Lokalt och regionalt folkhälsoarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokalt och regionalt folkhälsoarbete"

Transkript

1 Lokalt och regionalt folkhälsoarbete Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010

2 Lokalt och regionalt folkhälsoarbete Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010

3 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011, R 2011:32 ISSN ISBN (pdf) ISBN (print) OMSLAGSFOTO: Photos.com foto inlaga: Matton GRAFISK PRODUKTION: ab typoform TRYCK: Strömberg, Stockholm, 2011

4 Innehåll 5 Förord 6 Sammanfattning 9 Summary 13 DEL 1. Bakgrund Syfte 14 Avgränsningar och begränsningar 15 Disposition DEL 2. Samlad analys och bedömning av lokalt och regionalt folkhälsoarbete Inledning 20 Organisation och roller 20 Prioriteringar av verksamheten 21 Samverkan 23 Utvecklings- och resursbehov 24 Samlad bedömning med fokus på framtida åtgärder DEL 3. Landsting och regioner AVSNITT 1. Landsting och regioner resultat från enkät om övergripande folkhälsoarbete 31 Inledning och syfte 31 Metodbeskrivning 31 Undersökningens resultat 31 Summering och slutsatser 36 Bilaga 1. Enkät till landsting och regioner om övergripande folkhälsoarbete 38 AVSNITT 2. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser på individnivå i landsting och regioner 44 Inledning 44 Resultat av enkäter och intervjuer med landsting och regioner 46 Summering och slutsatser 74 Bilaga 2. Enkätfrågor 77

5 79 DEL 4. Länsstyrelser Inledning 80 Metodbeskrivning 80 Undersökningens resultat 81 Summering och slutsatser 89 Bilaga 3. Intervjuguide för telefonintervjuer DEL 5. Kommuner Inledning 98 Metodbeskrivning 98 Avgränsning 100 Undersökningens resultat 102 Summering och slutsatser 123 Bilaga 4. Enkät om kommunernas folkhälsoarbete DEL 6. Ideella organisationer Inledning 138 Metod enkät till den ideella sektorn 139 Undersökningens resultat 139 Bilaga 5. Frågor i enkät till ideella organisationer 142 Bilaga 6. Organisationer som har besvarat enkäten DEL 7. Avslutande reflektioner om lokalt och regionalt folkhälsoarbete

6 Förord Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Sveriges riksdag antog den nationella folkhälsopolitiken år 2003 i propositionen Mål för folkhälsan (2002/ 03:35). År 2008 presenterades sedan propositionen En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110). Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att analysera och följa upp den nationella folkhälsopolitiken. Den första rapporten gavs ut år 2005 och den andra i november Det finns två huvudsyften med den folkhälsopolitiska rapporteringen. Det första är att ge regeringen en överblick över folkhälsans utveckling och resultatet av de genomförda åtgärderna. Det andra är att rekommendera framtida satsningar på ett sådant sätt att regeringen lättare kan göra strategiska val och prioritera bland de föreslagna åtgärderna. Underlaget för Folkhälsopolitisk rapport 2010 är omfattande och presenteras i 21 olika underlagsrapporter som bl.a. ger en fördjupad bild av varje enskilt målområde för folkhälsa. Den här rapporten innehåller en redovisning av arbetet med folkhälsa vid landsting och regioner, länsstyrelser, kommuner samt ideella organisationer, med fokus på det arbete som rör organisation och roller, prioriteringar av verksamheten, samverkan och utvecklings- och resursbehov. Sammanställningen fungerar som ett underlag till förslagen på framtida åtgärder i Folkhälsopolitisk rapport 2010, både i huvudrapporten och i underlagsrapporterna. Denna rapport har arbetats fram av Anette Levander, Jenny Telander, Bodil Edler, Chatrine Höckertin, Karin Melinder, Isis Nyampame och Anita Linell vid avdelningen för analys och uppföljning samt av Karin Junehag Källman vid avdelningen för levnadsvanor och livsmiljö. Inför slutproduktionen beaktades olika synpunkter från Karin Berensson, Ingvor Bjugård och Anna Östbom vid Sveriges Kommuner och Landsting. Östersund, december 2011 Sarah Wamala Generaldirektör LOKALT och regionalt FOLKHÄLSOARBETE 5

7 Sammanfattning Denna rapport är ett kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhälsa allas ansvar. Syftet med rapporten är att beskriva folkhälsoarbetet på regional och lokal nivå med utgångspunkt i följande teman: organisation och roller, prioriteringar av verksamheten, samverkan med andra aktörer samt utvecklings- och resursbehov. Resultatet bygger på intervjuer och enkäter med landsting och regioner, länsstyrelser, kommuner samt ideella organisationer, vid olika tillfällen under Enkäterna och underlagen för intervjuerna redovisas i bilagor. Nedan följer en sammanfattning av de huvudsakliga resultaten som också användes som grund för några av de åtgärdsförslag som presenterades i Folkhälsopolitisk rapport Organisationer och roller i förändring Sedan 2005 har de lokala och regionala aktörerna förändrat både sina organisationer och sina roller för att stärka arbetet med folkhälsan. De flesta landsting och regioner bedriver ett aktivt folkhälsoarbete i hög utsträckning, men det sker samtidigt i flera landsting och regioner en utveckling när det gäller organisatoriska frågor, roller och strukturer för att bygga och förankra ett systematiskt folkhälsoarbete. Folkhälsofrågorna är i de flesta kommuner, landsting och regioner etablerade på högsta organisatoriska beslutsnivå. Med instruktionen 2007 fick länsstyrelserna en tydligare roll i folkhälsoarbetet, och flera håller på att anpassa sin organisation till uppdraget. Även de ideella organisationerna fick ett tydligare uppdrag i samband med propositionen om den förnyade folkhälsopolitiken (2007/08:110). Prioriteringar i verksamheten Enligt landsting och regioner är det relativt vanligt med hälsofrämjande och förebyggande insatser i hela hälso- och sjukvården när det gäller levnadsvanor. Inom det befolkningsinriktade arbetet har de lyft fram flera olika åtgärder, bl.a. hållbar samhällsutveckling och insatser i socialt utsatta områden. Länsstyrelserna har kommit längst med arbetet att integrera folkhälsoperspektivet inom alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksfrågor (ANDT-frågor), krishantering och tillsynsverksamhet. Även kommunerna prioriterar alkohol- och tobaksfrågorna samt insatser för barn och unga, framför allt när det gäller föräldrastöd samt demokrati och delaktighet. Sammantaget verkar alkohol- och tobaksfrågorna ha hög prioritet hos samtliga. 6 lokalt och regionalt FOLKHÄLSOARBETE

8 Samverkan över gränser Länsstyrelser, landsting och regioner, kommuner och ideella organisationer har oftast en väletablerad samverkan med andra. Enligt de flesta landsting och regioner finns också en god intern och extern politisk samverkan med enskilda kommuner och kommun- eller regionförbund. Så gott som alla kommuner samverkar med varandra eller med landstinget och regionen, oftast i någon form av etablerat nätverk. Länsstyrelserna betonade vikten av att samverka med andra aktörer när det gäller att ta fram regionala mål och strategier, och samverkan verkar ha kommit längst när det gäller områdena alkohol och tobak. Däremot är det ovanligt att länsstyrelser, kommuner och ideella organisationer har någon samverkan med näringslivet. Utvecklings- och resursbehov Sammanställningen visar att aktörernas nyckelpersoner behöver mer kunskap och kompetens inom flera olika sakområden. Svarspersonerna ger även flera förslag på hur det går att förbättra planeringscykelns olika steg dvs. ta fram inriktningsdokument för verksamheten och fastställa dessa, ta fram bra beslutsunderlag med kostnadsberäkningar, genomföra åtgärder och följa upp verksamheten med stöd av indikatorer samt att utvärdera verksamheten. Vidare vill aktörerna samverka mer med andra, t.ex. i form av nätverk, och ha ett mer långsiktigt tänkande i arbetet. Samlad bedömning med fokus på framtida åtgärder Undersökningen lyfter fram ett antal behov och synpunkter, som formulerats i intervjuerna och enkäterna, varav de viktigaste redovisas nedan. Kommuner Ett framgångsrikt folkhälsoarbete måste vara långsiktigt så att det är mindre beroende av politiska och organisatoriska förändringar. Statliga stimulansmedel bör också vara mer långsiktiga. Dessutom är det viktigt med en djupare och bättre strukturerad samverkan med aktörer inom olika områden. Kommunerna behöver en väl fungerande planeringscykel för, t.ex. med större fokus på ekonomiska beräkningar för politiska beslut samt fler uppföljningar och utvärderingar av olika åtgärder. Politiker och tjänstemän behöver en generell folkhälsokompetens och nyckelpersonerna behöver fördjupad kompetens. Undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan de svarande kommunerna, vilket är viktigt att ta hänsyn till vid framtida nationella satsningar och åtgärder. Skillnaderna finns både mellan olika län och inom olika län vad gäller såväl kommuntyp som kommunstorlek. LOKALT och regionalt FOLKHÄLSOARBETE 7

9 Landsting och regioner Den hälsofrämjande och förebyggande sjukhusbaserade vården arbetar för att utveckla insatser när det gäller matvanor och fysisk aktivitet, psykisk hälsa samt alkohol-, narkotika- och tobaksbruk. Detta arbete behöver fortsätta och fördjupas. Landstingen och regionerna har minst verksamhet inom spelberoende och dopning, och de frågorna bör också inkluderas i det framtida arbetet. Landstingen och regionerna vill ha tydligare riktlinjer och ett nätverk för motiverande samtal, evidensbaserade metoder och insatser mot övervikt. Svarspersonerna tror att det kan komma i samband med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Svarspersonerna efterfrågar system för att styra och följa upp det hälsofrämjande arbetet samt indikatorer för att kunna mäta insatserna. Flera vill ge nyckelpersonerna mer kompetens och kunskap samt önskar en bättre samordning med olika externa aktörer. De vill också att landstingen och regionerna samt kommunerna ska samverka mer när det gäller utbildningsinsatser om det övergripande folkhälsoarbetet. Länsstyrelser Länsstyrelserna har fått ett folkhälsouppdrag i sin instruktion år 2007 men vill ha ett bredare och tydligare uppdrag, bl.a. när det gäller ansvars- och rollfördelningen mellan de regionala aktörerna. Flera länsstyrelser vill ha ett tydligare uppdrag när det gäller kopplingen mellan folkhälsa, samhällsplanering och den sociala dimensionen i hållbar utveckling. Enligt svarspersonerna efterfrågar de en ökad samverkan med Statens folkhälsoinstitut inom andra strategiska områden än ANDT-frågor. De vill fortsätta att följa upp och utvärdera det regionala folkhälsoarbetet samt utveckla indikatorer, gärna i samarbete med andra aktörer inom länet eller regionen. Ideella organisationer De ideella organisationerna har sammantaget en stor bredd i sin verksamhet och den täcker in samtliga av folkhälsans elva målområden. Av den genomförda enkäten framgår att de ideella organisationerna vill ha mer stöd när det gäller utbildning samt stöd för satsningar som är riktade till särskilda befolkningsgrupper. 8 lokalt och regionalt FOLKHÄLSOARBETE

10 Summary Local and regional public health work Knowledge base for the Public Health Policy Report 2010 This report provides a knowledge base for the Public Health Policy Report 2010: Public health of the future everyone s responsibility. The objective of the report is to describe public health work at the regional and local levels based on the following themes: organisation and roles, prioritisations of the operations, cooperation with other actors and development and resource needs. The results are based on interviews and surveys of county councils and regions, county administrative boards, municipalities and non-governmental organisations (NGOs) at various times during The questionnaire surveys and documentation for the interviews are presented in appendices. A summary is provided below of the main results that were also used as a basis for some of the proposed measures presented in the Public Health Policy Report Organisations and roles in change Since 2005, the local and regional stakeholders have changed both their organisations and their roles to strengthen their public health efforts. Most county councils and regions actively conduct public health work to a high degree, but at the same time, development is under way in several county councils and regions in terms of organisational issues, roles and structures for building and establishing support for systematic public health work. In most municipalities, county councils and regions, the public health issues are established at the highest organisational decision-making level. With the Government letter of instructions of 2007, the county administrative boards were given a more distinct role in public health work and several of them are in the midst of adapting their organisation to this assignment. NGOs also gained a clearer role in connection with the bill regarding the renewed public health policy (2007/08:110). Prioritisations in operations According to county councils and regions, health-promoting and disease-prevention efforts are relatively common in the entire healthcare system with regard to health behaviours. In work focused on the population, they emphasized several different measures, including sustainable social development and efforts in socially vulnerable areas. The county councils have made the greatest progress with the work of integrating the public health perspective into alcohol, illicit drugs, doping and tobacco (ANDT) issues, crisis management and supervisory activities. The LOKALT och regionalt FOLKHÄLSOARBETE 9

11 municipalities also prioritise alcohol and tobacco issues as well as efforts for children and adolescents, mainly with regard to parental support, democracy and participation. Altogether, the alcohol and tobacco issues seem to have a high priority at all of them. Cross-border cooperation County administrative boards, county councils and regions, municipalities and NGOs most often have well-established cooperation with others. According to most county councils and regions, there is also good internal and external political collaboration with individual municipalities and municipal and regional associations. Virtually all municipalities collaborate with each other or with the county council and region, most often in some form of established network. The county administrative boards emphasized the importance of cooperating with other stakeholders in terms of developing regional goals and strategies, and the cooperation seems to have come all the way down in terms of the areas of alcohol and tobacco. However, it is uncommon for county administrative boards, municipalities and NGOs to have any kind of collaboration with enterprise. Development and resource needs The compilation shows that the stakeholders key people need more knowledge and expertise in several different fields. The respondents also provide several suggestions as to how various stages of the planning cycle can be improved, such as by preparing emphasis documents for the activities and adopting them, preparing good decisionmaking materials with cost estimates, implementing measures and following up on the activities with the help of indicators and evaluating the activities. In addition, the stakeholders want to collaborate more with others, such as in the form of networks, and have a more long-term thinking in the work. Collective assessment with focus on future measures The study emphasizes a number of needs and opinions that were formulated in the interviews and the questionnaires, of which the most important are presented below. Municipalities Successful public health work must be long term so that it is less dependent on political and organisational changes. Government stimulus funding should also be more long term. Moreover, deeper, better-structured cooperation with stakeholders in different fields is important. The municipalities need a well-functioning planning cycle, such as greater focus on economic estimates for political decisions and more follow-ups and evaluations of various measures. Politicians and administrators need general public health competency and the key people need in-depth expertise. 10 lokalt och regionalt FOLKHÄLSOARBETE

12 The study shows that there are large differences between the responding municipalities, which are important to take into account in future national efforts and measures. There are differences both between different counties and within different counties with regard to both municipality type and municipality size. County councils and regions Health-promoting and disease-prevention hospital-based healthcare is working to develop efforts concerning eating habits, physical activity, mental health and use of alcohol, illicit drugs and tobacco. This work needs to continue and needs to be deepened. The county councils and regions have the least activity in gambling dependence and doping, and these issues should also be included in future efforts. The county councils and regions want clearer guidelines and a network for motivational interviewing, evidence-based methods and efforts against overweight. The respondents believe that this could be done in connection with the National Board of Health and Welfare s national guidelines for methods in health prevention. The respondents want systems for managing and monitoring health-promotion work and indicators to be able to measure the efforts. Many of them want to give the key people more expertise and knowledge and would like better coordination with various external stakeholders. They also want the county councils, regions and municipalities to cooperate more extensively in terms of educational efforts regarding general public health work. County administrative boards In their Government letters of instruction from 2007, the county administrative boards were assigned a role in public health, but they want to have a broader, more distinct assignment with regard to the division of roles and responsibilities between the regional stakeholders. Several county administrative boards want a clearer assignment with regard to the connection between public health, social planning and the social dimension of sustainable development. According to the respondents, they want more collaboration with the Swedish National Institute of Public Health strategic areas other than alcohol, illicit drugs, doping and tobacco (ANDT) issues. They want to continue monitoring and evaluating the regional public health work and developing indicators, preferably in cooperation with other stakeholders in the county or region. NGOs Altogether, the NGOs have a wide breadth in their activities and they cover all eleven of the objective domains of public health. From the questionnaire conducted, it is clear that the NGOs want more support in terms of education and support for efforts targeted at special groups of the population. LOKALT och regionalt FOLKHÄLSOARBETE 11

13

14 1 BAKGRUND LOKALT och regionalt FOLKHÄLSOARBETE 13

15 Denna rapport är ett kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhälsa allas ansvar. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål med de tillhörande elva målområdena (faktaruta 1.1) fungerar som en kompassriktning för att nå social hållbarhet (Regeringens proposition 2002/03:35; Regeringens proposition 2007/08:110). Vi ser därför uppdraget att skriva Folkhälsopolitisk rapport 2010 med dess kunskapsunderlag som en del av arbetet med att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Uppdraget beskrivs i faktaruta 1.2 på sidan 17. Faktaruta 1.1. Folkhälsans övergripande mål och de elva målområdena MÅL FÖR FOLKHÄLSAN Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Syfte Syftet med denna rapport är att ge en lägesbeskrivning av folkhälsoarbetet på lokal och regional nivå när det gäller organisation och roller prioriteringar av verksamheten samverkan med andra aktörer utvecklings- och resursbehov. Redovisningen är baserad på intervjuer och enkäter med representanter för landsting och regioner, länsstyrelser, kommuner samt ideella organisationer. Det främsta syftet var att sammanställningen skulle ligga till grund för de förslag på åtgärder som finns i Folkhälsopolitisk rapport lokalt och regionalt FOLKHÄLSOARBETE

16 I uppdraget för 2010 års folkhälsopolitiska rapport ingick bl.a. att redovisa de åtgärder på lokal och regional nivå som är eller kan vara steg på vägen mot det övergripande målet för folkhälsan, inklusive de elva målområdena i propositionen Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:03:35). Sedan den första folkhälsopolitiska rapporten gavs ut 2005 har Statens folkhälsoinstitut haft omfattande kontakter med lokala och regionala företrädare inom folkhälsoområdet och på så sätt fått en god bild av de stora lokala och regionala förändringarna inom folkhälsoområdet. Det har gjort att vi sett att det inte varit relevant eller önskvärt att ställa exakt samma frågor i enkätmaterialet till landsting och regioner respektive till kommuner som vi gjort i tidigare enkäter. I dessa enkäter har det för kommunernas del endast frågats om kommunernas organisation för folkhälsofrågor (år 2003 och 2004). Avgränsningar och begränsningar Intervjuerna och enkäterna är gjorda vid olika tidpunkter. Enkäten till de ideella organisationerna och till kommunerna genomfördes under år 2009 medan enkäter och intervjuer med länsstyrelserna samt landstingen och regionerna skedde under år Enkäten till de ideella organisationerna gjordes i samband med ett annat regeringsuppdrag vid samma tidpunkt och svarspersonerna blev därför representanter för ideella organisationer inom den sociala sektorn. Vi har valt att ta med denna enkät i rapporten för att i någon mån spegla arbetet inom de ideella organisationerna, trots att enkätens syfte gällde ett annat regeringsuppdrag. För att få en lägesbeskrivning av landstingens och regionernas folkhälsoarbete gjorde institutet under våren 2010 två andra enkätundersökningar, varav den ena med efterföljande intervjuer. Den renodlade enkäten avgränsades till frågor om det övergripande befolkningsinriktade arbetet medan den kombinerade enkät- och intervjuundersökningen innehöll frågor om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom primärvård och sjukhusbaserad vård, främst för individer. Intervjuerna och enkäterna ger i första hand en lägesbeskrivning av folkhälsoarbetet inom landsting och regioner, länsstyrelser, kommuner samt ideella organisationer vid den aktuella tidpunkten. Om det går drar vi även slutsatser om förändringar över tid, dvs. i vilken riktning utvecklingen av folkhälsoarbetet går samt om arbetet ökar eller minskar. Rapporten bygger på svaren från enkäterna och intervjuerna. Vi är medvetna om att det finns mycket mer kunskap om folkhälsoarbetet i olika lokala och regionala organ och att svaren kan fördjupas. Vår utgångspunkt och vårt uppdrag var dock inte att göra en kunskapsöversikt över området, utan en sammanställning av nuläget utifrån enkäter och intervjuer med fokus på de faktorer vi redovisar. LOKALT och regionalt FOLKHÄLSOARBETE 15

17 Disposition Resten av rapporten är strukturerad på följande sätt: Kapitel 2 är en syntes av resultatet från samtliga intervjuer och enkäter. Syftet med kapitlet är att ge en samlad bild av de olika aktörernas arbete på regional och lokal nivå när det gäller organisation och roller, prioriteringar av verksamheten, samverkan med andra aktörer samt utvecklings- och resursbehov. I slutet summerar vi de fakta och slutsatser som användes vid diskussionen om förslag till framtida åtgärder i Folkhälsopolitisk rapport Kapitel 3 6 innehåller en fördjupad beskrivning av intervjuerna och enkäterna utifrån de olika aktörerna: landsting och regioner, länsstyrelser, kommuner och ideella organisationer. Där beskriver vi bl.a. metoden, vilka frågor som ställdes samt resultatet av själva undersökningen. Dessa kapitel kan läsas fristående från andra kapitel och därför finns några upprepningar i inledningarna. Kapitel 7 innehåller avslutande reflektioner för rapporten i sin helhet. Tanken är att varje läsare ska kunna skriva ut den del som är mest aktuell och intressant för honom eller henne. Vi har därför valt att publicera de olika kapitlen var för sig utifrån de olika aktörerna landsting och regioner, länsstyrelser, kommuner och ideella organisationer. Kapitel 1, 2 och 7 förstärker och förtydligar dock de olika delrapporterna, och därför rekommenderar vi att läsaren även beställer eller skriver ut dessa. Dessa tre kapitel ger också en snabb överblick och en samlad bild av läget när det gäller organisation och roller, prioritering av verksamheten, samverkan samt utvecklings- och resursbehov inom landsting och regioner, länsstyrelser, kommuner och ideella organisationer, tillsammans med en avslutande reflektion. 16 lokalt och regionalt FOLKHÄLSOARBETE

18 Faktaruta 1.2. Uppdraget enligt regleringsbrevet till Statens folkhälsoinstitut Här följer en beskrivning av uppdraget (Statens folkhälsoinstitut, 2006): Statens folkhälsoinstitut skall ta fram en folkhälsopolitisk rapport. Rapporten skall redovisa indikatorer för folkhälsans viktigaste bestämningsfaktorer som institutet, i samråd med andra aktörer, identifierat. Redovisningen skall ske i form av tidsserier som möjliggör analys av utvecklingstrender. Rapporten skall vidare redovisa vidtagna insatser på nationell, och så långt det är möjligt, på regional och lokal nivå som bedöms väsentligen ha bidragit till eller väsentligen kan komma att bidra till att nå det övergripande nationella folkhälsomålet och målen inom de elva målområdena i propositionen Mål för folkhälsan (Regeringens proposition 2002/03:35). Rapporten skall även redovisa en bedömning av resultaten och de mer långsiktiga effekterna av genomförda insatser samt ge rekommendationer om åtgärder. Utvecklingen av bestämningsfaktorerna skall redovisas efter kön. I analysen skall FHI särskilt beakta socioekonomisk ställning och etnicitet samt förutsättningarna för barns, äldres, funktionshindrades och homo- och bisexuellas hälsa. Avrapporteringsdatum var satt till 10 november Begreppsförklaringar Landstinget eller regionen är den politiska organisationen i varje län, och totalt finns 21 landsting och regioner. Landstingen har kommunal beskattningsrätt och ansvarar för vissa samhällsuppgifter, i första hand hälso- och sjukvård men även frågor som rör kultur, lokaltrafik och regionplanering. De utgör kommuner på regional nivå, s.k. sekundärkommuner, och leds av landstingsfullmäktige som är en folkvald församling. I fyra län (Skåne, Västra Götaland, Halland och Gotland) har regioner bildats genom att landstinget har tagit över delar av länsstyrelsens regionala utvecklingsansvar. Dessa regioner leds av regionfullmäktige som är en folkvald församling. Länsstyrelsen är statens företrädare på regional nivå och leds av en landshövding. Kommunen är ett territoriellt avgränsat område med lokalt självstyre genom kommunfullmäktige som består av folkvalda beslutsfattare. Sverige har 290 kommuner som också kallas för primärkommuner och som ansvarar för merparten av samhällsservicen. Bland de viktigaste uppgifterna är förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg. Vissa verksamheter är kommunerna skyldiga att ha enligt lag medan andra verksamheter är frivilliga och beslutas av lokala politiker. LOKALT och regionalt FOLKHÄLSOARBETE 17

19 Ideella organisationer verkar inom en sektor som är skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet. Dessa organisationer finns oftast på olika nivåer, dvs. en riksorganisation och en lokalorganisation. Referenser till kapitel 1 Regeringens proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Stockholm: Regeringen. Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Regeringen. Statens folkhälsoinstitut. (2005). Folkhälsopolitisk rapport Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2006). Regleringsbrev för år 2007 (Registrerade handlingar. Statens folkhälsoinstitut nr. VERK 2009/501). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 18 lokalt och regionalt FOLKHÄLSOARBETE

20 2 SAMLAD ANALYS OCH BEDÖMNING AV LOKALT OCH REGIONALT FOLKHÄLSOARBETE LOKALT och regionalt FOLKHÄLSOARBETE 19

21 Inledning Detta kapitel innehåller en samlad redovisning av resultaten från Folkhälsoinstitutets enkät- och intervjuundersökningar med landsting och regioner, länsstyrelser, kommuner och ideella organisationer. Fokus ligger på aktörernas organisation och roller, prioriteringar av verksamheten, samverkan samt utvecklings- och resursbehov. Kapitlet avslutas med en sammanställning av fakta och slutsatser som var utgångspunkter när institutet föreslog framtida åtgärder i Folkhälsopolitisk rapport 2010, både i huvudrapporten och i underlagsrapporterna. Organisation och roller I de politiskt styrda aktörerna länsstyrelser, landsting och regioner samt kommuner har politiker och tjänstemän olika roller i organisationen, i betydelsen beslutsfattare respektive utförare. Totalt 15 av 21 landsting och regioner anger att de i hög grad bedriver ett befolkningsinriktat folkhälsoarbete, och att de arbetar med att förändra och utveckla organisationen, strukturen och sina roller. Politikerna med folkhälsoansvar finns oftast i landstings- eller regionstyrelsen eller i något utskott eller en beredningsgrupp, medan de flesta tjänstemän rent organisatoriskt finns i ett kansli, en avdelning eller en enhet som hör till landstings- eller regionförvaltningen. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på individnivå sker både inom primärvården och inom sjukhusvården. År 2003 antog riksdagen propositionen Mål för folkhälsan (2002/03:35), och med det fick länsstyrelserna en tydligare roll inom folkhälsoområdet. Ansvaret klargjordes ytterligare med instruktionen 2007 (SFS 2007:825) som anger att länsstyrelserna har ett särskilt ansvar för att det nationella folkhälsomålet uppnås genom att folkhälsan beaktas inom länsstyrelsens arbete med regional tillväxt, samhällsplanering, krishantering samt alkohol och tobak. Enligt intervjuerna gjorde 9 av de 20 intervjuade länsstyrelserna organisatoriska förändringar under perioden , utifrån instruktionen. Organisatoriskt finns folkhälsofrågorna oftast inom enheter för social hållbarhet och samhällsplanering eller i funktioner som hanterar tvärsektoriella frågor och som vanligtvis hör till länsledningen eller staben. Över 70 procent av kommunerna som besvarade enkäten har en särskild grupp för att styra och samordna folkhälsofrågor. En del sådana grupper består enbart av representanter från kommunen men vissa innehåller representanter från både landstinget eller regionen och kommunen eller andra aktörer. I de flesta kommuner består styrgruppen av både politiker och tjänstemän. Hälften av de svarande kommunerna har politiskt antagna styrdokument i olika former, varav mål för folkhälsan är det vanligaste (över 65 procent). Det är framför allt större kommuner som har tjänstemän med ett särskilt ansvar för folkhälsofrågorna. Sverige har en lång tradition av ideella organisationer. Många är i dag väletablerade och den ideella sektorn har en viktig roll i det svenska samhället. Organisationerna inom den ideella sektorn stimulerar till eller utför själva insatser som påverkar samtliga av folkhälsans elva målområden. Enligt enkäten stämmer orga- 20 lokalt och regionalt FOLKHÄLSOARBETE

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan Dnr: Avtal om folkhälsoinsatser i XXXX Kommun 2013-2016 Mellan HSN 6 och xx kommun 1 (6) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i XX, nedan kallad Kommunen och Västra Götalands läns landsting

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011 ISBN (pdf) ISBN (print) OMSLAGSFOTO: Photos.com

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011 ISBN (pdf) ISBN (print) OMSLAGSFOTO: Photos.com Framtidens folkhälsa allas ansvar En kortversion av Folkhälsopolitisk rapport 2010 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011 ISBN 978-91-7257-803-6 (pdf) ISBN 978-91-7257-804-3 (print) OMSLAGSFOTO: Photos.com

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Bakgrund till uppdraget Uppdrag folkhälsoberedningen 140307 Regional utvecklingsstrategi Det öppna

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Barn och unga i samhällsplaneringen

Barn och unga i samhällsplaneringen Barn och unga i samhällsplaneringen Utgångspunkter i arbetet FN:s konvention om barns rättigheter Demokratiaspekter i den fysiska planeringen Ta tillvara lokal kunskap för bättre planering och god bebyggd

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg 01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna

Läs mer

Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges kommuner

Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges kommuner JUNI 2016 Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges kommuner Resultat från en kartläggning av kommunernas arbete 2015 Under 2015 gjorde Folkhälsomyndigheten en webbenkät i samråd med Sveriges Kommuner

Läs mer

Alingsås folkhälsomål 2019

Alingsås folkhälsomål 2019 Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för

Läs mer

Hälsosamma Skinnskatteberg

Hälsosamma Skinnskatteberg Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar

Läs mer

The road to Recovery in a difficult Environment

The road to Recovery in a difficult Environment Presentation 2010-09-30 The road to Recovery in a difficult Environment - a presentation at the Workability International Conference Social Enterprises Leading Recovery in Local and Global Markets in Dublin

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 2(9) Innehållsförteckning Nämndsplan 2013... 1 Inledning... 3 Laholmsnämndens uppdrag... 4 Nämndsplan 2013... 5 Delaktighet och dialog... 5 Kunskap om invånarna och

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling

Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling Huvudsyftet att undersöka hur styrformer och ledarskap inverkar på de arbetsintegrerande sociala företagens utveckling

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla Sveriges Kommuner och Landsting verksamhet som angår oss alla Det som får samhället att fungera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en medlemsorganisation för alla kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer