Förslag på ändringar för fler bostäder åt unga och studenter (Regeringsuppdrag, Boverket, rapport 2013:20)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag på ändringar för fler bostäder åt unga och studenter (Regeringsuppdrag, Boverket, rapport 2013:20)"

Transkript

1 Socialdepartementet Stockholm YTTRANDE Diarienummer: S2012/8156/PBB Nedan följer Studentbostadsföretagens yttrande över: Förslag på ändringar för fler bostäder åt unga och studenter (Regeringsuppdrag, Boverket, rapport 2013:20) Sammanfattning av Studentbostadsföretagens synpunkter Bakgrund Studentbostadsföretagen har länge efterfrågat en översyn av de byggregler som styr byggandet av studentbostäder. Ett regelverk som i större utsträckning är anpassad efter studentbostadens förutsättningar kommer att ha positiva effekter på nyproduktionen av desamma. Det är därför mycket glädjande att regeringen gett Boverket i uppdrag att se över just dessa regler. Tyvärr lever dock inte utredningens förslag till åtgärder upp till branschens förväntningar. Även om en del av ändringsförslagen är positiva kommer de enligt Studentbostadsföretagens mening inte leda till någon ökad produktion av Studentbostäder. Det gäller såväl de ändringar som denna remiss avser, som resterande ändringar i utredningen som Boverket kommer att begära remiss på under hösten. Det beror främst på att det underlag som utredningen använder för sina förslag uppvisar rena felaktigheter i för utredningen centrala beräkningar och stora brister i argumentationen kring effekterna av föreslagna ändringar. Studentbostadsföretagen konstaterar att det är anmärkningsvärt att en statlig myndighet i en utredning på uppdrag av regeringen presterar ett resultat som kvalitetsmässigt håller så pass låg nivå. Förhoppningen med utredningen var att förslagen skulle skapa förutsättningar för fler studentbostäder och därmed möjliggöra högre utbildning. Synpunkter på förslagen: Definition av studentbostad Studentbostadsföretagen avstyrker Boverkets förslag till definition då den inte tar tillräcklig hänsyn till studentbostadens syfte och funktion. Det som i första hand skiljer studentbostäder från övriga bostäder på marknaden är den begränsade besittningsrätten, som i förlängningen tillgodoser att bostäderna enbart bebos av studenter. Därför föreslår Sida 1 av 11

2 Studentbostadsföretagen att den definition som branschen själva använt sedan lång tid tillbaka är den som bör antas. Den lyder som följer: Studentbostad är en bostadslägenhet för person inskriven vid studiemedelsberättigande eftergymnasial utbildning. Studentbostaden skall upplåtas med hyresrätt och på villkor om begränsad besittningsrätt, vilken är kopplad till hyresgästens fortsatta studier. Tidsbegränsade bygglov Studentbostadsföretagen avstyrker Boverkets förslag till maximal tidsgräns för tidsbegränsade bygglov. För att förbättra möjligheterna att uppföra studentbostäder med tidsbegränsat bygglov innebär en förlängning till 15 år en marginell skillnad för projektens ekonomi vilket är det främsta hindret mot produktionen idag. Vill man nå en ökad produktion bör den maximala tidsgränsen för tidsbegränsade bygglov vara 20 år. Tillgänglighetskrav Studentbostadsföretagen anser att tillgängligheten för personer med funktionshinder är viktig i studentbostäder. Dock anser vi att dagens regler är i behov av en förändring. Dessvärre uppvisar den argumentation och de beräkningar som i utredningen ligger till grund för Boverkets förslag en rad felaktigheter och tveksamheter. Det medför att slutsatserna går emot erfarenheten hos arkitekter och byggherrar med gedigen erfarenhet av utformning och uppförande av studentbostäder. Den går också rakt emot verkliga exempel från Norge där de ändringar Boverket inte går vidare med innebär såväl mindre lägenheter som upp till 20 procent lägre byggkostnad. Om det skall vara möjligt att bygga mindre bostäder än idag måste tillgänglighetsreglerna ändras. Studentbostadsföretagen menar därför att tillgänglighetsreglerna skall ändras till motsvarande det regelverk som finns i Norge där 20 procent av bostäderna i ett studentbostadsprojekt är tillgängliga enligt dagens regler medan resterande bostäder är besökstillgängliga. Nedan följer en mer utförlig genomgång av Studentbostadsföretagens synpunkter på föreslagna ändringar till följd av utredningen. Då Studentbostadsföretagen enbart företräder intressen kopplade till studentbostäder kommer våra synpunkter uteslutande behandla studentbostäder och inte ungdomsbostäder. Våra synpunkter är indelade i fyra huvudpunkter efter de förslag som utredningen föreslår. Dessa är och återfinns på följande sidor: 1. Definition av studentbostad, s Tidsbegränsning för tillfälligt utnyttjade av mark (tillfälliga bygglov), s. 5 Sida 2 av 11

3 3. Tillgänglighetskrav, s Förenklad process vid flytt av enkel byggnad, s. 11 Till detta dokument finns också bifogat två bilagor. Dessa är: Bilaga 1: Översiktsritning studentbostadsprojekt med dagens regler Bilaga 2: Översiktsritning studentbostadsprojekt med norska byggregler (20 procent tillgängligt, 80 procent besökstillgängligt) Sida 3 av 11

4 1. Definition av studentbostad (Plan- och bygglagen (2010:900), 1:4) Den definition av studentbostad som utredningen föreslår är allt för vid och tar inte hänsyn till vad studentbostaden har för roll och syfte. Studentbostäder började en gång byggas för att tillhandahålla ändamålsenliga bostäder särskilt avsedda för studenter. Det centrala har alltid varit den begränsade besittningsrätten som innebär att den dagen en hyresgäst inte längre bedriver aktiva studier upphör hyresavtalet och en aktiv student tar över bostaden. På så sätt garanteras att bostaden varaktigt reserveras för studenter samtidigt som studentbostaden inte är något annat än ett genomgångsboende för en begränsad tid. Det är också detta som skiljer studentbostaden från övriga bostäder på bostadsmarknaden. De särskilda regler som finns vid utformning av studentbostäder har tillkommit på grund av ovan nämnda förutsättningar; ett tillfälligt boende som studentbostaden behöver inte uppfylla samma krav vad gäller exempelvis storlek som en vanlig bostad. Med ytterligare särregler är det också viktigt att i en definition av studentbostad precisera varför de särskilda reglerna skall gälla. Den begränsade besittningsrätten är också orsaken till att studentbostäder enbart utgörs av hyresrätter. Bostads- och äganderätter är betydligt svårare att varaktigt reservera för studenter, om det ens är möjligt överhuvudtaget. Det är mycket viktigt att skilja på en bostad som marknadsförs eller hyrs ut till någon som råkar vara en student, och de bostäder som varaktigt bidrar till att det finns tillgängliga bostäder för studerande vid terminsstarten år efter år. Den definition som Boverket föreslår tar inte hänsyn till något av resonemanget ovan. Hänsyn tas inte heller till tidigare vedertagna definitioner som studentbostadsbranschen själva arbetar efter eller de som regeringen själva använt sig av vid bland annat de stöd för nyproduktion som tidigare funnits. Att enbart fästa sig vid bostad avsedd för studerande innebär dessutom att den som bygger studentbostäder, enligt gällande regler, i princip är fri att hyra ut bostaden till vem som helst, student eller ej. Därmed motverkar man syftet med att ha särskilda regler för studentbostäder, nämligen att tillgodose att det finns ett ändamålsenligt boende för studerande vid eftergymnasiala utbildningar. Därför avstyrker Studentbostadsföretagen Boverkets lydelse och föreslår följande lydelse vilken studentbostadsbranschen själva arbetat efter sedan lång tid tillbaka (förslag till ändring i förhållande till Boverkets formulering är understruket): PBL, 1:4 I denna lag avses med allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov, bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,... Sida 4 av 11

5 studentbostad: bostadslägenhet för person inskriven vid studiemedelsberättigande eftergymnasial utbildning. Studentbostaden skall upplåtas med hyresrätt och på villkor om begränsad besittningsrätt, vilken är kopplad till hyresgästens fortsatta studier. 2. Tidsbegränsning för tillfälligt utnyttjade av mark (tillfälliga bygglov) (Plan- och bygglagen (2010:900), 4:29 och 9:33) Studentbostadsföretagen välkomnar utredningens förslag att ändra nuvarande tidsgräns för tillfälliga bygglov för att öka möjligheterna att få ekonomi i studentbostadsprojekt på tillfälligt lov. Vi vill dock understryka att en tillfällig bostad på tidsbegränsat bygglov inte löser det permanenta problem med brist på bostäder som finns på de största studieorterna. Därtill krävs ökat fokus på permanenta åtgärder. Dock kan tillfälliga bostäder utgöra ett komplement i vissa fall. I de fallen är det dock viktigt att den tidsperiod för vilken bygglov beviljas innebär en reell möjlighet att få en hållbar ekonomi i projektet. För kort tidsperiod ger kort avskrivningstid vilket i slutändan innebär en hyra för de boende som sällan står i proportion till en students betalningsförmåga eller bostadens kvalitet. Dagens maximala tidsgräns på 10 år är i detta avseende för kort varför det är svårt att bygga studentbostäder på tillfälliga lov. Utredningens förslag A medför därmed ingen förändring av det förhållandet. Enligt Studentbostadsföretagens bedömning innebär inte heller utredningens förslag B någon markant skillnad för möjligheterna få till stånd studentbostäder på tidsbegränsade bygglov. Om ambitionen är att kraftigt öka utbudet av bostäder byggda på tidsbegränsade lov bör en återgång ske till den maxgräns på 20 år som gällde enligt Äldre plan- och bygglagen före Kombineras det med möjlighet för kommunen att bevilja den maximala tidsgränsen vid första ansökan, som föreslås i båda utredningens förslag, skulle det innebära betydligt förbättrade möjligheter att få till stånd studentbostäder på tidsbegränsade bygglov. Studentbostadsföretagen anser också att bör införas en möjlighet till dispens från den maximala tidsgränsen för tidsbegränsat lov. Om en uppförd byggnad med bostäder fungerar tillfredsställande samtidigt som markens tilltänkta användning inte är nära förestående att genomföras vid bygglovets upphörande, bör det vara möjligt att låta bostäderna få bygglov som är längre än den beviljade maxgränsen. Redan idag finns absurda exempel där man tvingas riva bostäder mitt i brinnande bostadsbrist då lovet upphört, någon annan lämplig mark inte finns tillgänglig och den befintliga platsen ändå inte ska användas till något annat inom den närmaste tiden. Studentbostadsföretagen avstyrker därmed utredningens båda förslag och förordar istället följande lydelser (ändringar i förhållande till Boverkets formuleringar är understrukna): Sida 5 av 11

6 PBL, 4:29 Tiden för tillfällig användning få förlängas med högst fem år i sänder. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga tjugo år. PBL, 9:33 För en åtgärd som uppfyller något eller några men inte alla förutsättningar enligt får ett tidsbegränsat bygglov ges, om sökanden begär det och åtgärden avses att pågå under en begränsad tid. Ett sådant lov ska ges, om åtgärden har stöd i en detaljplanebestämmelse om tillfällig användning av byggnad eller mark. Ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst tjugo år. Sökanden kan ansöka om förlängning om byggnadsnämnden inte beviljat lov enligt den högsta tillåtna tiden. Den sammanlagda tiden får överstiga tjugo år endast om: 1. lovet ska användas för ett ändamål som avses i 9. 2.lovet avser existerande och välfungerande byggnad på mark som ej avses användas inom de kommande fem åren 3. Tillgänglighetskrav (Plan- och bygglagen (2010:900), 8 kap.) Studentbostadsföretagen är starkt kritiska till utredningens resonemang och slutsatser kring ändrade tillgänglighetskrav. Vi ställer oss också mycket undrande till det korrekta i att behandla utredningen i två separata remisser. Det är självklart skillnad på exempelvis lagförslag och allmänna råd vilket föranleder olika processer. Men det är djupt olyckligt då argumentationen för de förslag om tillgänglighetskrav som förs fram i utredningen är starkt beroende av de förslag kring bostadsutformningskrav som uppenbarligen kommer att behandlas i en senare remiss direkt till Boverket. För att ge en korrekt bild av våra synpunkter kring tillgänglighetskraven är det därför nödvändigt att också till viss del avhandla bostadsutformningskraven i denna remiss. Sida 6 av 11

7 Effekten av små bostäder Tillgänglighetskraven har en stark inverkan på möjligheten att utforma en bostad. Särskilt när det gäller små bostäder då tillgänglighetskraven i praktiken medför en gräns för hur små bostäder det går att bygga. Som utredningen konstaterar innebär möjligheten att bygga mindre lägenheter sannolikt också en positiv effekt för hur mycket som byggs. Mindre lägenheter innebär möjlighet till fler bostäder per projekt vilket ökar intäkterna för byggherren och därmed en positiv effekt för hela projektets ekonomi. I tider när det är oerhört svårt att få ekonomi i projekt med små bostäder för studenter kan ett fåtal lägenheter extra per projekt vara skillnaden mellan om det går att genomföra eller ej. Mindre lägenheter innebär också lägre hyra då bostadens yta till stor del bestämmer hyran. Lägenheter som kan förväntas ge en rimlig hyra för studenten underlättar också nyproduktionen då det är större säkerhet att bostäderna kan hyras ut. Då de ekonomiska förutsättningarna ändrats de senaste åren med avskaffande av räntebidrag och framförallt investeringsstöd kan man också se att de lägenheter som byggs i huvudsak är mindre än tidigare. Detta eftersom det är svårt för såväl projektens ekonomi som för studentens betalningsförmåga att klara av större lägenheter. Bostadsutformning De minsta lägenheter som byggs för studenter, så kallade studentettor, är med dagens regelverk runt 20 m 2, vilket också påpekas i utredningen. Det är möjligt att komma ner ytterligare någon kvadratmeter i storlek (utredningen exemplifierar med 18 m 2 ) men det är ytterst svårt att uppfylla regelverk vad gäller utformning av bostaden och möjligheterna till placering i byggnaden om man bygger mindre än 20 m 2. Med de förändringar av bostadsutformningskraven som Boverket föreslår menar man dock att det går att bygga 25 procent mindre lägenheter än vad som går idag. Det är en helt felaktig slutsats som tyvärr också ligger till grund för att Boverket väljer att inte föreslå förändringar i tillgänglighetskraven annat än vid inredning av vind. Felaktigheten grundar sig på det sätt vilket Boverket jämför en bostad byggd med dagens regler, och hur den skulle se ut om den var byggd enligt de förslag utredningen föreslår. Istället för att utgå från den minsta möjliga bostad som går att bygga idag (runt 20 m 2 ) väljer Boverket att ta en befintlig bostad på 26,9 m 2 som jämförelseobjekt. En bostad som dessutom är byggd i tider med ekonomiskt stöd då det som sagt rådde andra ekonomiska förutsättningar. Därefter ritar man om den enligt de ändringsförslag utredningen föreslår varpå resultatet blir 20,5 m 2, en minskning på 25 procent. Dock går det redan att bygga bostäder på 20,5 m 2 med dagens regler varför jämförelsen i utredningen är helt irrelevant. Slutsatsen som sedan dras blir därmed också helt felaktig. Vad utredningen skulle gjort är självklart att jämföra den minsta möjliga bostaden som går att bygga idag, och den minsta som hade gått att bygga efter de föreslagna ändringarna. Först då går det att uttala sig i generella termer om hur mycket mindre det går att bygga med de föreslagna regeländringarna. Studentbostadsföretagens egna beräkningar Studentbostadsföretagen har låtit arkitekter med gedigen erfarenhet av att rita små studentbostäder åt medlemmar i Studentbostadsföretagen titta på de förslag Boverket föreslår och göra den jämförelse som Boverket väljer att inte göra i utredningen. Vi har låtit arkitekten utgå från ett projekt de har ritat som avser 148 lägenheter i en nybyggnation i Stockholm. Merparten av Sida 7 av 11

8 lägenheterna i projektet är ettor på 20,4 m 2, ritade enligt dagens regelverk. Se bifogad bilaga 1 för ritningar över det befintliga projektet ritat efter dagens regelverk. Med de förändringar av bostadsutformningskraven som Boverket föreslår skulle det inte vara möjligt att krympa typlägenheten på 20,4 m 2 någonting. De funktioner Boverket menar att man kan sammanföra är i praktiken redan sammanförda då de är utflyttade till ett gemensamt utrymme. Den enda möjligheten är att krympa kökslängderna och utrymmet för förvaring, men de måtten preciseras inte i utredningen varför det är svårt att ta hänsyn till dem i nya ritningar. Dock kan man konstatera att det är tveksamt om det ens är lämpligt att krympa köket mer än vad det redan är i denna typ av lägenheter. Frågar man hyresgästerna, studenterna, anser de att ett välutrustat kök är en av de viktigaste delarna i lägenheten. 1 Att sänka kvaliteten i boendet genom att mer eller mindre halvera köket (vilket det ser ut som i Boverkets exempelritningar) är troligen inte aktuellt för merparten av landets studentbostadsaktörer. Även om så är fallet skulle den minskade ytan bli långt ifrån de 25 procent som Boverket kommer fram till. Den stora skillnaden mellan dagens regelverk och det som föreslås i utredningen är istället att man enligt förslagen inte behöver kompensera de sammanförda funktionerna i lägenheten med ett gemensamt utrymme i anslutning till bostaden, vilket krävs idag. Det är en positiv effekt som påverkar dispositionen av lägenheter i byggnaden och som i vissa fall kan innebära att det frigörs yta som kan användas till ytterligare lägenheter. Där ligger vinsten, en vinst som i praktiken inte har något att göra med möjligheten att krympa ytor i lägenheten. Utredningens syn på tillgänglighetskraven I utredningen används slutsatserna om de minskade lägenhetsytorna till följd av ändrade bostadsutformningskrav som grund för att inte föreslå ändringar i tillgänglighetskraven annat än vid inredning av vind. Man menar att den effekt som ändrade tillgänglighetskrav skulle ha på lägenhetens storlek är så pass liten att det inte är någon idé att gå vidare med förslagen. Även detta är en felaktighet. Utredningens exempel menar att en lägenhet på 20,5 m 2 kan krympas till 19,7 m 2 om man helt tar bort tillgänglighetskraven. 2 Gör man en besökstillgänglig lägenhet enligt Boverkets exempel blir den 19,3 m 2. 3 Med andra ord, en besökstillgänglig lägenhet som kräver större ytor för att man ska kunna komma runt med en rullstol kan alltså byggas mindre än en helt otillgänglig lägenhet enligt Boverket. En mycket märklig slutsats som går rakt emot all branscherfarenhet och ytterligare ett exempel på de bristfälliga uträkningar och slutsatser som görs i utredningen. Studentbostadsföretagens egna beräkningar För att belysa detta ytterligare har Studentbostadsföretagen även låtit ovan nämnda arkitekter rita om ovan nämnda lägenhet från projektet i Stockholm till besökstillgängliga lägenheter. Resultatet blir att en besökstillgänglig variant av lägenheten kan göras 17,1 m 2. Alltså drygt 3 m 2 mindre än om den följer dagens regler. Se bilaga 2 för ritningar. Värt att notera är även att den 1 Dalholm-Hornyanszky, Elisabeth (2012); Hur vill studenter bo?; Studentbostadsföretagen och Institutionen för designvetenskaper, Lunds tekniska högskola; s31 och Studentbostadsföretagen (2013): Hur studenter vill bo. s. 19. (Den senare kan laddas ner från: 2 Boverket (2013); Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter; Figur 19, s Boverket (2013); Figur 16, s. 86 Sida 8 av 11

9 besökstillgängliga lägenheten på 17,1 m 2 har köksutrymme och förvaring som följer dagens regelverk. Till skillnad från Boverkets exempellägenhet där köks- och förvaringsutrymme är krympta och följer de förslag man lägger på minskade bostadsutformningskrav. Som nämnts ovan innebär minskad lägenhetsyta framförallt möjligheter att få plats med fler bostäder per projekt. I exemplet från Stockholm hade tillgänglighetskrav som medför att 20 procent av bostäderna är tillgängliga och resterande 80 procent är besökstillgängliga inneburit 164 lägenheter istället för dagens 148. En ökning med 11 procent. Arkitekten påpekar dessutom att effekten troligen hade blivit ännu större om man från början kunnat anpassa byggnaden efter de mindre lägenheterna istället för som i detta exempel behålla den existerande byggnadens utformning och enbart ändra lägenheternas utformning i efterhand. I grund och botten handlar regelförenklingar om kostnader och intäkter. Mindre lägenheter innebär lägre produktionskostnad per lägenhet samt högre intäkter per projekt. Några vidare beräkningar på vad våra egna uträkningar skulle innebära för produktionskostnad och intäkter har inte gjorts. Det är dock intressant att utredningen pekar på att man i Norge räknar med att lägre tillgänglighetskrav för studentbostäder, motsvarande dem som presenteras i utredningen och som vi exemplifierat med ovan, innebär en produktionskostnad som är procent lägre än om man byggt med normalt gällande tillgänglighetskrav. 4 En sådan sänkning av produktionskostnaden hade utan tvekan bidragit till att kraftigt underlätta produktionen av studentbostäder i Sverige vilket också var utredningens syfte. En annan viktig aspekt som skulle öka produktionen av studentbostäder är att närma sig en EUharmonisering kring utformningen av studentbostäder. Sverige bygger troligen de största studentbostäderna i Europa. Skulle Sverige istället närma sig den norm och praxis som råder i Europa idag med studentbostäder på runt 17 m 2 skulle förutsättningar för lägre produktionskostnader, hyror och en kraftigt ökad produktion finnas på plats. Detta främst genom möjligheten att ta del av det stora industriella byggandet som finns i Europa. Det finns företag som idag levererar olika varianter av ovan nämnda typbostad till vitt skilda länder inom Europa. Dock inte till Sverige som är exkluderad från denna typ av byggande och bostäder på grund av gällande regler. Den svenska studentbostadsmarknaden är extremt liten i ett Europeiskt perspektiv och skulle utan tvekan kunna dra stor nytta av ett utökat utbud av denna typ av produkter. Det kräver dock att möjligheterna att bygga mindre bostäder ändras. Studentbostadsföretagen har under en längre tid efterfrågat en utredning och översyn av de regler som styr byggandet av studentbostäder. När den väl genomförs är det anmärkningsvärt att slutsatserna som dras baseras på en rad beräkningar och antaganden som uppvisar allvarliga brister som påpekats i exemplen ovan. Det är helt enkelt inte möjligt att utifrån de exempel som Boverket presenterar dra realistiska slutsatser om effekterna av vare sig ändrade bostadsutformningskrav eller tillgänglighetsregler på det sätt som görs. Det är anmärkningsvärt att en statlig myndighet i en viktig utredning på uppdrag av regeringen inte presenterar ett bättre underlag för de ändringar man föreslår. 4 Boverket (2013); s. 147 Sida 9 av 11

10 Studentbostadsföretagens förslag Studentbostadsföretagen anser att tillgänglighet för personer med funktionshinder självklart är viktigt även i studentbostäder. Det ska givetvis vara möjligt för exempelvis rullstolsburna att såväl bo i, som att besöka nybyggda studentbostäder. Det behovet går dock att uppfylla med råge även om man ändrar reglerna till den variant man har i Norge där 20 procent av nybyggda studentbostäder följer de normala tillgänglighetsreglerna medan resterande 80 procent är besökstillgängliga. I utredningen framgår att personer med funktionshinder ökar i studentpopulationen. Vilket säkert är helt riktigt. Men sett till antalet boende i studentbostad med ett funktionshinder som innebär behov av rullstol, vilket är det centrala i diskussionen kring tillgänglighetsregler, så utgör de mindre än en procent av hyresgästerna i dagens studentbostäder. De hyresgäster som finns bor dessutom oftast i lägenheter som genomgått särskild bostadsanpassning där tillgängligheten vida överstiger de tillgänglighetskrav som ställs på en normal bostad idag. Dessutom bereds personer med särskilda behov oftast förtur till anpassade lägenheter, vilket självklart skulle vara ett faktum även om tillgänglighetsreglerna ändrades. En situation där 20 procent av bostäderna byggs tillgängliga och resterande 80 procent besökstillgängliga skulle med andra ord gott och väl täcka det verkliga behovet av tillgängliga bostäder. Värt att notera är även att ändrade tillgänglighetsregler enligt vårt förslag ovan på flera sätt hade ökat tillgängligheten. För att uppnå besökstillgänglighet krävs exempelvis fullt tillgängliga badrum på varje våningsplan där tillgängligheten kan göras betydligt bättre än vad som är fallet i de våtrum som byggs i dagens lägenheter. Exempelvis genom större yta och anpassade installationer för att möjliggöra lyft runt toalett och dusch. Detsamma gäller för de 20 procent tillgängliga lägenheterna. En lägenhet byggd enligt dagens regelverk på runt 20 m 2 är i praktiken inte särskilt lämpad för en rullstolsburen person att bo i även om regelverket säger det. Det är trånga passager, installationer i fel höjd, etc. något som skulle kunna förbättras avsevärt om enbart en del av alla nybyggda lägenheter behöver byggas fullt tillgängliga. Det är också viktigt att komma ihåg att studentbostaden är en genomgångsbostad som man bor i under en begränsad tid varför det redan idag finns särskilda regler för utformningen. Vill man genom regelförändringar öka produktionen av mindre studentbostäder är det en nödvändighet att också ändra tillgänglighetskraven för studentbostäder. Studentbostadsföretagen föreslår därför att tillgänglighetskraven för studentbostäder ändras så att 20 procent av bostäderna i ett studentbostadsprojekt är tillgängliga motsvarande dagens regelverk, medan resterande 80 procent är besökstillgängliga. Med andra ord motsvarande det ena av de två förslag Boverket utreder men väljer att inte gå vidare med. Inredning av vind till studentbostad om högst 35 m 2 Det förslag om ändrade tillgänglighetsregler vid inredning av vind till studentbostäder som utredningen föreslår är positivt. Dock konstaterar Studentbostadsföretagen att det eventuella tillskott av bostäder som regelförändringen medför kommer att bli i högsta grad marginellt. Sida 10 av 11

11 Studentbostadsföretagen tillstyrker förslaget om slopad tillgänglighet vid inredning av vind till studentbostäder om högst 35 m2. 4. Förenklad process vid flytt av enkel byggnad (Plan- och bygglagen (2010:900), 10:14 samt Plan- och byggförordning (2011:338), 7:5) Studentbostadsföretagen tillstyrker båda förslagen för underlättande av flytt av byggnad. För studentbostadsföretagen, Chris Österlund Ordförande Martin Johansson Generalsekreterare Sida 11 av 11

12 Bilaga 1

13 Bilaga 2

studentbostadsmarknad

studentbostadsmarknad Vägen till en väl fungerande studentbostadsmarknad - ett bostadsfilosofiskt åtgärdsprogram från Utmaningar Planering Förvaltning Nybyggnation Sverige är unikt. När det gäller utbildning Sverige är unikt

Läs mer

BYGGREGLER SOM HiNDRAR

BYGGREGLER SOM HiNDRAR BYGGREGLER SOM HiNDRAR Hur nuvarande byggregler hindrar byggandet av studentbostäder och hur studentbostadsbranschens vill förändra dem / Januari 2013 INLEDNING Byggregler för studentbostäder är något

Läs mer

Uppdrag att föreslå författningsändringar i syfte att stimulera byggande av student- och ungdomsbostäder

Uppdrag att föreslå författningsändringar i syfte att stimulera byggande av student- och ungdomsbostäder Regeringsbeslut IV:3 2012-11-22 S2012/8156/PBB (delvis) Socialdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Uppdrag att föreslå författningsändringar i syfte att stimulera byggande av student- och ungdomsbostäder

Läs mer

Lägesrapport Nyproduktion 2015

Lägesrapport Nyproduktion 2015 Lägesrapport Nyproduktion 2015 Varje år frågar vi landets studentbostadsföretag om hur deras nyproduktion ser ut, både vad som har och kommer att byggas och hur de ser på förutsättningarna för nyproduktion.

Läs mer

Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter

Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter Bilaga Rapport 2013:20 REGERINGSUPPDRAG Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter Sammanfattning av Boverkets förslag Inledning I detta avsnitt redovisas Boverkets förslag till

Läs mer

Tidsbegränsade bygglov för flyttbara bostäder Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 31 december 2016

Tidsbegränsade bygglov för flyttbara bostäder Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 31 december 2016 PM 2016:213 RII (Dnr 110-1697/2016) Tidsbegränsade bygglov för flyttbara bostäder Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 31 december 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

BYGGRAPPORT 2012. En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag.

BYGGRAPPORT 2012. En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. BYGGRAPPORT 2012 En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. INLEDNING På vårkanten brukar bokslut för föregående spådomar för kommande år dugga tätt.

Läs mer

Om byggregler och möjligheter till avsteg från dem

Om byggregler och möjligheter till avsteg från dem Om byggregler och möjligheter till avsteg från dem Ingrid Hernsell Norling Björn Fredljung 10 oktober 2016 Lättnader i BBR på senare tid Nya föreskrifter och allmänna råd i syfte att tydliggöra kravnivåerna

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

STUDBOGUIDEN. En genomgång av studentbostadssituationen på landets största studiorter

STUDBOGUIDEN. En genomgång av studentbostadssituationen på landets största studiorter STUDBOGUIDEN 2011 En genomgång av studentbostadssituationen på landets största studiorter Studentbostadsföretagen är branschorganisationen för ägare och förvaltare av studentbostäder i Sverige. Med våra

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Byggrapport En sammanställning över nyproduktion och förutsättningar för studentbostadsbyggande bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag.

Byggrapport En sammanställning över nyproduktion och förutsättningar för studentbostadsbyggande bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. Byggrapport 2014 En sammanställning över nyproduktion och förutsättningar för studentbostadsbyggande bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. Innehållsförteckning Inledning s. 3 1. Behov och efterfrågan

Läs mer

Motion av Stefan Lindhe (M) angående att tillskapa fler läge n- heter på vindar i staden

Motion av Stefan Lindhe (M) angående att tillskapa fler läge n- heter på vindar i staden SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2013-12-10 Vår referens Anders Spjuth Utredare Tjänsteskrivelse Anders.Spjuth@malmo.se Motion av Stefan Lindhe (M) angående att tillskapa fler läge

Läs mer

LÄGESRAPPORT: Nyproduktion 2017

LÄGESRAPPORT: Nyproduktion 2017 LÄGESRAPPORT: Nyproduktion 2017 1. Nyproduktion För att undersöka nyproduktionstakten bland landets studentbostadsföretag har en kartläggning av färdigställda och pågående studentbostadsprojekt genomförts.

Läs mer

Remiss; Förslag till ändring av Boverkets byggregler dnr. 137/2015, 2508/2015

Remiss; Förslag till ändring av Boverkets byggregler dnr. 137/2015, 2508/2015 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE 2016-02-03 B 2016-000054 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Remiss; Förslag till ändring av Boverkets byggregler dnr. 137/2015, 2508/2015 Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande

Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande YTTRANDE Vårt ärendenr: 2016-08-31 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Kristina Isacsson Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Peter Kalliopuro Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen

Läs mer

Akuta lösningar för fler studentbostäder i Sverige

Akuta lösningar för fler studentbostäder i Sverige Akuta lösningar för fler studentbostäder i Sverige Svår bostadssituation för unga Bostadssituationen för unga människor är tuff i hela landet. I år bedömer 119 kommuner att de har brist på bostäder 1.

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

rsoverkets " FÖRFATTNINGSSAMLING

rsoverkets  FÖRFATTNINGSSAMLING rsoverkets " FÖRFATTNINGSSAMLING Boverkets föreskrifter om ändring av verkets nybyggnadsregler (föreskrifter och allmänna råd); SFS 1993:21 NR4 Utkom från trycket den 7 juni 1993 beslutade den 29 april

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) (Dnr N2015/5139/PUB)

Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) (Dnr N2015/5139/PUB) Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Remissyttrande Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) (Dnr N2015/5139/PUB)

Läs mer

Östermalm 2:118, Östermalmstorg 2a, Östermalm. Tidsbegränsat bygglov i efterhand för serveringsbyggnad, Östermalmsgrillen

Östermalm 2:118, Östermalmstorg 2a, Östermalm. Tidsbegränsat bygglov i efterhand för serveringsbyggnad, Östermalmsgrillen STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE BYGGLOVSAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-05-20 du Handläggare: Klas Modin Tfn 08-508 27 189 Till Stadsbyggnadsnämnden Östermalm 2:118, Östermalmstorg 2a, Östermalm Tidsbegränsat

Läs mer

MOTPARTER i Timrå kommun

MOTPARTER i Timrå kommun Beslut Sida 1 av 6 KLAGANDE Tanja Levin Lundevägen 8 Jonny Levin Lundevägen 8 Kamilla Bäckström Lundevägen 17 Kenn Östman Klaman Lundevägen 17 Fredrik Berggren Lundevägen 15 Marie Nordqvist Lundevägen

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Information från Boverket. Anders Johansson

Information från Boverket. Anders Johansson Information från Boverket Anders Johansson Innehåll Vad är en byggnad? Flera olika byggnader Sammanbyggda byggnader Vad är en bostad? Bostäder för studenter med flera Lite om verksamhetsklass 3B Nyheter

Läs mer

Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen

Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen Bakgrund Prop.2013/14:59 Fler bostäder åt unga och studenter Ändringar i Plan- och bygglagen, PBL (SFS 2014:224) Beslutades i riksdagen

Läs mer

Promemoria. Anpassade krav för tillfälliga anläggningsboenden. Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemoria. Anpassade krav för tillfälliga anläggningsboenden. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Anpassade krav för tillfälliga anläggningsboenden Promemorians huvudsakliga innehåll Det krävs åtgärder för att snabbt kunna ordna boende för det stora antal asylsökande som har kommit till

Läs mer

Student söker bostad. Annette Rydqvist Telefon: direkt 0455-35 30 98, annette.rydqvist@boverket.se www.boverket.se

Student söker bostad. Annette Rydqvist Telefon: direkt 0455-35 30 98, annette.rydqvist@boverket.se www.boverket.se Student söker bostad Annette Rydqvist Telefon: direkt 0455-35 30 98, annette.rydqvist@boverket.se www.boverket.se Regeringsuppdrag 2009 Rapport december 2009 Student söker bostad Översyn av studenternas

Läs mer

Lämplighet för sitt ändamål i bygglovsprocessen. Ingrid Hernsell Arkitekt SAR/MSA

Lämplighet för sitt ändamål i bygglovsprocessen. Ingrid Hernsell Arkitekt SAR/MSA Lämplighet för sitt ändamål i bygglovsprocessen Ingrid Hernsell Arkitekt SAR/MSA 19 april 2012 Nyhet i nya PBL Utformningskravet på lämplighet för sitt ändamål ska från Sida 2 maj 2011 prövas i bygglovet

Läs mer

Regeringens förslag till ändringar i PBL

Regeringens förslag till ändringar i PBL Regeringens förslag till ändringar i PBL Kerstin Åkerwall Kerstin.akerwall@boverket.se Proposition om studentbostäder Prop. 2013/14:59 Prop. 17/12-13 Gäller från 1/7-14 Beslut 10/4-14 Proposition om studentbostäder

Läs mer

Remiss om Boverkets förslag på regeländring för fler bostäder åt unga och studenter

Remiss om Boverkets förslag på regeländring för fler bostäder åt unga och studenter SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET 4(6) Sammanträdesdatum 2013-08-27 63 Remiss om Boverkets förslag på regeländring för fler bostäder åt unga och studenter Dnr SBU 2013.195 INLEDNING Ärendet

Läs mer

STUDBO GUIDEN. En genomgång av studentbostadssituationen på Sveriges största studieorter

STUDBO GUIDEN. En genomgång av studentbostadssituationen på Sveriges största studieorter STUDBO 2012 GUIDEN En genomgång av studentbostadssituationen på Sveriges största studieorter INLEDNING Hur stor är bristen på studentbostäder egentligen? Vid denna tidpunkt svämmar media över med artiklar

Läs mer

Svarsfil till remiss BBR 2014, dnr: 1201-2770/2013

Svarsfil till remiss BBR 2014, dnr: 1201-2770/2013 1(5) Svarsfil till remiss BBR 2014, dnr: 1201-2770/2013 Svar mailas till stina.jonfjard@boverket.se Datum 2013-12-10 Remisslämnare Carl Älfvåg Organisation Handisam Kontaktperson Birgitta Mekibes E-postadress

Läs mer

Medborgarförslag om bygglovspraxis för bostäder i källare

Medborgarförslag om bygglovspraxis för bostäder i källare Kommunfullmäktige 2012-06-18 133 307 2012-12-17 255 596 Kommunstyrelsen 2012-12-03 249 607 Arbets- och personalutskottet 2012-11-12 243 502 Dnr 12.342-008 junikf22 Medborgarförslag om bygglovspraxis för

Läs mer

Studentbostadsförtagens remissyttrande

Studentbostadsförtagens remissyttrande Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Göteborg 2015 10 02 Studentbostadsförtagens remissyttrande Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) Regeringskansliets

Läs mer

Information om. Plan- och bygglagen i din vardag

Information om. Plan- och bygglagen i din vardag Information om Plan- och bygglagen i din vardag 2 Titel: Information om Plan- och bygglagen i din vardag Upplaga: 2 Illustrationer: Kiran Maini Gerhardsson/Boverket ISBN (pdf): 978-91-7563-028-1 Boverket

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Sundbyberg 2013-09-10. Er referens: S2012/8156/PBB s.registrator@regeringskansliet.se s. p b b@regeringskansliet.

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Sundbyberg 2013-09-10. Er referens: S2012/8156/PBB s.registrator@regeringskansliet.se s. p b b@regeringskansliet. HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2013-09-10 Er referens: S2012/8156/PBB s.registrator@regeringskansliet.se s. p b b@regeringskansliet.se Handikappförbundens yttrande om Boverket5 rapport med förslag på regeländringar

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Juhlin Henrik (SBF) Datum 2015-09-30 Diarienummer KSN-2015-1507 Kommunstyrelsen Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya

Läs mer

SNIGELN 1 Tidsbegränsat bygglov för ändrad användning av flerbostadshus till tillfälligt anläggningsboende t o m

SNIGELN 1 Tidsbegränsat bygglov för ändrad användning av flerbostadshus till tillfälligt anläggningsboende t o m Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer 1 (5) YTTRANDE Per Wiig 016-710 10 24 Till Stadsbyggnadsnämnden SNIGELN 1 Tidsbegränsat bygglov för ändrad användning av flerbostadshus till tillfälligt anläggningsboende

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

HYR STUDENTBOSTAD I CENTRALA LUND

HYR STUDENTBOSTAD I CENTRALA LUND HYR STUDENTBOSTAD I CENTRALA LUND 124 NYA STUDENTLÄENHETER Unikt boende i centrala Lund Lagom till höstterminen 2014 sker den första inflyttningen i de helt nya studentlägenheterna i kvarteret Arkivet

Läs mer

Socialdepartementet. Förbundet FöR Delaktighet och Jämlikhet lämnar här sina synpunkter på rubricerad remiss.

Socialdepartementet. Förbundet FöR Delaktighet och Jämlikhet lämnar här sina synpunkter på rubricerad remiss. Lund den 30 september 2015 Socialdepartementet YTTRANDE Remiss Socialdepartementet, 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Rapport 2014:38 Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. Boverket december

Läs mer

När är en takkupa bygglovpliktig? När är en takkupa anmälningspliktig?

När är en takkupa bygglovpliktig? När är en takkupa anmälningspliktig? Den 2 juli 2014 ändrades plan- och bygglagen (PBL) så att det inte längre behövs bygglov för vissa åtgärder på en- och tvåbostadshus. I de allra flesta fall behöver du göra en anmälan till kommunen och

Läs mer

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma. SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S

Läs mer

Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Fler bostäder åt unga och studenter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 31 oktober 2013 Stefan Attefall Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER, S2014/5195/PBB

REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER, S2014/5195/PBB 2014-09-23 1 (5) Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN

Läs mer

Stöd för ökat byggande, renovering och energieffektivisering

Stöd för ökat byggande, renovering och energieffektivisering Stöd för ökat byggande, renovering och energieffektivisering Stöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre personer Stödet trädde i kraft den 15 november. 2017 finns 300 miljoner kr att fördela.

Läs mer

Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra

Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra Lov & anmälan Bygg-, rivnings- och markåtgärder kan delas in i tre kategorier: åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov, åtgärder som kräver anmälan och åtgärder som varken kräver lov eller

Läs mer

Studboguide 2013 STUDBOGUIDEN. En genomgång av studentbostadssituationen på landets största studiorter BRIST BALANS ÖVERSKOTT

Studboguide 2013 STUDBOGUIDEN. En genomgång av studentbostadssituationen på landets största studiorter BRIST BALANS ÖVERSKOTT STUDBOGUIDEN En genomgång av studentbostadssituationen på landets största studiorter 2013 BRIST BALANS ÖVERSKOTT Inledning Läget på studentbostadsmarknaden måste ses ur ett årligt perspektiv. Det är något

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB 1 (5) Handläggare Datum Jonas Hagetoft 2016-02-25 Remissvar Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Konsekvensutredning vissa ändringar i Boverkets byggregler (BBR), avsnitt 1, 3, 6 och 7

Konsekvensutredning vissa ändringar i Boverkets byggregler (BBR), avsnitt 1, 3, 6 och 7 Konsekvensutredning vissa ändringar i Boverkets byggregler (BBR), avsnitt 1, 3, 6 och 7 Boverket januari 2014 Innehåll Författningsändringar med konsekvenser... 5 BBR avsnitt 1:6 Terminologi och avsnitt

Läs mer

Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller

Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller YTTRANDE Vårt dnr 2014-09-19 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Kerstin Blom Bokliden Socialdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller Sammanfattning

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling Stefan Attefall bostadsminister Bostadsforum 2012 Bostadsbyggandet i Sverige Påbörjade bostäder 2004-2011 Bostadsbyggandet i Norden Antal påbörjade lägenheter/1000 invånare Källa:

Läs mer

Ändringar i BBR 2014. Ingrid Hernsell Bostäder för unga i Umeå 2014-10-16

Ändringar i BBR 2014. Ingrid Hernsell Bostäder för unga i Umeå 2014-10-16 Ändringar i BBR 2014 Ingrid Hernsell Bostäder för unga i Umeå 2014-10-16 Ändrad BBR från 1 juli 2014 BBR 21, BFS 2014:3 Omtryck, dvs. hela BBR Regeländringarna trädde i kraft 1 juli 2014. Övergångsbestämmelser

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Tidsbegränsade bygglov för flyttbara bostäder

Tidsbegränsade bygglov för flyttbara bostäder Promemoria Tidsbegränsade bygglov för flyttbara bostäder Promemorians huvudsakliga innehåll Det krävs en rad åtgärder för att möta det stora behovet av bostäder i landet. Bostadsbyggandet har under en

Läs mer

FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING. Miljöministeriets förordning om bostadsplanering

FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING. Miljöministeriets förordning om bostadsplanering G1 FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING Bostadsplanering Föreskrifter och anvisningar 2005 Miljöministeriets förordning om bostadsplanering Given i Helsingfors den 1 oktober 2004 I enlighet med miljöministeriets

Läs mer

KALLELSE TILL EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA

KALLELSE TILL EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA KALLELSE TILL EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA TORSDAGEN DEN 26 MARS, kl. 19.00 Plats: gårdshuset, 2 tr., hos Santérus-Sjödin Medlemmarna i Brf Kamelian 20 kallas härmed till extra föreningsstämma med anledning av:

Läs mer

Innehållsförteckning. Österåkers kommun Byggnadsnämnden

Innehållsförteckning. Österåkers kommun Byggnadsnämnden Österåkers kommun Byggnadsnämnden Innehållsförteckning Allmän information om det så kallade Attefallshuset... 2 Vilka är grundkraven för att få bygga?... 2 Utformning, storlek, höjd och placering?... 2

Läs mer

DOM 2015-06-09 Stockholm

DOM 2015-06-09 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060102 DOM 2015-06-09 Stockholm Mål nr P 10322-14 Dok.Id 1204750 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-10-22 i mål P 2583-14, se bilaga KLAGANDE MKB Fastighets

Läs mer

Kommande regeländringar. Yvonne Svensson Rättschef

Kommande regeländringar. Yvonne Svensson Rättschef Kommande regeländringar Yvonne Svensson Rättschef Fem aktuella lagändringar och lagförslag Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd Fler bostäder åt unga

Läs mer

FÄRRE HINDER FLER STUDENTBOSTÄDER - POLITISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BYGGANDE AV STUDENTBOSTÄDER I SVERIGE, DANMARK, FINLAND OCH NORGE

FÄRRE HINDER FLER STUDENTBOSTÄDER - POLITISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BYGGANDE AV STUDENTBOSTÄDER I SVERIGE, DANMARK, FINLAND OCH NORGE FÄRRE HINDER FLER STUDENTBOSTÄDER - POLITISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BYGGANDE AV STUDENTBOSTÄDER I SVERIGE, DANMARK, FINLAND OCH NORGE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nu är det dags att gå från ord till handling!...

Läs mer

Åtgärder som inte kräver bygglov

Åtgärder som inte kräver bygglov STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 1 (5) Åtgärder som inte kräver bygglov Följande åtgärder kräver inte bygglov eller anmälan till kommunen (gäller endast för en- och tvåbostadshus) Friggebod Du får

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 9 oktober 2009 Sammanfattning Fastighetsägarna

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Översiktsplan. Utställning. Information från Boverket. Illustrationer av Kiran Maini

Översiktsplan. Utställning. Information från Boverket. Illustrationer av Kiran Maini Information från Boverket. Illustrationer av Kiran Maini Plan- och bygglagen i din vardag Plan och bygglagen är den lag i Sverige som reglerar samhällets krav på planering och byggande. Som medborgare

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast

Läs mer

Hur bor du egentligen?!

Hur bor du egentligen?! En broschyr om boende Hur bor du egentligen?! Regler om hyra av bostad finns i Jordabalken (1970:994) kap. 12. I Jordabalkens mening räknas både studentrum och lägenhet som bostadslägenhet. En annan definition

Läs mer

Olovligt byggande och bygglov i efterhand

Olovligt byggande och bygglov i efterhand TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-05-17 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 (6) Dnr: 2012BNS0398 Byggnadsnämnden Olovligt byggande och bygglov i efterhand Förslag till beslut 1. Med stöd av 11 kap. 51 plan-

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 23 februari 2010 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Baggensudden 17:11 (Seglarvägen 4) Ansökan om bygglov för nybyggnad av uthus/bastu, redan uppförd

Baggensudden 17:11 (Seglarvägen 4) Ansökan om bygglov för nybyggnad av uthus/bastu, redan uppförd 1 (7) pu TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-15 B 2015-000412 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Baggensudden 17:11 (Seglarvägen 4) Ansökan om bygglov för nybyggnad av uthus/bastu, redan uppförd Förslag till beslut

Läs mer

Ändrade byggregler om små bostäder och studentbostäder. Smart Housing för unga 2015-03-03 Ingrid Hernsell Norling

Ändrade byggregler om små bostäder och studentbostäder. Smart Housing för unga 2015-03-03 Ingrid Hernsell Norling Ändrade byggregler om små bostäder och studentbostäder Smart Housing för unga 2015-03-03 Ingrid Hernsell Norling Syfte Lättnader att bygga bostäder med mindre boarea generellt - kopplat till Attefallshus

Läs mer

Utopia. KomBo - nytänkande kollektivboende medel i kampen mot bostadsbristen

Utopia. KomBo - nytänkande kollektivboende medel i kampen mot bostadsbristen KomBo - nytänkande kollektivboende medel i kampen mot bostadsbristen KomBo är ett koncept för modernt kollektivboende framtaget av Järntorget och Arkitekter. Den 17 juni presenterades ett första förslag

Läs mer

Nu är det dags att söka stöd för att bygga och renovera!

Nu är det dags att söka stöd för att bygga och renovera! Nu är det dags att söka stöd för att bygga och renovera! Läs mer om de statliga stöd som finns för att bygga hyresrätter eller studentbostäder, bygga bostäder för äldre, renovera och energieffektivisera.

Läs mer

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea Attefallsåtgärder Från den 2 juli 2014 ändrades plan- och bygglagen så att fler åtgärder blev bygglovsbefriade för en- och tvåbostadshus. Allt som tidigare var tillåtet utan bygglov är fortfarande det.

Läs mer

REMISSYTTRANDE 2015-10- 05. Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (DS 2015:35) (Dnr N2015/5139/PUB)

REMISSYTTRANDE 2015-10- 05. Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (DS 2015:35) (Dnr N2015/5139/PUB) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2015-10- 05 REMISSYTTRANDE Från Stockholms studentkårers centralorganisation, Göteborgs förenade studentkårer, Lunds universitets studentkårer och Uppsala studentkår

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

Ansökan om bygglov ... Ansökan avser. Fastighet. Sökande. Kontaktperson (om sökanden är ett företag) Medsökande

Ansökan om bygglov ... Ansökan avser. Fastighet. Sökande. Kontaktperson (om sökanden är ett företag) Medsökande Sid 1 (9) Ansökan om bygglov Datum Box 503, 386 25 Torsås.... Innan du börjar fylla i din ansökan om bygglov så läs igenom instruktioner och information i bilaga 1-3 till blanketten. Detta underlättar

Läs mer

PM 2012:156 RIII (Dnr /2012)

PM 2012:156 RIII (Dnr /2012) PM 2012:156 RIII (Dnr 001-1270/2012) Förslag till ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) samt plan- och byggförordningen (2011:338) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 7 december 2012 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Sundbybergs stad. Exempelritningar. Nybyggnad Tillbyggnad Mur och mark Plank Garage Inglasning

Sundbybergs stad. Exempelritningar. Nybyggnad Tillbyggnad Mur och mark Plank Garage Inglasning Sundbybergs stad Exempelritningar Nybyggnad Tillbyggnad Mur och mark Plank Garage Inglasning Det här behöver du för att söka bygglov Handlingar Nedan ser du en checklista för de flesta typer av bygglovsansökningar.

Läs mer

Rapport 2013:20 REGERINGSUPPDRAG. Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter

Rapport 2013:20 REGERINGSUPPDRAG. Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter Rapport 2013:20 REGERINGSUPPDRAG Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter Boverket juni 2013 Titel: Förslag på

Läs mer

Hur bor studenter? Hur vill de bo?

Hur bor studenter? Hur vill de bo? Hur bor studenter? Hur vill de bo? GÖTEBORG Sammanfattning 9 procent av studenter mellan och 7 år, 7 personer, bor i egen hyresrätt, i egen bostadsrätt, i eget hus eller i studentbostad. 8 procent, 8 personer,

Läs mer

Agenda. Boplats uthyrning Stadsbyggnadskontoret - ombyggnation Innerstadens arkitekter - bygglösningar Frågestund

Agenda. Boplats uthyrning Stadsbyggnadskontoret - ombyggnation Innerstadens arkitekter - bygglösningar Frågestund Bygg om din villa Agenda Boplats uthyrning Stadsbyggnadskontoret - ombyggnation Innerstadens - bygglösningar Frågestund Annonsera gratis på boplats.se Bygga om villa till två bostäder Informationsmöte

Läs mer

REMISSVAR Rnr 105.06. Till Näringsdepartementet. Promemorian Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning m m N2006/12113/ARM

REMISSVAR Rnr 105.06. Till Näringsdepartementet. Promemorian Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning m m N2006/12113/ARM Lilla Nygatan 14 Box 2206 2007-01-26 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post inger.skogh@saco.se REMISSVAR Rnr 105.06 Till Näringsdepartementet Promemorian Bättre möjligheter till tidsbegränsad

Läs mer

Välkommen! till Studentbostadsföretagen. Branschorganisationen för Sveriges studentbostadsföretag

Välkommen! till Studentbostadsföretagen. Branschorganisationen för Sveriges studentbostadsföretag Välkommen! till Studentbostadsföretagen Branschorganisationen för Sveriges studentbostadsföretag Studentbostadsföretagen är branschorganisationen som verkar för att skapa förutsättningar för sina medlemmar

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 5 oktober 29 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd har

Läs mer

Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB)

Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB) 1(7) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB) Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig här över betänkandet Bostäder

Läs mer

Yttrande över Boverkets förslag till ändring i Boverkets byggregler

Yttrande över Boverkets förslag till ändring i Boverkets byggregler Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Regeringens proposition 2016/17:137

Regeringens proposition 2016/17:137 Regeringens proposition 2016/17:137 Tidsbegränsade bygglov för bostäder Prop. 2016/17:137 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 2 mars 2017 Stefan Löfven Peter Eriksson

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

FLER BOSTÄDER I BEFINTLIGT BESTÅND

FLER BOSTÄDER I BEFINTLIGT BESTÅND FLER BOSTÄDER I BEFINTLIGT BESTÅND TUSENTALS LÄGENHETER KAN SKAPAS OM VINDAR BYGGS OM INLEDNING En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. Sverige har dock enligt

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

Icke tjänstgörande ersättare Lars Wingerup (S), Yusuf Sheekh (S), Roland Johansson (FP) och Belinda Luong (KD)

Icke tjänstgörande ersättare Lars Wingerup (S), Yusuf Sheekh (S), Roland Johansson (FP) och Belinda Luong (KD) PROTOKOLL Sida 1 Plats och tid Oskarshamnssalen, kl. 10:00-11:30 Beslutande Mathias R Karlsson (S), ordförande Joakim Rylin (S) Matti Wahlström (V) Elisabeth Wanneby (MP), 2:e vice ordförande Johannes

Läs mer

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Produktion: Justitiedepartementet, april 2009 Tryck: Davidsons Tryckeri. Växjö Fler exemplar kan beställas per e-post: info.order@justice.ministry.se

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer