a) 1 = vatten 2 = syre 3 = väte och ATP 4 = koldioxid 5 = glukos, socker, kolhydrat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "a) 1 = vatten 2 = syre 3 = väte och ATP 4 = koldioxid 5 = glukos, socker, kolhydrat"

Transkript

1 Biologi Fråga 1: a) Svamparna är heterotrofa organismer. Förklara vad som avses med heterotrofi. (2 p.) b) Redogör för varifrån och på vilket sätt skogssvamparna (exempelvis kantarellen) kan få sin näring. (4 p.) a) Heterotrofa organismer får den energi de behöver från organiska ämnen som andra organismer har bildat. De kan inte själv binda energi (i kemo- eller fotosyntes). b) Svampar kan få organiska ämnen genom symbios (mutualism -förhållandet gynnar alltså båda parter) med assimilerande växter (träd eller ris), genom att växa samman med dessas rötter. Svampmycelet omger växtens rot (mykorrhiza) och får organiska ämnen (t.ex. socker), energi. Växterna får vatten och näring via svampens mycel. Svampmycel kan även bryta ner dött organiskt material (med hjälp av enzym som det utsöndrar). På så sätt får svampen den näring och energi som den behöver. Grundämnenas (mineralernas, närsalternas m.m.) kretslopp sköts av nedbrytarna. Tickor som parasiter och nedbrytare kan behandlas, men de krävs ej.

2 Fråga 2: Storskarven (Phalacrocorax carbo) har brett ut sig till våra kustvatten från de södra delarna av Östersjön. Arten häckade hos oss första gången Stammen har ökat såsom bilden visar. a) Diskutera hurudana faktorer som kan ha bidragit till stammens snabba tillväxt.(3 p.) b) Beskriv faktorer som begränsar stammens tillväxt. (2 p.) c) Vilka slutsatser kan du dra om storskarvens föda och häckning på grundval av vidstående bild och scheman? (1 p.) a) Snabb tillväxt: - hittat en egen ekologisk nisch (näring, häckning) - p.g.a. Östersjöns eutrofiering finns mycket småfisk, skarven har en mångsidig diet - få fiender (havsörnen har dock börjat utnyttja t.ex. boungar som del av sin näring) - fridlyst - kolonhäckande fåglar får bättre skydd av gruppen än arter/par som häckat enskilt. b) Begränsande faktorer - miljöns bärförmåga överskrids (förr eller senare), p.g.a. följande: - människan bekämpar arten (förstör bon, jakt m.m.) - föroreningar i havet leder till förökningsproblem - näringen börjar ta slut - sjukdomar, parasiter - konkurrens inom arten om t.ex. föda, boplatser - predatorer c) Storskarven är: - en predator (rovdjur), äter fisk - mörten är den viktigaste födan - för människan utgörs dess näringskälla främst av s.k. skräpfiskar (men också små abborrar, gösar) - kolonihäckare - smutsar ner häcknings- och rastningsskären med sin avföring. Boträden dör t.o.m. efter några år.

3 Fråga 3: a) Vilka är de utgångsämnen och slutprodukter som anges med siffror i nedanstående schema över skedena i fotosyntesen? (2 p.) b) Planera ett enkelt experiment, med vilket du påvisar någon faktor som hör till fotosyntesen och också undersöker effekten av denna faktor. Vad behöver du för experimentuppställningen? Du kan åskådliggöra experimentet med bilder. (4 p.) a) 1 = vatten 2 = syre 3 = väte och ATP 4 = koldioxid 5 = glukos, socker, kolhydrat b) Planera ett experiment där man kan undersöka vilket som helst ämnes (koldioxid eller vatten) eller miljöfaktors (ljus, temperatur) inverkan. Eller undersök bildandet av syre. En faktor bör kunna regleras, medan de övriga hålls oförändrade i varje prov. Observera mätbarheten! Det räcker inte att bara konstatera att en viss faktor undersöktes och det bildades det här eller det där.

4 Fråga 4: Komplettera ställena 1-12 med ett ord. Anteckna på ditt eget svarspapper numren och de biologiska strukturer eller begrepp som hör till de ställen som anges med respektive nummer. 1) är människans största organ. Dess viktigaste uppgift är att skydda kroppen mot utifrån kommande skadliga faktorer. En annan viktig uppgift är att fungera som temperaturreglerare. Detta organs översta skikt heter 2). Dess översta del kallas 3). Det sistnämnda består av döda celler som genomgått programmerad celldöd som också kallas 4). Under det yttersta skiktet finns 5), med 6), bildad av kollagenfibrer och elastiska fibrer, blodkärl, lymfkärl och sinnesceller. 7) skyddar vår kropp mot UV-strålningens skadeverkningar och kan så avvärja bland annat 8). Genom solljusets inverkan bildas i detta organ 9) -vitamin. Då det är hett producerar 10) ett sekret som innehåller vatten, ammoniak, urea och salter och som kyler vår kropp då vattnet avdunstar. Sekret från 11) smörjer ytan på vår kropp så att den hålls smidig och vattenavstötande. Hår och naglar är av 12). 1. huden 2. överhuden 3. hornlager, döda celler 4. apoptos 5. läderhuden 6. bindväv 7. melanocyter (pigmentkorn, -celler) 8. hudcancer, melanom 9. D 10. svettkörtel 11. talgkörtel 12. delar av överhuden, hornämne (keratin).

5 Fråga 5: a) Albinism orsakas av en mutation, som förhindrar att det pigment, melanin, som ger huden färg bildas. Vidstående släktträd visar hur albinism nedärvs i en viss släkt. Dra av det din slutsats om albinismen orsakas av en dominant eller av en recessiv allel och motivera din slutsats. (2 p.) a) Hur har människopopulationernas hudfärg utvecklats som resultat av det naturliga urvalet inom zoner med olika stark solstrålning? (3 p.) b) Albinism förekommer också hos människopopulationer som lever vid ekvatorn. Varför har evolutionen inte lett till att egenskapen helt har gallrats ut där? (1 p.) a) Albinoallelen är recessiv. Föräldrar som är normala till färgen (6 och 7) får ett albinobarn. Föräldrarna måste vara heterozygoter, barnet (8) är recessivt och homozygot. b) Människans hudfärg är en polygen egenskap (påverkas av 4 olika gener/ 8 alleler). Därför finns det en stor variation i hudfärgen (från riktigt ljust till mycket mörkt). I människopopulationer som lever i sydliga trakter med mycket solljus (UV) har evolutionen gynnat individer med mörk hud, melaninet skyddar mot solens UV-strålning. Huden är ljusare ju närmare polerna man kommer. Den ringa mängden melanin ger en fördel i områden med lite strålning, eftersom det annars skulle bli problem att producera tillräckligt D-vitamin. c) Skadliga recessiva egenskaper gallras inte helt ut från populationer eftersom de finns i heterozygot form hos många individer (fast den recessiva allelen inte syns!).

6 Fråga 6: Växterna utsätts för många stressfaktorer, såsom låga temperaturer. Hos växter som tål frost fordrar anpassningen till kölden, så kallad köldacklimatisering, en köldperiod av en viss längd. Köldegenskap är en polygen egenskap. a) Vad avses med en polygen egenskap? Nämn något annat exempel på växternas polygena egenskaper. b) Hurdana metoder har utvecklats hos växterna för att de skall klara sig genom vintern? c) Diskutera följder som klimatuppvärmningen kan ha för växtligheten i vårt land. a) Polygena egenskaper / (kvantitativa) bestäms av flera olika samverkande gener (olika locus). Allelerna samverkar, deras effekter adderas,(verkan av flera olika allelpar). Ingen allel är dominant i förhållande till de andra. T.ex. växters längdtillväxt, skörd och motståndskraft mot sjukdomar/ parasiter och köld. b) Cellernas cytoplasma och cellsaft får starkare koncentration av socker m.m., den koncentreras, fryspunkten sjunker. Cellerna får inte frysa, iskristallerna i celler skulle söndra dem. För övervintringen (vilotillstånd) tappas bladen och klorofyll lagras i rötterna. Trädens och buskarnas stammar och knoppar tål kyla. Ris övervintrar under snön i skydd från hård köld. Andra övervintringsmetoder: knoppar i jorden/ i skydd av snön, som jordstockar, lökar, stamknölar, som frön. c) Längre tillväxtperiod (längre skördeperiod). Nya, sydliga arter kan sprida sig till Finland (de kan vara köldkänsliga, en köldperiod kan förstöra dem). Skogsgränsen flyttas norrut; en del av arterna försvinner i f.d. arktiska förhållanden. Den nordliga barrskogszonens arter kan breda ut sig norrut; granen kan tränga ut tallen. Fjällbjörkskogarna flyttas ytterligare norrut eller försvinner helt ut i Ishavet. Mellaneuropeiska lövträd/ädla lövträd blir allmännare och tränger ut barrträden. Varmare klimat kan göra att olika växtskadegörare (skadeinsekter, svampsjukdomar) blir vanligare.

7 Fråga 7: Vad är ett genbibliotek? Hur skapas det, och hur kan man få ut en gen därifrån för forskning? - En organisms/ cells DNA (genom), delar av det eller enskilda gener som isoleras kan lagras i ett genbibliotek, oftast en bakterieodling. - DNA isoleras, klipps med restriktionsenzym. En bakteries plasmid-dna behandlas med samma restriktionsenzym. Dessa blandas och med ligas-enzymer klistras de klippta bitarna ihop. Då bildas också bitar med DNA från de olika organismerna i olika kombinationer (rekombinant-dna). - Bakterier tar lätt upp plasmider, om man använt sådana tas rekombinantplasmiderna upp. Med hjälp av vektorer (ett virus) kan också andra rekombinant-dna versioner flyttas in i genbiblioteksbakterien som en del av dess genom. - Förutom i bakterier kan gener/dna-bitar även förvaras i virus och jäst. - Man letar efter DNA från en bakterieodling med hjälp av en sond. Sonden är en ensträngad DNA-bit, som innehåller åtminstone en del av den eftersökta genens baser (komplementära, så att de kan fästas enligt den s.k. basparningsprincipen). Sonden innehåller ett ämne (t.ex. radioaktiv isotop) eller någon annan egenskap så att bakteriekolonin i vilken sonden och den eftersökta genen är belägna går att hitta vid undersökning. - Bakteriens DNA splittras, flyttas till en gelelektrofores efter klippning med restriktionenzymer. - På basen av sondens egenskaper kan nu genen lokaliseras till ett visst elektroforesband. Detta tas tillvara för vidare undersökning. - Med hjälp av PCR mångfaldigas DNA:t och så får man tillräckligt med DNA för forskning.

8 Fråga 8: Vad avses med ekologisk effektivitet i samband med näringspyramiden? Om en mätarfjärils larv under sin livstid äter 10 g gröna blad, hur mycket ökar då en sparvhöks biomassa när näringskedjan löper från larven via en talgmes till sparvhöken? Den ekologiska effektiviteten räknad som biomassa är i varje steg 10%. Med näringspyramidens ekologiska effektivitet avses den andel av energin som flyttas från en trofinivå i pyramiden till nästa nivås organisms biomassa. Alltså förhållandet mellan hur mycket individen intar energi och hur mycket blir kvar i individen som energi i ny form. En stor del av biomassans energi försvinner till organismens vanliga livsprocesser (cellandning, rörelse och utsöndring), som värme i luften eller som avfall och endast en liten del går vidare till nästa nivå. Den ekologiska effektiviteten är 10 % (i verkligheten är den sällan nära detta), d.v.s. 90 % går till spillo. När mätarfjärilens larv äter 10 g blad, går en stor del av bladens biomassa till larvens livsfunktioner och som biomassa blir 10 %, d.v.s. 1 g kvar. När talgoxen äter larver, blir av det ena grammet bara 0,1 g talgoxebiomassa. När sparvhöken äter talgoxen så förvandlas igen bara 10 % av 0,1 g dvs. 0,01 g till sparvhöksbiomassa.

9 Fråga 9: Vad avses med en bioindikator (indikatorart)? Redogör för två exempel där man har kunnat utreda ekologiska miljöproblem med hjälp av en bioindikator. Med bioindikatorart avses relativt allmänna arter, som lätt reagerar på förändringar i miljön och som har en smal tolerans. De ökar eller minskar i antal som en följd av förändringar miljön. Därför kan man med hjälp av dem dra slutsatser om (förändringar i) miljöns tillstånd. Exempel: - Vattnets tillstånd - Många fiskarter och musslor (t.ex. flodpärlmusslan) är känsliga för ökad försurning av vatten - Många mörtfiskar trivs bäst i övergödda, eutrofierade vattendrag. Stor mängd växter är ett tecken på eutrofiering. Vissa arter trivs speciellt bra: vattenpest, tarmtång m.m. - Vissa arter trivs i näringsfattiga och/ eller syrerika vatten (vattenmossor och notblomster tyder på näringsfattigt vatten, laxfiskar dito) Luftens tillstånd: - Många lavar är speciellt känsliga för luftföroreningar, t. ex skägglavar (Usnea-arter) och tagellavar (Bryoria-arter) försvinner helt med ökad förorening (de är känsliga för svaveldioxid). - Blåslav (Hypogymnia physodes) klarar en liten förorening men försvinner ändå till slut vid kraftig föroreningen. - Grönalger trivs i det ökade kvävenedfallet och ökar i antal. Indikatorarter kan också vara arter som föredrar kalk eller andra specialfall, men dessa är exempel på bl.a. geologiska fenomen, och här frågades efter ekologiska problem!

10 Fråga 10: Hökblomsternätfjärilen (Melitaea cinxia) lever i Finland på Åland. De röda prickarna på kartan är fyndplatser för arten, de vita prickarna visar platser där arten skulle kunna förekomma men inte finns. Med metapopulation avses en helhet som bildas av små lokala, särskilda populationer. Behandla metapopulationens särdrag, dess uppkomst och evolutionära betydelse. Metapopulationer: - Lokala populationer som är i kontakt med varandra, migration kan förekomma och möjliggöra genflöde inom arten, mellan lokala delpopulationer. - Om en delpopulation försvinner, kan den ersättas av nya individer från andra populationer. - En ny lokalpopulation kan någon gång erövra en ny ekologisk nisch. - Arter som har höga krav på sin miljö, näring o. dyl., alltså en snäv ekologisk nisch. Metapopulationers uppkomst: - P.g.a. miljöns naturliga splittrade struktur (mosaikartad) förekommer lämpliga livsmiljöer sparsamt. - Människans inverkan på naturen leder till ytterligare splittring av biotoper: skogsbruk, jordbruk, förändringar i odlingslandskapet, bebyggelse m.m. kan förändra eller utarma biotoper så mycket att krävande arter försvinner. Evolutionär betydelse: - Tillräckligt stor genetisk diversitet tryggar artens fortbestånd. - Inavel förhindras genom migration av individer/ genflöde. - Om kontakterna mellan olika populationer bryts, kan den genetiska variationen minska och stammen kan försvinna. Populationerna kan utvecklas i olika riktningar och anpassas till lokala förhållanden. - Om en ny population utvecklas från bara några individer kan man tala om flaskhalsfenomenet, vilket innebär att de få individerna inte har med sig alla baspopulationens gener/ alleler. - Inom olika små populationer kan det ske olika mutationer och naturligt urval kan leda till att de utvecklas åt olika håll, arten förändras, kan t.o.m. leda till artbildning.

11 Fråga +11: Redogör för yttre faktorer som orsakar cancer och förändringar i cellen som kan leda till uppkomsten av cancer. Hur kan kroppen avvärja förändringar som är förknippade med begynnande cancer? Om de felaktiga cellerna ändå ger upphov till en cancertumör, hurdana terapiformer finns det då? Uppkomsten av cancer : Yttre faktorer : - Uppkomst av en cancercell kan bero på carcinogena faktorer, t.ex. joniserande strålning (UVstrålning, radioaktiv strålning, Röntgenstrålning), kemiska föreningar och virus. Generna som styr cellens delning och reglerar denna råkar ut för en mutation. Inre faktorer : - Uppkomsten av cancer beror oftast på flera genmutationer. Nästan alla celltyper kan förvandlas till cancerceller, men sannolikheten ökar med cellens ålder. Onkogener ökar, påskyndar cellernas delning. Övriga cellers förmåga att reglera cancercellerna går förlorad => cancertumör. - Vissa cancertyperna kan ha genetiskt påbrå ( släktfel ). Hur kroppen kan avvärja: - Felaktig kopiering av celler sker ständigt. Olika kontrollgener reparerar de flesta genfel som onkogenerna har orsakat med reparationsenzymer. En cancercell som bildats bekämpas av immunförsvaret. Här spelar interferoner en viktig roll. Om också deras kontroll sviker kan cancercellerna växa och börja dela sig. Terapiformer: - En tidig cancertumör kan avlägsnas genom en operation och är då ofarlig ifall den inte har hunnit göra metastaser. - Strålbehandling förstör celler som delar sig, alltså också cancerceller som håller på att dela sig. - Metastaser som spritt sig i kroppen kan vara svåra att behandla.

12 - Cytostatika, cellgifter, kemikalier som förhindrar cancercellerna från att dela sig kan användas. - Vid ett skede trodde man att interferonterapi skulle lösa alla problem. - Nyare metoder omfattar t.ex. användningen av stamceller, skadade celler kunde ersättas med friska. - Forskning inom branschen pågår hela tiden och nya metoder utvecklas.

13 Fråga +12: Vilka faktorer hindrar arter från att korsa sig med varandra? Redogör för metoder med vilkas hjälp människan kan överföra genetiskt material från en art till en annan. Diskutera vilken nytta eller skada överföringen kan medföra. Förhindrande faktorer: - isolering - lever geografisk åtskilt - skillnader i beteende, parningslekar - skillnader i färger, former, - skillnader i förökningstider - kemiska skillnader, feromoner - pollen eller spermier befruktar inte fel äggceller -genitaliernas passar inte ihop - olika kromosomuppsättningar Metoder för att flytta genetiskt material från en art till annan, användning av - mikroinjektioner (mycket fin nål under mikkroskop) - virus (bakteriofager) som överförare - bakterier- och jästsvampsplasmider, agrobakterier - elchocker ökar membraners permeabilitet - genkanon skjuter guldkulor med genetiskt material - protoplastfusion. Nytta: - man kan i djur eller odlingsväxter förbättra produktivitet, näringsinnehåll eller annan för mänskan viktig egenskap - förbättra resistens mot sjukdomar, skadeorganismer eller bättre köldtålighet - utveckla organismer som samlar upp eller nedbryter gifter o.dyl. ur jorden - framställa transgena djur som sjukdomsmodeller ( cancermöss ) för medicintest - kan producera nyttiga enzymer och andra medicinskt viktiga ämnen - proteinproduktion t.ex. i bakterier för att lösa problem med kvalitativ hunger Skada:

14 - om de förvildas i naturen kan de tränga undan vilda arter eller korsa sig med närbesläktade - det finns åsikter att transgena organismer kan påverka människans hälsa negativt - moraliska, etiska frågor; har människan rätt att förvandla naturen? - utvecklandet av biologiska vapen, sjukdomar resistenta mot t.ex. antibiotika.

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

BIOLOGI = Läran om det levande

BIOLOGI = Läran om det levande Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30. NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013 Det nationella ämnesprovet ger

Läs mer

Fråga 1: Temperaturen inverkar på fotosyntesens hastighet i ett spenatblad så som diagrammet visar. (Se bifogat prov).

Fråga 1: Temperaturen inverkar på fotosyntesens hastighet i ett spenatblad så som diagrammet visar. (Se bifogat prov). Biologi 20.9.2006 Fråga 1: Temperaturen inverkar på fotosyntesens hastighet i ett spenatblad så som diagrammet visar. (Se bifogat prov). a) Definiera begreppet fotosyntes. Fotosyntes sker när koldioxid

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation Aktinisk keratos /solkeratos Patientinformation Vad betyder aktinisk keratos? Aktinisk betyder orsakad av solen. Keratos kommer av ordet keratin, som betyder horn. Det rör sig alltså om en förtjockning

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 1. Eukaryoter Tre domäner 2.

Läs mer

Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande:

Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande: Instuderingsfrågor - Hållbar utveckling Facit med kortfattade svar Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande: BA3A: Regnskog och växthuseffekten (sälar o isbjörnar) BA3B

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiamin -Ett vattenlösligt vitamin i B-vitamin gruppen (vitamin B1) -Essentiell komponent i flera coenzym involverade i energimetabolismen

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Fråga 1: Flertalet växter har blommor. Blommans byggnad tjänar på många sätt växtens fortplantning.

Fråga 1: Flertalet växter har blommor. Blommans byggnad tjänar på många sätt växtens fortplantning. Biologi 11.3.2009 Fråga 1: Flertalet växter har blommor. Blommans byggnad tjänar på många sätt växtens fortplantning. a) Rita en schematisk bild av en blomma och ge namnen på dess delar. Delarna är pistill,

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Sola lite lagom isommar!

Sola lite lagom isommar! Sola lite lagom isommar! Tips för dig som vill bli brun, men inte bränd. Att vara på stranden och känna det flödande solljuset värma ens kropp. För många av oss är det en lyckokänsla som vi bara får uppleva

Läs mer

Genetik- läran om det biologiska arvet

Genetik- läran om det biologiska arvet Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

Biologi 15.3.2006. Fråga 1: Definiera följande termpar och ge exempel på dem:

Biologi 15.3.2006. Fråga 1: Definiera följande termpar och ge exempel på dem: Biologi 15.3.2006 Fråga 1: Definiera följande termpar och ge exempel på dem: a) Autotrof organism - heterotrof organism En autotrof organism kan själv tillverka sin näring (energi) genom assimilation (kemosyntes,

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla

Läs mer

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten 7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier.

Läs mer

Aktinisk keratos /solkeratos

Aktinisk keratos /solkeratos Aktinisk keratos /solkeratos Patientinformation Innehåll Vad betyder aktinisk keratos?... 4 Hudens funktion... 4 Aktinisk keratos uppstår i överhuden... 4 Vad är aktinisk keratos?... 4 Hur uppkommer aktinisk

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk Åldersbestämning av fisk Fiskar är växelvarma djur och de växer i längd under hela sitt liv. Tillväxten följer årstidsväxlingarna. Under sommaren är tillväxten snabb och det

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

Sommartider hej, hej!

Sommartider hej, hej! Sommartider hej, hej! Äntligen dax för semester! En del har säkert redan dragit från stan medan andra får hålla ut några veckor till. "Den som spar han har" har alltid varit mitt motto på sommaren när

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Undervisningen i ämnet biologi naturbruk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet biologi naturbruk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: BIOLOGI NATURBRUK Ämnet biologi naturbruk behandlar den biologi som har betydelse för arbete med växter och djur inom naturbruk. I ämnet ingår naturbrukets påverkan på ekosystemen. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...?

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...? Nyhetsbrev, december 2013. Hej! Låt dig inte hajpas av alla nya dieter! De kommer och går, men näringsläran består. Tänk på att äta näringsriktigt istället, så att du är frisk även om några år! Här får

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och

Läs mer

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Svar till Testa dig i faktaboken

Svar till Testa dig i faktaboken Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 191 10.1 Forklara ordet a) ekologi b) ekosystem c) population d) djursamhalle a) Ekologi handlar om hur levande varelser påverkar varandra och samband mellan levande

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter När man byter eller köper nya växter får man tyvärr ibland även ohyra på köpet. Här visas hur några typiska angrepp ser ut. Trips Trips är en rätt vanlig skadeinsekt

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 3 av Maria Grönkvist Efter det att jag i förra numret av HR skrev en lista på den genetiska koden för en del färgvarianter har jag fått en fråga som lyder: hur får man

Läs mer

Claudia Girnth-Diamba

Claudia Girnth-Diamba 1346 Claudia Girnth-Diamba Solrød Gymnasium, Solrød Center 2, DK 2680 Solrød Strand, Danmark Koka gröna grönsaker i saltat vatten och vid olika ph Vill du att dina grönsaker skall bli bruna när de kokas?

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Vad gör växten med vattnet?

Vad gör växten med vattnet? Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Ekologi. organismerna och den omgivande miljön.

Ekologi. organismerna och den omgivande miljön. Ekologi Ekologi handlar mycket om växelspelet mellan organismerna och den omgivande miljön. Organismerna kan äta varandra, parasitera, samarbeta eller dra nytta av varandra. Forskning inom ekologi försöker

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer