Lokalt och regionalt folkhälsoarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokalt och regionalt folkhälsoarbete"

Transkript

1 Lokalt och regionalt folkhälsoarbete Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010

2 Lokalt och regionalt folkhälsoarbete Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010

3 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011, R 2011:32 ISSN ISBN (pdf) ISBN (print) OMSLAGSFOTO: Photos.com foto inlaga: Matton GRAFISK PRODUKTION: ab typoform TRYCK: Strömberg, Stockholm, 2011

4 Innehåll 5 Förord 6 Sammanfattning 9 Summary 13 DEL 1. Bakgrund Syfte 14 Avgränsningar och begränsningar 15 Disposition DEL 2. Samlad analys och bedömning av lokalt och regionalt folkhälsoarbete Inledning 20 Organisation och roller 20 Prioriteringar av verksamheten 21 Samverkan 23 Utvecklings- och resursbehov 24 Samlad bedömning med fokus på framtida åtgärder DEL 3. Landsting och regioner AVSNITT 1. Landsting och regioner resultat från enkät om övergripande folkhälsoarbete 31 Inledning och syfte 31 Metodbeskrivning 31 Undersökningens resultat 31 Summering och slutsatser 36 Bilaga 1. Enkät till landsting och regioner om övergripande folkhälsoarbete 38 AVSNITT 2. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser på individnivå i landsting och regioner 44 Inledning 44 Resultat av enkäter och intervjuer med landsting och regioner 46 Summering och slutsatser 74 Bilaga 2. Enkätfrågor 77

5 79 DEL 4. Länsstyrelser Inledning 80 Metodbeskrivning 80 Undersökningens resultat 81 Summering och slutsatser 89 Bilaga 3. Intervjuguide för telefonintervjuer DEL 5. Kommuner Inledning 98 Metodbeskrivning 98 Avgränsning 100 Undersökningens resultat 102 Summering och slutsatser 123 Bilaga 4. Enkät om kommunernas folkhälsoarbete DEL 6. Ideella organisationer Inledning 138 Metod enkät till den ideella sektorn 139 Undersökningens resultat 139 Bilaga 5. Frågor i enkät till ideella organisationer 142 Bilaga 6. Organisationer som har besvarat enkäten DEL 7. Avslutande reflektioner om lokalt och regionalt folkhälsoarbete

6 Förord Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Sveriges riksdag antog den nationella folkhälsopolitiken år 2003 i propositionen Mål för folkhälsan (2002/ 03:35). År 2008 presenterades sedan propositionen En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110). Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att analysera och följa upp den nationella folkhälsopolitiken. Den första rapporten gavs ut år 2005 och den andra i november Det finns två huvudsyften med den folkhälsopolitiska rapporteringen. Det första är att ge regeringen en överblick över folkhälsans utveckling och resultatet av de genomförda åtgärderna. Det andra är att rekommendera framtida satsningar på ett sådant sätt att regeringen lättare kan göra strategiska val och prioritera bland de föreslagna åtgärderna. Underlaget för Folkhälsopolitisk rapport 2010 är omfattande och presenteras i 21 olika underlagsrapporter som bl.a. ger en fördjupad bild av varje enskilt målområde för folkhälsa. Den här rapporten innehåller en redovisning av arbetet med folkhälsa vid landsting och regioner, länsstyrelser, kommuner samt ideella organisationer, med fokus på det arbete som rör organisation och roller, prioriteringar av verksamheten, samverkan och utvecklings- och resursbehov. Sammanställningen fungerar som ett underlag till förslagen på framtida åtgärder i Folkhälsopolitisk rapport 2010, både i huvudrapporten och i underlagsrapporterna. Denna rapport har arbetats fram av Anette Levander, Jenny Telander, Bodil Edler, Chatrine Höckertin, Karin Melinder, Isis Nyampame och Anita Linell vid avdelningen för analys och uppföljning samt av Karin Junehag Källman vid avdelningen för levnadsvanor och livsmiljö. Inför slutproduktionen beaktades olika synpunkter från Karin Berensson, Ingvor Bjugård och Anna Östbom vid Sveriges Kommuner och Landsting. Östersund, december 2011 Sarah Wamala Generaldirektör LOKALT och regionalt FOLKHÄLSOARBETE 5

7 Sammanfattning Denna rapport är ett kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhälsa allas ansvar. Syftet med rapporten är att beskriva folkhälsoarbetet på regional och lokal nivå med utgångspunkt i följande teman: organisation och roller, prioriteringar av verksamheten, samverkan med andra aktörer samt utvecklings- och resursbehov. Resultatet bygger på intervjuer och enkäter med landsting och regioner, länsstyrelser, kommuner samt ideella organisationer, vid olika tillfällen under Enkäterna och underlagen för intervjuerna redovisas i bilagor. Nedan följer en sammanfattning av de huvudsakliga resultaten som också användes som grund för några av de åtgärdsförslag som presenterades i Folkhälsopolitisk rapport Organisationer och roller i förändring Sedan 2005 har de lokala och regionala aktörerna förändrat både sina organisationer och sina roller för att stärka arbetet med folkhälsan. De flesta landsting och regioner bedriver ett aktivt folkhälsoarbete i hög utsträckning, men det sker samtidigt i flera landsting och regioner en utveckling när det gäller organisatoriska frågor, roller och strukturer för att bygga och förankra ett systematiskt folkhälsoarbete. Folkhälsofrågorna är i de flesta kommuner, landsting och regioner etablerade på högsta organisatoriska beslutsnivå. Med instruktionen 2007 fick länsstyrelserna en tydligare roll i folkhälsoarbetet, och flera håller på att anpassa sin organisation till uppdraget. Även de ideella organisationerna fick ett tydligare uppdrag i samband med propositionen om den förnyade folkhälsopolitiken (2007/08:110). Prioriteringar i verksamheten Enligt landsting och regioner är det relativt vanligt med hälsofrämjande och förebyggande insatser i hela hälso- och sjukvården när det gäller levnadsvanor. Inom det befolkningsinriktade arbetet har de lyft fram flera olika åtgärder, bl.a. hållbar samhällsutveckling och insatser i socialt utsatta områden. Länsstyrelserna har kommit längst med arbetet att integrera folkhälsoperspektivet inom alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksfrågor (ANDT-frågor), krishantering och tillsynsverksamhet. Även kommunerna prioriterar alkohol- och tobaksfrågorna samt insatser för barn och unga, framför allt när det gäller föräldrastöd samt demokrati och delaktighet. Sammantaget verkar alkohol- och tobaksfrågorna ha hög prioritet hos samtliga. 6 lokalt och regionalt FOLKHÄLSOARBETE

8 Samverkan över gränser Länsstyrelser, landsting och regioner, kommuner och ideella organisationer har oftast en väletablerad samverkan med andra. Enligt de flesta landsting och regioner finns också en god intern och extern politisk samverkan med enskilda kommuner och kommun- eller regionförbund. Så gott som alla kommuner samverkar med varandra eller med landstinget och regionen, oftast i någon form av etablerat nätverk. Länsstyrelserna betonade vikten av att samverka med andra aktörer när det gäller att ta fram regionala mål och strategier, och samverkan verkar ha kommit längst när det gäller områdena alkohol och tobak. Däremot är det ovanligt att länsstyrelser, kommuner och ideella organisationer har någon samverkan med näringslivet. Utvecklings- och resursbehov Sammanställningen visar att aktörernas nyckelpersoner behöver mer kunskap och kompetens inom flera olika sakområden. Svarspersonerna ger även flera förslag på hur det går att förbättra planeringscykelns olika steg dvs. ta fram inriktningsdokument för verksamheten och fastställa dessa, ta fram bra beslutsunderlag med kostnadsberäkningar, genomföra åtgärder och följa upp verksamheten med stöd av indikatorer samt att utvärdera verksamheten. Vidare vill aktörerna samverka mer med andra, t.ex. i form av nätverk, och ha ett mer långsiktigt tänkande i arbetet. Samlad bedömning med fokus på framtida åtgärder Undersökningen lyfter fram ett antal behov och synpunkter, som formulerats i intervjuerna och enkäterna, varav de viktigaste redovisas nedan. Kommuner Ett framgångsrikt folkhälsoarbete måste vara långsiktigt så att det är mindre beroende av politiska och organisatoriska förändringar. Statliga stimulansmedel bör också vara mer långsiktiga. Dessutom är det viktigt med en djupare och bättre strukturerad samverkan med aktörer inom olika områden. Kommunerna behöver en väl fungerande planeringscykel för, t.ex. med större fokus på ekonomiska beräkningar för politiska beslut samt fler uppföljningar och utvärderingar av olika åtgärder. Politiker och tjänstemän behöver en generell folkhälsokompetens och nyckelpersonerna behöver fördjupad kompetens. Undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan de svarande kommunerna, vilket är viktigt att ta hänsyn till vid framtida nationella satsningar och åtgärder. Skillnaderna finns både mellan olika län och inom olika län vad gäller såväl kommuntyp som kommunstorlek. LOKALT och regionalt FOLKHÄLSOARBETE 7

9 Landsting och regioner Den hälsofrämjande och förebyggande sjukhusbaserade vården arbetar för att utveckla insatser när det gäller matvanor och fysisk aktivitet, psykisk hälsa samt alkohol-, narkotika- och tobaksbruk. Detta arbete behöver fortsätta och fördjupas. Landstingen och regionerna har minst verksamhet inom spelberoende och dopning, och de frågorna bör också inkluderas i det framtida arbetet. Landstingen och regionerna vill ha tydligare riktlinjer och ett nätverk för motiverande samtal, evidensbaserade metoder och insatser mot övervikt. Svarspersonerna tror att det kan komma i samband med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Svarspersonerna efterfrågar system för att styra och följa upp det hälsofrämjande arbetet samt indikatorer för att kunna mäta insatserna. Flera vill ge nyckelpersonerna mer kompetens och kunskap samt önskar en bättre samordning med olika externa aktörer. De vill också att landstingen och regionerna samt kommunerna ska samverka mer när det gäller utbildningsinsatser om det övergripande folkhälsoarbetet. Länsstyrelser Länsstyrelserna har fått ett folkhälsouppdrag i sin instruktion år 2007 men vill ha ett bredare och tydligare uppdrag, bl.a. när det gäller ansvars- och rollfördelningen mellan de regionala aktörerna. Flera länsstyrelser vill ha ett tydligare uppdrag när det gäller kopplingen mellan folkhälsa, samhällsplanering och den sociala dimensionen i hållbar utveckling. Enligt svarspersonerna efterfrågar de en ökad samverkan med Statens folkhälsoinstitut inom andra strategiska områden än ANDT-frågor. De vill fortsätta att följa upp och utvärdera det regionala folkhälsoarbetet samt utveckla indikatorer, gärna i samarbete med andra aktörer inom länet eller regionen. Ideella organisationer De ideella organisationerna har sammantaget en stor bredd i sin verksamhet och den täcker in samtliga av folkhälsans elva målområden. Av den genomförda enkäten framgår att de ideella organisationerna vill ha mer stöd när det gäller utbildning samt stöd för satsningar som är riktade till särskilda befolkningsgrupper. 8 lokalt och regionalt FOLKHÄLSOARBETE

10 Summary Local and regional public health work Knowledge base for the Public Health Policy Report 2010 This report provides a knowledge base for the Public Health Policy Report 2010: Public health of the future everyone s responsibility. The objective of the report is to describe public health work at the regional and local levels based on the following themes: organisation and roles, prioritisations of the operations, cooperation with other actors and development and resource needs. The results are based on interviews and surveys of county councils and regions, county administrative boards, municipalities and non-governmental organisations (NGOs) at various times during The questionnaire surveys and documentation for the interviews are presented in appendices. A summary is provided below of the main results that were also used as a basis for some of the proposed measures presented in the Public Health Policy Report Organisations and roles in change Since 2005, the local and regional stakeholders have changed both their organisations and their roles to strengthen their public health efforts. Most county councils and regions actively conduct public health work to a high degree, but at the same time, development is under way in several county councils and regions in terms of organisational issues, roles and structures for building and establishing support for systematic public health work. In most municipalities, county councils and regions, the public health issues are established at the highest organisational decision-making level. With the Government letter of instructions of 2007, the county administrative boards were given a more distinct role in public health work and several of them are in the midst of adapting their organisation to this assignment. NGOs also gained a clearer role in connection with the bill regarding the renewed public health policy (2007/08:110). Prioritisations in operations According to county councils and regions, health-promoting and disease-prevention efforts are relatively common in the entire healthcare system with regard to health behaviours. In work focused on the population, they emphasized several different measures, including sustainable social development and efforts in socially vulnerable areas. The county councils have made the greatest progress with the work of integrating the public health perspective into alcohol, illicit drugs, doping and tobacco (ANDT) issues, crisis management and supervisory activities. The LOKALT och regionalt FOLKHÄLSOARBETE 9

11 municipalities also prioritise alcohol and tobacco issues as well as efforts for children and adolescents, mainly with regard to parental support, democracy and participation. Altogether, the alcohol and tobacco issues seem to have a high priority at all of them. Cross-border cooperation County administrative boards, county councils and regions, municipalities and NGOs most often have well-established cooperation with others. According to most county councils and regions, there is also good internal and external political collaboration with individual municipalities and municipal and regional associations. Virtually all municipalities collaborate with each other or with the county council and region, most often in some form of established network. The county administrative boards emphasized the importance of cooperating with other stakeholders in terms of developing regional goals and strategies, and the cooperation seems to have come all the way down in terms of the areas of alcohol and tobacco. However, it is uncommon for county administrative boards, municipalities and NGOs to have any kind of collaboration with enterprise. Development and resource needs The compilation shows that the stakeholders key people need more knowledge and expertise in several different fields. The respondents also provide several suggestions as to how various stages of the planning cycle can be improved, such as by preparing emphasis documents for the activities and adopting them, preparing good decisionmaking materials with cost estimates, implementing measures and following up on the activities with the help of indicators and evaluating the activities. In addition, the stakeholders want to collaborate more with others, such as in the form of networks, and have a more long-term thinking in the work. Collective assessment with focus on future measures The study emphasizes a number of needs and opinions that were formulated in the interviews and the questionnaires, of which the most important are presented below. Municipalities Successful public health work must be long term so that it is less dependent on political and organisational changes. Government stimulus funding should also be more long term. Moreover, deeper, better-structured cooperation with stakeholders in different fields is important. The municipalities need a well-functioning planning cycle, such as greater focus on economic estimates for political decisions and more follow-ups and evaluations of various measures. Politicians and administrators need general public health competency and the key people need in-depth expertise. 10 lokalt och regionalt FOLKHÄLSOARBETE

12 The study shows that there are large differences between the responding municipalities, which are important to take into account in future national efforts and measures. There are differences both between different counties and within different counties with regard to both municipality type and municipality size. County councils and regions Health-promoting and disease-prevention hospital-based healthcare is working to develop efforts concerning eating habits, physical activity, mental health and use of alcohol, illicit drugs and tobacco. This work needs to continue and needs to be deepened. The county councils and regions have the least activity in gambling dependence and doping, and these issues should also be included in future efforts. The county councils and regions want clearer guidelines and a network for motivational interviewing, evidence-based methods and efforts against overweight. The respondents believe that this could be done in connection with the National Board of Health and Welfare s national guidelines for methods in health prevention. The respondents want systems for managing and monitoring health-promotion work and indicators to be able to measure the efforts. Many of them want to give the key people more expertise and knowledge and would like better coordination with various external stakeholders. They also want the county councils, regions and municipalities to cooperate more extensively in terms of educational efforts regarding general public health work. County administrative boards In their Government letters of instruction from 2007, the county administrative boards were assigned a role in public health, but they want to have a broader, more distinct assignment with regard to the division of roles and responsibilities between the regional stakeholders. Several county administrative boards want a clearer assignment with regard to the connection between public health, social planning and the social dimension of sustainable development. According to the respondents, they want more collaboration with the Swedish National Institute of Public Health strategic areas other than alcohol, illicit drugs, doping and tobacco (ANDT) issues. They want to continue monitoring and evaluating the regional public health work and developing indicators, preferably in cooperation with other stakeholders in the county or region. NGOs Altogether, the NGOs have a wide breadth in their activities and they cover all eleven of the objective domains of public health. From the questionnaire conducted, it is clear that the NGOs want more support in terms of education and support for efforts targeted at special groups of the population. LOKALT och regionalt FOLKHÄLSOARBETE 11

13

14 1 BAKGRUND LOKALT och regionalt FOLKHÄLSOARBETE 13

15 Denna rapport är ett kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhälsa allas ansvar. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål med de tillhörande elva målområdena (faktaruta 1.1) fungerar som en kompassriktning för att nå social hållbarhet (Regeringens proposition 2002/03:35; Regeringens proposition 2007/08:110). Vi ser därför uppdraget att skriva Folkhälsopolitisk rapport 2010 med dess kunskapsunderlag som en del av arbetet med att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Uppdraget beskrivs i faktaruta 1.2 på sidan 17. Faktaruta 1.1. Folkhälsans övergripande mål och de elva målområdena MÅL FÖR FOLKHÄLSAN Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Syfte Syftet med denna rapport är att ge en lägesbeskrivning av folkhälsoarbetet på lokal och regional nivå när det gäller organisation och roller prioriteringar av verksamheten samverkan med andra aktörer utvecklings- och resursbehov. Redovisningen är baserad på intervjuer och enkäter med representanter för landsting och regioner, länsstyrelser, kommuner samt ideella organisationer. Det främsta syftet var att sammanställningen skulle ligga till grund för de förslag på åtgärder som finns i Folkhälsopolitisk rapport lokalt och regionalt FOLKHÄLSOARBETE

16 I uppdraget för 2010 års folkhälsopolitiska rapport ingick bl.a. att redovisa de åtgärder på lokal och regional nivå som är eller kan vara steg på vägen mot det övergripande målet för folkhälsan, inklusive de elva målområdena i propositionen Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:03:35). Sedan den första folkhälsopolitiska rapporten gavs ut 2005 har Statens folkhälsoinstitut haft omfattande kontakter med lokala och regionala företrädare inom folkhälsoområdet och på så sätt fått en god bild av de stora lokala och regionala förändringarna inom folkhälsoområdet. Det har gjort att vi sett att det inte varit relevant eller önskvärt att ställa exakt samma frågor i enkätmaterialet till landsting och regioner respektive till kommuner som vi gjort i tidigare enkäter. I dessa enkäter har det för kommunernas del endast frågats om kommunernas organisation för folkhälsofrågor (år 2003 och 2004). Avgränsningar och begränsningar Intervjuerna och enkäterna är gjorda vid olika tidpunkter. Enkäten till de ideella organisationerna och till kommunerna genomfördes under år 2009 medan enkäter och intervjuer med länsstyrelserna samt landstingen och regionerna skedde under år Enkäten till de ideella organisationerna gjordes i samband med ett annat regeringsuppdrag vid samma tidpunkt och svarspersonerna blev därför representanter för ideella organisationer inom den sociala sektorn. Vi har valt att ta med denna enkät i rapporten för att i någon mån spegla arbetet inom de ideella organisationerna, trots att enkätens syfte gällde ett annat regeringsuppdrag. För att få en lägesbeskrivning av landstingens och regionernas folkhälsoarbete gjorde institutet under våren 2010 två andra enkätundersökningar, varav den ena med efterföljande intervjuer. Den renodlade enkäten avgränsades till frågor om det övergripande befolkningsinriktade arbetet medan den kombinerade enkät- och intervjuundersökningen innehöll frågor om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom primärvård och sjukhusbaserad vård, främst för individer. Intervjuerna och enkäterna ger i första hand en lägesbeskrivning av folkhälsoarbetet inom landsting och regioner, länsstyrelser, kommuner samt ideella organisationer vid den aktuella tidpunkten. Om det går drar vi även slutsatser om förändringar över tid, dvs. i vilken riktning utvecklingen av folkhälsoarbetet går samt om arbetet ökar eller minskar. Rapporten bygger på svaren från enkäterna och intervjuerna. Vi är medvetna om att det finns mycket mer kunskap om folkhälsoarbetet i olika lokala och regionala organ och att svaren kan fördjupas. Vår utgångspunkt och vårt uppdrag var dock inte att göra en kunskapsöversikt över området, utan en sammanställning av nuläget utifrån enkäter och intervjuer med fokus på de faktorer vi redovisar. LOKALT och regionalt FOLKHÄLSOARBETE 15

17 Disposition Resten av rapporten är strukturerad på följande sätt: Kapitel 2 är en syntes av resultatet från samtliga intervjuer och enkäter. Syftet med kapitlet är att ge en samlad bild av de olika aktörernas arbete på regional och lokal nivå när det gäller organisation och roller, prioriteringar av verksamheten, samverkan med andra aktörer samt utvecklings- och resursbehov. I slutet summerar vi de fakta och slutsatser som användes vid diskussionen om förslag till framtida åtgärder i Folkhälsopolitisk rapport Kapitel 3 6 innehåller en fördjupad beskrivning av intervjuerna och enkäterna utifrån de olika aktörerna: landsting och regioner, länsstyrelser, kommuner och ideella organisationer. Där beskriver vi bl.a. metoden, vilka frågor som ställdes samt resultatet av själva undersökningen. Dessa kapitel kan läsas fristående från andra kapitel och därför finns några upprepningar i inledningarna. Kapitel 7 innehåller avslutande reflektioner för rapporten i sin helhet. Tanken är att varje läsare ska kunna skriva ut den del som är mest aktuell och intressant för honom eller henne. Vi har därför valt att publicera de olika kapitlen var för sig utifrån de olika aktörerna landsting och regioner, länsstyrelser, kommuner och ideella organisationer. Kapitel 1, 2 och 7 förstärker och förtydligar dock de olika delrapporterna, och därför rekommenderar vi att läsaren även beställer eller skriver ut dessa. Dessa tre kapitel ger också en snabb överblick och en samlad bild av läget när det gäller organisation och roller, prioritering av verksamheten, samverkan samt utvecklings- och resursbehov inom landsting och regioner, länsstyrelser, kommuner och ideella organisationer, tillsammans med en avslutande reflektion. 16 lokalt och regionalt FOLKHÄLSOARBETE

18 Faktaruta 1.2. Uppdraget enligt regleringsbrevet till Statens folkhälsoinstitut Här följer en beskrivning av uppdraget (Statens folkhälsoinstitut, 2006): Statens folkhälsoinstitut skall ta fram en folkhälsopolitisk rapport. Rapporten skall redovisa indikatorer för folkhälsans viktigaste bestämningsfaktorer som institutet, i samråd med andra aktörer, identifierat. Redovisningen skall ske i form av tidsserier som möjliggör analys av utvecklingstrender. Rapporten skall vidare redovisa vidtagna insatser på nationell, och så långt det är möjligt, på regional och lokal nivå som bedöms väsentligen ha bidragit till eller väsentligen kan komma att bidra till att nå det övergripande nationella folkhälsomålet och målen inom de elva målområdena i propositionen Mål för folkhälsan (Regeringens proposition 2002/03:35). Rapporten skall även redovisa en bedömning av resultaten och de mer långsiktiga effekterna av genomförda insatser samt ge rekommendationer om åtgärder. Utvecklingen av bestämningsfaktorerna skall redovisas efter kön. I analysen skall FHI särskilt beakta socioekonomisk ställning och etnicitet samt förutsättningarna för barns, äldres, funktionshindrades och homo- och bisexuellas hälsa. Avrapporteringsdatum var satt till 10 november Begreppsförklaringar Landstinget eller regionen är den politiska organisationen i varje län, och totalt finns 21 landsting och regioner. Landstingen har kommunal beskattningsrätt och ansvarar för vissa samhällsuppgifter, i första hand hälso- och sjukvård men även frågor som rör kultur, lokaltrafik och regionplanering. De utgör kommuner på regional nivå, s.k. sekundärkommuner, och leds av landstingsfullmäktige som är en folkvald församling. I fyra län (Skåne, Västra Götaland, Halland och Gotland) har regioner bildats genom att landstinget har tagit över delar av länsstyrelsens regionala utvecklingsansvar. Dessa regioner leds av regionfullmäktige som är en folkvald församling. Länsstyrelsen är statens företrädare på regional nivå och leds av en landshövding. Kommunen är ett territoriellt avgränsat område med lokalt självstyre genom kommunfullmäktige som består av folkvalda beslutsfattare. Sverige har 290 kommuner som också kallas för primärkommuner och som ansvarar för merparten av samhällsservicen. Bland de viktigaste uppgifterna är förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg. Vissa verksamheter är kommunerna skyldiga att ha enligt lag medan andra verksamheter är frivilliga och beslutas av lokala politiker. LOKALT och regionalt FOLKHÄLSOARBETE 17

19 Ideella organisationer verkar inom en sektor som är skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet. Dessa organisationer finns oftast på olika nivåer, dvs. en riksorganisation och en lokalorganisation. Referenser till kapitel 1 Regeringens proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Stockholm: Regeringen. Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Regeringen. Statens folkhälsoinstitut. (2005). Folkhälsopolitisk rapport Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2006). Regleringsbrev för år 2007 (Registrerade handlingar. Statens folkhälsoinstitut nr. VERK 2009/501). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 18 lokalt och regionalt FOLKHÄLSOARBETE

20 2 SAMLAD ANALYS OCH BEDÖMNING AV LOKALT OCH REGIONALT FOLKHÄLSOARBETE LOKALT och regionalt FOLKHÄLSOARBETE 19

21 Inledning Detta kapitel innehåller en samlad redovisning av resultaten från Folkhälsoinstitutets enkät- och intervjuundersökningar med landsting och regioner, länsstyrelser, kommuner och ideella organisationer. Fokus ligger på aktörernas organisation och roller, prioriteringar av verksamheten, samverkan samt utvecklings- och resursbehov. Kapitlet avslutas med en sammanställning av fakta och slutsatser som var utgångspunkter när institutet föreslog framtida åtgärder i Folkhälsopolitisk rapport 2010, både i huvudrapporten och i underlagsrapporterna. Organisation och roller I de politiskt styrda aktörerna länsstyrelser, landsting och regioner samt kommuner har politiker och tjänstemän olika roller i organisationen, i betydelsen beslutsfattare respektive utförare. Totalt 15 av 21 landsting och regioner anger att de i hög grad bedriver ett befolkningsinriktat folkhälsoarbete, och att de arbetar med att förändra och utveckla organisationen, strukturen och sina roller. Politikerna med folkhälsoansvar finns oftast i landstings- eller regionstyrelsen eller i något utskott eller en beredningsgrupp, medan de flesta tjänstemän rent organisatoriskt finns i ett kansli, en avdelning eller en enhet som hör till landstings- eller regionförvaltningen. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på individnivå sker både inom primärvården och inom sjukhusvården. År 2003 antog riksdagen propositionen Mål för folkhälsan (2002/03:35), och med det fick länsstyrelserna en tydligare roll inom folkhälsoområdet. Ansvaret klargjordes ytterligare med instruktionen 2007 (SFS 2007:825) som anger att länsstyrelserna har ett särskilt ansvar för att det nationella folkhälsomålet uppnås genom att folkhälsan beaktas inom länsstyrelsens arbete med regional tillväxt, samhällsplanering, krishantering samt alkohol och tobak. Enligt intervjuerna gjorde 9 av de 20 intervjuade länsstyrelserna organisatoriska förändringar under perioden , utifrån instruktionen. Organisatoriskt finns folkhälsofrågorna oftast inom enheter för social hållbarhet och samhällsplanering eller i funktioner som hanterar tvärsektoriella frågor och som vanligtvis hör till länsledningen eller staben. Över 70 procent av kommunerna som besvarade enkäten har en särskild grupp för att styra och samordna folkhälsofrågor. En del sådana grupper består enbart av representanter från kommunen men vissa innehåller representanter från både landstinget eller regionen och kommunen eller andra aktörer. I de flesta kommuner består styrgruppen av både politiker och tjänstemän. Hälften av de svarande kommunerna har politiskt antagna styrdokument i olika former, varav mål för folkhälsan är det vanligaste (över 65 procent). Det är framför allt större kommuner som har tjänstemän med ett särskilt ansvar för folkhälsofrågorna. Sverige har en lång tradition av ideella organisationer. Många är i dag väletablerade och den ideella sektorn har en viktig roll i det svenska samhället. Organisationerna inom den ideella sektorn stimulerar till eller utför själva insatser som påverkar samtliga av folkhälsans elva målområden. Enligt enkäten stämmer orga- 20 lokalt och regionalt FOLKHÄLSOARBETE

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

Tio år med svensk folkhälsopolitik

Tio år med svensk folkhälsopolitik Tio år med svensk folkhälsopolitik Folkhälsoarbete organiserat av kommuner, landsting, regioner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer 2004 2013 Tio år med svensk folkhälsopolitik Folkhälsoarbete

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2011-2015 1 Inledning Folkhälsorådet har av Kommunstyrelsen fått i uppdrag att revidera det Alkohol- och drogpolitiska programmet som antogs av kommunfullmäktige 16 oktober

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Metod och projekterfarenheter

Metod och projekterfarenheter Metod och projekterfarenheter Arbetet med Folkhälsopolitisk rapport 2010 Metod och projekterfarenheter Arbetet med Folkhälsopolitisk rapport 2010 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011, R 2011:22 ISSN

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv

Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv Vad är folkhälsopolitik? Befolkningens hälsa på samhällsnivå folkhälsan påverkas av en rad faktorer, och de flesta av dem har en politisk dimension. Det finns

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20 ÖVERGRIPANDE PLAN FÖR TOBAKSARBETE Nordanstigs Kommun 1 Nordanstigs kommun har valt att fokusera på tre av målen för folkhälsan i sitt folkhälsoarbete. Mål 9 Ökad fysisk aktivitet. Mål 10 Goda matvanor

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Utvärdering av folkhälsoinsatser i Västra Götaland Tilläggsrapport: Intern samverkan Regionutveckling, kultur och rättigheter

Utvärdering av folkhälsoinsatser i Västra Götaland Tilläggsrapport: Intern samverkan Regionutveckling, kultur och rättigheter Utvärdering av folkhälsoinsatser i Västra Götaland Tilläggsrapport: Intern samverkan Regionutveckling, kultur och rättigheter Inom den egna regionorganisationen är Regionutvecklingsnämnden, Kulturnämnden

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Service Design Network Sweden

Service Design Network Sweden Service Design Network Sweden Launch workshop summary www.servicedesignsweden.com MEMBERS WORKSHOP 27 March 16:00 18:00 Purpose, idea and vision of Service Design Sweden (20mins) Short presentation of

Läs mer

SMÅKOMMUNPROJEKTET BD & AC-LÄN 2012-2014 FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER

SMÅKOMMUNPROJEKTET BD & AC-LÄN 2012-2014 FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER VÄSTERBOTTEN: NORSJÖ SORSELE MALÅ NORRBOTTEN: ARVIDSJAUR ARJEPLOG i samarbete med Polismyndigheterna och Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten Konferens

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete En god hälsa på lika villkor s. 3 Folkhälsorådet i Härryda kommun s. 3 Folkhälsoinsatser 2015 s. 4 1 s. 4 Alla Härrydabor har

Läs mer

Tobak, tillsyn och tillgänglighet

Tobak, tillsyn och tillgänglighet Tobak, tillsyn och tillgänglighet En intervjustudie och systematisk litteraturöversikt om tillgänglighetsbegränsande metoder Tobak, tillsyn och tillgänglighet En intervjustudie och systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Folkhälsan i Norsjö kommun. Plats för kropp och själ

Folkhälsan i Norsjö kommun. Plats för kropp och själ Folkhälsan i Norsjö kommun Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2008-2010 Norsjö, en plats att må bra på En människas hälsa påverkas av många saker. Uppväxtvillkor, utbildning,

Läs mer

Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar

Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar Revisionsrapport Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar Ängelholms kommun Augusti 2009 Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 4

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 2 april 2013 kl. 9.00 12.15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer