Hållbar 3D-modellering

Transkript

1 Hållbar 3D-modellering Ett tvärvetenskapligt projektarbete André Wisén PROJEKTARBETE ÖREBRO 2013 Handledare: Per Åsberg

2 Sammanfattning Jordens resurser kommer inte räcka i all evighet. I dagens världssamhälle använder vi mer resurser än vad jorden kan producera under ett år. Detta gäller även för byggnationer av olika slag; skolor, kontor och flerbostadshus. För att åstadkomma den standaren som vi har idag i svenska hem så krävs det oerhört mycket energiresurser. Vi behöver energi för uppvärmning, belysning, vatten och alla våra tekniska föremål. Visserligen kan vi inte leva utan energi men det finns synnerligen mycket vi kan göra för att minska energiförbrukningen i våra hem. Eftersom jag går inriktningen Samhällsbyggande ansåg jag att det var en självklarhet att fördjupa mig inom det området och då jag har ett brinnande intresse för byggnationer och framtidens teknik eftersträvade jag att ta reda på vad och framför allt hur man ska minska energiförbrukningen i byggnader. Detta är ett globalt & aktuellt problem och forskare arbetar fortfarande med att förbättra befintliga tekniker. Jag vill undersöka dessa tekniker, ta reda på hur det fungerar och hur de används i kommersiella syften. Dessutom vill jag utforma en/flera 3Drenderingar på en byggnation som använder sig av dessa tekniker. Detta är ett tvärvetenskapligt projektarbete som berör massvis med olika områden men den gemensamma faktorn är alltid miljön.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Bakgrund & Problemformulering Material Hårdvara Mjukvara... 5 AutoCAD ds Max & V-Ray... 5 Photoshop, Lightroom & Camera RAW... 6 Övriga program Metod Hållbart samhällsbyggande Datorkunskap... 7 FAS I: Förberedelser... 7 FAS II: Konceptutveckling... 8 FAS III: Designutveckling & Redogörelser... 8 FAS IV: Förberedelser inför 3ds Max... 8 FAS VI: Ledighet... 8 FAS VII: Konstruera 3D-modell... 9 FAS VIII: Färdigställa 3D-modell... 9 FAS IX: Slutskede Resultat Hållbart Samhällsbyggande Miljöcertifieringssystem BREEAM UK Aspekter Avslutande ord om BREEAM LEED Betyg & Aspekter Avslutande ord om LEED Miljöbyggnad... 21

4 5.5 Green Building Diskussion - Datorkunskap Problem längs vägen Renderingsinställningar Värdering av arbetet Ljus - Vad är ljus? Framtiden Diskussion Hållbart byggande Vad är hållbar stadsutveckling? Är BIM nyckeln till ett hållbart byggande? Fördelar med ett miljöklassificeringssystem? Nackdelar eller svårigheter med ett miljöklassificeringssystem? Summering... 40

5 Förord Innan jag börjar vill jag förtydliga att denna rapport innehåller ett antal svårbegriplig termer. Jag har försökt att simplifiera det mesta men det är oerhört svårt då kunskapsnivån är så pass hög. Vissa termer inom datorområdet är även svårt att översätta till svenska. Ibland uppstår det vissa "svengelska" då jag inte vet hur jag ska uttrycka mig i klartext. Jag vill tacka all de individer som bidragit med information och assistans till projektarbete. Då det är så många individer som har gjort detta har jag bifogat en fil som heter "Tack", du finner dokumentet i mappen "Bilagor". Avslutningsvis vill jag tacka min mentor under detta projekt, Per Åsberg. Han har varit till stor hjälp och givit mig god och konstruktiv kritik. 1 André Wisén Detta arbete av André Wisén, inklusive dess bilder, filmer & ljudspår, är licensierad under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Sverige licens. Tillstånd utöver denna licens kan vara tillgängligt på NVB10.SE samarbetar med lärarna på Rudbecksskolan för att försöka erbjuda elever hjälp även om de inte är i skolan. Vi laddar upp informationsblad, bildspel & anteckningar som tillhör de kurser som vi läser för att delvis underlätta inlärningsprocessen samt hjälpa de som eventuellt missat lektionstid. NVB10.SE vill vara helt fristående och opartisk, har inget vinstsyfte och kommer inte att ansvara för elevernas studier. 1 Ver Hela projektarbetet finns på 1

6 1. Inledning 1.1 Syfte Syftet med projektarbetet är att med egna metoder, självständigt eller i grupp, fördjupa sig inom ett specifikt område. Området är självvalt och man kan även välja hur man ska gå tillväga under projektets gång. Man har fri vilja till att använda ett arbetssätt som lämpar sig för det valda arbetsområdet. Uppgiften gick alltså ut på att utföra ett arbete av någon form och redovisa det, i from av en projektrapport. Avslutningsvis ska även hela projektet redovisas muntligt. 1.2 Bakgrund & Problemformulering Genom historien har människan alltid fascinerats och fängslas av specifika byggnader som prytt vår värld. Antika kulturer så som det romerska riket och det antika Grekland är kända för deras förträffliga arkitektur. De har givit oss konstruktioner som förbryllar oss än i dag och besitter ett stort kulturellt värde. Ingen kan idag förneka att de arkitektoniska principerna har förändras till en viss mån genom tiden. Om vi blickar tillbaka drygt 100 år i svensk historia ser vi bl.a. hur Nationalromantik försvinner och ersätts alltmer av den populära nymodernismen. 234 Det är ingen tvekan att allt detta påverkar oss på många olika aspekter, allt ifrån hur vi lever i vår vardag till vårt historiska arv. En arkitekts jobb är definitivt inte lätt. Att både försäkra sig om hög produktionskvalité och samtidigt skapa modern design är det få som klarar av med bravur. Vidare skall även den moderna arkitekten ta hänsyn till perception, dvs. de individer som brukar själva byggnaden. Faktorer så som behov, komfort och funktion spelar in till stor del. I dagens samhälle har en specifik faktor fått allt mer uppmärksamhet, nämligen hållbart byggande. Vi strävar efter att bygga så "miljövänliga" byggnader som möjligt för att undvika att göra en skada på vår jord. Samtidigt efterfrågas effektiva byggnader som använder modern teknik för att utvinna så effektiv energi som möjligt. Vi eftertraktar allt detta samtidigt som vi vill hålla produktions- och förvaltnings kostnader så låga som möjligt. Detta kan tyckas vara omöjligt till en viss del men vi ska försöka behålla en viss optimism till denna fråga. Teknikens utveckling går hela tiden framåt inom detta område och i och med det blir tekniken allt mer möjlig för allmänheten. Teknikens framgång möjliggör alltså till effektivare och billigare produkter i slutändan. Dock slutar inte allt just där, utan vi som producenter och konsumenter måste även ta på oss ett ansvar för att förvekliga detta. Om vi verkligen vill se en förändring, ur en miljösynpunkt, så måste vi själva agera. Det kan diskuteras hur stort ansvar varje enskild individ skall lägga på detta men i grund och botten handlar det om att alla skall engagera sig i miljöfrågan. Naturligtvis bör tanken att "rädda miljön" vara tillräcklig för att sysselsätta folk i detta men det behövs något mer, tyvärr. Eftersom tankesättet är relativt nytt så är det svårt för individer att anpassa sig till den nya situationen och behöver därför någon

7 form av knuff. Många erbjuder en slags belöning för ett bra utfört miljöarbete. Vi ser det i former så som miljöbilspriemier, där du belönas för att välja det miljövänliga alternativet. Andra organisationer delar ut priser eller stipendium för liknande engagemang, exempelvis "Hållbart Entreprenörskap". Detta fungerar som en personlig sporre och får individen delaktig i miljöfrågan på ett nytänkande och effektivt sätt. 5 Vidare krävs det även någon form av granskning inom detta aktuella område. Samtidigt som vi höjer miljökraven måste vi garantera att den nya standarden håller dessa höga krav. Noggrann inspektion följt av kontinuerlig uppdatering av dessa miljökrav är nödvändigt om vi vill fortsätta i rätt riktning. Inom byggnationer finns det redan ett antal miljökrav som går att uppfyllas och dessa varierar till stor del. De fungerar som ett sätt att locka husbyggare att välja "den miljövänliga stigen" då det är en väldigt stor prestige inom byggbranschen att tilldelas ett sådant specifikt miljöcertifikat. Jag har valt att först och främst fördjupa mig inom just detta område. Mitt mål är att skapa ett litterärt verk där jag kommer fokusera på fyra olika miljöcertifikat som existerar i dag. I studien kommer jag att presentera dessa fyra certifikat samt att analysera och jämföra dem med varandra. Vidare läggs en del fokus på fördjupningar och studier inom miljöfrågan, och framför allt miljöcertifiering. Målet är att utveckla mina nuvarande kunskapar samt att få nya och intressanta perspektiv på miljöfrågan. Jag kommer presentera mina resultat i form av en skriven text i min projektarbetesrapport. Detta är enbart en del av mitt projektarbete. Resterande del består av att skapa en verklighetstrogen representation av en byggnation i en modern datormiljö. Då datorer blir en alltmer integrerad faktor i byggprocesser så känns naturligt för mig att även inkludera det området. Syftet är att skapa en modern konstruktion inuti ett 3D-program och samtidigt använda den senaste och kraftfullaste mjuk- och hårdvaran. Jag har valt att använda mig av en sk. BIM-struktur då jag anser att det är nyckeln till hållbart byggande. Jag har tidigare arbetat med CAD och anser att det är dags att ta steget vidare. 3Dmodellering är inget som jag är van vid, därav är mina kunskaper relativt begränsade. Dock anser jag att detta arbete ger mig möjlighet att utöka mina nuvarande kunskaper vilket bör ge ett intressant slutresultat. Jag kommer att använda kunskaper från olika områden för att färdigställa denna byggnation och jag hoppas jag kan producera ett utomordentligt resultat. 3D-modellen kommer tyvärr inte ta hänsyn till miljöfrågor och dylikt då det inte ryms i mitt tidsspektrum. Mitt projektarbete är alltså ett tvärvetenskapligt arbete som berör områdena Datorkunskap och Hållbart Samhällsbyggande Material 2.1 Hårdvara Jag nämnde tidigare hur utvecklingen inom byggnader och dess funktionalitet har utvecklas något enormt. Det bör tilläggas att utvecklingen inom datorer också är enormt snabb och effektiv. På dryga två decennier har datorer utvecklas och är numera en given del i vår vardag. Datorer används också som

8 beräkningsenheter för att lösa komplexa uppgifter inom flera olika områden. När det kommer till val av komponenter så finns det inget rätt eller fel. För att utvecklar den meningen menar jag att det finns flera olika konfigurationer och komponentval som är optimala för olika situationer. Vidare så spelar ens totala budget in på hur datorbygget ser ut. En dator är inget billigt verktyg, speciellt om man eftersträvar optimal prestanda. Högpresterande produkter har givetvis en hög prislapp, och om man adderar alla komponenter i ett datorbygge så kan prislappen bli förvånansvärt dyr. Vidare introduceras nya och bättre komponenter kontinuerligt på marknaden, så det är relativt svårt att inneha det absolut senaste. Min dator är ett bygge som under en längre period har förbättrats och fått nya komponenter. Den är definitivt inte världens snabbaste dator men jag anser att den lämpar sig till mitt arbetsflöde. Jag valt att bifoga en exakt lista över mina komponenter, du finner den under mappen "Bilagor/Utrustning". Motiveringen till mina komponentval är relativt simpla. Jag ville ha de prisvärdaste komponenterna som fanns på marknaden vid den specifika tidpunkten. Allt börjar med att välja en plattform, antingen Intel eller AMD. Båda sidor har sina för och nackdelar men Intels Sandy Bridge 7 verkade vara en lovande arkitektur, och är fortfarande det. Hyper Threading som tillåter åtta trådar att arbeta kontinuerligt (utifrån fyra dedikerade kärnor) och stor överklockningspotential var de faktorer som fick mig att att välja Intels produkter. Vidare så måste allt detta köras på ett moderkort av något slag. Valet föll på styrkretsen P67 och ett moderkort från ASUS. Styrkretsen var stabil och jag har sedan tidigare haft bra erfarenheter utav ASUS produkter, så valet var ganska självklart. 8 En ytterligare prestanda komponent som jag använder mig utav är en högpresterande SSD. Corsair SSD Force GT kan vara besvärlig, med drivrutiner som inte fungerar och plötsliga frysningar, men i grund och botten är det ett prestandamonster utan dess like. 9 Från den SSDn körs enbart operativsystemet med all cahce-minne. Jag har även komplimenterat med en A-DATA SSD Premier Pro SP900 där mina kraftfulla program ligger. Detta har varit ett optimalt val då det ger mig otroligt snabba laddningstider. Vidare är även skriv/läshastigheterna på dokument obegripligt snabba vilket underlättar då jag arbetar med mycket stora filer. Jag har ytterligare fyra hårddiskar som används som lagringsutrymme. För projektarbetet används min senaste hårddisk som är en WD Caviar Green på 2 TB. Ytterligare komponenter så som minne, kylning och nätaggregat har jag gått efter det prisvärdaste alternativet. Dessa komponenter har inte en lika stor påverkan på systemet, ur en prestandasynpunkt, så jag har inte valt att lägga fokus på dessa. Jag använder mig utav tre skärmar för mitt arbetsflöde. Två stycken Dell U2412m för primär användning och en TV av okänt modellnummer för sekunder användning. De två DELL skärmarna är avsedda för underlätta mitt arbetsflöde. Jag kan inte betona hur effektivt det är att arbeta med två monitorer samtidigt. Vidare är skärmarnas färgåtergiving otroligt ackurat vilket är en till en stor fördel vid bildbehandling och dylikt. Den mest intressanta komponenten måste ändå vara mitt grafikkort. Direkt från NVIDIA's lager har jag införskaffat mig ett Quadro K5000. Dessa kort skiljer sig från konsumentmarknaden då det är anpassade

9 för en helt annan arbetsmiljö. Detta kort bygger på den senaste Kepler arkitekturen och använder sig av smarta och innovativa lösningar för att frambringa en enorm prestanda. Kortet är specialbyggt för att klara av tunga renderingsmiljöer där högsta möjliga kvalité eftersträvas. Förutom den specifika hårdvaran är också drivrutinerna anpassade för att klara av jobb som konsumentkorten annars har problem med. 10 Även om projektet inte utnyttjar den fulla styrkan som detta kort kan erbjuda så anser jag detta som en investering till framtida projekt. Jag vill även tillägga att detta kort används i andra projekt som jag har. Avslutningsvis använder jag mig utan en DSLR för att ta referensbilder till mitt projektarbete. Jag har ett antal objektiv med olika brännvidd för att ge mig varierande resultat. 2.2 Mjukvara Vad vore all hårdvara utan någon mjukvara som kan ta vara på all kraft? I grund och botten finner vi Windows 7 Ultimate, 64-bitars. Anledningen till detta är att XP är på väg att dö ut och tillverkare stödjer inte det systemet fullt ut, då de har saknar stöd nyare funktioner (exempelvis DX 11). 11 Avslutningsvis använder jag 64-bit versionen för att ta vara på mina 16 GB RAMminne. 12 AutoCAD För majoriteten av alla arkitektoniska element, så som planritningen, använder jag AutoCAD Revit Architecture. Det liknar vanliga AutoCAD Architecture men är specialutformat för att fungera som en plattform för BIM. 13 Anledning till bytet är att BIM (Building Information Modeling) är en process som, enligt mig, kommer ersätta traditionella arbetsflöden. I grund och botten är BIM en process där alla deltagare i en byggprocess kan både avläsa och förnya data på ett effektivt sätt. 14 AutoCAD har introducerat detta förut via Project Navigator men det är fortfarande relativt komplicerat att konfigurera. Även om programmet "fungerar" så kan man inte försäkra sig om att man har konfigurerat projektet på ett rätt sätt. Revit sköter detta med bravur och använder sig också av en mycket vänligare UI. Vidare erbjuder Revit ett mycket enklare system för att modelera i tre dimensioner. Programmet bygger upp en 3D-fil samtidigt som man kan arbeta i 2D. (AutoCAD gör också detta till en viss del). Detta gör att processen från Revit till 3ds Max blir betydligt enklare. Modellen är i princip färdig och det behövs bara några få finjusteringar för att skapa ett lyckat resultat. 3ds Max & V-Ray

10 Mitt val av 3D-program ligger på AutoDesk 3ds Max. En av anledningarna till detta är att det är samma utvecklare som AutoCAD, därav blir användargränssnittet (UI) väldigt bekant. Vidare så fungerar sammankopplingen sin emellan programmen nästintill smärtfritt då det är menat att dessa olika program ska fungera med varandra. En annan faktor är 3ds Max's potentiella styrka. Programmet är en industristandard som används vid många olika applikationer. Därav är funktionerna anpassade för att ge en optimal slutprodukt. 15 Jag har själv väldigt få erfarenheter av andra 3D-program. Personligen gillar jag inte nya Blender. Enligt min mening har de gjort programmet svårare genom att förändra UI. 16 Cinema 4D är det alternativ som jag är mest bekant med men även det går inte jämföras med 3ds Max. Avslutningsvis så har 3ds Max massvis av instickningsprogram (plugins) som ytterligare ökar kraften i programmet. V-Ray är en mycket välkänd renderingsmotor och fungerar som ett tillägg till 3ds Max inbyggda renderingsmotorer. V-Ray har sina egna specifika verktyg för att framställa (rendera) en färdig bild. Dessa är mycket kraftfulla och hjälper till att skapa en mycket verklighetstrogen bild. V-Ray är en kraftfull konkurrent till programmets inbygga Ray-tracer renderingsmotor och erbjuder, enligt mig, bättre funktioner. Instickningsprogrammet finns till olika program men är enligt min mening bäst anpassat för 3ds Max. 17 Photoshop, Lightroom & Camera RAW Photoshop är ett kraftfullt program som har många olika användningsområden. Jag använder främst programmet till att redigera mina referensbilder. Detta görs i Lightroom och processen är relativt simpel. Texturer och liknande skapas/redigeras i vanliga Photoshop och bildbehandling av de färdiga renderingarna sker i Camera RAW. Övriga program Avslutningsvis så används ett antal mindre väsentliga program till projektarbetet. Bandicam är ett program som låter mig "spela in" skärmen för att dokumentera projektarbetets gång. Anledning till detta program, utöver konkurrenterna (tex. Fraps & Camtasia), är att det är smidig och kraftfullt. Med en inbyggd kompressor som låter mig ljustera inställningar in i minsta detalj så var detta ett solklart val. Jag använder en högkvalitativ Motion JPEG kompressor på ca 70 Mbit/s. Klippet redigeras i Adobe Premiere och komprimeras utav en kraftull H.264 codec till ca 30 Mbit/s (@ 30 fps). Klippet laddas sedan upp på YouTube där ytterligare en komprimering sker. Det färdiga videoklippet är privat och går enbart att nås om man har den korrekta URL:en. Slutligen så använder jag mig utav Microsoft Office för den skriftliga delen

11 3. Metod 3.1 Hållbart samhällsbyggande För att på ett lyckosamt sätt kunna skriva mitt litterära verk har jag använt mig av ett antal varierade källor. Då Hållbart Samhällsbyggande är ett relativt aktuellt ämne ville jag inte använda mig utav litterära källor. Istället ville jag få varierade synpunkter på ämnet från olika delar av branschen. På så sätt kan jag presentera problemet från olika perspektiv och på ett effektivt sätt diskutera saken. Vidare ville jag undvika att använda mig av tillrättalagda källor som eventuellt skulle kunna skapa svårigheter i arbetet. För att lyckas med detta behövde jag så fräscha källor som möjligt. Exempelvis så ändras miljöcertifieringarna hela tiden och mina källor är vid detta lag ogiltiga då nya reglemente har införskaffats. Jag har hämtat stor del av min fakta från seminarium av olika slag. Först och främst deltog jag i en utbildning som arrangerades utav Sweden Green Building Council. Kursen, Allmän kurs i Miljöbyggnad, EU GreenBuilding, BREEAM och LEED 18, presenterade fyra olika miljösystem samtidigt som representanter från både PEAB & Vasakronan fick möjlighet att hålla i varsitt seminarium. Allt detta tog plats i Stockholm hos IVL Svenska Miljöinstitutet under den 4:e december, Resan dit och boende för övernattning ordnade jag själv. Jag hämtade även fakta ifrån OSRAM då jag blev inbjuden på ett studiebesök/seminarium under sportlovet, vecka 8. Den absolut viktigaste källan av information var dock Nordbygg Ecoforum som ägde rum i Stockholmsmässan under den mars Där samlades representanter från olika sektorer i byggbranschen och dagarna bestod av seminarium av världsklass. 19 Allt detta, pris för seminarium, resor, mat etc., har jag själv finansierat utan bidrag från skolan. Avslutningsvis har ett fåtal källor från internet används för att verifiera viss fakta. 3.2 Datorkunskap Denna process skiljer sig från mitt litterära verk. Först och främst har antalet arbetstimmar varit betydligt fler och processen kräver ett kreativt arbetsätt. Vid projektets start hade jag skapat ett antal olika faser som jag tänkte följa. Dessa faser fungerade som riktlinjer i arbetet och mening var att jag skulle på ett effektivt sätt följa mitt tidschema. Min första planering var väldigt enkel och byggde inte på så många realistiska visioner. Min andra planering var mer realistisk, här hade jag givit mig själv mer tid åt 3D modelleringen. Dock var jag inte nöjd utan det krävdes en tredje och sista planering innan jag ansåg mig vara belåten. FAS I: Förberedelser Även om jag besitter stora kunskaper gällande datorer så ville jag ändå lära mig något mer. Jag ville utforska nya områden och ansåg att projektarbetet tillät mig att göra detta. Samtidigt som tekniken utvecklas så måste även jag, som brukare, uppdateras för att ta lärdom av den nya informationen. Det

12 handlade kort och gott om flertal timmar av förstudier där jag lärde mig nya saker och ting. Jag hade ett antal videolektioner som gick igenom den absolut senaste programvaran och hur man använde dess styrka till fullo FAS II: Konceptutveckling Allt utgår ifrån en idé, en vision. Jag har sedan tidigare haft ett fåtal idéer i min hjärna om hur projektarbetet skulle ha utformat sig. Mina visioner var vid ett tidigt skede väldigt höga och jag baserade min konceptutveckling efter dem. Problemet var att överföra mina idéer från hjärnan till pappret. Att låta sin fantasi leva fritt i sinnet skiljer sig från att arbeta med det i verkligheten. Jag var tvungen att presentera konkreta och realistiska idéer för mitt projektarbete. Ett fåtal skisser för hand följ av massvis med tester i datorn blev resultatet. Jag hade nu en reaktivt bra uppfattning vad jag ville göra och hur slutprodukten skulle bli. FAS III: Designutveckling & Redogörelser Då jag ville testa ett helt nytt program, Revit Architecture, resulterade det att denna process tog längre tid än beräknat. Arbetssättet var helt nytt för mig och jag antog en större utmaning än vad jag klarade av. Vidare spenderade jag allt för mycket tid på varje våningsplan. Min ambition var att varje våningsplan skulle, ur ett arkitektoniskts perspektiv, vara så bra utformat som möjligt. Inget skulle lämnats åt slumpen utan varje vägg skulle vara väl placerad för att ge upphov till smarta och innovativa lösningar. På grund av mina höga ambitioner resulterade detta i att denna fas förlängdes med ca.3 månader. FAS IV: Förberedelser inför 3ds Max Jag övergav snabbt denna fas då Revit Architecture erbjöd mig att jobba på ett effektivare sätt och med betydligt mer integration med 3ds Max än mina tidigare program. Tanken var först att arbete i 2D och sedan extrude:a objekten. Denna lösning var såklart inte hållbar i längden och jag är glad att jag valde att jobba med Revit istället. FAS VI: Ledighet aproducttypeid%3a oducttypeid%3a2 8

13 Jag ville jobba under denna fas men sjukdom hindrade mig. När jag väl hade bättrat mig var lovet nästan slut. FAS VII: Konstruera 3D-modell Denna del var den absolut svåraste. Här kämpade jag med klockan för att försöka hinna med allt. Jag utgick i från simpla 3D-modeller för att sedan forma varje objekt efter smak och tycke. Det flesta objekt är väldig enkla och har enbart ett fåtal "vertices". Det mesta är en "illusion" som ger intrycket att det är högdetaljerat. I själva verkat har jag återanvänt massvis med "element" för att skapa detta intryck. FAS VIII: Färdigställa 3D-modell Då denna fas och tidigare liknar varandra blev övergången relativt neutral. Jag fortsatta att arbeta med 3D-modellen samtidigt som jag gjorde snabba rendering för att kolla att allt stämde. Vidare började jag även finslipa på mina material och ljuskällor. Av mina renderingar ljustrade jag inställningar för att ge mig ett önskat resultat. Efter massvis av testrenderingar hade jag till slut hittat ett relativt bra sätt att ljussätta interiören. FAS IX: Slutskede Denna del fokuserade jag på att färdigställa projektarbetsrapporten. Samtidigt som detta skedde lät jag datorn skapa renderingar i bakgrunden. Då mina renderingar tar upp emot 14h så har datorn stått på 24/7. 4. Resultat Mitt resultat blev ett antal olika renderingar från min 3D-modell. Då jag gjorde flera renderingar under olika tidpunkter så synes även modellens utveckling. Resultaten varierar i både kvalité och funktion. Vissa renderingar har enbart använts som testsyfte men är ändå resultatet av mitt arbete. Vidare finns det ett fåtal rendering som har producerats med högre produktionskvalité. Dessa är avsedda för att vissa min fulla ambition samt förmåga att skapa fotorealistiska renderingar. Då bilderna är många och stora till antalet har jag valt att bifoga dem i en separat mapp. Du finner alla renderingar under mappen Renderingar". 9

14 test render 68 [Compressed].jpg test render 64 [Compressed].0.jpg 10

15 Render 70 - Redigerad.jpg tif 11

16 Vidare har jag även valt att bifoga mina ursprungliga planritningar. Då projektarbetet inte tog vara av alla dessa så tycker jag ändå det är viktigt att presentera dessa. De har varit en stor del av mitt projektarbete och det visar min förmåga att skapa effektiva planlösningar ur ett arkitektoniskt perspektiv. Du finner relevant information under mappen "Planritningar". Våningsplan 01.jpg 12

17 Våningsplan 02.jpg & Våningsplan 03.jpg 13

18 5. Hållbart Samhällsbyggande 5.1 Miljöcertifieringssystem I den här delen av rapporten har jag valt att presentera fyra olika miljöcertifieringssystem. Sverige, likväl som många andra länder, har idag ett kontinuerligt arbete där man försöker förbättra den miljö vi lever i. Det kanske känns som en ganska lättbergriplig uppgift men sanningen är den att dessa "mål" varierar oerhört mycket. Sverige har tagit fram 16 st. miljömål utifrån ett politiskt beslut som ägde rum under 90-talet då "klimathot" var ett aktuellt tema. Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Miljöcertifiering faller under punkten "God bebyggd miljö" och handlar kort och gott om att byggnader ska vara utformade på ett miljövänligt sätt. Man har tagit fram de största miljöbovarna inom byggbranschen och arbetar kontinuerligt med att förminska, eller rent utav att försöka eliminera dem. Exempel på EUs agerande är mål så som EU-2020 & EU-2050 Dessa miljömål påverkar främst människorna som vistas i miljön men en viktig, och kanske avgörande, faktor är de individer som producerar byggnaden. Arkitekter, banker (finansiering), tillverkare, VVS, kommun & landsting, projektledare, entreprenörer och fastighetsförvaltare har alla en avgörande påverkan på hur man ska uppnå dessa mål. Man måste inse att alla dessa olika parter har olika perspektiv och åsikter gällande miljötänk, finansiering och förvaltning. Vad som kanske är lönsamt för en part kanske inte är lönsamt för den andre, o vice versa. 14

19 För att försäkra sig om att dessa mål uppfylls finns det ett antal olika miljöcertifieringssystem i världen. Alla system ser olika på miljöfrågan & klimathoten och har därför olika aspekter som man kontrollerar. De miljöcertifieringssystem som jag har valt att presentera och jämföra är följande: BREEAM LEED Miljöbyggnad Green Building En relativt enkel beskrivning är att Green Building enbart har en kontrollpunkt, Energi, medan Miljöbyggnad har ca 16 och LEDD samt BREEAM ca 50 kontrollpunkter. En annan, mycket simplifierad, beskrivning är att Green Building enbart kontrollerar den färdiga byggnationen medan BREEAM & LEED granskar flera olika aspekter redan vid byggets start och under byggprocessen. Exempel på aspekter som de olika systemen kontrollerar är: Energi Inomhusmiljö Vattenanvändning Styrning i projektet Byggavfall Transporter Ekologi på tomten Föroreningar från byggnaden Ytterligare ett exempel på hur systemen skiljer sig åt är t.ex. vid frågor rörande byggnadsmaterial. Ett visst system kanske tar hänsyn till dess innehåll ur en kemisk synvinkel medan ett annat system tar hänsyn till transporten av byggmaterialet. Det som systemen har gemensamt är att alla poängbedöms utifrån bestämda kriterier. Man kan även i vissa system få delpoäng om man uppfyller speciella krav. Vid slutskedet räknas den totala poängen samman och man får ett "betyg" beroende på summan. Vidare så kvalitetsgranskas alla miljöcertifikatsystemen utav en 3:e part för att försäkra sig om att står rätt till. I vissa fall kan granskningen ske i efterhand. Detta kallas pre-certifiering och grundar sig på att man kan få "låna" certifikatet i förhand. Det som sker är att man söker in på bygghandlingarna och utifrån dem får man ett preliminärt betyg. En annan sak att tillägga är att dessa system inte är kompatibla med varandra, de går alltså inte att jämföra dem med varandra. 15