löd utmaningen för ITavdelningen. Efter månader av förberedelser så kom höstterminens start och tid för eleverna att få sina datorer. Strömbackaskolans aula fungerade som logistiskt center för utdelningen av de nya låndedatorerna och att hjälpa eleverna igång. IT-avdelningen ställde upp med större delen av personalstyrkan och skolan med personal hanterade insläppet i utlämningslokalen, ett samarbete som fungerade mycket bra och utdelningen flöt på smidigt. Det har verkligen varit roligt att vara på skolan och träffa eleverna. Det märks att de är vana datoranvändare och de har varit mycket positiva och lätta att samarbeta med, säger Conny. Framtidens lärande Både elever och personal på Strömbackaskolan står inför en stor förändring där utdelande av papper och traditionella läroböcker kommer att ersättas med modernare lösningar och metoder. Niklas Risberg, administrativ chef på Strömbackaskolan, berättar att lärarna under våren har deltagit i inspirationsföreläsningar för att hitta nya sätt att lägga upp undervisningen utifrån ny teknik. Utbildningen fortsätter under hösten och redan inför terminsstart hade många läroböcker ersatts av licenser till digitalt undervisningsmaterial. Emely, Jonna och Alex går andra året på Estetiskaprogrammet med inriktning mot bild och de berättar att de kommer att få bildredigeringsprogrammet Photoshop installerat i sina datorer. Det är jättebra att ha en egen dator i skolan med alla program, säger Emely. Det blir mindre böcker att bära med sig, i Naturkunskap och Historia kommer vi inte att ha några böcker alls i år. TEXT: MARIA JOHANSSON FOTO: MAGNUS JOHANSSON PITEKVARTEN NR

6 Christofer Kryddan Lundberg 32 år född och uppvuxen i Lillpite. Jobbar som: Rörläggare i Piteå kommun, fixar avloppsrör, vattenrör och repar läckor av olika slag. Under jord så gott som varje dag på jobbet. Just nu på uppdrag i Rosvik där de byter ut 85 meter stamrör. Har jobbat i drygt 15 år åt Piteå kommun, fick fast anställning år Bor: Har precis fyttat från Lillpite, fr. o. m. 1 oktober är hemadressen Djupviken. Familj: Hustrun Sofia är frisör och barnen Sigge 5 år och Texas 3 år. Intressen: Hårdrock i alla dess former. Har en skivsamling på ca 500 skivor. Bästa svenska hårdrockssångaren heter enligt Kryddan Daniel Heiman. Han är kanske inte så känd - men han är riktigt, riktigt duktig. 6 PITEKVARTEN NR

7 Kryddan en rörläggare som gärna kryddar livet med hård musik Christofer Kryddan Lundbergs absolut största intresse startade när han var 13 år och sedan har det alltid funnits där. Vissa har jakt som intresse medan andra läser böcker eller handarbetar. För mig är det hårdrock som gäller, i alla dess former. Jag gillar både att köpa, se, lyssna på musik och även testa själv, säger Kryddan som blev både glad och nervös när han fick sånglektioner av sin fru för två år sedan. Musik på vardagarna blir det däremot inte så mycket av. Måndag till fredag är det mest arbetshjälm och intercom med de rörläggande kollegorna som gäller. Jag har fantastiska arbetskamrater. Att vara rörläggare innebär att man är utomhus varje dag, i minus 25 graders kyla, i hällande regn och i gassande sol. Så gott som varje dag under jord. Då underlättar det om vi både kan jobba och skämta tillsammans, säger Kryddan som stortrivs med sitt jobb. Sånglektioner i 30-årspresent Plinka på gitarr började Kryddan göra när han var 26 år och när han fyllde 30 fick han sånglektioner av sin hustru Sofia. Hon blev väl less att höra mig prata om det utan att göra något, men nu blev det äntligen av. Tio sånglektioner hos Piteås kändis Patric Öhlund, varav sju lektioner är avklarade och tre återstår. Det är både roligt och avkopplande. Första sånglektionen var hemsk, jag var s u p e r n e r v ö s. Att gå till ett riktigt proffs Vad skulle han tycka? Tänk om han dömer ut mig säger Kryddan som blev både godkänd och har utvecklats på vägen. Konkreta tips på vad och hur jag kan träna hemma. Sånglektionerna har gjort att jag tror mer på mig själv och att jag även vågar sjunga inför andra, säger Kryddan som nu siktar på att spela in en låt i studio. Det blir Dustin the wind med Kansas. Mer utrymme för musik Trots jobb, familjeliv och en rätt så hektisk höst men flytt och allt vad det innebär försöker Kryddan ändå plinka på någon av sina gitarrer en stund varje kväll. Det är så otroligt roligt och avkopplande. Och i det nya huset ska det bli mer utrymme för kreativitet. Förutom att barnen får var sitt rum får min fru, som älskar att måla, ett kreativt rum och jag ett musikrum. Här ska mina fem gitarrer, den gigantiska skivsamlingen, en mic och ett trumset alltid stå framme. Alltid riggat för ett gig. Det ska bli jätteroligt när vi väl landat i nya huset, men just nu är det lite väl mycket som ska göras, säger Kryddan som också vet hur man kopplar av. Att köpa en riktigt bra skiva, ta på hörlurarna och kolla in texterna. Det är njutning det. Och någon spellista spotifylista är inte aktuellt. Nej för mig är det självklart att köpa den skiva jag vill lyssna på. Och det gör ju också att skivsamlingen där hemma växer. Sin första skiva köpte Kryddan som 14-åring, det var Holy diver med gruppen Dio. Senaste tillskottet är däremot lite knepigare att komma ihåg. Hmm. Nå t med gruppen Sabbaton, säger Kryddan som gillar att det finns så många otroligt olika musikstilar. Alla människor har en egen relation till musik - och oftast är det förknippat med glädje i någon form, säger Kryddan och ler. Siktar på att lära sig mer Musik är livet. Och familjen så klart, men sången är helt klart nå t som Kryddan vill fortsätta utveckla. Ja, jag vill lära mig mer. Att kunna sjunga och spela tillsammans med andra sprider ofta en skön stämning och ger en skön feeling, säger han. TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: MAGNUS JOHANSSON PITEKVARTEN NR

8 Smått och gott bjuder på spännande boktips, recept, facebookuppdateringar och evenemang i Piteå. Perfekt sysselsättning i höstmörkret. TWITTRAT OM PITEÅ KOMMER TILL PITEÅ En av Sveriges populäraste artister ger sig ut på en stor Nordenturné i höst. Efter en fantastisk sommarturné spelar Veronica Maggio i 20 städer i Sverige, Norge och Finland med start den 24 oktober. Veronica Maggio turnerar med sitt kritikerrosade album Handen i fickan fast jag bryr mig. Det är fortfarande ett av de mest spelade albumen på Spotify med sammanlagt över 30 miljoner spelningar. Hon fick ytterligare kvitton på skivans betydelse för musikåret 2013 när hon belönades med utmärkelserna Årets pop på Grammis-galan och Årets artist på P3 Guld. 14 aug Exclusive on Twitter: First view s A Place with No Name com/2014/michael-jackson-s-a-place-with-no-namepremieres-tonight-on-twitter VERONICA MAGGIO Gilla Piteå kommun på facebook Visste du att Piteå kommun har en sida på Facebook? I skrivande stund är det personer som gillar vår facebooksida och vi hoppas självklart på fler. Här kan du enkelt och lättsamt kommunicera med kommunen om olika saker och hålla dig uppdaterad kring vad som är på gång. Hoppas att vi ses på: FÖRFATTARE: Jerker Eriksson, Håkan Axlander-Sundqvist KRÅKFLICKAN Handlar om svek och vad sveket kan göra med människor. Psykoterapeuten Sofia Zetterlund utreder två klienter: Samuel Bai, barnsoldat från Sierra Leone och Victoria Bergman, en kvinna mitt i livet, bärande på ett stort, oläkt sår från barndomen. Två olika människor med samma problematik: de visar båda tecken på multipla personligheter. Samtidigt hittas en ung pojke död i ett buskage. Kroppen är svårt sargad. Han är av utländsk härkomst och ärendet får låg prioritet då pojken saknar historia. Kriminalkommissarie Jeanette Kihlberg och terapeuten Sofia ställs inför samma fråga: hur mycket lidande kan en människa utsätta andra för innan hon själv upphör att vara människa och blir ett monster? SKRIVET PÅ FACEBOOK.COM/PITEA.SE En riktig bladvändare. Första boken slutade med att jag fick åka och köpa uppföljaren. Jag säger bara, läs! Eva Lestander, Informationsenheten Låna uppföljarna: Hungerelden och Pythians anvisningar på en gång, så slipper du en extra tur till Biblioteket! Den 7 november besöker hon Norrmalmia Sporthall i Piteå. Dörrarna öppnar kl 20. Köp din biljett via Ticnet.se FLER EVENEMANG I PITEÅ: Musikhögskolans julkonsert 17 december Orkester, körer, dans och solister i stora salen Acusticum Gammeldags marknad i Öjebyn november Mysig marknad med genuina och egentillverkade hantverk. 8 PITEKVARTEN NR Kolla in evenemangskalendern på pitea.se

9 RABARBERCHUTNEY Grundreceptet ger ca 15 burkarr INGREDIENSER 2 kg rabarber 3 dl vatten 8 röda lökar 8 chilipeppar (avlägsna fröna) 1 påse torkade aprikoser 6 tsk 12% ättiksprit 4 tsk ingefära (om jag tar färsk ingefära brukar jag ta till lite extra, typ 4 msk) 2 kg socker 6 msk curry 8 tsk salt SÅ HÄR GÖR DU! Skär rabarbern i mindre bitar och lägg i en kastrull, häll i vattnet och koka ihop. Häll sockret i kastrullen och rör om. Finhacka resten av ingredienserna i matberedare och häll i kastrullen. Låt småkoka i 40 minuter. Låt svalna och häll på burkar. KOKA IHOP EN HÄRLIG CHUTNEY Jag har en burk chutney på rabarber, lök och chili hemma i köket. Den är så god att den gör mig glad. Passar perfekt till en bit brieost, grillat eller varför inte som en liten gå-bort-present. Det här är en chutney som funkar fint som smaksättare till lite av varje. Söt med sting, lite krämig och otroligt uppskattad bland både vänner och jobbarkompisar. De var de som tyckte att jag skulle dela med mig av mitt favortitrecept. Hoppas det smakar! I S A M V E R K A N M E D U M E Å Eva Andersson Medborgarservice 955 I slutet av september hade 955 personer laddat ner Piteå-appen. Här finns genvägar till en del nyttiga funktioner tex kontaktuppgifter till kommunen, felanmälan, lediga jobb osv. Appen finns för iphone, Android och Windows Phone. VÄLKOMMEN TILL BLACK BOX Måndag den 29 september var det avstamp för höstens måndagkvällar i Black Box på Studio Acusticum. En av 8 gratis måndagar med bra musik, fika utan kostnad och häng utan motkrav. Bandet börjar spela ca och släcker vi för kvällen. Gott om P-platser finns. Och du om du missade första måndagen så finns ju nästa. Och nästa, och nästa 8 gånger. Hjärtligt välkommen! // Peter O Ekberg Kulturchef Piteå kommmun PITEKVARTEN NR

10 Peter en brandman som brin Peter Larsson 53 år Jobbar som: Brandman på räddningstjänsten sedan Bor: på Norrmalm i en lägenhet. När barnen flyttade hemifrån för ett par år sedan sålde de huset i Svensbyn. Familj: Gift med Ewa Wahlvik, tre utflugna barn och barnbarn. Intresse: Veteranbilar och gamla prylar. Kontaktperson för Piteå Motorhistoriker. En brandman som brinner för gamla bilar i ett stort garage utanför Piteå. Ja, då kanske många får skitiga motorer och oljefläckar på näthinnan. I det här fallet HELT fel. I Peters Larsson garage är det mesta hur fint och rätt som helst. Motorintresset har jag haft sedan barnsben. Jag körde moppe redan när jag var sju och min första bil, en Amazon, köpte när jag var 16 år, säger Peter Larsson som när han inte arbetar som brandman på Räddningstjänsten i Piteå ägnar sig åt sitt fritidsintresse veteranbilar. Det är tur att jag är gift med en likasinnad. Både jag och min fru Ewa älskar att åka runt i landet på mässor, auktioner och marknader, säger Peter som tycker att det bästa med hobbyn är den sociala biten. Alla människor vi möter är så otroligt trevliga, säger Peter som köpte lokalen (f.d. ICA) i Böle tillsammans med sin fru för sex år sedan. Det började med att han hyrde en bilplats och när förra ägaren skulle sälja slog de till. 400 kvadratmeter och idag är det inte mycket som är sig likt. Det som är kvar är toan, städskrubben och rummet för kylanläggningen, som idag fungerar som grovförråd för verktyg, oljor och en och annan guldpokal. Fyra glänsande ögonstenar Mitt i lokalen står fyra glänsande veteranbilar på rad: Dodge Coronet 1959, Desoto Adventurer 1957, Plymoth 1931 och en Plymoth Fury 1960 som Köptes i Höllviken Skåne Jag renoverade motorn i fjol, nu är det dags att renovera automatlådan, säger han och stryker med handen på den blanka lacken. Dodge Coronet 1959 (gul) köptes i Kiruna 2004, en riktig lyxvariant med elhissar, servostyrning, servobromsar och snurrande säten. Renoverad för 17 år sedan. Och så Plymoth 1931 pappas gamla bil som renoverades för 31 år sedan. Det senaste tillskottet i veteranbilsstallet är Desoton. Den fanns i Öjebyn och blev Peters hösten Den är av exemplar som byggdes km/h på ca nio sekunder. Otroligt bra för en bil som väger två ton och renoverades för 33 år sedan, säger Peter. Nostalgi i stora mått En bit bort står ett gäng gamla mopeder på rad, radioapparater, lampor, fåtöljer, tidningar, hyllor och skåp med you name it. Nostalgi i stora mått och ögonen åker karusell. Det är ingen slump att Peter är kontaktperson för Piteås Motorhistoriker. När sommarträffarna i Badhusparken upphör träffas medlemmarna i Pe- 10 PITEKVARTEN NR

11 ner för veteranbilar ters och Ewas nostalgigarage en kväll per månad. Fikar, surrar och planerar utflyktsmål och aktiviteter inför kommande säsong. Intresset för gamla bilar ökar. När vi började var vi drygt tio personer, i dag är det betydligt fler och som mest har vi varit 70 personer här, säger Peter. Förutom att det mesta i Peters garage bär på en egen historia har Peter sin historia om så gott som varje pinal. Han vet när, var och hur det kommit i hans händer. Texacoskylten som vi köpte på en marknad i Sundsvall kommer ursprungligen från en gammal bensinmack i Tåme. Sydskylten upptäckte vi vid en nedlagd camping söder om Skellefteå och den gamla Durexautomaten har stått bakom gamla biografen i Piteå. Och Texacos tygflagga som hänger i taket är ett original från Olympiska spelen En hobby som aldrig blir färdig Ja, prylarna är många och intrycken likaså. Signerade affischer med den Rockande samen Gösta Jonsson, Britt Damberg och Paul Anka. Bakom bilarna står pappersdockan Miss ABU från Mitt emot en stor skylt, en gubbe och en papperskorg från Strands glass, en gammal glassfabrik i Öjebyn som köptes upp av GB Det är alltid lite extra kul med lokalrelaterad reklam. Är det någon som har något hemma i gömmorna så är jag intresserad att köpa det, säger Peter. En del av garaget är inrett lite som ett hem, en köksdel smakfullt inrett med bord och stolar, en soffa och en känsla av ett vardagsrum från förr. Allt i toppskick. Det gäller att köpa rätt och våga välja bort. När vi väl köper fixar vi till allt som har med el att göra, byter ut gamla sladdar och kontakter. Och trots att garaget idag känns helt komplett är det inte det. Nej nej, det blir aldrig färdigt. Det är som ett äktenskap måste alltid underhållas, säger Peter och ler. TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: MAGNUS JOHANSSON PITEKVARTEN NR

12 Fritidsutbudet växer och frodas SKOOGS ARENA är en nyrenoverad friidrottshall om inrymmer betydligt fler alternativ och möjligheter än tidigare. Skytte, boule, friidrott och utrymme även för andra föreningar och skolor. Hallen har genom gått en omfattande renovering för 43 miljoner kronor. Och det blir invigningsfest i oktober. Innehållet har Kultur, park och fritid jobbat fram tillsammans med Piteås föreningar. (Delar av representanter från föreningslivet ser du på bilden ovan) Vi vill ha en hall med liv och rörelse och att den nyttjas även dagtid, säger Jenny Axelsson, avdelningschef för fritid. Nya löparbanor på 200 meter innebär att man kan genomföra tävlingar med internationell standard. Av gamla foajén har det blivit fyra fräscha omklädningsrum som kan nyttjas av både hockeyn och Skoogs arena. På sikt ska vi jobba fram ett koncept som innebär att foajén blir en naturlig och flexibel mötesplats. Ett hjärta i området, säger Jenny Axelsson. Skoogs arena invigs i oktober med en öppethusdag för allmänheten. Hit kan alla som vill komma och se vilka möjligheter som finns på arenan och även testa olika aktiviteter. Det känns som att det kommer att bli ett jätteuppsving för friidrotten i Piteå. Flera föreningar har visat intresse, fotbollen, hockey och även skidföreningar vill vara här och träna fys och annat, säger Jenny. Vi kommer även att ha drop-in-tider för allmänheten. Nytt är också att det finns en gymnastikhörna men bom, ribbstolar och ringar, även en mindre gymavdelning där det finns möjlighet till styrketräning. Det känns fantastiskt kul! Vi har utökat kapaciteten och möjligheterna för alla. Aktivitetspark på gång En aktivitetspark för skate, kickbike och andra aktiviteter, det är vad som kan komma att dyka upp på Norrstrandsområdet. Efter dialoger med unga både på möten och i sociala medier har vi fått in ett underlag att utgå ifrån. Och vi har anlitat en arkitektbyrå som jobbar med förslag på utformning, säger Jenny Axelsson. Det känns roligt och jättenödvändigt att vi gör något för våra ungdomar. Och att det blir på Norrstrand känns givet eftersom det är utpekat som ett aktivitetsområde. Utebadet gjorde succé Utebadet på Norrstrand startade upp i sommar och blev jättepopulärt. En kanonsommar. Ny sand och ny brygga. Det är något vi helt klart ska fortsätta utveckla, och jobba med att öka tillgängligheten, säger Jenny. Bättre läge på discgolfbanan Discgolfbanan som invigdes i juli bidrar också till en mix i utbudet av fritidsaktiviteter på Norrstrandsområdet. Den här banan har betydligt bättre läge och utformning än den gamla. Konstparken en oas Konstparken har också fått ett lyft i sommar. Nya sittplatser och mysiga miljöer för rekreation och återhämtning. Konstparken är en fantastisk plats för vila i mysig miljö, säger Jenny. Grisberget och Strömlida utvecklas Vi har haft olika dialoger med piteborna och fått in synpunkter där man vill profilera de två områdena. Att göra Strömlida till ett område för äventyr och utmaning medan Grisberget mer ska bli ett motionsområde med aktiviteter för hela familjen, säger Jenny. När det gäller Strömlida har Kultur, park och fritid inlett ett samarbete med cykelklubben och planerar bland annat för en mountainbikebana på 2-3 kilometer. Och på Grisbergets finns planer för en upplevelsestig för barn. Jenny som själv var på Strömlida och tränade en kväll blev rejält överraskad. Det var helt otroligt. Fullt med liv och rörelse, i backen, i motionsspåret och i utegymmet. Utegymmen blev en riktigt lyckad satsning, säger Jenny som vill passa på att informera: Strömlidas belysning kommer som tidigare att vara tänd mörka höstkvällar men nytt för i år är att det finns möjlighet att själv tända backen. Och det kommer det inte att bli något skidspår runt Strömlida. Vi fortsätter utveckla skidspåren på Grisberget, Fårön och Piteå Ice Arena. Intresset för utomhusaktiviteter ökar Jenny upplever att intresset för utomhusaktiviteter ökar enormt. Att fler och fler väljer krävande konditionsidrotter med inslag av extrem och äventyr. Själv föredrar hon lite vanligare motionsformer. Går gärna i skog och mark med stavar. Att gå i backe är både bra träning och skonsamt för kroppen. Vintertid är det skidor på längden och träningspass på Step-in som gäller. Tips från Jenny: Om man inte redan tränar så börja, promenera med stavar. Det är en superbra träningsform. Enkelt, inte särskilt tidskrävande och det ger så otroligt mycket att gå med stavar jämfört med utan. TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: KULTUR, PARK OCH FRITID 12 PITEKVARTEN NR

13 VAD GÖR DU HELST PÅ DIN FRITID? Daniel Kostet, 33 år Mattelärare, Vuxenutbildningen Jag är helst ute i naturen eller så tränar jag på gym. VEM VILL DU NOMINERA? Piteå kommuns nya pris Hållbarhetsinspiratör 2014 uppmärksammar en medarbetare för hens inspirerande hållbarhetstänk i vardagen. Det kan vara allt från att odla eget, elspara eller välja ekologiskt och rättvisemärkt till att bjuda in till nya möten och öppna upp umgängeskretsar. Har du en kollega som tagit hållbarhetstänket till en ny nivå? Nominera! Håll utkik, mer information kommer inom kort. Britt Bergström, 54 år Biblioteksassistent och bokbusschaufför Jag läser mycket och så tycker jag om att stickar och tränar yoga. Björn Välitalo, 53 år Lärare, Vuxenutbildningen Umgås med min fru, snickrar och paddlar kajak. Piteå kommun i media PITEÅS APP SKA FÅ IGÅNG DIALOGEN Piteå kommun vill ha igång dialogen med medborgarna genom en smartphoneapplikation. Men efter lanseringen i sommar har man upptäckt fler nyttiga användningsområden. Telekom idag KOMMUNEN GÅR BÄTTRE ÄN VÄNTAT Det går bra för Piteå kommun. Resultatet för januari-juli 2014 är betydligt bättre än budget och helårsprognosen pekar på plus 16 miljoner kronor. Det känns givetvis bra, men i längden behöver vi betydligt bättre utfall, säger kommunalrådet Peter Roslund (S). PT ELEVBOOM OROAR INTE SKOLANS REKTOR Bergsviksskolan arbetar för att ta emot 48 nya elever från Blåsmark och Hemmingsmark. Enligt rektorn Britt-Marie Mattsson är skolan väl rustad för utökningen. Förmedlar hemmen en positiv inställning så tror jag att det kan bli väldigt bra i slutändan, säger hon. PT REKORDMÅNGA BESÖKARE I PITEÅ I SOMMAR Vädret har varit fantastiskt och prognosen är att Piteå har gästats av rekordmånga besökare i sommar. Detta trots att norrmännen möjligen har varit något färre. Piteå har visat upp sig från sin allra bästa sida, säger Per Hallqvist, Destination Piteå. PT ÄLDREBOOM STÄLLER KRAV PÅ KOMMUNERNA Vi står inför en äldreboom. De stora kullarna födda på 1940-talet går i pension och snart är var fjärde svensk över 65 år. De allra äldsta blir fler och trycket på bra bostäder ökar, men fyra av tio kommuner väntas ha ett underskott på äldrebostäder inom fem år. PT Ulla Markstedt, 59 år Socialsekreterare, familjerätt Just nu är vi mycket ute i sommarstugan där vi håller på att renovera annars läser jag, plockar bär och jagar småvilt. Karl-Erik Jonsson, 66 år Teknik och gator Jag har ingen fritid, det finns alltid något som måste göras. Just nu håller vi på att renovera och byter tak. Marie Sundqvist, 37 år Studie- och yrkesvägledare, Flyktingsamordningen Hamnen 18+ Jag umgås med mina barn och så tycker jag om att röra på mig. Ta gärna en promenad eller är ute och springer. TEXT OCH FOTO: ANGELICA LARSSON PITEKVARTEN NR

14 PÅ JOBBET med Gerd Gerd Nilsson Familj: maken Lennart och fyra barn Bor: I Hemmingsmark Musik: Allätare, helst inte hårdrock Favoritfilm: Forrest Gump Favoritårstid: Höst Smultronställe: Granträskmark, en riktig pärla utanför Svensbyn. Intressen: Trivs bäst på hemmaplan och älskar när barnbarnen hälsar på. Det är en skön känsla att göra något påtagligt varje dag och att känna sig nöjd man går hem, säger Gerd Nilsson som städar lokaler i Norrmalmia sporthall. Vår förvaltning bidrar till att Piteå är en attraktiv plats både för föreningslivet och för människor både de som bor här men också alla besökare som kommer hit. Gerd tillhör Arenagruppen och här ingår nio personer: sex vaktmästare, en som jobbar med skärgården och två lokalvårdare. Arbetsgänget samlas varje morgon på LF-arena. Dricker en kopp och stämmer av dagen innan de åker iväg till sina respektive områden. För Gerd är det Norrmalmia sporthall som gäller. Kl är Gerd på plats. Startar en tvättmaskin, fyller på städvagnen med trasor, toapapper och rengöringsmedel innan hon rullar iväg mot C-hallen. Här är det fyra omklädningsrum som ska vara städade innan klockan åtta då de första skolbarnen dyker upp för att ha idrott. Gerd börjar med omklädningsrummen, tömmer sopkorgar, sopar och kollar om det finns några kvarglömda grejer. Städar toaletter och skurar duschrum. Det luktar rent. Kl öppnar Gerd det största och sista omklädningsrummet i C-hallen och strax efter åtta är hon klar. Och ensamjobb är inget som skrämmer Jag trivs jättebra, det här är ett jobb med frihet under ansvar. Jag har mina uppgifter som jag vill genomföra så bra som möjligt. När jag är själv så tänker jag rätt bra och så brukar jag sjunga för mig själv fast jag sjunger inte bra, säger Gerd och skrattar. Dyker det upp något speciellt, som exempelvis inför en friluftsdag eller ett större evenemang, så hjälps jag och min kollega Gun, som städar på LF-arena, varandra. Gerd fikar och äter lunch tillsammans med de andra på LF-arena. Det är jätteviktigt, att ha jobbarkompisar som man kan prata och bolla saker med. Speciellt att städa en sportanläggning Måndag, tisdag och fredag är det pensionärer som brukar bowla. Idag sitter ett gäng glada pensionärer och laddar utanför bowlinghallen. Gerd stannar till och byter några ord innan hon går vidare. Även om jag är ensam i mitt jobb träffar jag rätt så många människor under en dag. Barn, lärare och andra besökare, säger Gerd. Eftersom det är fredag går hon igenom köket i foajén på Norrmalmia. Jag kollar bokningslistan varje torsdag för att se vad som väntar inför helgen. När foajén är uthyrd ska det finnas hundra av allt, glas, bestick och tallrikar. Och det gör det, jag räknade allt i går, säger Gerd som tycker om att ha ansvarsområden även utanför städuppdraget. Att städa en sportanläggning är lite speciellt eftersom det är både privatpersoner, föreningar och skolor som nyttjar lokalerna, säger Gerd. Kl Är det dags för omklädningsrummen i A-hallen som nyttjas av både handbollsspelare och innebandyspelare. Att det spelas handboll ger avtryck i bland annat handbollsklister. På handtag och ibland även väggar och golv. Gerd fyller på flaskor med ett speciellt rengöringsmedel så att spelarna själva kan torka bort när det blir kladdigt. Något de kom överens om vid ett brukarmöte. Ja, vi har brukarmöten tillsammans med olika föreningar, vilket är jättebra för alla. Det är givande och lärorikt att träffas och utbyta tankar och idéer. Vi får en större förståelse för varandra, säger Gerd. Kändes rätt från dag ett När Gerd började jobba som städare den 1 september 1977 var det på ett dagis i Bergsviken, sedan blev det även skolstädning. Efter 26 år bytte hon till Arenagruppen och hon stortrivs. Det kändes rätt från dag ett, säger hon samtidigt som hon ställer undan städvagnen. Kl 10:45. Tillbaka i Gerds arbetsrum. Gerd sorterar smutstvätt och tömmer maskinen innan lunch. Efter lunchen väntar de allmänna toaletterna vid bowlinghallen och trappor och korridorer ska städas innan det blir helg. Men först lite mat i magen. Idag blir det hemlagad fiskpudding med ris, supergott, säger Gerd och hoppar in i bilen på väg till LF-arena för att äta tillsammans med sina kollegor. TEXT OCH FOTO: SUSANNE JACOBSSON 14 PITEKVARTEN NR

15 Savo breddar sin verksamhet Det har varit en spännande och händelserik höst för Cecilia Fahlman och hennes kollegor och medarbetare på Savo i Öjebyn. De har nämligen köpt in stora delar av Piteås bokbinderi. Savo är en daglig verksamhet/sysselsättning för ca 45 personer som alla har ett funktionshinder. Här utförs arbeten åt både företag, kommuner, landsting och privatpersoner runt om i Sverige. Mestadels från norra regionen. Idag är vi ett fullskaligt bokbinderi som skär, plockar, falsar, bigar, hålar och registerstansar pappersprodukter. Vi är en av Sveriges största wire-o-bokbindare och har stor kapacitet att binda böcker, kalendrar, anteckningsblock och andra produkter, säger Cecilia Fahlman som önskar att fler verksamheter i Piteå kommun ska nyttja de resurser som Savo erbjuder till ett bra pris. Legojobb i många olika former Här binds och packas tiotusentals almanackor varje år, trälådor och packarbeten till bland annat Alterhedens rabarberi och man gör flera uppdrag åt både Lindbäcks bygg och Svalson. Savo utför även andra mindre legoarbeten. Det kan vara enklare monteringar t.ex. att förse skruvar och bussningar med bricka eller o-ring packa, väga och märka olika produkter, etikettera och kuvertera. Vi gör allt från små till stora beställ- Lars-Erik Sandström, arbetsinstruktör på Savo, har full koll på Savos nya maskinpark. ningar. Just nu har vi ett specialuppdrag att fixa till 600 innebandymålvaktshandskar som var fel från fabrik, säger Cecilia som visar oss runt i lokalerna. Katt- och hundkyssar på påse Vid en station står Mats Persson och Helena Nilsson och paketerar katt- och hundkyssar i söta små påsar. Mats väger och Helena packar och häftar. En bit längre bort sitter Anders Hedlund och producerar lock till trälådor. Jag vet inte hur många tusentals trälådor jag har producerat genom åren. Men kul är det. Jag trivs jättebra här, säger han. De små gångjärnen till lådorna är i skinn och de har också producerats på Savo. Ja de har vi gjort från en skinnsoffa som vi köpte på blocket som vi nu återanvänder. Det gäller att vara kreativ och hitta bra lösningar, säger Cecilia som vill ge en stor eloge till sina medarbetare. Personalen och brukarna här är så otroligt glada och uthålliga, de gör sitt jobb med en enorm stolthet. Läs mer om Savo på TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: MAGNUS JOHANSSON Tryggt och säkert för dig som konsument Visste du att det finns en produktsäkerhetslag som säger att alla varor och tjänster som företag erbjuder konsumenter ska vara säkra? Här ett litet axplock som kan vara bra att känna till och som bidrar till att förhindra att farliga varor och tjänster når konsumenter. Badanläggningar. Det finns en ny branschöverenskommelse för badanläggningar som gäller säkerhetsarbete, personalens kompetens, bemanning och bevakning samt hur säkerhetsinformation, skyltning och ordningsregler ska se ut. Utbildade fjälledare och guider. Fjällsäkerhetsråd har beslutat om en frivillig norm för utbildning och examination av fjälledare. Syftet är att fjällturer med ledare ska bli säkrare. Fjälledarna ska ha utbildning om ledarskap, Första Hjälpen, vadning, turplanering med mera. Vinterledare måste också bland annat ha lavinkunskap och kunna bygga bivack i snö. Olika typer av lekland. Att driva ett lekland är att erbjuda en konsumenttjänst och omfattas därmed av produktsäkerhetslagen. Samma krav ställs på en lekställning inne i en affär som på ett lekland på flera tusen kvadratmeter. Detta för att varor och tjänster ska vara säkra, oavsett storlek och utformning. Personlig tränare. Som personlig tränare (PT) och leverantör av en tjänst ansvar man för att tjänsten är säker. Kundens behov och förutsättningar ställer krav på kompetens. Nu finns riktlinjer för lägsta kompetensnivå, kunskaper och färdighet samt etiska regler hos en PT som erbjuder hjälp och stöd i träning. Skyldigheter och ansvar i liftanläggningen. Konsumentverket och SLAO, Sveriges liftanläggningar organisation, har träffat en överenskommelse om skyldigheter och ansvar i liftanläggningen med tillhörande nedfarter. Rid- och travsport är ett stort fritidsintresse i Sverige. Som arrangör har man ett ansvar för att verksamheten är säker och att du aktivt arbetar med att förebygga risk för skador. Under 2008 inträffade nästan personskador i samband med ridning. Skyddsutrustning, främst hjälm och väst, tar upp och fördelar krafterna vid islag. Vill du veta mer om konsumenträtt? Kontakta Konsument Piteå, eller konsument@pitea.se PITEKVARTEN NR

16 Pernilla Holmström, 45 år Bor: på Klubbgärdet i Piteå Familj: Maken Peter, sönerna Jesper, 23, Simon 21 och Jonatan 12. Taxen Teo. Jobbar som: Administratör inom socialtjänsten, började april Fritidsintresse: Tyger från 50-, 60- och 70-tal, att formge och sy. Är med i tre facebookgrupper med tema retrotyger och även aktiv på Instagram. Vintertid är det skoter och slalom i stugan i Kåbdalis som gäller. Pernilla gillar jakten p När Pernilla Holmström kommer hem från jobbet går hon gärna ner i källaren. Tar fram sin symaskin eller bara njuter av alla tyger och kläder som andas 50-, 60- och 70-tal. Det här är verkligen min energikälla, säger hon. Pernilla Holmström började samla retrotyger i januari Och knappt två år senare är hennes hyllor välfyllda och färgsprakande. Barntyger med motiv som Dunderklumpen, Smurfarna och John Blund ligger för sig medan övriga tyger är sorterade efter regnbågens färger. Enfärgat, prickigt och mönstrat. Som i en godisbutik. Pernilla började jobba åt Piteå kommun i april Efter 17 år i hotellbranschen ville hon göra något annat och sökte jobb som administratör på Stöd och omsorg. Nu har hon en heltidstjänst som delas på två arbetsplatser, halvtid på Strömgården halvtid på barn och familj. Jag trivs jättebra. Att gå från privat till offentlig sektor var en positiv överraskning. Det är otroligt värdefullt att ha en arbetsgivare med bra grund och sunda värderingar, säger hon. På jobbet är det alltså papper, data och administration som gäller för Pernilla medan hon ägnar fritiden till att sy retroplagg, både till sig själv och till kunder som sett hennes tyger och vill ha lite mer personliga plagg. Hur kom det sig att du blev intresserad av just gamla tyger? Jag har alltid gillat att sy. Och för två år sedan, när jag städade ur mina föräldrars hus och hittade en massa fina tyger efter mamma tändes en ny gnista, säger Pernilla. Det var efter det som hon började samla, kolla på tradera, blocket och gick med grupper på facebook. Jag älskar min hobby och att få skapa när jag själv vill. Jag hinner kanske inte sy riktigt lika mycket som jag vill, men om jag skulle göra det här på heltid skulle det nog inte kännas lika lustfyllt, säger Pernilla som älskar att åka runt i landet, gå på loppisar och retromarknader. Allt för att hitta retrotyger och klänningar från 50-, 60- och 70-talet. Och att annonsera i lokaltidningen ger också bra respons. Ofta är det äldre, gulliga tanter som läst mina 16 PITEKVARTEN NR

17 f ö r g y l l höstmörkret med BOK- OCH FILMTIPS från Piteås bibliotek I KROPPEN MIN Krisitian Gidlund blev 29 år. Kristian föddes och växte upp i Borlänge, han var journalist och spelade trummor i rockbandet Sugarplum Fairy diagnostiserade Kristian med cancer i magsäcken, han började blogga om detta. Bloggen fick en enorm genomslagskraft, miljoner människor följde honom. Den starka texten i Kristian blogg blev en bok. Det här är nog en självisk bok. Skapad av mig själv. För mig själv. Och om du vill läsa får du gärna göra det. Men det här är mitt sätt att hantera den här situationen. Mitt sätt att tygla det som har tvingat sig in i mitt liv. Som jag måste leva med. Juni 2013 startade en fotoutställning om Gidlund skapad av fotografen Emma Svensson. Samma månad som han var sommarvärd i Sommar i P1. 25/10-16/11 kommer utställningen till Piteå konsthall. Kristian Gidlund skriver fruktansvärt vackert om det fruktansvärda. Betyg: ++++ Marianne Jonsson, Piteå Stadsbibliotek å gamla tyger annonser och ringer. Är det inom rimligt avstånd åker jag och kollar. En gång kom jag hem till en gammal dam i Luleå som hade fem klädställningar med gamla fina kläder. Fem ställningar, fattar du vilken lycka, säger Pernilla och strålar med hela ansiktet. Flyttade in när sonen flyttade ut När äldsta grabben flyttade hemifrån inredde Pernilla källarvåningen till tyg- och syateljé. Här har gamla grejer fått nytt liv. Hyllor, lampor och gamla klänningar i en härlig blandning. Inspirerande samtidigt som det är funktionellt och praktiskt. Pingisbordet, som är perfekt att klippa tyg på, kommer från Reprisen och provdockan köpte jag på Röda korset, säger Pernilla som också har skapat ett alldeles eget klädmärke: Hope Remake. Allt hon syr märks med en liten tyglapp med ordet Hope. Ho som i Holmström, Pe som i Pernilla och som tillsammans blir ordet hope. Hope Remake har fått godkänt av övriga familjemedlemmarna också. En av sönerna, Simon, är nämligen intresserad av design och har börjat rita skjortor som Pernilla sedan får äran att sy. Ja nu smider vi planer tillsammans. Det känns fantastiskt att vi kan dela det här intresset, säger Pernilla som tar ett djupt andetag innan hon avslöjar sin dröm: Tänk att få ha en ateljé i Heta Hyttans lokaler på Furunäset och bjuda in andra kreativa hantverkare. Och att bo i lägenheten på övervåningen. Härliga drömmar. När vi säger hej då känns det precis som att vi varit på besök hos Piteås egen Gudrun Sjödén Pernilla Holmström. TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: ANGELICA LARSSON LAPLAND ODYSSEY Film: Lapland odyssey Regissör: Dome Karukoski Komedi. En finsk roadmovie om tre killar som under en natt ska skaffa fram en digitalbox. Historien tar sin början den morgon huvudpersonen Jannes tjej åker till jobbet, men innan hon går lämnar hon femtio euro och uppmanar sin pojkvän att köpa en digitalbox FÖRE klockan 15. De ska ha en trevlig kväll och se Titanic. Naturligtvis kommer Janne ur kurs, fördriver dagen med sina kompisar och misslyckas med inköpet. När flickvännen kommer hem ställer hon ett ultimatum: han ska skaffa fram en digitalbox före klockan nio nästa morgon annars är det slut. Tillsammans med två vänner beger han sig till Rovaniemi för att köpa digitalboxen i sin svärfars butik och rädda sitt förhållande. Likt Odysseus irrar Janne & co, men här i den kalla finska vinternatten, fast beslutna att lyckas skaffa fram en digibox. En kärv komedi med svärta och värme. Betyg: ++++ Maria Flinkfelt, Piteå stadsbibliotek I Piteå finns ett stadsbibliotek, fem filialbibliotek och en bokbuss Kultur, park och fritid ansvarar för 17 parker och 44 lekparker Piteå har tre konsthallar: Art Studio på Acusticum, Öjebyns konsthall och Piteå konsthall! PITEKVARTEN NR

18 Personalprognosen för Piteå kommun : Stort rekryteringsbehov väntar Nästan nya medarbetare behöver rekryteras i Piteå kommun de kommande tio åren. Det visar en rykande färsk personalprognos som personavdelningen tagit fram. Syftet med prognosen är att skapa ett bra underlag för kommande generationsväxling och ge en bild över åldersstrukturen för de kommande tio åren. Det är otroligt viktigt att man har koll och inte bli tagen på sängen över det rekryteringsbehov som råder, säger personalstrategen Maria Renström som gjort prognosen tillsammans med kollegan Lena Sturk. Piteå kommun gör en personalprognos vartannat år och för perioden visar den att ca en tredjedel, närmare bestämt av kommunens tillsvidareanställda, väntas bli 65 år. 470 redan de närmste fem åren. Dessutom räknar man med att ca personer slutar inom tio år på grund av andra orsaker, till exempel studier, flytt, nytt jobb. Räddningstjänsten är den förvaltning som förväntas ha lägst pensionsavgångar, 15 procent, medan Fastighets- och serviceförvaltningens pensionsavgångar ligger på 43 procent. När det gäller undersköterskor kommer en tredjedel att uppnå pensionsålder de kommande tio åren. Stort glapp på arbetsmarknaden Befolkningen i Piteå blir allt äldre samtidigt som det råder ett stort glapp på arbetsmarknaden. Cirka personer färre som kommer in på arbetsmarknaden jämfört med de som lämnar. Detta sammantaget gör att vi vill att fler ska jobba längre. Vi försöker hitta attraktiva och flexibla lösningar som gör att man kan tänka sig fortsätta jobba ett tag till, kanske gå ner i tid istället för att bli pensionär på heltid, säger Lena Sturk. Tuffare konkurrens för arbetsgivare Att rörligheten på arbetsmarknaden ökar generellt i samhället är också något som även påverkar kommunen. Läget blir tuffare. Vi konkurrerar med andra regioner, kommuner, privata företag och organisationer och därför är det viktigt att vi kan erbjuda en attraktiv arbetsplats. Vi vill både attrahera nya och se till att befintlig personal väljer att stanna, säger Maria Renström. Semesterväxlingen, som innebär att anställda med max tolv sparade semesterdagar kan byta semestertillägget mot ledig tid, är ett exempel som slagit väl ut. I år har 20 procent av alla medarbetare, som kunnat nyttjat den möjligheten. Personalprognosen ett viktigt planeringsverktyg Personalprognosen är ett planeringsverktyg och en service för alla förvaltningar. Vi vill träffa ledningsgrupperna på respektive förvaltning och vi kommer även att sprida den till syokonsulenter och andra nyckelpersoner, säger Lena Sturk. Maria Renström nickar instämmande och tillägger: Det är otroligt viktigt att vi håller koll på pensionsavgångar och är medvetna om vårt framtida rekryteringsbehov. Det enda vi med säkerhet vet det är att folk blir äldre och att vi har stora pensionsavgångar som väntar. Därför är det viktigt att vi hjälps åt och skapar en organisation med öppet klimat så att vi kan attrahera alla, oavsett kön, bakgrund och sexuell läggning. OM FRISKVÅRD OCH SEMESTERVÄXLING I PITEÅ KOMMUN Friskvårdsersättning Piteå kommun betalar ca 1,3 miljoner kronor i friskvårdsersättning per år. Kostnader i samband med motion, massage, viktminskningskurser och fotvård subventioneras med upp till 800 kr per anställd och år. Träningskort Utöver subventionen har Piteå kommun tecknat avtal som innebär reducerade priser för kommunanställda på följande ställen: Korpen, ACTIC Öjebyn, Step-In, S.T.A.R. och ACTIC Luleå. Semesterväxling är ett avtal som innebär att medarbetare med max 12 sparade semesterdagar vid årsskiftet får möjlighet att byta sin semesterersättning mot ledig tid. Ledigheten ska genomföras utan att vikarier tas in. Förskola och vård och omsorg är undantagna och har möjlighet att ta in vikarier vid frånvaro. För att säkerställa att dessa verksamheter inte påverkas negativt kan max 30 procent av arbetslaget beviljas växling per år. Mer information om friskvårdsförmåner och semesterväxling för Piteå kommuns personal hittar du på Insidan under personalrum. TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: MARIA FÄLDT 18 PITEKVARTEN NR

19 PERSONALINFORMATION FRÅN EKONOMI OCH INKÖP Fakturor och direktupphandling Fakturareferenser När du köper varor/tjänster måste du se till att du anger ett korrekt referensnummer till leverantören, så att fakturan styrs till din brevlåda i IoF. Om du är osäker vilket referensnummer du ska ange, kontakta din ekonom eller ekonomiavdelningens kundtjänst Faktura- och leveransadress Piteå kommuns fakturaadress är: Piteå kommun, Ekonomi- och inköpsavdelningen, Piteå. Inga fakturor ska ställas direkt till verksamheterna (med några få undantag). Inte heller ska fakturor ställas till den egna mailadressen. Kontakta kundtjänst 7900 om du behöver adress för elektroniska fakturor. Om du beställer varor måste du se till att du anger separat leveransadress, annars hamnar dina varor hos Ekonomiavdelningen. NY INKÖPSPOLICY Piteå kommun har en ny inköpspolicy och nya riktlinjer för kommunens upphandlingar och inköp samt en ny direktupphandlingsgräns. Förändrad upphandlingslagstiftning och utvecklad rättspraxis har medfört att en ny inköpspolicy är fastställd av Kommunfullmäktige och nya riktlinjer för Piteå kommuns upphandlingar är fastställd av Kommunstyrelsen Dessa handlingar hittar du på kommunens Insida, under länken styrdokument. Vad är det som är nytt i policyn? Den nya inköpspolicyn är kompletterad med information om bl.a. möjligheten att ställa sociala krav vid upphandling av tjänster och entreprenader där det är möjligt och relevant. Syftet är att skapa rättvisare villkor på arbetsmarknaden och öka möjligheten att få ett jobb för människor som ligger långt från arbetsmarknaden. Piteå kommun ska samarbeta nationellt, regionalt och lokalt med andra upphandlande myndigheter/organisationer när det är affärsmässigt fördelaktigt Vid inköp av livsmedel ska skärskild hänsyn tas till hur djuren föds upp, hur de transporteras och hur de slaktas för att i möjligaste mån undvika lidande. Målet är att svensk djurskyddslagstiftning ska vara vägledande Vad är nytt i riktlinjerna? De nya riktlinjerna förtydligar inköpspolicyn. Riktlinjerna ger stöd och information åt kommunens anställda om upphandlingslagstiftningen, inköpsprocessen, inköpsbeteende och tillvägagångssätt vid inköp. Riktlinjerna ger också information om beslutsformer, vilket ansvar och rättigheter den anställde har vid avrop från avtal och vid direktupphandling. I första hand gäller avrop från ramavtal. Ramavtalen finns i avtalskatalogen som finns på kommunens Insida. Om ramavtal saknas, hur gör vi? Verksamheten kan då genomföra en så kallad direktupphandling om efterfrågad vara eller tjänst inte finns på ramavtal. Vad gäller vid direktupphandling? Direktupphandlingar med ett värde upp till kronor får genomföras av verksamheten om inte varan eller tjänsten är upphandlad och kan avropas från ett ramavtal. Enligt Kommunstyrelsens beslut Information om upphandlingsfrågor och direktupphandlingsformulär finns på länken inköp på kommunens Insida. Kontakta inköpsavdelningen om ni har frågor om upphandling och inköp. DOKUMENT- HANTERINGSPLAN med gallringsföreskrifter bidrar till en kvalitetssäker verksamhet! Hos varje förvaltning kommer det bland mycket annat in bensinkvitton, ansökningar, skrivelser och cirkulär. Tjänsteutlåtanden och utredningar skrivs, journaler förs, detaljplaner upprättas, fotografier lagras och föremål lämnas in. En förutsättning för att kommunens myndigheter ska kunna leva upp till lagstiftningens krav är att förvaltningarna upprättar dokumenthanteringsplaner med gallringsbeslut samt omarbetar dessa när förändringar uppstår. Den ska sedan antas av nämnden. Utan gallringsbeslut får man som kommunanställd aldrig på eget bevåg gallra en allmän handling. UPPSLAGSBOK SOM GER BRA ÖVERBLICK Dokumenthanteringsplanen fungerar som en uppslagsbok där alla handlingar som förekommer i respektive verksamhet finns upptagna. Tillsammans med diariet ger den en fullständig bild av vilken dokumentation som finns att tillgå hos förvaltningen. I planen hittar alla lätt sina handlingar och får besked om hur de ska hanteras, sorteringsordning, om de ska bevaras eller gallras samt när de ska överföras till centralarkivet. Genom att regelbundet se över sin plan och hålla den uppdaterad finns det mycket att vinna ute i era verksamheter. Förutom tidskrävande besparingar så uppfylls lagstiftningens krav och en hög kvalitet kan hållas inom kommunens dokumenthantering. Läs mer i Piteå kommuns arkivreglemente på Insidan under styrande dokument. Frågor eller funderingar? Välkommen att kontakta Helena Ferm eller Viveca Karlsson på Centralarkivet FOTOGRAFIER Piteå kommuns bildarkiv innehåller mer är fotografier. De flesta utgörs till stor del av bebyggelse och byggnadsinvesteringar, stads- och landsbygdsmiljöer, gator, vägar, skolor och porträttbilder. En ovärderlig del av vårt kulturarv. PITEKVARTEN NR

20 Posttidning B Avsändare: Piteå kommun Kommunledningskontoret Piteå Ungas tankar EN KRÖNIKA OM FRITID Vi lever idag i ett stressat samhälle. Sysslor ska utföras, krav ska uppfyllas, ett socialt liv ska upprätthållas och du ska bara klara av allt det där, utan problem. Samtidigt ska du ha vad som kallas en intressant fritid, en aktiv fritid. Du nästan förväntas hitta på aktiviteter och göra något hela tiden. Själv kan jag inte säga att min fritid någonsin varit särskilt händelserik, åtminstone inte under skolveckor. Det är för mig ett under hur folk orkar och har viljan att göra alla dessa saker när man kommer hem efter en skoldag med ett moln av läxor och krav hängande över sig. Svårt att förstå men helt okej. Det är här mitt problem uppstår. Jag vill inte vara aktiv hela tiden. Jag orkar inte träffa kompisar och vara social efter en skoldag. Jag vill stanna i mitt rum, läsa mina älskade böcker och se på tv-serier. Jag vill umgås med mina vänner via internet och jag vill bara kunna vara ifred de få tillfällen då min hjärna inte är helt upptagen av skolarbete. Den här stressen, dessa krav, kan gå så långt att jag känner mig tvingad att ta tag i någon oläst bok på min bokhylla, bara för att det känns lite aktivare än att vara på datorn. Böckerna stirrar på mig, läsningen, som är något jag egentligen älskar, blir ett måste. Och när jag väl läser? Jag får dåligt samvete över att jag inte gör något ännu produktivare. Mina föräldrar klagar på att jag inte gör tillräckligt mycket. Samhället säger inget högt men det finns något där, något som säger att jag borde hitta på mer och jag frågar mig själv, varför kan vi inte bara acceptera varandras viljor? Kan det vara socialt acceptabelt att bara inte vilja vara aktiv hela tiden? Jag tog ett medvetet beslut att ignorera Instagram när denna plattform kom och även min Facebooksida är vid det här laget övergiven. Men jag får höra hur de som faktiskt är där ofta ser bilder från andra och då känner att de själva måste ta sig ut och göra något som anses roligt och intressant. Att detta bidrar ytterligare till känslan att man måste hitta på något. Varför måste vi känna det? Varför kan vi bara inte känna oss nöjda med vad vi själva gör? Utan press och krav jag tror vi alla kan behöva det. Vårt ett område som påverkas av detta känns samhälle ställer hela tiden krav på oss, vi känner alltid press och att fritiden ska vara ännu för mig sjukt. Kan inte denna tid vara vår frizon? Det om något borde väl vara tiden då vi bara kan känna oss helt lediga, för en gångs skull få släppa allt. Kan vi bara låta fritiden vara just det, fri tid att göra precis vad man känner för? Kan samhället ändra sin attityd och acceptera det? Kan vi lära oss att slappna av? TEXT: KLARA MICHAELSON, SA2A, STRÖMBACKASKOLAN FOTO: MAJA MICHAELSON