Familjerätt och successionsrätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Familjerätt och successionsrätt"

Transkript

1 Familjerätt och successionsrätt Texten är sammanställd av Stefan Zetterström, universitetsadjunkt i civilrätt, Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Familjerätt kan sägas omfatta äktenskapsrätt, föräldrarätt och barnrätt. Inom äktenskapsrätten ingår förutom äktenskap mellan makar, även samboende under äktenskapsliknande former samt regler om andra parförhållanden (främst homosexuella om än inget krav ställs på viss sexuell relation eller sexuell läggning). Jag inleder med en översiktlig redogörelse för äktenskapsrätten. Därefter redogör jag för föräldra- och barnrätt som bland annat berör regler om fastställande av faderskap, vårdnads- och underhållsfrågor och regler om adoption. Slutligen sägs något litet om successionsrätt, som är nära besläktat med familjerätten. Successionsrätten berör bland annat reglerna om rätten att ta arv och testamente, efter den avlidne. Jag kommer att något beröra rätten att ta arv efter den avlidne. Äktenskapsrätt Äktenskap ingås mellan en man och en kvinna. Den som uppnått 18 års ålder får gifta sig. I vissa fall kan dispens medges för den som är yngre än 18 år. Innan äktenskap ingås måste en s.k. hindersprövning ske. Det finns ett antal olika äktenskapshinder. Ålder (för låg) kan vara ett hinder eller släktskap som innebär att man bland annat inte får gifta sig med sin förälder (eller mor- och farföräldrar), eget barn (eller barnbarn) eller helsyskon. Däremot kan man få dispens för att gifta sig med ett halvsyskon. Slutligen är tvegifte ett äktenskapshinder. Det innebär alltså att man inte samtidigt får vara gift med flera. Vigseln sker antingen på kyrklig eller borgerlig väg. Behörig att förrätta vigsel är bland annat präst i Svenska kyrkan och vid borgerlig vigsel är en lagfaren domare i tingsrätt behörig. Länsstyrelsen kan lämna dispens för annan att förrätta en borgerlig vigsel. Äktenskap upplöses genom att den ena maken dör eller genom äktenskapsskillnad. Makar kan ensamt eller gemensamt (hos tingsrätten) ansöka om äktenskapsskillnad. Om endast den ena maken ansöker (och den andre inte medger ansökan) om äktenskapsskillnad skall den föregås av en s.k. betänketid. Betänketiden är sex månader därefter kan en eller båda makarna begära att domstolen skall besluta om äktenskapsskillnad. Om inte en begäran efter betänketiden inkommer till domstolen så förfaller ansökan. Betänketid skall dessutom föregå en upplösning av äktenskapet om någon av makarna har ett eget barn under 16 år och som (varaktigt) bor hos makarna. Om inte betänketid krävs kan makarna få omedelbar äktenskapsskillnad. När äktenskapet upplöses skall bodelning ske mellan makarna. Egendom som skall delas mellan makarna kallas för giftorättsgods. Makarna har giftorätt i varandras egendom. Under äktenskapet äger dock respektive make sin egendom och har sina skulder. Makarna kan dessutom ha egendom med samäganderätt (köpt egendomen tillsammans). Den egendom som inte skall ingå i bodelningen kallas för enskild egendom. Det är egendom som gjorts till makens enskilda genom ett äktenskapsförord mellan makarna, eller som maken fått i gåva, arv eller testamente med villkor (från givaren eller den döde) att det skall vara makens enskilda egendom. Makarna får först räkna bort sina skulder (från sin egendom) eftersom det endast är nettot som skall delas. När detta är gjort återstår ett nettovärde av egendom. Nettovärdet delas i två lika stora delar genom en hälftendelning. Makarna får sedan genom lottläggning först välja sin egendom på sin lott. Skulle detta medföra att en make får mer än den andre så får den mest försedde maken välja att avstå en del av sin egendom eller betala ett belopp till den andre så att hälften av nettot uppnås. Fördjupningstext i juridik, december

2 Registrerat partnerskap Två personer av samma kön kan ingå ett s.k. partnerskap genom registrering. I princip gäller samma regler som för äktenskap mellan en man och en kvinna vad gäller hindersprövning och olika rättsverkningar under ett pågående partnerskap samt när ett partnerskap upplöses. Behörig att förrätta en registrering av ett partnerskap är en lagman (chef) vid en tingsrätt eller annan av denne utsedd domare. Vissa olikheter finns dock i förhållande till ett äktenskap mellan man och kvinna. Bland annat får inte två av samma kön adoptera eller gemensamt utöva vårdnaden om ett barn under 18 år. Samboförhållanden Det finns regler för såväl samboförhållanden mellan två av olika kön som för två med samma kön. Reglerna är i stort sett likvärdiga. Bodelning kan även ske vid upplösning av ett samboförhållande. Om inte förhållandet upplöses på grund av att samborna ingår äktenskap eller partnerskap eller någon dör skall bodelning ske om en av samborna begär det. Det som skall hälftendelas är endast egendom som anskaffats för gemensamt bruk och det gäller endast bostad och bohag. Barn- och föräldrarätt Nedan följer en kort översikt över frågor som berör barn och föräldrar i deras relation med varandra. Fastställande av faderskap I de fall ett barn föds inom äktenskapet presumeras/förmodas fadern vara barnets far och någon ytterligare kontroll behöver inte göras. Om barnet däremot föds utom äktenskapet måste en fastställelse av faderskapet ske. Det vanligaste är att mannen genom en s.k. faderskapsbekräftelse skriftligen intygar att han är far till barnet. För giltigheten av bekräftelsen skall modern och socialnämnden godkänna den. Förfarandet är det absolut vanligaste i samboförhållanden. Om det inte är möjligt att få en man att bekräfta faderskapet kan talan (i tingsrätt) föras om fastställelse. Det finns dessutom möjlighet att upphäva ett presumerat eller ett fastställt faderskap. Det kan exempelvis visa sig senare, av olika skäl, att det barn som är fött inom äktenskapet inte är (den förmodade) mannens barn. Adoption Den (man eller kvinna) som fyllt 25 år har möjlighet att adoptera ett eller flera barn. I undantagsfall kan tillåtelse till adoption även medges den som fyllt 18 år, se föräldrabalken (FB) 4 kap. 1. Huvudregeln är att makar måste adoptera gemensamt, FB 4 kap 3, första stycket. Det går alltså inte att endast en av makarna antar ett adoptivbarn, utan båda måste adoptera gemensamt. Undantag gäller dock om den ena maken önskar adoptera den andre makens barn och den maken lämnar sitt samtycke, FB 4 kap 3, andra stycket. Däremot får inte sambor adoptera gemensamt, se motsatsvis av FB 4 kap. 4. En sambo kan inte heller adoptera den andre sambons barn, utan att banden klipps av mellan barnet och den biologiska föräldern eller adoptivföräldern. Även den som tidigare har adopterat ett barn kan lämna samtycke till att annan får adoptera dennes adoptivbarn. Lagstiftaren har alltså inte, än så länge i alla fall, accepterat att två sambor får adoptera gemensamt, eller att få adoptera den andres barn med resultatet att samborna gemensamt blir föräldrar. Om exempelvis en biologisk förälder, som lever i ett samboförhållande, samtycker till att den andre sambon får adoptera den biologiska förälderns barn, och rätten (domstolen) lämnar tillstånd, så blir adoptanten (den som antager ett adoptivbarn) adoptivförälder och banden klipps med den tidigare föräldern. Samtycke krävs, om barnet som skall adopteras är under 18 år, av föräldrarna, FB 4 kap. 5 a, första stycket. Det finns några undantag från denna huvudregel. Ett är bland annat att samtycke inte krävs av en förälder som inte har vårdnaden om barnet, FB 4 kap. 5 a, andra stycket. Det krävs även att den, som fyllt Fördjupningstext i juridik, december

3 tolv år, och som skall adopteras lämnar sitt samtycke, enligt huvudregeln i FB 4 kap. 5, första stycket. Det finns även i detta fall några undantag, se FB 4 kap 5, andra stycket. Det är alltså (tings)rätten som lämnar tillstånd till adoption. Rätten skall pröva om adoptionen är lämplig. Utgångspunkten för tillstånd är att adoptionen är till fördel för barnet, FB 4 kap. 6. Övriga förutsättningar är; att sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra barnet, eller, att det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen. Det får inte förekomma någon form av ersättning som lämnas, utlovas eller krävs från någon sida. Rätten kommer då inte att bifalla (acceptera) ansökan om adoption, FB 4 kap 6, andra stycket. Om en adoptionsansökan (av en ogift person) bifalls av rätten, kommer samtliga (rättsliga) band att klippas mellan adoptivbarnet och dennes tidigare föräldrar och släktingar. Samma sak gäller om adoptivbarnet adopteras av annan än adoptantens make, eller om adoptanten ingår äktenskap med adoptivbarnet, FB 4 kap. 7. Ett adoptivbarn får samma rättsliga ställning som adoptantens biologiska barn. Adoptivbarnet tar exempelvis arv efter avliden adoptant(förälder) på samma sätt och till lika stor del som adoptantens eventuella biologiska barn. En adoption är en ingripande åtgärd för samtliga berörda på ett eller annat sätt. I de fall den som skall adopteras är under 18 år, skall även socialnämnden lämna yttrande i ärendet, FB 4 kap. 10. Vårdnad, boende och umgänge Vanligtvis är förälder både vårdnadshavare och förmyndare för sitt barn. Vårdnaden avser barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall sörja för att barnet växer upp i trygghet och är i övrigt skyldig att uppfostra barnet. Förmynderskapet tar främst sikte på barnets ekonomiska angelägenheter. Förmyndaren (föräldern) skall förvalta barnets tillgångar och företräda denne i ekonomiska angelägenheter. Vårdnaden och förmynderskap upphör när barnet fyller 18 år (myndighetsdagen). Om modern är gift vid barnets födelse blir båda föräldrarna automatisk barnets vårdnadshavare vid dess födelse. Om modern är ogift vid barnets födelse blir modern ensam automatiskt barnets vårdnadshavare. Om mannen bekräftar sitt faderskap hos socialnämnden kan anmälan samtidigt göras om gemensam vårdnad. Om föräldrarna (vårdnadshavarna) skulle skilja sig är utgångspunkten att den gemensamma vårdnaden fortsätter. Eftersom det är barnets bästa som skall tillgodoses kan det dock bli ändring i vårdnadsfrågan (och då egentligen automatiskt även avseende förmynderskapet). Domstolen kan bestämma att vårdnaden endast skall tillkomma en av föräldrarna. Numera finns även möjlighet att ändra på vårdnaden genom att föräldrarna överenskommer/avtalar om annat och att socialnämnden godkänner överenskommelsen. Denna möjlighet står öppen även för frågor om boende och umgänge med barnet. Vid en skilsmässa uppkommer dessutom frågor om barnets boende och umgänge med sina föräldrar. Viktigast är att barnets bästa tillgodoses när dessa frågor avgörs av domstol eller socialnämnd. Underhåll till barn Efter en skilsmässa har barnet rätt till underhåll från den förälder som inte längre (varaktigt) bor tillsammans med barnet. Underhållets storlek avgörs bland annat av barnets behov, föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga och var och en bidrar efter sin förmåga. Underhållsskyldigheten upphör normalt när barnet fyller 18 år, men kan fortgå till dess barnet fyller 21 år (om barnet återupptar skolgång före 19 års ålder. Till skolgång räknas grundskole- och gymnasiestudier, men inte högskole- och universitetsstudier). Fördjupningstext i juridik, december

4 Successionsrätt Arv Rätten att ta arv tillkommer huvudsakligen den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn och barnbarnsbarn o.s.v.). I slutet av 1980-talet infördes bestämmelser i ärvdabalken (ÄB) till skydd för efterlevande make eller maka. Tidigare riskerade den efterlevande maken eller makan i värsta fall att ställas på bar backe, om inte barnen avstod från att genomföra arvskifte, till förmån för den efterlevande föräldern, som då satt kvar i s.k. oskiftat bo. Numera gäller att den efterlevande maken eller makan ärver all den avlidnes egendom, med s.k. fri förfoganderätt, om makarna har gemensamma barn, ÄB 3 kap 1. Med fri förfoganderätt menas förenklat, att den efterlevande maken inte får skänka eller testamentera bort den egendom som ärvts från den avlidne, till skada för dem som hade bäst rätt till arvet efter den först avlidne, se ÄB 3 kap. 3. Exempel: Elin dör och efterlämnar maken Bo och deras gemensamma barn Lisa och Erik. Enligt ÄB 2 kap. 1 är barnen närmast att ta arv efter Elin, men med stöd av ÄB 3 kap. 1 har Bo rätt att få ärva barnens andelar, s.k. makesarv, och fritt förfoga över dessa andelar till dess att Bo går ur tiden, då barnen har rätt till sitt efterarv efter modern, ÄB 3 kap. 2. Efterarv innebär förenklat en uppskjuten rätt att ärva någon. Vanligtvis ärver den efterlevande maken en andel som motsvarar hälften av makarnas samlade tillgångar. Detta beror på att de flesta makar har uteslutande s.k. giftorättsgods. Giftorättsgodset skall enligt äktenskapsbalken 9 kap. 1-2 samt 11 kap. 3, genom bodelning på grund av äktenskapsskillnad eller ena makens dödsfall, delas lika mellan makarna. Den del av giftorättsgodset som därigenom tillfaller den avlidne ärvs alltså med fri förfoganderätt av den efterlevande maken. I de fall den avlidne inte är gift tillfaller egendomen de som står närmast i arvsordningen. Den är indelad i tre grupper (kallas parenteler). Grupperna är slutna kan man säga. Det innebär att om det finns någon efterlevande i den första gruppen, så tar den allt. Det sker således ingen fördelning mellan grupperna. Den första gruppen består, som tidigare sagts, av den avlidnes bröstarvingar, ÄB 2 kap. 1. Bröstarvingar är den dödes avkomlingar. Bröstarvinge betyder egentligen fallen från bröstet. För fäder tillämpas en s.k. faderskapspresumtion, se äktenskapsbalken (ÄktB) 1 kap. 1. Den innebär att om modern, vid barnets födelse, är gift så skall mannen i äktenskapet anses vara far till barnet. Denna presumtion kan hävas, om det skulle visa sig att en annan man är far till barnet. Finns det ingen bröstarvinge efter den avlidne, så ärver efterlevande i den andra gruppen. Den gruppen består av först och främst av den avlidnes moder och fader, lever båda så tar dom allt. Lever ingen av den avlidnes föräldrar, så ärver den avlidnes syskon, eller om sådan saknas, syskonbarn. Om endast en förälder till den avlidne lever, så ärver den till att börja med hälften av den avlidnes egendom. Finns det ett syskon till den avlidne i livet, så ärver det den andra hälften (den döde förälderns lott alltså), i annat fall går allt till den enda levande föräldern i gruppen, ÄB 2 kap. 2. I den tredje gruppen ingår mor- och farföräldrar. I de fall någon eller några av mor- eller farföräldrarna redan är döda, så kan mostrar, fastrar, morbröder eller farbröder till den avlidne få ärva, ÄB 2 kap. 3. Där efter är det stopp! Kusiner ärver alltså inte! Den avlidnes bröstarvingar har till skillnad från övriga grupper ett laglottsskydd, ÄB 7 kap. 1. Laglottsskyddet garanterar bröstarvingar rätt till hälften av dennes arvslott. Arvslotten är hela den andel bröstarvingen enligt huvudregeln har rätt till efter avliden förälder (eller mor- eller farförälder o.s.v.). Exempel: Om Elin inte varit gift vid sin död, så hade Lisa och Erik fått dela lika av den egendom Elin lämnat efter sig. Vi kan anta att Elin lämnade kr efter sig. Lisas och Eriks arvslotter är hälften (eftersom det är två barn med lika rätt) av beloppet, alltså kr vardera. Detta är Lisas och Eriks arvslotter. Elin hade enligt lag kunnat testamentera bort hälften av hennes totala förmögenhet, alltså kr. Lisa och Erik hade då fått kr var av Elins totala förmögenhet kr är hälften av respektive barns arvslott och det är lika med laglotten. Om Elin hade testamenterat bort en större del än hälften hade barnen kunnat begära att testamentet skulle jämkas till en nivå motsvarande deras laglotter, ÄB 7 kap. 3. Fördjupningstext i juridik, december

5 Bröstarvingar till den avlidne, som samtidigt inte är den efterlevande makens bröstarvinge kallas för särkullbarn. Exempel: Elin hade, från ett tidigare äktenskap med Eskil, dottern Maj. Maj hade till skillnad från sina halvsyskon Lisa och Erik, inte behövt vänta på sitt efterarv efter Elin, utan hon hade fått ut sitt arv direkt, ÄB 3 kap. 1, första stycket. Maj kan däremot med stöd av reglerna i ÄB 3 kap. 9 avstå, till förmån för sin styvfar, från att ta ut sitt arv direkt efter sin mor. Om Maj väljer att avstå från att ärva direkt, så har hon rätt till efterarv efter sin mor, när hennes styvfar Erik dör. Testamente Den som uppnått 18 års ålder kan (i vissa fall även den som fyllt 16 år) förordna om sina tillgångar efter döden genom testamente. Om inte testamente upprättas kommer arvet att följa den arvsordning som jag redogjort för ovan. Ett testamente skall upprättas skriftligen och i två vittnens närvaro för att vara giltigt. Det är möjligt att förordna om hela eller vissa delar av sin förmögenhet. Testatorn (den döde) kan ha bestämt att vissa bestämda saker skall tillfalla någon bestämd person (eller exempelvis stiftelse eller förening) eller att en viss del av tillgångarnas värde skall tillfalla någon speciell. Testamentsförordnande kan klandras eller ogiltigförklaras om förordnandet inkräktar på någons legala rätt till arv eller om det visar sig att den döde vid tillfället för upprättandet av testamentet inte var vid sina sinnesfulla bruk. Fördjupningstext i juridik, december

Arv Kortfattat om lagstiftningen

Arv Kortfattat om lagstiftningen Arv Kortfattat om lagstiftningen Producerad av Justitiedepartementet Foto: Justitiedepartementet, tryck: Elanders, 2015 Bouppteckning När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar

Läs mer

Arv. kortfattad information om ärvdabalken

Arv. kortfattad information om ärvdabalken Arv kortfattad information om ärvdabalken Ärvdabalken innehåller regler om bland annat bouppteckning, arv och testamente. Hela ärvdabalken hittar du i Svensk författningssamling SFS 1958:637. Den finns

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Sambor och deras gemensamma hem

Sambor och deras gemensamma hem Sambor och deras gemensamma hem kortfattad information om sambolagen Sambolagen Sambolagen innehåller bestämmelser om delning av gemensam bostad och bohag när ett samboförhållande upphör. Lagen definierar

Läs mer

Anita Wickstrom Unto Komujarvi FAMILJERATTEN. En introduktion ANDRA UPPLAGAN. Norstedts Juridik AB

Anita Wickstrom Unto Komujarvi FAMILJERATTEN. En introduktion ANDRA UPPLAGAN. Norstedts Juridik AB Anita Wickstrom Unto Komujarvi FAMILJERATTEN En introduktion ANDRA UPPLAGAN Norstedts Juridik AB Innehall Forord 5 Forkortningar 11 Del I Aktenskap, partnerskap och samboende 13 1. Inledning 13 2. Aktenskap

Läs mer

Om arv och testamente, framtiden och djuren.

Om arv och testamente, framtiden och djuren. Om arv och testamente, framtiden och djuren. Vad händer om du inte har skrivit ett testamente? Finns det inget testamente vid din bortgång kommer dina tillgångar att fördelas enligt lagen och följa den

Läs mer

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj JURIDIK OCH FAMILJ FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj VI VET ATT DET ÄR LÄTT ATT SKJUTA UPP BESLUT SOM GÄLLER AVTAL INOM FAMILJEN Så här ser det ut i Sverige 68 % av de tillfrågade

Läs mer

I slutet av 80-talet genomfördes stora förändringar av familjerättslagstiftningen.

I slutet av 80-talet genomfördes stora förändringar av familjerättslagstiftningen. 1 I slutet av 80-talet genomfördes stora förändringar av familjerättslagstiftningen. Då fick makar med gemensamma barn arvsrätt efter varandra och begreppet särkullbarn infördes. Att man behövde en särskild

Läs mer

Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo

Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo 2 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDENS TILLSYN Överförmyndarnämnden har enligt lag till uppgift att utöva tillsyn över bland annat förmyndares och gode mäns verksamhet. När

Läs mer

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c )

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c ) Testamente Jag 1 Fullständigt namn önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Testamentstagare 2 I II Testators signatur 3 Sida 1/4 III IIII V Testators signatur Sida 2/4

Läs mer

ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP

ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP ANDERS AGELL ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP ANDRA UPPLAGAN IUSTUS FÖRLAG Innehäll Innehäll 7 Förkortningar 11 1 Juridisk och social bakgrund för den fortsatta framställningen 13 1.1 Bokens ämnesomräde

Läs mer

Familjerätt Ekonomiska frågor. Docent Margareta Brattström

Familjerätt Ekonomiska frågor. Docent Margareta Brattström Familjerätt Ekonomiska frågor Docent Margareta Brattström Disposition Verkningar av äktenskap respektive samboende Företrädare för den som saknar egen rättshandlingsförmåga Sambo eller gift? Spelar det

Läs mer

Får mor göra vad hon vill med fars arv?

Får mor göra vad hon vill med fars arv? Arvsrätt - svara på tidningsfrågor. Fråga 1. I min frus och mitt ömsesidiga testamente stadgas att den efterlevande skall ärva den först bortgångna med äganderätt. Innebär detta att den efterlevande har

Läs mer

Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo

Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo 2 ATT BEVAKA RÄTT I DÖDSBO Uppgiften att bevaka rätt i dödsbo kan uppkomma om en person som har en god man eller förvaltare har del i ett dödsbo och det i den

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2984 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) Åtgärder på familjerättens område Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN

Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN 3 I denna serie har även utkommit: y Behandling av personuppgifter y Familjerätt, lättläst y Offentlighetsprincipen och

Läs mer

Familjerätt. Information om lagreglerna

Familjerätt. Information om lagreglerna Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt

Läs mer

Information från överförmyndaren

Information från överförmyndaren FLENS KOMMUN Information från överförmyndaren om bouppteckning, arvsskifte och bodelning 2014-12-09 Innehåll Information om bouppteckning, arvsskifte och bodelning... 2 Bouppteckning... 2 Dödsbo... 2 Bodelning

Läs mer

Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN

Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN 3 I denna serie har även utkommit: y Behandling av personuppgifter y Familjerätt, lättläst y Offentlighetsprincipen och

Läs mer

Familjerätt. Information. lagreglerna

Familjerätt. Information. lagreglerna Familjerätt FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJE RÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAM ILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJE RÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT

Läs mer

Testamentesguiden. En guide för dig om hur man kan skriva testamente.

Testamentesguiden. En guide för dig om hur man kan skriva testamente. Testamentesguiden En guide för dig om hur man kan skriva testamente. Vid upprättande av ett testamente kommer det ofta upp frågor, både mer allmänna, men också om hur man förordnar CancerRehabFonden som

Läs mer

Gift, sambo eller särbo?

Gift, sambo eller särbo? Familjens juridik Gift, sambo eller särbo? Gift ett helt paket av regler; giftorätt, underhållsskyldighet, ofta arvsrätt. Sambo giftorätt i gemensam bostad och bohag som köpts för gemensamt bruk, ingen

Läs mer

För full poäng krävs i samtliga fall hänvisning till korrekt lagrum samt att ett resonemang kring dessa förs.

För full poäng krävs i samtliga fall hänvisning till korrekt lagrum samt att ett resonemang kring dessa förs. Svarsmall fråga 1 a) Andrei är presumerad far till Celine, FB 1 kap. 1, men presumtionen kan brytas, 1 kap. 2, 3 och faderskapet kan hävas, 3 kap. 1-4. David kan dock inte föra talan om fastställande av

Läs mer

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente? Ske Din vilja! t v å t r e f e m s e x s j u å t t a n i o e l v a Ett dokument för livet Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Läs mer

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR HSB INFORMERAR Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Makar och sammanboende Om Du och Din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger Ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten

Läs mer

När man flyttar ihop KAPITEL 5. Innehåll: Praktikfall Unga sambor

När man flyttar ihop KAPITEL 5. Innehåll: Praktikfall Unga sambor KAPITEL 5 När man flyttar ihop Innehåll: Praktikfall Unga sambor Rätt eller fel? Vad säger lagen? 1. Oklar gemenskap 2. Vems är pengarna? 3. Viktigt vigselval? 4. Val av efternamn 5. Vem blir ägare? 6.

Läs mer

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo 6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo 39 6.1 Efterlevande make Efterlevande make ska anges i bouppteckningen. Efterlevande make är dödsbodelägare på grund av den bodelning som vanligen ska

Läs mer

Meddelandeblad. Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor

Meddelandeblad. Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder eller motsvarande, länsstyrelser, kliniker med IVF-behandling. Juli 2005 Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor

Läs mer

Familjejuridik TRYGGARE EKONOMI PÅ ÄLDRE DAR

Familjejuridik TRYGGARE EKONOMI PÅ ÄLDRE DAR Familjejuridik TRYGGARE EKONOMI PÅ ÄLDRE DAR 1 Gilla Din Ekonomi är ett landsomfattande nätverk som startats av myndig heter, orga nisationer och finansiella företag för att samarbeta om folkbildning i

Läs mer

EXAMENSARBETE. Sambolagen. Skydd för svagare parten. Anna Lindberg. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Sambolagen. Skydd för svagare parten. Anna Lindberg. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Sambolagen Skydd för svagare parten Anna Lindberg Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet

Läs mer

För full poäng krävs i samtliga fall att hänvisning till korrekt lagrum ges, att svaren motiveras och att resonemang kring de juridiska aspekterna

För full poäng krävs i samtliga fall att hänvisning till korrekt lagrum ges, att svaren motiveras och att resonemang kring de juridiska aspekterna Fråga 1 a) Förhållandet mellan Alicia, Bernard och Cedric regleras i detta hänseende i FB 6:2, 6:11 och 6:13. Vårdnadshavare har en rätt och en skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personlig

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

Ditt arv kan rädda liv i generationer.

Ditt arv kan rädda liv i generationer. Länge leve livet. Ditt arv kan rädda liv i generationer. Foto: Anna Kern, Johnér En vacker givartradition. Varje år tar vi emot gåvor från människor som skrivit in Röda Korset i sina testamenten. Det är

Läs mer

Mitt testamente till de äldre

Mitt testamente till de äldre Mitt testamente till de äldre Blomsterfondens testamentshjälp BLOMSTER FONDEN Blomsterfonden är min familj. Genom en gåva kan jag hjälpa andra människor att komma in i samma trygga gemenskap. Willem Schaper

Läs mer

Låt naturen gå i arv. - skriv testamente

Låt naturen gå i arv. - skriv testamente i Låt naturen gå i arv - skriv testamente Innehåll Förord 1 Varför är det viktigt att skriva sitt testamente 2 Så här skriver du ditt testamente 4 Dödsbon och arvskifte 5 Du kan bidra till en ren miljö

Läs mer

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente På många håll i världen riskerar människor livet för att kunna uttrycka sin vilja I många länder

Läs mer

ARVSRÄTT. Daniel Nordström

ARVSRÄTT. Daniel Nordström ARVSRÄTT Daniel Nordström PRESENTATIONENS INNEHÅLL Juridiska begrepp Ärvdabalken Arvsordningen Bodelning vid avliden make/maka Bodelning vid samboförhållande Testamente Bouppteckning Arvsskifte Länkar

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Avsnitt 6 45 6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Prop. 2002/03:80, Prop. 1986/87:1, Prop. 1958:B 23 6.1 Efterlevande make Efterlevande

Läs mer

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Din bostadsrätt En bostadsrättslägenhet övergår till ny bostadsrättshavare på flera olika sätt. Det vanligaste är genom köp. Andra exempel är gåva, bodelning

Läs mer

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG Rätt arv Fördelning av kvarlätenskap MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förord 5 Förkortningar 7 Vissa förkortningar i texten 7 Förkortningar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 KLAGANDE EW Ombud: Advokat C-OK och advokat KG MOTPARTER 1. MS 2. MWO Ombud för 1 och 2: Advokat TR-S SAKEN Klander

Läs mer

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN 1. 2. Swedish Cohabitation Act (2013:376) 2 Ändringar och övergångsbestämmelser 10 1 1. SWEDISH COHABITATION ACT (2013:376) Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses två

Läs mer

1 kap. Om faderskapet och moderskapet till barn

1 kap. Om faderskapet och moderskapet till barn SFS 1949:381 Källa: Rixlex Utfärdad: 1949-06-10 Omtryck: SFS 1995:974 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:404 Föräldrabalk (1949:381) [Fakta & Historik] 1 kap. Om faderskapet och moderskapet till barn 1 Är vid

Läs mer

Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare

Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare Överförmyndarkansliet Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner Särskilt förordnad vårdnadshavare och

Läs mer

7 Arvingar och testamentstagare

7 Arvingar och testamentstagare 51 7 Arvingar och testamentstagare 7.1 Allmänt När någon har avlidit ska tillgångarna fördelas mellan dem som har rätt till arv efter den döde p.g.a. lag eller testamente. En arvinge är den som enligt

Läs mer

Ställföreträdarens 1 dödsboförvaltning

Ställföreträdarens 1 dödsboförvaltning Ställföreträdarens 1 dödsboförvaltning A. Omyndiga barn föräldrar/förmyndare Om omyndigt barn har del i ett dödsbo ska förmyndarna (normalt sett föräldrarna) vårda barnets rätt i boet. Omyndigt barn kan

Läs mer

7 Arvingar och testamentstagare

7 Arvingar och testamentstagare Arvingar och testamentstagare Avsnitt 7 61 7 Arvingar och testamentstagare Legal arvinge Testamentstagare Prop. 1988/89:88, Prop. 1986/87:1, Prop. 1958:B 23 7.1 Allmänt När någon har avlidit ska tillgångarna

Läs mer

Låt naturen gå i arv. - skriv testamente

Låt naturen gå i arv. - skriv testamente i Låt naturen gå i arv - skriv testamente Innehåll Förord 1 Varför är det viktigt att skriva sitt testamente 2 Så här skriver du ditt testamente 4 Dödsbon och arvskifte 5 Du kan bidra till en ren miljö

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Sambolag; utfärdad den 12 juni 2003. SFS 2003:376 Utkom från trycket den 23 juni 2003 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses

Läs mer

a) Vad ger du för råd till Bertil angående egendomen som Stella ägde? (4p)

a) Vad ger du för råd till Bertil angående egendomen som Stella ägde? (4p) Fråga 1 Stella och Bertil träffades under gymnasietiden. De blev förälskade i varandra och flyttade ihop efter gymnasiet till en hyreslägenhet i centrala Stockholm. Stella och Bertil levde lyckliga i många

Läs mer

Äktenskapsrätt. Arvsfrågor. Arvs- och gåvoskatt. Skillnader i Svensk och Fransk arvsrätt. Vilka val kan man göra. EU förordningen

Äktenskapsrätt. Arvsfrågor. Arvs- och gåvoskatt. Skillnader i Svensk och Fransk arvsrätt. Vilka val kan man göra. EU förordningen 22 april 2016 Arvsfrågor EU förordningen Skillnader i Svensk och Fransk arvsrätt Vilka val kan man göra Äktenskapsrätt Vilket lands lag gäller Olika avtalsmöjligheter Arvs- och gåvoskatt Dubbelbeskattningsavtal

Läs mer

Äktenskapsförord. Giftorättsgods görs till enskild egendom 1-2

Äktenskapsförord. Giftorättsgods görs till enskild egendom 1-2 1 ets innehåll: 4 Vi 2 Parter 3 Makens namn Adress Makans namn Adress skall gifta oss med varandra. är gifta med varandra Giftorättsgods görs till enskild egendom 1-2 och avtalar härigenom ett äktenskapsförord

Läs mer

LIVETS STIG BÄR FRAMÅT Broschyr om testamenten

LIVETS STIG BÄR FRAMÅT Broschyr om testamenten LIVETS STIG BÄR FRAMÅT Broschyr om testamenten Varför forskar man om diabetes? Typ 1 -diabetes (juvenil diabetes) är vanligare i Finland än i något annat land i världen. Varje år får omkring 600 barn i

Läs mer

Foto: Sofia Denzler. Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen

Foto: Sofia Denzler. Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen Foto: Sofia Denzler Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen Foto: Åsa Dahlgren Ett barns dröm är dyrbar Ett barns dröm är vacker En längtan till något nytt, något mer Ett barns

Läs mer

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2001:82 1 Departement/ myndighet: Integrations-

Läs mer

Bli inte blåst på kontraktet

Bli inte blåst på kontraktet Bli inte blåst på kontraktet 41 Maken dör, sambon vill separera eller frun vägrar flytta. Vem får kontraktet? Hur skyddar man sig? Hem & Hyra har svaren. Ibland girar livet åt oväntat håll. Döden Huvudregeln

Läs mer

Vem äger bostadsrätten?

Vem äger bostadsrätten? Vem äger bostadsrätten? Makar och sammanboende Om du och din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten motsvarar den kvotdel av köpeskillingen

Läs mer

SFS nr: 1949:381. Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L2. Rubrik: Föräldrabalk (1949:381) Utfärdad: 1949-06-10

SFS nr: 1949:381. Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L2. Rubrik: Föräldrabalk (1949:381) Utfärdad: 1949-06-10 Databas: SFST Ny s!kning S!kresultat F!reg"ende N#sta Post $ av $ i SFST Länk till register Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera

Läs mer

C.P.C Code (1949-381) on Parents and Children

C.P.C Code (1949-381) on Parents and Children SFST C.P.C Code (1949-381) on Parents and Children Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna

Läs mer

8 Bouppteckningsförrättningen

8 Bouppteckningsförrättningen 69 8 Bouppteckningsförrättningen 8.1 Inledning Av bouppteckningen ska framgå följande uppgifter angående själva förrättningen (20 kap. 3 och 6 ÄB): 1. När bouppteckningsförrättningen har hållits. 2. Vilka

Läs mer

Att ge vidare. Information om att skriva testamente

Att ge vidare. Information om att skriva testamente Att ge vidare Information om att skriva testamente FOTO: BÖRJE ALMQVIST Den sista viljan Rubriken är dubbeltydlig. Att tvingas utstå krig, flykt och svält är det sista många människor vill vara med om.

Läs mer

Låt ditt livsverk fortsätta. En broschyr om att skriva

Låt ditt livsverk fortsätta. En broschyr om att skriva Låt ditt livsverk fortsätta En broschyr om att skriva T E STA M E N T E VARFÖR ska jag skriva testamente? Ett testamente är ett bra sätt att berätta vad du vill ska hända med dina pengar och dina ägodlar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 april 2008 T 4304-05 KLAGANDE 1. FEG 2. KE Ombud för 1 och 2, tillika rättshjälpsbiträde åt 2: Jur.kand. MOTPART CG Ombud: Advokat LB

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 17 december 2001 Nr 1226 1229 INNEHÅLL Nr Sidan 1226 Lag om ändring av äktenskapslagen... 3445 1227 Lag om upphävande av vissa bestämmelser i

Läs mer

Regeringens proposition 2004/05:137

Regeringens proposition 2004/05:137 Regeringens proposition 2004/05:137 Assisterad befruktning och föräldraskap Prop. 2004/05:137 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 mars 2005 Mona Sahlin Thomas Bodström

Läs mer

Guide för delägare i dödsbon

Guide för delägare i dödsbon Guide för delägare i dödsbon Guide för delägare i dödsbon Då en närstående avlider måste de anhöriga utöver sorgen bära ansvar för många praktiska ärenden i anslutning till dödsfallet. Andelsbankerna har

Läs mer

Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap

Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

EXAMENSARBETE. Särkullbarns omedelbara arvsrätt. Rättvist mot efterlevande make och gemensamma bröstarvingar? Linéa Nilsson

EXAMENSARBETE. Särkullbarns omedelbara arvsrätt. Rättvist mot efterlevande make och gemensamma bröstarvingar? Linéa Nilsson EXAMENSARBETE Särkullbarns omedelbara arvsrätt Rättvist mot efterlevande make och gemensamma bröstarvingar? Linéa Nilsson Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

God man för ensamkommande och ensamma barn

God man för ensamkommande och ensamma barn MED RÄTT God man AT T HJÄLPA God man för ensamkommande och ensamma barn Överförmyndarnämnden Mitt NORDANSTIGS KOMMUN God man för ensamkommande och ensamma barn Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn

Läs mer

24{BASE}=SFST&%24{TRIPSHOW}=format%3DTHW&BET=2001%3A82%24 (accessed 12 August 2013)

24{BASE}=SFST&%24{TRIPSHOW}=format%3DTHW&BET=2001%3A82%24 (accessed 12 August 2013) This document was reproduced from http://62.95.69.15/cgibin/thw?%24{html}=sfst_lst&%24{oohtml}=sfst_dok&%24{snhtml}=sfst_err&% 24{BASE}=SFST&%24{TRIPSHOW}=format%3DTHW&BET=2001%3A82%24 (accessed 12 August

Läs mer

EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2011-09-15

EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2011-09-15 ÖVERFÖRMYNDAREN EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2011-09-15 Detta är en vägledning där du får information om vilka skyldigheter du har som förmyndare, oavsett om du är förälder eller

Läs mer

arvsfrågor Vem ärver?

arvsfrågor Vem ärver? arvsfrågor Vem ärver? 2 Inledning Innehållsförteckning: Inledning...3 Boutredning...4 Bouppteckning...5 Vad är en bouppteckning?...5 Vad får göras före bouppteckningen?...6 Hur går bouppteckningen till?...6

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Egendom i äktenskap. Enskild egendom genom. Giftorättsgods. äktenskapsförord gåva testamente. gemensamt varje makes. OH kap 4:1

Egendom i äktenskap. Enskild egendom genom. Giftorättsgods. äktenskapsförord gåva testamente. gemensamt varje makes. OH kap 4:1 Egendom i äktenskap Enskild egendom genom äktenskapsförord gåva testamente Giftorättsgods gemensamt varje makes OH kap 4:1 Äktenskapsförord OH kap 4:2 Bodelning äktenskap Exempel 1: Makarna Ola och Petra

Läs mer

arvsfrågor Vem ärver?

arvsfrågor Vem ärver? arvsfrågor Vem ärver? Inledning Innehållsförteckning: InleDnIng...3 BouTreDnIng...4 BouppTecknIng...5 Vad är en bouppteckning?...5 Vad får göras före bouppteckningen?...6 Hur går en bouppteckning till?...6

Läs mer

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen?

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta

Läs mer

Arvsrättsliga frågor. Civilutskottets betänkande 2008/09:CU15. Sammanfattning

Arvsrättsliga frågor. Civilutskottets betänkande 2008/09:CU15. Sammanfattning Civilutskottets betänkande 2008/09:CU15 Arvsrättsliga frågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 13 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2008 om olika arvsrättsliga frågor. Motionsyrkandena

Läs mer

arvsfrågor Vem ärver vad?

arvsfrågor Vem ärver vad? arvsfrågor Vem ärver vad? 2 Inledning Vi människor lever i en föränderlig värld där både små och stora saker hela tiden påverkar oss. Så länge vi själva lever kan vi fatta beslut och utföra handlingar,

Läs mer

Kommentarer om den juridiska rådgivningen på webbsidorna kan lämnas på adressen: omtiedotus@om.fi

Kommentarer om den juridiska rådgivningen på webbsidorna kan lämnas på adressen: omtiedotus@om.fi 1 Juridiska råd på webbsidorna Utöver alla andra svårigheter har katastrofen i Sydostasien orsakat de berörda även juridiska problem. På dessa webbsidor ger justitieministeriet information om var man kan

Läs mer

Efterlevande makes arvsrätt

Efterlevande makes arvsrätt Efterlevande makes arvsrätt En lagstiftning i behov av förändring? Kandidatuppsats inom affärsjuridik Författare: Handledare: Joakim Svanström Anneli Linhard Framläggningsdatum Jönköping Maj 2012 Bachelor

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 maj 2005 Ö 1799-03 KLAGANDE 1. BB 2. BN Ombud för 1 och 2: advokaten LEJ MOTPART Allmänna arvsfonden genom Kammarkollegiet, Box 2218,

Läs mer

En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden

En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden Förord Kära IOGT-NTO-vän Det här är en handledning om att skriva testamente. Vår förhoppning är att du finner information som du har nytta

Läs mer

Susanne Eliasson, privatekonomisk analytiker, SEB

Susanne Eliasson, privatekonomisk analytiker, SEB Familjejuridik 1 Gilla Din Ekonomi är ett landsomfattande nätverk som startats av myndig heter, orga nisationer och finansiella företag för att samarbeta om folkbildning i ekonomiska och finansiella frågor.

Läs mer

Marianne Bergström > Mats Ekström Jonas Sjulgärd > Elisabeth Sjöden. Rätt skatt päarv & gäva

Marianne Bergström > Mats Ekström Jonas Sjulgärd > Elisabeth Sjöden. Rätt skatt päarv & gäva Marianne Bergström > Mats Ekström Jonas Sjulgärd > Elisabeth Sjöden Rätt skatt päarv & gäva InnehäHsforteckning INNEHÄLLSFÖRTECKNING 1 MAKARS EGENDOM 13 1.1 Inledning 13 1.1.1 Partnerskap 13 1.1.2 Samäganderätt

Läs mer

Disposition. Vilka är makar/sambor. Äktenskaps-, (partnerskaps-) och samboenderätt - allmän introduktion, särskilt om äktenskapsförord

Disposition. Vilka är makar/sambor. Äktenskaps-, (partnerskaps-) och samboenderätt - allmän introduktion, särskilt om äktenskapsförord Äktenskaps-, (partnerskaps-) och samboenderätt - allmän introduktion, särskilt om äktenskapsförord Professor Margareta Brattström Disposition Rättspolitisk kontext Introduktion: materiell rätt om makars

Läs mer

ARV OCH TESTAMENTE. Om avsaknad av en adekvat fördelningsform och en successionsrätt i förändring

ARV OCH TESTAMENTE. Om avsaknad av en adekvat fördelningsform och en successionsrätt i förändring Örebro universitet Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Rättsvetenskap, avancerad nivå, Enskilt arbete 30 hp Ämnesområde: Familjerätt; successionsrätt Handledare: Karin Kulin-Olsson VT 2011

Läs mer

Regeringens proposition 1986/87:1

Regeringens proposition 1986/87:1 Regeringens proposition 1986/87:1 om äktenskapsbalk m. m. Prop. 1986/87:1 Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 26 juni 1986.

Läs mer

Rubrik: Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap. 3. fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder.

Rubrik: Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap. 3. fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder. Source: http://tinyurl.com/c93pkcw Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 1950:382

Läs mer

Fastställande av föräldraskap Ersätter: 2005:64

Fastställande av föräldraskap Ersätter: 2005:64 Cirkulärnr: 07:5 Diarienr: 07/1258 Handläggare: Pernilla Krusberg Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2007-04-10 Mottagare: Kommunstyrelsen Socialnämnden eller motsvarande Rubrik: Fastställande av

Läs mer

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret GOD MAN/ FÖRVALTARE Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m Överförmyndarkontoret Innehållsförteckning Vem kan få god man?...3 God man för omyndiga (FB 11 kap 1 och 2 )...4 God man

Läs mer

FÖRORD. Ulf Holmberg ulf.holmberg@wwf.se Testamentsansvarig Världsnaturfonden WWF

FÖRORD. Ulf Holmberg ulf.holmberg@wwf.se Testamentsansvarig Världsnaturfonden WWF FÖRORD Ibland får vi frågor om hur man upprättar ett testamente. Frågorna gäller både testamenten rent allmänt och hur man utformar en lydelse med Världsnaturfonden WWF som förmånstagare. Det är oftast

Läs mer

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna DITT AVTRYCK I VÄRLDEN Om att testamentera till Hoppets Stjärna Ditt avtryck i världen Det vi gör i våra liv lämnar ett avtryck. För de flesta av oss handlar det kanske inte om historiska saker som nobelpris

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD. J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 10.12.2008

PRESENTATIONSBLAD. J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 10.12.2008 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 10.12.2008 Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen om samboförhållanden Ordförande:

Läs mer

Law (1987-230) on marriage. Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 2 av 3 i SFST

Law (1987-230) on marriage. Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 2 av 3 i SFST SFST Law (1987-230) on marriage Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 2 av 3 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 juli 2006 Ö 5151-04 KLAGANDE KTN MOTPARTER 1. CT 2. PL SAKEN Adoption ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts beslut den 25 november 2004

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om personnamn; SFS 2016:1013 Utkom från trycket den 29 november 2016 utfärdad den 17 november 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens innehåll 1 I denna

Läs mer