vårdguiden fantastisk men skör Sommardrinken kan bli vardagsovana Diabetes så håller du den i schack Ultraljud för män räddar liv Hjärnan nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "vårdguiden fantastisk men skör Sommardrinken kan bli vardagsovana Diabetes så håller du den i schack Ultraljud för män räddar liv Hjärnan nr 3 2010"

Transkript

1 vårdguiden nr för Stockholms län Diabetes så håller du den i schack Sommardrinken kan bli vardagsovana Ultraljud för män räddar liv Hjärnan fantastisk men skör

2 Innehåll nr Notiser 4 Tema hjärnan: Tack hjärna! 6 När hjärnan skadas 8 Jonas fick en kniv i huvudet 10 Ingens fel att barn kissar i sängen 12 Ultraljud för män räddar liv 13 Jag märkte ingenting Bengt hade bråck på stora kroppspulsådern 14 Intelligenta värktabletter, finns de? 16 Sockertopp med lavinfara Diagnosen blev en väckarklocka Jag har ju levt ganska sunt 20 Lära av misstagen innan de händer om säkrare vård 22 Fett gott på äldre dar! 24 Blev det lite för mycket i somras? alkoholvanor kan bli ovanor 27 Vårdguiden ger svaren TIDNINGEN VÅRDGUIDENS REDAKTION Tidningen Vårdguiden är en informationstidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Ansvarig utgivare Katarina Winell Chefredaktör Anna Sjökvist E-post Redaktör Kerstin Otterstål Frågor till redaktionen telefon Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, Stockholm Redaktionsassistent Britta Manninen E-post Medicinsk granskning Henrik Almkvist, Inger Rising och Peter Rönnerfalk Textredigering Joachim Stokstad Grafisk form & repro Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto Ulf Huett Tryck Winkowski Print, Polen Upplaga ex Beställning av fler tidningar samt taltidning telefon En fantastisk historia det finns förmodligen inget annat system i universum som är lika komplext som vår hjärna. Allt som är vi alla våra erfarenheter, kunskaper och färdigheter, oavsett om de är nedärvda eller inlärda finns där, och gör hela tiden nya kopplingar och slutledningar. Av det följer att vi måste vara väldigt rädda om våra fantastiska hjärnor. De behöver energi, nyttig mat, frisk luft, god sömn och intellektuell stimulans för att må bra. Tyvärr är hjärnan inte bara fantastisk den är också väldigt skör. För några vintrar sedan blev jag pååkt i slalombacken. Jag fick mig en rejäl smäll och var ganska blåslagen under lång tid framöver. Jag fick också några dagars hemsk huvudvärk. Händelsen gav mig insikt om hjärnans skörhet och efter detta blev jag också mycket mer försiktig både i skidbacken och i cykelbanan och bär självklart hjälm när jag sportar. I det här numret försöker vi oss på att beskriva hjärnan, utan att ens komma i närheten av att försöka vara heltäckande. Vi får träffa Jonas, vars liv på ett par sekunder förändrades totalt när han blev attackerad av en okänd person med kniv. I höst börjar landstinget kalla alla 65-åriga män till screening av bukaortan. På så sätt hoppas man kunna rädda livet på åtskilliga personer som utan att veta om det går omkring med bråck på stora kroppspulsådern. Läs på sidan 12 om vad det innebär och möt Bengt som tack vare operationen i dag är frisk. Många går också omkring med en begynnande diabetes utan att veta om det. Med den ökande fetman ökar också risken för att vi ska drabbas av diabetes typ 2 en av våra största folksjuk domar. Men det finns hopp. Med motion och kloka kostval kan man bli villkorligt frisk! Kostens betydelse för att vi ska må bra gäller naturligtvis inte bara diabetiker, utan alla. I synnerhet äldre måste tänka extra noga på att inte äta för lite vilket tyvärr ofta är fallet för att undvika undernäring. Läs på sidan 22 om vad du kan göra själv eller för dina nära och kära för att slippa bli undernärd på ålderns höst. Alltså: får vi nyttig mat, god sömn, motion och intellektuell stimulans då mår både vår kropp och vår hjärna bra. Och mår de bra, då mår vi bra! anna sjökvist Chefredaktör 2 Vårdguiden nr

3 Klamydiamåndag Måndagen den 13 september kan du gratis testa dig för klamydia på länets ungdomsmottagningar, sjukhusens sex- och samlevnadsmottagningar (SESAM), barnmorske- och gynekologmottagningar samt på en del vårdcentraler och mansmottagningar. I fjol smittades nästan personer i Stockholm av klamydia. Läs mer på klamydia. Du kan också beställa hem klamydiatest gratis via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter. NÄRKONTAKT MED DANDERYDS SJUKHUS Som första akutsjukhus i Stockholm använder nu Danderyds sjukhus Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter. Du som är patient på sjukhuset kan därmed kontakta sjukhusets mottagningar dygnet runt via internet. Med Mina vårdkontakter kan du som har fått en remiss till en mottagning på sjukhuset själv beställa tid, boka om eller boka av tiden. Du kan även be mottagningen kontakta dig, vilket de gör inom tre dagar. Det enda som behövs är att du skaffar ett användarkonto via Vårdguiden. Mer om vilka mottagningar du kan nå via Mina vårdkontakter och vilka tjänster de erbjuder hittar du på Danderyds sjukhus webbplats och på LAG PÅ VÅRD I TID Vårdgarantin blev lag den 1 juli i år. Enligt vårdgarantin i Stockholms län ska du få kontakt med vården samma dag, få tid hos husläkare inom fem dagar, hos specialistläkare inom 30 dagar och tid för operation eller annan behandling inom 90 dagar. När du får remiss till specialistvård bör det i Stockholms län inte ta mer än sex dagar för vården att ta hand om en remiss, om den inte är komplicerad att bedöma. Tar det längre tid ring och påminn! Läs mer på eller ring Vårdguiden på telefon, UT OCH RESA? Du som är ung och ska ut och resa i världen bör passa på att vaccinera dig mot svininfluensan då den fortfarande sprider sig i andra länder. Hälsoenkät 2010, Var god svara JAG HAR FAKTISKT INGEN DATOR! Här i tidningen Vårdguiden hänvisar vi ofta till att det finns mer att läsa på vår webbplats, Om du vill veta mera om det vi skriver om men inte har någon dator, kan du alltid ringa Vårdguiden på telefon för att få informationen som vi hänvisar till uppläst eller utskriven och skickad till dig. Är du en av de cirka stockholmare som vecka 34 fick en inbjudan om att vara med i Hälso enkät 2010? Undersökningen genomförs vart fjärde år, och syftet är att ta reda på hur stockholmarna mår. Resultatet av enkäten används på många sätt, till exempel i hälso- och sjukvården, skolan och företagshälsovården. Det är förstås frivilligt att delta, men ditt anonyma svar är mycket viktigt och kan inte ersättas av någon annans. ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER Föredrag om ätstörningar Välkommen till öppen föreläsning om ätstörningar för drabbade och anhöriga. Du kan också ställa frågor till forskare och psykologer inom området. Tid: Onsdag 8 september klockan Plats: ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm. Inträdet är gratis, men kom i god tid eftersom antalet platser är begränsat. Läs mer på Kunskapscentrum för ätstörningar, Snart dags för vaccination igen Du som är över 65 år eller som har kronisk hjärt- eller lungsjukdom, diabetes, kraftigt nedsatt immunförsvar, kronisk lever- eller njursvikt, neuromuskulär sjukdom eller multifunktionshandikapp bör vaccinera dig mot vinterns influensa. Från mitten av oktober till slutet av november kan du vaccinera dig gratis både mot den årliga influensan och mot pneumokockinfektion på din vårdcentral eller vaccinationsmottagning. Årets vaccin förstärker även skyddet mot svininfluensan. Om du tillhör en riskgrupp och inte blev fullt vaccinerad mot svininfluensan kan du komma att behöva komplettera ditt skydd även med detta vaccin. Vårdguiden nr

4 tema hjärnan Tack hjärna! Den är utan konkurrens vårt mest fantastiska organ, unik hos varje person och med förmågor som slår allt. Det är ingen överdrift att säga att var och en av oss bär ett universum innanför pannan. TEXT ANITA GULLBERG ILLUSTRATION ULF & ANNIKA HUETT vid en första anblick kanske hjärnan inte verkar så märkvärdig en grå klump som väger 1 1,5 kilo. Men den där klumpen har ungefär 100 miljarder nervceller som kan kommunicera med varandra och med övriga delar av kroppen. Tillsammans med ryggmärgen är hjärnan kroppens centrala nervsystem, som hela tiden tar emot enorma mängder information. Dels från kroppen, dels från intryck som våra sinnen samlar in, bearbetar och sänder ut som signaler till kroppens olika organ, bland annat till våra muskler och körtlar. Hela vår kropp utom hår, naglar och tändernas yttre skikt är täckt av nervtrådar som tar emot signaler som ska gå till hjärnan, eller vidarebefordrar signaler från hjärnan. Nerv trådarna som kan vara meterlånga sitter fast i en nervcell. Det är ett massivt flöde av information, precis som man brukar säga om datorers processorer. Men att jämföra hjärnan med en dator går bara inte. Mängden information är så många gånger större än vad dagens teknik klarar av. Hjärnan klarar av att hantera större mängder information och gör det då den hela tiden håller koll på alla organ i kroppen, ser till att vi andas, gör rätt om vi går, samlar in information om omgivningen, tänker tankar, fantiserar och så vidare och allt sker samtidigt. Hjärnan bildar minnen utifrån den information som samlas in. Sömnen är hjärnans städperiod, då oviktig information städas bort medan viktig lagras permanent. Lagringen sker i storhjärnans yttersta skikt, hjärnbarken. Att vi ibland minns drömmar även de som är osammanhängande och med konstiga skeenden beror på att hjärn - barken jobbar för att logiskt sätta ihop all sorts information som ska bedömas men där delarna inte behöver ha något samband. Vad som ska bli ett bestående minne beror på vilken betydelse hjärnan tillmäter det som inträffat. Det emotionella styr ofta»mycket spännande saker väntar framöver. Vi hoppas att man ska kunna behandla demens.«vad vi minns. Om något dramatiskt händer går en process i gång som säger: Kom ihåg det här, det är viktigt, säger Lars Olson, professor vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Det är därför många i detalj minns vad de gjorde när de fick höra om flygplanen som flög in i tvillingtornen i New York eller om tsunamin juldagen Det tar ungefär en vecka innan ett minne fastnat och blivit permanent. Hos den som får en hjärnskakning med minnesförlust är det därför den senaste veckans minnen som försvinner de som hjärnan inte har hunnit bearbeta klart och lagra. Hjärnan kan grovt delas in i tre delar: storhjärnan, som består av de båda hjärnhalvor - na samt lillhjärnan och hjärnstammen. Hjärnhalvorna styr motsatt sida av kroppen vänster hjärnhalva styr höger sida, och vice versa. Hos de allra flesta är vänster hjärnhalva den dominerande och här finns också de områden som styr språket. I hjärnans yttersta skikt, hjärnbarken, sker vår medvetna tankeverksamhet. I pannloberna startar planering för framtiden och härifrån skickas signaler om viljestyrda rörelser. Här kan vi också korttidslagra minnen. Alla våra sinnesintryck bearbetas i hjässloberna. Det är här vi tolkar upplevelsen av exempelvis en god middag. I hjässloberna sker också logiska processer som att lösa matematiska frågor. Nackloberna omvandlar synintryck till bilder och kopplar dem till minnet. Tinning - loberna gör detsamma med hörsel intryck. Lillhjärnan, som sitter innanför nackbenet, är bland annat centrum för balans och samordning av rörelser. Lillhjärnan styr inte själv rörelserna, men ser till att det blir rätt muskler som används för de rörelser som storhjärnan vill göra. Hjärnstammen är en del av hjärnan och sticker ner under hjärnhalvorna. Härifrån styrs flera viktiga funktioner, som till exempel graden av vakenhet. Hit kommer också mycket av den information som rör huvud och hals, till exempel information från synnerv och ögats muskler, information från luktnerv och ansiktsmuskulaturen. Allt jobb som hjärnan gör kräver mycket energi och hela 20 procent av kroppens blod flöde går till hjärnan. Hjärnan växer och utvecklas som allra mest under fos ter stadiet och spädbarnsåren. Från den tionde graviditetsveckan bildas 4 Vårdguiden nr

5 visste du att Signalerna som skickas från en nerv till nästa nerv kan nå en hastighet på 100 meter per sekund. Hjärnbarken, hjärnans yttersta lager, är bara ett par millimeter tjock, men innehåller både kunskapen om dig själv och omvärlden. Hjärnan behöver mycket energi upp emot en femtedel av kroppens totala energiåtgång i vila. hjärnan gillar nervceller i en rasande takt, ungefär per minut. En treåring lär sig varje dag nya ord och begrepp utan problem, och det är kunskap som stannar för livet. Hjärnans formbarhet är som störst under barndomen vilket förklarar att det är då vi har som störst förmåga att ta in och bearbeta nya kunskaper. Först i 25-årsåldern är den mänskliga hjärnan mogen. Formbarheten avtar med åldern, men hos en frisk person finns ändå viss formbarhet kvar hela livet ut. Vi kan alltså lära nytt hela livet och hjärnan kan inte som en dators hårddisk bli full. Det finns inget som tyder på att för mycket kunskap skulle vara en begränsning. Hjärnan bygger hela tiden om sig för det vi matar in. I viss mån kan hjärnan ses som en muskel, men bara på det sätt att man alltid kan träna upp den, säger Lars Olson. Ett bevis på att hjärnan inte har några be- Hjärnan mår bra av det som hela kroppen mår bra av: god sömn, frisk luft, näringsrik mat och fysisk aktivitet. Dess - utom gillar hjärnan stimulans och nya utmaningar. Det finns ingen forskning som visar att vi kan träna upp hjärnan på så sätt att ju mer vi lär oss desto effektivare blir vår hjärna. Men för varje ny kunskap vi lär får vi bredare referensramar och därmed också lättare att få ytterligare kunskaper att fästa. Vi har mer att relatera till. Och hjärnan blir inte full, saker du redan lärt dig hindrar inte hjärnan att ta upp ny kunskap. Vårdguiden nr

6 tema hjärnan gränsningar för hur mycket information den kan lagra är de personer som kan hålla ofantliga mängder information i minnet. En av dem var Kim Peek, som inspirerade till filmen Rainman. Peek läste ett uppslag i en bok på tio sekunder. När han läst färdigt en bok ställde han tillbaka den upp och ner i bokhyllan, som ett tecken på att han nu kunde innehållet utantill. Totalt memorerade han böcker och hade enorma kunskaper om musik, religion, historia, sport med mera. Med hjärnans fantastiska förmåga att samla in information och kunskap kan man undra varför»från den tionde graviditets - veckan bildas nerv celler per minut.«vi blir bra på olika saker i livet. Vad är det som styr att vissa blir fantastiska musiker, medan andra kan behärska ett stort antal språk eller bli framstående matematiker? Vad är talang? Man har i långa tider försökt undersöka hjärnor från genier i mikroskop för att se om deras begåvningar motsvaras av speciella karaktärer i hjärnvävnaden. Men har i huvudsak kammat noll. Vi vet att begåvning och talang är rätt mycket genetiskt styrt, säger Lars Olson. Med dagens tekniker för att avbilda hjärnan är det möjligt att forskningen så småningom också kan hitta svaret på den frågan. Men hjärnan är inte bara formbar, den har också förmåga att kompensera för bortfall. Om en del i hjärnan skadas kan andra delar i viss mån ta över dess funktioner och nya kopplingar skapas. Hjärnforskningen har gett många nya kunskaper. Nya tekniker för att avbilda hjärnan dator - tomo grafi, magnetkamera och ultraljud har bidragit med värde full information om hur hjärnan arbetar och fungerar. Så sent som för några år sedan gjordes upptäckten att hjärnan bildar nya nervceller. Tidigare hade man trott att när nervceller dör är de borta för alltid och att vi inte får några nya. Upptäckten gjordes hos fåglar. Vissa fåglar bildar nya hjärnceller varje år för att kunna sjunga. Även hos däggdjur dit människan hör finns en viss nybildning, men inte så omfattande och förmodligen i avtagande grad ju äldre vi blir. Men ännu finns mycket kvar att upptäcka. Spännande saker väntar framöver. Vi hoppas att man ska kunna behandla demens. Jag tror också att vi kommer att lära oss mer kring medvetandet och var exakt det sitter. Med mer förfinade mätmetoder får vi bättre kunskap. När hjärnan Hur en person drabbas av en skada på hjärnan beror på vilken eller vilka delar av hjärnan som skadats och hur mycket. Men även ålder, andra sjukdomar och den allmänna livssituationen spelar roll. Studier och forskning visar att nästan alla som skadats kan bli bättre med tiden. TEXT ANITA GULLBERG FOTO ULF HUETT 6 Vårdguiden nr

7 »Även vid allvarliga skador har hjärnan en fantastisk förmåga att återhämta sig och att kompensera för skador.«skadas den allra vanligaste skadan är en mindre svår hjärnskakning, där besvären försvinner efter en tid. Av de svenskar som varje år hamnar på sjuk - hus efter att ha slagit i huvudet har 80 procent en mindre svår hjärnskakning. Hjärnskakning i samband med idrott är inte ovanligt. Ishockey och alpin skidåkning är sporter där det händer rätt ofta. Men de som drabbas blir ofta ganska snabbt fria från besvär. Idrottare har ofta en god prognos eftersom de är unga, i fysiskt god form och väl motiverade att komma tillbaka, säger Jörgen Borg, professor och överläkare vid Rehabiliteringsmedicinska universitets - kliniken på Danderyds sjukhus. Även om en lindrigare hjärnskakning inte ger några men, vet man i dag inte hur hjärnan påverkas på lång sikt av upprepade hjärnskakningar. Att gång på gång utsättas för lite kraftigare skador är farligt. Vi vet att boxning är förenat med risk för allvarliga, bestående skador och varenda gång man slår i huvudet så att man får en hjärnskakning finns risken att några nervceller går förlorade. Det kanske inte märks förrän efter lång tid. Med åldern förlorar vi nervceller och det är kanske först då det blir tydligt. Därför är det bättre att vara extra försiktig om man drabbats av en hjärnskakning och man ska definitivt försöka undvika att få nya kraftiga smällar. Allvarligare skador på hjärnan orsakas oftast av olyckor i trafiken eller av fall. Fallolyckor som ger en allvarlig skada är vanligast bland barn och äldre. Vid en kraftig smäll, till exempel i en bilolycka, skakas hjärnan om och det blir både blödningar och svullnader. Skadan kan bli ganska utbredd. En del nervceller förstörs direkt, andra kan bli påverkade så att de förstörs efter en tid. Den typen av olycka påverkar ofta flera av hjärnans funktioner. Äldre skadas svårare Hur en olycka påverkar den drabbade varierar väldigt mycket. Typiskt är akut påverkan på medvetande och vakenhet och långsiktig påverkan av olika kognitiva förmågor, som till exempel uppmärksamhet, minne och språklig förmåga. Äldre får ofta svårare skador. Det beror på att äldre har skörare blodkärl och längre läkningsförlopp. Även förmågan till återhämtning och att anpassa hjärnan förändras. Även vid svåra skador har hjärnan en otrolig förmåga att återhämta sig och kompensera för skador. Andra delar av hjärnan kan ta över och kompensera vid bortfall. Nervceller som finns kvar och fungerar kan utvecklas och organisera om sig. Det hänger lite på vilka funktioner det handlar om och det varierar väldigt mycket från individ till individ. Hjärnans förmåga att anpassa sig, i kombination med att vi kan lära oss nya saker livet ut, gör att det nästan alltid finns hopp om förbättringar för den som skadat sig. Nästan alla som drabbas av en skada blir bättre på sikt. När det gäller en traumatisk skada kan förbättringarna pågå i upp till ett år och ibland ännu längre, säger Jörgen Borg. Det forskas intensivt kring hjärnskador och läkningsmekanismer och det utvecklas nya mediciner, behandlingar och träningsmetoder för rehabilitering. Men, påpekar Jörgen Borg, även om vi har lärt oss väldigt mycket om hjärnan finns det fortfarande oerhört mycket kvar att lära! träna minnet Kan man träna minnet? Det finns olika tekniker du kan prova för att lättare minnas till exempel namn på personer du träffar. Gör en shoppinglista med 10 saker på. Försök komma ihåg alla varorna på listan. Det kan du göra genom att associera dem till olika platser i ditt hem. Tänk dig mjölken uthälld över hallgolvet, kaffet spillt i köket. Gör så för varje vara och prova sedan om du genom att i tankarna vandra från rum till rum kan komma ihåg alla varor på listan. Huvudräkning. Be någon räkna upp olika tal som du ska räkna ihop med olika räknesätt, till exempel gånger 2 och så vidare. Minnas spelkort. Be någon sätta sig med en kortlek och vända upp kort efter kort, du ska minnas föregående kort, eller om du vill göra övningen svårare, tre eller fem kort tidigare i högen. Svårt att komma ihåg sifferkombinationer? Associera siffrorna med något i din närhet, ett födelsedatum, en historisk händelse eller bilda ord med hjälp av siffrorna på din mobiltelefon. Lär dig minnas namn. Upprepa en persons namn när den presenterar sig och försök göra associationer till namnet. Det kan vara ett rim som passar Lina fina, Krister klister eller hitta något i personens utseende som kan kopplas till namnet. Vårdguiden nr

8 Fem år har gått sedan Jonas Holmström blev svårt misshandlad med kniv. När han vaknade upp på sjukhuset hade han tappat mycket av sitt språk. För en 18-åring som älskade rappmusik och skrev egna texter var det ett hårt slag. TEXT ANITA GULLBERG FOTO ULF HUETT Jonas fick en kniv i huvudet jonas holmström och hans kompisar hade precis börjat andra året på gymnasiet. Den här kvällen var det nollning för ettorna och kompisgänget var på väg dit. Men klockan närmade sig midnatt och de bestämde sig för att hoppa av i Täby. Två främmande killar på moped dök upp. En av dem körde omkull och Jonas gick fram för att hjälpa honom. Då hoppade killen upp och högg en kniv rakt i huvudet på Jonas, som först inte förstod vad som hänt. Jag trodde att jag fått en smäll, men sedan fattade jag. Kniven hade gått sex centimeter rakt in i skallen och det var ett ganska stort sår. Jonas förlorade mycket blod och svimmade två gånger på platsen innan polis och ambulans kom. Det värsta var att han inte kunde säga något till sina kompisar. Han ville säga åt dem att ringa ambulans och föräldrarna. Men det kom inga ord. Jag var så svag, jag kunde inte ens prata. Jonas hamnade först på Danderyds sjukhus och sedan på Karolinska. Han opererades och var sövd i fyra dygn. När han vaknade trodde han inte att han var så allvarligt skadad. Efter knappt fyra månader på sjukhus och rehabilitering fick Jonas komma hem, det var strax före jul. Han var helt inne på att fortsätta gymnasiet och återvände till klassen när vårterminen startade. Till en början skulle han vara i klassen två gånger i veckan och få hjälp av en stödperson. Men jag märkte efter ett tag att det inte fungerade. Jag hade fått motorisk afasi, som innebär att man får svårt att prata och skriva. Allt jag hade pluggat var borta. Jag blev osäker på massor av ord och det var svårt att vara ute bland andra. Jonas blev sluten och tillbakadragen och tappade många kompisar. Det var både stressande och frustrerande att inte kunna uttrycka sig. Han kände det också som om alla hans känslor hade försvunnit, som om han levde i ett tomrum.»när jag tänker på de två killarna tänker jag att de har förstört mitt liv.«före överfallet läste Jonas på handels - programmet och planerna var att gå färdigt gymnasiet för att sedan söka jobb som säljare och satsa på musiken, som var hans stora intresse. Jag ville tjäna pengar för att kunna satsa på rappen. När skolan inte fungerade hoppade Jonas av. Han har inte provat igen sedan dess och är fortfarande osäker på om han kommer att gå klart gymnasiet. Genom fortsatt rehabilitering och med hjälp av logoped och psyko - log har han återerövrat språket, bit för bit. Till slut vågade han försöka skriva rapp - texter igen. Mina föräldrar tyckte att jag borde testa och jag gjorde det efter ett tag. Det är lite känsligt, för jag hade ett bättre ordförråd för ut. Jag har fortfarande problem att berätta historier, språket har inte kommit tillbaka till 100 procent. Men det kommer att bli bättre. Helst skulle han vilja ha en logoped med sig hela tiden, för att skynda på utvecklingen. Men numera tar han hjälp av böcker för att förbättra sitt ordförråd. Musiken är fortfarande lika viktig och han vill fortsätta att satsa på den. Han skriver både texter och musik. På resursteamet där han i dag har sin rehabilitering har han varit med och byggt en musikstudio. Inom en månad ska den vara klar och då kan vi börja spela in. Jag har en massa texter som jag vill testa för att se vad som måste göras om. Om han kommer att kunna försörja sig på musiken, det återstår att se. Jag vill lära mig mer om att skapa musik. Och det gör mig väldigt glad att jag vet att jag vill det. Fem års rehabilitering har betytt mycket och Jonas mår allt bättre. Men det går långsamt och vissa saker kommer aldrig att bli som förut. Livet känns segt. Det känns som att det kommer att bli bättre, men inte just nu. Jag har förändrat mig jättemycket hela tiden och jag har försökt anpassa mig så mycket som möjligt. Jag är mer mogen än förut. Han är fortfarande sjukskriven och funderar ibland på om han verkligen kommer att kunna börja jobba någon gång. Eller om han kommer att kunna ta körkort. Han hade börjat övningsköra före överfallet och skulle ta körkort efter gymnasiet. Jag har drömt hur mycket som helst om att ta körkort och det är en av de saker jag vill prova om jag klarar av. De två killarna på moped kom undan och polisen har lagt ner utredningen. Det är kanske det Jonas är mest besviken på i dag. Jag gillar inte polisen och när jag tänker på de två killarna tänker jag att de har förstört mitt liv. Sedan förra året har Jonas Holmström varit ute i skolorna och pratat om det som hände och hur han lever i dag. Det känns ganska bra. Inte kul, men det känns bra när ungar orkar lyssna till hur en liten skada snabbt kan förändra så mycket. 8 Vårdguiden nr

9 tema hjärnan Vårdguiden nr

10 »Varför barnet inte vaknar och i stället kissar i sängen är det fortfarande ingen som vet.«ingens fel att barn kissar i sängen Vad har vi gjort för fel? När tvättberget av nerkissade lakan växer på natten kan det vara lätt att undra. Men det är ytterst sällan psykologiska orsaker ligger bakom att barn över fem år kissar i sängen. TEXT HENRIK MÖLLER ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER lisbet mellstam, uroterapeut på Karolinska Universitetssjukhuset, menar att sängvätning varken är barnets eller föräldrarnas fel. Det är viktigt att förstå att det här handlar om en ofta ärftlig fysiologisk åkomma som går att behandla och som barnet förr eller senare oftast blir helt fritt ifrån. Upp till var tionde sjuåring är drabbad och problemet kan finnas kvar långt upp i tonåren. Nattlig sängvätning kan och bör behandlas, men bara om barnet är motiverat. Före fem års ålder brukar det anses normalt att barn kissar i sängen. Man ska inte behandla förrän barnet självt lider av det, vilket brukar ske i samband med skolstarten. Då kan det bli ett socialt handikapp när man till exempel ska sova över hos kompisar, säger Lisbet Mellstam. Fortfarande en gåta Varför barnet inte vaknar och i stället kissar i sängen är det fortfarande ingen som vet. Men man tror att de vanligaste orsakerna är kroppslig omognad, djup nattsömn, överretlig urinblåsa och hormonbrist. I kombination eller var för sig. Vasopressin är ett hormon som ska se till att urinproduktionen sjunker på natten men hos många sängvätare fungerar inte det. Vid första besöket hos en uroterapeut undersöker man om barnet håller sig torrt dagtid, hur mycket barnet dricker och vid vilka tidpunkter. Många sängvätare som Lisbet Mellstam träffar är väldigt aktiva efter skolan, blir trötta, törstiga och sover djupt. En del kan få en aha-upplevelse av att koppla samman sitt dryckesintag under eftermiddagsträningen med hur urin bildas i 10 Vårdguiden nr

11 kroppen och ska ut flera timmar senare. Barnet får sedan kissa på en speciell toalett där man använder ultraljud för att se om blåsan blir tömd. Man tar också urinprov för att utesluta urinvägsinfektion och diabetes. Larm, läkemedel och vänliga ord Läkemedel som hämmar urinproduktionen på natten kan skrivas ut till barn som har fyllt sex år. Men det är bra att kombinera medicin med fasta rutiner och medveten träning. Enbart läkemedel gör inte att man slutar kissa på sig. Man måste också dricka mindre på kvällen och träna på att känna sambandet mellan att vara kissnödig och att gå på toaletten. Det finns också larm som väcker barnet när det börjar kissa. Larmet fungerar som en betingad reflex och har också en inlärande funktion. Läkemedel kan vara värt att prova för familjer som befinner sig i en stressig situation, larm kräver mer tålamod och engagemang. Lisbet Mellstams erfarenhet är att larm är den metod som ger bäst resultat om det används på rätt sätt. Men ibland vaknar alla i familjen utom barnet. I sådana fall kan det vara läge för en vuxen att sova i samma rum och väcka barnet när larmet går. Eftersom barnet inte medvetet kissar i sängen hjälper det inte att bli arg. Att berömma när det går bra är mycket bättre. Enkla saker som vänliga ord, guldstjärnor eller det här firar vi med en glass i dag kan fungera, säger Lisbet Mellstam. Blöjorna för bra Blöjor är en nödlösning för sängvätare och tröttkörda föräldrar, men ibland kan de vara alltför bra. Är barnet över sju och har blöja som säkerhet så kanske man ska tänka om. Vi avråder från att använda blöja, men om det finns det delade meningar. Ingegärd Bäcklund Reboia arbetar med barn upp till fem år på barnavårdscentralen Barnängen. Hon tycker att dagens blöjor har blivit så bra att barnen inte märker när de blir blöta. De kan absorbera hur mycket som helst. Vi brukar råda föräldrar att uppmuntra barn som börjar bli torra att ta av blöjorna på morgonen och gå och kissa på toaletten. Annars är det lätt hänt att de kissar i blöjan utan att märka något. RÅD TILL FÖRÄLDRAR Forcera inte fram att barnen ska bli torra före fem års ålder anses det normalt med inkontinens dagtid och sängvätning (enures) nattetid. Avdramatisera. Ge ditt barn stöd, kärlek och förståelse. Prata med barnet utan att lägga värderingar i ordval och tonfall. Tala om att kroppen gillar fasta vanor som att äta, dricka och kissa regelbundet under de vakna timmarna. Begränsa drickandet på kvällen. Låt barnet dricka sig otörstigt, men inte stora mängder. SNABBFAKTA OM SÄNGVÄTNING Sängvätning kallas det när barn över fem år kissar i sängen. Kissar man på sig på dagen kallas det inkontinens. Orsaken kan vara en kombination av kroppslig omognad, djup nattsömn, överaktiv urinblåsa och brist på vasopressin (ett hormon som minskar urinproduktionen på natten). Att väcka barnet och hjälpa det till toaletten innan man själv går och lägger sig hjälper för stunden, men inte på sikt. Sök behandling när barnet själv upplever sängvätningen som ett problem. Larm eller läkemedel? Prova den lösning som passar er familjesituation. Vänd dig till din barnavårdscentral eller barnläkarmottagning för att rådgöra med en uroterapeut. Sängvätning går ofta i arv. Om båda föräldrarna har varit sängvätare är risken 75 pro- cent att barnen också blir det. Om bara den ena föräldern varit det är risken 44 procent. Barn som är sängvätare mår något sämre än torra barn i samma ålder, på grund av det sociala handikappet. De måste därför få mycket uppmuntran. Självförtroendet kommer snabbt tillbaka när de slutar kissa i sängen. Vårdguiden nr

12 Ultraljud för män räddar liv Varje år dör flera hundra män i Sverige till följd av brustet bråck på stora kroppspulsådern. Om bråcket sitter i buken kan man upptäcka det med en enkel ultraljudsunder - sökning. Därför har Stockholms läns landsting beslutat att börja kalla 65-åriga män till kontroll. TEXT KERSTIN OTTERSTÅL ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER mellan 2 och 3 procent av alla 65-åriga män har bråck på stora kroppspulsådern. Bråcket, som är en utvidgning av pulsådern i buken, ger inga symtom. Om du är rökare och om du har kärlkramp i ben eller hjärta, löper du större risk att drabbas. Har du nära släktingar med pulsåderbråck ökar risken också. Bråck på stora kroppspulsådern förekommer även hos kvinnor, men det är ovanligt. Ibland upptäcks bråcket av en ren slump när patienten undersöks i samband med någon annan sjukdom. För det mesta växer bråcket ganska långsamt, men när det blir för stort kan det brista utan förvarning. Den som drabbas av brustet pulsåderbråck i buken har ungefär en chans på fyra att överleva. Patienten måste i så fall till sjukhus snabbt. Om man upptäcker bråcket i tid kan det behandlas innan det blir så stort att det riskerar att brista. Man kan göra en bukoperation och ersätta den skadade delen av puls - ådern med en konstgjord åder. En annan metod är att gå in via ett blodkärl i ljumsken och föra in ett slags nät som stärker kärl - väggen inifrån. I några landsting har man redan påbörjat så kallad screening för att upptäcka bråck på stora kroppspulsådern i buken. Det innebär att man undersöker ett stort antal personer för att hitta några få som har en viss sjukdom. Från och med hösten 2010 kallas alla 65-åriga män i Stockholms län födda efter 1 juli 1945, till ultraljudsundersökning av buken. Varje kalenderår kommer cirka män att kallas. Man har bedömt att 65 år är en lämplig ålder för att upptäcka ett bråck på kroppspulsådern i tid, säger Sven Törnberg, överläkare vid avdelningen för hälsoundersökningar vid Onkologiskt cen trum, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, som ansvarar för screeningen i Stockholms län. De allra flesta män kommer att få beskedet att deras kroppspulsåder är normalvid och att de inte behöver oroa sig. Själva undersökningen är odramatisk i princip samma slags ultraljudsundersökning som görs på gravida kvinnor. Men i stället för att titta på fosterrörelser mäter man här vidden på pulsådern i buken. Den som under - söks får veta resultatet direkt. Om kropps - pulsådern är normalstor blir man aldrig kallad till undersökning igen. Om undersökningen visar att man har ett mindre bråck får man tid för besök hos en kärlkirurg, som informerar om vad sjukdomen innebär och vad som bör göras. Större bråck kan behöva opereras ganska snart. Har man ett sådant får man både tid hos en kärlkirurg och ibland även tid för operation. Eftersom rökning och kärlsjukdom är riskfaktorer för den här sjukdomen bör man Bråck på stora kroppspulsådern sluta röka, säger Sven Törnberg. Det kan minska risken för att bråcket växer till, och även ge andra fördelar, exempelvis bättre kondition. Vilket i sin tur ger bättre förutsät t - ningar för att klara en eventuell operation. Enligt en stor utländsk studie räddar man ett liv per 700 undersökta män med den här metoden. För dig som är kvinna, eller man över 65 år, och som inte kommer att kallas till ultraljudsundersökning, gäller samma sak som tidigare: Om du oroar dig för att du kanske har ett bråck, till exempel för att nära släktingar till dig har drabbats, ta kontakt med din husläkare. MER INFORMATION På Vårdguiden.se kan du läsa mer om bråck på kroppspulsådern och om screeningen som börjar i höst. Sök på pulsåderbråck eller bukaortascreening. Om du är orolig inför undersökningen eller har frågor om screeningen kan du ringa Vård - guiden på telefon , dygnet runt. 12 Vårdguiden nr

13 Jag märkte ingenting När Bengt Juhlin fyllde 65 kände han sig frisk som en nötkärna. En under sökning visade dock att han hade ett litet bråck på stora kroppspulsådern i buken. Inte farligt, men det måste hållas under uppsikt. I dag är han opererad. TEXT KERSTIN OTTERSTÅL FOTO PERNILLE TOFTE bråcket som Bengt Juhlin hade var inte så stort till att börja med. Han kallades till nya ultraljudskontroller ungefär var femte månad i nästan två år, fram till december Sista gången, vid jul, var bråcket så stort att läkarna tyckte det var dags att göra något åt det. Men jag kände inget av det, säger Bengt Juhlin. I januari 2010 fick han tid för operation på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Att byta ut en del av kroppspulsådern är en ganska stor operation, men Bengt var inte orolig. Läkarna var rätt lugna: Det här har vi gjort förr, det här kan vi, sa de. Sedan skar de upp magen på mig, uppifrån och ner. Ärret är ungefär en halvmeter, men vid min ålder bryr man sig inte om sådana skråmor! Vid operationen byttes en bit av Bengts kroppspulsåder ut mot en konstgjord. Sedan låg jag kvar i en vecka och fick smärtstillande första tiden. Men såret läkte bra och nu är det bara ett ärr. Varför Bengt drabbades av bråck är svårt att förklara. Han röker inte, och såvitt han vet har ingen i hans släkt haft sjukdomen. Men om bråcket inte hade upptäckts i tid hade det mycket väl kunnat brista om ett år eller två. Jag har förstått att om ett bråck spricker har man inte så stora chanser att klara sig. Nu ska jag på efterkontroll om ett år, och ser det bra ut då så släpper de mig. Då är jag helt frisk! Vårdguiden nr

14 Intelligenta värktabletter finns de? Man sköljer ner den med en klunk vatten och en kvart senare mår man mycket bättre! Men hur i hela världen hittar huvudvärkstabletten till skallen? Och hur vet den vad den ska göra i vår kropp? TEXT JOHAN ÖBERG ILLUSTRATION CHRISTINA ANDERSSON få svenskar har väl lyckats undgå reklamen för den intelligenta värktabletten. Men varken den eller någon annan medicin är faktiskt intelligent. Intelligensen får man i stället söka hos dem som utvecklar effektiva läkemedel, hos dem inom vården som skriver ut rätt preparat, och hos de patienter som tar sitt läkemedel på rätt sätt. De flesta läkemedel tas genom att man sväljer dem. Det verksamma ämnet förpackas i en tablett eller kapsel för att bli hållbart och för att man enkelt ska kunna ta rätt dos. De verksamma ämnena kan ibland tas upp i magsäcken, men oftast sker det i tunntarmen, säger Marie Louise Ovesjö, överläkare på Södersjukhuset och specialist inom klinisk farmakologi. Brustabletter, som man löser upp i vatten innan man tar dem, ger ett snabbare upptag av det verksamma ämnet. Ibland har det betydelse om man tar sitt läkemedel i samband med måltider. Maten kan göra det svårare för det verksamma ämnet att tas upp som det ska. När det gäller läkemedel som kan ge illamående som biverk ning, kan det tvärtom hjälpa om man tar det i samband med måltid. Det är också viktigt att följa anvisningarna. Står det att tabletten eller kapseln ska sväljas hel får den inte krossas. Gör man det kanske den inte alls får önskad effekt, de aktiva ämnena riskerar att förstöras i magsäcken eller att inte tas upp i kroppen i den hastighet som är lämplig. I bipacksedeln står det precis hur man ska göra. De läkemedel som sväljs passerar genom tarmväggen och forslas sedan med blodet till levern, där vissa av dem bryts ner till nya ämnen, andra inte. Fettlösliga läkemedel omvandlas ofta till vattenlösliga i levern. Varje varv som blodet cirkulerar genom levern hinner denna omvandla en viss mängd läkemedel. På en»i blodet blir halten av en huvudvärks tablett den samma där man har ont som där man inte har det.«mer INFORMATION PåVårdguiden.sekandu läsameromläkemedel. HärfinnsocksåKloka Listan,enförteckningöver deläkemedelsomlandstingetrekommenderarvid vanligasjukdomar.kloka Listankanduävenhämta pådinvårdcentralellerpå dittapotek. 14 Vårdguiden nr

15 minut passerar 1,5 liter blod genom levern. Läkemedlet som lämnar levern kan så klart inte veta vart det ska ta vägen för att göra nytta. Det tas upp i fettvävnad eller stannar i blod och andra kroppsvätskor. I blodet blir halten av en huvudvärkstablett densamma där man har ont som där man inte har det det gäller att få en tillräckligt hög halt där det behövs. De aktiva ämnena i ett läkemedel påverkar olika processer i kroppen genom att bindas till mottagarmolekyler på cellernas utsida eller genom att ta sig in i cellerna. Det här betyder också att läkemedel kan påverka där vi inte önskar det vi kan få biverkningar. Ibland allvarliga, men oftast rätt obetydliga. Antiinflammatoriska värktabletter på ver kar exempelvis njurarna på ett sätt som kan vara skadligt för äldre som redan har nedsatt njurfunktion, säger Marie- Louise Ovesjö. Det finns flera skäl till att olika läkemedel ska tas på olika sätt: Vad som är mest bekvämt, hur fort de ska nå ut i kroppen eller hur länge de ska verka. Eftersom levern minskar effekten av vissa läkemedel kan en spruta vara det bästa alternativet, eftersom det verksamma ämnet då hinner gå runt längre i blodomloppet innan det hamnar i levern. Många nässprejer har bara lokal effekt, medan exempelvis migränmedicin i sprejform tas upp via nässlemhinnan och går vidare i blodomloppet. Med medicinska plåster, exempelvis mot smärta, tas det verksamma ämnet upp så långsamt genom huden ut i blodomloppet att det kan verka i flera dygn. Ett annat sådant exempel är sjösjukeplåster. En person som nyligen opererat bort halsmandlarna kanske inte står ut med smärtan om hon försöker svälja en värktablett. Då är stolpiller ett bra alternativ. De förs in i ändtarmen, där de aktiva substanserna tas upp och förs vidare ut i blodet. Stolpiller är också bra för barn och andra som inte klarar av att svälja tabletter och för patienter som riskerar att kräkas. Kroppen försöker i princip att bli av med alla främmande ämnen. Så småningom förs också medicinerna ut ur kroppen, ofta via njurarna som producerar urin. En del kommer ut som samma ämne som när de intogs, andra har ombildats av kroppen till nya ämnen. Då vi kissar ut resterna har huvudvärkstabletten som den här texten började med förhoppningsvis gjort sitt, efter det att dess aktiva ämnen forslats runt i blodomloppet och bland annat nått huvudet. Dit den faktiskt inte har hittat, men där den hamnat ändå och påverkat oss positivt genom att lindra värken. Fotnot: Läran om mediciners omsättning i kroppen hur halterna påverkas genom de fyra processerna upptag, fördelning, nedbrytning och utsöndring kallas för farmakokinetik. Vårdguiden nr

16 Diagnosen blev en väckarklocka Ständig stress på jobbet, högt blodtryck, slarv med maten och 10 kilos övervikt. Trots att Ingrid Vikströms tidigare livs - stil nästan var ett skolexempel på hur man utvecklar diabetes var hon helt symtomfri och därmed ovetande om att hon hade sjukdomen. Tack vare att hon nu lever ett lyxigt hälsosamt liv som pensionär kan hon hålla blodsockret i schack utan mediciner. TEXT EVELYN PESIKAN FOTO KRISTOFER SAMUELSSON tänk att man skulle behöva gå i pension för att bli frisk! Spångabon Ingrid Vikström, 65, som för drygt ett år sedan valde att gå i så kallad avtalspension från sitt arbete i tidningsbranschen, är uppenbart för undrad. Jag har ägnat 40 år av mitt liv åt jobbet. Men de senaste sju åren blev väldigt påfrestande på grund av neddragningar och ständigt ökad arbets belastning. De sista två åren tog rejält på mina krafter, jag kände mig stressad hela tiden. En stress som gjorde att hon sällan brydde sig om att laga riktig mat. Det kunde bli något lättare till middag eller ibland bara te och smörgås. Något motionerande blev det inte heller. Resultatet blev att jag gick upp i vikt. Högt blod tryck hade jag också, i likhet med mina fyra syskon. Trots att hon inte hade några egentliga symtom på högt blodsocker bestämde hon sig ändå i februari 2009 för att låta 16 Vårdguiden nr

17 Sockertopp med lavinfara Diabetes, en av våra vanligaste folksjukdomar, ökar lavinartat i hela världen. I dag drabbas även tonåringar av typ 2-diabetes, som förr kallades åldersdiabetes. Många har sjukdomen utan att veta det. Den goda nyheten är att man kan bli villkorligt frisk genom att ändra livsstil. TEXT EVELYN PESIKAN förr kallades det åldersdiabetes och var en åkomma som ofta bagatelliserades: Jaha, lite socker, det kan väl vem som helst ha. Så sammanfattar diabetessjuksköterskan Lena Insulander på Spånga vårdcentral den attityd som var vanlig för bara år sedan. I dag, när vi har diabetiker i Sverige, är situatio nen en helt annan. Numera ser man allvarligare på typ 2-diabetes, eftersom man vet att den utan behandling kan ge svåra komplikationer. Kroppens produktion av insulin sjunker naturligt med åldern, därför betraktades typ 2-diabetes tidigare som en typ isk ålderssjukdom. Det finns en viss koppling till åldern, men i dag ser vi även tonåringar med typ 2-diabetes. Man kan inte säga att alla löper risk att utveckla sjukdomen, men allt fler människor är tveklöst i färd med att samla på sig de vanligaste riskfaktorerna. Närmare 50 procent av alla invånare i Sverige är överviktiga, vilket är en stor riskfaktor. Åtta av tio personer med typ 2-diabetes är överviktiga. Men sjukdomen kan även utlösas under en graviditet eller av medicinska behandlingar, till exempel höga doser av kortison. 20 procent av befolkningen har ärftliga anlag för dia betes, så det handlar inte bara om livsstilsfaktorer. Nej, man har inte alltid sig själv att skylla, det är viktigt att påpeka, säger Lena Insulander, som föredrar positiv pedagogik framför skräm sel taktik. Hon anser dock att de främs ta orsakerna till den explosiva ökningen av diabetes finns inbyggda i vår nuvarande livsstil. Vi har blivit ett sittande folk som äter för mycket och för ofta. På 1950-talet promenerade man i genomsnitt en mil om dagen, i dag är motsvar ande siffra 1 3 kilometer. Förr åt man aldrig på gatan, i dag äter folk hela tiden när de går, när de sitter, när de står, överallt. Vi är inte gjorda för detta. Vi har våra stenåldersgener kvar och det är de som gör att vi samlar på oss fett om vi inte rör oss. Allt små - ätande gör att vi aldrig hinner bli riktigt hungriga eller mätta. Både hunger- och mättnadssignaler är viktiga för hälsan. Lena Insulander varnar också för nyttighetspropagandan. Det är viktigt att komma ihåg att man kan bli fet av allt, även sådant som anses vara nyttigt, som nötter, juice, frukt, honung med mera. Det handlar om att äta min - dre av allt samt att väga sig regelbundet, betonar hon och tillägger läkaren göra en kontroll. Jag blev inte särskilt överraskad över att få diagnosen typ 2-diabetes snarare fungerade det som en väckar klocka för att försöka ändra på min osunda livs stil. På vårdcentralen fick hon en rad värde - fulla tips om hur hon kunde förbättra sina mat- och levnadsvanor. Jag har egentligen inte behövt avstå från något. Jag undviker bara snabba kolhydrater och har lärt mig att det finns smala alternativ till bland annat grädde och hård - ost. Tack vare dessa enkla åtgär der har jag Sedan pensionen har jag tid för matlagning och promenader. Lyxigt, säger Ingrid Vikström. gått ner nästan fyra kilo och mitt blodsocker håller sig numera på rätt nivå. Men den absolut avgörande förändringen i mitt liv, det som har räddat min hälsa, är nog att jag har gått i pension. Jag tror inte att jag hade klarat av att leva så här sunt om jag hade haft mitt stressiga jobb kvar. Nu finns det tid att laga riktig mat och både min man och jag njuter av långa promenader mitt på dagen, minst fyra gånger i veckan. Det känns som en oerhörd lyx. Vårdguiden nr

18 att rökning är en annan stark riskfaktor. Nikotin ökar risken för kärlskador och påverkar insulinkänsligheten negativt. Om man bara vill göra en enda sak för sin hälsa bör man definitivt låta bli att röka. Särskilt om man är diabetiker. Den som lider av övervikt och/eller har diabetes i släkten bör kolla sitt blodsocker cirka en gång per år. Eftersom symtomen vid typ 2-diabetes ofta kommer smygande är det många som är helt ovetande om att de har en sjukdomsprocess i kroppen. Kommer man i tid finns det goda möjligheter att bromsa sjukdomsförloppet. När blodsockerhalten sjunker märker vi det direkt genom att vi blir irriterade, yra och darriga. När halten däremot ökar märker vi till en början ingenting. Först när värdena blir höga kan vi få»symtomen kommer oftast smygande«symtom som ökad törst, stark trötthet och större urinmängd. Typ 2-diabetes är en lurig sjukdom som man ovet ande kan gå med länge, till skillnad från typ 1-diabetes som ger starka symtom direkt och som är livshotande utan behandling, säger Lena Insulander. Även typ 1-diabetes ökar, men inte i samma omfattning som typ 2. Typ 1, som orsakas av att kroppens egen insulinproduktion helt upphör, drabbar huvudsakligen yngre människor och behandlas alltid med insulin. Typ 2-diabetes beror där - emot på att det insulin som produceras inte räcker till för kroppens behov. Typ 2-diabetes behandlas ibland med tabletter men oftast går det att normalisera blodsockervärdet genom ändrade levnadsvanor. Sluta röka, röra sig mer, äta bättre, mindre och regel bundet, sluta stressa och skaffa sig en våg, säger Lena Insulander. Att hålla blodsockret i schack innebär dock inte att man blir helt frisk. Sårbarheten finns alltid kvar. Diabetes är en kronisk sjukdom, men man kan bli villkorligt frisk om man får ordning på sina värden. Obehandlad typ 2-diabetes kan leda till allvarliga komplikationer i form av synskador, njursjukdom samt hjärt- och kärlproblem som kan orsaka svårläkta sår, bland annat på fötterna. 18 Vårdguiden nr

19 Jag har ju levt ganska sunt! Hälsokontrollen för några år sedan var frivillig och Per Sammils kände sig hur frisk som helst när han gick dit. Han fick beskedet att han hade diabetes. I dag är han tacksam för att sjukdomen upptäcktes i så god tid. Det finns mycket man kan göra själv för att hålla sjukdomen i schack tipsar Per Sammils. TEXT EVELYN PESIKAN FOTO KRISTOFER SAMUELSSON per sammils är 50 år och chef för en teknisk avdelning på ett stort dataföretag. Visst är mitt jobb stressigt, men jag har alltid känt mig stark som en oxe. Jag är en mycket matglad person som väger för mycket, men jag är också van vid att hålla i gång med gympass två gånger i veckan, vedhuggning, gräsklippning och långa promenader med svärmors hund.»jag fick inga drastiska kost - förbud, bara rådet att först och främst minska på viss mat.«jag trodde att man skulle märka om man hade diabetes, genom trötthet och ökad törst, men jag har inte haft ett enda symtom utan har mått alldeles utmärkt hela tiden. Obegripligheten i det hela gjorde det svårt för mig att acceptera diagnosen och jag ser mig fortfarande inte riktigt som en diabetespatient. Eftersom jag har levt ganska sunt kändes det först orättvist, men nu är jag tacksam att det upptäcktes i så god tid. Per älskar mat och var först orolig för att han nu skulle behöva avstå från allt som han gillar, som favorit - rätten panerad rödspätta. Tack och lov föll inte bilan direkt. Jag fick inga drastiska kostförbud, bara rådet att först och främst minska på viss mat. Numera äter vi väldigt magra såser, fullkorns - pasta i stället för vanliga maka roner och mycket mer grön saker än förr. Pizza är bara tillåtet en gång i veckan, men det är okej, säger Per, som tar stickprov på sitt blodsocker ofta, särskilt när han prövar ny mat. Det är intressant att se hur kroppen reagerar, man får information om orsak och ver kan direkt. Tyvärr har jag blivit tvungen att avstå helt från öl, eftersom jag kunde se med egna ögon hur det snabbt fick blodsockret att bli skyhögt. Per har också fått rådet att äta mindre portioner och framförallt att försöka äta långsammare. Jag försöker följa råden, men det är mycket slentrian i ätandet. Det är inte lätt att ändra på livslånga matvanor. Men jag tar det lite lugnare vid matbordet numera. Sedan Per fick sin diagnos för två år sedan har han gått ner 6 kilo, målet är att tappa ytter ligare några. Tack vare de ändrade mat- och lev nads van orna han har även slutat att snusa håller sig blodsockret numera oftast på bra nivåer. Den totala diabeteskontroll han har gjort visar att han har bra blodcirkulation, bra värden på blodfetterna och ett något förhöjt blodtryck. Jag hoppas att det ska räcka med de åtgärder jag har vidtagit, att jag ska slippa ta insulin även fortsättningsvis. Nu har jag näm ligen förstått att diabetes tyvärr inte är något som går över, men att det finns mycket man kan göra själv för att hålla sjukdomen i schack. MER INFORMATION Mer information om diabetes hittar du på Vårdguiden.se där du även kan göra ett självtest för att se om du är i riskzonen för att få diabetes. Alla vårdcentaler erbjuder förutom medicinsk behandling även kost- och livsstilsråd för diabetiker samt utbildning i hur man själv testar sitt blodsocker hemma med hjälp av en liten mätare och en test remsa. Storstockholms diabetesförening har stu die cirklar i blod - socker styrning för personer med typ 2-diabetes. Deltagarna får lära sig att testa, tolka och åtgärda sitt blodsocker. Deltagarna träffas omkring tio gånger under ett år. Läs mer på Vårdguiden nr

20 Lära av misstagen innan de händer Det får inte hända, men händer varje dag: Människor drabbas av infektioner på sjukhus, får fel medicin eller fel behandling. Samtidigt jobbar vården hårt för att öka patienternas säkerhet. Text kerstin otterstål illustration janette bornmarker I statistiken kallas det undvikbara vårdskador. I verkligheten betyder det att människor blir sjuka, skadas eller dör på grund av till exempel dålig hygien, felaktig läkemedelsanvändning, missförstånd eller att man inte följer rutinerna. Det sker på vårdcentraler, på sjukhus, inom äldre vården, psykiatrin överallt där människor vårdar och behandlar andra människor. Enligt Socialstyrelsen kan vårdskador vara en bidragande orsak till dödsfall varje år i Sverige. Dessutom kostar skadorna i vården stora summor pengar bara i Stockholms läns landsting beräknas de kosta omkring 500 miljoner kronor per år. Arbetet med att öka patienternas säkerhet har numera högsta prioritet i alla landsting och kommuner. Det handlar exempelvis om att förebygga trycksår, undernäring och fall hos äldre, att förbättra hygien och följa rutiner för att undvika infektioner och, inte minst, att uppmärksamma risker och tillbud. Vi måste lära av misstagen, helst innan de händer. Alla som arbetar i vård och omsorg borde ha risk glasögon på sig, säger Nils Ulveson, som arbetar i Stockholms läns landsting med Händelsevis, ett datasystem där vårdpersonalen rapporterar in risker, tillbud och händelser. Av den landstingsdrivna vården i Stockholm är hela primärvården (vårdcentraler, barnavårdscentraler, mödravårdscentraler) men även äldresjukvården och psykiatrin samt de flesta sjukhus med i datasystemet Händelsevis. Rappor terna analyseras och följs upp, ofta med högst konkreta resultat. Lex Maria & Lex Sarah Lex Maria innebär att vårdgivare är skyldiga att anmäla händelser som medfört eller kunnat medföra allvarlig skada eller sjukdom till Socialstyrelsen. Namnet baseras på en händelse år 1936, då fyra patienter på Maria sjukhus i Stockholm fick injektioner med desinfektionsmedel i stället för bedövningsmedel och avled. Lex Sarah innebär att man är skyldig att anmäla till socialtjänstnämnden om man får kännedom om missförhållanden i vård och omsorg av äldre eller personer med funktionshinder. Lex Sarah har fått sitt namn efter undersköterskan Sarah Wägnert, som i ett tv-program berättade om vanvård av gamla på det vårdhem där hon arbetade. En geriatrisk klinik rapporterade att flera av deras patienter ramlade på nätterna. En annan geriatrisk klinik hade avsevärt färre fall, och de som ramlade gjor de det på kvällen och morgontimmarna, säger Maria Rothlin, som också arbetar med patientsäkerhet i Stockholms läns landsting. Det visade sig att de två klinikerna hade olika rutiner för när de satte näringsdropp på sina patienter. De gamla som ramlade på nätterna blev kissnödiga på natten för att deras dropp hade satts sent, medan de andra hade fått sina dropp insatta tidigare på dagen. När de behövde gå upp fanns det mer personal därför var det färre som föll! Många fel begås också på grund av brister i kommunikationen mellan vårdpersonalen när en patient ska flyttas från en vårdenhet till en annan. Datasystemet Händelsevis ger dock inte hela bilden. Systemet fångar upp en del tillbud och misstag, men aldrig dem som ingen ser. Därför arbetar Stockholms läns landsting även med att systematiskt granska slumpmässigt utvalda journaler för att spåra fel som skulle ha kunnat undvikas. Karolinska Universitetssjukhuset har tagit metoden att granska journaler ett steg längre. Ett dataprogram söker igenom patientjournaler (utan personuppgifter) och letar efter avvikelser som tyder på att det har uppstått en skada eller på att det har begåtts fel. Den metoden kommer att införas stegvis i Stockholms län från hösten Sedan två år pågår en stor satsning på patientsäkerhet i hela landet. Sveriges kommuner och landsting, SKL, driver projektet där alla som sysslar med vård och omsorg, både inom landsting och kommuner, är med. Projektet har redan gett resultat. Ett är att infektioner som beror på vården har minskat från 12 till under 9 procent på två år. Det kan tyckas lite, men i reda tal betyder det att färre patienter har fått infektioner i vården och att 220 människors liv har räddats. 20 Vårdguiden nr

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också. ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande 5-10 % sängvätare, flest pojkar. ORSAK Enures innefattar

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge SÄNGVÄTNING ENURES Mia Herthelius Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Förekomst av sängvätning i olika åldrar Prevalens, %

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Hur vanligt är sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När ett barn

Läs mer

Information om sängvätning

Information om sängvätning Information om sängvätning Skriven av specialist i barnsjukdomar Pirjo Terho Åbo Utgivare Ferring Lääkkeet Oy Sängvätning är vanligt Sängvätning eller enures hör till de allra vanligaste besvären hos barn

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Här är jag Den här boken tillhör INNEHÅLL INNEHÅLL Ab Bukspottkörteln... 1 När Ab insulinnyckelproduktionen Bukspottkörteln...1 upphör..2 Vad När behövs

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Ett glas vin kan väl inte. skada?

Ett glas vin kan väl inte. skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Kvinnors dryckesvanor skiljer sig idag markant från hur det var för bara några år sedan. Vid trettio har man ofta hunnit skaffa sig vanor

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Fakta om NOCTURI att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nocturi Vad är nocturi? Orsaker till nocturi Goda råd och åtgärder Diagnostik Resultat Vad är nocturi? Nocturi

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Terbinafin ratiopharm

Terbinafin ratiopharm Terbinafin ratiopharm Vid behandling av fotsvamp Vad är fotsvamp? Fotsvamp är en ofarlig men ofta irriterande och som regel kliande infektion i huden. Fotsvamp kan drabba alla människor oavsett livsstil

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer