a) 1 = vatten 2 = syre 3 = väte och ATP 4 = koldioxid 5 = glukos, socker, kolhydrat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "a) 1 = vatten 2 = syre 3 = väte och ATP 4 = koldioxid 5 = glukos, socker, kolhydrat"

Transkript

1 Biologi Fråga 1: a) Svamparna är heterotrofa organismer. Förklara vad som avses med heterotrofi. (2 p.) b) Redogör för varifrån och på vilket sätt skogssvamparna (exempelvis kantarellen) kan få sin näring. (4 p.) a) Heterotrofa organismer får den energi de behöver från organiska ämnen som andra organismer har bildat. De kan inte själv binda energi (i kemo- eller fotosyntes). b) Svampar kan få organiska ämnen genom symbios (mutualism -förhållandet gynnar alltså båda parter) med assimilerande växter (träd eller ris), genom att växa samman med dessas rötter. Svampmycelet omger växtens rot (mykorrhiza) och får organiska ämnen (t.ex. socker), energi. Växterna får vatten och näring via svampens mycel. Svampmycel kan även bryta ner dött organiskt material (med hjälp av enzym som det utsöndrar). På så sätt får svampen den näring och energi som den behöver. Grundämnenas (mineralernas, närsalternas m.m.) kretslopp sköts av nedbrytarna. Tickor som parasiter och nedbrytare kan behandlas, men de krävs ej.

2 Fråga 2: Storskarven (Phalacrocorax carbo) har brett ut sig till våra kustvatten från de södra delarna av Östersjön. Arten häckade hos oss första gången Stammen har ökat såsom bilden visar. a) Diskutera hurudana faktorer som kan ha bidragit till stammens snabba tillväxt.(3 p.) b) Beskriv faktorer som begränsar stammens tillväxt. (2 p.) c) Vilka slutsatser kan du dra om storskarvens föda och häckning på grundval av vidstående bild och scheman? (1 p.) a) Snabb tillväxt: - hittat en egen ekologisk nisch (näring, häckning) - p.g.a. Östersjöns eutrofiering finns mycket småfisk, skarven har en mångsidig diet - få fiender (havsörnen har dock börjat utnyttja t.ex. boungar som del av sin näring) - fridlyst - kolonhäckande fåglar får bättre skydd av gruppen än arter/par som häckat enskilt. b) Begränsande faktorer - miljöns bärförmåga överskrids (förr eller senare), p.g.a. följande: - människan bekämpar arten (förstör bon, jakt m.m.) - föroreningar i havet leder till förökningsproblem - näringen börjar ta slut - sjukdomar, parasiter - konkurrens inom arten om t.ex. föda, boplatser - predatorer c) Storskarven är: - en predator (rovdjur), äter fisk - mörten är den viktigaste födan - för människan utgörs dess näringskälla främst av s.k. skräpfiskar (men också små abborrar, gösar) - kolonihäckare - smutsar ner häcknings- och rastningsskären med sin avföring. Boträden dör t.o.m. efter några år.

3 Fråga 3: a) Vilka är de utgångsämnen och slutprodukter som anges med siffror i nedanstående schema över skedena i fotosyntesen? (2 p.) b) Planera ett enkelt experiment, med vilket du påvisar någon faktor som hör till fotosyntesen och också undersöker effekten av denna faktor. Vad behöver du för experimentuppställningen? Du kan åskådliggöra experimentet med bilder. (4 p.) a) 1 = vatten 2 = syre 3 = väte och ATP 4 = koldioxid 5 = glukos, socker, kolhydrat b) Planera ett experiment där man kan undersöka vilket som helst ämnes (koldioxid eller vatten) eller miljöfaktors (ljus, temperatur) inverkan. Eller undersök bildandet av syre. En faktor bör kunna regleras, medan de övriga hålls oförändrade i varje prov. Observera mätbarheten! Det räcker inte att bara konstatera att en viss faktor undersöktes och det bildades det här eller det där.

4 Fråga 4: Komplettera ställena 1-12 med ett ord. Anteckna på ditt eget svarspapper numren och de biologiska strukturer eller begrepp som hör till de ställen som anges med respektive nummer. 1) är människans största organ. Dess viktigaste uppgift är att skydda kroppen mot utifrån kommande skadliga faktorer. En annan viktig uppgift är att fungera som temperaturreglerare. Detta organs översta skikt heter 2). Dess översta del kallas 3). Det sistnämnda består av döda celler som genomgått programmerad celldöd som också kallas 4). Under det yttersta skiktet finns 5), med 6), bildad av kollagenfibrer och elastiska fibrer, blodkärl, lymfkärl och sinnesceller. 7) skyddar vår kropp mot UV-strålningens skadeverkningar och kan så avvärja bland annat 8). Genom solljusets inverkan bildas i detta organ 9) -vitamin. Då det är hett producerar 10) ett sekret som innehåller vatten, ammoniak, urea och salter och som kyler vår kropp då vattnet avdunstar. Sekret från 11) smörjer ytan på vår kropp så att den hålls smidig och vattenavstötande. Hår och naglar är av 12). 1. huden 2. överhuden 3. hornlager, döda celler 4. apoptos 5. läderhuden 6. bindväv 7. melanocyter (pigmentkorn, -celler) 8. hudcancer, melanom 9. D 10. svettkörtel 11. talgkörtel 12. delar av överhuden, hornämne (keratin).

5 Fråga 5: a) Albinism orsakas av en mutation, som förhindrar att det pigment, melanin, som ger huden färg bildas. Vidstående släktträd visar hur albinism nedärvs i en viss släkt. Dra av det din slutsats om albinismen orsakas av en dominant eller av en recessiv allel och motivera din slutsats. (2 p.) a) Hur har människopopulationernas hudfärg utvecklats som resultat av det naturliga urvalet inom zoner med olika stark solstrålning? (3 p.) b) Albinism förekommer också hos människopopulationer som lever vid ekvatorn. Varför har evolutionen inte lett till att egenskapen helt har gallrats ut där? (1 p.) a) Albinoallelen är recessiv. Föräldrar som är normala till färgen (6 och 7) får ett albinobarn. Föräldrarna måste vara heterozygoter, barnet (8) är recessivt och homozygot. b) Människans hudfärg är en polygen egenskap (påverkas av 4 olika gener/ 8 alleler). Därför finns det en stor variation i hudfärgen (från riktigt ljust till mycket mörkt). I människopopulationer som lever i sydliga trakter med mycket solljus (UV) har evolutionen gynnat individer med mörk hud, melaninet skyddar mot solens UV-strålning. Huden är ljusare ju närmare polerna man kommer. Den ringa mängden melanin ger en fördel i områden med lite strålning, eftersom det annars skulle bli problem att producera tillräckligt D-vitamin. c) Skadliga recessiva egenskaper gallras inte helt ut från populationer eftersom de finns i heterozygot form hos många individer (fast den recessiva allelen inte syns!).

6 Fråga 6: Växterna utsätts för många stressfaktorer, såsom låga temperaturer. Hos växter som tål frost fordrar anpassningen till kölden, så kallad köldacklimatisering, en köldperiod av en viss längd. Köldegenskap är en polygen egenskap. a) Vad avses med en polygen egenskap? Nämn något annat exempel på växternas polygena egenskaper. b) Hurdana metoder har utvecklats hos växterna för att de skall klara sig genom vintern? c) Diskutera följder som klimatuppvärmningen kan ha för växtligheten i vårt land. a) Polygena egenskaper / (kvantitativa) bestäms av flera olika samverkande gener (olika locus). Allelerna samverkar, deras effekter adderas,(verkan av flera olika allelpar). Ingen allel är dominant i förhållande till de andra. T.ex. växters längdtillväxt, skörd och motståndskraft mot sjukdomar/ parasiter och köld. b) Cellernas cytoplasma och cellsaft får starkare koncentration av socker m.m., den koncentreras, fryspunkten sjunker. Cellerna får inte frysa, iskristallerna i celler skulle söndra dem. För övervintringen (vilotillstånd) tappas bladen och klorofyll lagras i rötterna. Trädens och buskarnas stammar och knoppar tål kyla. Ris övervintrar under snön i skydd från hård köld. Andra övervintringsmetoder: knoppar i jorden/ i skydd av snön, som jordstockar, lökar, stamknölar, som frön. c) Längre tillväxtperiod (längre skördeperiod). Nya, sydliga arter kan sprida sig till Finland (de kan vara köldkänsliga, en köldperiod kan förstöra dem). Skogsgränsen flyttas norrut; en del av arterna försvinner i f.d. arktiska förhållanden. Den nordliga barrskogszonens arter kan breda ut sig norrut; granen kan tränga ut tallen. Fjällbjörkskogarna flyttas ytterligare norrut eller försvinner helt ut i Ishavet. Mellaneuropeiska lövträd/ädla lövträd blir allmännare och tränger ut barrträden. Varmare klimat kan göra att olika växtskadegörare (skadeinsekter, svampsjukdomar) blir vanligare.

7 Fråga 7: Vad är ett genbibliotek? Hur skapas det, och hur kan man få ut en gen därifrån för forskning? - En organisms/ cells DNA (genom), delar av det eller enskilda gener som isoleras kan lagras i ett genbibliotek, oftast en bakterieodling. - DNA isoleras, klipps med restriktionsenzym. En bakteries plasmid-dna behandlas med samma restriktionsenzym. Dessa blandas och med ligas-enzymer klistras de klippta bitarna ihop. Då bildas också bitar med DNA från de olika organismerna i olika kombinationer (rekombinant-dna). - Bakterier tar lätt upp plasmider, om man använt sådana tas rekombinantplasmiderna upp. Med hjälp av vektorer (ett virus) kan också andra rekombinant-dna versioner flyttas in i genbiblioteksbakterien som en del av dess genom. - Förutom i bakterier kan gener/dna-bitar även förvaras i virus och jäst. - Man letar efter DNA från en bakterieodling med hjälp av en sond. Sonden är en ensträngad DNA-bit, som innehåller åtminstone en del av den eftersökta genens baser (komplementära, så att de kan fästas enligt den s.k. basparningsprincipen). Sonden innehåller ett ämne (t.ex. radioaktiv isotop) eller någon annan egenskap så att bakteriekolonin i vilken sonden och den eftersökta genen är belägna går att hitta vid undersökning. - Bakteriens DNA splittras, flyttas till en gelelektrofores efter klippning med restriktionenzymer. - På basen av sondens egenskaper kan nu genen lokaliseras till ett visst elektroforesband. Detta tas tillvara för vidare undersökning. - Med hjälp av PCR mångfaldigas DNA:t och så får man tillräckligt med DNA för forskning.

8 Fråga 8: Vad avses med ekologisk effektivitet i samband med näringspyramiden? Om en mätarfjärils larv under sin livstid äter 10 g gröna blad, hur mycket ökar då en sparvhöks biomassa när näringskedjan löper från larven via en talgmes till sparvhöken? Den ekologiska effektiviteten räknad som biomassa är i varje steg 10%. Med näringspyramidens ekologiska effektivitet avses den andel av energin som flyttas från en trofinivå i pyramiden till nästa nivås organisms biomassa. Alltså förhållandet mellan hur mycket individen intar energi och hur mycket blir kvar i individen som energi i ny form. En stor del av biomassans energi försvinner till organismens vanliga livsprocesser (cellandning, rörelse och utsöndring), som värme i luften eller som avfall och endast en liten del går vidare till nästa nivå. Den ekologiska effektiviteten är 10 % (i verkligheten är den sällan nära detta), d.v.s. 90 % går till spillo. När mätarfjärilens larv äter 10 g blad, går en stor del av bladens biomassa till larvens livsfunktioner och som biomassa blir 10 %, d.v.s. 1 g kvar. När talgoxen äter larver, blir av det ena grammet bara 0,1 g talgoxebiomassa. När sparvhöken äter talgoxen så förvandlas igen bara 10 % av 0,1 g dvs. 0,01 g till sparvhöksbiomassa.

9 Fråga 9: Vad avses med en bioindikator (indikatorart)? Redogör för två exempel där man har kunnat utreda ekologiska miljöproblem med hjälp av en bioindikator. Med bioindikatorart avses relativt allmänna arter, som lätt reagerar på förändringar i miljön och som har en smal tolerans. De ökar eller minskar i antal som en följd av förändringar miljön. Därför kan man med hjälp av dem dra slutsatser om (förändringar i) miljöns tillstånd. Exempel: - Vattnets tillstånd - Många fiskarter och musslor (t.ex. flodpärlmusslan) är känsliga för ökad försurning av vatten - Många mörtfiskar trivs bäst i övergödda, eutrofierade vattendrag. Stor mängd växter är ett tecken på eutrofiering. Vissa arter trivs speciellt bra: vattenpest, tarmtång m.m. - Vissa arter trivs i näringsfattiga och/ eller syrerika vatten (vattenmossor och notblomster tyder på näringsfattigt vatten, laxfiskar dito) Luftens tillstånd: - Många lavar är speciellt känsliga för luftföroreningar, t. ex skägglavar (Usnea-arter) och tagellavar (Bryoria-arter) försvinner helt med ökad förorening (de är känsliga för svaveldioxid). - Blåslav (Hypogymnia physodes) klarar en liten förorening men försvinner ändå till slut vid kraftig föroreningen. - Grönalger trivs i det ökade kvävenedfallet och ökar i antal. Indikatorarter kan också vara arter som föredrar kalk eller andra specialfall, men dessa är exempel på bl.a. geologiska fenomen, och här frågades efter ekologiska problem!

10 Fråga 10: Hökblomsternätfjärilen (Melitaea cinxia) lever i Finland på Åland. De röda prickarna på kartan är fyndplatser för arten, de vita prickarna visar platser där arten skulle kunna förekomma men inte finns. Med metapopulation avses en helhet som bildas av små lokala, särskilda populationer. Behandla metapopulationens särdrag, dess uppkomst och evolutionära betydelse. Metapopulationer: - Lokala populationer som är i kontakt med varandra, migration kan förekomma och möjliggöra genflöde inom arten, mellan lokala delpopulationer. - Om en delpopulation försvinner, kan den ersättas av nya individer från andra populationer. - En ny lokalpopulation kan någon gång erövra en ny ekologisk nisch. - Arter som har höga krav på sin miljö, näring o. dyl., alltså en snäv ekologisk nisch. Metapopulationers uppkomst: - P.g.a. miljöns naturliga splittrade struktur (mosaikartad) förekommer lämpliga livsmiljöer sparsamt. - Människans inverkan på naturen leder till ytterligare splittring av biotoper: skogsbruk, jordbruk, förändringar i odlingslandskapet, bebyggelse m.m. kan förändra eller utarma biotoper så mycket att krävande arter försvinner. Evolutionär betydelse: - Tillräckligt stor genetisk diversitet tryggar artens fortbestånd. - Inavel förhindras genom migration av individer/ genflöde. - Om kontakterna mellan olika populationer bryts, kan den genetiska variationen minska och stammen kan försvinna. Populationerna kan utvecklas i olika riktningar och anpassas till lokala förhållanden. - Om en ny population utvecklas från bara några individer kan man tala om flaskhalsfenomenet, vilket innebär att de få individerna inte har med sig alla baspopulationens gener/ alleler. - Inom olika små populationer kan det ske olika mutationer och naturligt urval kan leda till att de utvecklas åt olika håll, arten förändras, kan t.o.m. leda till artbildning.

11 Fråga +11: Redogör för yttre faktorer som orsakar cancer och förändringar i cellen som kan leda till uppkomsten av cancer. Hur kan kroppen avvärja förändringar som är förknippade med begynnande cancer? Om de felaktiga cellerna ändå ger upphov till en cancertumör, hurdana terapiformer finns det då? Uppkomsten av cancer : Yttre faktorer : - Uppkomst av en cancercell kan bero på carcinogena faktorer, t.ex. joniserande strålning (UVstrålning, radioaktiv strålning, Röntgenstrålning), kemiska föreningar och virus. Generna som styr cellens delning och reglerar denna råkar ut för en mutation. Inre faktorer : - Uppkomsten av cancer beror oftast på flera genmutationer. Nästan alla celltyper kan förvandlas till cancerceller, men sannolikheten ökar med cellens ålder. Onkogener ökar, påskyndar cellernas delning. Övriga cellers förmåga att reglera cancercellerna går förlorad => cancertumör. - Vissa cancertyperna kan ha genetiskt påbrå ( släktfel ). Hur kroppen kan avvärja: - Felaktig kopiering av celler sker ständigt. Olika kontrollgener reparerar de flesta genfel som onkogenerna har orsakat med reparationsenzymer. En cancercell som bildats bekämpas av immunförsvaret. Här spelar interferoner en viktig roll. Om också deras kontroll sviker kan cancercellerna växa och börja dela sig. Terapiformer: - En tidig cancertumör kan avlägsnas genom en operation och är då ofarlig ifall den inte har hunnit göra metastaser. - Strålbehandling förstör celler som delar sig, alltså också cancerceller som håller på att dela sig. - Metastaser som spritt sig i kroppen kan vara svåra att behandla.

12 - Cytostatika, cellgifter, kemikalier som förhindrar cancercellerna från att dela sig kan användas. - Vid ett skede trodde man att interferonterapi skulle lösa alla problem. - Nyare metoder omfattar t.ex. användningen av stamceller, skadade celler kunde ersättas med friska. - Forskning inom branschen pågår hela tiden och nya metoder utvecklas.

13 Fråga +12: Vilka faktorer hindrar arter från att korsa sig med varandra? Redogör för metoder med vilkas hjälp människan kan överföra genetiskt material från en art till en annan. Diskutera vilken nytta eller skada överföringen kan medföra. Förhindrande faktorer: - isolering - lever geografisk åtskilt - skillnader i beteende, parningslekar - skillnader i färger, former, - skillnader i förökningstider - kemiska skillnader, feromoner - pollen eller spermier befruktar inte fel äggceller -genitaliernas passar inte ihop - olika kromosomuppsättningar Metoder för att flytta genetiskt material från en art till annan, användning av - mikroinjektioner (mycket fin nål under mikkroskop) - virus (bakteriofager) som överförare - bakterier- och jästsvampsplasmider, agrobakterier - elchocker ökar membraners permeabilitet - genkanon skjuter guldkulor med genetiskt material - protoplastfusion. Nytta: - man kan i djur eller odlingsväxter förbättra produktivitet, näringsinnehåll eller annan för mänskan viktig egenskap - förbättra resistens mot sjukdomar, skadeorganismer eller bättre köldtålighet - utveckla organismer som samlar upp eller nedbryter gifter o.dyl. ur jorden - framställa transgena djur som sjukdomsmodeller ( cancermöss ) för medicintest - kan producera nyttiga enzymer och andra medicinskt viktiga ämnen - proteinproduktion t.ex. i bakterier för att lösa problem med kvalitativ hunger Skada:

14 - om de förvildas i naturen kan de tränga undan vilda arter eller korsa sig med närbesläktade - det finns åsikter att transgena organismer kan påverka människans hälsa negativt - moraliska, etiska frågor; har människan rätt att förvandla naturen? - utvecklandet av biologiska vapen, sjukdomar resistenta mot t.ex. antibiotika.

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider? För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

BIOLOGI = Läran om det levande

BIOLOGI = Läran om det levande Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Den sökandes namn: Personbeteckning: För essäsvaren 1-3 kan

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 De fem rikena Växter Djur Svampar

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Sicklecellsanemi Erytrocyterna ser ut som skäror : Sjukdomen innebär a0 de röda blodkropparna (erytrocyterna) ser ut som skäror (eng. sickle)

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 Idéhistoria Cuvier Malthus Lyell

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30. NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013 Det nationella ämnesprovet ger

Läs mer

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer (Ifylles av student) omtentamen TX091X NT-bas Tentamensdatum: to 12 januari 2012 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)

Läs mer

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i

Läs mer

1. Typarter för den torra mon är lingon och renlav.

1. Typarter för den torra mon är lingon och renlav. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I BIOLOGI Högst 8 frågor får besvaras. Svaren på de med + utmärkta mera krävande frågorna bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6. För uppgifter

Läs mer

BIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

BIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet BIOLOGI NATURBRUK Ämnet biologi naturbruk är naturvetenskapligt och behandlar den biologi som har betydelse för arbete med djur och växter inom naturbruk. Kunskaper om marken och växternas biologi är centrala

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Betyder Läran om huset

Betyder Läran om huset Ekologi Betyder Läran om huset Ekologi studerar frågor som rör organismers antal och utbredning Ekologi studerar också hur organismer samverkar med andra organismer och den omgivande miljön Ett exempel...

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation Aktinisk keratos /solkeratos Patientinformation Vad betyder aktinisk keratos? Aktinisk betyder orsakad av solen. Keratos kommer av ordet keratin, som betyder horn. Det rör sig alltså om en förtjockning

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Planering i biologi Våren år 7

Planering i biologi Våren år 7 Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.

Läs mer

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 1. Eukaryoter Tre domäner 2.

Läs mer

I ljusreaktionen spjälks vatten i väte och syre. I mörkerreaktionen förenas vätejoner och energi med koldioxid och det bildas glukos.

I ljusreaktionen spjälks vatten i väte och syre. I mörkerreaktionen förenas vätejoner och energi med koldioxid och det bildas glukos. Biologi 14.9.2009 Fråga 1: Namnge de cellorganeller som utmärkts med siffror på bilden. Redogör kortfattat för vilken av dem som har en central roll när växtcellen framställer glukos, samt varför den har

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...

Läs mer

Sammanfattning - celler och hud

Sammanfattning - celler och hud Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.

Läs mer

1. Berätta om de växtsjukdomar som angriper morötter under lagringen. Hur kan man påverka morötternas lagerhållbarhet?

1. Berätta om de växtsjukdomar som angriper morötter under lagringen. Hur kan man påverka morötternas lagerhållbarhet? Essäsvaren 1-4: För essäsvaren 1-4 kan den sökande få högst 6 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa sakuppgifter kan den sökande få högst

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Jessica Bergman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala

Läs mer

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiamin -Ett vattenlösligt vitamin i B-vitamin gruppen (vitamin B1) -Essentiell komponent i flera coenzym involverade i energimetabolismen

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 URVALSPROVET Efternamn Förnamn Personbeteckning

HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 URVALSPROVET Efternamn Förnamn Personbeteckning HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 BIOLOGI (20 p) 1a. Assimilationen (fotosyntesen) och de faktorer som påverkar den.(10 p) 1b. Vart och i vilka molekyler hamnar koldioxiden slutligen?

Läs mer

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas

Läs mer

Fråga 1: Temperaturen inverkar på fotosyntesens hastighet i ett spenatblad så som diagrammet visar. (Se bifogat prov).

Fråga 1: Temperaturen inverkar på fotosyntesens hastighet i ett spenatblad så som diagrammet visar. (Se bifogat prov). Biologi 20.9.2006 Fråga 1: Temperaturen inverkar på fotosyntesens hastighet i ett spenatblad så som diagrammet visar. (Se bifogat prov). a) Definiera begreppet fotosyntes. Fotosyntes sker när koldioxid

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Kunskapskrav Centralt innehåll Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband, t.ex. nedbrytning, pollinering

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

HUDEN - Instuderingsfrågor

HUDEN - Instuderingsfrågor Huden är kroppens största organ och huden består av tre olika lager, överhuden, läderhuden och underhuden. Överhuden är den delen som vi ser och den är tjockast på fotsulorna och handflatorna. På ögonlocken

Läs mer

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 29 januari 2016 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du beskriver

Läs mer

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12 Gregor Mendel 1822-1884 1 Mendel valde ärtor för att undersöka hur arvet förs vidare från föräldrar till avkomma, alltså hur exempelvis utseende ärvs mellan generationer. Med ärtorna kunde han styra sina

Läs mer

Sedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös.

Sedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös. Svampfilmen Under större delen av året ser vi inte till några svampar i skog och mark. De lever nere i marken osynliga för oss. På sensommaren och hösten skjuter de snabbt upp ur marken, särskilt om det

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer