När man flyttar ihop KAPITEL 5. Innehåll: Praktikfall Unga sambor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När man flyttar ihop KAPITEL 5. Innehåll: Praktikfall Unga sambor"

Transkript

1 KAPITEL 5 När man flyttar ihop Innehåll: Praktikfall Unga sambor Rätt eller fel? Vad säger lagen? 1. Oklar gemenskap 2. Vems är pengarna? 3. Viktigt vigselval? 4. Val av efternamn 5. Vem blir ägare? 6. Ansvar för skulden 7. Två om en bil 8. Oeniga makar 9. Bodelning 10. Vem får lägenheten? Gör bodelning Hur skulle du döma? Vilken make har rätt till fastig heten? Samboavtal Problem i vardagen 1. Vems är lägenheten? 2. Nödvändigt samboavtal? 3. Rätt ägare 4. Säljande make 5. Betala mannens skulder 6. Ändra bodelning Sök svaret Snabb skilsmässa? J2000 KoL - kap 5-7.indd

2 Block 2. Familj När man flyttar ihop Unga sambor. Samboförhållande är mer än att bara dela lägenhet med en kompis. Man ska också bo tillsammans i ett parförhållande och ha gemensamt hushåll enligt sambolagen 1. Enligt sambolagen 8 kan en av samborna, vid separation, begära bodelning av bostad och bohag inköpt för gemensamt bruk. Tillgångarna delas då lika. Den som har mest behov av lägenheten har rätt att få överta den enligt sambolagen 22. Som sambo behöver Jessica inte lämna ifrån sig några aktier vid en separation. De ingår inte i en bodelning eftersom de inte är inköpta för gemensamt bruk. I ett äktenskap har var och en sina tillgångar enligt äktenskapsbalken 1 kap 3. Däremot har den ene maken vid en bodelning giftorätt i den andres tillgångar, om de inte är enskild egendom, enligt äktenskapsbalken 7 kap 1. Jessica kan alltså bli tvungen att dela med sig av aktierna. Utdrag ur sambolagen: 1 Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. 8 När ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra, skall på begäran av någon av samborna samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning. Bodelningen skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphörde. Begäran om bodelning skall framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Om samboförhållandet upphör genom att en sambo avlider eller om en sambo avlider inom ett år från det att samboförhållandet upphörde, skall dock begäran framställas senast när bouppteckningen förrättas. 22 Innehar den ena sambon den gemensamma bostaden med hyresrätt eller bostadsrätt och utgör egendomen inte samboegendom, har den andra sambon rätt att överta den när samboförhållandet upphör, om den sambon bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans, gäller detta dock endast om synnerliga skäl talar för det. Anspråk på att ta över hyres- eller bostadsrätten skall framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Lämnar sambon bostaden, skall anspråket dock framställas senast tre månader därefter. Fristen på ett år gäller inte om den sambo som innehar bostaden avlider och den efterlevande sambon bor kvar i bostaden. Den som övertar bostaden enligt första stycket skall ersätta den andra sambon för bostadens värde. Det får ske genom att bostadens värde avräknas vid bestämmandet av sambornas andelar i bodelningen, om den som lämnar bostaden kan tillgodoses på det sättet. I annat fall skall vad som fattas betalas med pengar. Ställs godtagbar säkerhet för betalningen, kan sambon få skäligt anstånd med denna. K A P I T E L 5 Utdrag ur äktenskapsbalkens 1:a kapitel: 3 Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Utdrag ur äktenskapsbalkens 7:e kapitel: 1 En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. 31 J2000 KoL - kap 5-7.indd

3 När man flyttar ihop Rätt eller fel?. 1 R 2 R 3 F 4 F 5 F 6 F 7 R 8 R 9 R 10 F 11 R 12 F 13 R 14 F 15 R 16 F 17 R 18 R 19 R Vad säger lagen?. 1. Oklar gemenskap Mansour har rätt. I ett samboförhållande äger och råder samborna över sina egna tillgångar även om de har gemensamt hushåll. 2. Vems är pengarna? Det beror på vad Jessica gör med pengarna. Om hon köper bohag till deras gemensamma hem för pengarna så kommer det att ingå i en eventuell bodelning. Men om hon sätter in dem på konto i banken kommer de inte att ingå i en bodelning. Utdrag ur sambolagen: 3 Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning och inte annat följer av 4 eller 9. 6 Med sambors gemensamma bohag avses i denna lag, om inte annat följer av 7, möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena sambons bruk. 3. Viktigt vigselval? Jessica har rätt, det är ingen juridisk skillnad mellan kyrklig och borgerlig vigsel. 4. Val av efternamn Ja, de kan enligt namnlagen 11 välja att ta ett helt annat namn än sina föräldrars. Utdrag ur namnlagen: 11 Den som vill byta sitt efternamn till ett nybildat efternamn eller till ett efternamn som inte kan förvärvas enligt 1 10 kan göra ansökan om tillstånd till bytet hos patent- och registreringsverket. Den som en gång har bytt efternamn efter en sådan ansökan får på nytt byta efternamn på detta sätt endast om det finns särskilda skäl. 5. Vem blir ägare? Vid bodelning ingår enligt äktenskapsbalken 10 kap 1 all egendom med giftorätt, dvs som inte är enskild egendom. Då ingår även den egendom som Mansour står som ägare till. Vid kortvariga äktenskap, vanligen kortare än fem år, kan man dock frångå bodelningsreglerna enligt äktenskapsbalken 12 kap 1. I sådana fall skulle Jessica förlora på att Mansour står som ägare. 32 J2000 KoL - kap 5-7.indd

4 Block 2. Familj När man flyttar ihop Utdrag ur äktenskapsbalkens 10:e kapitel: 1 I bodelning skall makarnas giftorättsgods ingå. Utdrag ur äktenskapsbalkens 12:e kapitel: 1 I den mån det med hänsyn särskilt till äktenskapets längd men även till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en make vid bodelning skall lämna egendom till den andra maken i den omfattning som följer av 11 kap., skall bodelningen i stället göras så att den förstnämnda maken får behålla mer av sitt giftorättsgods. Är en make försatt i konkurs när bodelningen skall förrättas eller finns det andra särskilda skäl att inte dela makarnas giftorättsgods, skall varje make behålla sitt giftorättsgods som sin andel. Första stycket gäller inte vid bodelning med anledning av en makes död. K A P I T E L 5 6. Ansvar för skulden Nej, Jessica kan inte bli ansvarig för Mansours skuld. Så länge äktenskapet varar har makarna var sin ekonomi enligt äktenskapsbalken 1 kap 3. Däremot påverkas ju familjens totala ekonomi, vilket får följder vid en eventuell bodelning. (Äktenskapsbalken 1 kap 3 se s 31) 7. Två om en bil I ett äktenskap äger och råder var och en över sina tillgångar enligt äktenskapsbalken 1 kap 3. I beslutet att flytta samman finns dock en tyst överenskommelse om rätt för en make att använda den andre makens bohag. Men en bil ingår inte i bohaget, så Mansour bör kunna neka Jessica att använda bilen. 8. Oeniga makar Ja, Jessica kan ensam begära skilsmässa hos tingsrätten, men den träder inte i kraft förrän efter sex månaders betänketid enligt äktenskapsbalken 5 kap 2. Utdrag ur äktenskapsbalkens 5:e kapitel: 1 Är makarna ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äktenskapsskillnad. Denna skall föregås av betänketid, om båda makarna begär det eller om någon av dem varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad. 2 Vill bara en av makarna att äktenskapet skall upplösas, har den maken rätt till äktenskapsskillnad endast efter betänketid. 9. Bodelning De delar på giftorättsgodset: = kr /2 = kr var enligt äktenskapsbalken 10 kap 1. Jessica behåller sin enskilda egendom på kr enligt äktenskapsbalken 7 kap 2. (Äktenskapsbalken 10 kap 1 se ovan) Utdrag ur äktenskapsbalkens 7:e kapitel: 2 Enskild egendom är 1. egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild, 2. egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda, 33 J2000 KoL - kap 5-7.indd

5 När man flyttar ihop 3. egendom som en make har erhållit genom testamente med det villkoret att den skall vara mottagarens enskilda, 4. egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda, 5. egendom som en make erhållit genom förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande som tecknats av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda, 6. vad som har trätt i stället för egendom som avses i 1 5, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild. Avkastning av enskild egendom är giftorättsgods, om inte annat har föreskrivits genom en sådan rättshandling som avses i första stycket. 10. Vem får lägenheten? Detta beror på vem som ska anses ha bäst behov av lägenheten, äktenskapsbalken 11 kap 8. Utdrag ur äktenskapsbalkens 11:e kapitel: 8 Den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. Denna rätt gäller dock inte om egendomen är den andra makens enskilda enligt 7 kap. 2 första stycket 2 4. En förutsättning för att en make skall få överta en bostad eller bohag som tillhör den andra maken är vidare att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Gör bodelning. 1. De delar på möblerna, dvs /2 = kr var, eftersom de är bohag köpt för gemensamt bruk enligt sambolagen 3. Klas behåller bilen eftersom den inte är bohag enligt sambolagen 6. (Sambolagen 3 och 6 se s 32) 2. Saras TV, DVD-spelare och musikanläggning ska ingå i bodelningen eftersom denna egendom är bohag inköpt för gemensamt bruk. Michael har alltså rätt att få halva värdet. De ska också dela på värdet av husvagnen som de äger gemensamt med samäganderätt enligt samäganderättslagen. De ska alltså dela på = , dvs kr var. Lägenheten, som var inköpt innan de blev sambor, och bilen ingår inte i bodelningen. 3. Giftorättsgods som ska ingå i bodelningen är = kr, dvs var. Lailas fritidshus ska hon behålla, eftersom den är hennes enskilda egendom. 4. Pelles giftorättsgods: = , dvs Pelle har inget att dela med sig av till bodelningen. Marias giftorättsgods: = kr 34 J2000 KoL - kap 5-7.indd

6 Block 2. Familj När man flyttar ihop Gemensamt giftorättsgods som ska ingå i bodelninen är kr, dvs var. Pelle har således inget att bidra med vid delningen, = = kr. Maria däremot har = kr. Detta innebär att Maria ska dela med sig av tillgångar värda kr. K A P I T E L 5 Hur skulle du döma?. Tingsrättens domslut: Inledningsvis fann tingsrätten att mannens förstahandsyrkande inte kunde medges. Därefter konstaterade rätten att paret inte kunnat köpa fastigheterna utan mannens inkomster, eftersom kvinnan var hemma och skötte barn och hem. Det var dessutom mannen som betalat merparten av räntor och amorteringar på lånen. Tingsrätten fann att äktenskapsförordet kommit till i tron att man därigenom kunde skydda familjens tillgångar om mannen startade eget. Dessa uppgifter hade inte motsagts av hustrun och äktenskapsförordet ansågs inte tala emot ett samägande. Mannens förklaring till att han inte stod som köpare av fastigheten framstod enligt rätten som fullt rimlig. Hans ekonomiska tillskott till köpet och löpande betalningar visade enligt tingsrätten att det var parternas gemensamma avsikt att fastigheten skulle ägas tillsammans, i lika delar. Yrkandet om rätt till halva fastigheten bifölls. Hovrätten delade helt tingsrättens bedömning och fastställde domen. Samboavtal. A. De delar på möblerna, dvs /2 = kr var, eftersom de är bohag köpt för gemensamt bruk enligt sambolagen 3. Erik behåller bilen eftersom den inte är bohag enligt sambolagen 6. (Sambolagen 3 och 6 se s 32) B. Den som har köpt egendomen får behålla den. C. Då hade var och en behållit sin egendom. D. Man kan inte avtala om att bodelning ska gälla all egendom med stöd av sambolagen, utan enbart om samboegendom. Det beror på att ett samboförhållande inte ska kunna likställas med äktenskap. Om man vill kunna bodela allt får man gifta sig. Men man kan givetvis avtala om detta ändå. För ett sådant avtal gäller då inte familjerättsliga regler, t ex sambolagen utan istället förmögenhetsrättsliga regler, t ex i avtalslagen. Förslag till avtal se nästa sida. 35 J2000 KoL - kap 5-7.indd

7 När man flyttar ihop AVTAL Undertecknade Emma Lewin, , Box 138, Ed och Erik Hammarström, , Box 138, Ed avtalar om att all egendom som någon av oss förvärvar fr o m avtalets datum och tills att vårt samboförhållande upphör ska vara vår gemensamma egendom enligt lag om samäganderätt (1904:48). Denna egendom kommer löpande föras upp på en lista. Ed den 11 oktober 2007 ort och datum Emma Lewin Erik Hammarström Problem i vardagen. 1. Vems är lägenheten? Bostadsrätten blir inte hans, men den kommer att ingå i en bodelning eftersom den kan anses ha inköpts för gemensamt bruk enligt sambolagen 3. (Sambolagen 3 se s 32) 2. Nödvändigt samboavtal? Banken kanske vill klargöra att det kan vara en fördel för var och en att ha sina egna tillgångar. 3. Rätt ägare Var och en äger sina egna tillgångar i ett äktenskap enligt äktenskapsbalken 1 kap 3. Detta har betydelse vid eventuell utmätning för en av makarnas skulder. Det är då bara dennes tillgångar som kan ingå i utmätningen. (Äktenskapsbalken 1 kap 3 se s 31) 4. Säljande make Din man har enligt äktenskapsbalken 1 kap 3 rätt att sälja sin egendom utan tillstånd av dig så länge det inte gäller er gemensamma bostad eller ert gemensamma bohag enligt äktenskapsbalken 7 kap 5. (Äktenskapsbalken 1 kap 3 se s 31) 36 J2000 KoL - kap 5-7.indd

8 Block 2. Familj När man flyttar ihop Utdrag ur äktenskapsbalkens 7:e kapitel: 5 En make får inte utan den andra makens samtycke 1. avhända sig, låta inteckna, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom som utgör makarnas gemensamma bostad, 2. avhända sig, pantsätta, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta annan egendom som utgör makarnas gemensamma bostad, eller 3. avhända sig eller pantsätta makarnas gemensamma bohag. Första stycket gäller inte bostad eller bohag som är den ena makens enskilda egendom enligt 2 första stycket 2 4. En make får inte heller utan den andra makens samtycke avhända sig, låta inteckna, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom som inte utgör makarnas gemensamma bostad, om egendomen är giftorättsgods. Detta gäller dock ej, om mål om äktenskapsskillnad pågår och maken har förvärvat egendomen efter det att talan om äktenskapsskillnad väcktes. Samtycke till avhändelse av eller inteckning i fast egendom skall lämnas skriftligen. Bestämmelserna i denna paragraf om fast egendom och rättighet i denna tillämpas också i fråga om tomträtt. K A P I T E L 5 5. Betala mannens skulder Nej, du har enligt äktenskapsbalken 1 kap 3 inget juridiskt ansvar för din mans skulder, varken de han hade med sig eller som uppkommer under äktenskapet. Däremot kan ju förekomsten av skulder indirekt påverka er totala ekonomi. (Äktenskapsbalken 1 kap 3 se s 31) 6. Ändra bodelning A. I princip har allt gått rätt till eftersom det bara är bostad och bohag inköpt för gemensamt bruk som ingår i bodelningen. Du nämner inget alls om bohaget, men bostaden står ni ju som gemensamma ägare till så den ska ni dela på med ( = )/2 = kr var. Övriga tillgångar står ju tydligen din f d sambo som ägare till. Om du vill kräva del av dessa måste du på något sätt visa att du har varit med och betalat dem, t ex genom kvitton, bankutdrag etc. Vad gäller BMW:n som du ansåg dig ha fått som gåva måste du kunna visa gåvobrev som visar att du har fått den av din f d sambo. Nu har du ju ändå fått bilen, men då som ersättning för din del av villan. Bilen måste då vara värd minst kr för att det ska vara acceptabelt. B. Du kan lämna in en stämning hos tingsrätten och begära din, som du anser, rättmätiga andel av egendomen, rättegångsbalken 10 kap 9 andra stycket. Utdrag ur rättegångsbalkens 10:e kapitel: 9 Tvist om arv eller testamente skall tas upp av den rätt där den döde hade att svara i tvistemål i allmänhet. Tvist om bodelning mellan makar eller sambor skall tas upp av den rätt där någon av dem skall svara i tvistemål i allmänhet. Har någon av dem avlidit, skall en bodelningstvist tas upp av den rätt där den döde hade att svara i tvistemål i allmänhet. Finns det inte någon domstol som är behörig enligt första eller andra stycket, skall målet tas upp av Stockholms tingsrätt. I fråga om klander av bodelning eller arvskifte som har förrättats av bodelningsförrättare eller skiftesman finns särskilda bestämmelser. 37 J2000 KoL - kap 5-7.indd

9 När man flyttar ihop Sök svaret. A. Ni ska gemensamt ansöka hos tingsrätten om äktenskapsskillnad enligt äktenskapsbalken 14 kap 1. Detta blir ett s k familjemål som är en typ av tvistemål. Eftersom ni har gemensamma barn under 16 år måste ni ha en betänketid på minst sex månader enligt äktenskapsbalken 5 kap 1. Betänketiden börjar i och med att ansökan om äktenskapsskillnad lämnas in. Därefter måste någon av makarna inom ett år yrka på äktenskapsskillnad hos tingsrätten, detta sker inte automatiskt enligt 5 kap 3. B. Blankett DV 163 Gemensam ansökan om äktenskapsskillnad kan användas. Den finns på Domstolsverkets webbplats, Det går bra att skriva en ansökan själv också. C. Så snart tingsrätten har hunnit behandla yrkandet. Observera att ni måste framställa ett s k fullföljdsyrkande om äktenskapsskillnad, dvs att ni fortfarande vill skiljas, när sex månader har löpt av betänketiden och senast inom ett år från det att ansökan gjordes. Annars faller ansökan om äktenskapsskillnad. Görs fullföljdsyrkande i rätt tid meddelar domstolen därefter dom på äktenskapsskillnad. Utdrag ur äktenskapsbalkens 14:e kapitel: 1 Äktenskapsmål är mål om äktenskapsskillnad och mål där talan förs om fastställelse av att ett äktenskap består eller inte består. (Äktenskapsbalken 5 kap 1 se s 33) Utdrag ur äktenskapsbalkens 5:e kapitel: 3 Betänketiden inleds när makarna gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad eller när den ena makens yrkande om äktenskapsskillnad delges den andra maken. Har betänketiden löpt under minst sex månader, skall dom på äktenskapsskillnad meddelas om någon av makarna då framställer ett särskilt yrkande om det. Har ett sådant yrkande inte framställts inom ett år från betänketidens början, har frågan om äktenskapsskillnad fallit. Avvisas talan om äktenskapsskillnad eller avskrivs målet, upphör betänketiden. 38 J2000 KoL - kap 5-7.indd

10 Block 2. Familj När man flyttar ihop K A P I T E L 5 39 J2000 KoL - kap 5-7.indd

11 KAPITEL 6 Föräldrar och barn Innehåll: Praktikfall Hos vem ska Liza och Marcus bo? Rätt eller fel? Vad säger lagen? 1. Ensam eller gemensam vårdnad? 2. Rätt till umgänge? 3. Möjlig polishämtning? 4. Väntan på beslut 5. Umgängesrätt 6. Fler i familjen 7. Nödvändigt erkännande? 8. Medfött efternamn? 9. Ännu ett syskon? 10. Olycka med barnvagnen Hur skulle du döma? Umgängesrätt Problem i vardagen 1. Boendetvång 2. Oönskad resa 3. Mamma som bestämmer 4. Oklar vårdnad 5. Barnets konto Sök svaret Adoptivpappa? J2000 KoL - kap 5-7.indd

12 Block 2. Familj föräldrar och barn Hos vem ska Liza och Marcus bo?. Jag man kan skilja sig även om man barn, men om något barn är under 16 år krävs en betänketid på sex månader enligt äktenskapsbalken 5 kap 1. Ja, mamman kan få ensam vårdnad om föräldrarna gemensamt avtalar om detta eller om tingsrätten beslutar detta på mammans begäran enligt föräldrabalken 6 kap 5 6. Nej barnen får inte bestämma själva, men barnets bästa ska komma i främsta rummet och barnets vilja ska beaktas i möjligaste mån enligt föräldrabalken 6 kap 2 a b. Utdrag ur äktenskapsbalkens 5:e kapitel: 1 Är makarna ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äktenskapsskillnad. Denna skall föregås av betänketid, om båda makarna begär det eller om någon av dem varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad. K A P I T E L 6 Utdrag ur föräldrabalkens 6:e kapitel: 2 a Barnets bästa skall komma i främsta rummet vid avgörande enligt detta kapitel av alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Risken för att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa skall beaktas. 2 b Vid avgörande enligt detta kapitel av frågor som rör vårdnad, boende och umgänge skall hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. 5 Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och vill någon av dem få ändring i vårdnaden, skall rätten efter vad som är bäst för barnet förordna att vårdnaden skall vara gemensam eller anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna. Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad, om båda föräldrarna motsätter sig det. Frågor om ändring i vårdnaden enligt första stycket prövas på talan av en av föräldrarna eller båda. I mål om äktenskapsskillnad får rätten utan yrkande anförtro vårdnaden om barnet åt en av föräldrarna, om gemensam vårdnad är uppenbart oförenlig med barnets bästa. 6 Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, får de avtala att vårdnaden skall vara gemensam eller att en av dem skall ha vårdnaden om barnet. Avtalet skall gälla, om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det enligt andra stycket. Har föräldrarna avtalat om gemensam vårdnad, skall socialnämnden godkänna avtalet, om det inte är uppenbart oförenligt med barnets bästa. Innebär avtalet att en av föräldrarna skall ha ensam vårdnad, skall nämnden godkänna avtalet, om det som har överenskommits är till barnets bästa. Rätt eller fel?. 1 F 2 F 3 R 4 F 5 F 6 F 7 R 8 F 9 F 10 R 11 R 12 R 13 F 14 R 15 R 16 F 17 R 18 R 41 J2000 KoL - kap 5-7.indd

13 Föräldrar och barn Vad säger lagen?. 1. Ensam eller gemensam vårdnad? Ja, mamman kan få ensam vårdnad om tingsrätten beslutar så enligt föräldrabalken 6 kap 5. (Föräldrabalken 6 kap 5 se föregående sida) 2. Rätt till umgänge? Ja, pappan har rätt till umgänge enligt föräldrabalken 6 kap 15. Utdrag ur föräldrabalkens 6:e kapitel: 15 Barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses. Särskilt förordnade vårdnadshavare har ett motsvarande ansvar. Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med någon annan som står det särskilt nära så långt möjligt tillgodoses. Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna och skall umgås med en förälder som det inte bor tillsammans med, skall den andra föräldern lämna sådana upplysningar om barnet som kan främja umgänget, om inte särskilda skäl talar mot det. Om barnet skall umgås med en förälder som inte är vårdnadshavare eller med någon annan som står barnet särskilt nära, skall upplysningar enligt första meningen lämnas av vårdnadshavaren. 3. Möjlig polishämtning? Det är tingsrätten som beslutar i umgängesfrågor enligt föräldrabalken 6 kap Det är däremot länsrätten som beslutar i frågor om s k verkställighet av domar och beslut. Om länsrätten anser att det är för barnets bästa kan de i princip besluta om tvångsåtgärder, t ex polishämtning, föräldrabalken 21 kap 1 3. Utdrag ur föräldrabalkens 21:a kapitel: 1 Vid verkställighet skall barnets bästa komma i främsta rummet. Verkställighet av vad allmän domstol har bestämt i dom eller beslut om vårdnad, boende, umgänge eller överlämnande av barn söks hos länsrätten. Har domen eller beslutet inte vunnit laga kraft och är det inte särskilt medgivet att verkställighet ändå får ske, får länsrätten inte vidta åtgärder enligt 2-4. Verkställighet av avtal enligt 6 kap. 6, 14 a andra stycket och 15 a andra stycket söks hos länsrätten. Vad som i detta kapitel föreskrivs om verkställighet av dom eller beslut som vunnit laga kraft gäller även ett sådant avtal. 2 Innan länsrätten förordnar om verkställighet, får den uppdra åt ledamot eller suppleant i socialnämnden eller tjänsteman inom socialtjänsten att verka för att den som har hand om barnet frivilligt skall fullgöra vad som åligger honom eller henne. Sådant uppdrag får även lämnas åt någon annan lämplig person. Den som har fått ett uppdrag enligt första stycket skall inom den tid som länsrätten bestämmer lämna denna en redogörelse för de åtgärder som har vidtagits och vad som i övrigt har kommit fram. Tiden får inte sättas längre än två veckor. Länsrätten får dock förlänga tiden, om det finns förutsättningar för att nå en frivillig fullgörelse. 3 Förordnar länsrätten om verkställighet, får den förelägga vite eller besluta att barnet skall hämtas genom polismyndighetens försorg. Hämtning får dock beslutas endast i de fall och under de förutsättningar som anges i andra och tredje styckena. Är det fråga om en dom eller ett beslut om vårdnad, boende eller överlämnande av barn, får länsrätten besluta om hämtning av barnet, om verkställighet annars inte kan ske eller om hämtning är nödvändig för att undvika att barnet lider allvarlig skada. 42 J2000 KoL - kap 5-7.indd

14 Block 2. Familj föräldrar och barn Är det fråga om en dom eller ett beslut om umgänge mellan barnet och en förälder som barnet inte bor tillsammans med, får länsrätten besluta om hämtning av barnet, om verkställighet annars inte kan ske och barnet har ett särskilt starkt behov av umgänge med föräldern. Frågor om utdömande av förelagt vite prövas av länsrätten på ansökan av den part som har begärt verkställigheten. K A P I T E L 6 4. Väntan på beslut Tingsrätten begär i första hand en hemutredning av socialtjänsten i kommunen där barnen bor. Utifrån denna utredning fattar man beslut om vårdnaden. Med tanke på bakgrunden i detta fall avseende pappans beteende torde mamman ha goda chanser att få ensam vårdnad om barnen. En annan sak är att pappan fortfarande kan ha rätt till umgänge med barnen. 5. Umgängesrätt De kan vända sig till en familjerättsassistent hos socialtjänsten. 6. Fler i familjen Om föräldrarna inte är gifta blir mamman automatiskt ensam vårdnadshavare enligt föräldrabalken 6 kap 3. Utdrag ur föräldrabalkens 6:e kapitel: 3 Barnet står från födelsen under vårdnad av båda föräldrarna, om dessa är gifta med varandra, och i annat fall av modern ensam. Ingår föräldrarna senare äktenskap med varandra, står barnet från den tidpunkten under vårdnad av dem båda, om inte rätten dessförinnan har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. 7. Nödvändigt erkännande? Om föräldrarna inte är gifta måste mannen erkänna faderskapet hos socialtjänsten enligt föräldrabalken 1 kap 3 4. Utdrag ur föräldrabalkens 1:a kapitel: 3 Föreligger ej fall som avses i 1 eller har rätten meddelat förklaring enligt 2 första stycket, fastställs faderskapet genom bekräftelse eller dom. 4 Bekräftelse av faderskap sker skriftligen och skall bevittnas av två personer. Bekräftelsen skall skriftligen godkännas av socialnämnden och av modern eller en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet. Är barnet myndigt eller står det enligt 6 kap. 2 inte under någons vårdnad, skall bekräftelsen i stället godkännas av barnet självt. Socialnämnden får lämna sitt godkännande endast om det kan antas att mannen är fader till barnet. Bekräftelse kan ske även före barnets födelse. Visas senare att den som har lämnat bekräftelse inte är fader till barnet, skall rätten förklara att bekräftelsen saknar verkan mot honom. 8. Medfött efternamn? Barnet kommer att få moderns efternamn om inget annat anmäls till Skatteverket enligt namnlagen 1. Om barnet ska få faderns namn måste han ha erkänt faderskapet. 43 J2000 KoL - kap 5-7.indd

15 Föräldrar och barn Utdrag ur namnlagen: 1 Barn till föräldrar med gemensamt efternamn förvärvar vid födelsen det namnet. Har föräldrarna olika efternamn när barnet föds och har de tidigare ett eller flera gemensamma barn som står under deras vårdnad, förvärvar barnet vid födelsen det efternamn som det senast födda syskonet bär. Har föräldrarna olika efternamn när barnet föds och är andra stycket inte tillämpligt, anses barnet vid födelsen ha förvärvat det av föräldrarnas efternamn som anmäls till Skatteverket inom tre månader efter födelsen. Anmälan kan i stället avse ett namn som någon av föräldrarna senast har burit som ogift. Görs inte någon anmälan i fall som nu har sagts, anses barnet vid födelsen ha förvärvat moderns efternamn. Fastställs inte faderskapet inom tre månader efter födelsen, anses barnet vid födelsen ha förvärvat moderns efternamn. 9. Ännu ett syskon? Ja, Marcus och Lizas mamma skulle kunna adoptera Karin om hennes mamma går med på detta (samtycker) enligt föräldrabalken 4 kap 5 a. Om Karin är över 18 år behövs inte moderns godkännande. Barn som har fyllt 12 år måste också samtycka till adoptionen enligt föräldrabalken 4 kap 5. Här blir det dock en komplikation eftersom mamman och Gregor bara är sambor och inte makar. Enligt föräldrabalken 4 kap 8 kommer nämligen en adoption av Marcus och Lizas mamma att innebära att Karin därefter endast kommer att anses som hennes barn och inte längre Gregors. Märkligt men sant. Detta gäller inte om de vore gifta! Det är alltså teoretiskt möjligt, men inte så troligt att de skulle välja att försöka genomföra detta. Utdrag ur föräldrabalkens 4:e kapitel: 5 Den som har fyllt tolv år får inte adopteras utan eget samtycke. Sådant samtycke behövs dock inte, om den som skall adopteras 1. är under sexton år och det skulle skada honom eller henne att bli tillfrågad, eller 2. är varaktigt förhindrad att lämna samtycke på grund av en psykisk störning eller på grund av något annat liknande förhållande. 5 a Den som inte har fyllt arton år får ej adopteras utan föräldrarnas samtycke. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har återhämtat sig tillräckligt efter nedkomsten. Vid adoption av någon annans adoptivbarn skall i stället samtycke inhämtas från barnets adoptivföräldrar eller, om en adoptivförälder är gift med någon av barnets föräldrar, från båda dessa makar. 8 Vid tillämpning av bestämmelse i lag eller annan författning som tillägger släktskap eller svågerlag rättslig betydelse skall adoptivbarn anses som adoptantens barn och icke som barn till sina biologiska föräldrar. Har make adopterat andre makens barn eller adoptivbarn, skall dock barnet anses som makarnas gemensamma. Första stycket gäller ej, om annat är särskilt föreskrivet eller följer av rättsförhållandets natur. 10. Olycka med barnvagnen Ja, Marcus kan bli skadeståndsskyldig enligt skadeståndslagen 2 kap 1 om han har varit vårdslös och om det är skäligt med hänsyn till hans ålder. Med tanke på hans låga ålder är det inte troligt att han får betala fullt skadestånd. Utdrag ur skadeståndslagens 2:a kapitel: 1 Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan. 44 J2000 KoL - kap 5-7.indd

16 Block 2. Familj föräldrar och barn Hur skulle du döma?. A. C. Egen bedömning. K A P I T E L 6 Problem i vardagen. 1. Boendetvång A. Tingsrätten ska ta större hänsyn till barnets egen åsikt vid högre ålder. Vanligen ska man enligt praxis gå på barnets uppfattning om barnet är 12 år och däröver. I annat fall kan tingsrätten i princip besluta om var barnet ska bo mot barnets vilja. Men barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet och barnets vilja ska beaktas i möjligaste mån enligt föräldrabalken 6 kap 2 a-b. (Föräldrabalken 6 kap 2 a b se s 41) B. Ja, det kan man säga, men det är tingsrätten som fattar beslutet. 2. Oönskad resa Ja, i princip kan du bli tvungen att åka dit mot din vilja om din pappa kräver det. Din mamma kan kontakta familjerättsassistent hos socialtjänsten för att få hjälp med att lösa detta med din pappa. 3. Mamma som bestämmer A. För barn under 18 år krävs för namnbyte samtycke från den förälder vars efternamn barnet bär. Tingsrätten kan också besluta om sådant namnbyte om det är för barnets bästa. B. Reglerna finns i namnlagen 6. Utdrag ur namnlagen: 6 Om ett barn under 18 år bär någon av föräldrarnas namn utan att denna förälder är vårdnadshavare, krävs för byte av barnets efternamn enligt 5 att föräldern har samtyckt till namnbytet eller att domstol har funnit att namnbytet är förenligt med barnets bästa. 4. Oklar vårdnad Nej, otrohet är inget som normalt vägs in i vårdnadsmål. Tingsrätten ska i första hand se till barnets bästa och beakta barnets vilja i möjligaste mån enligt föräldrabalken 6 kap 2 a b (Föräldrabalken 6 kap 2 a b se s 41) 5. Barnets konto Den som är under 18 år (underårig) är omyndig och får själv inte råda över sin egendom enligt föräldrabalken 9 kap 1. Barnets förmyndare bestämmer hur tillgångarna som står under deras förvaltning ska användas eller placeras. Om värdet överstiger åtta basbelopp ska en överförmyndare tillsättas enligt föräldrabalken J2000 KoL - kap 5-7.indd

17 Föräldrar och barn kap 2 3. Eftersom kr understiger åtta basbelopp är det i princip föräldrarna som bestämmer. Men när det gäller köp av fast egendom för barns räkning krävs alltid överförmyndares tillstånd enligt föräldrabalken 13 kap 10. Svaret är alltså nej i detta fall om ni inte får tillstånd från överförmyndare. Utdrag ur föräldrabalkens 13:e kapitel: 2 När värdet på en omyndigs tillgångar, som skall förvaltas av föräldrarna, genom arv, gåva, värdestegring eller på något annat sätt har kommit att överstiga åtta gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, tillämpas bestämmelserna i 3-7 för förvaltningen. Dessa bestämmelser gäller även egendom som, under villkor om att förvaltningen av den skall stå under överförmyndarens kontroll (särskild överförmyndarkontroll), har tillfallit den omyndige 1. genom arv eller testamente, 2. genom gåva, under förutsättning att givaren skriftligen har anmält gåvan till överförmyndaren, eller 3. genom förmånstagarförordnande vid försäkring med anledning av dödsfall eller vid pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Med egendom som anges i andra stycket jämställs egendom som har trätt i stället för sådan egendom samt avkastning av egendomen. 10 För den omyndiges räkning får föräldrar endast med överförmyndarens samtycke 1. genom köp, byte eller gåva förvärva fast egendom eller nyttjanderätt till sådan egendom, om det inte gäller övertagande av hyresrätt till en bostadslägenhet, 2. ingå avtal om nyttjanderätt till någon annans fasta egendom, om det inte gäller hyra av en bostadslägenhet eller en tillfällig upplåtelse av ringa ekonomisk betydelse, 3. sälja eller byta bort fast egendom eller nyttjanderätt till sådan egendom, om det inte gäller byte av en bostadslägenhet, eller 4. låta inteckna, hyra ut eller på något annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom eller tomträtt. Samtycke till en åtgärd som avses i första stycket 1 eller 2 skall lämnas, om inte förvärvet eller avtalet kan anses olämpligt med hänsyn till egendomens natur, den omyndiges ålder och framtida behov eller andra omständigheter. Samtycke till en åtgärd som avses i första stycket 3 eller 4 får lämnas endast om åtgärden är lämplig med hänsyn till egendomens natur samt den omyndiges ålder, framtida behov och samlade tillgångar. Bestämmelserna om nyttjanderätt gäller även i fråga om servitut och rätt till elektrisk kraft, om rättigheten har upplåtits genom avtal. Samtycke enligt denna paragraf gäller under sex månader från det att samtycket lämnades. Sök svaret. A. Faderskapet kan enligt föräldrabalken 1 kap 3 fastställas genom bekräftelse eller dom. Om inte Ralph erkänner faderskapet måste mamman (Louise) stämma honom till tingsrätten för att få faderskapet fastställt. Tingsrätten ska då enligt föräldrabalken 1 kap 5 bedöma om Ralph har haft samlag med Louise under den tid då barnet avlades och om det i övrigt är sannolikt att han är far till barnet. Socialtjänsten i kommunen har en skyldighet att utreda faderskapet enligt föräldrabalken 2 kap 1. (Föräldrabalken 1 kap 3 se s 43) Utdrag ur föräldrabalkens 1:a kapitel: 5 Skall faderskap fastställas genom dom, skall rätten förklara en man vara fader, om det är utrett att han har haft samlag med barnets moder under tid då barnet kan vara avlat och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av honom. 46 J2000 KoL - kap 5-7.indd

18 Block 2. Familj föräldrar och barn Utdrag ur föräldrabalkens 2:a kapitel: 1 Skall inte enligt 1 kap. 1 en viss man anses som far till ett barn som står under någons vårdnad, är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs, om barnet har hemvist i Sverige. K A P I T E L 6 B. Ja, eftersom Ralph har fyllt 25 år har han rätt att adoptera Larry och Filip om Louise samtycker till detta enligt föräldrabalken 4 kap 1 och 5 a. Barn som har fyllt 12 år, i detta fall Larry, måste också samtycka till adoptionen enligt föräldrabalken 4 kap 5. Här blir det dock en komplikation eftersom Ralph och Louise bara är sambor och inte makar. Enligt föräldrabalken 4 kap 8 kommer nämligen en adoption av Ralph att innebära att Larry och Filip därefter kommer att anses endast som hans barn och inte längre Louises. Detta gäller inte om Louise och Ralph vore gifta. Det är alltså teoretiskt möjligt, men inte så troligt att de skulle välja att försöka genomföra detta. Utdrag ur föräldrabalkens 4:e kapitel: 1 Man eller kvinna, som fyllt tjugufem år, må med rättens tillstånd antaga adoptivbarn. Rätt att antaga adoptivbarn tillkommer även den som fyllt aderton men ej tjugufem år, om adoptionen avser eget barn, makes barn eller makes adoptivbarn eller om synnerliga skäl eljest föreligga. (Föräldrabalken 4 kap 5, 5 a och 8 se s 44) C. Man ansöker om adoption hos tingsrätten, som också ska göra en lämplighetsprövning av föräldern enligt föräldrabalken 4 kap 6. Utdrag ur föräldrabalkens 4:e kapitel: 6 Rätten skall pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Tillstånd får ges endast om adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen. Vid bedömningen av om det är lämpligt att adoptionen äger rum skall rätten, även när barnets samtycke inte behövs, ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. D. Inga. 47 J2000 KoL - kap 5-7.indd

19 KAPITEL 7 När någon dör Innehåll: Praktikfall Vem ärver faster? Rätt eller fel? Vad säger lagen? 1. Vilka får ärva? 2. Hur ska dödsboet fördelas? 3. Testamente 4. Ny fördelning av dödsboet 5. Vem får göra bouppteckning? 6. Dokumenterat ägande 7. Vem ärver sambo? Fördela arvet Testamente Problem i vardagen 1. Arv med äktenskapsförord 2. Nekat arv till halvbror 3. Skyldig för dödsboet? 4. Vem gör testamente? 5. Vad händer med huset? 6. Besviken mamma 7. Bouppteckning med bankkonto 8. Ångrat godkännande Sök svaret Oenighet om arv J2000 KoL - kap 5-7.indd

20 Block 2. Familj När någon dör Vem ärver faster?. Ja, Marias barn hade ärvt sin mamma i första hand enligt ärvdabalken 2 kap 1. Nej, kusiner ärver inte varandra enligt ärvdabalken 2 kap 4. Nej, Patricias föräldrar ärver före syskon enligt ärvdabalken 2 kap 2. Vid arvsavstående enligt ärvdabalken 17 kap 2 går arvet vidare till nästa arvsberättigad i arvsordningen och detta betraktas inte som gåva. Utdrag ur ärvdabalkens 2:a kapitel: 1 Närmaste arvingar på grund av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar). Arvlåtarens barn taga lika lott. Är barn dött, skola dess avkomlingar träda i dess ställe, och skall var gren taga lika lott. 2 Finnas ej bröstarvingar, taga arvlåtarens fader och moder hälften var av arvet. Är fader eller moder död, dela arvlåtarens syskon faderns eller moderns lott. I avlidet syskons ställe träda dess avkomlingar, och skall var gren taga lika lott. Finnas ej syskon eller avkomlingar av dem, men lever endera av arvlåtarens föräldrar, skall denne taga hela arvet. Äro halvsyskon efter arvlåtaren, taga de med helsyskon eller deras avkomlingar del i lott, som skolat tillfalla deras fader eller moder. Finnas ej helsyskon, och äro båda föräldrarna döda, skola arvlåtarens halvsyskon taga hela arvet. I avlidet halvsyskons ställe träda dess avkomlingar. 3 Leva ej arvlåtarens fader, moder, syskon eller syskons avkomlingar, taga farfader, farmoder, morfader och mormoder arvet. Envar ärver lika lott. Är farfader, farmoder, morfader eller mormoder död, skola den dödes barn dela hans lott. Äro ej barn efter den döde, tager den andre av farföräldrarna eller morföräldrarna eller, om även han är död men efterlämnat barn, hans barn den dödes lott. Finnes ej arvinge å den sidan, skall hela arvet gå till arvingarna å den andra. 4 Andra skyldemän än ovan sägs äga ej ärva. K A P I T E L 7 Utdrag ur ärvdabalkens 17:e kapitel: 2 Avsäger sig arvinge, genom godkännande av testamente eller eljest, skriftligen hos arvlåtaren sin rätt till arv, är det gällande. Bröstarvinge äger dock utfå sin laglott, med mindre han avstått från denna mot skäligt vederlag eller ock egendom, svarande mot laglotten, tillkommer arvingens make enligt testamente eller tillfaller hans avkomlingar enligt lag eller testamente med föreskrift om fördelning på sätt om bröstarv är stadgat. En underårig får inte avsäga sig arv. Den som har förvaltare enligt 11 kap. 7 föräldrabalken får inte avsäga sig arv utan förvaltarens skriftliga samtycke. Om något annat inte framgår av omständigheterna, gäller arvsavsägelse också mot arvinges avkomlingar. Rätt eller fel?. 1 R 2 F 3 F 4 R 5 R 6 R 7 R 8 R 9 R 10 F 11 R 12 F 13 F 14 F 15 R 16 R 17 F 49 J2000 KoL - kap 5-7.indd

Arv. kortfattad information om ärvdabalken

Arv. kortfattad information om ärvdabalken Arv kortfattad information om ärvdabalken Ärvdabalken innehåller regler om bland annat bouppteckning, arv och testamente. Hela ärvdabalken hittar du i Svensk författningssamling SFS 1958:637. Den finns

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Sambolag; utfärdad den 12 juni 2003. SFS 2003:376 Utkom från trycket den 23 juni 2003 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses

Läs mer

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN 1. 2. Swedish Cohabitation Act (2013:376) 2 Ändringar och övergångsbestämmelser 10 1 1. SWEDISH COHABITATION ACT (2013:376) Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses två

Läs mer

Arv Kortfattat om lagstiftningen

Arv Kortfattat om lagstiftningen Arv Kortfattat om lagstiftningen Producerad av Justitiedepartementet Foto: Justitiedepartementet, tryck: Elanders, 2015 Bouppteckning När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar

Läs mer

Sambor och deras gemensamma hem

Sambor och deras gemensamma hem Sambor och deras gemensamma hem kortfattad information om sambolagen Sambolagen Sambolagen innehåller bestämmelser om delning av gemensam bostad och bohag när ett samboförhållande upphör. Lagen definierar

Läs mer

Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo

Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo 2 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDENS TILLSYN Överförmyndarnämnden har enligt lag till uppgift att utöva tillsyn över bland annat förmyndares och gode mäns verksamhet. När

Läs mer

Familjerätt och successionsrätt

Familjerätt och successionsrätt Familjerätt och successionsrätt Texten är sammanställd av Stefan Zetterström, universitetsadjunkt i civilrätt, Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Familjerätt kan sägas omfatta äktenskapsrätt,

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR HSB INFORMERAR Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Makar och sammanboende Om Du och Din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger Ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten

Läs mer

Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo

Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo 2 ATT BEVAKA RÄTT I DÖDSBO Uppgiften att bevaka rätt i dödsbo kan uppkomma om en person som har en god man eller förvaltare har del i ett dödsbo och det i den

Läs mer

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj JURIDIK OCH FAMILJ FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj VI VET ATT DET ÄR LÄTT ATT SKJUTA UPP BESLUT SOM GÄLLER AVTAL INOM FAMILJEN Så här ser det ut i Sverige 68 % av de tillfrågade

Läs mer

Information från överförmyndaren

Information från överförmyndaren FLENS KOMMUN Information från överförmyndaren om bouppteckning, arvsskifte och bodelning 2014-12-09 Innehåll Information om bouppteckning, arvsskifte och bodelning... 2 Bouppteckning... 2 Dödsbo... 2 Bodelning

Läs mer

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c )

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c ) Testamente Jag 1 Fullständigt namn önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Testamentstagare 2 I II Testators signatur 3 Sida 1/4 III IIII V Testators signatur Sida 2/4

Läs mer

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Din bostadsrätt En bostadsrättslägenhet övergår till ny bostadsrättshavare på flera olika sätt. Det vanligaste är genom köp. Andra exempel är gåva, bodelning

Läs mer

Vem äger bostadsrätten?

Vem äger bostadsrätten? Vem äger bostadsrätten? Makar och sammanboende Om du och din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten motsvarar den kvotdel av köpeskillingen

Läs mer

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG Rätt arv Fördelning av kvarlätenskap MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förord 5 Förkortningar 7 Vissa förkortningar i texten 7 Förkortningar

Läs mer

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente? Ske Din vilja! t v å t r e f e m s e x s j u å t t a n i o e l v a Ett dokument för livet Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Läs mer

I slutet av 80-talet genomfördes stora förändringar av familjerättslagstiftningen.

I slutet av 80-talet genomfördes stora förändringar av familjerättslagstiftningen. 1 I slutet av 80-talet genomfördes stora förändringar av familjerättslagstiftningen. Då fick makar med gemensamma barn arvsrätt efter varandra och begreppet särkullbarn infördes. Att man behövde en särskild

Läs mer

Guide för delägare i dödsbon

Guide för delägare i dödsbon Guide för delägare i dödsbon Guide för delägare i dödsbon Då en närstående avlider måste de anhöriga utöver sorgen bära ansvar för många praktiska ärenden i anslutning till dödsfallet. Andelsbankerna har

Läs mer

Får mor göra vad hon vill med fars arv?

Får mor göra vad hon vill med fars arv? Arvsrätt - svara på tidningsfrågor. Fråga 1. I min frus och mitt ömsesidiga testamente stadgas att den efterlevande skall ärva den först bortgångna med äganderätt. Innebär detta att den efterlevande har

Läs mer

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning 11 Dödsboanmälan Dödsboanmälan Avsnitt 11 151 Prop. 1958:B 23 11.1 Allmänt 11.1.1 Inledning Om den avlidnes tillgångar är begränsade kan man under vissa Förutsättningar förutsättningar låta en bouppteckning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 KLAGANDE EW Ombud: Advokat C-OK och advokat KG MOTPARTER 1. MS 2. MWO Ombud för 1 och 2: Advokat TR-S SAKEN Klander

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

Meddelandeblad. Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor

Meddelandeblad. Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder eller motsvarande, länsstyrelser, kliniker med IVF-behandling. Juli 2005 Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor

Läs mer

Äktenskapsförord. Giftorättsgods görs till enskild egendom 1-2

Äktenskapsförord. Giftorättsgods görs till enskild egendom 1-2 1 ets innehåll: 4 Vi 2 Parter 3 Makens namn Adress Makans namn Adress skall gifta oss med varandra. är gifta med varandra Giftorättsgods görs till enskild egendom 1-2 och avtalar härigenom ett äktenskapsförord

Läs mer

För full poäng krävs i samtliga fall att hänvisning till korrekt lagrum ges, att svaren motiveras och att resonemang kring de juridiska aspekterna

För full poäng krävs i samtliga fall att hänvisning till korrekt lagrum ges, att svaren motiveras och att resonemang kring de juridiska aspekterna Fråga 1 a) Förhållandet mellan Alicia, Bernard och Cedric regleras i detta hänseende i FB 6:2, 6:11 och 6:13. Vårdnadshavare har en rätt och en skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personlig

Läs mer

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo 6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo 39 6.1 Efterlevande make Efterlevande make ska anges i bouppteckningen. Efterlevande make är dödsbodelägare på grund av den bodelning som vanligen ska

Läs mer

1 kap. Om faderskapet och moderskapet till barn

1 kap. Om faderskapet och moderskapet till barn SFS 1949:381 Källa: Rixlex Utfärdad: 1949-06-10 Omtryck: SFS 1995:974 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:404 Föräldrabalk (1949:381) [Fakta & Historik] 1 kap. Om faderskapet och moderskapet till barn 1 Är vid

Läs mer

Bli inte blåst på kontraktet

Bli inte blåst på kontraktet Bli inte blåst på kontraktet 41 Maken dör, sambon vill separera eller frun vägrar flytta. Vem får kontraktet? Hur skyddar man sig? Hem & Hyra har svaren. Ibland girar livet åt oväntat håll. Döden Huvudregeln

Läs mer

Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN

Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN Gåvor FÖRORD Detta är en vägledning där du får information om vad som är möjligt enligt lag när det gäller gåvor till och från

Läs mer

Om arv och testamente, framtiden och djuren.

Om arv och testamente, framtiden och djuren. Om arv och testamente, framtiden och djuren. Vad händer om du inte har skrivit ett testamente? Finns det inget testamente vid din bortgång kommer dina tillgångar att fördelas enligt lagen och följa den

Läs mer

Ställföreträdarens 1 dödsboförvaltning

Ställföreträdarens 1 dödsboförvaltning Ställföreträdarens 1 dödsboförvaltning A. Omyndiga barn föräldrar/förmyndare Om omyndigt barn har del i ett dödsbo ska förmyndarna (normalt sett föräldrarna) vårda barnets rätt i boet. Omyndigt barn kan

Läs mer

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente På många håll i världen riskerar människor livet för att kunna uttrycka sin vilja I många länder

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 april 2008 T 4304-05 KLAGANDE 1. FEG 2. KE Ombud för 1 och 2, tillika rättshjälpsbiträde åt 2: Jur.kand. MOTPART CG Ombud: Advokat LB

Läs mer

Egendom i äktenskap. Enskild egendom genom. Giftorättsgods. äktenskapsförord gåva testamente. gemensamt varje makes. OH kap 4:1

Egendom i äktenskap. Enskild egendom genom. Giftorättsgods. äktenskapsförord gåva testamente. gemensamt varje makes. OH kap 4:1 Egendom i äktenskap Enskild egendom genom äktenskapsförord gåva testamente Giftorättsgods gemensamt varje makes OH kap 4:1 Äktenskapsförord OH kap 4:2 Bodelning äktenskap Exempel 1: Makarna Ola och Petra

Läs mer

Marianne Bergström > Mats Ekström Jonas Sjulgärd > Elisabeth Sjöden. Rätt skatt päarv & gäva

Marianne Bergström > Mats Ekström Jonas Sjulgärd > Elisabeth Sjöden. Rätt skatt päarv & gäva Marianne Bergström > Mats Ekström Jonas Sjulgärd > Elisabeth Sjöden Rätt skatt päarv & gäva InnehäHsforteckning INNEHÄLLSFÖRTECKNING 1 MAKARS EGENDOM 13 1.1 Inledning 13 1.1.1 Partnerskap 13 1.1.2 Samäganderätt

Läs mer

Regeringens proposition 1986/87:1

Regeringens proposition 1986/87:1 Regeringens proposition 1986/87:1 om äktenskapsbalk m. m. Prop. 1986/87:1 Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 26 juni 1986.

Läs mer

Överförmyndarnämnden informerar om. Gåvor

Överförmyndarnämnden informerar om. Gåvor Information från Överförmyndarnämnden informerar om Gåvor BARN FÖRÄLDRAR/FÖRMYNDARE Gåvor till barn I de allra flesta fall kan ett omyndigt barn ta emot en gåva utan större formkrav. Till exempel kan en

Läs mer

För full poäng krävs i samtliga fall hänvisning till korrekt lagrum samt att ett resonemang kring dessa förs.

För full poäng krävs i samtliga fall hänvisning till korrekt lagrum samt att ett resonemang kring dessa förs. Svarsmall fråga 1 a) Andrei är presumerad far till Celine, FB 1 kap. 1, men presumtionen kan brytas, 1 kap. 2, 3 och faderskapet kan hävas, 3 kap. 1-4. David kan dock inte föra talan om fastställande av

Läs mer

C.P.C Code (1949-381) on Parents and Children

C.P.C Code (1949-381) on Parents and Children SFST C.P.C Code (1949-381) on Parents and Children Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna

Läs mer

SFS nr: 1949:381. Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L2. Rubrik: Föräldrabalk (1949:381) Utfärdad: 1949-06-10

SFS nr: 1949:381. Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L2. Rubrik: Föräldrabalk (1949:381) Utfärdad: 1949-06-10 Databas: SFST Ny s!kning S!kresultat F!reg"ende N#sta Post $ av $ i SFST Länk till register Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera

Läs mer

Law (1987-230) on marriage. Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 2 av 3 i SFST

Law (1987-230) on marriage. Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 2 av 3 i SFST SFST Law (1987-230) on marriage Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 2 av 3 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas.

Läs mer

ARVSRÄTT. Daniel Nordström

ARVSRÄTT. Daniel Nordström ARVSRÄTT Daniel Nordström PRESENTATIONENS INNEHÅLL Juridiska begrepp Ärvdabalken Arvsordningen Bodelning vid avliden make/maka Bodelning vid samboförhållande Testamente Bouppteckning Arvsskifte Länkar

Läs mer

Information avseende ga vor ÖVERFÖRMYNDAREN EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2012-12-20

Information avseende ga vor ÖVERFÖRMYNDAREN EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2012-12-20 Information avseende ga vor ÖVERFÖRMYNDAREN EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2012-12-20 FÖRORD Detta är en vägledning där du får information om vad som är möjligt enligt lag när det gäller

Läs mer

Mitt testamente till de äldre

Mitt testamente till de äldre Mitt testamente till de äldre Blomsterfondens testamentshjälp BLOMSTER FONDEN Blomsterfonden är min familj. Genom en gåva kan jag hjälpa andra människor att komma in i samma trygga gemenskap. Willem Schaper

Läs mer

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Avsnitt 6 45 6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Prop. 2002/03:80, Prop. 1986/87:1, Prop. 1958:B 23 6.1 Efterlevande make Efterlevande

Läs mer

Rubrik: Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap. 3. fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder.

Rubrik: Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap. 3. fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder. Source: http://tinyurl.com/c93pkcw Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 1950:382

Läs mer

Regeringens proposition 2004/05:137

Regeringens proposition 2004/05:137 Regeringens proposition 2004/05:137 Assisterad befruktning och föräldraskap Prop. 2004/05:137 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 mars 2005 Mona Sahlin Thomas Bodström

Läs mer

8 Bouppteckningsförrättningen

8 Bouppteckningsförrättningen 69 8 Bouppteckningsförrättningen 8.1 Inledning Av bouppteckningen ska framgå följande uppgifter angående själva förrättningen (20 kap. 3 och 6 ÄB): 1. När bouppteckningsförrättningen har hållits. 2. Vilka

Läs mer

Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN

Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN 3 I denna serie har även utkommit: y Behandling av personuppgifter y Familjerätt, lättläst y Offentlighetsprincipen och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 maj 2005 Ö 1799-03 KLAGANDE 1. BB 2. BN Ombud för 1 och 2: advokaten LEJ MOTPART Allmänna arvsfonden genom Kammarkollegiet, Box 2218,

Läs mer

Testamentesguiden. En guide för dig om hur man kan skriva testamente.

Testamentesguiden. En guide för dig om hur man kan skriva testamente. Testamentesguiden En guide för dig om hur man kan skriva testamente. Vid upprättande av ett testamente kommer det ofta upp frågor, både mer allmänna, men också om hur man förordnar CancerRehabFonden som

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 maj 2005 T 173-03 KLAGANDE LN Ombud: advokaten RG MOTPART MN Ombud: advokaten LH SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-26 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN

Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN 3 I denna serie har även utkommit: y Behandling av personuppgifter y Familjerätt, lättläst y Offentlighetsprincipen och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2008:910 Utkom från trycket den 2 december 2008 utfärdad den 13 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken

Läs mer

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret GOD MAN/ FÖRVALTARE Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m Överförmyndarkontoret Innehållsförteckning Vem kan få god man?...3 God man för omyndiga (FB 11 kap 1 och 2 )...4 God man

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om personnamn; SFS 2016:1013 Utkom från trycket den 29 november 2016 utfärdad den 17 november 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens innehåll 1 I denna

Läs mer

Information om gåvor

Information om gåvor Information om gåvor 2 Information för förmyndare GÅVOR TILL BARN I de allra flesta fall kan ett barn under arton år ta emot en gåva utan större formkrav. Ett omyndigt barn kan motta en gåva om han eller

Läs mer

Äktenskapsbalk (1987:230)

Äktenskapsbalk (1987:230) Äktenskapsbalk (1987:230) Innehåll: 1 kap. Äktenskap 2 kap. Äktenskapshinder 3 kap. Prövning av äktenskapshinder 4 kap. Vigsel 5 kap. Äktenskapsskillnad 6 kap. Underhåll 7 kap. Makars egendom 8 kap. Gåvor

Läs mer

FÖRORD. Ulf Holmberg ulf.holmberg@wwf.se Testamentsansvarig Världsnaturfonden WWF

FÖRORD. Ulf Holmberg ulf.holmberg@wwf.se Testamentsansvarig Världsnaturfonden WWF FÖRORD Ibland får vi frågor om hur man upprättar ett testamente. Frågorna gäller både testamenten rent allmänt och hur man utformar en lydelse med Världsnaturfonden WWF som förmånstagare. Det är oftast

Läs mer

a) Vad ger du för råd till Bertil angående egendomen som Stella ägde? (4p)

a) Vad ger du för råd till Bertil angående egendomen som Stella ägde? (4p) Fråga 1 Stella och Bertil träffades under gymnasietiden. De blev förälskade i varandra och flyttade ihop efter gymnasiet till en hyreslägenhet i centrala Stockholm. Stella och Bertil levde lyckliga i många

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

Familjerätt. Information om lagreglerna

Familjerätt. Information om lagreglerna Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt

Läs mer

Att ge vidare. Information om att skriva testamente

Att ge vidare. Information om att skriva testamente Att ge vidare Information om att skriva testamente FOTO: BÖRJE ALMQVIST Den sista viljan Rubriken är dubbeltydlig. Att tvingas utstå krig, flykt och svält är det sista många människor vill vara med om.

Läs mer

Om du och din make eller sambo till-

Om du och din make eller sambo till- Makar och sammanboende Om du och din make eller sambo till- """?" förvärvar en bstadsrätt: äger m den gemensamt. Dm andel 1 bostadsrätten* motsvarar den kvotdel av köpeskillingen du bidragit med, i normalfallet

Läs mer

Låt naturen gå i arv. - skriv testamente

Låt naturen gå i arv. - skriv testamente i Låt naturen gå i arv - skriv testamente Innehåll Förord 1 Varför är det viktigt att skriva sitt testamente 2 Så här skriver du ditt testamente 4 Dödsbon och arvskifte 5 Du kan bidra till en ren miljö

Läs mer

3 kap. Om makes arvsrätt; så ock om rätt för den först avlidne makens arvingar i boet efter den sist avlidne maken

3 kap. Om makes arvsrätt; så ock om rätt för den först avlidne makens arvingar i boet efter den sist avlidne maken Page 1 of 18 SFS 1958:637 Källa Utfärdad: Omtryck: Senast ändrad: Uppdaterad: Regeringskansliets rättsdatabaser 1958-12-12 SFS 1981:359 2013-01-03 t.o.m. SFS 2012:448 Ärvdabalk (1958:637) 1 kap. Om rätt

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen?

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta

Läs mer

Ansökan Om förordnande av god man enligt 11 kap 2 föräldrabalken

Ansökan Om förordnande av god man enligt 11 kap 2 föräldrabalken ANSÖKAN Ansökan Om förordnande av god man enligt 11 kap 2 föräldrabalken Myndling/Huvudman(den som förmynderskapet/godmanskapet/förvaltarskapet avser) Namn Personnummer Förmyndare/god man /förvaltare Namn

Läs mer

EXAMENSARBETE. Sambolagen. Skydd för svagare parten. Anna Lindberg. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Sambolagen. Skydd för svagare parten. Anna Lindberg. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Sambolagen Skydd för svagare parten Anna Lindberg Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet

Läs mer

8 Bouppteckningsförrättningen

8 Bouppteckningsförrättningen Bouppteckningsförrättningen Avsnitt 8 83 Prop. 1958:B 23, Rskr 1949:325 8.1 Inledning 8 Bouppteckningsförrättningen Förrättningsuppgifter Av bouppteckningen ska framgå följande uppgifter angående själva

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2984 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) Åtgärder på familjerättens område Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

arvsfrågor Vem ärver?

arvsfrågor Vem ärver? arvsfrågor Vem ärver? 2 Inledning Innehållsförteckning: Inledning...3 Boutredning...4 Bouppteckning...5 Vad är en bouppteckning?...5 Vad får göras före bouppteckningen?...6 Hur går bouppteckningen till?...6

Läs mer

RAPPORT. Trygg som sambo

RAPPORT. Trygg som sambo RAPPORT Trygg som sambo Trygg som sambo Juridiska regler som gäller för samboförhållanden och vad som är viktigt att tänka på för att undvika ekonomiska fallgropar. Allt fler lever som sambo och de flesta

Läs mer

Familjerätt. Information. lagreglerna

Familjerätt. Information. lagreglerna Familjerätt FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJE RÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAM ILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJE RÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT

Läs mer

Foto: Sofia Denzler. Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen

Foto: Sofia Denzler. Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen Foto: Sofia Denzler Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen Foto: Åsa Dahlgren Ett barns dröm är dyrbar Ett barns dröm är vacker En längtan till något nytt, något mer Ett barns

Läs mer

Att sälja, förvärva, hyra eller hyra ut fastighet eller bostadsrätt med mera

Att sälja, förvärva, hyra eller hyra ut fastighet eller bostadsrätt med mera Att sälja, förvärva, hyra eller hyra ut fastighet eller bostadsrätt med mera Denna informationsbroschyr beskriver vad som gäller för dig som god man, förvaltare eller förmyndare vid försäljning, köp, uthyrning

Läs mer

Regler för särskilt förordnad förmyndare

Regler för särskilt förordnad förmyndare Överförmyndarnämnden 1 (5) Regler för särskilt förordnad förmyndare Alla som är under 18 år måste ha en förmyndare. Föräldrar är vanligen barnets vårdnadshavare. Vårdnadshavare är i regel också barnets

Läs mer

Dnr SN11/47. Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden. Antagen den 28 april 2011

Dnr SN11/47. Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden. Antagen den 28 april 2011 Dnr SN11/47 Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden Antagen den 28 april 2011 Att gälla fr o m den 1 juni 2011 Dnr SN11/47 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Socialtjänstens ansvar...

Läs mer

Varför ska man skriva ett testamente?

Varför ska man skriva ett testamente? Varför ska man skriva ett testamente? 1 Innehållsförteckning Förord..................................................5 Varför bör jag skriva ett testamente?..........................6 Vem kan jag testamentera

Läs mer

Gift, sambo eller särbo?

Gift, sambo eller särbo? Familjens juridik Gift, sambo eller särbo? Gift ett helt paket av regler; giftorätt, underhållsskyldighet, ofta arvsrätt. Sambo giftorätt i gemensam bostad och bohag som köpts för gemensamt bruk, ingen

Läs mer

1 I denna balk finns bestämmelser om samlevnad i äktenskap. De två som ingår äktenskap med varandra blir makar. Lag (2009:253).

1 I denna balk finns bestämmelser om samlevnad i äktenskap. De två som ingår äktenskap med varandra blir makar. Lag (2009:253). Page 1 of 16 SFS 1987:230 Källa Utfärdad: Först inlagd: Senast ändrad: Uppdaterad: Regeringskansliets rättsdatabaser 1987-05-14 1987-07-07 2011-11-14 t.o.m. SFS 2011:891 Äktenskapsbalk (1987:230) Första

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 april 2013 T 1238-11 KLAGANDE Dödsboet efter Carl af Ekenstam Ombud: Advokat TT MOTPART Dödsboet efter Anita Swartling Ombud: Professor

Läs mer

Anita Wickstrom Unto Komujarvi FAMILJERATTEN. En introduktion ANDRA UPPLAGAN. Norstedts Juridik AB

Anita Wickstrom Unto Komujarvi FAMILJERATTEN. En introduktion ANDRA UPPLAGAN. Norstedts Juridik AB Anita Wickstrom Unto Komujarvi FAMILJERATTEN En introduktion ANDRA UPPLAGAN Norstedts Juridik AB Innehall Forord 5 Forkortningar 11 Del I Aktenskap, partnerskap och samboende 13 1. Inledning 13 2. Aktenskap

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 25 augusti 2015 Muu Mnro vvvv om sättande asia i kraft av överenskommelsen om ändring av den nordiska konventionen om arv, testamente

Läs mer

Familjerätt Ekonomiska frågor. Docent Margareta Brattström

Familjerätt Ekonomiska frågor. Docent Margareta Brattström Familjerätt Ekonomiska frågor Docent Margareta Brattström Disposition Verkningar av äktenskap respektive samboende Företrädare för den som saknar egen rättshandlingsförmåga Sambo eller gift? Spelar det

Läs mer

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2001:82 1 Departement/ myndighet: Integrations-

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 T 1581-02 KLAGANDE OH Ombud: advokaten BM MOTPART LB Ombud: advokaten ME SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

arvsfrågor Vem ärver vad?

arvsfrågor Vem ärver vad? arvsfrågor Vem ärver vad? 2 Inledning Vi människor lever i en föränderlig värld där både små och stora saker hela tiden påverkar oss. Så länge vi själva lever kan vi fatta beslut och utföra handlingar,

Läs mer

arvsfrågor Vem ärver?

arvsfrågor Vem ärver? arvsfrågor Vem ärver? Inledning Innehållsförteckning: InleDnIng...3 BouTreDnIng...4 BouppTecknIng...5 Vad är en bouppteckning?...5 Vad får göras före bouppteckningen?...6 Hur går en bouppteckning till?...6

Läs mer

7 Arvingar och testamentstagare

7 Arvingar och testamentstagare 51 7 Arvingar och testamentstagare 7.1 Allmänt När någon har avlidit ska tillgångarna fördelas mellan dem som har rätt till arv efter den döde p.g.a. lag eller testamente. En arvinge är den som enligt

Läs mer

För dig som har barn under 18 år

För dig som har barn under 18 år För dig som har barn under 18 år 2 Information för dig som har barn under 18 år Föräldrabalken är den lag som bland annat reglerar förhållande mellan barn och föräldrar. Den här broschyren ger dig en översiktlig

Läs mer

Att sälja, förvärva, hyra eller hyra ut fastighet eller bostadsrätt med mera

Att sälja, förvärva, hyra eller hyra ut fastighet eller bostadsrätt med mera 1 (4) Att sälja, förvärva, hyra eller hyra ut fastighet eller bostadsrätt med mera Denna informationsblankett beskriver vad som gäller för dig som god man, förvaltare eller förmyndare vid försäljning,

Läs mer

Disposition. Vilka är makar/sambor. Äktenskaps-, (partnerskaps-) och samboenderätt - allmän introduktion, särskilt om äktenskapsförord

Disposition. Vilka är makar/sambor. Äktenskaps-, (partnerskaps-) och samboenderätt - allmän introduktion, särskilt om äktenskapsförord Äktenskaps-, (partnerskaps-) och samboenderätt - allmän introduktion, särskilt om äktenskapsförord Professor Margareta Brattström Disposition Rättspolitisk kontext Introduktion: materiell rätt om makars

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD. J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 10.12.2008

PRESENTATIONSBLAD. J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 10.12.2008 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 10.12.2008 Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen om samboförhållanden Ordförande:

Läs mer