Civilrätt 1 I FOKUS. Äktenskapsbalken och Avtalslagen Lagtext som fordras: Föräldrabalken Äktenskapsbalken Avtalslagen Ärvdabalken

Transkript

1 Civilrätt 1 Avsnitt i Malmström m om Föräldrabalken, F Äktenskapsbalken och Avtalslagen Lagtext som fordras: Föräldrabalken Äktenskapsbalken Avtalslagen Ärvdabalken Moderskap Faderskap Vårdnad Adoption Underhåll Förmynderskap I FOKUS 1

2 Forts. Rättskapacitet Rättslig handlingsförm rmåga Förmyndare God man Förvaltare Överförmyndarermyndare Ofödda barns rättr Fastställande av föräldraskapf Viktigt av psykologiska skäl l att känna k sitt ursprung Viktigt dåd föräldraskapet i rättslig r mening skapar en rad rättigheter r och skyldigheter T ex underhåll tillsyn arv Faderskapsfastställelse Rättsligt reglerat Två olika situationer angående fastställande av faderskap om modern är r gift resp ogift. Äktenskapets presumtionsskapande funktion FB 1:1 Presumtionen bryts om kvinnan haft samlag med flera män m n under konceptions tiden eller ej haft samlag med maken FB 1:2 2

3 Föräldraskapsfastställelse llelse vid konstgjord konstgjord befruktning Vid insemination ska moderns make/sambo anses vara fader dåd han lämnat l sitt samtycke FB 1:6 När r en kvinnas befruktade ägg har förts f in i annan kvinna ska den som senare fött f barnet anses vara barnets moder FB 1:7 När r en kvinnas ägg har befruktats utanför hennes kropp och med samtycke av hennes make/sambo och det anses sannolikt att barnet har avlats genom befruktningen ska den som lämnat samtycket anses vara barnets fader FB 1: 8 Ogift mor: faderskap fastslås s via dom eller faderskapsbekräftelse.fb ftelse.fb 1:3 Faderskapsbekräftelse: formkrav, skrift+2 vittnen FB1:4 I den mycket vanliga sambo-situationen situationen räcker det vanligtvis med ett kort samtal samt att sambon skriftligen säger s sig vara barnets far. Skyldigheten att fastställa faderskapet åligger socialnämnd i kommunen där d r barnet är folkbokfört. FB 2:1-2 Om det finns anledning att misstänka att modern under konceptionstiden haft samlag med flera män m n eller inte haft samlag med sin sambo får f r dock inte socnämnd godta en faderskapsfastställelse automatiskt vilket följer f av FB 2:6. Likaså hävs i denna situation den faderskapspresumtion som föreligger f om modern är r gift. 3

4 I faderskapsutredning används nds blodundersökning om det anses nödvn dvändigt för f att fastställa faderskapet FB 2:6 (i dag DNA), dock krävs beslut av domstol I mål m l om faderskap ska man anses vara fader om det är r utrett att han haft samlag med modern och omständigheterna i övrigt gör g r det sannolikt att han är r fadern SE HÄR H R NJA 1998 s 184 samt NJA 1984 s 49 ang svårigheten att fastställa faderskap om samlag ej är r styrkt se FB 1:5 Talan i mål m l om faderskap Två typer av talan: 1. Mål M l om fastställande av faderskap Förs av barnet, socialnämnd i barnets hemkommun, moder eller förordnad f vårdnadshavare. Se FB 3:5 2. Mål M l om hävande h av faderskapspresumtion Förs av barnet, fadern (den antagne) FB 3:1+2 Därutöver finns mål m l om ogiltighet av faderskapsbekräftelse ftelse Förs av den antagne fadern eller barnet, i övrigt oklart om andras talerätt tt 4

5 Vårdnad Skillnad mellan att vara vårdnadshavare v och förmyndare, även om de oftast sammanfaller Vårdnad innebär r en rätt r och en skyldighet att sörja för f r barnets personliga omvårdnad, uppfostran och angelägenheter genheter i övrigt. FB kap 6 inleds med att barnets rättigheter r fastslås. s. Av FB 6:1 framgår r att vårdnaden v följer f föräldraskapet om inte en domstol beslutar om annan vårdnadshavare. v I praktiken existerar det en rättslig r vårdnad v och en faktisk vård. v Vanligen, men inte alltid sammanfaller de båda. b Om barnets föräldrar f är r gifta står r barnet efter födelsen f under deras gemensamma vårdnad. I övriga fall står r barnet under moderns vårdnad. FB 6:3 Om föräldrarna f är r ogifta när n r barnet föds f men senare gifter sig får f r de gemensam vårdnad om barnet, FB 6:3 Om barnet står r under den ena förälderns f vårdnad men föräldrarna f vill att vårdnaden v ska vara gemensam ska denna önskan bifallas av rätten r om det ej är r uppenbart oförenligt med barnets bästa, b FB 6:4. 5

6 I vissa fall kan den som länge l haft den faktiska vården v av rätten r även ges vårdnaden, se FB6:8(ett starkt båtnadsrekvisit) Om skadeståndsansvar för f r barn se SkL 2:2(barnet) samt 2:1(vårdnadshavaren) FB 6:13 Flera vårdnadshavarev rdnadshavare- kollektivt beslutsfattande,om oenighet gäller g Överförmyndarens rmyndarens röst r FB 12:12 Om gemensam vårdnad, v men endast en vårdnadshavare har den faktiska vårdenv har den vårdnadshavaren ensam rätt r att besluta i frågor av daglig/ordinär r karaktär. r. Om föräldrarna f skiljer sig påverkar p inte detta i sig vårdnadsfrv rdnadsfrågan, även om det är r vanligt att i mål l om äktenskapsskillnad även frågan om ändring av vårdnad v behandlas. Gemensam vårdnad v kan ges efter anmälan av båda b föräldrarna f till skattemyndighet eller socialnämnd, givet att faderskapet är r fastställt. Detta gäller g dock ej om rätten r har förordnat om vårdnaden v eller om någon n (barnet eller förälder) f inte är r svensk medborgare, se FB 6:4 6

7 Domstols prövning av vårdnadsfrv rdnadsfrågor är aldrig dispositiva Dock kan frågor om boende och umgänge avtalas om mellan föräldrar f och genom att godkännas av socialnämnd bli gällande, g se FB 6:14 a +15 a Det är r fullt möjligt m för f r rätten r att i samband med tvist om vårdnad/umgv rdnad/umgänge nge höra h barnet (barnen) 6:19 st 5. Dock ska särskilda skäl l föreligga. f Detta ska inte tolkas som att barnets vilja är r av ringa intresse, utan snarare som att barnet i möjligaste mån m n ska skonas från n att behöva välja sida i en ofta bitter tvist. Ett rekvisit för r att barnet ska höras h är r att det inte bedöms såsom s som skadligt. Generellt gäller g att barnets egen åsikt/vilja bör r tillmätas tas en ökande betydelse med stigande ålder och mognad, se FB 6:2 b 7

8 Om överflyttning av vårdnad v gäller g att rätten r (numera) kan besluta om delad vårdnad v även mot en förälders vilja, FB 6:5, likväl l som enskild vårdnad. Att lagstiftaren i normalfallet utgår från n att gemensam vårdnad v ska gälla g följer f indirekt av FB 6:2 a. Att tilldöma den ena föräldern ensam vårdnaden v syftar primärt rt påp situationer där d r vårdnad/umgv rdnad/umgänge nge försf rsätter barnet i risk att råka r ut för f övergrepp, bortföras ras eller kvarhållas olovligen eller påp annat sätt s fara illa, se FB 6:2 a I de fall vårdnadshavare v har försummat f sina skyldigheter kan rätten r frånta denne vårdnaden, v se FB 6:7. Denna regel korresponderar med annan lagstiftning som syftar till att tillgodose barnets behov i situationer av brådskande natur, obs att domstols beslut om vårdnad/umgv rdnad/umgänge nge är relativt sega processer och i en situation där d LVU eller dylikt ska tillämpas vore det ett alldeles för f r långsamt l sätt s att hantera brådskande ärenden. Om den ena föräldern f ensam har vårdnaden v och avlider, ska den andre ges vårdnaden v om inte det bedöms vara lämpligare l att två särskilt förordnade vårdnadshavare v utses av rättenr Om båda b föräldrarna f avlider ska, om de gjort ett val av vårdnadshavare v för f r en sådan s situation, valet respekteras om det inte är r olämpligt, se FB 6:10 a sista stycket 8

9 Det åligger alla kommuner att tillhandahålla lla möjlighet till s k samarbetssamtal i samband med tvist angående vårdnad/umgv rdnad/umgänge, nge, likaså kan domstol kan initiera sådana s samtal, även ex officio se SOL 5:3+ FB6:18 I samband med vårdnads/umgv rdnads/umgängestvister ngestvister utreds vanligen omständigheterna i det aktuella fallet av tjänsteman vid socialnämnd som rapporterar till rätten, r se FB 6:19 Umgängesr ngesrätt Dagens lagstiftning utgår r från n att barnet har rätt r till en god kontakt med båda b föräldrarna, ej som tidigare, en rätt r för f föräldrarna Frågan om umgängesr ngesrätt för f r barnet kan av rätten behandlas oberoende av vem som har vårdnaden. Även om vårdnaden v är r delad kan umgängesr ngesrätten regleras av domstol för f r de fall där r den ena föräldern f har den faktiska vården v av barnet. Obs: Även i frågor om vårdnad v kan en förälders umgängessabotage utgöra en faktor som talar för f r att den andre föräldern f bör b r ges vårdnaden eller delad vårdnad, v dåd ett sådant s agerande kan ses som att den saboterande föräldern sätter s egna intressen framför r barnets. Jmfr NJA1989 s 335 9

10 De fall när n r umgänge ej bör b r medges är r främst desamma som nämnts n ovan om förhindrande f av övergrepp, olovligt bortförande rande eller kvarhållande eller skada i övrigt. Moder och fader är r legalt jämstj mställda i både b vårdnads- och umgängestvister, dvs inget kön k presumeras mer lämpligtl Barnets umgängesr ngesrätt utsträcks även till fosterföräldrar, mor-/farf /farföräldrar FB 6:15 Dom om vårdnad/umgv rdnad/umgänge/boende nge/boende meddelas av allmän n domstol, men beslut om dess verkställande av förvaltningsdomstol Ytterst rör r r det sig om verkställighet av polis, se FB 21:3 Kort om interimistiska beslut: se FB 6:20 Det innebär r inte att rätten r bedömt en part som lämpligare l än n den andra, dock har det verkan sås att en flytt utgör r en påfrestning för f r barnet varför r det interimistiska beslutet har en faktisk effekt. 10

11 ADOPTION I dag innebär r adoption att barnets band till de biologiska föräldrarna f bryts fullständigt och att adoptivföräldrarna (adoptanterna) intar samma position som om barnet vore deras biologiska barn. Historiskt sett har adoptionssystemets styrka varierat, bl a vad gäller g barnets arvsrätt En adoption är r numera oåterkallelig o dvs den kan inte hävas, h såsom s som t ex ett avtal eller i realiteten ett äktenskap, även om en senare adoption kan ersätta en tidigare. Adoptivbarn och adoptant jämstj mställs i ett avseende inte med biologisk förälder/barn f då de faktiskt får f r gifta sig med varandra, varmed adoptionsförh rhållandet upphör! Se FB 4:7 Den i dag kontroversiella bestämmelsen om par som vill adoptera säger s att endast makar får f adoptera gemensamt, se FB 4:4, makar får f r inte adoptera annat än n gemensamt se FB 4:3. Lagstiftaren har eftersträvat att barnet ska ha en symmetrisk relation till sina nya föräldrar. f FB 4:1 har en märklig m bestämmelse om att person som ej fyllt 25, vilket vanligen är r en förutsättning ttning för f r adoptant, kan adoptera sitt eget barn. Situationen avser att en tidigare ogift moder/fader till ett barn kan vilja adoptera det utan att avslöja föräldraskapet! f 11

12 En ansökan om att adoptera behandlas av domstol antaga adoptivbarn se FB 4:1 Adoptant ska normalt vara minst 25 år, dock kan undantag medges för f r personer år (synnerliga skäl) Kännetecknande för f r adoptionen är r att barnets relation till sina biologiska föräldrar f ska upphöra i och med adoptionen, dvs barnet ska inte ha två uppsättningar föräldrarf Delvis som en följd f av att adoptionen ska innebära att relationen till de biologiska föräldrarna upphör r förekommer f det in blanco fullmakt från n biologiska föräldrar f där r de accepterar de adoptanter som en socialnämnd finner vara lämpliga l utan att få kännedom om vilka adoptanterna de facto är. SAMTYCKE TILL ADOPTION Undantag om barnet är r under 16 år r och skulle skadas av att bli tillfrågad eller är r psykiskt oförm rmöget att lämna l samtycke FB 4:5 a fastslår r att det krävs samtycke av barnets föräldrar, f eller annan vårdnadshavare v om ingen av barnets föräldrar f är r dess vårdnadshavare, för f r att annan ska fåf adoptera deras barn. Modern kan inte heller ge sitt samtycke sås tätt tt inpå förlossningen att det finns risk att hon är r påverkad p i sitt beslut om samtycke av sviterna efter förlossningen. f 12

13 Till denna regel följer f tre undantag Förälder/vårdnadshavare rdnadshavare befinner sig påp okänd ort Förälder som saknar del i vårdnaden v (som dock ska höras h om möjligt m FB 4:10) Vårdnadshavare som lider av allvarlig psykisk störning, se FB 4:5a ÖVRIGA KRAV FÖR F R ADOPTION Det självklara kravet, både b enligt svensk lag och internationella konventioner, att barnet tros fåf en bra och bättre b situation genom adoptionen.se FB 4:6 Att adoptanten kan förvf rväntas uppfostra barnet, eller det i övrigt finns särskild s anledning till adoptionen, FB 4:6 Förbudet mot ersättning i samband med adoption är r absolut frånsett det undantaget att medel reserveras och betalas till socialnämnden en gång g för f alltid.. Skyddsmotivet är r annars naturligtvis att förhindra f att barn blir en handelsvara, se FB 4:6 13

14 ADOPTION AV UTLÄNDSKA BARN FB`s regler kompletteras i vissa delar av lagen 1971:796 om internationella rättsförhållanden rörande r rande adoption samt lagen 1997:191 som i grunden är r Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Om adoptionssökanden har hemvist i Sverige, eller är r svensk medborgare, 1971: Vidare kan utländsk adoption erkännas enligt 3 i samma lag, dock krävs godkännande av svensk myndighet om barnet är r svensk medborgare. Svenskar som vill adoptera utländskt barn måste m enligt SOL 6:6 först f ha givits tillstånd av socialnämnd och bedömts såsom s som lämpliga. l Vid insemination OBS! Fader- och moderskap reglerat enligt ovan! Om moderns sambo återtar sitt samtycke sås att han vägrar att bekräfta faderskapet ska han via dom anses som barnets far. Spermadonatorn kan inte, mot sin vilja, förklaras f vara barnets far. Rättspraxis R har grundat denna uppfattning på samma samlagsrekvisit som var relevant i rättsfall r ovan. FB1:5 Likaså kan man tänka t sig att både b ägg och sperma doneras och barnet saknar genetiska band till både b (faktisk) moder och fader Situationen med surrogatmödrar faller i Sverige vanligen på kravet att ingen ersättning får f r utgå 14

15 UNDERHÅLL TILL BARN Den generella underhållsplikten för f föräldrar i förhf rhållande till deras barn regleras i FB kapitel 7 Det görs g ingen skillnad mellan barn till ogifta, adopterade eller barn som förälder f saknar vårdnad v över. Tidigare förekom, f som nämnts n ovan, att bandet förälder-barn kunde vara av varierande styrka (rättsligt sett) FÖRMYNDERSKAP Den, och endast den, som är r under 18 år är r omyndig, se FB 9:1 Detta är r en förändring f i svensk rätt r som genomfördes påp sent 1980-tal Att vara omyndig innebär r att den omyndige inte själv får f r råda r över sin egendom, ingå avtal, ådra sig skulder etc Dock kan den omyndige äga saker och ha skulder el dylikt. Dessa rättigheter r eller skyldigheter har då d (vanligen) inte uppkommit genom den omyndiges egna rättshandlingarr Man skiljer i detta avseende mellan begreppen rättskapacitet och rättslig r handlingsförm rmåga En omyndig har rättskapacitet r men ingen, eller liten, rättslig r handlingsförm rmåga, medan myndiga personer vanligen har både b rättskapacitet r och rättslig handlingsförm rmåga, jmfr FB 9:1 15

16 Även myndiga kan ha begränsad rättslig r handlingsförm rmåga Personer som har förordnats f en förvaltare f mister sin rättsliga r handlingsförm rmåga i den del som omfattas av förvaltarskapetf se FB 11:7 Jmfr med myndig person som har förordnats en god man, se FB 11:4 För r barn gäller g vanligen att förmynderskap f sammanfaller med vårdnaden v dvs att bådadera utövas av barnets föräldrarf Dock kan underårig rig inte själv vara förmyndare varför r underåriga riga föräldrar f ej är r förmyndare f för f r sina barn, se FB 10:1 Om en förälder f är r omyndig och en är myndig blir den myndige barnets förmyndare, se FB 10:2 Om underårig rig ingått avtal är r huvudregeln att avtalet är ogiltigt om inte: Motparten kände k till att avtalet ingicks med en omyndig och den omyndiges förmyndare f i efterhand godkänner avtalet Motparten inte kände k till att avtalet ingicks med underårig, rig, men inte heller fråntr nträder avtalet innan det fullgjorts och den underåriges riges förmyndare f godkänner avtalet, se FB 10:6 Ska avtal som underårig rig ingått gåg åter ska den underårige rige endast ersätta motparten i den omfattning avtalet har medfört nytta för f r den underårige, rige, se FB 10:7 16

17 Underårig rig har i vissa situationer rättslig r handlingsförm rmåga Över egendom som den underårige rige erhållit i arv/gåva, va, se FB 9:1 Egendom som den underårige rige förvf rvärvat rvat genom eget arbete sedan denne har fyllt 16 år, se FB 9:3 Egendom som ingår r i rörelse r relse som den underårige rige driver med erforderligt samtycke, se FB 9:5(samtycke även från överförmyndaren, rmyndaren, se FB 13) Om underårig rig saknar legal förmyndare, f t ex om föräldrarna f är r döda d da eller ej kapabla att sköta förmynderskapet f ska rätten förordna f om förmyndare, f se FB 10:5 FB 10:9 Ger förordnad f förmyndare f rätt r till entledigande FB 10:10 Ger rätten r möjlighet m att entlediga olämplig förmyndaref Om förmyndare f tillfälligt lligt är r oförm rmögen att handha förmyndarskapet, f eller om jäv j föreligger mellan barnet och förmyndaren f (andelar i dödsbo, d dsbo, avtal mellan barnet och förmyndaren) ska en god man utses för f r att tillvarata barnets intressen av överförmyndaren rmyndaren se FB11:1 oförm rmögen, 11:2 jäv j v i dödsbo d dsbo samt rättshandlingar r förmyndaren/barnet 17

18 Det ofödda barnets rättr Barn som är r avlat men ännu inte fött f vid arvlåtarens död d d kan taga arv, förutsatt f att barnet föds f vid liv, se Ärvdabalken 1:1 Vidare kan den som varken är r född f eller avlad vid testators död d d erhålla egendom via testamente efter denne, se ÄB B 9:2 Äktenskapsbalken I ÄktB regleras äktenskaps ingående, rättsverkningar under äktenskap samt frågor som aktualiseras vid ett äktenskaps upplösning. En fundamental skillnad gentemot FBs bestämmelser är r att äktenskapet, liksom flertalet civilrättsliga förhållanden, grundas påp ett avtal Äktenskap upplöses genom ena makens död d eller genom äktenskapsskillnad, 1:5 Om förhf rhållanden som utgör r hinder för f äktenskaps ingående ges bestämmelser i ÄktB 2 Underårig rig Nära släktskap Den som ingår r i registrerat partnerskap 18

19 Olika former av sammanboende Äktenskap ÄktB Sambor SamboL Äktenskap: enskild egendom och giftorättsgods ttsgods se 7:1-2 Hur uppstår r enskild egendom (normen är giftorättsgods) ttsgods) Äktenskapsförord se 7:3 Reglerar vad som ska vara ee respektive ge, innan eller under pågående p äktenskap Kan ändras senare Registreras vid TR. Betydelsen av enskild eller gemensam egendom Underhållsskyldighet under äktenskap se kap 6 Underhållsskyldighet efter äktenskap: för f omställning (relativt kort) eller mer bestående ende exempelvis dåd en make långvarigt skött hemmet och inte kan ta sig ut påp arbetsmarknaden eller allvarlig sjukdom 19

20 Bodelning: under eller efter ett äktenskap se 9:1 Huvudregeln 50/50 efter skuldavräkning kning se 11:3 Skäl l för f r jämkning j av huvudregeln, obalans mellan makarnas förmf rmögenhet efter bodelningen se 12:1-3 Gemensam bostad ska tillfalla bäst b behövande make efter bodelning 11:8 Var make äger sin egendom men begränsning vad avser förfogande f över gemensamma bostaden-bohaget bohaget samt fast egendom se 7:5 ARV OCH TESTAMENTE Regleras i Ärvdabalken Ärva kan den som lever eller är r avlad vid vid arvlåtarens död, d d, 1:1 ÄB B kap 2 2:1 Första F arvsklassen (avkomlingar) 2:2 Andra arvsklassen (föräldrar, syskon) 2:3 Tredje arvsklassen ( Mor- och farföräldrar, deras avkomlingar) Istadarätt tt: : den som träder i avliden arvinges ställe, samma princip tillämpas vid arvsavstående då arvet fördelas f som om den avstående vore avliden 3:1 Efterlevande makes arvsrätt: OBS att principen om orubbat bo enbart gäller g gentemot arvlåtarens gemensamma barn med den efterlevande maken, ej gentemot arvlåtarens särkullbarn, s likaså att efterlevande make ärver med fri förfoganderf rfoganderätt (3:2) Efterarvsrätt tt för f r arvsklass (3:2) 20

21 5:1 Allmänna arvsfonden (kusiner ärver ej varandra) 7:1 om avkomlings rätt r till laglott (halva arvslotten) 7:3 Avkomling måste m påkalla p jämkning j av testamente om detta inkräktar ktar påp avkomlingens laglott (talan vid tingsrätt tt om anspråk k direkt mot testamentstagaren inte är r nog) Testamente: formkraven i 10:1-2, skriftligt, egenhändigt ndigt undertecknat, två vittnen Boutredning, bouppteckning och arvskifte sker vanligen genom att dödsbodeld dsbodelägarna föranstaltar åtgärderna, om sås ej sker tillser rätten r att sås sker, se , 17, 20:9 samt 23.5 Bouppteckning samt arvskifte ska dokumenteras/upprättas ttas skriftligen 21